Transcript Ramprogram för sjukhusområdet och södra

RAMPROGRAM FÖR
SJUKHUSOMRÅDET OCH
SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET
Ett program inom:
Stadsbyggnadskontoret 2013-05-15
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund,
Lunds kommun PÄ 37/2010
Stadsbyggnadskontoret i Lund har utarbetat detta ramprogram. Region Skåne, Akademiska Hus och Lunds universitet har deltagit i arbetsprocessen.
I arbetet med programförslaget har följande deltagit:
Astrid Avenberg Rosell, planarkitekt, SBK
Anna Andersson, trafikplanerare, SBK
Ingela Lyberg Andersson, Region Skåne
Alice Lindström, Region Skåne
Mats Olsson, konsult Region Skåne
Bengt Keyser, Akademiska Hus
Ingrid Gustavsson, Akademiska Hus
Åsa Bergenudd, Lunds universitet
Ole Kasimir, planchef, SBK
Henrik Borg, stadsantikvarie, SBK
Cecilia Hansson, översiktsplanechef, SBK
Annelie Håkansson, arkitekt, SBK
Christian Rydén, trafikplaneringschef, SBK
Lisa Östman, landskapsarkitekt, SBK
Johanna Wittenmark, planarkitekt, SBK
Tora Åsling, landskapsarkitekt, SBK
Samråd har under utarbetande av programmet genomförts med:
Allhelgona församling
Miljöförvaltningen
Räddningstjänsten Syd
Tekniska förvaltningen
Va-syd
Underlag för programarbetet: Fastighetsutvecklingsplan för SUS Malmö och Lund, Region Skåne och White
arkitekter, Trafikutredning för sjukhusområdet, Tyréns. Campusutvecklingsplan, Lunds universitet, Akademiska
Hus och Sydväst Arkitektur och Landskap.
Illustrationsmaterial och bilder: Stadsbyggnadskontoret i Lund, White arkitekter, Juul I Frost arkitekter, Bergslagsfoto, Arrow m fl.
Omslagsbild: Bergslagsfoto, maj 2012.
Innehåll
1. Inledning ................................................................ 3
1.1Bakgrund
3
1.2Syfte
4
1.3Sammanfattning
5
1.4Kunskapsstråket
7
2. Utvecklingsstrategier............................................ 12
2.1Region Skåne 12
2.2Lunds universitet 14
3. Programförslag..................................................... 16
3.1Stadsbyggnadsidé – Vision
16
3.2Primära stråk och platser23
3.3Delområden - Bebyggelse och funktioner
33
3.4Trafik
62
3.5Tekniska frågor
70
4. Genomförande...................................................... 73
2
4.1Etappindelning
73
4.2Ansvarsfördelning
74
5. Konsekvenser........................................................ 76
5.1Behov av miljöbedömning
76
5.2Hälsa och säkerhet
76
5.3Sociala konsekvenser
80
5.4Konsekvenser för kulturmiljö
81
6. Planeringsförutsättningar...................................... 82
6.1Nuläge bakgrund
82
6.2Tidigare ställningstaganden
83
85
6.3Planering i omgivningarna
6.4Kulturmiljö, historik och arkeologi
86
6.5Trafiksystem
92
6.6Service
94
6.7Grönstruktur
95
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
1
Inledning
1.1 Bakgrund
Sjukhusområdet i Lund och södra universitetsområdet ligger intill
eller strax utanför den medeltida stadskärnan, i den norra delen av
den centrala staden. Region Skåne och Akademiska Hus är de två
stora markägarna.
Region Skåne och Lund universitet/Akademiska Hus har båda inkommit med ansökan om plan. Båda verksamheterna arbetar med
långsiktiga planer. Region Skåne har tagit fram en långsiktig fastighetsutvecklingsplan för sjukhusområdena i Lund och Malmö.
Lunds universitet och Akademiska Hus arbetar med ett långsiktigt
program för hela universitetsområdet i Lund, Lunds universitets
Campusplan. Lunds Kommun har ett pågående arbete med Kunskapsstråket vilket programområdet är en del av. Den planerade
spårvägen är också en del av denna utveckling.
Programområdets avgränsning
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
3
Inledning
1.2 SYFTE
Ramprogrammets syfte är att konkretisera visionen om Kunskapsstråket inom södra universitetsområdet och sjukhusområdet i Lund.
Avsikten är att klarlägga områdets struktur och redovisa kommunens mål som underlag för en långsiktig och hållbar stadsutveckling samt att visa hur denna del av Kunskapsstråket bör utvecklas
för att programområdet och hela Kunskapsstråket ska vinna på utvecklingen. Planeringshorizonten är minst 15 - 30 år.
Ramprogrammet utgör underlag för detaljplanering för kommande
byggetapper och säkerställer därmed sjukhusets utvecklingsbehov enligt Regionens Fastighetsutvecklingsplan och universitetets
långsiktiga utvecklingsbehov enligt Campusutvecklingsplanen.
Avgränsningen är geografisk utifrån Kunskapsstråkets delar samt
områdets två stora aktörers geografiska koppling. Sjukhusområdet
består av Region Skånes sjukvårdsproduktion men också av universitetets medicinska fakultets forskning och utveckling. Verksamheterna är integrerade och vissa byggnader är sammanbyggda.
Programområdet med omgivningar i Kunskapsstråket
4
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Inledning
1.3 Sammanfattning
Visionen för programområdet är en levande stadsdel med tät bebyggelse, mycket folk, god service och stadsrum i sekvenser kopplade till Lunds innerstad.
Den viktigaste noden inom programmet är hållplats Universitetssjukhuset. Huvudstråket är Kunskapsstråket som sträcker sig genom detta programområde, genom Helgonabacken och längs Sölvegatan. Det tvärgående stråket, Sjukhusstråket, binder ihop noden
med huvudstråket. Sjukhusstråket är sjukhusområdets framsida
med huvudentré och akutentréer. Längst dessa två stråk och vid
denna nod kommer flest människor att röra sig och mötas i programområdet. Det innebär att det är dessa som ska prioriteras i den
rumsliga och arkitektoniska utformningen. Intensiteten i stråken
varierar och bestäms av hur tätt entréer ligger längs stråken.
Byggnader och deras entréer ska vända sig mot stråken och ha lokaler i öppna bottenvåningar och service som vänds utåt. Kommersiell service ska vändas ut mot gatorna och samlas vid noderna,
framför allt vid spårvagnshållplatser.
Sölvegatan med sina alléer är det viktigaste gröna stråket och Helgonabacken är den viktigaste parken. Kunskapsstråket leder genom båda. Programmet beskriver delområde för delområde hur avvägningen har gjorts mellan bevarandet av byggnader och miljöer
och verksamheternas behov av att utvecklats.
Universitetssjukhuset i Lund och Lunds universitet har funnits i
Lund sedan 1768 respektive 1666. Områdets karaktär och struktur
är präglad av dessa verksamheter och hur de har utvecklats genom
århundrandena.Visionen är att skapa en integrerande bebyggelsestruktur genom att programområdet ska kompletteras med fler
funktioner. Universitetssjukhuset och Lunds universitet ska bli mer
integrerade delar av staden.
Universitetet har utvecklats från Universitetsplatsen ända ut till dagens LTH i ett stråk genom programområdet. Universitetssjukhuset
har succesivt förflyttat sin verksamhet från söder mot norr genom
området allt eftersom nya krav har ställts på lokalerna. Många av
de lokaler som varit svåranvända för sjukhusverksamhet har tagits
över och utvecklats av universitetet. Det finns en sammanvävning
av dessa verksamheters funktioner och lokaler som skapar en unik
kultur- och läromiljö.
Region Skåne har utvecklats en fastighetsutvecklingsplan för sjukhusområdet i Lund. I den finns en ny grundläggande idé om en
öst-västlig utvecklingsriktning för sjukhuset. Den nya bebyggelsen ska koncentreras kring de centrala delarna med Centralblocket
i mitten. Detta nya öst-västliga angreppssätt, kombinerat med en
Överst: Sjukhuset och universitetet utvecklas parallellt och
tillsammans
Näst överst: Entré mot Sölvegatan
Näst underst: Visionsbild sjukhusområdet, White arkitekter
Underst: Skyway över Klinikgatan
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
5
Inledning
Programområdet, planerad spårsträckning, Kunskapsstråket, Sjukhusstråket, hållplatserna/noderna och
Helgonabacken.
funktionell och effektiv bebyggelsestruktur, som ger goda möjligheter att långsiktigt säkerställa genomförandet av de investeringar
som Regionen avser göra inom sjukhusområdet.
Den nya spårvägs- och bussterminalen vid sjukhuset ingår i ett nytt
stadsutvecklingsområde med ett serviceutbud riktat även mot sjukhuset.
Bebyggelsekoncentrationen inom sjukhusområdet innebär att de
äldre byggnaderna i söder på sikt kan lämnas för annat än vårdverksamhet. Här kan blandade funktioner ta över t ex konferenslokaler, undervisningslokaler och bostäder.
Lunds universitet står inför en stark utbyggnad. Under den närmaste 20-årsperioden kommer universitetet att utveckla två forskningsanläggningar för internationell spetsforskning. Här behövs
attraktiva miljöer för såväl utbildning, forskning och innovation
som för boende, studentliv och stadsliv. Lunds universitet och Akademsika Hus har tagit fram en långsiktig plan. Strategierna är att;
skapa möten och utveckling med funktionsmix, använda grönska
som stadsbyggnadselement, stärka Kunskapsstråket och tvärstråk,
integrera med strategisk förtätning, vitalisera med täta och aktiva
stadsrum, hushålla med mark samt samverka med staden.
Lund är i en dynamisk utvecklingsfas med fokus på att skapa ännu
bättre förutsättningar för stadens verksamheter med hållbara transporter. Här är utvecklingen av Kunskapsstråket och spårvägen vik6
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Inledning
tiga pusselbitar. Det är ett gemensamt arbete mellan kommunen
och fastighetsägarna i området i att skapa en mer dynamisk och
stimulerande stadsmiljö för att öka både stadens och verksamheternas attraktivitet och utvecklingspotential.
1.4 Kunskapsstråket
En unik position
Global trend, lokal vision
Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en
efterfrågan på stadsmiljöer som främjar kunskapsutbyte. Det är en
global trend att universitetsstäder världen över försöker utveckla
sig för att skapa de mest kreativa och innovativa miljöerna och
därmed locka de bästa studenterna och största forskningsanslagen. Lund har här en unik position dels med sin långa historia som
akademiskt centrum och sin lokalisering i Öresundsregionen. Dels
med den storslagna satsningen på två världsunika forskningsanläggningar ESS och MAX IV. Lund i Öresundsregionen
För att vara rustad för en framtida regional utveckling arbetar Lund
och Malmö i nuläget på en gemensam Strukturplan för utvecklingen av de två städerna och mellanliggande orter. Även med projektet Spårvägar i Skåne har Lund tillsammans med Helsingborg
och Malmö en gemensam pågående satsning för förbättrad hållbar
kollektivtrafik i regionen.
Visionsbild för Malmö - Lund Strukturplan, Lunds kommun och Malmö stad
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
7
Inledning
Lund NE och spårvägen
Kunskapsstråket ingår i Lunds största utvecklingsprojekt Lund
NE, där Kunskapsstråket är kopplingen mellan Lunds historiska
centrum och Brunnshögs nya utvecklingsområden. Den planerade
spårvägen utgör Kunskapsstråkets ryggrad. Första utvecklingsetappen är planerad till sträckningen Lund C - Science Village och
ESS.
Regionens största arbetsplats
Lund har en unik koncentration av vetenskap, forskning och innovativa företag i ett brett område från Lunds innerstad mot Brunnshög. Inom Kunskapsstråket finns ca 25 000 arbetsplatser och 40
000 stu-denter. Området är idag regionens största arbetsplats för
kunskapsbaserade verksamheter. Med de nya forskningsanläggningarna ESS och MAX IV, kommer Lund som kunskaps- och
innovationscentrum få ytterligare internationell tyngd.
Förhållningssätt
Hållbarhet och kunskapsdelning
Kunskapsstråket ska med hållbar stadsutveckling förädla områdets
unika kunskapsmiljöer genom att koncentrera förtätning och öppna
upp verksamheter längs tydliga stråk och noder. Målet med Kunskapsstråket är att utveckla dessa kunskaps- och innovationsmiljöer som en mer integrerad del av stadsstrukturen.
Visionsbild för LUND NE / Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow
8
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Inledning
LUND NE / Kunskapsstråket Strukturplan, SBK Lund
Ett gemensamt arbete
Kunskapsstråket största fastighetsägare och huvudsakliga aktörer
är Region Skåne, Lunds universitet, Akademiska Hus, Medicon
Village och Ideonområdets fastighetsägare. Parallellt och i nära dialog med kommunen arbetar fastighetsägare och aktörer med sina
respektive utvecklingsplaner.
Stadsbyggnadskontoret arbetar med att skapa en plattform för kunskapsdelning och utveckling, där Strukturplanen, som övergripande styrdokument för helheten är det första steget och underlag för
denna dialog. Strukturplanen är robust och de övergripande stadsbyggnadsstrategierna ska föras vidare, fördjupas och utvecklas i
delområdenas ramprogram, detaljplaner och projekt.
Områdets geografiska läge, storlek och verksamheternas betydelse
både för Lund som stad och Öresundsregionen, ställer krav på gemensamma målbilder och beslut för att
säkra en god utveckling av Kunskapsstråket under lång tid framöver.
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
9
Inledning
Helhet
Den planerade spårvägens fyra hållplatser längs Kunskapsstråket
kommer med kopplingar till befintliga och nya stadsrum, att utgöra
strategiska mötesplatser inom delområdena. Kunskapsstråkets delområden är södra universitetsområdet, sjukhusområdet, norra universitetsområdet samt Ideon och Medicon Village.
Lund NE
Kunskapsstråket förbinder Lunds centrala delar med Brunnshögs
nya utvecklingsområden. Den planerade spårvägen utgör Kunskapsstråkets ryggrad.
Noder och stråk
Spårvägens hållplatser blir delområdenas viktigaste noder. Tillsammans med nya och befintliga stadsrum kopplas Kunskapsstråkets
noder samman till ett stråk med varierad och levande stadsstruktur
med ett finmaskigt gång- och cykeltrafiknät.
