Transcript Mängdning av virke.fm

Mängdning av virke
Volym
Lockpanel
Dimension 50 x 125 mm
250 meter.
Volym
Gör om tjocklek oc h bredd så att de
får samma enhet som längden.
50/1000 = 0,050
125/1000 = 0,125
Exempel:
Täckande bredd
Hur många meter går det åt till 50m2 vägg med lockpanel av 22x120 mm och 22x95 mm med 20 mm överlappning?
Hur mycket täcker brädorna? 120+95-40 = 175 mm
Hur många m2?
Meter/kubik
1.000.000/b x h = m/kbm
1.000.000/50 x 125 = 160 m/kbm
1/0,175 = 5,7 lpm/m2
5,7 lpm/m2 av varje dimension.50x5,7 lpm = 285 lpm
285 lpm av varje dimension.
Inomhuspanel
Exempel:
Hur många brädor går det åt till en bröstpanel 13x120 mm med 1,1 meters höjd
som skall täcka 15 meter vägg?
Hur mycket täcker varje bräda?
120 mm täcker 112 mm!
Panelbredd
Täckande bredd
70 mm
62 mm
95 mm
87 mm
120 mm
112 mm
145 mm
137 mm
1,1/0,112 = 9,82 lpm/m2
Alltså 9,82x15 = 147
stycken på 1,1 meter.
Trall
Exempel:
Hur många meter trall 28x120 mm går det
åt till en altan på 17 m2.
Mellanrummet mellan br ädorna är 5 mm.
Hur mycket täcker varje bräda?
120 mm+5 mm = 125 mm.
Hur många löpmeter per m2?
1/0,125 = 8 lpm/m2.
17 x 8 lpm = 136 löpmeter.
Virkesåtgång
Ohyvlat, planhyvlat och spontat virke.
Löpmeter per kvadrat meter (exkl spill)
Ohyvlat virke
Planhyvlat virke
Bredd i mm
lpm/m2
Bredd i mm
50
20,0
45
63
15,9
75
Spontat virke
lpm/m2
Bredd i mm
lpm/m2
22,3
37
27,1
58
17,3
50
20,0
13,4
70
14,3
62
16,2
100
10,0
95
10,6
87
11,5
125
8,0
120
8,4
112
9,0
150
6,7
145
6,9
137
7,3
175
5,8
170
5,9
162
6,2
200
5,0
195
5,2
187
5,4
225
4,5
220
4,6
212
4,8
Exempel: En väggyta på 10m2 skall kläs me
d en spontad panel som har en täckande bredd
av 87 mm. Åtgången blir 11,5 lpm/m2, d v s 10x11,5 = 115 lpm (exkl spill).
Virkesåtgång
Lockpanel, under- och överbräda.
20 mm överlapp på varje bräda. Löpm eter per kvadratmeter (exkl spill)
Bredd i mm underbräda/överbräda
Bredd i mm underbräda/överbräda
lpm/m2
lpm/m2
70
10,0
120
5,0
70
10,0
120
5,0
95
8,0
145
5,8
70
8,0
70
5,8
95
6,7
145
5,0
95
6,7
95
5,0
120
6,7
145
4,5
70
6,7
120
4,5
120
5,8
145
4,0
95
5,8
145
4,0
Exempel: En väggyta på 20m2 skall kläs m
ed en lockpanel, underbräda 22x145 och överbräda 22x120 mm. Åtgången blir 4,5 lpm/m2 av varje dimension, d v s 20x4,5 = 90 lpm och
22x145 = 90 lpm (exkl spill).
Virkesåtgång
Reglar, ströläkt, bärläkt m m.
Löpmeter per kvadratmeter (exkl spill)
C-avstånd i mm
lpm/m2
C-avstånd i mm
lpm/m2
200
5,0
600
1,7
300
3,4
800
1,3
400
2,5
1000
1,0
500
2,0
1200
0,9
OBS! Till summan löpmeter skall adderas längden av en regel eller läkt.
Exempel1
Liggande reglar med centrumavstånd 600 mm, till en väggyta med höjd 3 meter och längd
12 meter. Åtgången blir 1,7 lpm/m2, d v s 3x12 = 36 m2 x 1,7 = 61,2 lpm + längden 12 m =
73,2 lpm (exkl spill).
Exempel2
Stående reglar med centrumavstånd 600 mm t ill samma väggyta. Åtgången blir 1,7 lpm/m2,
d v s 3x12 m = 36 m2 x 1,7 = 61,2 lpm + höjden 3 meter = 64,2 lpm (exkl spill).
