Transcript Årsredovisning 2014

Årsredovisning 2014
Fotografierna på omslaget är hämtade från den film som Swedbank Sjuhärad och
Sparbanksstiftelsen Sjuhärad lanserade våren 2014. Filmen beskriver den starka
utveckling som sker i Borås med utgångspunkt från de fyra områdena forskning/
utbildning, näringsliv, kultur och idrott. Filmen finns på swedbanksjuharad.se
Innehåll
Sid
2
Verkställande direktörens kommentarer
4
Swedbank Sjuhärad i korthet
6
Året i sammandrag
8Privatmarknad
10Företagsmarknad
12
Digitala tjänster
14
Årsredovisning – Förvaltningsberättelse
14Omvärldsförhållanden
16 Resultat och lönsamhet
18 Finansiell struktur
21 Åtaganden utanför balansräkningen
21Derivatinstrument
21Affärsvolym
22Kapitalsituation
23Likviditetssituation
24 Riskhantering och kapitalplanering
30 Osäkra fordringar
30 Höjd kreditrating
30 Övriga väsentliga händelser
30 Investeringar
31Osäkerhetsfaktorer
31
Hållbarhet och miljö
33Personal
Sid
33Vinstandelssystem
34Händelser efter rapportperiodens utgång
34Styrelsens förslag till vinstdisposition
34 Utsikter 2015
36Ekonomisk information avseende 2015
38 Definitioner och använda begrepp
40 Fem år i sammandrag
41Nyckeltal
42 Finansiella rapporter
82 Förslag till vinstdisposition samt yttrande från styrelsen
83Revisionsberättelse
84Styrelse
86Ledningsgrupp
88 Bolagsstyrning
Organisationsnummer 516401–9852
Styrelsens säte är i Borås
Årsstämman äger rum tisdagen den 17 mars klockan 13.00
på Swedbank Sjuhärads huvudkontor i Borås
Årsredovisningen finns även att hämta på
www.swedbanksjuharad.se
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
1
Verkställande
direktörens
kommentarer
I en bygd som är fylld av framtidstro och kraft är det
en glädje och ynnest att vara bank-VD. Inte minst efter
ett positivt 2014 där vår förankring och vår närhet till
kunderna än en gång visat sig vara nyckeln till framgång. Vår kunskap och medvetenhet om omvärldens
stora påverkan, kombinerat med den lokala närvaron,
har lett till ett starkt resultat 2014. Ett resultat som gör
att vi fortsätter att slå snittet för storbankerna när det
gäller lönsamhet. Den utveckling Swedbank Sjuhärad
har haft och fortsätter att visa 2014, har sin bas i individer och hade varit omöjlig utan dem – medarbetarna
i banken.
Varje dag gör bankens dryga 160 medarbetare ett nära,
uthålligt och fokuserat arbete för varje enskild kund. De
medverkar till affärer, transaktioner, husköp och lån
med sunt förnuft och stor passion. Sammantaget är
bankens medarbetare starkt engagerade i arbetet som
får Sjuhäradsbygden att må lite bättre och stå lite starkare i konkurrensen och i den turbulenta omvärlden.
Jag känner stolthet att få samarbeta med dem och är
ödmjukt tacksam för uppgiften att vara VD.
Resultat som många kan vara stolta över
Det är många som har del i och glädje av vårt fina
resultat, ja kort sagt hela Sjuhäradsbygden. Under våra
totalt 184 år som en fristående bank har vi aldrig presterat ett bättre resultat: 287 mkr. Våra kunder, liksom
invånarna i Sjuhärad, har fördelar med en välpresterande och välfungerande bank. Kunderna vet att vi
står trygga i en ibland orolig omvärld och att vi finns till
för dem. Bygden får via vår huvudägare – Sparbanksstiftelsen Sjuhärad – ta del av en rejäl utdelning, som
för 2014 blir 25,3 mkr.
Det är roligt att nämna siffror och här kommer några:
+ 8 procent, 49 mdr, 18,3 procent samt 1 654 mkr. Detta
2
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
handlar om att vår affärsvolym ökade med 8 procent till
drygt 49 mdr och att kärnprimärkapitalrelationen steg till
18,3 procent (från 17,5 procent 2013) och vår kapitalbas
nu är 1 654 mkr (+ 177 mkr jämfört 2013). Möjligen kan
man beklaga sig över att våra totala marginaler minskat
något, men som jag skrev redan 2011 ”vi är nu på mer
normala och sunda marginaler för bankverksamhet”.
Även om alla siffror finns senare i denna skrift, är det
ytterligare en jag vill peka ut speciellt – nämligen 230
mkr som är våra rörelsekostnader för 2014. Det innebär
att vi har sänkt kostnaderna för tredje året i rad och
att de är lägre än vad de var för tio år sedan. Att vara
kostnadseffektiv och stabil är viktigt för en bank. En
annan glädjande sak med 2014 är succén vad gäller
vår nya mobilapp som idag redan har fler än 37 000
användare och är rejält uppskattad. Den snabba och
kraftiga digitaliseringen av vår verksamhet tar inte bort
kärnan – det personliga mötet – som skapar den starka
lokala bank vi är. Våra medarbetare möter i en ökande
omfattning dagligen våra kunder och diskuterar deras
möjligheter och deras problem. Vi vet att närhet, engagemang och lokalt tagna beslut skapar relationer och
värden för generationer i Sjuhärad.
Våra reviderade värderingar
Redan 2013 gjorde vi en genomlysning av vår vision
och mission. Med alla de förändringar som skett inom
bank- och finansområdet, inte bara här i Sjuhärad och i
Sverige utan i hela världen, ville vi göra ett rejält arbete.
Det ledde till att ny vision och ny mission presenterades
under 2013. Under det år som nu gått har revideringen
fortsatt med våra kärnvärden, ett arbete som engagerat alla anställda och även våra kunder. Detta arbete
utmynnade i något som vi kallar Sjuhäradsformeln. Den
formeln tar sitt ursprung i vår start 1831 och leder oss
in i framtiden. Basen är, nu som då, att förtroende och
lönsamhet går hand i hand. Det innebär att vi ska vara
lokalt förankrade, anpassningsbara, långsiktiga, vårda
varandras kunder, ha korta beslutsvägar, leverera mervärde och ta sunda affärsbeslut. När arbetet presenterades fanns samtliga värderingar knutna till någon
av alla de skulpturer som finns här i Sjuhäradsbygden.
Exempelvis Pegasus i Kinna illustrerar långsiktighet för
det sägs att ”den som har en vän i Pegasus har en vän
för alltid”. Det är så vi, var och en av oss 160 medarbetare, kontinuerligt strävar efter att bli betraktade – en
långsiktig och nära vän.
Som många vet har jag ett visst fotbollsintresse så låt
mig avslutningsvis söka dra en liten liknelse jag tidigare
gjort. Visst kittlar det att vissa dagar få spela fotboll som
Brasilien. Men istället för brasilianska soloraider och
dribblingar, tränar och spelar vi som Tyskland och når
resultat med teamarbete, kvalitet, uthållighet och långsiktighet. Vi vill ju vinna, och vi vill göra det varje dag för
våra kunder och deras affärer. Det är vår Sjuhäradsformel, den som fortsatt ska leda oss till framgång – för
våra kunder och för bygden.
För att skapa den andan och den inställningen krävs att
man uppskattar och värdesätter att arbeta nära kunden
– och det ställer krav på mer än formell kompetens. Den
sociala kompetensen är minst lika viktig. I vår rekrytering är vi noga med att tidigt ta in unga och potentiella
framtida medarbetare via högskolan – som sommarvikarier och för extraarbete under terminen. Genom en
medveten och strukturerad rekryteringsprocess ser vi
till att Sjuhäradsformeln får fäste direkt.
Bosse Johansson
Verkställande direktör
Rating som ger starkt betyg
Få har undgått att notera diskussionerna och besluten
som följde på finanskrisen. För oss i bankvärlden har
en avsevärd skärpning vad avser kapital, likviditet och
arbetsprocesser skett. Vi var förberedda och har idag
med god marginal den styrka som regelverket kräver.
För att skapa ytterligare stabilitet tog vi steget att ge ut
egna obligationer som noteras på obligationsbörsen. I
samband med detta tog vi beslutet att låta oss få en
rating av Standard & Poor’s – ett av de viktigaste ratinginstituten. Efter ett avsevärt arbete, där de genomlyste
allt i banken, inte minst processer, strukturer och rutiner för riskhantering kom de fram med bedömningen
A- och bedömningen ”strong capacity to meet its financial commitments”. Det innebär att vi med god marginal
uppnår det man benämner ”investment grade”, trots att
vi är en av de minsta bankerna i Europa som har en
rating av Standard & Poor’s.
Sjuhärad får tillbaka
Varje år är det med stor glädje vi ger våra ägare utdelning – för vi vet att merparten går direkt tillbaka till
Sjuhäradsbygden och dess invånare och kunder. Låt
mig bland alla de olika projekt och individer som får stöd
och bidrag (inte minst Högskolan i Borås) nämna Mina
Möjligheters Dag. Det är ett arrangemang som banken genomför i samarbete med Sparbanksstiftelsen
Sjuhärad och Utbildningsförvaltningen i Borås Stad.
Dagen innebär att vi bjuder in förstaårsgymnasisterna
i våra kommuner till en föreläsningsdag och ett arbete
kring värdegrund.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
3
Swedbank Sjuhärad i korthet
Swedbank Sjuhärad är en fristående bank och
har så varit sedan banken grundades år 1831.
De första 164 åren verkade banken som sparbank. År
1995 ombildades sparbanken till aktiebolag. Huvudägare är Sparbanksstiftelsen Sjuhärad, som lämnar
bidrag inom en rad områden i syfte att stödja bygdens
utveckling. En god ekonomisk utveckling i banken kommer därmed bygden och dess invånare till godo. Med
totalt 115 000 privatkunder, 5 000 företagskunder och
en affärsvolym på 49 miljarder är Swedbank Sjuhärad
den näst största banken bland medlemsbankerna i
Sparbankernas Riksförbund.
Vision
Banken som möjliggör ett konkurrenskraftigt och välmående Sjuhärad i en föränderlig omvärld.
Mission
Skapa en hållbar och lönsam affär genom kompetens
och personligt engagemang för kundens bästa.
Mål
Räntabiliteten på anpassat eget kapital ska överstiga
genomsnittet för de svenska börsnoterade bankerna och kärnprimärkapitalrelationen ska vara högre
än hos var och en av de svenska börsnoterade
bankerna (dock lägst 10 procent).
Kärnvärden
Närhet – Engagemang – Värdeskapande.
Sjuhäradsformeln
Den personliga relationen, de korta beslutsvägarna,
närheten och engagemanget. Alla är de faktorer som
skapar verkligt värde för dagens kunder. Så har det
varit sedan banken startade och det är bankens rättesnöre också för framtiden. För Swedbank Sjuhärad
går lönsamhet och förtroende hand i hand. Banken
benämner det Sjuhäradsformeln – en unik ”formel”
som kännetecknar bankens arbetssätt. Formeln som
är en fördjupning av bankens vision och mission har
arbetats fram under året tillsammans med samtliga
medarbetare. Sjuhäradsformeln består av sju ingredienser som symboliseras av sju välkända skulpturer och
beskriver de starka värderingar som kännetecknar banken. Lokal förankring, anpassningsbar, långsiktighet,
vårda varandras kunder, korta beslutsvägar, mervärde
och sunda affärsbeslut. De sju skulpturerna är alla välkända, lokala landmärken i Sjuhärad. Sjuhäradsformeln
beskrivs närmare på kommande sidor i denna årsredovisning.
Verksamhetsområde och kontor
Banken bedriver verksamhet inom det geografiska
området som utgörs av de fyra kommunerna, Borås,
Bollebygd, Mark och Svenljunga. Verksamheten täcker
därmed större delen av Sjuhäradsbygden i Västra
Götaland.
Borås – Allégatan 55
– Privatkontor
– Företagskontor
Sandared – Alingsåsvägen 1
Bollebygd – Göteborgsvägen 15
Dalsjöfors – Storgatan 24
Fristad – Stora vägen 25
Svenljunga – Stationsgatan 1
Kinna – Boråsvägen 33
Sätila – Hyssnavägen 1
© Stadskartan
4
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Sjuhäradsformeln – Lokal förankring
Banken kommer aldrig att bli starkare än samhället vi verkar i. Som samhällsmedborgare har vi rollen som motor för bygdens utveckling. Både som kommersiell
aktör och som aktiv sponsor till idrott, kultur och utbildning.
I mötet med våra kunder är vår lokala förankring unik. Vi känner våra kunder och
har en förståelse för deras behov. Bygdens framgång är vår. Och vår är bygdens.
5
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Året i sammandrag
•
Rörelseresultatet uppgick till 287 mkr (262 mkr)
•
Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 13,7 procent (14,0 procent)
•
K/I-talet före kreditförluster uppgick till 43 procent (46 procent)
•
Kreditförlustnivån uppgick till 0,06 procent (0,07 procent)
•
Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 18,4 procent (17,5 procent)
•
Likviditeten uppgick till 4 392 mkr (2 880 mkr)
•
Likviditetstäckningsgraden ökade till 507 procent (189 procent)
•
Affärsvolymen ökade med 8 procent och uppgick till 49 196 mkr
•
Mobilbanken – 38 000 anslutna kunder
•
Swish – 19 000 anslutna kunder
•
Internetbanken – 72 000 anslutna kunder
•
Telefonbanken Självbetjäning – 70 000 anslutna kunder
•
Telefonbanken Personlig Service – 95 000 kundsamtal
%
%
25
25
Börsnoterade banker
Börsnoterade banker
Swedbank Sjuhärad
20
15
15
10
10
5
5
0
2010
2011
2012
2013
Räntabilitet i Swedbank Sjuhärad
jämfört med genomsnittet hos de svenska
börsnoterade bankerna.
6
Swedbank Sjuhärad
20
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
2014
0
2010
2011
2012
2013
2014
Kärnprimärkapitalrelation i Swedbank Sjuhärad
jämfört med genomsnittet hos de svenska börsnoterade bankerna
(hänsyn tagen till övergångsregler).
Sjuhäradsformeln – Anpassningsbar
Vi arbetar med det stora företagets styrkor och det mindre företagets anpassningsbarhet. Då är vi alltid konkurrenskraftiga när omvärlden förändras.
Genom att fråga oss hur det vi gör idag kan göras ännu bättre imorgon så utvecklas vi ständigt.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
7
Privatmarknad
Våra kunder
I verksamhetsområdet som består av Bollebygds kommun, Borås stad, Marks kommun och Svenljunga kommun bor drygt 155 000 personer. Vid verksamhetsårets utgång hade banken cirka 115 000 privatkunder.
Av dessa beräknas knappt 80 000 ha banken som sin
huvudsakliga bankförbindelse. Bankens uppskattade
marknadsandel uppgår därmed till cirka 50 procent.
Kundanpassat och strukturerat arbetssätt
Den personliga kontakten är väsentlig för både kunderna och för banken, samtidigt som efterfrågan på
ny teknik för att hantera enklare bankärenden ökat
kraftigt de senaste åren. Bankens 9 kontor är navet i
erbjudandet och här erbjuds rådgivning inom områden
som spara, placera, betala, låna, försäkring och juridik.
Ambitionen är att ägna maximalt fokus på kunderna
och deras specifika behov varför de flesta administrativa uppgifter hanteras på interna avdelningar.
Kraven på medarbetarnas kompetens ökar hela
tiden från såväl kunder som myndigheter, varför banken
under många år investerat både tid och pengar i ändamålsenlig utbildning. Det innebär även att medarbetarnas yrkesroller anpassas, tydliggörs och specialiseras
utifrån det kunderna efterfrågar och förväntar sig.
Omkring 40 000 privatkunder har idag valt att ha en
personlig rådgivare. Till sin hjälp har rådgivarna ett väl
utvecklat systemstöd för att ta fram och dokumentera
råd för kundens placering med utgångspunkt från kundens behov, riskbenägenhet, erfarenhet och aktivitet.
Råden speglar bankens syn på världens olika marknader
och de produkter som finns att tillgå.
Helkundserbjudande - Nyckelkund
Banken erbjuder privatkunder en helhetslösning,
Nyckelkund, som gör det lättare för kunden att överblicka och sköta sin ekonomi. Kunden får tillgång till
ett flertal tjänster såsom Bank- och betalkort, Mobilbanken, Internetbanken och Telefonbanken för att på ett
enkelt sätt kunna hantera sin vardagsekonomi. Nyckelkunder blir årligen inbjudna till ekonomisk rådgivning
samt en genomgång av kundens framtida pension.
Rådgivningen anpassas efter kundens ekonomiska
förutsättningar och behov.
genomförs kundundersökningar regelbundet. I den
senaste undersökningen som genomfördes under 2014
stod banken sig väl. Glädjande var att såväl Privat- som
Företagskunderna visade sig vara mycket nöjda med
banken. Extra nöjda var de kunder som anslutit sig till
och börjat använda bankens Mobila tjänster. Relationen till kunden samt kundens förtroende för banken
är nyckelfaktorer till långsiktiga framgångar. Kundens
individuella behov är därför alltid utgångspunkten i försäljningsarbetet.
Fullskalig försäkringsaffär
Banken har ett fullsortimentserbjudande som omfattar
sak-, liv-, och trygghetsförsäkringar. Försäkringserbjudandet uppskattas mycket av kunderna och denna
affär har utvecklats väl genom åren.
Private Banking
Marknaden för Private Banking fortsätter att växa.
Detta gäller särskilt i Sjuhäradsbygden som är en
företagarbygd. Swedbank Sjuhärad har den största
enheten för Private Banking i området och består
idag av 15 medarbetare med olika kompetenser och
ansvarsområden. Bankens verksamhet har uppvisat en stark tillväxt både i antal kunder och förvaltat
kapital. I bankens nätverk finns även djup kompetens när
det gäller köp och försäljning av bolag, ägarplanering,
bildande och administration av stiftelse samt skatterådgivning.
Grunden i bankens Private Bankingerbjudande är
traditionell investeringsrådgivning kombinerat med
hög service och tillgänglighet. Banken har ett av marknadens mest attraktiva erbjudande genom samarbete med ett flertal av de främsta förvaltarna i världen
inom sina respektive områden. Inom Private Banking
finns tre verksamheter: rådgivning, värdepappershandel och diskretionär förvaltning. Efterfrågan på
dessa tjänster har ökat kontinuerligt och banken har
under året tillfört resurser för att utveckla detta område
ytterligare.
Inriktning på kundens behov
Banken är till stora delar en försäljningsorganisation.
Affärer i bank är normalt sett långsiktiga, d.v.s. de tjänster
banken tillhandahåller ska fungera väl under lång tid
framöver. Kundnöjdhet är för banken av allra största
vikt. För att kunna leva upp till kundernas förväntningar
8
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Sjuhäradsformeln – Långsiktighet
Bank är ett maratonlopp. Inte ett hundrameterslopp. Bankaffärer är långsiktiga
till sin natur, och det är de återkommande affärerna som skapar verkliga resultat
över tid.
Långsiktigt agerande ställer krav på både vår kunskap och fantasi. Om oss själva
och våra kunder.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
9
Företagsmarknad
Kunder
Entreprenörsanda präglar bygden
Inom företagssegmentet har banken cirka 5 000
kunder. Med utgångspunkt från var kunden har sin
­
huvudsakliga bankförbindelse b
­
­
edöms bankens
­marknadsandel på ­företagsmarknaden uppgå till drygt
40 procent inom verksamhetsområdet.
Sjuhäradsbygden har haft en god utveckling under
en lång period och har också klarat de senaste årens
turbulens på ett bra sätt. En av flera orsaker till det är
den entreprenörsanda som präglar bygden. Att människorna är fyllda av energi och tillförsikt finns många
exempel på. Den textila näringen ligger i framkant,
både vad gäller Textilhögskolan och f­öretag i konfektionsbranschen. Våren 2014 invigdes Textile Fashion
Center som är ett kreativt centrum för vetenskap, kultur,
innovation och affärsverksamhet, främst inom textil och
mode men även inom andra områden. Textile Fashion
Center är ett levande exempel på samverkan på riktigt.
All den framtidsanda och de visioner som centret rymmer är resultatet av en satsning från flera olika aktörers
sida i Boråsregionen.
Borås är en stad som växer och har framtidstro
vilket inte minst visar sig genom det stora intresse
som råder för nyetableringar av företag i Borås och
Viared. Under flera år har företag från Sjuhäradsbygden placerat sig väl i Dagens Industri’s tävling om
Sveriges Gaseller.
Att förstå kundens affär
Grunden i arbetet på företagssidan bygger på väl
­genomtänkta och frekventa kundkontakter, som till stor
del sker med banken som initiativtagare. Syftet är att
skapa mer affärer som alltid ska vara relaterade till kundens behov.
Att förstå kundens affär är en avgörande ­komponent
för att banken ska bli en affärspartner som kunden har
stor affärsmässig nytta av. Att förstå kundens a
­ffär
innebär bland annat att rådgivaren måste kunna se
sammanhangen i de faktorer som påverkar företaget,
samt förstå företagsledningens prioriteringar. Det är
bankens övertygelse att det är genom det nära samarbetet och förståelsen som de allra mest gynnsamma
och bärkraftiga affärerna skapas. I att känna kundföretaget väl ligger också att bevaka och vara väl förtrogen
med de risker som kan uppkomma i verksamheten. Det
ger utrymme för ett proaktivt agerande till exempel i de
fall problem uppkommer.
Främjande av nyföretagande
Banken deltar på flera olika sätt i arbetet för att främja
nyföretagandet i verksamhetsområdet genom att aktivt
stödja olika organisationer inriktade på företagandet.
Finansiering av nystartade företag är viktigt för ­bygdens
bank som under många år varit affärspartner till i snitt
två nya affärsverksamheter i veckan.
Företagsbetalda försäkringar
Banken är verksam som f­örsäkringsförmedlare av
liv- och pensionsförsäkringar åt ett stort a
­ntal försäkringsbolag. Verksamheten utvecklas positivt och
banken har etablerat sig på marknaden som en fullvärdig och respekterad aktör. Försäkringsspecialisterna i ­banken kan erbjuda kunderna ett omfattande
­utbud av ­försäkringslösningar från de största och mest
­välrenommerade försäkringsgivarna. Banken fortsätter
att utvecklas som en viktig aktör och förmedlare av
privat- och f­öretagsbetald liv- och pensionsförsäkring.
Fortsatt stor aktivitet inom utlandsaffären
Sjuhäradsbygden är av tradition en region präglad
av handel. Handeln med andra länder är utbredd
och en rad importörer med omfattande verksamhet inom till e
­xempel textil, konfektion och design
finns baserade i bygden. Utlandsverksamheten, med
allt ifrån ­utlandsbetalningar till utlandsfinansieringar,
är därmed en ­
naturlig och mycket viktig gren inom
företagsmarknaden. Banken har därför specialister
­
placerade i Borås. Närheten till dessa uppfattas som
mycket positivt av kunderna.
10
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Sjuhäradsformeln – Vårda varandras kunder
Tillsammans bidrar vi alla till ökad kundnytta. När kundens bästa är i fokus spelar
hierarkier och kundansvar en sekundär roll. Om våra kundrelationer står och
faller med enstaka medarbetare är vi ute på tunn is.
Vi bryr oss om varandras kunder som om de vore våra egna – alla kunder är
bankens. Så bygger vi hållbara relationer.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
11
Digitala tjänster
Nära banken var du än är
Utöver kontoren har kunden ytterligare kanaler att välja
på i sina kontakter med banken, dels Telefonbanken
med både självbetjäning och personlig service, dels
Internetbanken och mobila tjänster. I alla kanalerna utvecklas innehållet allt mer och tillgängligheten är hög.
Vår telefonbank har sin placering i Borås. Här hanteras det mesta som rör kundernas ekonomi, precis som
på vilket bankkontor som helst. Kunden får hjälp med
bankärenden och kan även erbjudas rådgivning direkt
via telefon. Telefonbanken är integrerad med bankens
kundtjänst och telefonväxel. Banken bedömer den
lokala närvaron och kännedomen om den lokala marknaden som viktig för kunderna. Enhetens relativa litenhet skapar också en mer personlig kontakt.
För banken är det ur profileringssynpunkt viktigt att
vara synlig i moderna forum. De sociala medierna är
en naturlig mötesplats för många av bankens kunder.
Banken vill vara nära kunden, där kunden finns. Bankens hemsida är en attraktiv kanal för marknadsföring
och kommunikation med kunderna. Det genom att alla
nyheter, kampanjer, erbjudanden och produktinformation presenteras i detta forum. Totalt under 2014 hade
hemsidan cirka 4,1 miljoner besök.
Mobilbanken blir i allt större utsträckning huvudkanal
för vardagsekonomin. Kunden har alltid nära till banken,
var hon eller han än befinner sig. I takt med den tekniska utvecklingen i omvärlden utökas denna möjlighet.
Cirka 38 000 kunder har anslutit sig till Mobilbanken,
19 000 kunder har anslutit sig till Swish. Swish är en
mobil betaltjänst mellan privatpersoner, där man enkelt
skickar och tar emot pengar via mobilnumret. Det är
ett exempel på kundernas allt större teknikmognad och
visar även på vikten av att ligga långt framme i den tekniska utvecklingen.
Samarbete runt internetbank och
mobila tjänster
Banken har valt att inte ha egna internet- och mobiltjänster utan samarbetar istället med Swedbank AB (publ).
Innehållet i tjänsterna utvecklas hela tiden och allt
fler kunder utnyttjar Internetbanken och Mobilbanken
för många av sina mer rutinmässiga ärenden. Cirka
72 000 kunder är nu anslutna till internetbankstjänsten.
12
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Sjuhäradsformeln – Korta beslutsvägar
Vi hanterar frågor där de uppstår och fattar beslut så nära kunden som möjligt.
Byråkrati tar kraft, tid och pengar. Vi arbetar annorlunda. Korta beslutsvägar ger
oss mer tid att göra det vi gör bäst.
Vi tränar oss ständigt i att fatta beslut och ta ansvar. Att motarbeta vår rädsla för
att göra fel. Att känna tillit och förtroende internt.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
13
Årsredovisning – Förvaltningsberättelse
Omvärldsförhållanden
Splittrad konjunkturåterhämtning
Konjunkturen förbättrades i långsam takt under 2014
både i Sverige och i den närmaste omvärlden. Den
ekonomiska statistiken under hösten tyder dock på
att återhämtningen i många länder har kommit in i en
svagare fas där bl.a. hög skuldsättning utgör en dämpande faktor. Utvecklingen har också påverkats negativt
av den geopolitiska situationen i Ukraina och i Mellanöstern. Det relativt låga resursutnyttjandet i världsekonomin håller inflationen på en låg nivå, i många fall väl
under de mål som finns i penningpolitiken.
Konjunkturåterhämtningen har fortsatt i USA gynnad
av fallande energipriser och lägre räntor. Det har bl.a.
avspeglat sig i fallande arbetslöshet under flera år. Den
amerikanska centralbankens successiva avveckling av
de massiva stimulanser som varit igång under några år
har hittills varit relativt framgångsrik. Konsekvenserna
av den minskade likviditeten på finansmarknaderna
tycks ha haft begränsade effekter. Efter att centralbanken avslutat sina obligationsköp under hösten har man
också aviserat att tidpunkten för en höjning av den viktigaste styrräntan närmar sig, även om inflationen fortfarande är låg. Det antas ske under 2015, vilket skulle
vara den första höjningen sedan 2007.
Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har
däremot återigen stannat av bl.a. genom en sämre utveckling i den tyska ekonomin. Förnyad oro har blossat
upp kring Greklands förmåga att klara sina åtaganden.
Inflationen fortsatte att sjunka och risken för deflation
har blivit mer påtaglig. Den europeiska centralbanken
sänkte under hösten styrräntan till rekordlåga 0,05 procent. Dessutom aviserades ett omfattande uppköps-
program av obligationer, som ska genomföras fram till
hösten 2016. Även detta var en åtgärd för att motverka
deflation och stärka tillväxten. Åtgärderna har bl.a.
medfört att euron tappat väsentligt mot t.ex. den amerikanska dollarn. För euroområdet i stort krävs sannolikt
ytterligare reformer av statsapparaten och andra strukturella åtgärder för att komma till rätta med utvecklingen.
Vägen till ekonomisk balans i euroområdet framstår
därmed som lång och svår.
Tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad bild med
stark utveckling i Indien efter de strukturreformer man
implementerat samtidigt som tillväxttakten i Kina minskade, om än från en internationellt sett hög nivå.
De grundläggande obalanserna i den internationella
ekonomin med hög skuldsättningsgrad och betydande
budgetunderskott i många länder utgör ett kvarstående problem även om situationen förbättrats gradvis.
Det i kombination med de geopolitiska riskerna kopplade till Ukraina och Ryssland samt Mellanöstern gör
att det föreligger risk för återkommande turbulens på
finansmarknaden. Det är också värt att notera att den
finansiella situationen för närvarande är exceptionell. Inflation och räntor är på mycket låga nivåer och
de omfattande finansiella stödåtgärderna i USA och
Europa har varit igång i sju år. Det har bl.a. medverkat
till kraftigt ökade tillgångsvärden och mycket låga kreditspreadar som möjligen inte återspeglar den verkliga
risknivån. Under hösten har emellanåt tillfälliga korrektioner skett i form av fallande aktiekurser och stigande
kreditspreadar.
Svensk ekonomi
Svensk ekonomi har haft en relativt stabil utveckling
vid en internationell jämförelse även om den parlamentariska situationen efter höstens val skapat viss
%
%
4,0
10,0
3,5
8,0
Reporänta
STIBOR 3M
SE GVB 10Y
3,0
6,0
2,5
4,0
2,0
1,5
2,0
1,0
0,0
-2,0
0,5
0,0
2010
2011
2012
2013
2014
Diagram 1: Kvartalsvis BNP-utveckling i Sverige
2010–2014. Källa SCB.
14
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
2010
2011
2012
2013
2014
Diagram 2: Ränteutveckling
under 2010–2014. Källa Riksbanken.
osäkerhet. BNP steg med cirka 2 procent under årets
första tre kvartal där den privata konsumtionen samt
bostadsbyggandet stod för huvuddelen av uppgången.
Utvecklingen drevs på av låga räntor, stigande realinkomster och högre sysselsättning. Utvecklingen för
den inhemska tjänstesektorn var god medan exportindustrin mötte en svagare omvärldsefterfrågan framför
allt från euromarknaden, vilket bidrog till minskad industriproduktion.