Influensområden
Kunskapsstråkets delområden är omgivna av flera stora trafikbarriärer och homogena bostadsområden som utgör viktiga parametrar i
utvecklingen till levande, mer stadsmässiga miljöer.
Delområden
Kunskapsstråket löper genom ett historiskt spektrum av kunskapsmiljöer från Lunds historiska centrum till Ideons innovationsmiljöer. Denna variation utgör förutsättningen för utvecklingen av
Kunskapsstråket.
LUND NE / Kunskapsstråket, illustrationsplan Stadsbyggnadskontoret Lund 10 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Inledning
Stadsbyggnadsstrategier
Stadsbyggnadsstrategierna anger hur den fysiska planeringen ska
bidra till att förverkliga visionen. Strategierna kan tolkas och översättas till en lång rad specifika projekt. Strategierna underlättar för
prioritering och att samla och optimera kraft och investeringar. De
övergripande strategierna ska föras vidare, fördjupas och utvecklas i
program, planer och projekt.
Koppla
Kunskapsstråket kopplar Lund centrum med den nya stadsdelen
Brunnshög. Genom att identifiera viktiga stråk och kopplingspunkter
i och mellan delområden och influensområden, kan viktiga funktioner
och stadsrum bindas samman till en mer genomsläpplig, finmaskig
stadsstruktur, där grönstrukturen, liksom gång och cykelnätet tydliggörs.
Skapa noder
Längs Kunskapsstråket ska ett antal noder med strategisk betydelse
utvecklas. Genom att koncentrera utveckling och förtätning längs specifika stråk och noder skapas en tillväxtpotential. Nodernas innehåll
och struktur ska underbygga visionen om Kunskapsstråket som varierade och attraktiva stadsmiljöer. Spårvägens hållplatser blir delområdenas viktigaste noder.
Förtäta
Genom att förtäta enligt områdenas olika förutsättningar skapas intressanta och unika miljöer med stark identitet. Kunskapsstråket ska
vara en heterogen kontrastrik miljö, och innehålla många funktioner,
service och bostäder.
Blanda
Genom att tillföra service och bostäder ges förutsättningar för att utveckla de i nuläget homogena delområdena. Genom att i kombination
med långsiktiga projekt även skapa möjlighet till mer temporära initiativ, möjliggörs en snabbare uppstart av områdets utveckling.
Förädla
Planeringen ska utgå från det unika i varje delområde och utnyttja potentialen i varje nytt projekt, i relation till en omgivande kontext och
behov. Det ska konsekvent arbetas för att skapa nya och utveckla befintliga kvalitativa stadsrum och byggnader. Parker och grönområden
ska vara tillgängliga för alla och förädlas som rekreationsområden.
Öppna upp
Genom att öppna upp funktioner i anslutning till isolerade institutionsbyggnader, t ex genom etableringen av öppna laboratorier och
inkubatorsfunktioner, kan staden bjudas in. Ny bebyggelse ska rikta
entréer och öppna delar av verksamheten mot prioriterade stråk och
noder.
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 11
2
verksamheternas utvecklingsbehov och strategier
Programområdet har två stora fastighetsägare; Region Skåne och
Akademiska Hus. De primära verksamheterna i Region Skånes
lokaler är Region Skånes hälso- och sjukvård och i Akademiska
Hus lokaler är det primärt Lunds universitets verksamheter. Bägge
dessa verksamheter utvecklas och lokalerna behöver anpassas till
detta.
2.1 Region Skåne
Hälso- och sjukvård på sjukhusområdet
Region Skåne står inför omfattande investeringar till följd av att
stora delar av vårdlokalerna i Malmö och Lund inte uppfyller kraven för modern sjukhusvård.
Inom sjukhusområdet i Lund bedrivs i huvudsak högspecialiserad
hälso- och sjukvård, vilket kräver hög kompetens hos medicinsk
personal och avancerad medicinsk utrustning. Den högspecialicerade vården kräver nära fysiska samband mellan olika funktioner
och därför föreslås en tät bebyggelsestruktur sammanbunden med
effektiva kommunikationer mellan olika delar.
Ovan: Universitetssjukhuset i Lund, Bergslagsfoto maj 2012
Nedan: Centralblockets huvudentré
Region Skånes mål för sin verksamhet framöver är att en större
del av vården behöver finnas nära befolkning och patienter. Det
kan ske genom att bygga ut den avancerade hemsjukvården och
satsa på fler mobila enheter för bland annat uppsökande verksamhet. Region Skåne planerar att den specialiserade öppenvården i
större utsträckning ska bedrivas utanför sjukhuset.
Forskning och utbildning
Den skånska hälso- och sjukvården är djupt integrerad med forskning och utbildning. Medicinska fakulteten vid Lunds universitet
har Biomedicinskt centrum (BMC) på sjukhusområdet i Lund.
Anläggningen innehåller forskningslaboratorier samt lokaler för
undervisning och administration. Universitetet Medicinska Fakulteten har förutom verksamhet i BMC, verksamhet fördelat på de
olika klinikerna inom sjukhuset.
Det lokalmässiga sambandet, fysisk närhet och god logistik mellan
sjukvårdens kliniska verksamhet och den kliniska forskningen är
en förutsättning för att utveckla vården.
Näringsliv och industri
Genom integration av näringsliv och industri i samarbetet mellan
sjukvårdens kliniska verksamhet och forskning och utbildning skapas ett fullvärdigt Triple Helix kluster (en modell för att beskriva
12 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
samspelet mellan politik /samhälle, forskning och näringsliv).
Även här har den fysiska närheten och logistiken en avgörande betydelse för skapa utväxling i form av innovationer, nya företag och
nya arbetstillfällen i regionen.
Sjukhusområdet – en del i staden
Ett sjukhusområde ska kunna utvecklas för att lösa sin viktiga samhällsuppgift. Området är också en central och viktig del av staden.
Planeringen och utvecklingen av ett sjukhusområde måste därför
ske i samarbete och i nära samförstånd med stadens egen planering. För staden är det viktigt att komplettera delar av sjukhusområdet med kommersiella lokaler som kan ge service till besökare
på sjukhuset sam-tidigt som de blir ett komplement till övrigt serviceutbud i staden.
Fastighetsutvecklingsplan
Fastighetsutvecklingsplanen (FUP) för sjukhusområdet i Lund utgör en god grund för kommande arbete med att utveckla och förnya
bebyggelse och struktur på sjukhusområdet i Lund.
I arbetet med Regionens fastighetsutvecklingsplan och kommunens ramprogram har utvecklats en ny grundläggande idé om en
öst-västlig utvecklingsriktning för sjukhuset. Historiskt har utbyggnaden skett norrut efter hand som sjukhuset behövt bygga nytt
och så skedde fram till beslutet om att bevara Seminariebyggnaden
som därmed kom att utgöra gräns mot norr. I söder begränsas möjligheterna av äldre bebyggelse med stora kulturmiljövärden och
som kan fungera för annan verksamhet än vård.
Sjukhusets utbyggnadsområde
”Sjukhusbebyggelsen kan i framtiden i första hand växa vidare i
en öst-västlig riktning med Blocket i centrum. Förslaget innebär
en rivning av ett flertal äldre byggnader som på sikt inte är anpassningsbara eller lämpliga för vårdverksamhet. Den nya bebyggelsen
koncentreras till de centrala delarna av Centralblocket. En ny, sammanhängande vårdbyggnadsstruktur skapas, direkt kopplad till de
delar av Blocket som bedöms kunna nyttjas vidare under längre
tid.” (citat ur Regionens Fastighetsutvecklingsplan 2011 – 09 – 09)
Detta nya öst-västliga angreppssätt, kombinerat med en funktionell
och effektiv bebyggelsestruktur, ger goda möjligheter att långsiktigt säkerställa genomförandet av de investeringar som Regionen
avser göra inom sjukhusområdet. Den nya spårvägs- och bussterminalen vid sjukhuset ingår i ett nytt stadsutvecklingsområde med
ett serviceutbud riktat även mot sjukhuset. Bebyggelsestrukturen
ger nära kopplingar med ett gångstråk mellan terminalen och en ny
huvudentré till sjukhuset.
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 13
verksamheternas utvecklingsbehov och strategier
2.2 Lunds universitet
Forskning och utbildning
Nu står universitetet inför en stark utbyggnad. Under den närmaste 20-årsperioden kommer universitetet att utveckla två forskningsanläggningar för internationell spetsforskning. Expensionen
kommer att påverka inte bara universitetet utan också staden och
regionen. Tillsammans ska universitet och stad kunna erbjuda attraktiva miljöer för såväl utbildning, forskning och innovation som
för boende, studentliv och stadsliv. För detta behövs en framsynt
planering av verksamheter, infrastruktur och service. Lunds universitet och Akademiska Hus arbetar gemensamt med en Campusutvecklingsplan som ett svar på detta planeringsbehov.
Visionen för universitetets verksamhet
Visionen för Lunds universitet som fysisk struktur och miljö
springer ur den övergripande visionen av Lunds universitet som
lärande- och forskningsmiljö. Visionen har fyra områden med målbilder som är relevanta för den fysiska planeringen:
Lunds universitet, del av skylt
Trädgård i kvarteret Paradis, vid ”Gamla barnsjukhuset”
• Lunds universitets identitet ska stärkas och dess verksamhet bli
tydligare i staden.
• Universitetets lärandemiljöer ska vara attraktiva och akademiskt framstående.
• Universitetets forsknings- och innovationsmiljöer ska vara
starka och understödda av en forskningsinfrastruktur väl i samspel
med den digitala samhällsutvecklingen. De ska vara integrerade i
övrig verksamhet med närliggande eller delade lokaler och synliga
i staden med gemensamma mötesplatser.
• Universitetets roll som kunskaps- och kulturbärare i samhället ska vara stark och väl synlig genom attraktiva och framstående
bibliotek och museer, byggnader och parker av hög kvalitet samt
genom rik kulturverksamhet.
Inom södra universitetsområdet finns ett tiotal institutioner. Här
finns omkring 10 000 helårsstudenter. Forskning bedrivs inom
samhällsvetenskap, beteendevetenskap, teologi, religionsvetenskap, språkvetenskap, litteraturvetenskap, fysik, astronomi, medicin etc. På universitetet, inom programområdet, arbetar cirka 3 000
forskare, lärare och andra anställda.
Campusutvecklingsplanen
Campusplanen pekar ut cirka 20 utbyggnads- eller ombyggnadsprojekt inom södra universitetsområdet. Dessa projekt är av skiftande slag och storlek, planerade byggnader som är på gång nu,
förtät-ningsområden som ligger lite längre fram i tiden, markåtgärder och upprustningar av trädgårdar, parker och gator samt gångoch cykelvägsprojekt. De beskrivs relativt detaljerat och pekas ut
på kartor.
14 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Universitetets och Akademiska Hus Campusutvecklingsplan har sammanfattningsvis följande målbild för Södra universitetsområdet. Stadsmässigheten, tätheten och kvartersstadskaraktären som finns fram till
Helgonabacken ska öka norrut längs Sölvegatan. Entréerna ska vända sig
mot Kunskapsstråket och gatan. Generellt behövs varsam restaurering
och upprustning av slitna stråk och plats- och parkmiljöer. Förtätning är
aktuell främst i glapp mellan befintliga byggnader längs Sölvegatan, men
det finns även utvecklingsbara platser i den täta södra delen. Mångfald
av funktioner inom området, ökad funktionsblandning med universitetsbyggnader, bostäder, service, kultur, kommunikation, grönområden, mm
ska utvecklas. Campusutvecklingsplanen tar sikte på 2025 och syftar till
att skapa beredskap för kommande utveckling av Lund universitet. Planen syftar till att ge konkreta planeringsförutsättningar och ange riktlinjer.
Den fysiska miljön är ett viktigt konkurrensmedel.
Campusplanens sex strategier:
Universitetet i stadslivet
Skapa möten och utveckling med funktionsmix.
Kopplingen mellan universitet och stad är god men behöver förbättras,
främst i norra universitetsområdet.
Täthet och närhet Integrera genom strategisk förtätning.
Både universitet och stad erbjuder idag miljöer där det är nära till allt.
Täthet, närhet och småskalighet är en viktig del i universitetets framgång.
Kunskapsstråket i fokus
Stärka huvudstråk och tvärstråk för ökat flöde.
Kunskapsstråket kopplar samman södra och norra universitetsområdet.
Stråkets utformning är avgörande för orienterbarhet, flöde och serviceunderlag.
Noder som mötesplatser
Vitalisera med täta och aktiva stadsrum.
Universitetsområdet rymmer flera attraktiva platser främst vid de södra
delarna av Kunskapsstråket, ändå stannar människor sällan upp. Universitetsområdet ska innehålla inbjudande stadsrum med potential att bli stadens bästa mötesplatser och samlingsplatser som lockar både allmänhet
och universitetsanknutna.
Grönt campus Använda grönska som stadsbyggnadselement.
Samtidigt som universitetet ska vara en integrerad del av staden särskiljs
de av att alla sina olika delar vara lite grönare. Den gröna karaktären är en
viktig del av den akademiska identiteten och tillför staden stora värden.
Hållbart campus Hushålla med mark och samverka med staden.
Klimathotet ställer stadsutveckling på sin spets. Stadsbyggande tär på resurser och landskap. Campus Lund vill vara förebild för en ny samverkan
mellan natur, kultur och urbanitet.
SOL-centrum och Helgonabacken
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 15
3
PROGRAMFÖRSLAG
Sjuhusets rutnät, universitetets
gröna kil, Gröna bandet, Helgonabacken, spårvägen, Kunskapsstråket, Sjukhusstråket och noder.
3.1 Stadsbyggnadsidé – Vision
Sjukhusområdet och Södra universitetsområdet ligger centralt i
Lund och är en viktig del av stadens identitet. Området är också en
vital del av Kunskapsstråket, ett av stadens viktigaste stråk. Visionen för området är en levande stadsdel med tät bebyggelse, mycket
folk, god service och stadsrum i sekvenser kopplade till Lunds innerstad. Området kommer att vara den persontätaste, tätast exploaterade, innehållsrikaste och livligaste delen av Kunskapsstråket
under lång tid framöver. Dess utformning är viktigt för hela Lund
och dess framtid. Syftet med programmet är att skapa en generell
struktur som fungera för olika funktioner idag och i framtiden. En
hållbar stadsstruktur som tål förändringar.