Virkesåtgång
Staket och plank
Antal spjälor per meter staket eller plank
Spjälornas bredd i
mm
Spjälornas mellanrum i mm
0
20
30
40
50
70
14,3
11,2
10,0
9,1
8,4
95
10,6
8,7
8,0
7,5
6,9
120
6,9
6,1
5,8
5,5
5,2
145
6,9
6,1
5,8
5,5
5,2
OBS! Spillet varierar mycket beroende på spjälornas längd.
Exempel:
Spjälornas dimension 22x95 mm, spjälornas me
llanrum 20 mm, spjälornas höjd 0,8 meter
och staketets längd 40 meter. Antalet spjälor per meter staket blir 8,7 st d v s åtgången blir
0,8 x 40 x 8,7 = 278,4 lpm (exkl spill).
Viktberäkning:
För en ungefärlig viktberäkning av virke finns följande riktvärden,
Gran - 450 till 500 kg/m3. Furu - 500 till
550 kg/m3. Tryckimpregnerat - 600 till 650 kg/m3.
Konstruktionsvirke
Med konstruktionsvirke menar man virke som ska ll hålla för vissa ty ngder och belastningar.
Statens Planverk, Boverk ets regler för konstruk tionsvirke är till fö r att förhindra olyckor.
Boverket har fastställt följa nde hållfasthetsklasser i publik ationen Nybyggnadsregler nr 1.
Hållfasthetsklasser
K30 - K24 - K18 - K12
K30 är den stark aste hållfasthetsklassen
Märkning
Konstruktionsvirket kan vara hyvlat eller ohyvl at, det kan också vara fingerskarvat. Godkännandet av virket sker antingen m anuellt eller maskinellt. Vid ma skinell granskning kontrolleras
virkets hållfasthet i ma skiner genom att det utsä tts för olika grader av påfrestning. Det manuella stämpelförfarandet utförs av speciellt utbildade och aukto riserade T-virkesstämplare.
De hållfasthetssorterade virket
stämplas med följande beteckningar:
T 30 uppfyller kraven för
hållfasthetsklass K 30
T 24 uppfyller kraven för
hållfasthetsklass K 24
T 18 uppfyller kraven för
hållfasthetsklass K 18
När man bygger med konstruktionsvi rke måste stämplarna alltid va ra synliga för kontroll av byggnadsinspektör innan konstr uktionen kan kläs in.
Limträ
Vid extra starka kons truktioner använder man limträbalkar. Balkarna består av flera hoplimmade brädor, normalt används gr an. Om det sitter ett L som märkning på balken, är minst
4 lameller ihoplimmade och balken godkänd av Svensk Limträkontroll.
L 40 heter den vanli gaste klassen och är
starkare än t ex T30.
Innan du börjar spika
Trådspik
Räfflat skaft, flat huvud. Den vanligaste spiktypen för byggnads- och snickeriändamål t ex regelverk, takstolar
och byggnadsställningar.
Dyckert
Räfflat skaft, koniskt huvud. Används där huvudet skall
vara försänkt t ex vid dold spikning.
Pappspik
Runt skaft med flat skalle. Används till takpapp och
asfaboard.
Huggen spik
Runt hugget skaft, flat försän kt huvud. Används där extra god fästförmåga krävs t ex vid spikning av gipsskivor
på träreglar.
Klammerspik
Runt kamgängat skaft, svagt kullrigt huvud. Används
inom plåtslageriet t ex fönsterbleck och fotplåt.
Ankarspik
Runt kamgängat skaft, flat försänkt huvud. Används i
kombination med byggnadsbeslag.
Lackerad trådspik
Räfflat skaft, lågkullrigt huvud. Används till spikning av
färdigmålade snickerier.
Slagspik
Runt skaft, flat huvud. Används i samband med hårda
material, såsom betong och tegel.
Huggen räfflad dyckert
Rostfri kamspik
Räfflat och hugget skaft, koniskt huvud. Används till spikning av bl a spånskivor och hårda träfiberskivor.
Runt kamgängat skaft, svagt kullrigt huvud. Används i
fuktig och korrosiv miljö och där det ställs höga krav på
utdragshållfasthet.
Dubbelhuvad spik
Rostfri trådspik
Räfflat skaft, dubbelhuvud. Används till bl a formsättning
och tillfälliga konstruktioner t ex stomsträvor under byggnadsskedet.
Räfflat skaft, flat hu vud. Används bl a till ytterpanel och
staket i impregnerat virke eller i övrigt där en säker och
långlivad infästning krävs.
Kamspik
Runt kamgängat skaft, flat eller lågkullrigt huvud. Används där höga krav ställs på utdragshållfastheten.
Rostfri dyckert
Räfflat skaft, koniskt huvud . Används till samma ändamål som rostfri trådspik men där försänkt huvud
krävs.