Konsumentprisindex mätt som KPI minskade med
0,3 procent i december 2014 jämfört med motsvarande
månad året innan. KPIX, d.v.s. utan påverkan av de fallande bostadsräntorna, uppvisade en ökning på måttliga 0,5 procent. Inflationen blev därmed lägre än förväntat bl.a. påverkad av fallande råvarupriser och ligger
långt under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Det
tillsammans med fortsatt låga inflationsförväntningar
tvingar Riksbanken att använda de medel som står till
buds för att pressa upp inflationsförväntningarna, bl.a.
genom sänkta styrräntor.
En tydlig risk i svensk ekonomi utgörs av hushållens
höga skuldsättning inte minst i kombination med högt
uppdriva priser på bostäder. Även om ökningstakten
för hushållsutlåning har avtagit under några år ligger
takten fortfarande på en hög nivå, eller cirka 5 procent.
Hushållens skuldsättning i förhållande till disponibla
inkomster låg på cirka 175 procent. Den nivån har visserligen varit stabil under något år men relationen är
trots allt hög både i ett historiskt perspektiv och vid en
internationell jämförelse.
Räntemarknaden
Den svenska kronan har försvagats påtagligt framför
allt mot den amerikanska dollarn, vilket gynnar exportnäringen men missgynnar importerande företag. Tillväxt i kombination med låg inflation eller rent av deflation har satt Riksbanken i en svår situation. Å ena sidan
måste hänsyn tas till de låga inflationsförväntningar och
Index
å andra sidan den finansiella stabiliteten, bl.a. påverkad
av de risker som är förknippade med hushållens höga
skuldsättning. Riksbanken sänkte under året REPOräntan vid 2 tillfällen från 0,75 procentenheter vid årets
ingång till 0,00 procent vid årets utgång. Efter årsskiftet
har ännu en sänkning genomförts, denna gång till den
historiska nivån -0,10 procent. Trots denna nivå kan
ytterligare sänkningar av styrräntorna inte uteslutas.
De låga inflationsförväntningarna och den höga likviditeten har också medfört att de långa räntorna fallit
kraftigt, vilket gjort att avkastningskurvan är mycket
flack. Svenska statsobligationer med en löptid på 10 år
handlades på så låga nivåer som 0,95 procent vid årsskiftet, vilket kan jämföras med 1,80 procent året innan.
Efter årsskiftet har räntenivån fallit ytterligare och statspapper på löptider upp till 5-6 år handlas till negativa
räntor.
Kreditspreadarna har fortsatt att falla och även de
befinner sig på historiskt sett mycket låga nivåer. Fallet
har skett i takt med att placerare sökt högre avkastning och därmed varit beredda att acceptera en högre
risknivå. Utvecklingen har också påverkat räntorna på
stibormarknaden där skillnaden mellan REPO-räntan
och t.ex. 3-månaders stibor har fortsatt att minska.
Aktiemarknaden
Den stora tillgången på likviditet, den ökade riskaptiten
samt det fallande ränteläget medförde att det stora flertalet av världens börser hade en mycket stark utveckling under året.
Stockholmsbörsen steg under året med cirka 10 procent. Även 2013 var ett starkt börsår med en uppgång
på 23 procent. Världsindex steg under 2014 med cirka
9 procent.
Efter flera år av närmast obruten uppgång framstår
värderingsnivån som alltmer utmanande. Eventuella
negativa händelser kan därmed få stor effekt för det fall
marknadens sentiment förändras till det sämre.
SEK
10
160
OMX
150
1 EUR
MSCI
1 USD
140
9
130
120
8
110
100
7
90
80
2012
2013
2014
Diagram 3: Stockholmsbörsen OMX samt
världsindex (MSCI) 2012–2014.
6
2012
2013
2014
Diagram 4: Valutakursutveckling 2012–2014.
Källa Riksbanken.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
15
Valutamarknaden
Den svenska kronan har försvagats betydligt under året
mot en rad valutor, inte minst mot den amerikanska dollarn och det brittiska pundet.
Året har karaktäriserats av vad som närmast liknas
vid ett valutakrig där många länder försöker hålla nere
värdet på den inhemska valutan för att inte skada exportmöjligheterna. Schweiz tvingades t.ex. ge upp sin
tillfälliga knytning till euron, varpå schweizerfrancen
steg kraftigt. Danmark kämpar med liknande problem.
Resultat och lönsamhet
Sammanfattning
Året har präglats av en långsam konjunkturförbättring
med stöd av hög likviditet, vilket medverkat till fallande
räntor och stigande tillgångspriser. Inflationen har legat
på en nivå långt under de mål som finns för penningpolitiken. Det tvingar fram allt mer drastiska åtgärder
för penningpolitiken, som möjligen tvingas dra ett alltför
stort lass för att få fart på tillväxten. Fortfarande utgör
dock de grundläggande obalanserna i den internationella ekonomin, bl.a. i form av hög skuldsättning, ett
kvarstående problem.
För bankens del går 2014 till historien som det resultatmässigt bästa året sedan banken bildades 1831.
Trots fallande ränteläge, som hade en klart negativ inverkan, steg bankens rörelseresultat och lönsamheten
var mycket god. Bankens kapitaltäckningssituation har
fortsatt att stärkas i linje med bankens uttalade målsättning. Likviditetssituationen har förbättrats påtagligt från
ett redan tidigare starkt läge. Aktivitetsnivån har varit
hög med många rådgivningsmöten, ett stort intresse för
placeringar och, inte minst, de nya digitala kanalerna
som förenklar vardagstjänsterna i kontakterna med
banken. Sammantaget har det bidragit till god volymutveckling.
Rörelseresultatet uppgick till 287 mkr jämfört med
262 mkr under föregående år. Intäkterna ökade med
4 procent samtidigt som rörelsekostnaderna minskade
med 1 procent. Räntabiliteten på eget kapital uppgick
till 13,7 procent (14,0 procent under föregående år). K/Italet före kreditförluster, d.v.s. kostnaderna i relation till
intäkterna, uppgick till 43 procent (46 procent).
Utlåningen till allmänheten ökade med 4 procent
medan inlåningen ökade med 1 procent. Den totala
affärsvolymen ökade med 8 procent och uppgick till
49 196 mkr.
Likvida medel, i form av kassamedel, utlåning till
kreditinstitut samt obligationer och andra räntebärande
värdepapper uppgick till 4 392 mkr (2 880 mkr). Likviditetstäckningsgraden (LCR) uppgick till 507 procent
(189 procent). Det nya likviditetsmåttet som ska visa
hur stabil finansieringen är (NSFR) uppgick till 163 procent.
Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 18,42 procent (17,49 procent). Kapitaltäckningsgraden uppgick
likaledes till 18,42 procent, vilket kan jämföras med det
lagstadgade minimikravet enligt pelare I på lägst 8 procent.
Styrelsen föreslår årsstämman en höjd aktieutdelning på 25 kr per aktie. Det innebär en aktieutdelning
på totalt 50 mkr, vilket motsvarar 22 procent av 2014
års rörelseresultat efter schablonskatt.
Intäkter
Räntenettot ökade med 2 procent till 316 mkr. Det fallande ränteläget påverkade visserligen räntenettot negativt, dels i form av lägre REPO-ränta, dels genom
att skillnaden mellan stiborräntor och REPO-räntan
Sammandrag av resultaträkning
Tkr
2014
2013
Räntenetto
315 866
308 434
Provisionsnetto
210 386
194 765
Nettoresultat av finansiella transaktioner
-550
869
Övriga intäkter
4 389
5 814
Summa intäkter
530 091
509 882
Personalkostnader
131 546
132 562
Övriga administrationskostnader
92 558
92 875
Avskrivningar
5 374
5 959
Övriga kostnader
153
447
Summa kostnader
229 631
231 843
Resultat före kreditförluster
300 460
278 039
Kreditförluster, netto
-13 022
-15 992
Rörelseresultat
287 438
262 047
16
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Förändring
i belopp
i procent
7 432
2%
15 621
8%
-1 419
-163%
-1 425
-25%
20 209
4%
-1 016
-317
-585
-294
-2 212
-1%
0%
-10%
-66%
-1%
22 421
2 970
25 391
8%
-19%
10%
minskade något. Det medförde bl.a. lägre marginaler
på transaktionsinlåning samt minskad avkastning på
bankens likviditet. Det kompenserades dock av högre
medelvolymer för utlåningen, som var 6 procent högre,
samt för inlåningen, som var 3 procent högre. En bidragande orsak till det bättre räntenettot var också att
jämförelsevis dyr inlåning på fasträntekonton till stor del
sökt sig till andra placeringsformer såsom ränte- och
aktiefonder. Totalt sett har det bidragit till att marginalerna på sparandeinlåning förbättrats. Det är dock värt
att notera att den negativa inverkan av det fallande ränteläget blev något mer påtaglig mot slutet av året.
Provisionsnettot förbättrades med 8 procent och
uppgick till 210 mkr. Det var framför allt värdepappersprovisionerna som ökade som en följd av positiva kapitalflöden och stigande kurser på aktie- och räntefonder.
Värdepappersprovisionerna ökade med 11 mkr. Utlåningsprovisionerna ökade med 4 mkr i kraft av högre
utlåningsvolymer för förmedlade bolån. Generellt sett
har marginalerna på bolånemarknaden förbättrats under året. För bankens del har dock den marginalhöjningen i sin helhet motverkats av försämringar i avtalet med Swedbank Hypotek. Nettot av provisioner och
kostnader inom betalningsförmedling minskade beroende på ett lägre clearingnetto. Det i sin tur var en följd
av bankomatsamarbetet som inleddes under våren
föregående år. Det har inneburit ökade kostnader och
minskade intäkter för automatuttag.
Nettoresultat av finansiella transaktioner hade en
svagt negativ utveckling och uppgick till minus 1 mkr.
Posten består i sin helhet av värdeförändringar i bankens innehav av räntebärande värdepapper.
Sammantaget ökade rörelseintäkterna med 20 mkr
eller 4 procent till 530 mkr.
Kostnader
Personalkostnaderna minskade med 1 procent och
uppgick till 132 mkr. Avtalsenliga löneökningar på cirka
3 procent motverkades av att medelantalet anställda
Mkr
%
4,0
400
Räntenetto, mkr
Placeringsmarginal, %
3,0
300
Kreditförluster
Kreditförlusterna uppgick till 13 mkr (16 mkr under
föregående år). Konstaterade förluster netto uppgick till
4 mkr (11 mkr). Årets reserveringar för befarade förluster på individuellt värderade fordringar uppgick till 14
mkr (12 mkr). Av gruppvis reservering avseende individuellt värderade fordringar gjordes avsättning med 4
mkr, vilket kan jämföras med en upplösning på 1 mkr
under föregående år. Den gruppvisa reserveringen
för individuellt värderade fordringar grundas bl.a. på
utfallet i den interna riskklassificeringsmetod banken
använder. Den gruppvisa reserveringen för mindre
blanco- och borgenslån var oförändrad under både
2014 och 2013. Årets återvinningar av tidigare gjorda
reserveringar för individuellt värderade fordringar uppgick till 9 mkr (6 mkr). Kreditförlusterna var till 72 procent hänförliga till företagssektorn medan resterande
28 procent var hänförliga till hushållssektorn.
Mkr
%
250
50
Provisionsnetto, mkr
Andel av intäkter, %
200
40
150
30
100
20
50
10
2,0
200
1,0
100
0
minskade med 6 heltidstjänster. I likhet med tidigare
har banken ett vinstandelssystem som omfattar samtliga bankens tillsvidareanställda. Utfallet förutsätter att
lönsamheten i banken överstiger snittet hos de svenska
börsnoterade bankerna. Lönsamheten under året uppfyllde dessa kriterier varför en avsättning gjorts med
maximalt belopp, vilket också var fallet under föregående år. Beloppet avsätts i sin helhet till en stiftelse som
förvaltar kapitalet bl.a. i form av aktieinnehav i banken.
Vinstandelarna kan lyftas tidigast vid 55 års ålder. Kostnaderna för avsättningen uppgick till 13 mkr, vilket var
marginellt lägre än föregående år.
Övriga administrationskostnader var i stort sett oförändrade och uppgick till 93 mkr. Kostnader för marknadsföring ökade till följd av arbetet med att förnya
bankens vision samt kostnader för byte av logotyp.
Inventariekostnaderna samt kostnaderna för telefon
och porto minskade.
Totalt sett minskade rörelsekostnaderna med 2 mkr
eller 1 procent till 230 mkr.
2010
2011
2012
2013
2014
Diagram 5: Utveckling av räntenetto samt
placeringsmarginal 2010–2014.
0,0
0
2010
2011
2012
2013
2014
0
Diagram 6: Utveckling av
provisionsnetto 2010–2014.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
17
Kreditförlustnivån sjönk från 0,15 procent föregående
år till 0,11 procent. Vid denna beräkning av kreditförlustnivån ställs kreditförlusterna i relation endast till den
utlåning och de garantier där banken är direkt part mot
kund. Banken förmedlar därutöver också betydande
belopp till Swedbank Hypotek och drabbas av de eventuella kreditförluster som uppkommer. Den maximala
kreditförlusten är dock begränsad till årets provision.
Förlusterna, som ingår i redovisade kreditförluster, har
under en följd av år varit marginella. För en rättvisande
bild av kreditförlustnivån är det rimligt att ta hänsyn till
den förmedlade volymen. Inklusive den förmedlade
utlåningen uppgick kreditförlustnivån till 0,06 procent
(0,07 procent).
Bokslutsdispositioner
Banken gjorde under 2012 en maximal avsättning till
periodiseringsfond med 68 mkr föranlett av att bolagsskatten sänktes under 2013. Under 2013 återfördes
periodiseringsfonden. Under 2014 gjordes inga bokslutsdispositioner.
Skatter
Årets skattekostnad uppgick till 64 mkr (73 mkr). Den
effektiva skattesatsen uppgick till 22,2 procent (22,1
procent).
Lönsamhet
Räntabiliteten på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 13,7 procent (14,0 procent). Räntabiliteten på
anpassat eget kapital, vilket är det mått banken använder som ett av flera finansiella mål, uppgick till 20,1 procent (19,3 procent).
Placeringsmarginalen, d.v.s. räntenettot i förhållande till medelomslutningen, minskade till 2,2 procent
(2,3 procent). Placeringsmarginalen är historiskt sett på
en låg nivå och har varit det under de senaste åren,
Mkr
%
400
Rörelsekostnader, mkr
I relation till genomsnittlig affärsvoym, %
Finansiell struktur
Tillgångar
De sammanlagda tillgångarna uppgick vid årets utgång
till 16 272 mkr (14 308 mkr föregående årsskifte), vilket var en ökning med 14 procent. Ökningen var främst
hänförlig till ökad upplåning och likviditet. Likviditeten
var därmed oerhört god i samband med årsskiftet. God
likviditet och en stark balansräkning har generellt sett
blivit allt viktigare för banker, vilket inte minst tydliggörs
genom nya regelverk i form av de s.k. Basel III-reglerna, som är under införande.
Utlåning
Utlåningen till kreditinstitut uppgick till 1 574 mkr (1 912
mkr) varav 173 mkr (108 mkr) avsåg utländsk valuta.
Posten bestod i sin helhet av tillgodohavande på konton
i Swedbank och utgör en del av bankens likvida medel.
Sammantaget har likviditeten ökat kraftigt men den är
till övervägande del placerad i räntebärande värdepapper.
Utlåning till allmänheten ökade med 4 procent och
uppgick till 11 683 mkr (11 272 mkr). Utlåningen till företagssektorn, ökade med 2 procent. Utlåningen till hushållssektorn ökade med 6 procent. Hushållens kreditefterfrågan har återigen ökat efter några år med fallande
ökningstakt. Efterfrågan har naturligtvis påverkats av
lägre räntekostnader och stigande priser på bostäder.
Mkr
%
40
0,4
Kreditförluster, mkr
Kreditförlustnivå, %
Kreditförlustnivå inkl hypotek, %
30
0,3
300
0,75
200
0,50
20
0,2
100
0,25
10
0,1
0,00
0
0
2010
2011
2012
2013
2014
Diagram 7: Utveckling av rörelsekostnader
2010–2014.
18
1,00
vilket varit en följd av att det låga ränteläget pressat ner
framför allt inlåningsmarginalerna.
K/I-talet före kreditförluster uppgick till 43 procent
(46 procent). K/I-talet efter kreditförluster uppgick till 46
procent (49 procent).
För övriga nyckeltal hänvisas till sammanställningen
på sidan 41. På sidan 38 och 39 framgår också definitioner av nyckeltalen.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
2010
2011
2012
2013
2014
0,0
Diagram 8: Utveckling av kreditförluster samt kreditförlustnivå
2010–2014.
Den höga belåningsgraden hos många hushåll, bolånetaket som infördes under 2010 samt debatten om
slopade ränteavdrag har uppenbarligen inte dämpat
humöret hos bostadsköparna. Ökningen på 6 procent
kan i viss mån framstå som stor men förklaras delvis av
att banken i högre grad väljer att lägga bolån i banken
istället för att förmedla dem till Swedbank Hypotek. Den
förmedlade volymen avseende hushållssektorn ökade
med mer måttliga 3 procent.
Räntebärande värdepapper
Belåningsbara statsskuldförbindelser och Obligationer
och andra räntebärande värdepapper uppgick sammanlagt till 2 798 mkr (941 mkr). Innehaven utgörs i sin
helhet av värdepapper med hög likviditet varför innehaven lätt kan omvandlas till kontanta medel. Samtliga
delar av portföljen värderas till marknadsvärde, eller till
s.k. verkligt värde. Av portföljen var 45 procent placerade i stats- och kommunförbindelser och 30 procent i
säkerställda bostadsobligationer. Placeringarna i övrigt
var gjorda i företagscertifikat med välkända motparter
till låg risknivå. Banken har valt att ha en kort räntebindningstid. Den vägda durationen uppgick vid årsskiftet
till cirka 3 månader. Banken har under våren byggt upp
en betydande likviditetsreserv av flera skäl. Dels har
obligationsmarknaden präglats av extremt hög efterfrågan, vilket medfört att det varit gynnsamt att emittera, sett i ett historiskt perspektiv. Banken har valt att
utnyttja den goda marknaden. Dels har banken gjort
bedömningen att riskerna i omvärlden ökat, bl.a. med
hänsyn till den geopolitiska situationen men också risken för fortsatta räntefall och negativa marknadsräntor,
vilket skulle kunna medföra utflöden av inlåning. Dels
har bankens intäktsdelningsavtal med Swedbank Hypotek försämrats, vilket innebär att banken avser att
öka andelen bolån i egen portfölj.
Sammandrag
av
balansräkning
Förändring
Tkr
2014
2013
i belopp
i procent
Utlåning till allmänheten
11 682 890
11 271 931
410 959
4%
Utlåning till kreditinstitut
1 574 453
1 911 729
-337 276
-18%
Räntebärande värdepapper
2 797 987
941 167
1 856 820
197%
Övriga tillgångar
216 482
182 995
33 487
18%
Summa tillgångar
16 271 812
14 307 822
1 963 990
14%
Inlåning från allmänheten
11 674 856
11 531 709
143 147
1%
Emitterade värdepapper
2 600 000
1 000 000
1 600 000
160%
Skulder till kreditinstitut
114 027
106 115
7 912
7%
Övriga skulder
142 813
114 539
28 274
25%
Eget kapital
1 740 116
1 555 459
184 657
12%
Summa skulder och eget kapital
16 271 812
14 307 822
1 963 990
14%
Summa skulder och eget kapital
Mkr
400
%
Rörelseresultat, mkr
20
13 265 409
%
100
75
200
10
50
100
5
25
0
0
0
2010
2011
2012
2013
2014
Diagram 9: Utveckling av rörelseresultat, räntabilitet
samt soliditet 2010–2014.
8%
K/I-tal före kreditförluster, %
15
300
1 023 438
K/I-tal efter kreditförluster, %
Räntabilitet, %
Soliditet, %
12 241 971
2010
2011
2012
2013
2014
Diagram 10: Utveckling av K/I-tal
2010–2014.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
19
Övriga tillgångar
Materiella tillgångar uppgick till 67 mkr (71 mkr) varav
bankens fastigheter stod för merparten eller 53 mkr (54
mkr). De förändringar som skett beskrivs närmare i avsnittet om investeringar.
Aktuella skattefordringar uppgick till 5 mkr (0 mkr).
Övriga tillgångar minskade till 57 mkr (21 mkr). Posten består framför allt av positiva värden avseende derivatinstrument i form av valutaterminer. Dessa motsvaras av ungefär lika stora negativa värden redovisade
under övriga skulder. Att bruttovärdena i båda fallen
ökat kraftigt hänger samman med att valutarörelserna
varit stora under hösten, framför allt genom en betydande uppgång för den amerikanska dollarn.
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter uppgick till 68 mkr (64 mkr). Posten består till övervägande
del av provisionsersättningar från Swedbank samt upplupna räntor på utlåning.
Skulder och avsättningar
Skulder till kreditinstitut
Skulder till kreditinstitut uppgick till 114 mkr jämfört med
106 mkr föregående år.
Upplåningen i svenska kronor minskade med 4 mkr
till 77 mkr. Upplåningen bestod till övervägande del av
långfristig upplåning, som används för att täcka ränterisken i räntebunden utlåning till allmänheten, samt inlåning från finansiella institut.
Upplåning i utländsk valuta ökade med 12 mkr till 37
mkr. Upplåningen används för att täcka såväl valutarisken som ränterisken i utlåning till allmänheten i utländsk
valuta.
In- och upplåning från allmänheten
In- och upplåning från allmänheten ökade med 143 mkr
till 11 675 mkr. Inlåningen från företag och offentlig sektor ökade med 125 mkr eller med 4 procent. Inlåningen
från hushållsektorn ökade med 18 mkr, vilket var en
marginell förändring. En hög sparkvot medförde att inlåningen låg kvar på en hög nivå trots att ökad riskaptit
hos spararna samt det fallande ränteläget medfört att
mycket kapital omplacerats från traditionellt banksparande till framför allt ränte- och aktiefonder. Nettoinflödet från bankens kunder till fonder uppgick till hela
1 022 mkr.
Inlåningen från hushållssektorn stod för 75 procent
av den totala inlåningen.
Emitterade värdepapper
Emitterade värdepapper uppgick till 2 600 mkr (1 000
mkr). Under året har banken emitterat 2 150 mkr samt
löst in två obligationslån på sammanlagt 550 mkr.
Ramen för bankens MTN-program (Medium Term
Note) uppgår till 3 000 mkr. Programmet syftar till att
skapa längre löptid på bankens finansiering. Samtliga
emitterade obligationer är noterade på Nasdaq OMX.
Skälen till den stora ökningen framgår närmare av
avsnittet ovan om räntebärande värdepapper.
Övriga skulder
Aktuella skatteskulder uppgick till 0 mkr (4 mkr) och
Uppskjutna skatteskulder uppgick till 3 mkr (3 mkr).
Övriga skulder uppgick till 85 mkr (56 mkr). I övriga
skulder ingick bl.a. negativa värden på derivatinstrument i form av ränteswappar och valutaterminer på 53
mkr (20 mkr) samt innehållen preliminärskatt på inlåningsräntor på 11 mkr (19 mkr).
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter uppgick till 49 mkr (47 mkr). I upplupna kostnader ingick
bl.a. upplupna kostnadsräntor med 10 mkr (12 mkr) och
upplupna personalkostnader med 19 mkr (20 mkr).
Avsättningar uppgick till 6 mkr (5 mkr). Beloppet bestod av avsättningar för pensions- och garantiåtaganden.
Mdr
%
Mdr
16
160
3,0
Inlåning, mdr
U/I-kvot, %
2,5
120
12
2,0
80
8
1,5
1,0
40
4
0,5
0
2010
2011
2012
2013
2014
0
Diagram 11: Utveckling av inlåning från allmänheten samt
relationen mellan utlåning och inlåning 2010–2014.
20
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
0,0
2010
2011
2012
2013
2014
Diagram 12: Emitterade värdepapper, utestående volym
2010–2014.
Derivatinstrument
Eget kapital
Bankens egna kapital uppgick vid årets slut till 1 740
mkr jämfört med 1 555 mkr föregående år. Det egna
kapitalet ökade genom årets totalresultat med 225 mkr,
varav 1 mkr avsåg förändring av fond för verkligt värde.
Av 2013 års vinst delades 40 mkr ut till aktieägarna.
Åtaganden utanför
balansräkningen
Banken har, som ett led i den löpande affärsverksamheten, åtaganden utanför balansräkningen. De avser
dels kommersiella produkter i form av garantier, outnyttjade räkningskrediter samt lånelöften.
Det nominella värdet på derivatinstrument uppgick till
1 867 mkr (1 618 mkr). Av det totala åtagandet utgjorde
ränteswappar nominellt 71 mkr (148 mkr) och valutaterminer 1 796 mkr (1 470 mkr).
Utestående ränteswappar avsåg i sin helhet att
täcka ränterisken avseende utlåning till allmänheten till
fast ränta.
Utestående valutaterminer bestod av terminsaffärer
som i affärsverksamheten görs mot kund. För att täcka
valutarisken i dessa gör banken via automatik omvända
terminsaffärer mot Swedbank AB. Inom respektive valuta har banken således skyldighet att sälja såväl som
att köpa valuta till en, i båda fallen, förutbestämd valutakurs.
Ansvarsförbindelser
Ansvarsförbindelser, i form av garantier, uppgick till 605
mkr (530 mkr). De består, förutom av bankgarantier direkt mot kund, även av generella garantier för produkter såsom kortkrediter, remburser och leasingkontrakt.
Dessa produkter förmedlas till Swedbank AB samt
Swedbank Finans och banken garanterar kundens åtagande.
Åtaganden
Åtaganden, i form av outnyttjade räkningskrediter samt
lånelöften uppgick till 2 822 mkr (2 627 mkr).
Ställda säkerheter
Ställda säkerheter uppgick till 4 mkr (3 mkr) och avsåg
pantsatt kapitalförsäkring.
Mdr
%
60
1,2
50
Affärsvolym, mdr
Rörelseresultat /volym, %
1,0
40
0,8
30
0,6
20
0,4
10
0
0,2
2010
2011
2012
2013
2014
Affärsvolym
Banken hanterar genom förmedling till olika samarbetspartners, främst Swedbank Hypotek och Swedbank
Robur, betydande affärsvolymer som inte framgår av
bankens balansräkning.
Den totala affärsvolymen uppgick till 49 196 mkr
jämfört med 45 664 mkr föregående år, vilket motsvarade en ökning på 8 procent.
Utlåningsprodukter
Affärsvolymen vad gäller utlåningsprodukter ökade
med 4 procent till 24 014 mkr (23 041 mkr). Tillväxten
för förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek uppgick
till 5 procent medan utlåning i egen balansräkning ökade med 4 procent. De förmedlade volymerna stod för
51 procent av den sammanlagda utlåningsvolymen.
Utlåning;
24%
Swedbank
Hypotek;
25%
Inlåning;
24%
Försäkringar;
6%
Fonder;
21%
0,0
Diagram 13: Utveckling av affärsvolym samt rörelseresultat
i relation till genomsnittlig volym 2010–2014.
Diagram 14: Sammansättning
av affärsvolym 2014.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
21
Sparandeprodukter
Affärsvolymen avseende sparandeprodukter ökade
med 11 procent till 25 182 mkr (22 623 mkr). Den förmedlade volymen till Swedbank Robur avseende fonder ökade med 24 procent till 10 374 mkr. Förmedlingen
av försäkringar till Swedbank Försäkring ökade med 14
procent till 3 133 mkr. Banken förmedlar även försäkringar till en rad andra försäkringsbolag.
Kapitalsituation
Regelverk
Av kapitaltäckningsreglerna framgår bl.a. hur mycket
kapital, benämnt kapitalbas, som krävs i ett kreditinstitut
i förhållande till de risker institutet har. Under året infördes de s.k. Basel III-reglerna för beräkning och upprättande av ett kreditinstituts kapitaltäckning. Dessa regler
återfinns i Capital Requrement Regulation (CRR) och
Capital Requrement Directive (CRD 4), det senare med
efterföljande svensk lag. Enligt reglerna ska kapitalbasen minst motsvara kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker enligt Pelare I. Därutöver ska kapitalbasen täcka de tillkommande riskerna
som institutet bedömer sig ha enligt Pelare II. Slutligen
ska kapitalbasen även täcka nationella buffertkrav,
vilka i vissa delar kan variera över tid. Mätt som total
kapitalrelation, tidigare benämnt kapitaltäckningsgrad,
ska kapitalbasen uppgå till minst det kapitalkrav som
motsvarar 8 procent av riskexponerat belopp i Pelare I.
Regelverkets tre s.k. pelare beskrivs närmare nedan.
Pelare I
Det som benämns Pelare I behandlar, enkelt beskrivet,
den tekniska beräkningen av ett instituts risker.
Målet med regelverket är att kapitalkravet på ett rättvisande sätt ska spegla det faktiska risktagandet i de finansiella instituten. Enligt regelverket kan kapitalkravet
i högre grad kopplas till bankens egna system för riskmätning. När det gäller beräkningen av kreditrisker har
banken valt en mer avancerad metod, IRK-metoden.
Banken använder ett internt riskklassificeringssystem
för kreditrisker, vilket utvecklats av Swedbank. Systemet mäter, med utgångspunkt från samlade erfarenheter, risken för att en kunds engagemang ska fallera
samt storleken på den förlust banken i sådant fall skulle
drabbas av.
Riskklassificeringssystemet använder flera modeller
som mäter risken för olika kategorier:
• hushållsexponeringar
• företagsexponeringar
• kreditinstitut
• stat och kommun
22
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Riskklassificeringssystemet används för samtliga kunder i banken. Genom systemet åsätter banken varje
kund eller exponering, t.ex. ett reverslån, ett värde på
en riskskala, en s.k. riskklass. Med hjälp av skalan
rangordnas exponeringarna från dem med högst risk
till dem med lägst risk. I varje riskklass har risken för
fallissemang kvantifierats. Systemet består av 23 riskklasser där riskklass 0 representerar den högsta risken
medan riskklass 21 representerar den lägsta risken för
fallissemang. Riskklass F avser exponeringar som är i
fallissemang.
Banken drabbas i mindre omfattning av kapitalkrav
för marknadsrisker. Banken måste dock täcka kravet
för kreditvärdighetsjusteringsrisk, vilket avser risken för
att en institutionell motpart i ett derivatavtal kan komma
att påverkas av en förändring av det institutets kreditrating. Mer konkret handlar det om de derivataffärer, i
form av terminer och swappar, som banken gör med
Swedbank.