Noder och stråk
Enligt de övergripande strategierna i arbetet med Kunskapsstråket
har programområdet en nod och två huvudstråk, samt ytterligare en
nod i närområdet. Noden inom programmet är hållplats Universitetssjukhuset. Den ska erbjuda både kommersiell service och samhällsservice. Huvudstråket är Sölvegatan, Kunskapsstråket, som
binder ihop alla universitetets institutioner inom programområdet.
16 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
Det tvärgående huvudstråket, Sjukhusstråket, binder ihop noden
med huvudstråket. Intensiteten i stråken varierar och bestäms av
hur tätt entréer ligger längs stråken.
Längst dessa två stråk och vid denna nod kommer flest människor
att röra sig och mötas i programområdet. Det innebär att det är
dessa som ska prioriteras i den rumsliga och arkitektoniska utformningen. Det kommer påverka områdets och verksamheternas attraktivitet och dynamik, så väl som användandet av hållbara transportmedel (gång, cykel och kollektivtrafik).
Byggnader och deras entréer ska vända sig mot stråken och områdets offentliga rum och ”tala med varandra”. En upprustning och
utveckling av dessa stadens gator, parker och platser behövs. Både
de offentliga rummen som ligger på kvartersmark och de kommunala offentliga rummen behöver utvecklas. Det kommer att skapa
en attraktiv och levande stadsdel och främjar ömsesidigt utbyte
mellan verksamheterna i Kunskapsstråket.
Kommersiell service ska vändas ut mot gatorna och samlas vid
noderna, framför allt vid spårvagnshållplatser. Både sjukhus och
universitetsbyggnader är idag ganska inåtvända med servicefunktioner gömda i de stora byggnadskropparna. Det finns restauranger,
kiosker och caféer som vänder sig helt inåt och som inte ens annonserar sig med en uteservering. De verksamheter som redan finns
föreslås vändas ut mot byggnadernas yttersidor mot gaturummen
och på så sätt göras mer tillgängliga för besökare och arbetande.
Ovan: Entréer ska vara vända mot huvudstråket, Geocentrum
Till vänster: Stråken och noden
Nedan till höger: Illustration av möjlig utformning av nya vårdbyggnaders bottenvåningar. Lokaler för kommersiell service ska
i möjligaste mån vända sig både utåt gatan och inåt byggnaden.
Illustration White Arkitekter
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 17
PROGRAMFÖRSLAG
Grönstruktur
Inslag av grönska i stadsmiljön är viktigt för människors välbefinnande så väl som upplevelsen av miljön. Programområdet har högkvalitativa gröna rum, strukturer och enskilda träd som ska bevaras
och förädlas.
Trädplanteringar längs med Sölvegatan och de många park- och
trädgårdsrummen inom universitetsområdet fungerar som en grön
kil in i staden. Denna karaktär ska förstärkas och utvecklas och
göras mer allmänt tillgänglig. En kvalitativ parkmiljö är kittet mellan de olika utbildningsinstitutionerna i Södra universitetsområdet.
Parkerna och trädgårdarna utanför stadsvallen skapar ett grönt
band som kan bindas ihop från Allhelgonakyrkans gräskulle med
höga träd, via Helgonabacken och institutionernas trädgårdar till
Botaniska trädgården. Detta gröna band bör förtydligas och göras
mer tillgängligt för allmänheten genom ett promenadstråk/ rörelsestråk som knyter samman dessa kulturhistoriska miljöer från Helgonabacken till Botaniska trädgården.
Sjukhusområdet ska ha oaser för utevistelse. De gröna pärlor som
finns inom sjukhusområdet ska bevaras och utvecklas: Onkologens damm, Reumatologens damm, Elefantbacken och Barn- och
ungdomssjukhusets norra sida. Om någon/några av de fyra gröna
pärlorna behöver flyttas är det av vikt att de gröna kvalitativa miljöerna skapas inom området. Särskilt är en placering i anslutning
till huvudentréerna betydelsefullt.
Helgonabacken är den viktigaste parken i programområdet, den
gröna noden. Sölvegatan och Helgonavägen ska ha alléer som gör
dessa gator lummiga. Inne i sjukhusområdet behövs trädplanterade
gator mellan täta kvarter.
Överst: Den gröna kilen. Mitten: Det gröna bandet. Underst: Helgonabacken,
Sölvegatan
Nedan: Grönstrukturen ska bland annat innehålla sittplatser i trädgårdsmiljö.
18 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
Bebyggelsestruktur - kvartersstruktur
Visionen är att skapa en integrerande bebyggelsestruktur som
främjar trygghet och möten mellan olika människor. Förändringarna inom sjukhusområdet och södra universitetsområdet ska efterhand resultera i tydligare kvarter. Kvarter med mellanrum i ett
modifierat rutnät underlättar orientering och sambanden med omgivande kvarter och stadsdelar. Gator, cykelbanor och gångvägar
ska kopplas ihop i en gemensam väv av stråk. Sjukhusområdets
enkla rätvinkliga rutnät kan härmed anpassas till framtidens behov
av nya effektiva sjukvårdslokaler.
Ovan till vänster: Stråket från hållplatsen mot sjukhusets huvudentré. Illustration White Arkitekter
Ovan till höger: Sjukhusets rutnät
Nedan: Bokhandel i det gamla lasarettskapellt.
Vårdverksamheten i sjukhusområdet och medicinsk undervisning
och forskning i Södra universitetsområdet är redan idag knutna till
varandra. Med en tydligare bebyggelsestruktur ska dessa kopplingar för-stärkas rumsligt och utvecklas till starkare kopplingar i gaturum och andra offentliga rum. Den framtida strukturen ska ge en
bättre relation mellan delområdena och kopplingar till omgivande
kvarter i Lund. För inte så länge sedan var de stora sjukhuskvarteren omgärdade med staket. Det satte ett mönster som dock går att
förändra. Universitetssjukhuset och Lunds universitet ska bli mer
integrerade delar av staden.
Blandade funktioner
Genom att blanda olika funktioner (undervisning, bostäder, service osv) skapas oftast en mer levande och varierande stadsmiljö.
Därför är visionen att programområdet ska kompletteras med fler
funktioner. Viktigast är även här de primära stråken och noderna.
En särskild studie har gjorts av dagens sjukhusområdes södra delar. Bebyggelsekoncentrationen inom sjukhusområdet innebär att
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 19
PROGRAMFÖRSLAG
de äldre byggnaderna i söder på sikt kan lämnas för annat än vårdverksamhet. Här kan blandade funktioner ta över t ex konfe-renslokaler, undervisningslokaler och bostäder.
Programmet ger möjlighet till kompletterande byggrätter för bostäder eller andra funktioner mellan UB och Allhelgonakyrkan.
Fler bostäder i området skulle bidra till variation och trygghet. Eftersom det finns god tillgänglighet till det som kännetecknar ett
attraktivt boende; service, parkområden, rekreationsmiljö i omgivningarna, god kollektivtrafik och en trygg miljö med en viss social
kontroll, bedöms programområdets ytterkanter särskilt lämpliga
för lokalisering av nya bostäder.
God arkitektur
God arkitektur är ett självklart krav på alla nya tillägg inom programområdet. Att förena god funktion och gestaltning. I en planerat
storskalig miljö blir det ännu viktigare att åstadkomma mänsklig
skala och en detaljrikedom i de nya byggnaderna. Det är speciellt
viktigt längs de primära stråken och noderna. Med en spännande
arkitektur med detaljer som ger intryck, stannar människor upp och
uppehåller sig längre i gaturummet.
Orientering
Nya byggnader ska vara orienterade parallellt med gatorna och ha
lokaler i öppna bottenvåningar och service som vänds utåt. Entréer
ska vändas direkt mot områdets gator. Det ger ett välkomnande
intryck och ökar gatorna och de offentliga rummens intensitet.
Ovan: En välkomnande entré som ger liv till gatan! Ligger mot
Sölvegatan.
Nedan: Entréer ska vändas mot stråken och bör ligga framskjutna
till gatans trottoar och nås av himmelsljuset.
Området har idag många synliga målpunkter men det finns många
verksamheter som inte är så särskilt synliga utåt. När området utvecklas ska dessa vändas utåt och bidra till vitaliseringen av de
utvändiga offentliga rummen i sjukhusområdet och Södra universitetsområdet.
Alla bottenvåningarnas fasader bör förhålla sig till gatan och i vissa fall vara framskjutna till gatan. Entréer bör ligga framme i fasaden så att entréerna nås av himmelsljuset och skärmtak ska vara så
grunda att entréerna upplevs ljusa.
Mikroklimat
Klimatet kring höga byggnader ställer särskilda krav. De nya vårdbyggnaderna ska utformas så att det blir attraktiva stadsrum med
gott mikroklimat mellan dem: platser, små parker och torg som
man kan stanna till på. Det ska vara trivsamt att röra sig längs gatorna mellan husen. Klimatet, sol- och vindförhållandena, beaktas
och utemiljön ger möjlighet till ett omhändertagande av såväl personal som patient. Sjukhuset kan ges goda förutsättningar för ett
mer aktivt stadsliv. Människors vistelse i sjukhusområdet kan med
nya system utnyttjas på många sätt.
20 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
Klimatet vid entréer prioriteras och vinddämpande åtgärder utförs.
Norrvända entréer behöver särskild omsorg.”New York-sektionen”
vilket innebär att bebyggelsehöjden allra närmast gatan bör vara låg
(lägre än 20 meter) och de höga husen stå bakom. Det ger mänsklig
skala på gatan, mer himmelsljus och eventuellt mildare kastvindar.
Överst: ”New-York-sektionen”
Bebyggelsehöjd
Närmast Getingevägen, Baravägen, Tornavägen och Sölvegatan
bör bebyggelsen möta gaturummet i en mänsklig skala och ha
byggnadsdelar med maximalt 4 våningar vid entréer. Bebyggelsen
kan vara högre bakom. Den högsta totalhöjden på någon byggnad i
området ska anpassas till Centralblocket och får inte överstiga helikopterplattans plushöjd. Helikopterflyget innebär alltså begränsningen uppåt.
Näst överst: Mänsklig skala,
Stortorget
Näst underst: Valven över
Allhelgona kyrkogata
Underst: Kvarteret Paradis har
mycket ”Lundakaraktär”
Material, utformning och volymer
Institutionsbebyggelsen i hela programområdet präglas av tegel.
Moderna tillskott ska med materialval eller detaljer anknyta till tegeltraditionen och utföras med material som fungerar tillsammans
med traditionella fasadmaterial. Ett gediget utförande gör byggnader estetiskt hållbara.
Lunds karaktär
Lund har en speciell karaktär, en närhet mellan staden och universitetet som också finns i andra gamla kända universitetsstäder.
Känslan av gammalt anrikt lärosäte med gedigna äldre byggnader,
omsorgsfulla detaljer, gamla träd och omgärdade gårdar är viktiga
för karaktären. Staden och universitetet ligger vägg i vägg med
varandra och övergångarna är plötsliga. Man kan röra sig i stadens
gaturum, gå genom ett valv och plötsligt är man mitt inne i universitetets inre gårdsstruktur och omgärdad av universitetsbyggnader.
Äldre bebyggelse och miljöer ska tas till vara för att berika och förstärka känslan av en historiskt väl förankrad miljö och ge förståelse
för hur verksamheterna har utvecklats. De gedigna byggnaderna är
viktiga i södra universitetsområdet eftersom de förstärker känslan
av ett gediget innehåll.
Kulturmiljö
Programområdet är en unik kulturmiljö och utgör en viktig del
av Lunds identitet. Universitetssjukhu-set i Lund och Lunds universitet har funnits i Lund sedan 1768 respektive 1666. Områdets
karaktär och struktur är präglad av dessa verksamheter och programområdets byggnader och miljöer visar på hur sjukhus och universitet har utvecklats i Sveriges. Detta gör hela programområdet
till kulturhistoriskt värdefullt. Ett flertal byggnader inom området
är med i Lunds bevarandeprogram. Ett arbete med förslag till til�lägg till bevarandeprogrammet pågår. Bevarandeprogrammet följs
i programområdet med undantag för sjukhusets primära utvecklingsområde, se respektive delområde i kapitel 3.
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 21
PROGRAMFÖRSLAG
Hållbara transportmedel
Hållbara transportmedel, som kollektivtrafik och resor till fots och
med cykel, ska prioriteras. En framtida trafikering med spårtrafik
längs kollektivtrafikstråket är en viktig del i Kunskapsstråkets utveckling och möjligheten att ge resor med bil konkurrens. Goda
förbindelser till hållplatslägen är viktiga där gång- och cykelvägar
ska vara attraktiva, gena och säkra. Det ska även i anslutning till
hållplatser finnas goda möjligheter att parkera sin cykel för att förbättra möjligheten till intermodala resor.
Planerad spårväg
Spårväg Sankt Laurentiigatan, fotomontage METRO arkitekter
Detaljplanearbete för spårtrafik mellan Lund C och ESS pågår.
Sträckningen utgör ett gent kollektivtrafikstråk mellan Lund C och
Brunnshög och har en hållplats längs Getingevägen i anslutning till
sjukhuset (Hållplats Universitetssjukhuset). Kollektivtrafikstråket
trafikeras idag med buss men planeras 2017 trafikeras av spårvagn.
Spårvägen delar utrymme tillsammans med busstrafiken i gatorna längs programområdets västra kant och helt på egen bana från
hållplats Universitetssjukhuset vidare norrut. Framkomligheten för
spårvägen är en viktig faktor för att spårvägen ska vara attraktiv
att använda. Framkomligheten för spårtrafik är prioriterad och ska
utformas utan stora barriäreffekter.
Säkerhet, trygghet och tillgänglighet
Trafiksäkerhet och trygghet är viktigt. Utformningen av gator och
allmänna platser ska underlätta för personer med olika funktionsnedsättningar. En tydlig och säker trafikmiljö har en struktur som
tydligt visar vilka trafikanter som prioriteras. God belysning och
överblickbarhet samt känslan av att andra människor finns i närheten alla tider på dygnet ska genomsyra de offentliga platserna för
att öka tryggheten.