Kom ihåg! Spiken bör tränga in i underlaget ca 2,5 ggr tjockleken på det material som fästes. Vid spikning
av lister m m som skall spacklas och målas bör dyckert användas. Använd dyckert vid dold spikning. Vid
spikning i betong skall spiken tränga in i betongen 15-20 mm för att få bästa grepp. Använd alltid varmförzinkad spik utomhus och rostfri i speciellt utsatta lägen.
Träets egenskaper
Lagring och hantering
Virke kan för det mesta lagras utomhus om det skyddas mot
sol, regn och markfukt. Trä som skall användas synligt inomhus, bör dock lagras i ett luft igt och torrt utrymme med jämn
och relativ låg temperatur, t ex i ett garage.
En kupévärmare på låg effekt kan användas. Stapla virket
med läkt emellan och fixera det, dvs lås virket så att det inte
har möjlighet att kupa eller vrida sig. Det går utmärkt att använda spännband. Bygg med torrt virke. Det är lättare att
bearbeta och du slipper problem med sprickor och formändringar. Fukt kan ge upphov till blånad och är huvudorsaken
till röta och mögel. Skydda ditt trä för fuktupptagning från angränsande material, t ex bet ong. Observera att det gäller
även impregnerat trä.
Fem goda råd!
Träets egenskaper
Trä är ett naturmaterial som ef ter användning kan återföras i
det ekologiska systemet utan at t förstöra miljön. Det är ett
beprövat byggmaterial, det finn s i trähus som är över 1000 år
gamla.
• Planera leveranserna och förbered uppställningsplasterna
för virket!
• Kontrollera träet vid lossning och reklamera eventuella felaktigheter snarast och innan virket används.
• Skydda trä mot långvarig nederbörd, stark solstrålning,
nedsmutsning och markfukt und er lagring och montering.
De flesta byggmaterial innehåller fukt och påverkas av temperatur- och fuktvariationer. Trä sväller något vid fuktupptagning och krymper något vid uttorkning. En bräda som
är t ex 98 mm bred vid en fuktkvot på 18% (fuktkvot=kvot av
vattnets vikt och träets torrvikt) har efter nedtorkning till 10%
fuktkvot krympt ca 2 mm på bredden. Trä tar upp och avger
fukt snabbast från ändträ (kapytor) som därför bör skyddas.
Furu och gran till byggnadsvirke torkas efter sågning till ca
18% fuktkvot. Trä avsett till snickerier håller en fuktkvot på 1015%.
• Lagra träet luftigt och se till att fukt inte stängs inne under
presenningar och dylikt.
Sortering
Med limträ menas balkar eller pelare bestående av flera ihoplimmade bräder (lameller) med fiberriktning i elementets
längdriktning.
Gran och furu sorteras vanligen i kvaliteterna o/s, kvinta och
utskott. O/S står för sorterna I-IV, osorterat, och är den bästa
kvaliteten. Annan sortering förekommer. Som byggvirke används i huvudsak kvinta (sort V) men även utskott (sort VI).
Till paneler, lister och golv trä används främst O/S. För
bärande konstruktioner, t ex takstolar och golvbjälkar används konstruktionsvirke som indelas i de olika hållfasthetsklasserna K30, K24, K18 och
K12. Vid större spännvidder
(över 5 meter) kan man med fördel använda balkar av limträ.
L-märkt limträ (L-trä) är be nämningen på limträ med minst
fyra lameller som tillverkats, kontrollerats och märkts enligt
regler utarbetade av Svensk Limt räkontroll. Normalt tillverkas
limträ av gran.
Impregnerat virke klass A och AB som framställs av furu,
finns i de vanligaste dimensionerna för läkt, bräder, reglar och
plank och används utomhus.
Källa: Träinformation/Bra att veta om trä
• Trä för inbyggnad skall vara torrt och väl skyddat
mot
fuktupptagning från avgränsande material t ex betong och
asfalt. Se till att stommen kommer under tak eller skyddas
mot regn så snart som möjligt efter det den rests.
Limträ
Mått
Nominellt mått gäller vid fuktkvoten 20% för ohyvlat resp 17%
för hyvlat virke. För ohyvlat virke får högst 10% av levererat
parti underskridas med:
• 1 mm vid mått t o m 99 mm
• 2 mm vid mått över 100 mm
För ohyvlat virke gäller att tvärmåtten får understigas med
max 2 mm. För hyvlat virk e är tillåten måttavvikelse:
+ 0,5 mm vid mått t o m 99 mm.
+ 1 mm vid mått större än 99 mm.