Utöver kravet på kapitaltäckning avseende kreditrisker finns också kapitalkrav för operativa risker. För
beräkning av operativa risker använder banken den
s.k. schablonmetoden. I schablonmetoden åsätts olika
verksamhetsgrenar olika riskvikt. Utgångspunkt för
beräkningen är genomsnittet av de tre senaste årens
intäkter. Avräkning sker för vissa typer av kostnader
som erläggs till andra institut som är föremål för kapitaltäckningskrav. Verksamheten i banken har tidigare i sin
helhet hänförts till segmentet hushållsbank med riskvikt
12 procent. Tolkningen av det nya regelverket medför
att verksamheten är hänförlig till, dels segmentet hushållsbank, dels segmentet storkundsbank. I praktiken
innebär det en uppdelning av intäkterna i, å ena sidan
hushåll och mindre företag, och å andra sidan större
företag. Uppdelningen överensstämmer för övrigt med
hur kreditrisker fördelas mellan retail och corporate.
Pelare II
I den andra delen i regelverket, Pelare II, ska institutet
beskriva sin risksituation och då bland annat fokusera
på tillkommande risker som inte helt framkommer i beräkningen enligt Pelare I. Exempel på tillkommande
risker kan vara olika former av koncentrationsrisker.
Det kan handla om omfattningen på stora kundengagemang, geografiska koncentrationer eller beroendet av
enskilda stora arbetsgivare inom verksamhetsområdet.
Finansinspektionen har fastställt ett antal risker som
ska beaktas i Pelare II. Under 2014 har bl.a. det s.k.
riskviktsgolvet för bolån höjts från tidigare 15 procent
till 25 procent.
Arbetet dokumenteras i en s.k. intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKU). I bankens styrelse behandlas
ämnet vid ett flertal tillfällen årligen. I den senaste IKU:n
har tillkommande risker identifierats och kvantifierats.
Styrelsen har därvid gjort bedömningen att dessa ryms
med god marginal inom den buffert som den fastställda
målsättningen för kapitaltäckningen innebär (diagram
22). I IKU:n ingår också scenarioanalyser och stress-
tester för att mäta effekter av kraftigt försämrade och
oväntade förändringar av omvärldsförutsättningar. Tidigare år har effekterna av deflation respektive kraftiga
prisfall på bostadsmarknaden testats. I 2014 års IKU
har effekterna analyserats av kraftigt fallande intäkter
till följd av negativt ränteläge under lång tid samt kraftig
marginalpress inom betalförmedling, fondförvaltning
och hypoteksförmedling. I scenariot har också antaganden gjorts om en, för verksamhetsområdet, ogynnsam
utveckling i form av bl.a. en tillbakagång i den privata
konsumtionen kombinerat med en rejäl försvagning av
den svenska kronan. Utöver scenarioanalyserna har
tänkbara motåtgärder för att mildra effekterna analyserats. Slutsatsen av scenarioanalyserna var att banken
har såväl kapital som likviditet för att hantera väsentligt
försämrade yttre förutsättningar under relativt lång tid.
Under 2010 fastställde bankens styrelse nya finansiella mål, bl.a. vad avser kapitaltäckningssituationen. I
det arbetet har styrelsen beaktat bankens situation och
framtida strategi, utvecklingen i konkurrerande banker
samt de kommande kraven enligt Basel III. Slutsatsen blev bl.a. att målsättningen för kapitaltäckningen
höjdes något. Målsättningen är att den s.k. kärnkapitalrelationen ska överstiga var och en av de svenska
börsnoterade fullsortimentsbankernas kärnkapitalrelation. Den ska dock alltid överstiga 10 procent i pelare I.
Under våren 2015 planeras en översyn av de finansiella
målen bl.a. som en konsekvens av att de nya regelverken försvårar jämförelser mellan instituten.
Pelare III
I den tredje delen, Pelare III, behandlas hur institutet
kommunicerar sin kapitaltäckningssituation med marknaden, d.v.s. främst placerare och investerare.
Då banken ingår i en s.k. finansiell företagsgrupp
med bland andra Swedbank AB är banken inte skyldig
att enskilt redovisa enligt reglerna i Pelare III. Banken
har emellertid en omfattande redogörelse för kapital-
Mkr
Kapitaltäckningssituation
Kapitalbasen uppgick, efter föreslagen utdelning, till
1 654 mkr (1 477 mkr). Kapitalbasen påverkades positivt genom att årets resultat ingår i primärt kapital. En
marginell positiv påverkan var också att det förväntade
förlustbeloppet minskade något. Kapitalbasen bestod i
sin helhet av kärnprimärkapital.
Den totala kapitalrelationen uppgick till 18,42 procent jämfört med 17,49 procent vid föregående års
utgång. Det kan jämföras med den lagstadgade miniminivån i pelare I på 8 procent. Kapitalrelationen påverkades positivt av den högre kapitalbasen, men påverkades i gengäld negativt av ett högre riskexponerat
belopp. Ökningen av det riskexponerade beloppet var
en följd av en större balansomslutning genom ökad utlåning samt väsentligt ökad likviditet.
Kärnprimärkapitalrelationen liksom primärkapitalrelationen uppgick likaledes till 18,42 procent (17,49 procent). Den nuvarande kärnkapitalrelationen är väl i nivå
med bankens långsiktiga mål.
Bankens kapitalsituation framgår närmare av not 35.
Likviditetssituation
Likvida medel, i form av kassamedel, utlåning till kreditinstitut samt räntebärande värdepapper uppgick till
4 392 mkr (2 880 mkr). Likviditeten, som var mycket
god redan vid utgången av 2013, har därmed stärkts
ytterligare. Banken har gjort bedömningen att prisnivån
för upplåning, till följd av kraftigt nedpressade kreditspreadar på obligationsmarknaden, har gjort det mycket attraktivt för emittenter sett i ett längre perspektiv.
Av det skälet har banken under fjärde kvartalet emit-
%
2 500
25
Kapitalbas, mkr
Total kapitalrelation, %
Kärnprimärkapitalrelation, %
2 000
20
1 500
15
1 000
10
500
0
täckningssituationen i not 35, vilken täcker de väsentliga delarna enligt Pelare III.
5
2010
2011
2012
2013
2014
Diagram 15: Utveckling av kapitaltäckning
2010–2014.
0
Kreditrisk
retail;
20%
Operativa
risker;
8%
Övrigt; Kreditrisk
institut;
1%
7%
Kreditrisk
corporate;
64%
Diagram 16: Fördelning
av kapitalkrav 2014.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
23
terat 1 500 mkr med löptider varierande mellan två och
sex år. Avsikten är att använda överlikviditeten till att
successivt lägga en större andel av nyutlåningen på
bolånemarknaden i banken istället för att förmedla den
till Swedbank Hypotek. Under ett normalt år skulle det
kunna innebära att upp till 800 mkr istället läggs i banken med en ökad marginal som följd.
Kraven på hantering av likviditetsrisk omfattar såväl kvalitativa som kvantitativa krav. Kvalitativa krav
omfattar bl.a. likviditetsstrategi, fastställande av grad
av risktolerans, hantering av likviditetsreserv, finansieringsstrategi och beredskapsplanering. Kvantitativt
har två likviditetsmått införts, LCR (Liquidity Coverage
Ratio), på svenska benämnt likviditetstäckningsgrad
samt NSFR (Net Stable Funding Ratio), på svenska
hittills benämnt stabil finansiering. Likviditetstäckningsgraden ska säkerställa att en bank har tillräckligt med
högkvalitativa tillgångar som snabbt kan omvandlas till
kontanter för att täcka likviditetsbehovet under 30 dagar
med kraftiga likviditetsstörningar. Stabil finansiering ska
säkerställa ett lägsta godtagbart belopp av stabil långfristig upplåning, vilket avser stabil inlåning huvudsakligen från hushållsektorn samt långfristig upplåning via
obligationsmarknaden. Likviditetstäckningsgraden har
rapporterats till Finansinspektionen sedan 2011. Från
oktober 2015 införs kravet att relationen ska uppgå till
lägst 60 procent. Kravet kommer successivt att höjas
till 100 procent. Vad gäller stabil finansiering startade
rapportering till Finansinspektionen under 2014. Något
minimikrav har ännu inte fastställts men kommer troligen att vara 100 procent i framtiden. Det kan konstateras att parametrarna i måttet hittills satts på en betydligt
mer rimlig nivå än vad som initialt aviserades.
För bankens del uppgick likviditetstäckningsgraden
vid årets utgång till 507 procent (189 procent), varför
det nuvarande kravet är uppfyllt med mycket god marginal. Det har varit bankens uttalade strategi att stärka
likviditeten betydligt samt att placera en hög andel av
den i värdepapper kvalificerade för den högsta nivån
Mkr
i likviditetsreserven. Det är i sammanhanget värt att
notera att likviditetstäckningsgraden är ett förhållandevis dynamiskt mått samt att likviditetssvängningarna är
relativt betydande.
Stabil finansiering (NSFR) uppgick till 163 procent.
Något relevant jämförelsetal för föregående årsskifte
har inte beräknats. För banken gynnsamma faktorer
är en hög andel stabil inlåning, förfallostruktur på bankens obligationsupplåning samt en hög likviditet med
genomgående korta löptider. Måttet avser att beskriva
relationen mellan å ena sidan långfristiga tillgångar och
å andra sidan i vilken omfattning dessa är långfristigt finansierade. För närvarande finns inga lagkrav på nivån
men den kommer troligen, på längre sikt, att uppgå till
100 procent. Avsikten är att förhindra att en bank finansierar utlåningen med alltför kortfristig upplåning.
Riskhantering och kapitalplanering
Allmänt
Risk kan definieras som en möjlig negativ påverkan på
verksamheten beroende på brister i interna processer
eller som en följd av externa eller interna händelser. I
riskbegreppet ingår, dels sannolikheten för att den typen av negativa händelser inträffar, dels den påverkan
händelsen skulle kunna få.
Riskexponering är en naturlig del i finansiell verksamhet. Banken är framför allt utsatt för kreditrisker,
men även olika typer av finansiella risker samt operativa
risker. Att förebygga och hantera risker är en central del
av bankens verksamhet. Riskhanteringen startar redan
i den dagliga affärsverksamheten t.ex. vid kundmöten.
Banken ska ha en låg riskprofil som harmonierar
med mål och kärnvärden. Det innebär bl.a. att långsiktighet, både vad gäller lönsamhet och affärsrelation,
samt förståelse för affärerna, såväl bankens som kundens, är viktiga grundstenar.
%
5 000
50
Likvida medel, mkr
Kontracyklisk
Likviditet/inlåning, %
4 000
40
3 000
30
Tillgodohavande
hos kreditinstitut:
1 574 mkr
Certifikatskapitalbuffert
placeringar:
1 270 mkr
Konservativ kapitalbuffert
Totalt kapital
2 000
20
1 000
10
0
2010
2011
2012
2013
2014
0
Diagram 17: Utveckling av likviditet i mkr samt i relation till inlåning
från allmänheten 2010–2014.
24
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Kassa:
20 mkr
Obligationsplaceringar:
1 528 mkr
Diagram 18: Fördelning av
likviditet 2014.
Riskerna kan visserligen hanteras genom att banken
håller ett stort eget kapital som en buffert för oförutsedda händelser. I gengäld värderas verksamheten i
hög grad med utgångspunkt från avkastning på eget
kapital. För att uppnå övergripande finansiella mål eftersträvas därför en situation där det egna kapitalet är
väl avvägt mellan å ena sidan avkastningskrav och å
andra sidan risker. Begränsningen av riskerna måste
därför kompletteras med andra åtgärder för att kontrollera och motverka dem.
Kreditrisk
Risken för att en kredittagare inte fullgör sina förpliktelser mot banken samt för att ställda säkerheter inte
täcker bankens fordran avseende krediter, garantier
och liknande åtaganden. Kreditrisk avseende räntebärande värdepapper, tillgodohavande hos andra banker
samt ingångna derivatavtal med motparter på finansmarknaden benämns vanligen motpartsrisk.
Marknadsrisk
Risken för att prisförändringar avseende räntor, valutor
eller aktiekurser medför att nettovärdet av bankens tillgångar och skulder samt derivat faller i värde.
Likviditetsrisk
Risken för att banken inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller, utan att drabbas av
oacceptabla kostnader eller förluster.
Operativ risk
Risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga
interna processer och rutiner, mänskliga fel, felaktiga
system eller externa händelser.
Övriga risker
Risken för oväntade resultatförändringar, som inte är
hänförliga till någon av de ovan beskrivna riskslagen.
Kapitalplaneringen syftar till att säkerställa att banken
vid varje tidpunkt har tillräckliga finansiella resurser
samt att kapitalet har rätt sammansättning. Behovet
av eget kapital styrs dels av de regelverkskrav som
finns, men också av förväntad framtida utveckling med
hänsyn till t.ex. makroekonomiska förutsättningar samt
med hänsyn till bankens affärsplan. Utgångspunkten
när det gäller kapitalbehov är kärnprimärkapitalrelationen, där bankens målsättning är att den ska vara högre
än kärnprimärkapitalrelationen hos var och en av de
svenska börsnoterade bankerna.
Organisation för riskhantering
Ett kreditinstitut har att följa ett omfattande regelverk
i syfte att kunna hantera och följa upp de risker som
verksamheten är förknippad med. Regelverket består,
förutom av lagstiftning och Finansinspektionens anvisningar, av interna instruktioner och policies. De båda
sistnämnda går i många fall längre än de formella kraven.
Styrelsen har antagit en övergripande riskpolicy
som bl.a. beskriver riskaptit, toleransnivåer och ansvarsfördelning för olika typer av risker. Därutöver har
styrelsen fastställt styrdokument inom de olika riskområdena, vilka reglerar hur kontroll, övervakning och
rapportering ska ske. För att tydliggöra och underlätta
löpande kontroll och uppföljning har styrelsen fastställt
risktoleransnivåer inom de olika riskområdena.
För att uppnå en framgångsrik och effektiv riskkontroll krävs en stark riskkultur och ett gemensamt arbetssätt som genomsyrar hela banken. I banken finns
i grunden tre ansvarslinjer för riskhantering i form av
affärsverksamheten, risk- och kontrollfunktionerna
samt internrevisionen. Utöver dessa ansvarslinjer utgör
även kapitalplaneringen en del av säkerställandet av att
riskerna i banken är hanterbara.
Tredje linjen
Internrevision
Andra linjen
RiskkontrollCompliance
Första linjen nivå 1b
(VD/VL) Kreditchef/Ekonomienhet/
Personalavdelning/Säkerhetsråd
Administrativ Kontorsstöd/
Kreditgranskning
Privat och
Företagsjuridik
Första linjen nivå 1a
Kontorschef (Kontor, Private Banking och Kundcenter)
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
25
på den riskmätning som användandet av det interna
riskklassificeringssystemet (IRK) möjliggjort. Rapporteringen tar vidare fasta på olika former av koncentrationsrisker som kan uppkomma i bankens kreditgivning.
Ansvarslinje 1
I den löpande affärsverksamheten har respektive enhet, t.ex. respektive kontor, ansvaret för de risker den
egna verksamheten skapar. Medarbetarna är närmast
kunderna och känner därmed kunden och den egna
marknaden bäst. Närheten till kunden och marknaden
ger de bästa möjligheterna att på ett tidigt stadium identifiera eventuella risker som uppkommer.
Kredit- och motpartsrisker
Med kredit- och motpartsrisker avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och
därmed riskerar att drabbas av kredit- eller ränteförluster på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Förpliktelser kan gälla t.ex. krediter, garantier
eller värdepapper.
Bankens kreditgivning grundas på den kreditpolicy styrelsen fastställt. Kreditgivningen präglas av
höga krav på etik, kvalitet och kontroll. Det innebär att
banken eftersträvar långsiktiga affärsrelationer baserade på kundnytta och uthållig lönsamhet. Vidare ska
­ändamålet med krediten och analysen av affärsupplägget vara styrande för kreditgivningen. Dessutom
eftersträvas en allsidig riskspridning i kreditportföljen.
Den avgörande bedömningsgrunden vid kreditgivning
är låntagarens återbetalningsförmåga. I syfte att ytterligare minska risken är merparten av krediterna dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter eller andra
bankmässiga säkerheter.
Bankens styrelse är ytterst ansvarig för kreditgivningen. Beroende på engagemangets storlek har styrelsen delegerat beslutsfattandet till lägre instanser
såsom styrelsens kreditutskott, kreditdirektion samt
kreditkommittéer. Kreditbesluten är dock i hög grad decentraliserade. Kund- och kreditansvar ligger på kontoret, som upprättar underlaget för kreditbeslutet och
som även fattar de flesta kreditbesluten. Vid behov av
större krediter lyfts kreditbeslutet upp till högre instans,
dock först sedan kontoret tillstyrkt ärendet.
Kontorets nära kontakt med kunden medför att man
snabbt kan identifiera och agera på eventuella problem, och därmed minska förlustriskerna.
Ansvarslinje 2
I banken finns dels en tjänst som Riskkontrollansvarig,
dels en tjänst för Compliance, d.v.s. regelefterlevnad.
I båda fallen är tjänsterna direkt underställda verkställande direktören. Därutöver finns ett Riskråd för att diskutera och följa upp risk- och compliancefrågor av olika
slag. Riskkontrollansvarigs uppgift är att identifiera,
kvantifiera och analysera risker i bankens verksamhet.
Riskkontrollansvarig ska också rapportera riskerna och
föreslå åtgärder för att minska identifierade risker. Ansvarig för compliance uppgift är att följa upp regelefterlevnad, d.v.s. att regelverk, policies och instruktioner
följs.
Ansvarslinje 3
Internrevisionen är en oberoende granskningsfunktion
som är direkt underställd styrelsen. Internrevisionen
genomför löpande granskning av ledning, riskkontroll
samt övriga interna kontrollfunktioner.
Samlad riskrapportering
Styrelsen erhåller kvartalsvis, eller vid behov om särskilda skäl skulle uppkomma, en samlad rapportering
av kredit- och motpartsrisker, ränte- och likviditetsrisker
samt operativa risker. Rapporteringen av riskerna utvecklas och förfinas löpande. Fokusering sker främst
på kreditrisker, vilket är naturligt då den största risken
i banken finns inom detta område. I den rapportering
som redovisas för styrelsen har särskilt fokus lagts
%
14
2013
2014
12
10
8
6
4
2
0
F
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
Diagram 19: Fördelning av exponeringar (utlåning, ansvarsförbindelser och åtaganden) per riskklass.
Hushåll och mindre företag 2013 respektive 2014.
26
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
kerställda bostadsobligationer samt i övrigt av företagscertifikat med kort löptid.
Bankens kreditriskexponering framgår av not 36.
Risknivån i kreditportföljen mäts genom flera metoder.
Bland annat genom fördelningen i olika riskklasser men
också hur förändringar sker mellan olika riskklasser.
Exponeringen mot hushåll respektive företag vid årets
utgång framgår av diagram 19 respektive 20.
Bankens verksamhet innebär en relativt hög geografisk koncentration. Banken tillämpar det som i banksammanhang brukar kallas kyrktornsprincipen. Den
medför visserligen en koncentrationsrisk men medför
också en mycket god lokalkännedom och en mycket
god kunskap och insikt om kunden och dennes verksamhet. Det begränsar den geografiska koncentrationsrisken i betydande grad.
Verksamheten kan också vara utsatt för andra typer
av koncentrationsrisker, t.ex. namnkoncentrationer. De
riskerna begränsas, förutom av lagkrav, också av interna regelverk som innehåller ytterligare begränsande
krav.
En stor del av de krediter som beviljas i banken utgörs av hypotekslån. Dessa förmedlas till Swedbank
Hypotek och banken garanterar därmed kundernas
åtagande. Det innebär att eventuella kreditförluster
som kan uppstå drabbar banken. Det totala förlustbeloppet är dock maximerat och kan inte överstiga
respektive års provision som banken erhåller för förmedlingen. Banken belastas därutöver för Swedbank
Hypoteks upplåningsränta på krediter där kunden inte
förmår betala ränta.
I syfte att begränsa kredit- och motpartsrisker i
bankens värdepappersportfölj har styrelsen fastställt
en finanspolicy. Den innebär att placeringar endast
får ske inom vissa ramar samt inom fastställda limiter
för respektive motpart. Banken ställer då höga krav
på motpartens kreditvärdighet genom en hög officiell
kreditrating eller för det fall officiell rating saknas genom riskklassificering till låg risk. De instrument som
innehas utgörs regelmässigt till mer än hälften av sä-
Riskklassificeringssystem
Det interna riskklassificeringssystemet (IRK) är en central del av kreditprocessen. Den innefattar arbets- och
beslutsprocesser för kreditgivning, kredituppföljning
och beräkning av kreditrisk. Systemet är således ett
affärsstödjande redskap som understödjer en effektiv
beslutsprocess.
Riskklassificeringssystemet har ett brett användningsområde och är utgångspunkten för:
•
•
•
•
•
•
•
riskbedömning och kreditbeslut
beräkning av riskjusterad lönsamhet
övervakning och hantering av kreditrisker
analys av riskprofilen i kreditportföljen
rapportering av kreditrisker till styrelsen
beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering
simulering av utveckling av kapitalkrav vid
olika scenarion
Banken använder samma riskklassificeringssystem
som Swedbank och övriga delägda banker. Banken har
Finansinspektionens godkännande att använda den
s.k. IRK-metoden, vilken används för att beräkna kapitalkravet för den helt övervägande delen av bankens
exponeringar.
Vid riskklassificeringen används flera olika modeller
som mäter risken för olika kategorier av kredittagare.
Huvudkategorierna är dels hushållsexponeringar, som
omfattar hushåll och mindre företag, dels företagsexponeringar, som i princip omfattar företag med kreditengagemang överstigande 5 mkr.
Riskklassificeringens mål är att förutsäga risken för
fallissemang inom 12 månader.
%
18
2013
16
2014
14
12
10
8
6
4
2
0
F
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
Diagram 20: Fördelning av exponeringar per riskklass (utlåning, ansvarsförbindelser och åtaganden) per riskklass.
Större företag 2013 respektive 2014.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
27
Marknadsrisker
Marknadsrisker uppkommer som en följd av pris- och
volatilitetsförändringar på de finansiella marknaderna.
Prisförändringar avseende räntor, valutor eller aktiekurser kan medföra att nettovärdet av bankens tillgångar
och skulder samt derivat faller i värde.
I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. Banken har inga positioner där aktiekursrisker
föreligger, men är utsatt för ränte- och valutarisker,
dock i relativt begränsad omfattning.
I enlighet med den finanspolicy styrelsen fastställt
kontrolleras marknadsriskerna i verksamheten genom
beloppsmässiga limiter för de riskpositioner som kan
uppstå.
De ränterisker som uppkommer i banken avser till
största delen utlåning och inlåning till bunden ränta, i
det senare fallet inkluderat transaktionsinlåning med
nollränta. Ränterisk uppkommer också vid placering av
överlikviditet i finansiella instrument, t.ex. räntebärande
obligationer. För att säkra sig mot t.ex. ränterisken i
bunden utlåning kan banken antingen refinansiera sig
genom upplåning med motsvarande räntebindningstid
eller ingå ränteswapavtal.
Ränterisken i banken mäts löpande bl.a. genom en
känslighetsanalys som visar effekterna på resultat- och
balansräkningen vid en ränteförändring på en procentenhet över hela avkastningskurvan.
Banken har i grunden en låg ränteriskexponering.
Det innebär att det finns en hög korrelation vad gäller
räntebindningstid mellan tillgångar och skulder. I det
låga ränteläget som tidvis varit rådande under de senaste åren har dock effekten av ränteförändringar ökat.
Detta genom att en del av inlåningen, främst transaktionsmedel, har nollränta eller mycket låg ränta och således inte kan sänkas ytterligare vid en räntenedgång.
Vid beräkning av resultateffekten görs antagandet att
transaktionsinlåning inte ränteändras, varken vid höjningar eller vid sänkningar. Vid årsskiftet uppgick resultateffekten de närmaste 12 månaderna till plus 32 mkr
vid en ränteuppgång med en procentenhet. Vid en räntenedgång på en procentenhet uppgick resultateffekten till minus 42 mkr. I båda fallen stod den förändrade
marginalen på transaktionsinlåning för drygt 80 procent
av resultateffekten. Resultateffekten består dels av inkomstrisken till den del den belastar räntenettot under
de närmaste 12 månaderna, dels av den värdeförändring som uppstår på marknadsvärderade finansiella
instrument. Balansräkningens poster fördelade efter
räntebindningstid framgår av not 37.
Banken tar emot inlåning och lämnar lån i utländsk
valuta. De valutapositioner som därvid uppkommer
neutraliseras genom att banken håller ett tillgodohavande respektive upptar refinansiering i respektive
valuta hos Swedbank. Därutöver är banken motpart till
28
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
kunder i samband med valutaterminsaffärer. De positioner som därmed uppkommer täcks genom motaffärer med Swedbank. Banken är därför endast i marginell
omfattning utsatt för valutarisk utöver den som följer av
kassatillgodohavandet i utländska valutor, genom vilket
banken tillhandahåller resevaluta åt kund. Bankens valutariskexponering framgår av not 40.
Likviditetsrisker
Likviditetsrisk definieras som risken för att banken inte
kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller
förluster. Likviditetsrisk kan också uttryckas som risken
för att ett finansiellt instrument inte kan avyttras utan
större prisreduktion eller genom att transaktionen medför stora kostnader. Det innebär bl.a. att placeringar endast görs i värdepapper som handlas på en fungerande
marknad.
I verksamheten krävs att banken har rutiner för bevakning av betalningsströmmar som säkerställer att
en tillfredsställande likviditetsnivå upprätthålls. Detta
för att möta kundernas behov av likvida medel, för att
ha möjlighet att erbjuda kunderna krediter samt för att i
övrigt klara sina betalningsåtaganden.
De senaste åren har stundtals präglats av stor turbulens på de finansiella marknaderna, vilket för många
inneburit betydande svårigheter att hitta finansiering.
Banken har under hela perioden haft god tillgång till likviditet men utvecklingen har ändå medfört en ökad fokusering på likviditetsfrågan. Banken har därför under
flera år arbetat med att förbättra likviditeten och stärka
balansräkningen. Under 2011 startade banken ett
MTN-program (Medium Term Note) med en kreditram
uppgående till 3 miljarder kronor. Utöver att tillföra likvida medel syftar MTN-programmet till att förlänga och
diversifiera löptiden på bankens finansiering samt att
bredda basen för finansiering genom ytterligare en finansieringskälla.
De nya regelverken (Basel III) understryker ytterligare vikten av detta arbete.
Bankens likviditetsexponering med avseende på
likviditetens sammansättning och utestående finansieringsmöjligheter framgår av not 39. Likviditetsrisk med
avseende på återstående löptider på tillgångar och
skulder framgår av not 38.
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister
i administrativa rutiner leder till ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. De kan t.ex. orsakas av
bristande interna rutiner, bristfälliga system eller att
fel uppkommer på teknisk utrustning. Även risken för
oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.
De operativa riskerna ska vara låga och begränsas, så
långt det är möjligt, med utgångspunkt från vad som är
ekonomiskt försvarbart.
För att motverka de operativa riskerna pågår ett
ständigt arbete för att skapa effektiva och ändamålsenliga rutiner. Av vikt är vidare att det finns tydliga
instruktioner och en klar ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna. En hög informationssäkerhet,
god funktionalitet i rapportsystem avseende bankens
riskexponering samt modern fysisk säkerhet är andra
viktiga faktorer för att skydda bankens och kundernas
tillgångar.
För att upptäcka och på ett tidigt stadium minska
eller eliminera de operativa riskerna används självutvärderingar där tänkbara risksituationer i verksamheten
diskuteras och analyseras.
I den interna kapitalutvärderingen analyseras de
operativa riskerna genom att olika risker och dess ekonomiska konsekvenser kvantifieras utifrån dels sannolikheten för att det inträffar, dels effekten för det fall
så sker. Den summerade risken kan därefter jämföras
med det kapitalkrav som framräknas enligt schablonmetoden i kapitaltäckningen.
Kapitalplanering
Makroekonomiska förändringar påverkar banken i mer
eller mindre hög grad. Effekterna av dessa kan inte helt
förebyggas med hjälp av riskhantering och en allmänt
sund riskkultur. Banken måste därutöver ha en tillräcklig
kapitalbuffert för att kunna möta effekterna av makroekonomiska förändringar men också för att bibehålla
en hög handlingsfrihet, t.ex. för att kunna delta i intressanta affärer.
Den finansiella krisen under senare år har påtagligt ändrat synen på bankernas kapitalisering från tillsynsmyndigheter, investerare i bankobligationer samt
ratinginstitut. Exempel på effekter av det är att kravet
på storlek och sammansättning av kapitalbasen ökar
och att det ställs högre krav på stresstester. Den ändrade synen har också medfört att bankernas upplåningskostnader stigit och periodvis varit mycket höga.
För bankens del utgör kapitalplaneringen en ytterligare faktor för att kunna hantera de risker banken är
utsatt för. För att hantera riskerna och säkerställa att
bankens verksamhet fungerar väl även under ogynnsamma yttre förhållanden håller banken ett kapital
som förutom lagkravet inrymmer en extra buffert. För
att kvantifiera det totala kapitalbehovet genomförs åtminstone årligen en intern kapitalutvärdering (IKU) i
bankens styrelse. Inom ramen för bankens IKU utvärderas de risker banken är utsatt för och därvid beaktas
eventuellt tillkommande kapitalbehov som inte täcks av
de lagstadgade kraven. Analysen utgår från läget vid
den aktuella tidpunkten och identifierade kapitalbehov
läggs till de lagstadgade kapitalkravet.
Dessutom innehåller IKU:n ett varierande antal scenarioövningar eller stresstester som avser att spegla
tänkbara negativa effekter av betydande försämringar
av omvärldsförhållanden. Scenarion och stresstesterna
ger en helhetsbild av de viktigaste riskerna banken
är exponerad mot genom att kvantifiera den inverkan
de har på resultat- och balansräkning, kapitaltäckning
samt likviditet. Analysen är framåtriktad och sträcker
sig över de kommande fyra åren.
Ytterligare kapitalbehov utöver lagstadgat krav har
identifierats framför allt avseende olika former av kreditriskkoncentrationer men även för t.ex. intjänanderisker. Enligt de modeller banken använder för kvantifiering uppgick det totala kapitalbehovet, inklusive det
internt tillkommande kapitalbehovet, till 932 mkr i samband med årsskiftet. Därutöver tillkommer kravet på
en s.k. kapitalkonserveringsbuffert uppgående till 225
mkr, d.v.s. ett totalt kapitalkrav på 1 157 mkr. Det kan
ställas i relation till kärnprimärkapitalet som uppgick till
1 654 mkr. Banken har därmed en extra kapitalbuffert.