Topografin med höjdskillnader inom programområdet, som gör att
vissa byggnader ligger i souterräng, gör att det är en utmaning att
bygga med god tillgänglighet. Det ska finnas alternativa gångvägar så att alla byggnader och nästan alla entréer är tillgängliga för
personer med olika funktionsnedsättningar. Tillgängligheten ska
ägnas särskild omsorg och vara särskilt hög inom sjukhusområdet.
Spårvägens föreslagna sträckning
22 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
Till vänster: Kunskapasstråket - Ett levande stråk under
utveckling
Underst: Sölvegatan – en fyrradig boulevard. Det är en brant
gata med ett oavbrutet uppåtlut med kulmen vid Astronomiska institutionen.
3.2 primära stråk och platser
Huvudstråket - Kunskapsstråket
Kunskapsstråkets gång- och cykelväg från Lundagård, via kvarteret Paradis, genom Helgonabacken och vidare uppför Sölvegatan
är det prioriterade stråket genom området. Detta är det innehållsrika stråket där folk rör sig med lägre hastighet och stannar till för
olika upplevelser. Sölvegatans och Kunskapsstråkets fortsättning
öster om området, på andra sidan Tornavägen, är en viktig länk till
LTH-området, Ideon, Medicon Village och vidare ut till den nya
stadsdelen Brunnshög. Detta huvudstråk ska stärkas med fler verksamheter och service som har sina entréer mot stråket.
Intensiteten i stråket varierar och plasterna ligger som ett pärlband
längs det. De intensiva platserna är entréplatser till olika institutioner längs gatan. Ett större utsträckt intensivt parti finns i gatans
brantaste del i korsningspunkterna med sjukhusstråket. Ökad intensitet skapas genom att Fysikum får en ny entré mot Sölvegatan
och BMC, Sjukhusets bebyggelse når fram till Sölvegatan och annonserar tvärstråket mot hållplatsen och huvudentréerna samt att
ny bebyggelse förtätar söder om Fysikum. En ny tvärgata tillåter
dessutom infart från Sölvegatan till sjukhusområdet.
LUX och Geologen planeras så att en ny plats skapas längs stråket
– Professorsplatsen. I korsningen Sölvegatan/Helgonavägen byggs
ett nytt studiecentrum med café. Närheten till Gerdahallen och alla
människor som rör sig här ger denna plats goda förutsättningar för
en livlig mötesplats.
Universitetet inom kvarteret Paradis nya adress och huvudentré
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 23
PROGRAMFÖRSLAG
vetter mot Allhelgona kyrkogata mitt emellan valven över gatan.
Denna plats får en känsla av gammal gedigen universitetsstad.
Öppningar bredvid Restaurang Valvet i den långa väggen med
igensatta valv ger fantastiska kopplingar mot universitetsbiblioteket och sjukhusområdets södra delar.
Kunskapsstråket utgör också en grön kil in i staden och Sölvegatan ska förbli en boulevard. Gatan är utformad som en fyrradig
boulevard med körsbärsträd intill körbanan mellan fotgängare och
cyklister. Mot intilliggande fastigheter består träden av såväl oxel,
kastanjer och lönnar. Tillsammans skapar träden ett vackert och
speciellt gaturum. Gatuträden behöver kompletteras och förstärkas
för att inte gatans unika karaktär ska gå förlorad. I samband med
förtätning och förnyelse av gatan och gatans omgivningar är det av
vikt att den tydliga fyrradigheten behålls och förstärks.
Noden – hållplats Universitetssjukhuset
Den viktigaste noden i programområdet är gaturum och byggnader
kring hållplats Universitetssjukhuset som ingår i ett nytt stadsutvecklingsområde med ett serviceutbud riktat även mot sjukhuset.
Här ska mer service kunna erbjudas som är tillgängligt för alla.
Bottenvåningarna i ny bebyggelse intill hållplatsen och längs den
första delen av sjukhusstråket upp mot sjukhusets huvudentré ska
vara öppna och reserveras för kommersiell service av olika slag.
Hållplats LTH vid den så kallade Universitetsplatån är nästa nod
längs Kunskapsstråket.
Sjukhusets verksamheter skapar liv och rörelse som sträcker sig
över dygnets alla timmar. Detta tillsammans med god överblickbarhet och god ljussättning bidrar till en hållplats som är trygg att
vistas vid. Vid hållplatsen och på vägen mot sjukhusets nya huvud-
Överst: Stråket från hållplatsen mot sjukhusets huvudentré.
Illustration White Arkitekter
Till höger: Noden – hållplats Universitetssjukhuset och Sjukhusstråket med den nya huvudentrén
24 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
entré kan varierad extern kommersiell service och privata vårdleverantörer erbjudas plats.
Tvärstråket - Sjukhusstråket
Sjukhusstråket kopplar ihop stadsutvecklingsområdet vid spårvägshållplatsen med huvudstråket längs Sölvegatan. Stråket är
Sjukhusområdets framsida med huvudentré och akutentréer.
Sjukhusstråket blir den nya entrégatan och ska bli ett stråk med
butiker, angöring och cykelstråk, upp mot sjukhusets huvudentré.
Stråket går vidare mot BMC och till Sölvegatan. Sjukhusets nya
huvudentréer kommer att vara norrvända och ligga vid foten av
höga byggnader. Som en motvikt ligger Gamla seminariet på andra
sidan gatan. Framför Gamla seminariet i ett soligt väderstreck kan
torget och den andra sidan gatan utvecklas till en pärla nära huvudentrén. Höjdskillnaderna kan bli en tillgång med trap-por åt söder.
Sjukhusstråket går mellan gamla och nya byggnader. Det behöver
stärkas med fler entréer, detaljrika bottenvåningar i mänsklig skala
med öppna fasader samt gatuträd och sittplatser. Restauranger och
caféer bör förläggas med fönster och entréer ut mot gaturummen.
Andra stråk
Stråket genom sjukhusområdet i nord-sydlig riktning är ett historiskt stråk och en fortsättning på stråket från Lundagård. Detta
stråk förbinder sjukhusets norra och södra delar samt knyter även
ihop sjukhuset med centrala staden via de gamla sjukhusmiljöerna
i kvarteret Paradis, som idag används av Lunds universitet
Illustration av möjlig utformning av nya vårdbyggnaders bottenvåningar. Lokaler för kommersiell service i ska i möjligaste
mån vända sig både utåt gatan och inåt byggnaden. Illustration
White Arkitekter
Programområdets södra delar kopplar åt sydväst mot Lund C med
en förbättrad förbindelse. Gång- och cykeltrafik från Lund C till
Det nord-sydliga stråket längs Lasarettsgatan förbi portar
och valv
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 25
PROGRAMFÖRSLAG
sjukhuset och stråket uppför Helgonabacken kan kopplas ihop med
hjälp av cykelbanor längs Allhelgona kyrkogata. Det ger ökad trafiksäkerhet för cyklister som idag cyklar i blandtrafik. Att öppna
befintliga valv som idag är igensatta i de långsmala byggnaderna,
sjukhusets äldre ovanjordiska kulvertar skulle ge en intressent passage för gångtrafik. Denna lösning ger området mellan Allhelgonakyrkan och Helgonabacken nya förutsättningar.
En ny gata från Sölvegatan till gatan söder om Centralblocket ger
sjukhusområdet en ny infart från öster. Om stråket förlängs västerut fram till förlängningen av Karl XII gata blir det ett viktigt stråk
med en tyd-lig öppning från väster för cyklister och fotgängare.
Detta stråk från korsningen Kävlingevägen-Getingevägen, genom
Överst till vänster: Vid Valvet och Allhelgona kyrkogata.
Överst till höger: Stråket från Lund C via Allhelgona kyrkogata når Kunskapsstråket i Helgonabacken
Underst: Den nya gatan och Kioskgatan bildar ett tvärstråk
26 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
sjukhusområdet fram till Sölvegatan norr om LUX skulle bli ett
viktigt tvärstråk i programområdet.
En ny koppling mellan Helgonabacken och Klinikgatan kan bli
möjlig när förändringar sker med bygg-naderna 33 och 35 (Ögonklinikerna) inne i sjukhusområdet. Detta nya gång- och cykelstråk
går i en förlängning av Klinikgatan söderut och kan bli ett intressant alternativ till ”Blå stråket”.
Överst till höger: Klinikgatan
Överst till vänster: Ett nytt stråk från Helgonabacken väster
om LUX och längs Klinikgatan norrut
Underst: Programområdets alla korsande stråk är ett annat
sätt att beskriva ett modifierat rutnät
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 27
PROGRAMFÖRSLAG
Helgonabacken 25 maj 2012
Helgonabacken
Helgonabacken är central för programområdet och dess viktigaste
park och gröna rum. Redan under 1700-talet utfördes trädplanteringar här, dessa föregick den park som anlades av biskop Faxe på
1810-talet. Runstenen är den äldsta fysiska vittnesbörden om platsens betydelse. Rester av ruinen av Helgonaklostret från 1000-talet
ger en historisk förankring till långt tidigare än universitetsbiblioteket.
Ny bebyggelse kring parken kan föra in nya funktioner och komplettera befintlig miljö samt stärka parkens väggar utan att parkens
stora träd hotas eller att dess rofyllda karaktär går förlorad.
Med det fina läget och ett stort antal människor som dagligen passerar här har parken en fantastisk potential. Det attraktiva gångoch cykelstråket, caféer och olika institutioner liksom Skissernas
museums närhet ger parken kvaliteter. Helgonabacken ska stärkas
och förstoras.
28 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
Flybild över Helgonabacken, Bergslagsfoto, maj 2012
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 29
Sjuhusets rutnät, universitetets
gröna kil, Gröna bandet, Helgonabacken, spårvägen, Kunskapsstråket, Sjukhusstråket och noder.
Flygbild 2011-04-30
skala 1:12000
30 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Illustrationsplan, Lunds stadsbyggnadskontor.
I samarbetet mellan Lunds kommun, Region Skåne och Akademiska Hus
har ett flertal skisser och illustrationsförslag presenterats och utretts.
Denna illustrationsplan har tagits fram genom att slå ihop och bearbeta
de olika skisser som tagits fram av alla tre parterna. Den visar en konkret möjlig syntes av stadsbyggnadsvisioner och utvecklingsbehov.
Illustrationsplanen ger en bild av de övergripande intentionerna i ramprogrammet. Detaljer kan komma att justeras, hållplatsen t ex kan
komma
få /en
annan utformning.
enskilda
detaljplanerna
komVisionsbild för
LUNDattNE
Kunskapsstråket,
SBKI de
Lund
och visualisering
Arrow
mer en vidare precisering av byggrätter och bevarandekrav att ske.
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 31
PROGRAMFÖRSLAG
Flygbild över hela programområdet från öster, Bergslagsfoto maj 2012
32 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
3.3 Delområden - Bebyggelse och
funktioner
Kvartersstruktur – Bebyggelsestruktur
Området är delat i delområden utifrån karaktär och funktion. De
enskilda delområdena har flera funktioner och karaktärer inom sig
men denna indelning är dock användbar utifrån vilka planer som
finns för de olika delarna av programområdet.
A Hållplats Universitetssjukhuset – Noden.
B Sjukhuskvarter väster om Centralblocket. Det gränsar till hållplats Universitets-sjukhuset och sjukhusstråket
C Centralblocket, sjukhusets huvudkvarter.
D Sjukhuskvarteret norr om Centralblocket.
E Lunds universitets vårdutbildningar och forskning samt sjukhuskvarter.
F Universitetskvarter öster om Sölvegatan.
G Universitetskvarter väster om Sölvegatan.
H Universitetsbiblioteket i Helgonabacken, omgivande byggnader och olika funktioner
I Sjukhuskvarter söder om Centralblocket.
J Sjukhuskvarter sydväst om Centralblocket.
K Allhelgonakyrkan och kvarteret norr om kyrkan
L Universitetskvarter, norra delen av kvarteret Paradis.
M Försörjningskvarteren till sjukhuset
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 33
PROGRAMFÖRSLAG
Funktion: Vård och kommersiell
service
Området ligger inom primärt utbyggnadsområde för sjukvården.
Delområdet
A Hållplats Universitetssjukhuset – Noden
Delområde A innehåller bussterminalen Universitetssjukhuset och
här ligger idag Patienthotell, Blodgivningscentral, service i form
av apotek, bank m m samt den södra delen av markparkeringen
mellan Getingevägen och Lasarettsgatan. Delområde A ska stärkas
i sin roll som noden, hållplats Universitetssjukhuset, och kommer
att bli huvudentrén till sjukhusområdet. Delområdet kommer att
få en starkare stadsmässighet med koncentrerad kommersiell service intill buss- och spårvagnshållplatsen och längs gatorna upp
mot sjukhusets nya huvudentré. Funktionerna i detta, det till ytan
minsta delområdet, ska bli kollektivtrafik, service och vård. Kvarteret bör innehålla flera möjliga funktioner för att bli en dynamisk
knutpunkt i staden. Det bör finnas möjlighet till kommersiell verksamhet i flera plan, även kontor och hotell eller patienthotell. Handel och service i bottenvåningen och andra verksamheter ovanpå.
Stadsmiljö
Det viktigaste med detta delområde är att skapa en attraktiv nod, en
god mötesplats i denna målpunkt och bytespunkt i staden. Noden
ska också kopplas till sjukhusets huvudentré och Kunskapsstråket på Sölvegatan ska kopplas med sjukhusstråket. Byggnadernas
orientering, utformning med entréförhållanden, bottenvåningarnas
fasader och förgårdar längs den nya entrégatan, såväl som mot
torgplatser vid hållplatsen, ska skapa trevliga stadsrum att röra sig
längs, både som gående och cyklist. Entréer ska vända sig ut mot
dessa.