Impregnerat trä
Träskyddsmedel
Vattenlösliga medel (saltimpregneringsmedel) består av kopparföreningar, oftast i kombination med föreningar av krom,
arsenik, bor eller fosfor. De vattenlösliga medlen, som används till huvuddelen av allt impr egnerat trä, fixeras starkt i
träet. Det ger träet den karaktäristiska gröna färgen.
Oljelösliga medel består av ett eller flera aktiva ämnen som
lösts i lacknafta. Medlen används uteslutande för impregnering av snickerier.
Kreosotolja framställs ur stenkol och används för impregnering av stolpar och sliprar.
Egenskaper
Vid impregnering ökas träets motståndskaft mot
träförstörande organismer. Beroende på vilket träskyddsmedel som används kan också
träets tekniska och andra
egenskaper förändras något.
Virke som impregnerats med vattenlöslig a träskyddsmedel,
”det gröna virket”, har praktiskt taget samma egenskaper vad
gäller fuktrörelse och sprickbildning som obehandlat virke.
Det ger dock upphov till viss fiberresning hos virket.
Oljelösliga träskyddsmedel samt kreosotolja orsakar varken
dimensionsförändringar eller fiberresning hos det impregnerade träet.
Ytbehandling
Virke impregnerat med vattenl ösliga träskyddsmedel kan ytbehandlas (målas, laseras, osv) på samma sätt som oimpregnerat trä. Det behöver dock normalt inte underhållas, om inte
särskild estetisk hänsyn föreligger.
Trädgårdsmöbler, lekredskap, altangolv och liknande konstruktioner kan vid behov behandlas med träolja för att reducera fuktrörelse och sprickbildning. Är virket angripet av t
ex missfärgande mögel- och blånadssvampar, alger eller sot
bör det först tvättas med lösning av natriumhypoklorit, soda
eller borsyra. Använd gärna högtryckstvätt.
För trä som impregnerats med oljlösliga medel rekommenderas alltid en ytbehandling för skydd mot väder och vind.
Impregnerat trä som är ytbehandlat genom målning eller lasering kräver samma underhåll som motsvarande oimpregnerat trä.
Spill
Mindre mängder kapbitar och utrangerat impregnerat virke
som inte kan återanvändas för något ändamål sorteras ut
som grovsopor. Gäller det större mängder ska detta levereras
separat till godkänd förbränning eller deponering enligt anvisningar från kommunens miljö- och hälsoskyddskontor.
Fästdon och beslag
Det är väsentligt att fästdon och andra detaljer av metall som
står i kontakt med det impregn erade träet har sådan korrosionshärdighet att varaktigheten blir lika lång som för det impregnerade träet.
Med tanke på att impregnerat trä används i fuktutsatta konstruktioner rekommenderas varm förzinkat stål eller material
med bättre korrosionshärdighet.
Undvik bearbetning
För att uppnå maximal varaktighet hos virke skall man undvika bearbetning och klyvning av grövre virkesdimensioner.
Man riskerar annars att blottlägga kärnveden som, trots en
naturlig resistens mot träförstörande organismer, inte har
samma skydd som den impregnerade ytveden.
För konstruktioner under mark eller i vatten bör man tänka på
att alltid vända obearbetade ytor nedåt och eventuellt bearbetade uppåt. Det obearbetade ä ndträet har nämligen det
bästa skyddet. Där det är oundvikligt med kapning och viss
bearbetning, bör man efterbehandla dessa ytor med ett
träskyddsmedel avsett för ytbehandling och som innehåller
koppar- eller zinknaftenat som verksamma beståndsdelar.
När behövs impregnerat trä?
För att kunna bedöma behov av och välja rätt impregnerat trä
måste man beakta:
• konstruktionens användning och utformning och därmed
förknippad risk för angrepp av träförstörande organismer,
t ex rötsvampar och insekter.
• önskad livslängd
• de ekonomiska och personsäkerhetsmässiga följderna av
ett eventuellt angrepp av träförstörande organismer.
Träskyddsklasser
Träskyddsklass M
är främst avsedd för konstruktioner i
havsvatten på västkusten, men kan även användas i mark eller vatten där särskilt stora kr av ställs på beständighet och
hållfasthet, t ex för grundpålar.
Träskyddsklass A
är avsedd för virke i permanent kontakt
med mark eller sötvatten, samt i konstruktioner, även ovan
mark, där personsäkerheten kräver att de inte försvagas eller
som kan vara svåra att inspektera eller byta ut.
Träskyddsklass AB
är avsedd för virke som är utsatt för
väder och vind eller kondens, men inte är i kontakt med mark
eller vatten och där utbyte av skadade delar eller personsäkerheten inte är av avgörande betydelse.
Träskyddsklass B
fönster och dörrar.
Källa: Träinformation/Bra att veta om trä
är avsedd för utvändiga snickerier som