Mkr
3 000
Kapitalkonserveringsbuffert
225 mkr
2 500
2 000
Extra
buffert
498 mkr
1 500
1 000
Internt kapitalkrav
enligt pelare II
213 mkr
500
0
2015
2016
2017
2018
2019
Kapitalkrav
enligt pelare I
719 mkr
2020
Diagram 21: Utestående emitterade värdepapper
med förfallostruktur.
Diagram 22: Beskrivning av hur kapitalbasen avser att täcka
lagstadgade och interna kapitalkrav 2014.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
29
Vid bedömning av kapitalbehovet har dessutom särskild hänsyn tagits till osäkerheten beträffande konjunktur- och ränteutveckling samt osäkerheten kring
hur framtida regelverk kring kapital- och likviditetsfrågor slutligen kommer att utformas.
Osäkra fordringar
Osäkra fordringar, brutto, uppgick till 108 mkr jämfört
med 149 mkr vid utgången av 2013. Banken har gjort
reserveringar för befarade kreditförluster på 105 mkr
(104 mkr föregående år). Av reserveringarna på 105
mkr avsåg 56 mkr gruppvisa reserveringar för individuellt värderade fordringar. Dessa reserveringar grundas
bl.a. på utfallet av bankens interna riskklassificeringssystem, som indikerar en förhöjd risk för att kreditförluster kan komma att inträffa. Dock betalas räntor och
amorteringar på dessa krediter enligt plan, varigenom
de normalt sett inte utgör osäkra fordringar. Osäkra
fordringar, netto, d.v.s. efter avdrag för reserveringar,
uppgick till 3 mkr (45 mkr). Andelen osäkra fordringar,
netto i förhållande till utlåningen uppgick till 0,03 procent (0,40 procent).
Höjd kreditrating
Banken genomgår årligen en ratingprocess hos
Standard & Poor´s. En officiell kreditrating syftar till att
ge banken större möjligheter att attrahera en bredare
investerarbas på obligationsmarknaden och därigenom
öka tillgången till upplåning via kapitalmarknaden. Det
långfristiga kreditbetyget höjdes under året till A- med
stabila utsikter. Betyget består av bedömningar av ett
antal olika områden. Banken får högt betyg inom om-
råden som relaterar till nyckeltal såsom lönsamhet och
styrka i balansräkningen, medan bankens geografiskt
begränsade verksamhetsområde ger lägre betyg i
Standard & Poor´s modell. Det kan dock finnas anledning att poängtera att den geografiska begränsningen
samtidigt innebär att banken har en stor kännedom om
utvecklingen i marknaden och på ett tidigt stadium har
möjlighet att identifiera och begränsa de risker banken
är utsatt för.
Övriga väsentliga händelser
Visions- och missionsarbete
Under året slutfördes det omfattande arbetet för att förnya bankens övergripande vision och tydligare anpassa den efter dagens marknad. Arbetet har involverat
alla bankens anställda och har bl.a. resulterat i den s.k.
Sjuhäradsformeln. Den beskrivs tillsammans med vision och mission på flera sidor i denna årsredovisning.
Förändringar i kontorsrörelsen
Banken stängde i slutet av augusti månad kontoret i
stadsdelen Norrby i Borås. I februari 2015 stängs kontoret på Trandared i Borås. I båda fallen överförs kontorens verksamhet till huvudkontoret i Borås.
Investeringar
Inventarier
Inventarier har under året anskaffats för 2 mkr (2 mkr).
Investeringarna berör huvudsakligen möbler, kontorsutrustning samt byggnadsinventarier.
Kreditförluster och osäkra fordringar per bransch 2014
Osäkra fordringar
Kreditförluster
Bransch
Brutto
Reserverat
Netto Andel brutto
Netto
Andel
Tillverkning
65 846
-22 385
43 461
60,8%
2 043
15,70%
Byggverksamhet
3 885
-3 874
11
3,6%
2 542
19,50%
Handel
5 137
-3 970
1 167
4,7%
1 176
9,00%
Transport
316
-180
136
0,3%
-174-1,30%
Hotell & restaurang
400
0
400
0,4%
-336
-2,60%
Fastighet
5 349
-3 300
2 049
4,9%
655
5,00%
Övriga branscher
11 592
-3 858
7 734
10,7%
561
4,30%
Gruppvis reservering för indivi-
duellt värderade lånefordringar
-
-55 800
-55 800
-
3 600
27,70%
Privatpersoner
15 860
-12 067
3 793
14,6%
2 955
22,70%
Summa
108 385
-105 434
2 951
100,0%
13 022 100,00%
30
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
IT-utveckling
Kostnaderna för IT-utveckling, som huvudsakligen sker
genom ett samarbete mellan Swedbank och medlemsbankerna i Sparbankernas Riksförbund, uppgick under
året till 12 mkr (10 mkr).
Osäkerhetsfaktorer
Bankens resultat påverkas av det allmänna ekonomiska
läget och av faktorer som direkt eller indirekt berör bankens affärsverksamhet. Det kan handla om konjunkturmässiga förändringar som påverkar efterfrågan på
bankens produkter och tjänster. Konjunkturutvecklingen påverkas av globala politiska händelser såsom terroristhandlingar och krig, liksom av marknadsspecifika
händelser såsom investeringsvilja, industriproduktion,
graden av arbetslöshet samt politisk osäkerhet. Det
innebär att de affärer banken har med konsumenter
och företag kan komma att påverkas av konjunkturnedgångar, dels genom lägre efterfrågan, dels genom
att vissa kunder kan drabbas av ekonomiska problem
och därigenom få problem att klara sina åtaganden mot
banken.
De tjänster banken tillhandahåller inom värdepappershandel kopplad till finansiella tillgångar påverkas
av flera faktorer såsom likviditeten på de globala finansmarknaderna, aktiekursernas och räntornas nivå och
volatilitet samt investerarnas attityder. Förändringar av
detta slag kan också påverka värdet på bankens finansiella placeringar i form av räntebärande värdepapper.
Trots att oron på de finansiella marknaderna minskade betydligt under året kvarstår de strukturella problem som var väsentliga faktorer bakom finanskrisens
uppkomst. Flera länders skuldproblematik är fortsatt
betydande och ekonomin är i många fall understödd av
massiva penningpolitiska stimulanser. Förr eller senare
måste stimulanserna dras tillbaka och en anpassning
måste ske till normala omständigheter. Konsekvenserna av en sådan anpassning framstår som svåröverskådliga.
Inom bankens verksamhetsområde finns ett relativt
diversifierat näringsliv. Särskilt framträdande är handel,
design och logistik. Banken är därmed utsatt för risker
förknippade med hur den privata konsumtionen utvecklas. Utvecklingen inom importindustrin är således viktig
för verksamhetsområdet.
En osäkerhetsfaktor förknippad med den allmänna
ekonomiska utvecklingen är hushållens skuldsituation.
Under hela 2000-talet har hushållens skulder växt kraftigt även om tillväxttakten avtagit något på senare år.
Hushållens skuldsättning i relation till dess disponibla
inkomster befinner sig på en hög nivå, både historiskt
sett och vid en internationell jämförelse. En faktor som
också är värd att notera är att priserna på den svenska
bostadsmarknaden har utvecklats på helt annat sätt
än i de flesta andra länder. Medan bostadspriserna föll
kraftigt på många håll i spåren av finanskrisen har den
svenska prisutvecklingen fortsatt. Skillnaden i utveckling skulle delvis kunna förklaras av jämförelsevis låg
nybyggnation i Sverige. Flera bedömare pekar trots
allt på risken för att en bostadsbubbla håller på att utvecklas. Historiska jämförelser visar dock att bankernas förluster på just bolån varit mycket begränsade.
En eventuell situation med fallande huspriser till följd
av stigande räntor, ökande arbetslöshet eller andra
försämrade fundamentala faktorer skulle inte nödvändigtvis innebära kraftiga kreditförluster för bankerna.
Dock torde en sådan situation riskera att få negativa
konsekvenser för den privata konsumtionen och därmed medföra problem inom t.ex. handeln.
I syfte att kunna hantera den ökande osäkerheten
i omvärlden har banken under flera år vidtagit en rad
åtgärder som medverkat till att såväl kapital- som likviditetssituation stärkts betydligt.
Hållbarhet och miljö
Hållbarhet
Arbetet för ett hållbart samhälle är centralt för banken.
Det framgår redan av både bankens vision och dess
mission. I visionen poängteras vikten av att banken
”möjliggör ett konkurrenskraftigt och välmående Sjuhärad”. I missionen preciseras det till att ”skapa en hållbar
och lönsam affär”.
Att genomföra detta är en integrerad del i det dagliga arbetet inom områden som finansiell, ekologisk
och social hållbarhet. Förutom att dessa frågor är i fokus i banken är de också det för bankens huvudägare,
Sparbanksstiftelsen Sjuhärad. Stiftelsen är en viktig del
i att utveckla samhället och, bl.a. genom ekonomiska
bidrag, skapa en attraktiv plats att leva på. Det sker
också genom bankens och stiftelsens årliga inbjudan till
gymnasieskolorna för en dag som kallas ”Mina Möjligheters Dag”. Där framträder olika föredragshållare med
ämnen inom t.ex. etik och hållbarhet. Under 2014 deltog
2 400 gymnasieelever fördelat på 2 tillfällen.
Den finansiella hållbarheten består bl.a. i bankens
roll att tillgodose samhällets behov av lån, sparande
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
31
samt betalningar på ett sätt som bidrar till en sund utveckling av ekonomin genom att värna om den finansiella stabiliteten.
Den ekologiska hållbarheten består i att värna om
miljön genom att hushålla med samhällets och naturens resurser. Arbetet inom detta område beskrivs närmare i ett separat avsnittet nedan.
Den sociala hållbarheten består i att på olika sätt
engagera sig i de sociala utmaningarna, som t.ex. jämställdhet, mångfald, arbete och hälsa.
Miljöarbetet
Miljöarbetet är ett viktigt inslag i verksamheten. Det
syftar dels till att ta miljöansvar i bankens egna verksamhet, dels att beakta miljöaspekter i samband med
kreditgivning.
I den miljöpolicy som finns antagen fastslås bl.a. att
miljöarbetet ska vara ett led i skapandet av ett u
­ thålligt
samhälle och bidra till en uthållig lönsamhet.
Banken ska så långt det är tekniskt och ekonomiskt
möjligt medverka till att verksamheten orsakar en minimal negativ påverkan på miljön. Det sker inom en rad
områden, t.ex. genom källsortering och återvinning.
Miljöhänsyn vägs in i samband med inköps- och investeringsbeslut.
Genom att kunder utför en allt större del av sina rutinärenden via internet bidrar det till minskad pappersförbrukning, färre transporter och därigenom en minskad påverkan på miljön.
Miljöhänsyn vid kreditgivning
Vid kreditgivning är det alltid kundens återbetalningsförmåga som är i fokus. Då banken ska bilda sig en
uppfattning om ett kundföretags återbetalningsförmåga
är det i första hand traditionella företagsekonomiska
­faktorer som vägs samman.
Olika verksamheter påverkar miljön i helt olika grad.
Vissa företag har mycket liten påverkan på miljön, medan andra företag har en stor påverkan och bedriver en
verksamhet som av m
­ iljöskäl är beroende av myndighetstillstånd. Ett sådant företag kan genom slarv eller
försummelse påverka sitt resultat på både intäkts- och
kostnadssidan. Bristande efterlevnad kan leda till försämrade kundrelationer för företaget. Det kan också
leda till böter. I sin tur kan det försämra företagets återbetalningsförmåga och hota dess fortsatta existens.
Miljöfrågorna ingår därför som en naturlig del vid
kreditgivningen.
Miljöcertifiering
Miljöarbetet styrs genom bankens miljöledningssystem, som är certifierat enligt ISO 14001. Det är en internationell standard som ger företag och organisationer
möjlighet till ett affärsmässigt, effektivt och strukturerat
miljöarbete. Miljöcertifikatet tillsammans med gällande
miljölagstiftning styr ­
miljöledningsarbetet. Bankens
miljöpolicy bygger på de betydande miljöaspekter som
kommit fram i en miljöutredning som gjorts i banken.
Miljöaspekterna visar på vilket sätt bankens verksamhet påverkar miljön. Miljöpolicyn innebär i korthet att
banken ska:
• bedriva affärsverksamhet så att möjligheter och risker beaktas utifrån ett miljöperspektiv
• ha ett nära samarbete med kunder och övriga intressenter i miljöfrågor
• följa gällande lagar och förordningar samt verka för
en positiv utveckling på miljöområdet
• sträva efter att minska och förebygga föroreningar i
all verksamhet
• bedriva ett internt miljöarbete som leder till ständiga
förbättringar
• ta tillvara medarbetarnas engagemang och medvetenhet
Antal
200
Mkr
%
15
7,5
Avsättning, mkr
Andel av resultat, %
150
10
5,0
5
2,5
100
50
0
0
2010
2011
2012
2013
2014
Diagram 23: Medelantal anställda 2010–2014.
32
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
2010
2011
2012
2013
2014
0,0
Diagram 24: Avsatt belopp till vinstandelssystemet samt dess
andel av resultatet 2010–2014.
Banken har även satt upp ett antal miljömål som ska
efterlevas i den dagliga verksamheten. Samtliga bankens medarbetare är delaktiga i arbetet med miljöfrågor och genomgår bland annat intern utbildning. Vidare
ska medarbetarna känna till bankens miljöpolicy och ha
den miljökompetens som krävs för att integrera miljöfrågorna i affärsverksamheten.
Personal
Antal anställda
Antalet anställda uppgick vid årets slut till 175 (185)
personer, varav i banktjänst 170 (180) fördelat på 106
(114) kvinnor och 64 (66) män.
Med arbetstidsmåttet 1 730 timmar för helårsarbetare uppgick medelantalet anställda till 161 (167), varav
i banktjänst 157 (162).
Löner och arvoden till styrelseledamöter och verkställande ledning uppgick till 6,5 mkr (6,1 mkr) och till
övriga befattningshavare 67 mkr (67 mkr).
Riktlinjer för bestämmande av ersättningar till styrelse och verkställande ledning framgår av not 9.
Kompetensutveckling
Arbetet i bank är under ständig utveckling. Under en
följd av år har mera rutinmässigt arbete ersatts av ett
allt ­större inslag av rådgivning. Tillsammans med verksamhetens komplexitet som sådan ställer det allt högre
krav på medarbetarnas kompetens. En viktig del av
utvecklingen av kompetensen är lärandet i det dagliga
arbetet. En annan del är utbildning i form av kurser med
olika inriktning och längd.
Den nedlagda tiden för utbildningsverksamhet motsvarar 7 helårsarbetare, vilket i stort sett var i nivå med
föregående år.
Utvecklings- och lönesamtal
Årligen genomförs utvecklingssamtal mellan chef och
medarbetare. I samtalen analyseras bl.a. utbildningsbehov, vilket formuleras i en individuell utvecklingsplan.
Samtalet är ett viktigt inslag för att länka samman enhetens verksamhetsplan med individens personliga mål.
Lönesamtalet ersätter de traditionella förhandlingarna mellan företaget och de fackliga organisationerna
om hur det lokala löneutrymmet ska fördelas. Syftet
med lönesamtalet är att stärka rollen för både ledare
och medarbetare genom en dialog om löneutvecklingen i relation till hur medarbetaren utvecklas samt vad
som krävs för att skapa en god framtida utveckling.
Vinstandelssystem
Systemets utformning
Vid årsstämman 1999 fattade stämman beslut om införande av ett vinstandelssystem för bankens anställda.
Grundtanken bakom införandet är att det är de anställda som genom sina arbetsinsatser i hög grad avgör vilket resultat banken uppnår. Alla banker arbetar under
likartade förhållanden och med praktiskt taget identiska
tjänster och produkter. De påverkas i samma omfattning av strukturförändringar, konjunkturutveckling samt
ekonomisk politik. Olikheter i resultatutveckling kan
därför inte förklaras med hänvisning till den typen av
yttre faktorer utan hänger främst samman med hur stor
skicklighet, inlevelse och energi personalen lägger ned
i arbetet.
Systemet innebär att banken måste uppnå en viss
lönsamhet för att utdelning i vinstandelssystemet ska
bli aktuell. Lönsamheten definieras som räntabilitet på
anpassat eget kapital. Den lönsamhetsnivå som ska
uppnås fastställs av bankens styrelse före verksamhetsårets inledning och grundas på den genomsnittliga
lönsamheten i de svenska börsnoterade fullsortimentsbankerna. Dock måste alltid en viss miniminivå överträffas. Överträffas den fastställda nivån uppstår ett
merresultat. Av det avsätts 40 procent till de anställda
upp till en nivå motsvarande ett prisbasbelopp per kvalificerad heltidstjänst. Skulle även den nivån överträffas avsätts 25 procent av merresultatet upp till en nivå
som motsvarar ytterligare ett halvt prisbasbelopp per
kvalificerad heltidstjänst. Dessa regler ändrades fr.o.m.
2009. Tidigare har i princip hälften av merresultatet avsatts, dock maximalt ett och ett halvt prisbasbelopp per
heltidstjänst.
Kapitalet förvaltas av en för ändamålet bildad stiftelse, Stiftelsen Sporren. En grundtanke i stiftelsens
förvaltning är att en del av kapitalet ska placeras i aktier
i Swedbank Sjuhärad AB. Den totala förmögenheten i
stiftelsen uppgick vid årsskiftet till cirka 176 mkr varav
innehavet i Swedbank Sjuhärad AB utgjorde cirka 30
procent.
Alla tillsvidareanställda omfattas av systemet och erhåller andel i relation till tjänstgöringsgrad. Utbetalning
från stiftelsen kan ske tidigast då den anställde uppnått
55 års ålder.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
33
Ägandet i banken
Stiftelsen Sporren har under åren 2000–2005 förvärvat
2,0 procent av aktierna i banken. Förvärven har skett
från majoritetsägaren Sparbanksstiftelsen Sjuhärad.
Sporren har genom förvärven uppnått den, enligt avtalet mellan aktieägarna, maximala ägarnivån. Resterande aktier ägs till 50,5 procent av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad medan 47,5 procent ägs av Swedbank
AB (publ).
Avsättning för år 2014
Bankens fortsatt höga lönsamhet jämfört med snittet av
de svenska börsnoterade bankerna innebar en avsättning exklusive löneskatt på 11 mkr (11 mkr) till vinstandelssystemet.
Händelser efter rapportperiodens
utgång
Inga händelser av väsentlig art har inträffat efter rapportperiodens utgång.
de kvarstår grundläggande obalanser i många länder
med stora skuldbördor och betydande underskott i de
offentliga finanserna. Eventuellt förnyad finansiell oro
kan komma att påverka utvecklingen i Sverige i negativ
riktning.
För bankens del har den sedan länge mycket goda
lönsamheten kunnat upprätthållas samtidigt som balansräkningen präglas av ytterligare stärkt likviditet och
en stark kapitaltäckningssituation. Sammantaget är
detta faktorer som tyder på ett gott utdelningsutrymme.
Dock är effekterna svåröverskådliga av en eventuell utveckling mot en längre tid med negativt ränteläge. Inte
heller kan ny finansiell oro uteslutas med försämrad
konjunkturutveckling som följd. Det talar för ett behov
av fortsatt konsolidering av banken för att säkerställa
en framtida handlingsfrihet. I likhet med föregående år
har styrelsen därför gjort bedömningen att en stor andel av resultatet behöver behållas i bankens verksamhet. Styrelsen har därmed föreslagit en utdelning på 50
mkr för verksamhetsåret 2014, d.v.s. en höjning med
10 mkr. Det innebär att 22 procent av rörelseresultatet
efter schablonskatt delas ut till aktieägarna.
Utsikter 2015
Styrelsens förslag till
vinstdisposition
Omvärlden
För 2013 delades 40 mkr ut till aktieägarna. Det motsvarade 20 procent av rörelseresultatet efter schablonskatt.
Internationellt har en fortsatt långsam återhämtning
efter den finansiella krisen präglat konjunkturbilden
under 2014. För svenskt vidkommande har utvecklingen
varit jämförelsevis gynnsam. De offentliga finanserna
är i gott skick i ett internationellt perspektiv. Fortfaran-
Många prognoser pekar på en global tillväxt på cirka
3,5 procent. Det skulle innebära en viss ökning efter
den lite svagare avslutningen av 2014 där tillväxttakten
dämpades under andra halvåret. En gynnsam faktor i
det sammanhanget är prisraset på olja, vilket framför
allt kan bidra till att öka tillväxten i stora och viktiga ekonomier som USA, Kina och Indien. Samtidigt blir det en
kraftigt tillväxthämmande faktor för de stora producentländerna som t.ex. Ryssland. Europa kommer också
att kunna dra nytta av prisraset och kommer dessutom
Mkr
%
60
Sparbanksstiftelsen
Sjuhärad:
50,5%
Vinstandelsstiftelsen
Sporren:
2,0%
Diagram 25: Ägarandelar
i banken 2014.
34
Aktieutdelning, mkr
Andel av resultat, %
50
Swedbank AB:
47,5%
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
30,0
25,0
40
20,0
30
15,0
20
10,0
10
5,0
0
2010
2011
2012
2013
2014
0,0
Diagram 26: Aktieutdelning samt dess andel av resultatet
efter schablonskatt 2010–2014.
att se betydande stimulanser då ECB, den europeiska
centralbanken, utvidgar sina program för köp av obligationer. Det stimulerar genom god tillgång på kapital
och låga räntor.
Även om konjunkturbilden ter sig förhållandevis ljus
är riskerna på nedsidan många och kan i flera fall medföra stora problem. I flera fall är de riskerna relaterade
till de stora stimulanser som finansmarknaderna vant
sig vid på senare år. De har bidragit till att driva upp
tillgångspriserna, t.ex. på aktier och fastigheter, till historiskt utmanande nivåer. Eftersom risktagandet successivt har ökat, i takt med att avkastningen på traditionella instrument minskat, finns risken att likviditeten
på marknaden snabbt försvinner. Särskilt påtaglig är
risken för den som har placeringar i udda instrument
eller på mindre utvecklade marknader.
Den geopolitiska situationen kring Ukraina och
Ryssland liksom läget i Mellanöstern kan även fortsättningsvis skapa oro på de finansiella marknaderna.
Eurosamarbetets prövningar kan också fortsätta,
främst när det gäller Grekland och en eventuell Grexit,
d.v.s. att Grekland skulle välja eller tvingas ut ur euron,
vilket skulle kunna få spridningseffekter till andra utsatta länder.
Från centralbankshåll antas den mycket expansiva
penningpolitiken fortsätta, i vart fall i Europa. Den amerikanska centralbanken har däremot aviserat att tidpunkten för höjda räntor närmar sig. I ljuset av en allt
svagare euro och en allt starkare dollar kan det leda till
spänningar och diskussioner om valutakrig.
Världens aktiemarknader har i de flesta fall stigit
kraftigt under en följd av år. Det tack vare ökad riskaptit
hos investerare, extremt hög likviditet samt det faktum
att den riskfria avkastningen blivit närmast försumbar.
Index
70
Den internationella konjunkturutvecklingen utgör således fortfarande en stor osäkerhetsfaktor och tidigare erfarenheter visar att marknadens sentiment kan
svänga snabbt. Risken för nya bakslag kan därför inte
uteslutas även om flera positiva inslag finns.
Svensk ekonomi
Under 2015 torde en mer åtstramande finanspolitik,
bl.a. genom höjda kommunalskatter, medföra att hushållens konsumtion kan komma att påverkas. Den
svenska ekonomins stora beroende av omvärlden ökar
därmed ytterligare. Det ställer därför större krav på exportindustrin och då främst att efterfrågan på investeringsvaror ökar. En eventuellt starkare tillväxt i Europa
till följd av de massiva stimulanserna skulle kunna vara
en positiv faktor. I gengäld drabbas viktiga svenska
exportmarknader, främst Norge men i viss mån även
Ryssland, av oljeprisfallet, vilket troligen medför en
dämpad tillväxt där.
Den privata konsumtionen torde även fortsättningsvis vara en viktig faktor för svensk del även om tillväxttakten avtar något. Hushållens sparkvot förväntas också ligga kvar på en hög nivå.
Inflationen och de låga inflationsförväntningarna
kommer att fortsätta vara ett bekymmer för Riksbanken.
Oljepriset och ett fortsatt lågt globalt pristryck bidrar till
det. Inflationstakten förväntas ligga långt från Riksbankens mål på 2 procent. Det talar för att ytterligare sänkningar av REPO-räntan och ytterligare köp av statsobligationer kommer att aviseras. Även om de önskade
effekterna av detta verkar vara svåra att påvisa är Riksbankens övriga verktyg begränsade. I brist på finanspolitisk stimulans har Riksbanken ett otacksamt arbete
även framöver. Riksbankens räntebana prognosticerar
en första höjning av REPO-räntan först under andra
halvåret 2016.
%
2,0
65
REPO
Riksbankens prognos
60
1,5
55
1,0
50
45
0,5
40
0,0
35
30
2010
2011
2012
2013
Diagram 27: Inköpschefsindex 2010–2014.
Källa Swedbank AB.
2014
2012
2013
2014
2015
2016
2017
-0,5
Diagram 28: Utveckling av REPO-räntan samt
Riksbankens prognos.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
35
Bankens utveckling
Banken har sedan en följd av år en god och stabil
lönsamhet samtidigt som såväl likviditeten som kapitalsituationen är stark. Den nuvarande kapitalbasen
inrymmer buffertar som syftar till att klara både en konjunkturmässigt svagare utveckling likväl som skärpta
krav på banker. Utgångsläget inför 2015 är således
gott. Samtidigt har ränteutvecklingen under de senaste
åren påverkat intjäningen negativt och förväntas fortsätta göra det under de närmaste åren. Räntefallet har
accentuerats efter årsskiftet. Riksbankens beslut om
negativ REPO-ränta samt prognos om att den utvecklingen kan bestå under en tid och rentav fortsätta ner
ytterligare, leder in på oprövad mark och ställer mer
normala förhållanden på ända. En fråga som infinner
sig är vid vilket ränteläge banker måste ta betalt för inlåning och vad händer då med bankens finansiering. En
positiv faktor är å andra sidan att riskaptiten på världens finansmarknader ökat, vilket medfört stigande
aktiekurser, lägre kreditspreadar och därmed möjligen
ett förbättrat sentiment i ekonomin. Samtidigt framstår
tillgångar som aktier, obligationer och fastigheter som
utmanande högt värderade. Mot bakgrund av kvarstående obalanser i världsekonomin med risk för nya bakslag på finansmarknaderna framstår dock prognoser
om den kommande utvecklingen som osäkra.
För bankens del är den kommande ränteutvecklingen
en viktig faktor som kommer att påverka resultatet. Vid
nuvarande ränteläge kommer räntenettot att påverkas
negativt jämfört med 2014 även om högre volymer
delvis kompenserar effekterna av lägre marginaler på
t.ex. transaktionsinlåning och stiborrelaterad utlåning.
Det nuvarande lägre ränteläget leder också till betydligt
lägre avkastning på bankens likviditet.
Provisionsnettot torde påverkas negativt av sämre
ersättningsnivåer i bolånesammarbetet med Swedbank
Hypotek samt prispress inom flera områden bl.a. när
det gäller förvaltningsprovisioner inom fond och försäkring. Samtidigt har värdepappersmarknaden utvecklats
positivt, vilket vid nuvarande börsnivåer troligen delvis
kompenserar minskningar inom andra områden. Provisioner i övrigt bedöms ligga i paritet till 2014 års nivå.
36
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Rörelsekostnaderna bedöms totalt sett uppvisa relativt marginella förändringar. Stigande kostnader för ITutveckling bör kunna kompenseras av lägre kostnader
inom andra områden.
Storleken på kreditförlusterna är, som alltid, svåra
att bedöma. Under 2009-2014 har kreditförlustnivån
varit mycket låg eller runt 0,1 procent av den totala utlåningen. En bidragande faktor till den låga nivån har
varit det låga ränteläget under stor del av perioden. Det
har mildrat effekterna av att konjunkturläget periodvis
varit ogynnsamt. Kreditportföljen bedöms för närvarande vara i gott skick med låga osäkra fordringar.
Osäkerhetsfaktorerna utgörs främst av ränte- och konjunkturutvecklingen. Består det låga ränteläget är det
en faktor som talar för fortsatt låga förluster. Det framstår dock som ett rimligt antagande att en kreditförlustnivå på endast 0,1 procent sett över längre tid närmast
tillhör undantagen.
En samlad bedömning talar för att även 2015 ska
innebära en god lönsamhet för banken men att rörelseresultatet inte kommer att nå upp till samma nivå som
under 2014. Det förutsätter dock att omvärlden inte utvecklas överraskande negativt eller att banken drabbas
av enskilda större kreditförluster.
Ekonomisk information avseende
2015
Banken publicerar rapporter avseende verksamhetsåret 2015 vid följande tillfällen:
21 april 2015
18 augusti 2015
20 oktober 2015
26 januari 2016
Delårsrapport för första kvartalet
Delårsrapport för andra kvartalet
Delårsrapport för tredje kvartalet
Bokslutskommuniké
Sjuhäradsformeln – Mervärde
Nöjda kunder är en förutsättning för vår framgång. För detta ger vi mer än bara
bankens produkter och tjänster. Med närhet, lokal kunskap och personligt engagemang skapar vi mervärde för kunden.
Vi anstränger oss alltid lite extra för att se de verkliga behoven och uppfyller dem
på bästa sätt. Då överträffar vi förväntningar och bygger lojalitet.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
37
Definitioner och använda begrepp
Affärsvolym
IRK
Består av utlånings- och sparandeprodukter.
Utlåningsprodukterna utgörs av utlåning till allmänheten, förmedlad utlåning via Swedbank AB (publ)
och Swedbank ­Hypotek samt leasing- och factoringvolymer förmedlade till Swedbank Finans.
Sparandeprodukter utgörs av in- och upplåning från
allmänheten samt förmedlade volymer till Swedbank
Robur Fonder och Swedbank Försäkring.
Intern RiskKlassificering är en metod som bl.a. används
för beräkning av riskvikter och förväntade framtida
kreditförluster. Metoden används bl.a. vid beräkning av
kapitaltäckning.
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i förhållande till utlåning till
allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker) samt
leasingobjekt. Andelen redovisas inklusive såväl som
exklusive gruppvis reservering för individuellt värderade fordringar.
Rörelsekostnader i förhållande till rörelseintäkter.
K/I-tal anges både före och efter kreditförluster. I
det senare fallet inkluderas kreditförluster i rörelsekostnader.
Kapitalbas
Utgör täljaren vid beräkning av kapitaltäckningsgrad
och består av summan av primärkapital och supplementärkapital.