Det är mycket viktigt att sjukhusstråket blir tydligt ända ut från
Getingevägen. Hållplats Universitetssjukhuset ska tillsammans
med den nya entrégatan för gående och cyklister, samt den nya
bilinfarten, bli en intensiv plats i staden med vård, samhällsservice
och kommersiell service. Nya byggnader kan innehålla vård eller
Illustrationsplan
Hållplats Universitetssjukhuset
34 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
service relaterad till vård, t ex patienthotell i de övre våningarna.
Dessa byggnader ska kunna förbindas med övriga vårdbyggnader
med förbindelsegångar över gatorna. Alla byggnader inom noden
ska samordnas med det nya hållplatsläget och innehålla butiker
och andra servicelokaler i bottenvåningarna. Nya byggnader bör
ha parkeringsanläggningar under mark.
Struktur
Den nya huvudinfarten till sjukhuset föreslås norr om hållplatsområdet och rundar norr om detta delområde. Den visuella kontakten,
en tydlig siktlinje, mellan Getingevägen och Centralblockets fasad
och sjukhusets huvudentréer är viktig för orienterbarheten.
Stadens liv ska här nå in i sjukhusområdet genom att butiker och
service lokaliseras i bottenvåningarna. Gatan från hållplatsen fram
mot sjukhusets huvudentré ska utformas så att gående och cyklister prioriteras och biltrafik begränsas. Cykeltrafik bör också beredas plats på separata cykelbanor. Angöring och varuleveranser ska
kunna ske från Lasarettsgatan till lokalerna. Gatan ska utformas
så att den tydligt visar gångstråket från hållplatsen upp mot sjukhusets huvudentréer och vidare längs sjukhusstråket. Noden ska
bli en trivsam miljö där man lägger särskild vikt vid lokalklimat
och soligt väderstreck och där det blir trevligt att stanna till på väg
till och från sjukhuset. Längs gångstråken och vid hållplatsen bör
det planteras gatuträd och blommor och placeras sittplatser. Torget framför Gamla seminariet gränsar till delområdet och kan på
många sätt räknas som en del av noden.
Området innehåller den föreslagna nya infarten från Getingevägen
som rundar delområde A på norra och östra sidan. Detta blir den
nya huvudinfarten för biltrafik. En infart till ett underjordiskt parkeringsgarage ska lokaliseras till området.
Kulturmiljö
10
I delområdet kan dagligvaror (livsmedel), bankautomat, blommor,
frisör, några småbutiker, gym och restauranger finnas. Det saknas
en hel del servicefunktioner idag trots att här finns så många verksamma i denna extremt personaltäta stadsmiljö. Området har en
dagbefolkning på omkring 9 000 personer.
Kulturmiljö
Del av byggnad 10 (Patienthotellet), 1958 f d administrationsbyggnad, röd i det antagna Bevarandeprogrammet (se sidan 94), har
värde för kulturmiljön. Denna byggnad speglar sin tid och skildrar
vårdens utveckling. För att kunna bevaras kan byggnaden tåla att
byggas om i bottenvåningen och dagens baksida åt norr kan bli en
framsida mot hållplatsen och gång- och cykelstråket till sjukhusets
huvudentré. Det är dock möjligt att riva hela byggnad 10 om det
visar sig vara nödvändigt ur funktionell synvinkel.
Patienthotellet
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 35
PROGRAMFÖRSLAG
Funktion: Vård
Området ligger inom primärt utbyggnadsområde för sjukvården.
Delområde B – Sjukhuskvarter väster om
Centralblocket
Här ligger Entrégatan, infarten till dagens sjukhus och huvudentré.
Byggnad 14 (Portvakthuset), 11 (Alwallhuset), 12 (Käkkirurgen),
21 (Kampradhuset) och byggnad 13 (Onkologiska kliniken) ingår.
Detta delområde pekas ut som ett strategiskt läge för flera byggnadsvolymer med nära anslutning till Centralblocket. Området kan
omvandlas med nya större byggander. När infarten flyttas norr om
hållplats Universitetssjukhuset byggs Entrégatan om till en återvändsgata med matning från Lasarettsgatan om den inte försvinner
helt. Kvarteret är då inte längre en del av huvudentrén till sjukhuset
och hela dess orientering kommer att förändras.
Stadsmiljö
Delområdet
Det viktigt att ta hänsyn till är att kanten mot Getingevägen är en av
sjukhusets framsidor. En befintlig byggnad, park och förgårdsmark
ska bevaras respektive utvecklas för att skapa en attraktivare gräns
mellan sjukhuset och resten av staden.
I det kommande planarbetet med kvarteret är det även viktigt att
ta hänsyn till dess framsida mot Lasarettsgatan. Den är en del av
sjukhusområdets nord-sydliga rörelsestråk. Kvarterets entréer ska
primärt placeras mot Lasarettsgatan. Entréförhållanden, bottenvåningarnas fasader och förgårdar längs Lasarettsgatan ska skapa ett
trevligt stadsrum att röra sig längs, både som gående och cyklist.
Det bör även finnas möjligheter att kunna röra sig tvärs igenom
kvarterets till fots både i nord-sydlig och öst-västlig riktning.
Möjligheten att ta sig mellan Klinikgatan och Getingevägen till
fots har nyligen byggs bort. I det fortsatta planarbetet skulle det
vara av värde att den ersätts med annan tvärgående gång- och cykelförbindelse.
Byggnad 12 och Centralblocket
Illustrationsplan
36 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
Den värdefulla parkmiljön nära Getingevägen, dammen vid byggnad 13 (Onkologen), bör behållas. Den bör ha en avskärmning mot
gatan i form av en strikt häck, staket eller på annat sätt avgränsas
tydligt.
Struktur
Kulturmiljö
För det kulturhistoriska sammanhanget bör så många befintliga
byggander och parkmiljöer som möjligt ligga kvar. Viktigast att
bevara är del av byggnad 11 (f d Barnsjukhuset) främst västra fasaden, byggd 1948-51, 1979, 1984. Byggnaden har en för sin tid
karakteristisk T-plan, introducerad av arkitekten Birch-Lindgren
i Kalmar 1938. Huvudfasaden mot Getingevägen är uppförd av
handslaget rött tegel och accentueras av ett pelarförsett entréparti i
natursten. Denna byggnad speglar sin byggnadstid och bör bevaras
för att skildra vårdens utveckling och den utgör en representant för
en tidsperiod som riskerar att suddas ut från sjukhusområdet. Den
är ny i Bevaringsprogrammet och röd.
Kulturmiljö
Byggnad 12 (Käkkirurgen), byggd 1949, ny i Bevaringsprogrammet och röd, speglar sin tid och har en måttlig skala och arktektonisk kvalitet. På grund av att byggnaden är placerad mitt i det
primära utvecklingsområdet för sjukhuset kan byggnad 12 rivas,
om det krävs för att sjukhuset verksamhet ska kunna utvecklas.
14
11
21
12
13
Byggnad 12 och Centralblocket
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 37
PROGRAMFÖRSLAG
Funktion: Vård, utbildning och
forskning
Detta är den centrala delen av primärt
utbyggnadsområde för sjukvården.
Delområde C – Centralblocket, sjukhusets
huvudkvarter
Detta är den centrala delen av sjukhusområdet med byggnaderna
40, 80 och 81, Centralblocket. Här finns akutmottagningar, många
vårdavdelningar och många andra funktioner samt en del service i
form av kiosker och caféer i entréplan. Nuvarande A-blocket, som
vetter mot Barn- och Ungdomssjukhuset, och E- och F-blocken,
som vetter mot Klinikgatan, ska ersättas av nya generella vårdbyggnader med hög standard. Förslaget innebär också en vridning
av sjukhusets huvudentréer mot norr och den nya entrégatan från
hållplats Universitetssjukhuset och Getingevägen.
Sjukhusstråket går från noden delområde A, längs denna norra fasad mellan delområde C och D, rundar nordöstra hörnet på delområdet och når Sölvegatan och Kunskapsstråket genom delområde
E.
Delområdet
Stadsmiljö
Det viktigaste med delområdet är att de nya huvudentréerna blir
tydliga och välkomnande ut mot sjukhusstråket. Det ska kännas
naturligt att komma både från noden och från Kunskapsstråket.
Den service som finns i sjukhusets foajéer ska synas ut till gatan
eftersom det ger liv och trygghet hela dygnet. Särskilt gathörnen
längs Sjukhusstråket blir naturliga lägen för publika funktioner.
Det är viktigt att stor omsorg läggs på lokalklimatet längs denna
norrfasad med huvudentréer för hela sjukhuset samt akutmottagningar. Skärmtak eller arkader ska göras grunda och varierande för
att förhindra vindtunnel-effekter och för att ge lokalerna innanför
dagsljus. Caféfönster kan med fördel ligga i liv med de övre våGamla seminariets paviljonger och Centralblocket
Illustrationsplan
38 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
ningarnas fasader för att lysa som lyktor kvällstid under den mörka
årstiden samt visa liv och männi-skor i gaturummet. Att se människor ökar känslan av trygghet när man närmar sig sjukhusets entréer.
Struktur
Delområdet kommer att bli en mer kompakt vårdbebyggelse med
stora byggnader som är sammankopplade med förbindelsegångar
några våningar upp. Förbindelsegångarna kommer att bli ett mycket tydligt karaktärsdrag i bebyggelsen.
Kvarterets viktigaste fasad är den norra men de andra är också viktiga. Dessa ska utformas med stor omsorg även om de inte innehåller huvudentréer. Många människor kommer att gå runt detta
kvarter och gångtrafikanter ska känna sig trygga och skyddade på
alla fyra gatorna kring kvarteret. Personalentréer och klinikentréer
ska vara ljusa väderskyddade och välkomnande. Personalentréer
behöver tillgång till vindskydd och cykelparkering bör placeras utomhus eller inomhus, i direkt anslutning till personalens omklädningsrum och duschar.
Kulturmiljö
Kulturmiljö
Byggnad 40 (Centralblocket) utgör en mycket stor volym, av
en skala om formspråk som vid sitt uppförande inte tidigare förekommit i Lund. Den påverkar omgivningen och stadssiluetten
mycket starkt. Centralblocket är signifikant för högmodernismens
formspråk och bottnar i en ambition om rationell lokalanvändning
med utgångspunkt i ett omfattande lokalprogram. Andra liknande
enheter som uppfördes i Sverige vid denna tid var Sahlgrenska i
Göteborg och Karolinska i Stockholm. Centralblocket har kulturhistoriskt värde för sjukhuset som helhet.
40
Nya stora byggnader ska kunna byggas, visionsbild, White arkitekter
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 39
PROGRAMFÖRSLAG
Funktion: Vård, utbildning och
forskning
Området är både primärt och långsiktigt utbyggnadsområde för sjukvården.
Delområdet
Delområde D – Sjukhuskvarter norr om Centralblocket
Detta delområde innehåller Gamla seminariet, byggnad 82 (Barnoch ungdomssjukhuset), 16 (restaurang Pastellen), parkeringshuset
Ovalen samt markparkeringar mellan byggnad 10 (Patienthotellet) och 16 (Pastellen). Dessutom ingår de gröna miljöerna kring
Barnsjukhuset, tydligast är den så kallade Elefantbacken. Norr om
Centralblocket ska befintliga byggnader, Gamla seminariet och
Barnsjukhuset, bevaras. Ut mot Getingevägen kan restaurangbyggnaden och markparkeringen komma att ersättas av nya byggnader.
Den nya infarten från Getingevägen kommer att korsa dagens
markparkeringar. Delområdet kommer att flankeras av huvudinfart
respektive akutinfart i väster och öster. Sjukhusstråkets gaturum
kommer att gränsa i söder och sjukhusets huvudentréer ligger tvärs
över gatan åt söder.
Den östliga delen längs Getingevägen ingår i primärt utbyggnadsområde för sjukvården. På längre sikt, efter utbyggnad enligt planen, finns eventuellt möjlighet för sjukhuset att växa norrut inom
fler delar av detta delområde.
Stadsmiljö
Det viktigaste i detta delområde är att entréer vänds mot Sjukhusstråket och att nya byggnader bildar en vänlig port till sjukhusomGamla seminariet
Illustrationsplan
40 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
rådet. Gamla seminariets torg har möjlighet till ett gott lokalklimat
eftersom det är öppet åt sydväst. Det kan bli ett fint torg nära Centralblockets huvudentréer. Sjukhusstråket går längs gatan söder om
delområdet. Entréerna till Gamla seminariet och Barn- och ungdomssjukhuset ska där så är möjligt poängteras åt söder och möjligheter för vistelse utomhus i nära anslutning till Centralblockets
huvudentréer ska kunna tillgodoses.
Struktur
Delområdet har möjlighet att rymma flera nya byggnader längs
Getingevägen i innerkurvan av spårvägen. Dessa byggnader kommer att ligga i ett exponerat läge vid infartsvägarna från norr. De
kommer att tillsammans med delområde A, nodens byggnader,
definiera den nya huvudinfarten. Därför bör de vara vänliga och
representativa, måttligt höga byggnader med intressanta fasader.
De kommer att ligga i ett perifert läge i förhållande till Centralblocket och funktionerna är inte bestämda ännu. Nya byggnader
bör ha parkeringsanläggningar under mark. Dessa byggnader ska
även förhålla sig respektfullt till Gamla seminariet och bör förhålla
sig till Lasarettsgatan så att en trevlig gatumiljö åstadkoms. Torget
framför Gamla seminariet ska utformas så att infartsvägen upplevs
som att den vidgar sig och Centralblockets nya entréfasad åt norr
exponeras väl både från entrétorget i delområde A och från den nya
infartsvägen.
Barnsjukhuset och Gamla seminariet har gräsmattor, örter, buskar,
träd och konstverk på förgårdsmarken och i gårdsmiljön som ger
en fantasifull inramning och är oaser bland höga byggnader. Elefantbacken är ett fint trädgårdsrum med höga smala träd som har
potential att i en förändrad struktur bli en välanvänd miljö, trots att
den idag upplevs ligga lite bakom. Läget kommer att vara bra när
de nya akutentréerna kommer att ligga strax söder om. Den lilla
parken har en fin växtlighet och en omsorg i sin grund som ger
förutsättningar till en god utveckling. Om den av olika anledningar
skulle behöva byggas om bör markytan reserveras för park även i
framtiden.
Kulturmiljö
16
41
82
Parkeringshuset Ovalen har en strategisk placering och beläggs
mest av besökande till sjukhuset.
Kulturmiljö
Gamla seminariet (1916) har stora kulturmiljövärden och är skyddat i detaljplan med rivningsförbud samt exteriöra och interiöra
skyddsbestämmelser. Byggnaden är mycket viktig i sjukhusmiljön
eftersom den är vacker och har gedigna tegelfasader och en bra
skala. Det är viktigt att det finns byggnader av olika storlek i kvarteret.
Elefantbacken
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 41
PROGRAMFÖRSLAG
Funktion: Vård, utbildning och
forskning
Den södra mindre delen av området
ligger inom primärt utbyggnadsområde för sjukvården.
Delområdet
Delområde E – Lunds universitets vårdutbildningar och forskning, Astronomi samt
Sjukhuskvarter öster om Centralblocket
Delområde E är det största i programmet och omfattar i huvudsak
Lunds universitets vårdutbildningar och forskning men även sjukvårdsbyggnader. Det innefattar hela BMC Biomedicinskt centrum
med forskning, laboratorieverksamhet och medicinsk undervisning. Astronomi och Gamla vattentornet samt reservoarerna och
p-hus Granaten ligger högst och längst österut. Dessutom ingår
Region Skånes byggnader 70 – 72, (Patologen, Cytologisk klinik
och Mikrobiologiskt laboratorium), byggnad 34 (Wigerthuset), 35
(Ögonklinik B) och 28 (förskolan Röda stugan). Området gränsar
till Lundalänken och Baravägen i norr, Klinikgatan i väster, i söder till LUX och i öster till Sölvegatan. Området gränsar även till
Tornavägen, Universitetsplatån och hållplats LTH i öster. Området
kan utvecklas med både utbildningslokaler och flera vårdbyggnader. Vattenreservoarerna måste ligga kvar. Sjukhusstråket möter
Kunskapsstråket och denna mindre nod vid Sölvegatan inom delområdet.
Stadsmiljö
Det viktigaste i detta delområde är att entréer vänds mot Kunskapsstråket på Sölvegatan och Sjukhusstråket samt att publika
utrymmen vänds utåt dessa båda stråk. Korsningspunkten mellan
Kunskapsstråket och Sjukhusstråket är en viktig punkt längs Sölvegatan som ska förstärkas på flera sätt. Punkten kan utvecklas med
service, entréer och lokaler i bottenvåningarna. Nya institutioner
och kliniker ska vända sig mot dessa huvudstråk och vistelseytor,
foajéer och caféer ska vändas mot huvudstråken.
Illustrationsplan
En annan viktig del i detta delområde är en ny gata i den sydliga
kanten av delområdet längs gränsen mot Akademiska Hus fastighet
och LUX. Denna nya gata som är en förlängning av gatan söder
om Centralblocket ger sjukhusområdet en ny infart för bil, gång
och cykel. Denna infart gör att en del trafik från östra stadsdelarna
kan välja denna väg och bör skyltas som infart. Gatan ska utformas
och läggas på en sådan höjd att gatan blir användbar på båda sidor.
Gatan är viktig för orienterbarheten i sjukhusområdet och kommer
även att stärka stråket i Sölvegatan.
Den norra av de två kopplingarna från Sölvegatan, den som ingår
i Sjukhusstråket, är främst för cyklister och gående och för lokala
transporter till de verksamheter som ligger i direkt anslutning till
den gatan.
I anslutning till den nya gatan kan kvarteret utvecklas med ny sjukhusbebyggelse i nära anslutning till Centralblocket och BMC. Den
nya bebyggelsen har haft arbetsnamnet LMC, Laboratoriemedi-
42 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
Struktur
cinskt centrum. En utveckling av detta kvarter förutsätter rivning
av de befintliga byggnaderna 34 (Wigerthuset), 35 (Ögonklinik B)
och 28 (förskolan Röda stugan). I en rivning av byggnad 35 ingår
en förbindelsegång till byggnad 33 (Ögonklinik A). En viktig ny
koppling söderut, en öppen gång eller gata, kan åstadkommas när
denna del av kvarteret utvecklas.
Delområde E har starka barriärer åt väster, norr och öster.
Dessa barriärer behöver överbryggas bättre med tydliga passager
för gående och cyklister, attraktiva entréer samt tydliga cykelvägar. Klinikgatan mellan delområde E och D är en lång rak gata som
är prioriterad för akut trafik och längs den finns den långa byggnaden som ligger i suterräng. Denna långa byggnad skulle vinna
på att ha en tydligare entré som vänder sig inåt sjukhusområdet
och sjukhusstråket. Liksom i delområde D finns ett parkeringshus i
norr som ramar in och avgränsar tillsammans med kollektivtrafikstråket/bussgatan som går i skärning i en planskild korsning med
Tornavägen. Åt öster finns Tornavägen, en viktig huvudgata som
ingår i ”mellanringen” av huvudgator i Lund. Cykelvägarna ska
tydligare koppla till cykelbron parallell med Tornavägen över kollektivtrafikstråket.
Korsningspunkten där Sjukhusstråket når Sölvegatan och
Kunskapsstråket, bör förstärkas med nya byggnader som
innehåller service, entréer och lokaler i bottenvåningarna.
Tornavägen är en huvudgata med mycket trafik och utgör en gräns
mellan Norra och Södra Universitetsområdet. Barriären ska överbryggas så mycket som möjligt med extra goda passager för gångoch cykeltrafik. Särskild vikt ska läggas i korsningen med Sölvegatan där Kunskapsstråket går mot noden hållplats LTH och vidare
österut.
Det finns stora höjdskillnader i delområdet. Klinikgatan ligger
cirka 7 meter lägre än angöringsgatan öster om BMC, och Tornavägen ligger ytterligare cirka 2 meter högre än BMCs angöring.
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 43
PROGRAMFÖRSLAG
Kulturmiljö
70
72
BMC
35
34
28
71
Höjdskillnaderna är både en tillgång och ett problem och behöver
hanteras och överbryggas på olika sätt. Det bör finnas gång- och
cykelpassager genom delområdet. För att minska BMC som barriär
är det viktigt att flera gång- och cykelpassager finns genom området. Dock kan höjdskillnaderna här skapa problem och svårigheter
att göra dessa passager tillgänglighetsanpassade. De är ändå betydelsefulla för att underlätta rörelser och göra miljön tryggare. Ju
fler människor som rör sig i området och ju flera möjligheter i val
av gångväg man har desto tryggare känns miljön.
Det viktigaste är stråken och entréer. Stråken kan förstärkas med
nya byggnader. En ny byggnad mellan BMC och Sölvegatan är positiv för att accentuera Sölvegatans riktning. Den kan om den blir
hög påverka siktlinjen mot Gamla vattentornet när man kommer
på Sölvegatan söderifrån. Byggnaderna ska utformas så att detta
vackra landmärke inte skyms.
Gränsen för kvartersstadskaraktären kan flyttas norrut längs Sölvegatan. Nya byggnader ska byggas så att en del fasader blir parallella med gatan.
Inom delområdet finns en förskola, byggnad 28 (Röda stugan),
som har öppet både på dagtid och nattetid. En ersättning för den
måste övervägas vid detaljplanering inom detta delområde.
Det finns visioner om att bygga fler utbildningslokaler och administrationslokaler i anslutning till BMC för att samla Lunds universitets vårdutbildningar. Detta kan ske i området vid Sölvegatan
sydväst om Astronomiska institutionen. En måttlig byggnad och en
ny liten park som placerad i fonden av Sölvegatan framför gamla
vattentornet kan ge stöd och riktning åt gatan. Lokaliseringen påverkar angöringsgatan till BMC och det prioriterade cykelstråket
Blå stråket.
Kulturmiljö
Gårdsrum och planteringar längs Sölvegatan har kulturhistoriska
och miljömässiga värden. Universitetsområdets gröna karaktär
äventyras med många förtätningar längs Sölvegatan. Den gröna kilen, som universitetsområdet utgör, ska utvecklas och en förtätning
ska ske varsamt. Eftersom utbildnings- och forskningslokaler ska
utvecklas ytterligare inom delområdet riskerar förgårdsmarken att
förtätas. I fortsatt planarbete är det därför viktigt att väga samman
de olika förtätningarna så att karaktären av institutioner med trädgårdar inte går förlorad längs Sölvegatan.
De äldsta delarna av BMC är kulturhistoriskt intressanta. De är
de första byggnaderna av Klas Anshelm inom området och är ett
gott exempel på byggnader med generalitet och tegelarkitektur från
andra halvan av 1900-talet. Gamla vattentornet som numera an-
vänds av Astronomiska institutionen samt byggnad 34 (Wi-
44 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
gerthuset) är rödmarkerade i Bevaringsprogrammet. Vaktmästarbostaden vid Tornavägen föreslås rödmarkeras också. Angående
byggnad 34 (Wigerthuset) finns en utredning av stadsantikvarien
som godkänner en rivning trots att byggnaden ingår i det antagna
Bevaringsprogrammet.
Överst: BMC - Biomedicinskt centrum
Näst överst: Gamla vattentornet och Astronomi
Näst underst: BMC mot Klinikgatan
Underst:Vaktmästarbostaden vid Sölvegatan och Tornavägen
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 45
PROGRAMFÖRSLAG
Funktion: Utbildning och forskning
Delområde F – Universitetskvarter öster om
Sölvegatan
Här ligger Fysikum, Geocentrum, Gerdahallen och parkeringen på
östra sidan om Sölvegatan. Området kan förtätas med flera byggnader med blandade funktioner, även bostäder kan prövas, men framför allt utbildning. Delområdet ligger öster om Kunskapsstråket
och Sölvegatan, granne med Professorsstadens villor. Tornavägen
utgör gränsen i öster.
Stadsmiljö
Delområdet
Det viktiga i detta delområde är att stärka Kunskapsstråket och
vända entréer mot Sölvegatan. Om en ny byggnad ska byggas ska
lokaler och publika verksamheter samt entréer vara vända åt Sölvegatan. Det är viktigt att förstärka stråket och göra det attraktivt
med så många lokaler som möjligt mot gatan. Vistelseytor, foajéer
och caféer ska aktivera gatan. Gränsen för kvartersstadskaraktären
kan flyttas norrut längs Sölvegatan. Nya byggnader ska byggas så
att fler fasader blir parallella med gatan.
En gång- och cykelväg i Professorsgatans förlängning är viktig för
att knyta ihop Sjukhusstråket och Kunskapsstråket med områden
åt sydost.
Ett förtätningsområde vid korsningen Sölvegatan/Tornavägen
finns. I Fysikums kvarter kan här finnas plats för en byggnad som
anknyter till Sölvegatans nivå och blir en pendang till Universitetsplatåns planerade bebyggelse.
Illustrationsplan
En entrébyggnad till Fysikum vid Sölvegatan kan öka tillgänglighet och orienterbarhet och ger liv genom en öppen bottenvåning.
Den kan samverka med och stärka BMCs entré på andra sidan Sölvegatan och göra området mellan Fysikum och BMC till ett gemensamt entrétorg och en mötesplats för studenter.
46 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Fysikum
PROGRAMFÖRSLAG
Söder om Fysikum finns plats för institutions- och bostadsbyggnader på parkeringsplatsen vid Sölvegatan. Här planeras för parkeringsgarage och lokaler i en kombinerad byggnad. Lokaler ska
ligga mot gatan och parkeringsplatser i källarplan och i den inre
kärnan i bottenvåningen. En ny byggnad som tillför mångfald och
aktiverande folkliv via entré och öppen bottenvåning mot Sölvegatan. Det finns möjligheter till kompletteringar med bostäder intill
hyresrum för gästforskare mot Professorsstaden. Bostadsbebyggelse i närheten av Fysikum kräver riskanalys.
Struktur
Cafébyggnad ”Café Geo” öster om Geologen vid Sölvegatan skulle
få ett strategisk läge. Det blir en ny byggnad på plats för utåtriktad,
öppen verksamhet med café och studieplatser med entré mot Sölvegatans nya mötesplats i korsningen Sölvegatan-Helgonavägen.
Kulturmiljö
Fysikums delar närmast Sölvegatan föreslås ingå i Bevaringsprogrammet och svartmarkeras, de är viktiga för helheten. Färdas man
norröver längs Sölvegatan upplever man kontrasten mellan stenstadens täthet med byggnadernas närhet till gatan och den modernistiska stadsplaneringens bebyggelse placerad som enskilda volymer i park. Kontraster som denna är värdefulla eftersom de skapar
tydliga sekvenser i färden längs Kunskapsstråket.
Kulturmiljö
Universitetsområdets gröna karaktär äventyras med många förtätningar längs Sölvegatan. Förgårdsmarken och Sölvegatans dubbla
alléer ingår i Bevaringsprogrammet. Förtätning och kompletteringar måste göras med försiktighet så att inte för mycket grönska
i universitetsområdet försvinner.
Före detta Kemiska institutionen – Ekologihuset, som idag är en
del av Geocentrum, Gerdahallens östra fasad samt del av Geocentrum (Carlqvistska villan) är rödmarkerat i bevaringsprogrammet.
Personalbostäderna väster om Gerdagatan är markerade med svart.
Alla dessa byggnader ska bevaras.
Sölvegatans södra delar
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 47
PROGRAMFÖRSLAG
Funktion: Utbildning, forskning och
museum
Delområde G – Universitetskvarter väster
om Sölvegatan
Här ligger gamla Zoologen/LUX, SOL Språk och litteraturcentrum
samt Skissernas museum. Området vetter både mot Sölvegatan och
Helgonabacken och Kunskapsstråket korsar området. Området har
framsidor åt flera håll och strategiska gatukorsningar med bra cafélägen. Området stärks med de planer som är på gång.
Stadsmiljö
Det viktigaste i detta område är att stärka Kunskapsstråket och tydligt visa att stråket svänger genom detta delområde. Entréer ska
vändas ut mot stråket. SOL kan annonseras tydligare mot Helgonavägen med en ny förstärkt entré. Området ligger granne med Helgonabacken.
Delområdet
Helgonavägen ska behålla och utveckla sin lummiga karaktär och
utvecklas till en gata där biltrafik är nedtonad till förmån för gående och cyklister. Parkerade bilar längs gatan begränsas.