Avkastningskurva
Kapitalkrav
Speglar marknadens räntesättning vid en viss tidpunkt
för instrument med olika löptid, t.ex. från en dag till tio
år. Avkastningskurvan kan ha en positiv lutning vilket
betyder att desto längre löptid ett instrument har desto
högre är räntan.
Krav på storleken på kapitalbasen beräknad till 8
procent av riskvägt belopp för kreditrisker. Vid tillämpning av schablonmetoden för operativa risker beräknas
kapitalkravet till viss procent av genomsnittet av de senaste tre årens intäkter. Procentsatsen bestäms i relation till verksamheten, t.ex. tillämpas 12 procent för
verksamhet som s.k. hushållsbank.
Derivatinstrument
Ett derivat är kopplat till värdet av ett underliggande
instrument. Optioner, terminer och swappar är exempel
på derivatinstrument.
Efterställda skulder/Förlagslån
Ett förlagslån är ett räntebärande efterställt skuldebrev som skiljer sig från en obligation genom att lånet
medför rätt till betalning först efter låntagarens övriga
borgenärer vid låntagarens konkurs.
Genomsnittligt eget kapital
Genomsnittet av in- och utgående eget kapital justerat
för utdelning samt nyemission.
Genomsnittligt anpassat eget kapital
Beräknas som genomsnittligt eget kapital med avdrag
för ett belopp motsvarande den skillnad i primärkapitalrelation banken har relativt genomsnittet hos de börsnoterade bankerna. Överskjutande belopp betraktas
istället som förlagslån.
38
K/I-tal
Kapitaltäckning
Kapitaltäckningsreglerna syftar till att säkerställa den
finansiella stabiliteten i banksystemet genom att ställa
krav på det egna kapitalet i förhållande till kredit- och
marknadsrisker på tillgångssidan samt operativa risker
i verksamheten.
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbasen i förhållande till kapitalkravet.
Kreditförlustnivå
Kreditförluster samt värdeförändring på övertagen
egendom i förhållande till ingående balans av ­utlåning
till allmänheten, kreditinstitut (exklusive banker), övertagen egendom och kreditgarantier.
Kärnprimärkapitalrelation
Utgörs av primärt kapital (se definition), dock utan s.k.
primärkapitaltillskott.
IKU
Likviditetstäckningsgrad (LCR)
Intern kapital- och likviditetsutvärdering är en process
för att bedöma storleken på det kapital som krävs för att
hantera de risker verksamheten är utsatt för.
Likvida tillgångar, främst stats- och bostadsobligationer, i förhållande till ett modellerat utflöde av inlåning.
Från oktober 2015 ska LCR vara lägst 60 procent.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Marknadsvärde
Räntabilitet efter schablonskatt
Det pris eller den kurs som gäller på en marknad, t.ex.
den kurs som används vid köp och försäljning av en
obligation till aktuell marknadsränta.
Rörelseresultat minskat med schablonskatt 22 procent
i relation till genomsnittligt eget kapital samt 78 procent
av obeskattade reserver.
Medelantal anställda
Räntabilitet på anpassat eget kapital
Arbetade timmar i förhållande till normalarbetstidsmåttet 1 730 timmar per år.
Osäker fordran
Rörelseresultat minskat med resultateffekten av anpassningen av det egna kapitalet minus schablonskatt i relation till genomsnittligt anpassat eget kapital
samt 78 procent av obeskattade reserver.
Lånefordringar klassificeras som osäkra om kontrakterade kassaflöden sannolikt inte kommer att fullföljas.
Räntemarginal
Placeringsmarginal
Skillnad mellan medelräntan på tillgångar och skulder.
Räntenetto i förhållande till genomsnittlig balansomslutning.
Räntenetto
Primärt kapital
Ränteswap
Utgör en del av kapitalbasen och består av eget kapital
samt kapitaldelen av vissa obeskattade reserver. Från
dessa poster avgår uppskjutna skattefordringar samt
förväntade förluster, beräknade enligt IRK-metoden,
vilka inte täcks av reserveringar för sannolika kreditförluster. I primärt kapital kan även ingå vissa typer av
primärkapitaltillskott.
Ett ränteväxlingsavtal där två parter byter ränteströmmar med varandra utan att kapitalbeloppet påverkas.
Primärkapitalrelation
Ränteintäkter minskat med räntekostnader.
Soliditet
Eget kapital samt 78 procent av obeskattade reserver
i procent av balansomslutningen vid årets utgång.
Stabil finansiering (NSFR)
Primärkapital i förhållande till riskvägt belopp.
Långfristig finansiering i relation till det beräknade behovet av sådan finansiering.
Provisionsnetto
Supplementärt kapital
Provisionsintäkter minskat med provisionskostnader.
Består ­företrädesvis av förlagslån och utgör en del av
kapitalbasen.
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Reserv för befarade kreditförluster i relation till osäkra
fordringar brutto. Reserveringsgraden redovisas inklusive såväl som exklusive gruppvis reservering för
individuellt värderade fordringar.
Riskexponerat belopp
Summa tillgångar i balansräkningen och åtaganden
utanför balansräkningen värderade efter kreditrisk
enligt gällande kapitaltäckningsregler. Tidigare benämndes det Riskvägt belopp.
Räntabilitet efter faktisk skatt
Rörelseresultat minskat med skatt på årets resultat
samt uppskjuten skatt på avsättningar till obeskattade
reserver i relation till genomsnittligt eget kapital samt 78
procent av obeskattade reserver.
Total kapitalrelation
Kapitalbasen i förhållande till riskvägt belopp. Tidigare
benämndes det kapitaltäckningsgrad.
Utlåning/inlåningskvot (Loan/deposit ratio)
Utlåning till allmänheten i relation till inlåning från allmänheten.
Valutatermin
Ömsesidigt förpliktigande avtal mellan två parter om
köp eller försäljning av valuta med likvid vid en bestämd
framtida tidpunkt.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
39
Fem år i sammandrag
Resultaträkning
2014
2013
2012
2011
2010
Räntenetto
Provisionsnetto
Nettoresultat av finansiella poster
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
315 866
210 386
-550
4 389
530 091
308 434
194 765
869
5 814
509 882
322 708
193 200
7 768
4 329
528 005
320 523
187 546
1 365
5 641
515 075
248 420
185 593
50
4 255
438 318
Personalkostnader
Övriga administrationskostnader
Av- och nedskrivningar
Övriga rörelsekostnader
Summa rörelsekostnader
131 546
92 558
5 374
153
229 631
132 562
92 875
5 959
447
231 843
133 964
95 457
5 455
784
235 660
134 037
101 824
4 335
2 254
242 450
131 373
96 522
4 324
1 561
233 780
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster netto
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatter
Årets resultat
300 460
-13 022
287 438
-63 781
223 657
278 039
-15 992
262 047
67 500
-72 960
256 587
292 345
-22 089
270 256
-67 500
-52 772
149 984
272 625
-17 317
255 308
-67 601
187 707
204 538
-23 685
180 853
-47 621
133 232
2014
2013
2012
2011
2010
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Materiella tillgångar
Övrigt
Summa tillgångar
1 574 453
11 682 890
2 797 987
67 180
149 302
16 271 812
1 911 729
11 271 931
941 167
70 961
112 034
14 307 822
1 337 619
10 705 972
1 287 660
74 482
166 417
13 572 150
1 831 812
10 429 997
777 535
69 558
156 507
13 265 409
1 124 827
10 422 347
471 907
66 375
156 515
12 241 971
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
Övrigt
Efterställda skulder
Summa skulder
114 027
11 674 856
2 600 000
142 813
14 531 696
106 115
11 531 709
1 000 000
114 539
12 752 363
111 269
11 168 557
550 000
139 597
200 000
12 169 423
122 817
11 017 644
550 000
150 924
200 000
12 041 385
167 332
10 710 387
98 028
200 000
11 175 747
Obeskattade reserver
Eget kapital
Summa skulder och eget kapital
1 740 116
16 271 812
1 555 459
14 307 822
67 500
1 335 227
13 572 150
1 224 024
13 265 409
1 066 224
12 241 971
Balansräkning
40
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Nyckeltal
Resultatmått
Räntabilitet efter faktisk skatt, %
Räntabilitet efter schablonskatt, %
Räntabilitet på anpassat eget kapital, %
Placeringsmarginal, %
Räntemarginal, %
K/I-tal före kreditförluster, %
K/I-tal efter kreditförluster, %
2014
13,7
13,7
20,1
2,2
2,1
43,3
45,8
2013
14,0
14,0
19,3
2,3
2,1
45,5
48,6
2012
15,4
15,4
20,9
2,4
2,2
44,6
48,8
2011
16,5
16,5
19,9
2,6
2,4
47,1
50,4
2010
13,3
13,3
15,5
2,1
2,1
53,3
58,7
0,11
0,06
0,15
0,07
0,21
0,11
0,16
0,09
0,23
0,12
97,3
45,8
70,0
34,9
74,3
39,5
100,0
33,0
80,6
42,6
0,0
0,5
0,4
0,9
0,4
0,9
0,0
0,7
0,3
0,9
11 683
3,6
11 675
1,2
16 272
13,7
12 200
4,8
13 507
21,9
49 196
7,7
11 272
5,3
11 532
3,3
14 308
5,4
11 643
7,6
11 084
25,9
45 664
8,8
10 706
2,6
11 169
1,4
13 572
2,3
10 825
5,4
8 802
5,8
41 974
4,4
10 430
0,1
11 018
2,9
13 265
8,4
10 275
8,3
8 322
-9,5
40 190
-0,2
10 422
1,0
10 710
11,1
12 242
9,7
9 484
2,5
9 197
8,0
40 282
6,2
18,42
18,42
18,42
8,39
1 654
8 983
17,49
17,49
17,49
8,45
1 477
8 444
18,30
16,98
16,98
8,65
1 442
7 880
16,20
14,39
14,39
8,43
1 331
8 218
15,44
13,03
13,03
8,27
1 231
7 968
10,7
-345
10,9
538
10,2
-494
9,2
701
8,7
580
4 392
100
507
163
2 880
98
189
-
2 689
96
187
-
2 672
95
-
1 666
97
-
161
156
9
167
162
10
177
171
10
185
176
11
185
175
11
Kreditkvalitet
Kreditförlustnivå, %
Exklusive förmedlad hypoteksutlåning
Inklusive förmedlad hypoteksutlåning
Reserveringsgrad, %
Inklusive gruppvis reservering
Exklusive gruppvis reservering
Andel osäkra fordringar, %
Inklusive gruppvis reservering
Exklusive gruppvis reservering
Volymutveckling
Utlåning till allmänheten, mkr
Förändring under året, %
In- och upplåning från allmänheten, mkr
Förändring under året, %
Balansomslutning, mkr
Förändring under året, %
Förmedlad hypoteksutlåning, mkr
Förändring under året, %
Förmedlade fonder och försäkringar, mkr
Förändring under året, %
Affärsvolym totalt, mkr
Förändring under året, %
Kapitaltäckning
Total kapitalrelation, %
Primärkapitalrelation, %
Kärnprimärkapitalrelation, %
Bruttosoliditet, %
Kapitalbas, mkr
Riskvägt belopp, mkr
Soliditet och likviditet
Soliditet, %
Kassaflöde, mkr
Likvida medel samt räntebärande
värdepapper, mkr
Utlåning/Inlåningskvot, %
Likviditetstäckningsgrad (LCR), %
Stabil finansiering (NSFR), %
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
varav i banktjänst
Antal bankkontor
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
41
Innehåll – Finansiella rapporter
Sidan
43 Resultaträkning
44 Rapport över totalresultat
45Balansräkning
46 Rapport över förändringar i eget kapital
47 Kassaflödesanalys
Allmänna noter
Noter till resultaträkningen
Noter till balansräkningen
Tilläggsupplysningar
42
48
48
52
Uppgifter om banken
Redovisnings- och värderingsprinciper
Finansiella och andra risker
53Räntenetto
54Provisionsintäkter
54Provisionskostnader
54 Nettoresultat av finansiella transaktioner
54 Övriga rörelseintäkter
55Personalkostnader
57 Övriga administrationskostnader
57 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
57 Övriga rörelsekostnader
58 Kreditförluster netto
58Bokslutsdispositioner
58Skatter
59Kassa
59 Utlåning till kreditinstitut
59 Utlåning till allmänheten
61 Räntebärande värdepapper
62 Materiella tillgångar
62 Övriga tillgångar
62 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
63 Skulder till kreditinstitut
63 In- och upplåning från allmänheten
63 Emitterade värdepapper
63 Övriga skulder
63 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
64 Avsättningar
64 Eget kapital
65Ansvarsförbindelser
65Åtaganden
65 Ställda säkerheter
65 Operationell leasing
66 Derivatinstrument
67 Kapitaltäckning
70Kreditriskexponering
73 Räntebindningstider för tillgångar och skulder
74
Löptider för tillgångar och skulder
75 Likviditet och finansiering
77 Tillgångar och skulder i utländsk valuta - Valutariskexponering
78 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
80Känslighetsanalys
80 Närstående och andra betydande relationer
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Resultaträkning
Tkr
Förändring
i belopp
i%
Not
2014
2013
4
4
407 804
-91 938
315 866
236 643
-26 257
210 386
-550
4 389
530 091
443 473
-135 039
308 434
216 940
-22 175
194 765
869
5 814
509 882
-35 669
43 101
7 432
19 703
-4 082
15 621
-1 419
-1 425
20 209
-8%
-32%
2%
9%
18%
8%
-163%
-25%
4%
9
10
131 546
92 558
224 104
132 562
92 875
225 437
-1 016
-317
-1 333
-1%
0%
-1%
11
12
5 374
153
229 631
5 959
447
231 843
-585
-294
-2 212
-10%
-66%
-1%
300 460
278 039
22 421
8%
-13 022
-15 992
2 970
-19%
287 438
262 047
25 391
10%
-63 781
67 500
-72 960
-67 500
9 179
-100%
-13%
223 657
256 587
-32 930
-13%
Rörelseintäkter
Ränteintäkter
Räntekostnader
Räntenetto
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Provisionsnetto
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
5
6
7
8
Rörelsekostnader
Personalkostnader
Övriga administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader
Avskrivningar på materiella
anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Summa rörelsekostnader
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster netto
13
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatter
Årets resultat
14
15
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
43
Rapport över totalresultat
2013
223 657
256 587
-32 930
-13%
Poster som kan omföras till årets resultat
Kassaflödessäkringar
Värdeförändringar på instrument under perioden
Skatt på värdeförändringar under perioden
1 282
-282
4 672
-1 027
-3 390
745
-73%
-73%
Årets övriga totalresultat
1 000
3 645
-2 645
-73%
224 657
260 232
-35 575
-14%
Årets resultat redovisat över resultaträkningen
Årets totalresultat
44
Förändring
i belopp
i%
2014
Tkr
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Balansräkning
Not
2014-12-31
2013-12-31
Förändring
i belopp
i%
16
19
17
18
19 543
1 131 090
1 574 453
11 682 890
26 942
386 667
1 911 729
11 271 931
-7 399
744 423
-337 276
410 959
-27%
193%
-18%
4%
19
20
1 666 897
67 180
4 838
57 367
554 500
70 961
21 492
1 112 397
-3 781
4 838
35 875
201%
-5%
167%
22
67 554
16 271 812
63 600
14 307 822
3 954
1 963 990
6%
14%
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
Aktuella skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Avsättningar
Summa skulder och avsättningar
23
24
25
114 027
11 674 856
2 600 000
2 626
85 359
106 115
11 531 709
1 000 000
4 382
2 711
55 494
7 912
143 147
1 600 000
-4 382
-85
29 865
7%
1%
160%
-100%
-3%
54%
49 044
5 784
14 531 696
46 974
4 978
12 752 363
2 070
806
1 779 333
4%
16%
14%
Eget kapital
Aktiekapital
Reservfond
Fond för verkligt värde
Balanserat resultat
Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder, avsättningar och
eget kapital
29
200 000
131 679
-3 754
1 188 534
223 657
1 740 116
200 000
131 679
-4 754
971 947
256 587
1 555 459
0
0
1 000
216 587
-32 930
184 657
0%
0%
-21%
22%
-13%
12%
16 271 812
14 307 822
1 963 990
14%
Ansvarsförbindelser
Åtaganden
Ställda säkerheter
30
31
32
605 147
2 822 030
3 512
530 241
2 626 843
2 700
74 906
195 187
812
14%
7%
30%
Gemensamma noter
Operationell leasing
Derivatinstrument
Kapitaltäckning
Kreditriskexponering
Räntebindningstider
Löptider för tillgångar och skulder
Likviditet och finansiering
Tillgångar och skulder i utländsk valuta
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Känslighetsanalys
Närstående och andra betydande relationer
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
Tkr
Tillgångar
Kassa
Belåningsbara statsskuldförbindelser
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Materiella tillgångar
Aktuella skattefordringar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder, avsättningar och eget kapital
21
26
27
28
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
45
Rapport över förändringar i eget kapital
Bundet eget kapital
Reservfond
Fond för
verkligt värde
Balanserad
vinst
Totalt
200 000
131 679
-8 399
1 011 947
1 335 227
-
-
3 645
3 645
256 587
256 587
256 587
3 645
260 232
Utdelning avseende år 2012
Utgående balans per 2013-12-31
200 000
131 679
-4 754
-40 000
1 228 534
-40 000
1 555 459
Ingående balans per 2014-01-01
200 000
131 679
-4 754
1 228 534
1 555 459
-
-
1 000
1 000
223 657
223 657
223 657
1 000
224 657
200 000
131 679
-3 754
-40 000
1 412 191
-40 000
1 740 116
Tkr
Ingående balans per 2013-01-01
Årets resultat
Övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Årets resultat
Övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Utdelning avseende år 2013
Utgående balans per 2014-12-31
46
Fritt eget kapital
Aktiekapital
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Kassaflödesanalys
2014
2013
287 438
262 047
3 716
5 374
14 350
-73 001
-869
-407
5 959
16 887
-60 229
237 877
223 388
-425 309
-1 860 536
143 147
7 912
-39 829
33 656
-1 903 082
-582 846
347 362
363 152
-5 154
9 691
-25 794
329 799
Investeringsverksamheten
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-1 593
-1 593
463
-2 495
-2 032
Finansieringsverksamheten
Emission av räntebärande värdepapper
Inlösen av efterställda skulder
Utbetald utdelning
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
1 600 000
-40 000
1 560 000
450 000
-200 000
-40 000
210 000
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut*
-344 675
1 938 671
1 593 996
537 767
1 400 904
1 938 671
*Specifikation av likvida medel
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
19 543
1 574 453
26 942
1 911 729
Tkr
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
- Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner
- Realiserad vinst på inventarier
- Avskrivningar
- Kreditförluster
Betald skatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar
i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder
Förändring av utlåning till allmänheten
Förändring av värdepapper - omsättningstillgångar
Förändring av in- och upplåning från allmänheten
Förändring av skulder till kreditinstitut exklusive clearingskulder
Förändring av övriga tillgångar
Förändring av övriga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Utöver likvida medel enligt ovan uppgick bankens innehav av räntebärande värdepapper till 2 797 987 tkr (941 167 tkr) vid årets
utgång. Innehaven är genomgående av hög kreditkvalitet och likviditet varför de lätt kan omvandlas till kassamedel. Av innehaven
hade 756 829 tkr (326 541 tkr) mindre än 3 månaders kvarvarande löptid. Därutöver uppgick outnyttjade krediter till 500 000 tkr
(500 000 tkr) vid årets utgång.
Specifikation av betalningar i den löpande verksamheten
Erhållna räntor
Utbetalda räntor
407 504
-93 623
449 802
-141 447
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
47
Noter till redovisningen, tkr
Not 1 – Uppgifter om banken
Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Swedbank Sjuhärad AB (publ), 516401–9852, som
är ett publikt bankaktiebolag med säte i Borås. Adressen
till huvudkontoret är Allégatan 55, Borås.
Årsredovisningen per den 31 december 2014 har
godkänts för utfärdande av bankens styrelse den 24
februari 2015 och kommer att föreläggas årsstämman för
godkännande den 17 mars 2015.
Not 2 – Redovisnings- och värderingsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Årsredovisningen är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om
Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
(FFFS 2008:25) samt Rådet för Finansiell Rapportering
RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken til�lämpar s.k. lagbegränsad IFRS (International Financial
Reporting Standards) och med detta avses standarder
som har antagits för tillämpning med de begränsningar
som följer av RFR 2 och FFFS 2008:25. Detta innebär att
samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt
detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och
med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning ska tillämpas.
Nedan angivna redovisningsprinciper har tillämpats
konsekvent för samtliga perioder som de finansiella rapporterna omfattar, om inte annat framgår.
Värderingsgrunder vid upprättande av
finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde
eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de
finansiella rapporterna
Presentation av finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att banken gör bedömningar
och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar
rapporterade belopp för tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser per balansdagen samt rapporterade intäkter
och kostnader under rapportperioden. Uppskattningar och
antaganden är baserade på historiska erfarenheter och ett
48
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och
antaganden används sedan för att bedöma de redovisade
värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Utfallet kan avvika från gjorda
uppskattningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period,
eller i den period ändringen görs och framtida perioder om
ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
De bedömningar och uppskattningar som görs påverkar framför allt lånefordringar. Värdet på dessa prövas
löpande och individuellt för varje fordran. Vid behov skrivs
fordran ned till ett bedömt återvinningsvärde. För att kunna
uppskatta återvinningsvärdet görs ett antal bedömningar
och antaganden om motpartens återbetalningsförmåga
samt om värdet på eventuella säkerheter i samband med
en försäljning. De bedömningar och antaganden som används är löpande föremål för regelbunden kontroll.
Förändrade redovisningsprinciper mm
FFFS 2008:25 Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag har ändrats genom FFFS 2014:18. Inga av
ändringarna som ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2014 har haft någon väsentlig inverkan på bankens redovisning. Tillkommande upplysningskrav till följd av ändringar i FFFS 2008:25 framgår av not
35 Kapitaltäckning.
Kommande regelverksförändringar
IFRS 9 “Finansiella instrument” hanterar klassificering,
värdering och redovisning av finansiella tillgångar och
skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli
2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. Standarden kommer att tillämpas för räkenskapsår som påbörjas
1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tillåten. Standarden
kommer inte att tillämpas i förtid.
Standarden omfattar tre områden: klassificering och
värdering, nedskrivning av finansiella instrument samt allmän säkringsredovisning. Banken har ännu inte utvärderat effekterna av den nya standarden.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska
­kronor till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk ­valuta
räknas om till den valutakurs som föreligger på balansdagen.
Ränteintäkter och räntekostnader
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som
gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och
Noter till redovisningen, tkr
utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller
skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter
som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader
och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
der, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här
redovisas också bl.a. lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader.
Kortfristiga ersättningar till anställda redovisas som
kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning
redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelar
när banken har förpliktelse att göra ­sådana betalningar
och den kan beräknas tillförlitligt.
Intäkter i övrigt
Pensionskostnad
Arvode för tjänsteuppdrag redovisas som intäkt när tjänsten utförs. Sådana intäkter redovisas inom provisionsintäkter eller inom övriga intäkter. En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att
tillfalla banken. Intäkterna värderas till det verkliga värdet
av vad som erhållits eller kommer att erhållas.
Här redovisas kostnader för t.ex. clearing och bankgiro
samt andra kostnader som har en direkt koppling till intjänad provisionsintäkt.
Pensionsplaner för kollektivavtalade ­
tjänstepensioner
är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) och som skuld i b
­alansräkningen. Till övervägande del har bankens anställda
förmånsbestämda pensionsplaner. ­
Planerna omfattar flera arbetsgivare. Redovisning sker på motsvarande sätt som vid ­
avgiftsbestämda pensionsplaner.
Banken betalar ­löpande in premier till SPK för att täcka
­pensionsåtagandena.
För de fall direktpensionsutfästelse tecknats har kapitalförsäkring köpts för att försäkra åtagandet. Kapitalförsäkringen värderas till verkligt värde. Avsättning har gjorts
med motsvarande belopp samt för särskild löneskatt.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Kreditförluster
Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de
realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella ­transaktioner. Nettoresultat av finansiella ­transaktioner består av
• realiserade och orealiserade förändringar i verkligt
värde på de tillgångar och skulder som innehas för
handelsändamål samt realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och
skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option)
• realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som
erhållits vid kunders lösen av lån i förtid)
• realisationsresultat från finansiella tillgångar klassificerade som tillgångar som kan säljas
På balansdagen bedöms om det finns objektiva belägg
som tyder på ett nedskrivningsbehov för en lånefordran
eller för en grupp av lånefordringar. Har en eller flera
händelser inträffat efter det att lånefordran redovisades
första gången, vilka har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena och inverkan kan uppskattas tillförlitligt, sker nedskrivning. Nedskrivningen
beräknas som skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade med lånefordrans ursprungliga
effektiva ränta. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.
Objektiva belägg för att en lånefordran eller grupp av
lånefordringar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter angående följande förlusthändelser
• betydande finansiella svårigheter för gäldenären
• realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument
• ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp
• orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där
säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas
• eftergift, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, som långivaren annars inte hade övervägt
• orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad
post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt
värde
• ineffektiv del av säkringsinstrument i kassaflödessäkring utöver den del av värdeförändringen som har
redovisats som ränta.
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostna-
• det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i
konkurs eller annan finansiell rekonstruktion
• observerbara uppgifter som tyder på att det finns en
mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan
dessa tillgångar redovisades första gången, trots att
minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till
någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
49
Noter till redovisningen, tkr
Banken bedömer först om objektiva belägg finns för nedskrivning på individuell lånefordran. Lånefordringar för
vilka sådana belägg saknas inkluderas i portföljer med
likartade kreditriskegenskaper. Dessa p
­ ortföljer bedöms
därefter kollektivt i fall belägg för nedskrivning finns. För
homogena grupper av fordringar med begränsat värde
och likartad kreditrisk bedöms ­nedskrivningsbehovet utifrån förlustrisken i portföljen som helhet.
En nedskrivning återförs om nedskrivningsbehovet inte
längre föreligger. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster.
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs
bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara
konstaterad. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare
redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning
av kreditförluster på resultatraden kreditförluster netto.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar förändring av obeskattade
reserver.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten
skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom
då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt
hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt från
temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder med tillämpning av de
skattesatser som är beslutade eller i prak-tiken beslutade
per balansdagen.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella
instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på
tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar
samt derivat. Bland skulder återfinns leverantörsskulder,
låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från
balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen
när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget
förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av
en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på
annat sätt reglerats. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
50
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas
och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen
endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera
posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt
realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar
redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen.
Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband
med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde
inklusive transaktionskostnader förutom derivat och instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas exklusive transaktionskostnader.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella tillgångar som företaget
initialt valt att placera i denna kategori (enligt s.k. fair
value option). Till denna typ hör t.ex. räntebärande
värdepapper. Här ingår även derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och ­effektivt säkringsinstrument. För finansiella
instrument som innehas för handelsändamål eller
enligt fair value option redovisas såväl realiserade som
orealiserade värdeförändringar i resultatposten nettoresultat av finansiella transaktioner.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade
på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till
upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffnings­
värde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades
vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran
redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d.v.s.
efter avdrag för osäkra fordringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget
initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som ­dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar
i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med
värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat. Vid
avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst eller förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i
resultaträkningen.
Noter till redovisningen, tkr
Nedskrivning sker vid väsentlig (minst 20 procent) och varaktig (minst 9 månaders) värdenedgång.
Finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder,
t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. ­Skulderna
värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål,
dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierades som tillhörig denna kategori (Fair Value
Option). Förändringen av verkligt värde redovisas i reultaträkningen.
Finansiella garantier
Bankens garantiavtal innebär att banken har ett å
­ tagande
att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på
grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar
vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller
ändrade avtalsvillkor.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ­ensidig
utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. lånebelopp) där ­låntagaren kan välja
om lånet ska utbetalas eller inte och dels ett avtal där både
banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren som
börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden.
Derivat- och säkringsredovisning
Derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig
koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas
på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara til�lämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket
effektiv och i efterhand har haft en effektivitet som ligger
inom spannet 80–125 procent. I de fall förutsättningarna
för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas
derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
Banken tillämpar säkringsredovisning för de ­
ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten ­
enligt
bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande
om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte til�lämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad
tillämpas inte säkringsredovisning mot ­bakgrund av det
administrativa merarbete som s­ äkringsredovisning innebär.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Beroende på om säkringsredovisning ­
tillämpas eller inte redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.
Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är enskilda lån som löper med
fast ränta (transaktionsbaserad s­ äkringsrelation).
Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:
• risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan
• osäkerheten i framtida kassaflöden i upplåningen till
följd av förändringar i upplåningsräntan.
Kassaflödessäkring
Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som räntekostnad eller ränteintäkt.
Övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas mot
fond för verkligt värde via övrigt totalresultat till den del
säkringen varit effektiv så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. All in-effektivitet från säkringen redovisas i resultaträkningen.
Valutaterminer
För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en
ekonomisk säkring avspeglas i ­
redovisningen ­
genom
att både den underliggande fordran eller ­
skulden och
säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens t­
erminskurser och valutakursförändringarna redovisas över
resultaträkningen.
Metoder för fastställande av verkligt värde
För finansiella instrument noterade på en aktiv marknad, där priser med lätthet finns tillgängliga på en börs,
hos en handlare eller motsvarande, bestäms verkligt värde till tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. För finansiella skulder bestäms verkligt värde till
noterad säljkurs.
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, bestäms det verkliga värdet genom en värderingsteknik, som använder marknadsuppgifter i så hög grad som
möjligt och företagsspecifika uppgifter i så låg grad som
möjligt. Metodens giltighet prövas genom att jämföra med
aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används främst avseende derivatinstrument.
Ianspråktagen pant
Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas enligt lägsta värdets princip, d.v.s. det lägre beloppet
av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats
på annat sätt. Intäkter och kostnader som härrör från övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra
intäkter och kostnader i resultaträkningen.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
51
Noter till redovisningen, tkr
Materiella tillgångar
Not 3 – Finansiella och andra risker
För fastigheter som övertagits för skyddande av fordran
har värdering skett till det lägsta av anskaffningsvärdet
och det verkliga värdet. Med verkligt värde avses ett bedömt nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Erforderlig
nedskrivning redovisas under rubriken kreditförluster.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång
i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och
anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar
och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella
uppskrivningar.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade
nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Banken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter då
skillnaderna bedöms försumbara i förhållande till fullföljande av den befintliga avskrivningsplanen. Nyttjandeperioderna beräknas till 50 år för byggnader respektive 3
till 10 år för inventarier. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod omprövas årligen. Nedskrivning sker vid betydande värdenedgång.