Korsningen Sölvegatan/Helgonavägen ska förstärkas med en plats,
en hot spot, som knyter samman LUX och Geocentrum. Kanske
ska den heta Professorsplatsen. Gerdahallen och SOL ska också
vara synliga från denna nya plats. Detta är en viktig korsningspunkt och ska utformas till en attraktiv plats att mötas på med informella sittplatser, plattytor och gräs. Trädgårdskaraktären ska
inte gå förlorad och gatans alléträd ska även i fortsättningen ange
gatornas riktningar och gränser.
Kulturmiljö
De äldre institutionsmiljöerna ger genom detaljering och gedigna
vackert åldrande byggnadsmaterial en rofylld miljö med ett tydligt ställningstagande att man i denna miljö eftersträvar långsiktigIllustrationsplan
48 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Kunskapsstråket vid SOL-centrum
PROGRAMFÖRSLAG
het och att byggnaderna tydligt annonserar funktionerna av publik
verksamhet. Lingvisthuset (Romanska institutionen) och Gamla
zoologen är båda rödmarkerade i bevaringsprogrammet, liksom
murar och staket vid Gamla zoologen. Trädgårdsmiljöerna är också
markerade i bevaringsprogrammet.
Struktur
Byggnation på gång
Zoologen och Zoofysiologen vid Helgonavägen håller på att byggas om och till i två till fem plan som dockar till Zoologen för
Humanist- och Teologifakulteten. Byggnaden ska heta LUX. Tillbyggnaden ska få entré mot Helgonavägen och bibliotek samt café
i bottenplan mot Sölvegatan, och med norrfasad mot den planerade
gatan i Klinkgatans förlängning åt sydost till Sölvegatan. Byggnationen har påbörjats och beräknas vara klar 2014. Byggnaden kommer att innehålla bibliotek och café. Helgonavägen kan eventuellt
byggas om för att koppla den nya anläggningen LUX till SOLcentrum och på så sätt samla dessa kring ett gemensamt torg.
Kulturmiljö
Ovan: Gamla Zoologen
Nedan: LUX. Illustration Mats White Henrik Jais Nielsen arkitektkontor
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 49
PROGRAMFÖRSLAG
Funktion: Utbildning och blandad
stad
Delområdet
Delområde H – Helgonabacken
Delområdet innehåller Universitetsbiblioteket i parken Helgonabacken med omgivande byggnader med varierade funktioner, Biskopshuset, byggnad 24 (Valvet, Medicinhistoriskt museum), 22
(Hudhuset), 23 (Rehab), 32 (Reumatologen), Skissernas museum
samt delar av SOL. Området är spännande med tegelvalv och torn
och har parkmiljöer och en mänsklig skala. Kunskapsstråket går
genom parken.
Stadsmiljö
Det viktigaste i detta delområde är att bevara och utveckla parken Helgonabacken. Helgonabacken är unik. Det är viktigt med ett
kontinuerligt underhåll, punktvis upprustning och en strategi för
förnyelse av det äldre trädbeståndet.
Den västra och norra delen av området kan utvecklas med nya
funktioner när sjukhuset lämnar dessa vackra gamla byggnader.
Här kan helt nya funktioner som t ex bostäder och utbildning ta
över. Dessutom finns möjlighet till viss förtätning.
Illustrationsplan
Nya måttligt stora byggnader kan tillåtas i delområdets västra delar, norr om byggnad 24 (Valvet) och norr om byggnad 23 (Rehabhuset). Nya byggnader kan kontrastera mot befintliga byggnaders
karaktär men ska ansluta till skalan och bibehålla närheten mellan
universitet och stad. I planeringen av dessa byggnader är det viktigt
att nya portar tas upp under förbindelsegångarna så att Allhelgona
kyrkogata och kvarteret Paradis kopplas starkare till nya byggnader vid Valvet, Helgonabacken och Universitetsbiblioteket.
När byggnad 32 (Reumatologen) i norr får en ny användning bör
entréer vändas söderut mot parken och angöras från Helgonavägen. Reumatologens damm och trädgård kan förbli en tillgång för
byggnaderna på ömse sidor och samhörigheten med Helgonabackens dammar bör göras tydligare.
Kunskapsstråket genom Helgonabacken
Helgonavägens del i nord-sydlig riktning tas bort och görs om till
ett attraktivt och rofyllt parkrum med gångväg. Parkeringsmöjligheterna tas bort och angöring till UB kopplas istället till Lasarettsgatan. När sjukhuset lämnar de södra delarna av sin fastighet begränsas tillfarten under valvet mellan byggnad 32 (Reumatologen)
och byggnad 22 (Hudhuset), och byggnaderna ska angöras från
Helgonavägen.
Det är viktigt att när nya byggnader läggs till, ändå behålla den
samlade ytan med stora träd och utveckla Helgonabackens parkvärden. Parken är mycket uppskattad och dess storlek gör den till
stadsdelens viktigaste gröna lunga. Helgonavägen ska utformas så
att den inkräktar minimalt på parken. Omgivande förgårdsmark,
reumatologens damm och Skissernas museums skulpturpark m m
50 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
ska, som den delvis gör idag, höra ihop med parken och allt upplevas som en samlad lummig oas. Det är viktigt att parken upplevs
sammanhängande hela vägen runt Universitetsbiblioteket.
Struktur
Kunskapsstråket leder genom parken och mötesplatser bör förstärkas i parkens östra delar. Söderut kan stråket utvecklas genom att
det går att nå kvarteret Paradis både öster om Valvet som idag, och
under förbindelsegångarna genom de nya portarna. Kunskapsstråket fortsätter norr om SOL på Helgonavägen in i delområde G.
En ny gångförbindelse bör undersökas i anslutning till Biskopshuset och Skissernas museums lastgård. Med en ny gångväg som tar
sig genom häcken i detta hörn av Helgonabacken kan en stig utvecklas genom institutionsträdgårdar parallellt med Biskopsgatan
ända fram till Botaniska trädgården.
Kulturmiljö
Detta delområde hyser i stort sett bara kulturhistoriskt värdefulla
byggnader, Biskopshuset, Universitetsbiblioteket UB I, 32 (Reumatologen), 22 (f d Medicinska kliniken, nu Hudhuset), 23 (f d
Kvinnokliniken, nu Rehabhuset) och 24 (Portvaktsbyggnad och
förbindelsegången, nuvarande Valvet), är alla rödmarkerade i Bevaringsprogrammet. Dessa byggnader ska bevaras. Universitetsbiblioteket är skyddat som byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Förändringar kräver särskilt tillstånd från Länsstyrelsen.
Parken Helgonabacken är mycket skyddsvärd och bör inte minskas
eller exploateras. Den är en del av det gröna bälte av institutionsparker som omger den medeltida staden. Detta gröna bälte pressas
på flera platser och ny bebyggelse planeras som sammantaget kan
minska dess tydlighet, kulturhistoriska värden, dess upplevelsevärden och biologiska värden. Den nya bebyggelsen mellan UB och
Allhelgonakyrkan inkräktar på de gröna trädgårdsrum som har ett
historiskt funktionellt samband med sjukhusmiljön. Det får konsekvenser för kulturmiljön om dessa mellanrum blir för små.
Ett nytt arkiv i flera plan som en tillbyggnad till Universitetsbiblioteket håller på att utredas. En varsam om- och tillbyggnad kan bli
aktuell som utformas så att den påverkar parken så lite som möjligt. En ny entré som kompletterar huvudentrén och café med uteservering ska placeras åt öster så att den stärker Kunskapsstråket.
Förslaget innehåller även en ombyggnad av den nordöstra delen av
befintligt bibliotek.
Kulturmiljö
22
32
23
24
Nedan till vänster: Nytt arkiv vid Universitetsbiblioteket, skiss i vitt
och blått (glas), Sweco
Nedan: Helgonabacken och UB I
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 51
PROGRAMFÖRSLAG
Funktion: Vård
Sekundärt utbyggnadsområde för
sjukvården
Vilket innebär att avvägningarna
mellan vårdintresset och kulturmiljöintresset ska ske i varje detaljplan.
Delområde I – Sjukhuskvarter söder om
Centralblocket
Här ligger byggnad 30 (Kvinnokliniken), 33 (Ögonklinik A) och
38 (Ronald McDonalds hus) samt byggnad 31 (Rosa kiosken).
Området ligger söder om och i anslutning till Centralblocket. Här
kan byggnader ersättas av en ny bebyggelsestruktur för modern
vård. Även här kan effektivare samband skapas till det centrala
sjukhuskvarteret.
Stadsmiljö
Delområdet
Viktigast i delområdet är att entréförhållanden, bottenvåningarnas
fasader och förgårdar längs Klinikgatan skapar ett trevligt stadsrum att röra sig längs, både som gående och cyklist. Det ligger i
anslutning till Centralblocket och kan både behålla attraktiva befintliga miljöer och utvecklas med nya byggnader. Byggnaderna
längst österut i delområdet bör bevaras och ge sjukhusområdet en
varierande skala. De bildar en mjuk övergång mot omgivningen
vid LUX och den nya infarten från Sölvegatan.
I den västra delen kan nya rationella byggnader ersätta byggnad 30
(Kvinnokliniken). I delområdets sydvästra hörn, i korsningen Kioskgatan/Lasarettsvägen finns idag en låg byggnad, Rosa kiosken.
Små byggnader har ett särskilt värde och denna funktion behöver
Rosa kiosken och byggnad 30
Illustrationsplan
52 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
finnas i området. En ny rosa kiosk föreslås, kanske i ett annat läge.
Struktur
Kulturmiljö
Det får konsekvenser för kulturmiljön om byggnad 33 (Ögonklinik
A, 1942) röd i Bevarandeprogrammet eller byggnad 32 (Reumatologen) västra delen, Överläkarvillan 1927 röd i Bevarandeprogrammet, rivs.
Byggnad 33 (Ögonklinik A) med trädgårdsrummet söder om är en
byggnad med stora arkitektoniska värden. Ett bevarande är även
lämpligt för att visa sjukhusets utveckling under 1940-talet. Den
exteriört sett välbevarade Överläkarvillan bör bevaras då den visar
hur man blandade boende och verksamhet i vården i en tid före
modernismens funktionsuppdelning.
Reumatologens damm har ett samband med Helgonabackens historiska dammanläggningar. Dammarna bör bevaras och stärkas
eftersom de samverkar för att ge en behaglig miljö och en påminnelse om klostrets en gång vattenrika bebyggelsemiljö.
Kulturmiljö
Uteplatsen vid byggnad 30 (Kvinnokliniken)
31
30
33
38
Byggnad 33 (Ögonklinik A)
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 53
PROGRAMFÖRSLAG
Funktion: Vård
Sekundärt utbyggnadsområde för
sjukvården
Delområdet
Delområde J – Sjukhuskvarter sydväst om
Centralblocket
Kvarteret innehåller byggnad 13 (onkologiska kliniken), 27 (infektionskliniken), del av byggnad 18 (Psykiatrihuset) och byggnad 29 (Barnhälsovårdshuset, f d Epidemisjukhusets administrationsbyggnad). Delområdet kan kanske i framtiden få en ny bättre
koppling till staden med en koppling, en gång- och cykelväg, längs
södra kanten intill fastigheten Eskil 3 och vidare in till Kioskgatan.
Detta skulle i sådant fall innebära en rivning av delar av byggnad
18 vilket inte är aktuellt nu. Detta kvarter bör behålla flera befintliga byggnaderna längs Lasarettsgatan och Getingevägen men kan
omvandlas i mitten.
Stadsmiljö
Det viktigaste inom detta område är att kvarteret är en del av sjukhusets framsida mot Getingevägen och att den innehåller en gångoch cykelkoppling till Kioskgatan. Delområdets förhållande liknar
på många sätt delområde Bs men det har ett något mer perifert
förhållande till Centralblocket. Här kan Onkologen utvecklas och
flera nya byggnader placeras. Befintliga byggander behålls mot gatorna Lasarettsgatan och Getingevägen vilket gör att ny bebyggelse
i mitten kan utformas friare.
Illustrationsplan
Det skulle vara fördelaktigt om gång- och cykelkopplingen till Kioskgatan. Gatan skulle kunna vinklas så att den blir en förlängning
av Karl XII-gatan. En öppning i bebyggelsen mot Getingevägen
här ger sjukhusområdet bättre koppling till stadens övriga gatunät
och cykelvägnät. Kioskgatan kan i framtiden bli den södra gränsen
för sjukhusets verksamhet.
Kulturmiljö
I delområdet finns byggnad 29 (f d Epidemisjukhusets administrationsbyggand, där idag bedrivs barnhälsovård), röd i Bevaringsprogrammet, 27 (Infektionskliniken), föreslås rödmarkeras, samt
västra delen av sjuksköterskehemmet invid Getingevägen, idag en
del av byggnad 18 (Psykiatrihuset), föreslås bli svartmarkerad. Det
är viktigast att byggnad 29 (f d Administrationsbyggnaden) bevaras. Den är även mycket betydelsefull för Getingevägens gaturum.
Oasen Onkologens damm
Dammen med sin fina växtlighet vid byggnad 13 (Onkologen) är
ett fint parkrum och mikropark som speciellt bör lyftas fram. Den
är en oas intill kompakta sjukhusbyggnader som förutom att den
samlar dagvatten ger platsen ett skönhetsvärde. Den bör skyddas
och avskärmas från spårområde och cykelväg, med en tät häck t ex.
Byggnation på gång
Onkologens nya byggnad för strålbehandling kommer att ligga
54 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
strax söder om byggnad 13, den nuvarande strålbehandlingskliniken. Byggnaden blir i fyra våningar ovan jord. Byggnation pågår
och beräknas klar 2014. Den nu planerade strålkliniken skulle t
ex kunna byggas ut i ytterligare ett kvarter. Denna byggnation är
ett exempel på att inom sjukhusområdet pågår byggnation av stor
omfattning som planerades före detta långsiktiga strategiarbete initierades.