Upplysningar kring kreditrisker, andra finansiella risker
samt operativa risker redovisas, tillsammans med en
redogörelse över styrningen av dessa risker, i avsnittet
Riskhantering och kapitalplanering inom förvaltningsberättelsen, som också är en del av årsredovisningen.
Bankens risker redovisas i separata noter enligt
följande
• Kreditrisk – not 36
• Ränterisk – not 37
• Likviditetsrisk – not 38 och 39
• Valutarisk – not 40.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när banken har
en förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och
det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Ansvarsförbindelser
Ansvarsförbindelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och
vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra
framtida händelser eller när det finns ett åtagande som
inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av
att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att
krävas.
52
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen
Not 4 - Räntenetto
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Övrigt
Summa
2013
12 924
411 564
18 906
79
443 473
4 176
50 725
9 063
28 363
3 441
5 233
5 231
91 938
4 187
95 631
8 595
19 652
6 340
4 638
4 591
4 591
135 039
-11
-44 906
468
8 711
-6 340
-1 197
642
640
-43 101
0%
-47%
5%
44%
-100%
-26%
14%
14%
-32%
315 866
308 434
7 432
2%
4 865
389 987
88 497
6 780
424 567
130 401
-1 915
-34 580
-41 904
-28%
-8%
-32%
Ränta
Räntesats
Medelsaldo
1 035 677
152 781
6 791
340
0,66%
0,22%
11 749 866
46 217
1 465 640
204 209
14 654 390
381 738
1 107
17 817
11
407 804
89 176
28 012
11 178 314
169 419
1 389 097
156 544
13 010 562
1 643 828
14 654 390
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
- varav insättningsgarantiavgift
Emitterade värdepapper
Efterställda skulder
Derivat, säkringsredovisning
Övrigt
- varav stabilitetsavgift
Summa
Räntenetto
Varav ränteintäkter på osäkra lånefordringar
Ränteintäkter på finansiella poster ej värderade till verkligt värde
Räntekostnader för finansiella poster ej värderade till verkligt värde
Ränteanalys
Placeringar/ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
- i svensk valuta
- i utländsk valuta
Utlåning till allmänheten
- i svensk valuta
- i utländsk valuta
Räntebärande värdepapper
Övrigt
Summa placeringar
Finansiering/räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
- i svensk valuta
- i utländsk valuta
In- och upplåning från allmänheten
- i svensk valuta
- i utländsk valuta
Emitterade värdepapper
Efterställda skulder
Övrigt
Summa främmande kapital
Eget kapital och obesk. reserver
Summa finansieringar
Räntenetto
Räntemarginal
Placeringsmarginal
Förändring
i belopp
i%
-5 793
-45%
-28 719
-7%
-1 089
-6%
-68
-86%
-35 669
-8%
2014
7 131
382 845
17 817
11
407 804
Medelsaldo
2014
2013
Ränta
Räntesats
1 111 816
138 201
12 571
353
1,13%
0,26%
3,25%
2,40%
1,22%
0,01%
2,78%
11 040 001
38 972
1 072 942
244 108
13 646 040
410 658
906
18 906
79
443 473
3,72%
2,32%
1,76%
0,03%
3,25%
4 015
161
4,50%
0,57%
91 059
20 059
4 051
136
4,45%
0,68%
50 630
95
28 363
8 674
91 938
91 938
0,45%
0,06%
2,04%
5,54%
0,71%
0,63%
10 907 810
155 847
618 750
195 556
171 854
12 160 935
1 485 105
13 646 040
95 537
94
19 652
6 340
9 229
135 039
135 039
0,88%
0,06%
3,18%
3,24%
5,37%
1,11%
0,99%
315 866
308 434
2,07%
2,16%
2,14%
2,26%
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
53
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen
Not 5 - Provisionsintäkter
Betalningsförmedling
Utlåning
Försäkringar
Värdepapper
Övrigt
Summa
2014
68 346
70 051
21 694
66 169
10 383
236 643
2013
63 474
65 900
20 809
54 866
11 891
216 940
Förändring
i belopp
i%
4 872
8%
4 151
6%
885
4%
11 303
21%
-1 508
-13%
19 703
9%
2014
21 685
2 561
2 011
26 257
2013
16 515
2 828
2 832
22 175
Förändring
i belopp
i%
5 170
31%
-267
-9%
-821
-29%
4 082
18%
2014
2013
3 166
-
3 166
-
-3 716
-550
869
869
-4 585
-1 419
-163%
2014
2 883
500
-
2013
2 973
1 235
1 006
4 389
463
1 143
5 814
Not 6 - Provisionskostnader
Betalningsförmedling
Värdepapper
Övrigt
Summa
Not 7 - Nettoresultat av finansiella transaktioner
Värderingskategori, verkligt värde via
resultaträkningen
Realiserade värdeförändringar
- räntebärande värdepapper och andra
ränterelaterade instrument värderade
till verkligt värde via resultaträkningen
Orealiserade värdeförändringar
- räntebärande värdepapper och andra
ränterelaterade instrument värderade
till verkligt värde via resultaträkningen
Summa
Not 8 - Övriga rörelseintäkter
Hyresintäkter
Servitutsersättning
Engångsersättning från Bankomat AB
Realiserade vinster på anläggningstillgångar
- inventarier
Övrigt
Summa
54
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Förändring
i belopp
i%
Förändring
i belopp
i%
-90
-3%
500
-1 235
-100%
-463
-137
-1 425
-100%
-12%
-25%
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen
Not 9 - Personalkostnader
Löner och arvoden
Sociala avgifter
Pensionskostnader
Kostnader för vinstandelar (inkl särskild löneskatt)
Övriga personalkostnader
Summa
Löner och arvoden
Styrelsen (11 personer)
Verkställande ledning (3 personer)
(ersättning exklusive vinstandel och bilförmån)
Övriga ledamöter i ledningsgruppen (7 personer)
Övriga medarbetare
Styrelsen
Paul Frankenius, ordförande
Maria Abrahamsson, vice ordf*
Krister Andersson, ledamot
Niklas Hedin, ledamot
Håkan Johansson, ledamot*
Anne L. Ludvigsson, ledamot
Marie Reinius, ledamot
Bertil Sparf, ledamot
Jenny Ståhlbom, ledamot
Kennerth Thulin, ledamot
Heléne Vibbleus, ledamot
Personalrepresentanter
2014
Förändring
i belopp
i%
147
0%
689
3%
-189
-1%
-224
-2%
-1 439
-23%
-1 016
-1%
2014
73 521
27 146
12 856
13 297
4 726
131 546
2013
73 374
26 457
13 045
13 521
6 165
132 562
1 268
1 000
268
27%
5 278
4 635
62 340
5 069
4 417
62 888
209
218
-548
4%
5%
-1%
2013
Sammanlagt
styrelsearvode
Varav fast arvode för utskottsarbete
Varav sammanträdesarvode i
kreditutskott
Sammanlagt
styrelsearvode
Varav fast arvode för utskottsarbete
Varav sammanträdesarvode i
kreditutskott
231
81
195
135
22
61
231
113
81
86
32
7
79
40
2
98
32
25
-
35
34
52
-
227
80
178
87
221
107
80
20
7
53
7
93
27
-
45
48
-
Total
ersättning
Varav
vinstandel**
Varav
bilförmån
Total
ersättning
Varav
vinstandel**
Varav
bilförmån
3 080
1 587
1 134
67
67
67
170
80
72
2 766
1 469
1 358
67
67
67
164
82
77
2014
1 251
504
771
1 419
8 911
2013
1 114
462
425
1 283
9 761
*Anställd hos Swedbank AB (publ)
Verkställande ledning
Bo Johansson, VD
Petter Hedihn, vice VD
H-C Ackermann, vice VD
2014
**Vinstandel kan utbetalas tidigast efter fem kalenderår dock först sedan man uppnått 55 års ålder
Pensionskostnader
Bo Johansson, VD
Petter Hedihn, vice VD
H-C Ackermann, vice VD***
Övriga ledamöter i ledningsgruppen
Övriga medarbetare
2013
Förändring
i belopp
i%
137
12%
42
9%
346
81%
136
11%
-850
-9%
***Varav 317 tkr avser löneväxling.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
55
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen
Not 9 - Personalkostnader - (fortsättning)
Villkor för styrelse och verkställande ledning
Årsstämman fattar beslut om arvode till styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga styrelseledamöter valda av årsstämman. Vidare fattar
årsstämman beslut om ett belopp att fördela inom styrelsens utskott. Styrelsen fattar sedan beslut om hur detta belopp skall fördelas i utskotten.
Arvode utgår därvid med ett fast årligt belopp till ledamot i något av styrelsens utskott. Till ledamot i styrelsens kreditutskott utgår dessutom ett
belopp för bevistat sammanträde. Beträffande ersättning till verkställande ledning sker beredning i styrelsens kompensationsutskott varefter
beslut fattas av styrelsen. Styrelsen har fastställt en ersättningspolicy som omfattar samtliga anställda. Policyn syftar till att främja en sund
och effektiv hantering av de risker som bankens verksamhet är utsatt för. Policyn grundas på bankens långsiktiga mål och värderingar. I banken
förekommer inte några rörliga ersättningar. Alla tillsvidareanställda får däremot del i bankens resultat via ett vinstandelssystem som beskrivs närmare i förvaltningsberättelsen.
De avtal som reglerar verkställande direktörens och de vice verkställande direktörernas anställningsvillkor innebär att uppsägningstiden uppgår
till 12 månader. Därutöver tillkommer avgångsvederlag vid uppsägning från bankens sida, vilket maximalt kan komma att uppgå till ett belopp motsvarande 12 månadslöner. Avgångsvederlag är inte pensionsgrundande. VD och vice VD:ar har andel i vinstandelssystemet i samma omfattning
och på samma premisser som övriga anställda men har i övrigt inga rörliga ersättningar. Utfallet i vinstandelssystemet styrs av bankens lönsamhet
jämfört med de svenska börsnoterade bankernas lönsamhet. Förutsatt att lönsamheten överstiger genomsnittet sker avsättning till en vinstandelsstiftelse. För 2014 gjordes maximal avsättning med ett och ett halvt basbelopp, d.v.s. 67 tkr för heltidstjänst. Även för 2013 uppgick avsättningen till
67 tkr. Vinstandelarna är inte pensionsgrundande. Uttag av vinstandelar kan ske efter fem år, dock tidigast vid 55 års ålder.
Pensionsvillkor för styrelse och verkställande ledning
Pensionspremier för ålderspension för verkställande direktören och de vice verkställande direktörerna är avgiftsbestämda. Avtal om förtida pensionsavgång föreligger inte. I pensionspremierna för verkställande direktören ingår löpande premier för en kapitalförsäkring som kommer att betalas
som direktpension. Värdet av kapitalförsäkringen uppgick vid årets utgång till 3 512 tkr. Beloppet ingår i övriga tillgångar. Direktpensionsförpliktelsen
redovisas i not 28 Avsättningar.
Det föreligger inga åtaganden om avgångsvederlag, pension eller liknande till styrelseledamöter, inklusive styrelseordförande och vice
styrelseordförande.
Lån till styrelseledamöter och verkställande ledning
Vid utgången av verksamhetsåret uppgick utestående lån till styrelseledamöter till 1 509 tkr (11 380 tkr). Lån till verkställande ledning uppgick
till 750 tkr (750 tkr). Lånevillkoren för styrelseledamöter överensstämmer med de villkor som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten.
Lånevillkoren för verkställande ledning överensstämmer med de villkor som gäller för övrig personal.
Uppgifter om antalet anställda
Arbetade timmar
Totalt
Därav i banktjänst
Medelantal anställda
Totalt
Därav i banktjänst
- varav kvinnor
- varav män
Könsfördelning (antal personer)
Styrelsen
- Kvinnor
- Män
Verkställande ledning
- Män
Övriga i ledningsgrupp
- Kvinnor
- Män
56
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Förändring
i belopp
2014
2013
i%
277 958
269 241
289 361
280 931
-11 403
-11 690
-4%
-4%
160,7
155,6
94,7
60,9
167,3
162,4
100,0
62,4
-6,6
-6,8
-5,3
-1,5
-4%
-4%
-5%
-2%
2014
2013
5
7
4
7
3
3
3
4
3
4
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen
Not 10 - Övriga administrationskostnader
Fastighetskostnader
Kostnader för hyrda lokaler
Kostnader för inventarier
Materialkostnader
IT-kostnader
Porto och telefon
Försäkringskostnader
Larm, värdetransporter och kontanthantering
Revisions- och konsulttjänster
Marknadsföring
Avgifter till branschorganisationer
Riskavtäckningskostnader
Övrigt
Summa
Ersättning till revisorer
KPMG AB
- Revisionsuppdraget
PricewaterhouseCoopers AB
- Revisionsuppdraget
Summa
2014
10 175
812
2 034
1 617
41 271
2 963
2 291
2 566
3 061
10 634
3 752
1 133
10 249
92 558
2013
9 342
1 319
3 099
1 946
41 452
3 758
2 440
3 240
2 876
9 817
3 683
889
9 014
92 875
2014
2013
150
303
849
999
928
1 231
Förändring
i belopp
833
-507
-1 065
-329
-181
-795
-149
-674
185
817
69
244
1 235
-317
i%
9%
-38%
-34%
-17%
0%
-21%
-6%
-21%
6%
8%
2%
27%
14%
0%
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Det innefattar även rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Med revisionsuppdrag avses dessutom övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra.
Utöver ersättning till revisorer enligt ovan uppgick kostnaderna för internrevision under året till 1 033 tkr (1 034 tkr).
Not 11 - Avskrivningar på materiella
anläggningstillgångar
Avskrivningar enligt plan
- inventarier
- byggnader
Summa
2014
2013
3 993
1 381
5 374
4 578
1 381
5 959
2014
2013
153
153
56
391
447
Not 12 - Övriga rörelsekostnader
Realiserade förluster på anläggningstillgångar
- inventarier
Övriga rörelsekostnader
Summa
Förändring
i belopp
-585
0
-585
-13%
0%
-10%
Förändring
i belopp
-56
-238
-294
i%
i%
-100%
-61%
-66%
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
57
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen
Not 13 - Kreditförluster netto
2014
2013
-9 379
-22 225
8 089
-13 512
577
15 249
-11 754
822
8 167
-6 058
5 324
-12 584
-3 600
900
-2 517
-477
402
-2 821
-339
68
-2 592
-3 092
-772
-13 022
-1 216
-15 992
2014
-9 373
-3 649
-693
-13 022
2013
-8 935
-7 057
-1 119
-15 992
2014
-
2013
67 500
67 500
Förändring
i belopp
i%
-67 500
-100%
-67 500
-100%
Aktuell skatt
Justering av skatt hänförlig till tidigare år
Uppskjuten skatt
Summa
2014
-64 140
-9
368
-63 781
2013
-73 276
316
-72 960
Förändring
i belopp
i%
9 136
-12%
-9
52
16%
9 179
-13%
Avstämning av effektiv skatt
Resultat före skatt
287 438
329 547
-63 236
-72 500
2
-906
-9
368
-63 781
22,19
-159
18
-635
316
-72 960
22,14
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster
som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster
Årets nedskrivning för kreditförluster
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för
kreditförluster
Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar
Gruppvis nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Avsättning/upplösning av gruppvis nedskrivning
Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar
med begränsat värde och likartad kreditrisk
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster
Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster
Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster
Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena
lånefordringar
Ansvarsförbindelser
Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra
ansvarsförbindelser
Värdeförändring på övertagen egendom
Årets nettokostnad för kreditförluster
Nedskrivningar för kreditförluster hänför sig i sin helhet till fordringar på allmänheten.
Årets nettokostnad fördelad på kundsektorer
Företagssektor
Hushållssektor
- varav personliga företagare
Summa
Not 14 - Bokslutsdispositioner
Periodiseringsfond
Summa
Not 15 - Skatter
Skatt enligt gällande skattesats
Skatteeffekter
Schablonintäkt periodiseringsfond
Ej skattepliktiga intäkter
Ej avdragsgilla kostnader
Justering avseende tidigare år
Förändring uppskjuten skatt
Skattekostnad
Effektiv skattesats
58
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen
Not 15 - Skatter - fortsättning
Ingående
balans
Via resultaträkningen
Via övrigt
totalresultat
Utgående
balans
-4 052
1 342
-2 710
368
368
-282
-282
-3 684
1 060
-2 624
-4 368
2 369
-1 999
316
316
-1 027
-1 027
-4 052
1 342
-2 710
2014
17 254
2 289
19 543
2013
25 204
1 738
26 942
2014
2013
1 401 202
173 251
1 574 453
1 803 936
107 793
1 911 729
Utlåning i svensk valuta
Utlåning i utländsk valuta
Summa
Reserveringar för kreditförluster
Summa
2014
11 734 520
53 804
11 788 324
-105 434
11 682 890
2013
11 328 391
47 642
11 376 033
-104 102
11 271 931
Förändring
i belopp
i%
406 129
4%
6 162
13%
412 291
4%
-1 332
1%
410 959
4%
Lånefordringar brutto fördelade på kundsektorer
Företagssektor
Hushållssektor
- varav personliga företagare
Summa
6 808 746
4 979 578
1 538 790
11 788 324
6 677 230
4 698 803
1 441 384
11 376 033
131 516
280 775
97 406
412 291
2%
6%
7%
4%
-33 864
-55 800
-36 458
-52 200
2 594
-3 600
-7%
7%
-9 110
-6 660
-3 703
-105 434
-9 261
-6 183
-4 925
-104 102
151
-477
1 222
-1 332
-2%
8%
-25%
1%
6 719 082
4 963 808
1 535 087
11 682 890
6 588 572
4 683 359
1 436 459
11 271 931
130 510
280 449
98 628
410 959
2%
6%
7%
4%
Förändring i uppskjuten skatt - 2014
Materiella tillgångar m.m.
Kassaflödessäkringar
Summa
Förändring i uppskjuten skatt - 2013
Materiella tillgångar m.m.
Kassaflödessäkringar
Summa
Not 16 - Kassa
Svensk valuta
Utländsk valuta
Summa
Not 17 - Utlåning till kreditinstitut
Svenska banker
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
Not 18 - Utlåning till allmänheten
Avgår reserveringar för kreditförluster
fördelade på kundsektorer
Företagssektor
- individuellt värderade
- gruppvis individuellt värderade
Hushållssektor
- individuellt värderade
- gruppvis homogena fordringar
- varav personliga företagare
Summa
Lånefordringar netto fördelade på kundsektorer
Företagssektor
Hushållssektor
- varav personliga företagare
Summa
Förändring
i belopp
i%
-7 950
-32%
551
32%
-7 399
-27%
Förändring
i belopp
-402 734
65 458
-337 276
i%
-22%
61%
-18%
Med utgångspunkt från låntagarnas hemvist är lånefordringarna till övervägande del geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
59
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen
Not 18 - Utlåning till allmänheten - (fortsättning)
Osäkra fordringar
Osäkra fordringar
Specifika reserveringar för individuellt
värderade lånefordringar
Reserveringar för gruppvis värderade
lånefordringar
Gruppvisa reserveringar för individuellt
värderade lånefordringar*
Osäkra fordringar, netto
Förändring
i belopp
i%
-40 345
-27%
2014
108 385
2013
148 730
-42 974
-45 719
2 745
-6%
-6 660
-6 183
-477
8%
-55 800
2 951
-52 200
44 628
-3 600
-41 677
7%
-93%
* Genom att krediterna värderas enligt ett riskklassificeringssystem utnyttjas denna riskvärdering vid avsättning för gruppvis reservering av individuellt värderade fordringar. Den baseras på krediter i riskklasserna 0-5, d.v.s. krediter med högre risk, för hushålls- respektive företagsexponeringar där del av utestående lånefordran avsätts med utgångspunkt från beräkningen av förväntade förluster. Utifrån denna aspekt klassificeras
inte utestående lånebelopp som osäker fordran. Krediterna i riskklasserna 0-5 kan dock av andra skäl ingå i osäkra fordringar. Ett sådant skäl
kan vara att krediten är oreglerad. En effekt av reserveringsförfarandet är således att reserveringsgraden kan överstiga 100 procent av osäkra
fordringar. Riskklassificeringssystemet beskrivs närmare i not 36 Kreditriskexponering.
Inklusive gruppvis
reservering av individuellt
värderade fordringar
Exklusive gruppvis
reservering av individuellt
värderade fordringar
2014
97,3%
0,0%
2013
70,0%
0,4%
4 865
6 780
5,47%
6,18%
3,23%
3,23%
3,25%
3,25%
3,69%
3,71%
3,71%
3,72%
Osäkra lånefordringar brutto
fördelade på kundsektorer
Företagssektor
Hushållssektor
- varav personliga företagare
Summa
2014
79 535
28 850
12 990
108 385
2013
123 158
25 572
4 830
148 730
Oreglerade lånefordringar som
ingår i osäkra fordringar
fördelade på kundsektorer
Företagssektor
Hushållssektor
- varav personliga företagare
Summa
38 524
23 080
11 362
61 604
80 585
15 878
3 098
96 463
-42 061
7 202
8 264
-34 859
-52%
45%
267%
-36%
Åldersanalys avseende förfallna
fordringar som inte är osäkra
Förfallna 5-30 dagar
Förfallna 31-60 dagar
Förfallna 61-90 dagar
Förfallna mer än 90 dagar
Summa
5 872
658
731
9
7 270
5 955
1 569
1
87
7 612
-83
-911
730
-78
-342
-1%
-58%
-90%
-4%
Reserveringsgrad för osäkra fordringar, brutto
Andel osäkra fordringar, netto
Löpande avkastning på osäkra
fordringar under räkenskapsperioden
Löpande avkastning i procent
på osäkra fordringar, netto
under räkenskapsperioden
Årlig ränta på fordringar som
inte är osäkra
- varav i svensk valuta
Avkastning på total utlåning
- varav i svensk valuta
2014
45,8%
0,5%
2013
34,9%
0,9%
Förändring
i belopp
i%
-43 623
-35%
3 278
13%
8 160
169%
-40 345
-27%
Summan av lånefordringar där ränta och/eller amortering förfallit sedan minst 5 dagar, vilka inte är osäkra utgjorde 0,06% (0,07%) av utlåningen
till allmänheten. Av beloppet var 63% (92%) hänförligt till hushållssektorn och 37% (8%) till företagssektorn. Av beloppen utgjordes 2 065 tkr
(4 435 tkr) av krediter utan säkerhet.
60
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen
Not 19 - Räntebärande värdepapper
Förändring
i belopp
Nominellt värde
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
- Stat och statliga organ
- Kommun m.m.
- Banker
- Bostadsinstitut
- Finansiella företag
- Icke finansiella företag
Summa
2014
2013
300 000
830 000
250 000
832 000
50 000
523 000
2 785 000
200 000
188 000
200 000
200 000
23 000
122 000
933 000
100 000
642 000
50 000
632 000
27 000
401 000
1 852 000
50%
341%
25%
316%
117%
329%
198%
Upplupet anskaffningsvärde
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
- Stat och statliga organ
- Kommun m.m.
- Banker
- Bostadsinstitut
- Finansiella företag
- Icke finansiella företag
Summa
300 093
831 240
250 921
837 402
49 981
523 538
2 793 175
199 698
186 582
200 135
200 280
24 240
121 703
932 638
100 395
644 658
50 786
637 122
25 741
401 835
1 860 537
50%
346%
25%
318%
106%
330%
199%
Redovisat värde
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
- Stat och statliga organ
- Kommun m.m.
- Banker
- Bostadsinstitut
- Finansiella företag
- Icke finansiella företag
Summa
300 177
830 913
252 516
839 995
49 982
524 404
2 797 987
199 760
186 907
204 588
203 173
24 346
122 393
941 167
100 417
644 006
47 928
636 822
25 636
402 011
1 856 820
50%
345%
23%
313%
105%
328%
197%
Noterade värdepapper
Onoterade värdepapper
2 797 987
-
941 167
-
2014
Fördelat på typ av instrument
Statsskuldväxlar
Certifikat
Obligationer med rörlig ränta
Obligationer med fast ränta
Summa
Redovisat
Räntebind-
värde
ningstid år
300 177
970 166
1 361 037
166 607
2 797 987
0,41
0,20
0,12
1,32
0,25
i%
2013
Redovisat
Räntebind-
Löptid år
värde
ningstid år
Löptid år
0,41
0,20
3,08
1,32
1,69
199 760
253 701
412 668
75 038
941 167
0,18
0,47
0,14
1,22
0,32
0,18
0,47
2,77
1,22
1,48
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
61
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen
Not 20 - Materiella tillgångar
Omsättningstillgångar
Övertagen egendom
- Mark
Summa omsättningstillgångar
Anläggningstillgångar
- Inventarier
- Fastigheter för den egna rörelsen
Summa anläggningstillgångar
Summa
Omsättningstillgångar
Övertagen egendom
Obebyggd mark
Summa
Antal
2
2
Förändring
i belopp
2014
2013
i%
88
88
88
88
0
0
0%
0%
14 477
52 615
67 092
67 180
16 877
53 996
70 873
70 961
-2 400
-1 381
-3 781
-3 781
-14%
-3%
-5%
-5%
Redovisat
värde
88
88
Verkligt
värde
88
88
Av redovisat värde på övertagna fastigheter utgör andelen internt värderade fastigheter 100 procent.
Anläggningstillgångar
Specifikation inventarier
Anskaffningsvärde vid årets ingång
Förvärv under året
Avyttringar/utrangeringar under året
Anskaffningsvärde vid årets utgång
Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång
Avyttringar/utrangeringar under året
Årets avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar vid årets utgång
Utgående redovisat värde
2014
40 783
1 593
-846
41 530
-23 906
846
-3 993
-27 053
14 477
2013
38 684
2 495
-396
40 783
-19 668
340
-4 578
-23 906
16 877
Specifikation fastigheter för egna rörelsen
Anskaffningsvärde vid årets ingång
Förvärv under året
Anskaffningsvärde vid årets utgång
Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång
Årets avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar vid årets utgång
Utgående redovisat värde
77 052
77 052
-23 056
-1 381
-24 437
52 615
77 051
77 051
-21 674
-1 381
-23 055
53 996
1
1
-1 382
0
-1 382
-1 381
0%
0%
6%
0%
6%
-3%
81 472
17 725
81 472
17 725
0
0
0%
0%
2014
50 763
6 604
57 367
2013
16 132
5 360
21 492
Förändring
i belopp
i%
34 631
215%
1 244
23%
35 875
167%
2014
12 781
50 582
4 191
67 554
2013
12 481
45 728
5 391
63 600
Förändring
i belopp
i%
300
2%
4 854
11%
-1 200
-22%
3 954
6%
Taxeringsvärde
- varav mark
Not 21 - Övriga tillgångar
Positivt värde på derivatinstrument
Övriga tillgångar
Summa
Not 22 - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Upplupna räntor
Upplupna provisionsintäkter
Förutbetalda kostnader
Summa
62
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Förändring
i belopp
i%
2 099
5%
-902
-36%
-450
114%
747
2%
-4 238
22%
506
149%
585
-13%
-3 147
13%
-2 400
-14%
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen
Not 23 - Skulder till kreditinstitut
Förändring
i belopp
2014
2013
56 300
37 020
70 900
24 546
-14 600
12 474
-21%
51%
20 707
114 027
10 669
106 115
10 038
7 912
94%
7%
Inlåning i svensk valuta
Inlåning i utländsk valuta
Postväxlar m.m.
Summa
2014
11 458 140
188 243
28 473
11 674 856
2013
11 372 452
129 596
29 661
11 531 709
Förändring
i belopp
i%
85 688
1%
58 647
45%
-1 188
-4%
143 147
1%
Fördelning på kundsektorer
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
- varav personliga företagare
Summa
67 599
2 886 586
8 720 671
1 581 705
11 674 856
283 179
2 546 161
8 702 369
1 535 418
11 531 709
-215 580
340 425
18 302
46 287
143 147
2014
2 600 000
2 600 000
2013
1 000 000
1 000 000
jan-dec 2014
jan-dec 2013
2 150 000
-550 000
1 600 000
450 000
450 000
Svenska banker
- i svensk valuta
- i utländsk valuta
Övriga kreditinstitut
- i svensk valuta
Summa
Not 24 - In- och upplåning från allmänheten
Not 25 - Emitterade värdepapper
Seniora obligationer
Summa
Förändringar under perioden
Emitterat
Förfallet
Förändring
i%
-76%
13%
0%
3%
1%
Förändring
i belopp
i%
1 600 000
160%
1 600 000
160%
Obligationerna är emitterade under bankens MTN-program (Medium Term Note), inom vilket banken löpande kan uppta lån uppgående till sammanlagt
3 000 mkr.
Not 26 - Övriga skulder
Negativt värde på derivatinstrument
Upplupna räntekostnader på swappar
Preliminärskatt räntor
Anställdas källskattemedel
Övriga skulder
Summa
2014
53 007
1 116
11 457
1 956
17 823
85 359
2013
19 679
2 970
19 202
2 078
11 565
55 494
Förändring
i belopp
i%
33 328
169%
-1 854
-62%
-7 745
-40%
-122
-6%
6 258
54%
29 865
54%
2014
9 912
14 384
19 442
5 306
49 044
2013
11 597
7 928
20 304
7 145
46 974
Förändring
i belopp
i%
-1 685
-15%
6 456
81%
-862
-4%
-1 839
-26%
2 070
4%
Not 27 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna räntor
Övriga förutbetalda intäkter
Upplupna personalkostnader
Övriga upplupna kostnader
Summa
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
63
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen
Not 28 - Avsättningar
Avsättning för pensioner
Inom allmän pensionsplan
Direktpension (inkl. särskild löneskatt)
Andra avsättningar
Garantier och andra åtaganden
Summa
Förändring
i belopp
2014
2013
i%
1 221
4 363
1 278
3 355
-57
1 008
-4%
30%
200
5 784
345
4 978
-145
806
-42%
16%
De anställda i banken omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP, som innebär att den anställde garanteras en livslång pension
som motsvarar en viss procentuell andel av lönen. Planen omfattar flera arbetsgivare. Pensionen innefattar ålderspension, sjukpension samt
efterlevandepension. Undantagna från detta är de personer i ledande ställning, som framgår av not 9 avseende personalkostnader, vilka har avgiftsbestämda pensionsplaner. Såväl nämnda förmånsbaserade som avgiftsbestämda pensioner tryggas genom köp av pensionsförsäkringar. För
verkställande direktören har banken också gjort en pensionsutfästelse som är avgiftsfinansierad genom inbetalning till en pantförskriven kapitalförsäkring, s.k. direktpension. I not 9 redovisas de villkor som gäller för inbetalning. Storleken på framtida utbetalningar samt löneskatter följer utvecklingen av värdet på kapitalförsäkringen.
Banken har dock ett äldre pensionsåtagande avseende en tidigare verkställande direktör för vilket avsättning skett och där banken löpande utbetalar pension.
Förändring av icke fonderad förmånsbaserad
förpliktelse inom allmän pensionsplan
Ingående förpliktelse
Utbetald pension
Aktuariell vinst eller förlust
Utgående förpliktelse
1 278
-197
140
1 221
1 344
-190
124
1 278
2014
2013
200 000
131 679
331 679
200 000
131 679
331 679
0
0
0
0%
0%
0%
Fritt eget kapital
Fond för verkligt värde
Balanserad vinst
Årets resultat
Summa fritt eget kapital
-3 754
1 188 534
223 657
1 408 437
-4 754
971 947
256 587
1 223 780
1 000
216 587
-32 930
184 657
-21%
22%
-13%
15%
Summa
1 740 116
1 555 459
184 657
12%
Serie
Antal
Belopp
Andel av
kap/röster
A
A
B
A
1 010 000
250 000
700 000
40 000
2 000 000
101 000
25 000
70 000
4 000
200 000
50,50%
12,50%
35,00%
2,00%
100,00%
Not 29 - Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital (2 000 000 aktier)
Reservfond
Summa bundet eget kapital
Aktiekapitalets fördelning/ägarandel
Ägare
Sparbanksstiftelsen Sjuhärad
Swedbank AB (publ)
Swedbank AB (publ)
Vinstandelsstiftelsen Sporren
Summa
-66
-7
16
-57
Förändring
i belopp
-5%
4%
13%
-4%
i%
Nominellt värde per aktie är 100 kronor.
För avstämning av eget kapital hänvisas till Rapport över förändringar i eget kapital.
64
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen
Not 30 - Ansvarsförbindelser
Garantiförbindelser
- Garantier för remburser
- Kreditgarantier
- Övriga garantier
Summa
2014
2013
109 119
135 220
360 808
605 147
72 083
140 226
317 932
530 241
Förändring
i belopp
37 036
-5 006
42 876
74 906
i%
51%
-4%
13%
14%
Utöver vad som ovan angivits förmedlar banken bolån till Swedbank Hypotek genom ett intäktsdelningsavtal, d.v.s. banken erhåller viss del av lånemarginalen. Banken garanterar i gengäld kundernas åtagande, vilket innebär att banken står för de kreditförluster som kan uppstå. Det totala kreditförlustbeloppet är dock maximerat och kan inte överstiga respektive års provision som banken erhåller för sin förmedling.
Not 31 - Åtaganden
Outnyttjad del av beviljade
räkningskrediter
Lånelöften
Summa
2013
1 846 874
975 156
2 822 030
2 027 855
598 988
2 626 843
2014
3 512
3 512
2013
2 700
2 700
Förändring
i belopp
i%
812
30%
812
30%
2014
991
859
646
547
327
327
327
4 024
2013
944
758
626
549
547
327
327
327
4 405
Förändring
i belopp
i%
-944
-100%
233
31%
233
37%
97
18%
0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
-381
-9%
Not 32 - Ställda säkerheter
I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar
Kapitalförsäkring för pensionsåtaganden
Summa
Not 33 - Operationell leasing
Hyror under år 2014
Hyror under år 2015
Hyror under år 2016
Hyror under år 2017
Hyror under år 2018
Hyror under år 2019
Hyror under år 2020
Hyror under år 2021
Summa
Förändring
i belopp
2014
-180 981
376 168
195 187
i%
-9%
63%
7%
Avtalen avser framför allt hyror för kontorsutrustning, bilar samt lokaler där banken bedriver sin verksamhet. Villkoren i avtalen följer normal praxis.
I tabellen ovan redovisas hur de framtida minimileasavgifterna avseende icke uppsägningsbara avtal fördelar sig över tid.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
65
Noter till redovisningen, tkr
Not 34 - Derivatinstrument
Vid utgången av 2014
Instrument med positiva verkliga
värden eller värde noll
Terminer
Summa positiva värden
Instrument med negativa verkliga värden
Swappar, säkringsredovisade
Terminer
Summa negativa värden
Totalt
Netto - verkligt värde
Ränterelaterade kontrakt
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Nom.
värde
Tillägg
omräknat
belopp
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Nom.
värde
Tillägg
omräknat
belopp
-
-
-
-
50 763
50 763
50 763
50 763
900 038
900 038
10 870
10 870
4 812
4 812
4 812
4 812
71 250
71 250
246
246
48 195
48 195
48 195
48 195
895 614
895 614
10 827
10 827
-4 812
-4 812
71 250
246
2 568
2 568
1 795 652
21 697
Ränterelaterade kontrakt
Brutto
Fordran på kunder
Skulder till kunder
Fordran på Swedbank
Skuld till Swedbank
Netto
Nominella värden
fördelade på löptid
Swappar
Terminer
Summa
Vid utgången av 2013
Instrument med positiva verkliga
värden eller värde noll
Terminer
Summa positiva värden
Instrument med negativa verkliga värden
Swappar, säkringsredovisade
Terminer
Summa negativa värden
Totalt
Netto - verkligt värde
-4 812
-4 812
Swappar
Terminer
Summa
Netto
<=3 mån
0
3 mån
- 12 mån
22 000
22 000
Valutakursrelaterade kontrakt
Brutto
-4 812
-4 812
1 -5 år
49 250
49 250
19 787
-29 555
30 976
-18 640
2 568
Netto
14 367
-24 135
12 336
2 568
Valutakursrelaterade kontrakt
Ränterelaterade kontrakt
5 - 10 år
-
Ränterelaterade kontrakt
<=3 mån
610 226
610 226
3 mån
- 12 mån
1 091 914
1 091 914
1 -5 år
5 - 10 år
93 512
93 512
-
Valutakursrelaterade kontrakt
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Nom.
värde
Tillägg
omräknat
belopp
-
-
-
-
16 132
16 132
16 132
16 132
777 438
777 438
9 508
9 508
6 095
6 095
6 095
6 095
147 450
147 450
356
356
13 584
13 584
13 584
13 584
692 816
692 816
8 662
8 662
-6 095
-6 095
147 450
356
2 548
2 548
1 470 254
18 170
Ränterelaterade kontrakt
Brutto
Fordran på kunder
Skulder till kunder
Fordran på Swedbank
Skuld till Swedbank
Netto
Nominella värden
fördelade på löptid
Valutakursrelaterade kontrakt
-6 095
-6 095
Netto
<=3 mån
35 000
35 000
41 200
41 200
Redovisat
värde
Nom.
värde
Tillägg
omräknat
belopp
Valutakursrelaterade kontrakt
Brutto
-6 095
-6 095
1 -5 år
71 250
71 250
5 174
-9 402
10 958
-4 182
2 548
Netto
2 924
-7 152
6 776
2 548
Valutakursrelaterade kontrakt
Ränterelaterade kontrakt
3 mån
- 12 mån
Verkligt
värde
5 - 10 år
-
<=3 mån
663 056
663 056
3 mån
- 12 mån
720 490
720 490
1 -5 år
86 708
86 708
5 - 10 år
-
Ränteswappar används i affärsverksamheten för att säkra ränterisken vid utlåning till bunden ränta.
Även valutaterminer utnyttjas i den löpande affärsverksamheten där banken är motpart mot kund. För att valutarisk inte skall uppstå för banken
täcks dessa åtaganden, via en automatiserad rutin, genom omvända terminsaffärer mot Swedbank AB (publ).
Banken har per balansdagen inga derivat som uppfyller kraven för nettoredovisning i balansräkningen (d.v.s. att såväl legal kvittningsrätt som
avsikt att reglera derivaten netto förligger). Verkligt värde brutto avser bokfört värde på derivat enligt balansräkningen. Verkligt värde netto
avser exponeringen från derivatkontrakt efter hänsyn tagen till kvittningsrätt vid en obeståndssituation.
66
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Noter till redovisningen, tkr
Not 35 - Kapitaltäckning
Kapitalbas
2014
2013
1 740 116
1 555 459
4 812
6 095
-50 000
-1 058
-39 460
1 654 410
-40 000
-1 341
-43 327
1 476 886
-
-
1 654 410
1 476 886
-144 894
105 434
-39 460
-147 429
104 102
-43 327
655 693
2 284
60 672
718 649
718 649
613 408
62 118
675 526
675 526
Riskvägt belopp
8 983 113
8 444 075
Kapitalbas
Varav primärt kapital
1 654 410
1 654 410
1 476 886
1 476 886
Kapitalkrav
Överskott av kapital
718 649
935 761
675 526
801 360
Kapitaltäckningsgrad
Primärkapitalrelation
Kärnprimärkapitalrelation
Bruttosoliditet
18,42%
18,42%
18,42%
8,39%
17,49%
17,49%
17,49%
8,45%
1 693 870
704 647
989 223
1 520 213
645 713
874 500
18,42%
18,42%
18,42%
17,49%
17,49%
17,49%
Primärt kapital
Eget kapital
Tillkommer
Värdeförändringar på kassaflödessäkringar
Avgår:
Styrelsens förslag till aktieutdelning
Uppskjuten skattefordran
IRK-reserveringar underskott
Summa primärt kapital
Supplementärt kapital
Summa kapitalbas
Särskilda uppgifter
Förväntade förlustbelopp enligt IRK
Totala reserveringar
IRK-reserveringar underskott (-)
Kapitalkrav (Pelare I)
Kapitalkrav för kreditrisker
Kreditvärdighetsjusteringsrisk
Kapitalkrav för operativa risker
Summa kapitalkrav enligt Basel II
Kapitalkrav enligt övergångsregler
Summa kapitalkrav
Kapitaltäckningsanalys
Kapitaltäckning beräknad enligt
övergångsreglerna för Basel I
Kapitalbas enligt golvregler
Kapitalkrav enligt golvregler
Överskott av kapital enligt golvregler
Kärnprimärkapitalrelation med hänsyn till golvregler
Primärkapitalrelation med hänsyn till golvregler
Kapitaltäckningsgrad med hänsyn till golvregler
Enligt övergångsreglerna ska kreditrisker beräknas enligt de gamla Basel I-regelverket. Kapitalkravet ska, enligt de s.k. golvreglerna, upptas
till lägst 80% av detta värde. I gengäld ska kapitalbasen inte belastas med förväntade förluster. För bankens del är kapitalkravet enligt detta
beräkningssätt lägre, varför det inte påverkar kapitalrelationerna.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
67
Noter till redovisningen, tkr
Not 35 - Kapitaltäckning - (fortsättning)
Specifikation av kapitalkrav för kreditrisker per 2014-12-31
Typ av exponering
Exponering
Riskvikt
Riskvägt
belopp
Kapitalkrav
Förväntat förlustbelopp
Enligt IRK-metoden
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Enligt schablonmetoden
Exponeringar mot stat och kommun
Motpartslösa exponeringar
Summa kapitalkrav för kreditrisker
2 811 632
8 088 485
7 567 384
21%
71%
24%
584 689
5 712 092
1 823 739
46 775
456 967
145 899
558
85 245
59 091
1 177 535
75 896
19 720 932
0%
100%
42%
75 645
8 196 165
6 052
655 693
144 894
Medelvolymer under året
Exponering
Kapitalkrav
1 925 581
8 054 007
7 299 258
31 782
440 877
135 790
766 110
80 872
18 125 828
6 400
614 849
Enligt IRK-metoden
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Enligt schablonmetoden
Exponeringar mot stat och kommun
Motpartslösa exponeringar
Summa kapitalkrav för kreditrisker
Fördelning av exponering
Poster i balansräkningen
Ansvarsförbindelser och åtaganden
Derivatinstrument - tillägg omräknat belopp
Summa exponering
Exponering
16 271 812
3 427 177
21 943
19 720 932
Specifikation av kapitalkrav för operativa risker per 2014-12-31
Enligt schablonmetoden
Typ av verksamhet
Hushållsbank
Storkundsbank
Summa kapitalkrav för operativa risker
Intäktsindikator
356 897
118 966
475 862
Procentsats
12%
15%
13%
Kapitalkrav
42 827
17 845
60 672
Riskvägt
belopp
535 338
223 063
758 401
För fastställande av det lagstadgade kapitalkravet gäller Capital requrements regulation and directive (CRR samt CRD 4) samt, avseende direktivet
CRD 4, efterföljande svensk lagstiftning bl.a. rörande tillsyn samt krav på kapitalbuffertar. Reglerna syftar till att stärka finansiella instituts förmåga att
klara förluster och hantera turbulenta perioder på de finansiella marknaderna. Ytterst syftar det till att skydda bankens kunder. Reglerna innebär att
kapitalbasen med marginal ska täcka de föreskrivna minimikapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker (Pelare I). Därutöver
ska den täcka de ytterligare risker banken identifierat i verksamheten i enlighet med den interna kapitalutvärderingen (Pelare II). Kapitalbasen består
av det egna kapitalet bortsett från orealiserade värdeförändringar till följd av kassaflödessäkringar. Från kapitalbasen avgår bl.a. förväntade förlustbelopp enligt det interna riskklassificeringssystemet (IRK) till den del dessa inte täcks av reserveringar för befarade kreditförluster. Till kapitalbasen
får också räknas eventuella upptagna förlagslån givet att dessa uppfyller ett antal förutsättningar.
Det lagstadgade kapitalkravet på 8 procent enligt pelare I, eller för bankens del 719 mkr, är uppfyllt genom att kapitalbasen uppgår till 1 654 mkr.
Bankens egna kapital överstiger också, med god marginal, kravet på startkapital på 5 mkr euro enligt Lag ((2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
Kapitalrelationer och buffertar
Kärnprimärkapital
Primärt kapital
Kapitalbas
Pelare I
4,5%
6,0%
8,0%
Pelare II*
2,4%
2,4%
2,4%
Kapitalkonserveringsbuffert**
2,5%
2,5%
2,5%
Summa
9,4%
10,9%
12,9%
*) I Pelare II utgörs av det specifika instiutets bedömning av kapitalbehov som inte fångas in i Pelare I. Det kan bl.a. handla om olika former av koncentrationsrisker, t.ex. namnkoncentrationer i kreditportföljen eller geografisk koncentration. Krav på redovisning av kravens storlek träder ikraft
från den 1 januari 2015.
**) Kapitalkonserveringsbufferten infördes den 2 augusti 2014 och ska täckas av kärnprimärkapital. Framöver kommer ytterligare buffertkrav att
tillkomma.
68
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Noter till redovisningen, tkr
Not 35 - Kapitaltäckning - (fortsättning)
Specifikation av kapitalkrav för kreditrisker per 2013-12-31
Typ av exponering
Exponering
Riskvikt
Riskvägt
belopp
Kapitalkrav
Förväntat förlustbelopp
Enligt IRK-metoden
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Enligt schablonmetoden
Exponeringar mot stat och kommun
Motpartslösa exponeringar
Summa kapitalkrav för kreditrisker
2 412 271
7 673 247
6 601 639
19%
70%
26%
464 512
5 376 844
1 746 513
37 161
430 147
139 722
535
89 603
57 291
716 473
79 802
17 483 432
0%
100%
44%
79 731
7 667 600
6 378
613 408
147 429
Medelvolymer under året
Exponering
Kapitalkrav
1 889 804
7 706 409
6 574 171
27 381
433 337
143 690
596 033
85 298
16 851 715
6 804
611 212
Enligt IRK-metoden
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Enligt schablonmetoden
Exponeringar mot stat och kommun
Motpartslösa exponeringar
Summa kapitalkrav för kreditrisker
Fördelning av exponering
Poster i balansräkningen
Ansvarsförbindelser och åtaganden
Derivatinstrument - omräknade belopp
Summa exponering
Exponering
14 307 822
3 157 084
18 526
17 483 432
Specifikation av kapitalkrav för operativa risker per 2013-12-31
Enligt schablonmetoden
Typ av verksamhet
Hushållsbank
Summa kapitalkrav för operativa risker
Intäktsindikator
517 654
517 654
Procentsats
12%
12%
Kapitalkrav
62 118
62 118
Riskvägt
belopp
776 475
776 475
Ytterligare upplysningar kring kapitaltäckning samt riskhantering framgår av respektive avsnitt i förvaltningsberättelsen.
Banken har en plan för kapitalbasens storlek och sammansättning. Översyn och utvärdering av planen och de fastställda målen utgör en integrerad del av verksamheten och sker löpande under året. Planen baseras på:
-
bankens riskpolicy
fastställda toleransnivåer
omvärldsförändringar
identifierade risker i enlighet med den interna kapitalutvärderingen
scenarioanalyser och löpande stresstester
förväntad utlåningsexpansion
finansieringsmöjligheter
konkurrenternas kapitaltäckningssituation
regelförändringar
Bankens mål för kapitaltäckningen är att kärnprimärkapitalrelationen ska vara högre än hos var och en av de svenska börsnoterade bankerna
(dock lägst 10 procent). Vid jämförelsen tas hänsyn till övergångsreglerna från Basel I.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
69
Noter till redovisningen, tkr
Not 36 - Kreditriskexponering
Kreditkvalitet
Utlåning till allmänheten fördelad
på riskklasser enligt det interna
riskklassificeringssystemet (IRK)
RFFklass
RFF-intervall
högst risk
lägst risk
Vid utgången av 2014
KreditAndel av
exponering
utlåningen
Vid utgången av 2013
KreditAndel av
exponering
utlåningen
Retail - hushåll
Osäkra
Högre risk
Medel risk
Låg risk
Summa retail - hushåll
99
0-5
6-10
11-21
38,40%
4,80%
0,85%
100,00%
6,78%
1,20%
0,03%
429
117 135
450 529
4 256 524
4 824 617
0,00%
1,00%
3,86%
36,43%
41,29%
6 781
138 297
438 789
3 978 271
4 562 138
0,06%
1,23%
3,89%
35,29%
40,47%
Retail - företag
Osäkra
Högre risk
Medel risk
Låg risk
Summa retail - företag
99
0-5
6-10
11-21
38,40%
4,80%
0,85%
100,00%
6,78%
1,20%
0,03%
0
83 853
578 716
452 765
1 115 334
0,00%
0,72%
4,95%
3,88%
9,55%
3 448
81 227
365 337
401 356
851 368
0,03%
0,72%
3,24%
3,56%
7,55%
Corporate
Osäkra
Högre risk
Medel risk
Låg risk
Summa corporate
99
0-5
6-10
11-21
38,40%
4,80%
0,85%
100,00%
6,78%
1,20%
0,03%
2 522
242 438
2 485 594
3 012 385
5 742 939
0,02%
2,08%
21,28%
25,78%
49,16%
34 399
204 229
2 277 737
3 342 060
5 858 425
0,31%
1,81%
20,21%
29,65%
51,98%
Totalt
Osäkra
Högre risk
Medel risk
Låg risk
Summa lånefordringar
99
0-5
6-10
11-21
38,40%
4,80%
0,85%
100,00%
6,78%
1,20%
0,03%
2 951
443 426
3 514 839
7 721 674
11 682 890
0,02%
3,80%
30,09%
66,09%
100,00%
44 628
423 753
3 081 863
7 721 687
11 271 931
0,40%
3,76%
27,34%
68,50%
100,00%
Utlåningen till allmänheten åsätts i det interna riskklassificeringssystemet en rating som bl.a. översätts i en RFF-klass (Risk För Fallissemang),
som motsvarar de historiska sannolikheterna för ett fallissemang. Tabellen visar hur utlåningen fördelar sig i grupper av olika RFF-klasser. I
kolumnen RFF-intervall visas den lägsta respektive den högsta sannolikheten för fallissemang baserat på historiska erfarenheter. Intervallet
skall tolkas som att t.ex. i gruppen med låg risk motsvaras klass 11 av 0,85 procents risk för ett fallissemang medan klass 21 motsvaras av
0,03 procents risk. De mellanliggande klasserna fördelas på sannolikheter mellan dessa båda tal.
I IRK-modellen sker en uppdelning mellan, i detta fall, Retail och Corporate. Den förstnämnda grupperingen innehåller förutom hushåll även
företagsengagemang med kreditvolymer upp till 5 mkr samt under vissa förutsättningar företagsengagemang på högre belopp där säkerställande sker med fastighetspant. Grupperingen Corporate innehåller övriga företagsengagemang.
Gruppvis reservering avseende individuellt värderade fordringar har i tabellen ovan avräknats från osäkra inom Retail, Retail - Företag samt
från osäkra inom Corporate.
Branschfördelning
Utlåning till allmänheten fördelad
på väsentliga branscher
Fastighet och bygg
Handel
Tillverkningsindustri
Jord- och skogsbruk
Transport
Hälsovård och skola
Hotell och restaurang
Annan företagsverksamhet
Hushåll samt övrigt*
Summa
Andel av utlåningen
2014
2013
33,2%
7,9%
6,7%
5,2%
1,9%
0,7%
0,6%
8,6%
35,2%
100,0%
34,5%
9,2%
7,6%
5,5%
1,9%
0,7%
0,6%
7,9%
32,1%
100,0%
2014
3 880 241
926 318
782 233
611 567
224 873
76 805
63 507
1 001 507
4 115 839
11 682 890
2013
3 886 345
1 043 311
859 390
619 427
217 260
78 583
68 769
885 568
3 613 278
11 271 931
Förändring
belopp
-6 104
-116 993
-77 157
-7 860
7 613
-1 778
-5 262
115 939
502 561
410 959
%
0%
-11%
-9%
-1%
4%
-2%
-8%
13%
14%
4%
*Personliga företagare som vid fördelning på sektorer ingår i huhållssektorn har i tabellen ovan fördelats på sin respektive bransch.
70
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Noter till redovisningen, tkr
Not 36 - Kreditriskexponering - (fortsättning)
Vid utgången av 2014
Utlåning till allmänheten samt ansvarsförbindelser fördelade med hänsyn till typ av ställd
säkerhet
Statlig och kommunal borgen
Kreditinstitut
Kreditriskexponering
Utanför
I balansbalansräkningen
räkningen
Totalt
114 911
13 265
128 176
11 490
2 878
14 368
3 057 740
Pantbrev i:
- villa, fritidsfastighet eller bostadsrätt
3 053 860
3 880
- flerfamiljsfastighet
937 117
579
937 696
- jordbruksfastighet
645 174
2 906
648 080
2 765 901
- andra näringsfastigheter
2 692 986
72 915
Företagshypotek
1 582 172
273 653
1 855 825
Övriga inkl. krediter utan säkerhet
2 645 180
235 071
2 880 251
11 682 890
605 147
12 288 037
Summa
Utlåning till kreditinstitut*
Banker
1 574 453
-
1 574 453
Summa
1 574 453
-
1 574 453
Kortfristig
Långfristig
rating
rating
A-1
A+
Räntebärande värdepapper*
Stat och statliga organ
300 177
-
300 177
A-1+
AAA
Kommun m.m.
565 945
-
565 945
A-1+
AAA
Kommun m.m.
164 992
-
164 992
A-1+
AA+
Kommun m.m.
99 976
-
99 976
A-1
AA+
Säkerställda bostadsobligationer
387 791
-
387 791
A-1+
AAA
Säkerställda bostadsobligationer
452 204
-
452 204
A-1
AAA
Övriga motparter
201 693
-
201 693
A-1+
AA-
Övriga motparter
49 948
-
49 948
A-1
A
Övriga motparter
234 816
234 816
A-2
BBB
-
-
Övriga motparter
340 445
-
340 445
2 797 987
-
2 797 987
Poster exklusive verkligt värde på derivat
165 719
-
165 719
Summa
165 719
-
165 719
Summa
Övriga poster i balansräkningen
Derivat (omräknat belopp)*
Banker
30 976
11 094
42 070
Företagshypotek
19 787
10 849
30 636
Summa
50 763
21 943
72 706
Outnyttjad del av beviljade krediter
-
1 846 874
1 846 874
Lånelöften
-
975 156
975 156
Summa
-
2 822 030
2 822 030
16 271 812
3 449 120
19 720 932
Åtaganden
Total kreditriskexponering
*) För tillämpliga poster i uppställningen ovan anges inom parentes officiell kortfristig respektive långfristig rating hos
Standard & Poor´s eller Moody´s.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
71
Noter till redovisningen, tkr
Not 36 - Kreditriskexponering - (fortsättning)
Vid utgången av 2013
Utlåning till allmänheten samt ansvarsförbindelser fördelade med hänsyn till typ av ställd
säkerhet
Kreditriskexponering
Utanför
I balansbalansräkningen
räkningen
Totalt
Statlig och kommunal borgen
99 522
2 864
102 386
Kreditinstitut
70 266
10 315
80 581
2 802 671
Pantbrev i:
- villa, fritidsfastighet eller bostadsrätt
2 798 719
3 952
- flerfamiljsfastighet
875 017
13 148
888 165
- jordbruksfastighet
595 260
2 906
598 166
2 870 338
- andra näringsfastigheter
2 812 717
57 621
Företagshypotek
1 511 818
207 265
1 719 083
Övriga inkl. krediter utan säkerhet
2 508 612
232 170
2 740 782
11 271 931
530 241
11 802 172
Summa
Utlåning till kreditinstitut*
Banker
1 911 729
-
1 911 729
Summa
1 911 729
-
1 911 729
Kortfristig
Långfristig
rating
rating
A-1
A+
Räntebärande värdepapper*
Stat och statliga organ
199 760
-
199 760
A-1+
AAA
Kommun m.m.
136 978
-
136 978
A-1+
AAA
Kommun m.m.
49 929
-
49 929
A-1
AA+
Säkerställda bostadsobligationer
100 815
-
100 815
A-1+
AAA
Säkerställda bostadsobligationer
126 704
-
126 704
A-1
AAA
Övriga motparter
152 063
-
152 063
A-1+
AA-
Övriga motparter
52 525
-
52 525
A-1
A
Övriga motparter
122 393
-
122 393
-
-
Summa
941 167
-
941 167
Poster exklusive verkligt värde på derivat
166 863
-
166 863
Summa
166 863
-
166 863
10 958
9 441
20 399
5 174
9 085
14 259
16 132
18 526
34 658
Outnyttjad del av beviljade krediter
-
2 027 855
2 027 855
Lånelöften
-
598 988
598 988
Summa
-
2 626 843
2 626 843
14 307 822
3 175 610
17 483 432
Övriga poster i balansräkningen
Derivat (omräknat belopp)*
Banker
Företagshypotek
Summa
Åtaganden
Total kreditriskexponering
*) För tillämpliga poster i uppställningen ovan anges inom parentes officiell kortfristig respektive långfristig rating hos
Standard & Poor´s eller Moody´s.
72
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Noter till redovisningen, tkr
Not 37 - Räntebindningstider för tillgångar och skulder
Vid utgången av 2014
Tillgångar
Kassa
Ej ränte<= 3 mån
3-6 mån
6-12 mån
1-5 år
> 5 år
bärande
Totalt
-
-
-
-
-
19 543
19 543
Utlåning till kreditinstitut
1 574 453
-
-
-
-
-
1 574 453
Utlåning till allmänheten
11 501 144
8 519
49 354
107 996
15 877
-
11 682 890
2 117 866
575 376
-
104 745
-
-
2 797 987
-
-
-
-
-
196 939
196 939
15 193 463
583 895
49 354
212 741
15 877
216 482
16 271 812
59 727
15 300
21 800
17 200
-
-
114 027
11 623 718
22 180
485
-
-
28 473
11 674 856
2 600 000
Räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
2 600 000
-
-
-
-
-
Övriga skulder
-
-
-
-
-
142 813
142 813
Eget kapital
-
-
-
-
-
1 740 116
1 740 116
14 283 445
37 480
22 285
17 200
-
1 911 402
16 271 812
Summa skulder och eget kapital
Positioner utanför
balansräkningen - netto
Ränteswappar där fast ränta betalas
-
-
-22 000
-49 250
-
-
-71 250
71 250
-
-
-
-
-
71 250
utanför balansräkningen
981 268
546 415
5 069
146 291
15 877
-1 694 920
Kumulativ exponering
981 268
1 527 683
1 532 752
1 679 043
1 694 920
<= 3 mån
3-6 mån
6-12 mån
1-5 år
> 5 år
bärande
Totalt
-
-
-
-
-
26 942
26 942
Ränteswappar där rörlig ränta erhålls
Differens tillgångar och skulder
inklusive positioner
Vid utgången av 2013
Tillgångar
Kassa
Ej ränte-
Utlåning till kreditinstitut
1 911 729
-
-
-
-
-
1 911 729
Utlåning till allmänheten
10 849 587
211 877
25 606
165 003
19 858
-
11 271 931
739 209
78 558
49 618
73 782
-
-
941 167
-
-
-
-
-
156 053
156 053
13 500 525
290 435
75 224
238 785
19 858
182 995
14 307 822
Räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
37 315
5 000
7 500
56 300
-
-
106 115
11 486 924
5 638
9 486
-
-
29 661
11 531 709
1 000 000
1 000 000
-
-
-
-
-
Övriga skulder
-
-
-
-
-
114 539
114 539
Eget kapital
-
-
-
-
-
1 555 459
1 555 459
12 524 239
10 638
16 986
56 300
-
1 699 659
14 307 822
Ränteswappar där fast ränta betalas
-35 000
-10 000
-31 200
-71 250
-
-
-147 450
Ränteswappar där rörlig ränta erhålls
147 450
-
-
-
-
-
147 450
utanför balansräkningen
1 088 736
269 797
27 038
111 235
19 858
-1 516 664
Kumulativ exponering
1 088 736
1 358 533
1 385 571
1 496 806
1 516 664
Summa skulder och eget kapital
Positioner utanför
balansräkningen - netto
Differens tillgångar och skulder
inklusive positioner
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
73
Noter till redovisningen, tkr
Not 38 - Löptider för tillgångar och skulder
Återstående kontraktuell löptid (redovisat värde)
Vid utgången av 2014
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten*
Vid
Utan
Genom-
anfordran
<= 3 mån
3-12 mån
1-5 år
> 5 år
löptid
Totalt
-
-
-
-
-
19 543
19 543
snitt
-
1 568 071
-
-
6 382
-
-
1 574 453
0,01 år
85 498
427 308
2 542 993
3 615 300
5 011 791
-
11 682 890
5,04 år
Räntebärande värdepapper**
-
756 829
709 394
1 181 668
150 096
-
2 797 987
1,69 år
Övriga tillgångar**
-
-
-
-
-
196 939
196 939
-
1 653 569
1 184 137
3 252 387
4 803 350
5 161 887
216 482
16 271 812
20 707
4 445
44 400
35 328
9 147
-
114 027
1,68 år
22 665
Summa tillgångar
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning
från allmänheten
11 343 816
308 375
Emitterade värdepapper
-
-
-
-
-
11 674 856
0,01 år
2 250 000
350 000
-
2 600 000
Övriga skulder**
-
-
3,95 år
-
-
-
142 813
142 813
Eget kapital
-
-
-
-
-
-
1 740 116
1 740 116
-
11 364 523
312 820
67 065
2 285 328
359 147
1 882 929
16 271 812
anfordran
<= 3 mån
3-12 mån
1-5 år
> 5 år
löptid
Totalt
-
-
-
-
-
26 942
26 942
-
1 905 347
-
-
6 382
-
-
1 911 729
0,01 år
Summa skulder och
eget kapital
Vid utgången av 2013
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten*
Vid
Utan
Genomsnitt
88 239
627 228
2 549 726
3 337 726
4 669 012
-
11 271 931
4,88 år
Räntebärande värdepapper**
-
326 541
128 176
486 450
-
-
941 167
1,48 år
Övriga tillgångar**
-
-
-
-
-
156 053
156 053
-
1 993 586
953 769
2 677 902
3 830 558
4 669 012
182 995
14 307 822
10 669
2 707
12 500
80 239
-
-
106 115
2,04 år
Summa tillgångar
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning
från allmänheten
11 025 400
491 185
15 124
-
-
-
11 531 709
0,01 år
Emitterade värdepapper
-
-
550 000
450 000
-
-
1 000 000
2,60 år
Övriga skulder**
-
-
-
-
-
114 539
114 539
-
Eget kapital
-
-
-
-
-
1 555 459
1 555 459
-
11 036 069
493 892
577 624
530 239
-
1 669 998
14 307 822
Summa skulder och
eget kapital
*För det fall inte annat avtalats med låntagaren har banken, i enlighet med allmänna villkor för företagskrediter, rätten att säga upp lån till återbetalning inom ett år.
**Alla värden i uppställningarna ovan redovisas till nominella värden förutom räntebärande värdepapper samt derivat redovisade under övriga
tillgångar respektive övriga skulder. De redovisas istället till verkliga värden.
74
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Noter till redovisningen, tkr
Not 39 - Likviditet och finansiering
Förändring
Tillgänglig likviditet
Kassa och tillgodohavande i bank*
Stats- och kommunförbindelser
Säkerställda obligationer
Summa likviditetsreserv
Andra räntebärande värdepapper
Summa
Fördelning på löptid - likviditet
Vid anfordran
Inom 3 månader**
3 - 12 månader**
1 - 5 år**
> 5 år**
Summa
2014
2013
i belopp
i%
1 593 996
1 131 090
839 995
3 565 081
826 902
4 391 983
1 938 671
386 667
227 519
2 552 857
326 981
2 879 838
-344 675
744 423
612 476
1 012 224
499 921
1 512 145
-18%
193%
269%
40%
153%
53%
1 587 614
756 829
709 394
1 188 050
150 096
4 391 983
1 932 289
326 541
128 176
492 832
2 879 838
-344 675
430 288
581 218
695 218
150 096
1 512 145
-18%
132%
453%
141%
53%
*) Inneliggande kontanta medel samt tillgodohavande på konto hos Swedbank med avdrag för clearingskulder.
**) Räntebärande värdepapper kan säljas och likvid erhålls senast inom 3 bankdagar.
Andra likviditetsskapande åtgärder
Outnyttjad räkningskredit
Ram MTN-program
- varav emitterade värdepapper
Summa
500 000
3 000 000
-2 600 000
900 000
500 000
3 000 000
-1 000 000
2 500 000
0
0
-1 600 000
-1 600 000
0%
0%
160%
-64%
114 027
11 674 856
2 600 000
14 388 883
106 115
11 531 709
1 000 000
12 637 824
7 912
143 147
1 600 000
1 751 059
7%
1%
160%
14%
11 364 523
312 820
67 065
2 285 328
359 147
14 388 883
11 036 069
493 892
577 624
530 239
12 637 824
328 454
-181 072
-510 559
1 755 089
359 147
1 751 059
3%
-37%
-88%
331%
14%
Finansieringskällor
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
Summa
Fördelning på löptid - finansiering
Vid anfordran
Inom 3 månader
3 - 12 månader
1 - 5 år
> 5 år
Summa
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
75
Noter till redovisningen, tkr
Not 39 - Likviditet och finansiering - (fortsättning)
Förändring
Likviditetstäckningsgrad (LCR)
Likvida tillgångar nivå 1
Likvida tillgångar nivå 2
Summa likvida tillgångar*
Simulerade flöden från inlåning**
Kontrakterade flöden från upplåning
Övriga kassautflöden
Summa kassautflöden
Kontrakterade flöden från utlåning
Övriga kassainflöden
Summa kassainflöden
Begränsning av inflöden
Kassautflöde (lägst 25 procent av utflöde)***
Likviditetstäckningsgrad****
2014
2013
i belopp
i%
1 148 344
713 996
1 862 340
991 781
477 328
1 469 109
1 490 208
41 032
1 531 240
406 977
186 120
593 097
1 034 836
220 105
1 254 941
1 838 028
1 838 028
741 367
527 876
1 269 243
-43 055
257 223
214 168
-347 820
41 032
-306 788
182%
284%
214%
-4%
117%
17%
-19%
-17%
-429 408
-896 822
467 414
-52%
367 277
313 735
53 542
17%
507%
189%
*) Likvida tillgångar, benämnda som nivå 1, utgörs av kassa, stats- och kommunförbindelser. I nivå 2 redovisas säkerställda bostadsobligationer efter viss värdereduktion. Nivå 2 får dock maximalt utgöra 40 procent av summa likvida tillgångar.
**) Kassautflödet bygger på en modellering av framför allt inlåning enligt en modell fastställd av Finansinspektionen. Förenklat beskrivet antas inlåning från privatpersoner och mindre företag där inlåningen ryms inom den statliga insättningsgarantin uppvisa relativt begränsade
utflöden medan inlåning som inte omfattas av garantin antas uppvisa större utflöden. Inlåning från större företag, kommuner samt kreditinstitut
antas uppvisa relativt stora utflöden.
***) Oavsett storlek på inflöden begränsas de av att de maximalt får upptas till 75 procent av de modellerade utflödena.
****) I uppställningen ovan redovisas LCR per 2014-12-31 enligt bankens tolkning av CRR/CRD4. Reglerna avviker marginellt mot den tidigare
tillämpade tolkningen av det svenska regelverket. Likviditetstäckningsgraden ska uppgå till lägst 60 procent per 2015-10-01.
Förändring
Stabil finansiering (NSFR)
Poster som ger stabil finansiering
Poster som kräver stabil finansiering
Relation
2014
2013
i belopp
i%
15 093 656
9 248 027
163%
-
-
-
NSFR-måttet (Net Stable Funding Ratio) avser att visa relationen mellan långfristig finansiering och den förväntade löptiden på ett instituts
tillgångar. Framtida krav ska förhindra att en bank i allt för hög grad finansierar långfristig utlåning till allmänheten via kortfristig upplåning.
Bankens skuldsida i balansräkningen ska därvid bestå av stabil finansiering, t.ex. eget kapital, långfristig obligationsupplåning samt hushållsinlåning som täcks av insättningsgarantin. Måttet gynnas vidare av kortare löptider på utlåning (mindre än ett år) samt god likviditet bestående
av t.ex. statsobligationer.
I uppställningen ovan redovisas NSFR per 2014-12-31 enligt bankens tolkning av CRR/CRD4. För närvarande finns inga uppställda krav på
nivån, men torde vid utgången av 2018 uppgå till 100 procent.
76
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Noter till redovisningen, tkr
Not 40 - Tillgångar och skulder i utländsk valuta - Valutariskexponering
Motvärde i SEK
Vid utgången av 2014
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning
från allmänheten
Emitterade värdepapper
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder och
eget kapital
Nettoposition
EUR
1 418
72 409
33 430
113
107 370
Utländska valutor
NOK
USD
362
211
26 574
63 105
315
5 745
33
30
27 284
69 091
Övriga
298
11 163
14 314
31
25 806
Totalt
2 289
173 251
53 804
207
229 551
SEK
17 254
1 401 202
11 629 086
2 797 987
196 732
16 042 261
Summa
19 543
1 574 453
11 682 890
2 797 987
196 939
16 271 812
19 640
-
3 366
14 014
37 020
77 007
114 027
86 232
4
-
26 068
7
-
64 790
2
-
11 153
6
-
188 243
19
-
11 486 613
2 600 000
142 794
1 740 116
11 674 856
2 600 000
142 813
1 740 116
105 876
26 075
68 158
25 173
225 282
16 046 530
16 271 812
1 494
1 209
933
633
4 269
-4 269
Andel av balansomslutningen %
Andel av kapitalbasen %
0,03
0,26
Vid utgången av 2013
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning
från allmänheten
Emitterade värdepapper
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder och
eget kapital
Nettoposition
Andel av balansomslutningen %
Andel av kapitalbasen %
EUR
1 013
53 139
28 322
144
82 618
Utländska valutor
NOK
USD
278
160
7 904
42 510
215
6 007
19
25
8 416
48 702
Övriga
287
4 240
13 098
24
17 649
Totalt
1 738
107 793
47 642
212
157 385
SEK
25 204
1 803 936
11 224 289
941 167
155 841
14 150 437
Summa
26 942
1 911 729
11 271 931
941 167
156 053
14 307 822
9 853
-
1 595
13 098
24 546
81 569
106 115
71 675
6
-
7 475
4
-
46 467
1
-
3 979
8
-
129 596
19
-
11 402 113
1 000 000
114 520
1 555 459
11 531 709
1 000 000
114 539
1 555 459
81 534
7 479
48 063
17 085
154 161
14 153 661
14 307 822
1 084
937
639
564
3 224
-3 224
0,02
0,22
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
77
Noter till redovisningen, tkr
Not 41 - Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Vid utgången av 2014
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
Summa
Icke finansiella tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från
allmänheten
Emitterade värdepapper
Övriga skulder
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Summa
Icke finansiella skulder
Eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Specifikation av värderingskategori avseende poster
värderade till verkligt värde
Räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Övriga skulder
Summa
Värderat till
verkligt
värde
Derivat
identifierat
som säkringsinstrument
-
Lån och
kundfordringar
19 543
1 574 453
11 682 890
6 604
Finansiella
tillgångar
tillgängliga för
försäljning
Övriga
finansiella
skulder
2 848 750
-
-
67 554
13 351 044
-
-
-
48 195
48 195
-
2 797 987
50 763
Nivå 1
2 797 987
2 797 987
-
Summa
redovisat
värde
19 543
1 574 453
11 682 890
2 797 987
57 367
Justering till
verkligt
värde
6 849
-
19 543
1 574 453
11 689 739
2 797 987
57 367
-
-
67 554
16 199 794
72 018
16 271 812
6 849
6 849
67 554
16 206 643
72 018
16 278 661
-
-
114 027
114 027
2 077
116 104
4 812
1 116
-
11 674 856
2 600 000
31 236
11 674 856
2 600 000
85 359
168
5 564
-
11 675 024
2 605 564
85 359
4 812
-
1 116
-
-
49 044
14 469 163
-
49 044
14 523 286
8 410
1 740 116
16 271 812
7 809
7 809
49 044
14 531 095
8 410
1 740 116
16 279 621
Värderade enligt
fair value option
Nivå 2
Nivå 3
-
-
Verkligt
värde
Innehav för handel
Totalt
2 797 987
0
0
2 797 987
Totalt
50 763
53 007
103 770
Beräkning av verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder
Enligt regelverket ska det för finansiella tillgångar och skulder göras en jämförelse mellan verkligt och redovisat värde. Tillämpad metod liksom
val av antaganden kan variera mellan olika kreditinstitut varför jämförelser mellan olika institut inte är helt relevant. Beräkningen ska heller
inte ses som en företagsvärdering då viktiga element saknas, t ex beaktas inte värdet av kundrelationer.
För finansiella tillgångar och skulder har uppgifter om verkligt värde tagits fram och beräknats på sätt som beskrivs nedan.
Tillgångar och skulder för vilka redovisat värde är en godtagbar aproximation av verkligt värde
För fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder har det verkliga värdet likställts med redovisat värde.
Utlåning till fast ränta
Det verkliga värdet på lånefordringar till fast ränta har beräknats med hjälp av aktuell marknadsränta för motsvarande kvarvarande löptid med
hänsyn till premie för kredit- och likviditetsrisk. Den premie som marknadsräntan har justerats med har antagits vara lika med marginalen
vid mättidpunkten.
Räntebärande värdepapper
Räntebärande värdepapper redovisas till verkligt värde enligt fair value option varför justering inte behövs.
Finansiella instrument som värderas till verkligt värde ska indelas i tre olika nivåer. Nivå 1 innebär att värdering skett enligt priser noterade på
en aktiv marknad för samma instrument. Nivå 2 innebär att priser antingen direkt eller indirekt är observerbara på marknaden utan att instrumentet kan hänföras till nivå 1. Nivå 3 innebär att indata inte är observerbara på marknaden. Inga förflyttningar har skett mellan nivåerna.
78
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Noter till redovisningen, tkr
Not 41 - Klassificering av finansiella tillgångar och skulder - (fortsättning)
Vid utgången av 2013
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
Summa
Icke finansiella tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från
allmänheten
Emitterade värdepapper
Övriga skulder
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Summa
Icke finansiella skulder
Eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Specifikation av värderingskategori avseende poster
värderade till verkligt värde
Räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Övriga skulder
Summa
Derivat
Finansiella
Värderat till
identifierat
Lån och
tillgångar
Övriga
Summa
Justering till
verkligt
som säkrings-
kund-
tillgängliga för
finansiella
redovisat
verkligt
värde
instrument
fordringar
försäljning
skulder
värde
värde
värde
941 167
16 132
-
26 942
1 911 729
11 271 931
5 360
-
-
26 942
1 911 729
11 271 931
941 167
21 492
8 267
-
26 942
1 911 729
11 280 198
941 167
21 492
957 299
-
-
63 600
13 279 562
-
-
-
63 600
14 236 861
70 961
14 307 822
8 267
8 267
63 600
14 245 128
70 961
14 316 089
-
-
-
-
106 115
106 115
2 207
108 322
13 584
6 095
2 970
-
11 531 709
1 000 000
32 845
11 531 709
1 000 000
55 494
-143
6 873
-
11 531 566
1 006 873
55 494
13 584
-
6 095
-
2 970
-
-
46 974
12 717 643
-
46 974
12 740 292
12 071
1 555 459
14 307 822
8 937
8 937
46 974
12 749 229
12 071
1 555 459
14 316 759
Nivå 1
941 167
941 167
Värderade enligt
fair value option
Nivå 2
Nivå 3
-
Verkligt
Innehav för handel
Totalt
941 167
0
0
941 167
Totalt
16 132
19 679
35 811
Skulder till kreditinstitut
Det verkliga värdet på upplåning till fast ränta har beräknats med hjälp av aktuell marknadsränta för motsvarande kvarvarande löptid med
hänsyn till premie för kredit- och likviditetsrisk. Den premie som marknadsräntan har justerats med har antagits vara lika med marginalen
vid mättidpunkten.
Inlåning till fast ränta
Inlåning till fast ränta värderas till aktuell marknadsränta med motsvarande kvarvarande löptid efter avdrag för aktuell genomsnittlig marginal.
Derivatinstrument
Derivatinstrument är per definition att kategorisera som Innehav för handel. Bankens positioner i derivat är av två slag, vilka båda syftar till
att minska risker i den löpande affärsverksamheten med kund, vilket också beskrivs i not 34 - Derivatinstrument.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
79
Noter till redovisningen, tkr
Not 42 - Känslighetsanalys
Typ av förändring
Effekt på räntenettot på 12 månader
Höjd marknadsränta*
Sänkt marknadsränta*
Placeringsmarginal
Värdeförändring
Höjd marknadsränta
Sänkt marknadsränta
Aktiekurser
Valutakurser
Övriga resultateffekter på 12 månader
Börsutveckling
Antal anställda
Löneförändring
Övriga administrationskostnader
Kreditförlustnivå
Osäkra fordringar**
Resultateffekt
Förändring
2014
2013
+ 1 %-enhet
- 1 %-enhet
+/- 0,1 %-enhet
39 004
-43 075
+/- 16 272
30 149
-34 295
+/- 14 308
+1 %-enhet
-1 %-enhet
+/- 10%
+/- 5%
-7 026
1 551
+/- 0
-3 103
3 009
+/- 0
+/- 10%
+/- 10 personer
+/- 1%
+/- 1%
+/- 0,1 %-enhet
+/- 100 mkr
+/- 4 967
-/+ 7 064
-/+ 1 135
-/+ 926
-/+ 11 818
-/+ 2 600
+/- 4 930
-/+ 6 747
-/+ 1 129
-/+ 929
-/+ 11 412
-/+ 3 340
*Utgår från antagandet att transaktionskonton med ränta 0% bibehålls oförändrad även vid ränteuppgång.
**Utgår från medelränta för utlåning vid årsskiftet samt antagandet om att ränteintäkten helt bortfaller.
Not 43 - Närstående och andra betydande relationer
Banken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB och dess dotterbolag, vilket regleras i ett samarbetsavtal. Nuvarande samarbetsavtal gäller från juli 2011 till och med juni 2017, därefter med förlängning 2 år i taget. Avtalet omfattar bl.a. förmedling av hypoteksutlåning
till Swedbank Hypotek och förmedling av sparande till Robur Fonder och Swedbank Försäkring. Avtalet reglerar också bankens köp av
IT-tjänster, vilka till stor del sker från Swedbank AB. Tillsammans med övriga samarbetande sparbanker bedrivs dessutom en gemensam
internetbank med Swedbank. Swedbank AB är också s.k. clearingbank för banken liksom för övriga samarbetande sparbanker. Swedbank
AB är minoritetsägare (47,5 procent av kapital och röster) i Swedbank Sjuhärad AB.
Mellanhavanden relaterade till Swedbankkoncernen
Fordringar vid årets utgång
Utlåning till kreditinstitut
Räntebärande värdepapper
Övriga fordringar
Skulder vid årets utgång
Skulder till kreditinstitut
Övriga skulder
Derivat vid årets utgång
Valutaterminer (nominellt belopp)
Valutaterminer (verkligt värde, netto)
Ränteswappar (nominellt belopp)
Ränteswappar (verkligt värde, netto)
Räntor
Intäkter
Kostnader
Hypotekslån
Förmedlad affärsvolym vid årets utgång
Erhållen provisionsersättning
Fond- och försäkringsprodukter
Förmedlad affärsvolym vid årets utgång
Erhållen provisionsersättning
Övriga intäkter
Provisioner avseende leasing m.m.
Kostnader
IT- och övriga köpta tjänster
Mellanhavanden relaterade till andra närstående*
Fordringar vid årets utgång
Skulder vid årets utgång
Intäkter
Kostnader
2014
2013
1 574 453
101 770
49 268
1 911 729
102 358
46 013
93 320
8 084
95 446
12 138
827 825
12 336
71 250
-4 812
735 137
6 776
147 450
-6 095
8 882
-7 596
15 181
-8 797
12 199 905
56 856
11 643 012
51 785
13 507 190
67 551
11 083 887
60 276
3 020
2 968
-51 482
-52 560
177 790
34 931
4 776
-136
245 033
43 739
4 083
-554
*Med andra närstående avses majoritetsaktieägaren samt styrelseledamöter, ledande befattningshavare och bolag som står under
betydande inflytande av bankens styrelseledamöter eller övriga ledande befattningshavare i banken.
80
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Sjuhäradsformeln – Sunda affärsbeslut
Det är lätt att ha bråttom och fatta ogenomtänkta beslut. Utan eftertanke riskerar
genväg att bli senväg.
Vi lär oss att göra realistiska bedömningar i vardagslivet och vi lär oss att också
säga nej. Hos oss sviker vi inte det sunda förnuftet för ettor och nollor.
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
81
Förslag till vinstdisposition samt
yttrande från styrelsen
Till årsstämmans förfogande står, enligt balansräkningen för Swedbank Sjuhärad AB (publ), vinstmedel
på sammanlagt 1 408 437 tkr.
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på
­följande sätt:
Till aktieägarna utdelas 25 kr per aktie
50 000 tkr
Till nästa år överförs
1 358 437 tkr
Summa disponerat
1 408 437 tkr
Styrelsens förslag till utdelning motsvarar 22 procent
av årets resultat. Det långsiktiga målet är att utdelningsandelen, sett över tid, ska ­
uppgå till minst 30
procent. Vid bedömningen av storleken på den föreslagna utdelningen har hänsyn t­agits till f­örväntad
resultatutveckling, den rådande osäkerheten i omvärlden, osäkerheten kring den slutliga utformningen
och effekterna av nya regelverkskrav samt storleken
på det ­kapital som bedöms erforderligt för att driva och
­utveckla verksamheten.
Det är styrelsens uppfattning att förslaget till utdelning
är motiverat med hänsyn till nämnda faktorer. Bankens
kapitalisering bedöms även efter utdelning vara anpassad till de krav som kan ställas på storleken på
det egna kapitalet med hänsyn till de risker banken är
­utsatt för samt med hänsyn till verksamhetens art och
­omfattning.
Härmed förklarar vi att, såvitt vi känner till, ­
denna
­­årsredovisning är upprättad i enlighet med god redovisningssed, att lämnade uppgifter stämmer med de
faktiska förhållandena och att ingenting av väsentlig
­betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den
bild av bolaget som har skapats av årsredovisningen.
Borås den 24 februari 2015
Paul Frankenius
Ordförande
Maria Abrahamsson
Vice ordförande
Krister Andersson
Ledamot
Niklas Hedin
Håkan Johansson Marie Reinius
Ledamot LedamotLedamot
Bertil Sparf
Jenny Ståhlbom Kennerth Thulin
Ledamot LedamotLedamot
Heléne Vibbleus
Ledamot
Thomas Gäfvert Pia Spånglund
PersonalrepresentantPersonalrepresentant
Bo Johansson
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avlämnats den 24 februari 2015
PricewaterhouseCoopers AB
82
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Michael Lindengren
Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Swedbank Sjuhärad AB (publ).
Organisationsnummer 516401–9852.
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Swedbank
Sjuhärad AB (publ) för år 2014. Bolagets årsredovisning
ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna
14–82.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för
årsredovisning
Det är styrelsen och verkställande direktören som har
ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en
rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer
är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte
innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel.
bolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört
en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning för Swedbank Sjuhärad AB (publ)
för år 2014.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är
styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för förvaltningen enligt aktiebolagslagen och lagen om
bank - och finansieringsrörelse.
Revisorns ansvar
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på
grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt
International Standards on Auditing och god revisionssed
i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska
krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga
felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,
bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga
felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge
en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder
som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna,
men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i
bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en
utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och
verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen,
liksom en utvärdering av den övergripande presentationen
i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust
och om förvaltningen på grundval av vår revision.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till
dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi
granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av
underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är
förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi
utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna
bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande
direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även
granskat om någon styrelseledamot eller verkställande
direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i
enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Swedbank Sjuhärad ABs (publ)
finansiella ställning per den 31 december 2014 och av
dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt
lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt
förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens
ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för
räkenskapsåret.
Borås den 24 februari 2015
PricewaterhouseCoopers AB
Michael Lindengren
Auktoriserad revisor
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
83
Styrelse
Paul Frankenius
Maria Abrahamsson
Krister Andersson
Niklas Hedin
Håkan Johansson
Marie Reinius
Bertil Sparf
Jenny Ståhlbom
Ordförande
Ledamot
Ombudsman LO
Ledamot
Styrelseordförande J3
Innovation AB
Ledamot
Advokat
84
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Vice ordförande
Bankdirektör
Swedbank AB (publ)
Ledamot
Verkställande direktör
Centiro Solutions AB
Ledamot
Verkställande direktör
Reinius Consulting AB
Ledamot
Marknadschef
TS Tech Deutschland GmbH
Heléne Vibbleus
Kennerth Thulin
Thomas Gäfvert
Pia Spånglund
Dan Andersson
Yvonne Andersson
Ledamot
Chief Audit Executive
Elekta AB (publ)
Personalrepresentant
Swedbank Sjuhärad AB
Personalrepresentant
suppleant
Swedbank Sjuhärad AB
Ordinarie revisor
Revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB
med huvudansvarig
Michael Lindengren, Auktoriserad revisor
Styrelsens utskott
Kreditutskott
Kompensationsutskott
Risk- och revisionsutskott
85
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Ledamot
Verkställande direktör
Thulin & Partner AB
Personalrepresentant
Swedbank Sjuhärad AB
Personalrepresentant
suppleant
Swedbank Sjuhärad AB
Ledningsgrupp
Bo Johansson
Petter Hedihn
Hans-Christian Ackermann
Stefan Borg
Monica Dahlberg
Thomas Gäfvert
VD
vVD
Chef Privatmarknad
Chef Marknad och
Kommunikation
VD-assistent
86
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
vVD
Chef Företagsmarknad
Personal-/Administrativ chef
Personalrepresentant
Jens Magnusson
Göran Sundelius
Pia Spånglund
Ulrika Williamson
Ekonomi-/Finanschef
Personalrepresentant,
suppleant
Kreditchef
Chef Digitala kanaler
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
87
Bolagsstyrning
Swedbank Sjuhärad AB (publ) omfattas inte av Svensk
kod för bolagsstyrning men styrelsen har likväl beslutat
att tillämpa relevanta delar av koden. Det gäller särskilt hur
styrelsearbetet bedrivs med hänsyn till styrning och kontroll
av bankens verksamhet.
Årsstämman
Årsstämman är Swedbank Sjuhärads högsta beslutande
organ. Vid årsstämman, som hålles före april månads utgång,
utses styrelse, styrelsens ordförande samt extern revisor.
Beslut om arvoden åt styrelseledamöter och extern revisor
fattas också av årsstämman. Vidare fastställs årsredovisning
och beslut om utdelning tas.
Årsstämman fastställer en arbetsordning för valberedningen som har till uppgift att lämna förslag till årsstämman
avseende val av styrelseordförande, övriga styrelseledamöter, ersättning till styrelseordförande och övriga styrelseledamöter samt att lämna förslag till val av extern revisor. Till stöd
i sitt arbete har valberedningen en utvärdering av styrelseledamöternas insats under året samt en behovsinventering av
styrelsen, allt utfört av styrelsens ordförande.
Styrelsens organisation och arbetsformer
Arbetet i styrelsen är reglerat i styrelsens arbetsordning,
vilken fastställs årligen. Styrelsearbetet har sin huvudpunkt
i styrelsens strategiska, kravställande och kontrollerande
funktion.
Styrelsearbetet under året
Under 2014 hölls 12 styrelsemöten. Förutom vid ett fördjupat
strategiskt styrelsemöte har mötena hållits i Borås. Styrelsen
fastställer en årsplan för sitt arbete i vilken bestäms vilka frågor och rapporter som ska behandlas.
Kompensationsutskottet
Styrelsens kompensationsutskott bereder ersättningsfrågor
inför behandling i styrelsen. Utskottet förbereder ärenden
som gäller lön, pension, bonus och övriga förmåner för VD
och vice VD. Vidare förbereder utskottet frågor kring regelverk och avsättningar för vinstandelsstiftelsen Sporren.
Kreditutskottet
Styrelsens kreditutskott sammanträder i regel varannan
vecka för beslut i ärenden över viss limitnivå och, som inte
på grund av ärendets större vikt eller betydelse, ska avgöras
av styrelsen.
Risk- och Revisionsutskottet
Styrelsens Risk- och Revisionsutskott har till uppgift att bereda
frågor kring styrning, riskhantering, regelefterlevnad (compliance), säkerhet, intern kontroll, redovisning och finans inför
behandling i styrelsen. Utskottet ska också fördjupa styrelsens kontakter med bankens internrevision och den externa
revisorn.
VD
Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av banken. VD beslutar i alla frågor som inte styrelsen
förbehållit sig själv, eller uppdragit åt annan att besluta i. VD:s
arbetsuppgifter framgår närmare av VD-instruktionen.
88
Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2014
Bankledning och Ledningsgrupp
VD ska i för banken väsentliga ärenden samråda med övriga
ledamöter i bankens verkställande ledning. Verkställande ledningen, som utses av styrelsen, består av VD och två vice VD.
För samråd i övergripande policy- och informationsfrågor
samt väsentliga frågor av administrativ karaktär finns en ledningsgrupp bestående av verkställande ledning samt de personer som den verkställande ledningen därutöver har utsett.
Finanskommitté
Finanskommitténs ledamöter utses av styrelsen. Kommittén
ansvarar bl.a. för att planera och styra den långsiktiga kapitalförsörjningen, hantera bankens likviditet, hantera marknadsrisker, besluta om allmänna ränteändringar på in- och utlåningsprodukter samt fastställa internpriser på tillgångar och
skulder.
Interna regler
Styrelsen har fastställt policies bl.a. avseende bolagsstyrning,
kreditgivning, riskhantering, säkerhet och etik. VD som är ansvarig för den löpande förvaltningen har fastställt riktlinjer och
instruktioner.
Riskkontroll
Riskkontrollansvarigs uppgift är att identifiera, kvantifiera och
analysera risker i bankens verksamhet. Styrelsen beslutar om
bankens riskstrategi och riskkontrollansvarig följer löpande
upp att denna efterlevs. Riskkontrollansvarig ska också föreslå åtgärder för att minska exponeringen mot identifierade risker. Till sitt stöd har Riskkontrollansvarig ett riskråd vars syfte
är att banken ska få en sammanlagd bild av bankens exponering mot olika typer av risk. Riskrådet ska även vara ett stöd
för bankens Riskkontrollansvarig, såväl i analys av risker som
vid information i banken i syfte att vårda bankens riskkultur.
Compliance (regelefterlevnad)
Compliancefunktionens uppgift är att identifiera vilka risker
som finns för att banken inte fullgör sina förpliktelser enligt
dels de lagar och andra regler som reglerar den tillståndspliktiga verksamheten, dels av styrelsen eller den verkställande
direktören beslutade interna regler. Compliance ska, genom
ett proaktivt arbetssätt, bidra till att upprätthålla och förstärka
bankens förtroende och anseende samt verka för att risken
för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande
efterlevnad av regelverket reduceras.
Internrevision
Internrevisionen utses av styrelsen och har till uppgift att som
en i förhållande till den operativa verksamheten oberoende
funktion granska och utvärdera organisationens effektivitet,
system för riskhantering, styrning och kontroll. Internrevisionen är direkt underställd styrelsen.
Extern revision
Den externa revisorn är vald av årsstämman med uppgift att
granska bankens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Revisorn
är vald fram till årsstämman 2017.
Produktion: Swedbank Sjuhärad AB
Foto: Priority Group AB, Rekyl AB
och Studio Bildbolaget
Tryck: Sjuhäradsbygdens tryckeri
swedbanksjuharad.se