Struktur
Kulturmiljö
29
27
20
Ovan till vänster: Byggnad 29 ut mot Getingevägen
Nedan till vänster: Onkologen, visionsbild av
ny byggnad för strålbehandling, White arkitikter
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 55
PROGRAMFÖRSLAG
Funktion: Blandad stad, kyrka
och församlingshem
Delområde K – Allhelgonakyrkan och äldre
sjukhusbyggnader norr om kyrkan
Kvarteret som innehåller Allhelgonakyrkan, församlingshem samt
del av fastigheten Eskil 7, som innehåller del av byggnad 18 (Psykiatrihuset, före detta Sjuksköterskehemmet) samt fastigheten Eskil 3 (f d orgelfabrik). Kvarteret utgör programområdets sydvästra
hörn.
Stadsmiljö
Detta är en mycket strategisk plats och vägskäl i Lund. Lunds gamla infart Norrtull ligger här och Kävlingevägen och Getingevägen
går ihop. Dessutom mynnar Sankts Lauretiigatan och Allhelgona
kyrkogata ut i Norrtull. Det viktigaste är att platsen behåller känslan av att det är här vägarna möts vid infarten till det historiska
Lund. Det är viktigt att kunna korsa gator och spårvagnsspår på
flera platser i detta vägskäl.
Delområdet
Allhelgonakyrkan med sitt spetsiga torn är ett landmärke. Det är
viktigt att kyrkan behåller sin framträdande position i stadsbilden.
Den öppna gröna platsen med kyrkan i mitten är avgränsad av byggnader som bildar mur framför sjukhusområdet. Det gör platsen till
en egen enklav. Angöringen med bil till delområdet sker idag från
Getingevägen. Detta kommer att behöva ändras när Getingevägen
trafikeras av spårväg. Angöringen till kyrkan och församlingshemmet kan ske från Allhelgona kyrkogata men angöringen till Eskil
3 och Eskil 5 kan bli svårare att lösa. Om dessa två fastigheter inte
kommer att ha anknytning till sjukhuset eller kyrkan finns ingen
naturlig angöringsväg.
Allhelgonakyrkan
Illustrationsplan
56 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
Kulturmiljö
Struktur
Det får konsekvenser för kulturmiljön om Stall, kemisk fabrik, orgelfabrik 1859, 1881 på fastigheten Eskil 3, ny i Bevaringsprogrammet och föreslås bli röd, rivs. Bebyggelsen på Eskil 3 består
delvis av äldre traditionella hus med fasader i puts och handslaget
gult tegel. De utgör rester av den bebyggelse som växte fram längs
med infartsvägarna till Lund. Byggnaderna är, bortsett från Biskopshuset, de äldsta i området. Byggnadsskicken, byggnadsmaterialen samt de historiska funktionerna, fristående från lasarett och
universitet, berikar miljön och bidrar till mångfalden i uttryck och
berättelser. En innehållsrik kulturmiljö blir långsiktigt mera hållbar
än en förenklad.
Den överjord förlagda kulverten utgör en tydlig inramning till Allhelgonakyrkans tomt och en skiljelinje mellan kyrka och sjukhus
som existerat sedan kyrkan byggdes 1889-91. Om förbindelser i
denna mur behöver göras bör de förläggas i ett nordligt läge där det
är skymt bakom kyrkan och församlingshemmet.
Kulturmiljö
Kyrkotomten runt Allhelgonakyrkan är skyddad enligt Kulturminneslagen. Väsentlig förändring kräver särskilt tillstånd från Länsstyrelsen.
18
Till vänster: Byggnad 18 (Före detta sjuksköterskehemmet
Nedan: Norrtull
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 57
PROGRAMFÖRSLAG
Funktion: Utbildning och torg
Delområde L – Norra delen av kvarteret Paradis
Här ligger idag en parkeringsplats mellan Pedagogen och Teologen samt en jordkällare/islada bakom en tegelmur. Området är en
baksida i kvarteret Paradis. Det kan omvandlas till framsida och en
viktig entré till kvarterets.
Stadsmiljö
Delområdet
Det viktigaste inom detta delområde är att ett attraktivt entrétorg
skapas mellan valven på Allhelgona kyrkogata. Det ska bli huvudentrén till hela kvarteret Paradis. Med öppningar under förbindelsegången norr om gatan får torget tvärgående rörelser och det kan
bli en mycket attraktiv och trevlig mötesplats med busshållplats i
mitten. Inom kvarteret Paradis finns utvecklingsmöjligheter trots
den redan täta miljön. En komplettering kan ske med en ny byggnad med reception, kontor och studiecenter för S-fakulteten. Det
ger kvarteret en tydlig entré och adress samt ger kvarterets inre en
skyddad plats i bra väderstreck. Entrétorget och ett nytt valv ska
bidra till att utveckla närheten mellan universitet och stad.
Kulturmiljö
Detta är det gamla lasarettsområdet och det innehåller flera byggnader som är kulturhistoriskt intressanta. Staket och avläsbara
gränser bidrar till förståelsen för miljöns historiska förankring, till
suggestiva och upplevelserika rum. Passager kan ordnas utan att
staket behöver avlägsnas i sin helhet. Nya byggnader planeras på
befintlig markparkering och över en jordkällare/islada. Den planerade bebyggelsen i kvarteret Paradis är förenlig med bevarandet av
kulturvärden. Den delvis underjordiska isladan skall dokumenteras
innan den rivs.
Allhelgona kyrkogata mellan valven
Illustrationsplan
58 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
Planer på gång
Skisser på en ny byggnad inom kvarteret Paradis, Studiecentrum
för S-fakulteten, visar en byggnad i tre till fem våningar som är indragen från Allhelgona kyrkogata så att ett entrétorg bildas mellan
valven på den plats som idag är parkeringsplats. Byggnaden ska
koppla ihop befintliga lokaler och innehålla läseplatser, restaurang/
café, reception och kontorslokaler. Det viktiga är att öppna upp
området vid Allhelgona kyrkogata och skapa en tydlig entré från
norr till kvarteret Paradis men även bättre kopplingar till fots och
med cykel norrut mot Universitetsbiblioteket.
Struktur
Kulturmiljö
Ovan till vänster: Ett attraktivt torg kan skapas som når över Allhelgona kyrkogata mellan valven med upphöjd enhetlig beläggning
och markerade cykelbanor. Platsen kan förändras från en baksida till kvarteret Paradis
huvudentré.
Till höger: Studiecenter för S-fakulteten.
Illustration av Juul I Frost Arkitekter
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 59
PROGRAMFÖRSLAG
Funktion: Utredningsområde som
kan innehålla teknik och service
till sjukhuset, hälso- och sjukvård,
bostäder samt forskning och utbildning
Primärt utbyggnadsområde för sjukvården och kvarter för långsiktig
utveckling.
Delområde M – Utredningsområde
Detta delområde omfattar kvarteren Sjuksystern och Vårdbiträdet, parkeringshuset Kompassen, Systervägen samt Baravägen.
Delområdet är ett utredningsområde och ska primärt utvecklas
som försörjningskvarter till sjukhuset. På längre sikt kan området
utvecklas med byggrätter för hälso- och sjukvård, bostäder samt
forskning och utbildning.
Stadsmiljö
Det viktigaste inom detta område är att det går att utveckla försörjningskvarteret samt att kvarterens kanter möter omgivande
gator och bebyggelse omkring på ett trevligt sätt. Både kvarteret
Sjuksystern och kvarteret Vårdbiträdet ingår i utredningsområdet
som i första hand ska tillgodose sjukhusområdets behov av teknisk
service.
Delområdet
Kvarteret Vårdbiträdet innehåller idag stora teknik- och servicebyggnader samt markparkeringar. Kvarteret reserveras för teknik
och service till sjukhuset och hur stor plats som behövs ska utredas. Storleken på teknikfunktionerna i kvarteret avgörs av sjukhusets behov. Kvarteret utvecklas och koncentreras för sjukhusets
godsmottagning, verkstäder och driftsbyggnader. Logistik-, transport- och försörjningsstrukturen behöver uppgraderas och förnyas
på sjukhusområdet. Centralt i kvarteret är inlastningen till sjukhusets kulvertsystem där varutransporter kan docka till en lastbrygga.
Ramp för godstransporter inom servicekvarteret
Illustrationsplan
60 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
Sjukhusets nya kulverstsystem ska också mynna här för inlastning
och varutransporter. Försörjningskvarteren kommer att ha en inbördes etappindelning som är beroende av möjligheten att förverkliga servicekvarteret i ny tappning samtidigt som det under tiden
skall fungera som dagens servicekvarter. Den planerade spårvägen
kommer att påverka delområdet beträffande befintliga kulvertars
underhåll och anläggning av ny kulvert. Ny kulvertanslutning för
transportkulvert ska kunna byggas i samband med tidiga etapper
inom sjukhusområdet.
Struktur
Eftersom lastplatsen ligger lågt i förhållande till omgivande gator
skulle det vara möjligt att däcka över delar av kvarteret och tänka
sig en framtida bebyggelse ovanpå. I kommande utredning ska
möjligheterna till överdäckning belysas.
I kvarteret Sjuksystern finns bostäder för tillfälligt boende, t. ex.
för anhöriga till de som vårdas på sjukhuset. Detta kvarter kommer att upplevas mer central när området kring hållplats Universitetssjukhuset utvecklas till en stark nod. Även utvecklingen av
norra universitetsområdet med förtätning öster om detta delområde
kommer att påverka området. Det kan på sikt bli aktuellt med en
utveckling av vårdbyggnader, andra verksamheter, kontor, eller
bostäder med högre exploateringsgrad än dagens bostadshus. Bullerskyddade gårdar kan skapas. Det finns bostäder i norr och öster
att knyta an till om bostäder ska utvecklas i detta läge. Den bensinstation som finns vid korsningen Getingevägen/Baravägen ska på
sikt avvecklas.
Kulturmiljö
51
52
Kulturmiljö
Det får konsekvenser för helhetsbilden om bostadshusen i kvarteret
Sjuksystern rivs. Denna bostadsbebyggelse knyter an till Getingevägens övriga bostadsbebyggelse och har miljöskapande värde.
Byggnad 51 (Ångkraftverk) 1953-57 med fint utformade personalutrymmen är kulturhistoriskt intressanta av miljöskapande värde.
De bör inte rivas, men om de ska rivas bör de dokumenteras innan. Ångkraftverkets skorsten är den enda kvarvarande större tegelskorsten som finns centralt i staden. Den utgör en referenspunkt
för trafikanter i olika delar av staden och är ett teknikhistoriskt vittnesbörd. Miljön kommer att behandlas i det kunskapsunderlag som
tas fram som en del i kommunens kulturmiljöprogram.
Byggnad 52 (Gamla tvätten) med skorstenen vid byggnad 51 (Ångkraftverket) i bakgrunden
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 61
PROGRAMFÖRSLAG
3.4 Trafik
Genom att skapa attraktiva gång- och cykelstråk mellan viktiga
målpunkter inom och utanför programområdet sammanvävs sjukhusområdet och södra universitetsområdet med såväl Kunskapsstråket som övriga delar av Lund. Befintliga trafiknät ska struktureras upp och få tydlig hierarki för att förbättra orienterbarheten
och känslan om vilken trafikant som prioriteras var. Trafikslagens
maskvidd ska variera, där maskvidden blir allra tätast för fotgängarna och glesast för bilisterna. Platser där flera trafikslag möts ska
utformas med god trafiksäkerhet.
Hela trafiksystemet ska genomsyras av bilsnål planering för att
främja hållbara transporter. Såväl fotgängare som cyklister ska silas genom hela programområdet och det ska råda god tillgänglighet till attraktiv kollektivtrafik. För att visionerna ska få ordentligt
genomslag bör fysiska åtgärder kombineras med åtgärder inom
mobility management.
En del förändringar är möjliga att genomföra inom de närmaste
åren, andra på längre sikt. Förslaget innebär störst förändring inne
på sjukhusområdet, eftersom det är där det krävs mer åtgärder för
att uppnå ramprogrammets visioner.
Gångtrafik
Överst: Korsningen Getingevägen - Baravägen
Fotgängare med dess flexibla rörelsemönster ska ges det mest finmaskiga nätet. Fotgängarna kommer att röra sig på torgytor, kombinerade gång- och cykelvägar eller på separata trottoarer vid sidan
Mitten: Allhelgona kyrkogata
Underst: Lasarettsgatan
Till höger: Planerade gångstråk
62 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
av bilgator. Gångbanor och övriga ytor för fotgängare kommer tillsammans med sjukhusområdets kulvertsystem att bilda avancerade
och väl synliga förbindelser för människor som rör sig till fots.
Stor hänsyn ska tas till de oskyddade trafikanterna, i synnerhet
fotgängare med olika funktionsnedsättning. Extra viktigt är detta
inom Sjukhusområdet där det naturligt rör sig fler personer med såväl tillfälliga som permanenta funktionsnedsättningar än på andra
platser. Detta innebär exempelvis att det ska finnas ledstråk med
tydliga kontraster, genomgående god belysning som inte bländar
samt lättillgänglig information som alla kan ta till sig. Gångbanor
ska ha bekväma lutningar och vara fria från hinder, ojämnheter och
tvära nivåskillnader. Dock kan det på vissa ställen komma att behöva accepteras trapplösningar. Trafikmiljön ska genom sin fysiska
utformning inbjuda till låga hastigheter.
Hållplatstorget/Entrétorget ska skapa ett sammanhängande och
tydligt stråk mellan hållplatsen och sjukhusets huvudentré. Här ska
fotgängarna prioriteras. Tillsammans med trafiksäkerhetshöjande
åtgärder kommer exponeringen av fotgängare och cyklister medföra trygga och säkra trafikmiljöer för oskyddade trafikanter. Entréer
mot gata, öppna bottenvåningar och god överblickbarhet kommer
att medföra att fotgängare som rör sig inom sjukhusområdet känner
sig trygga dygnet runt. Möjligheten att ta sig mellan hållplatstorget
och Sölvegatan ska göras tydlig och attraktiv för att stärka kopplingen till Kunskapsstråket.
Ovan: Vid valvet över Allhelgona kyrkogata
Nedan: Korsningen Sölvegatan - Helgonavägen, en intensiv plats
längs Kunskapsstråket
I södra universitetsområdet uppehåller sig många människor för
vistelse och rekreation men många rör sig också tvärs området. Här
ska därför många valmöjligheter ges genom förgrenade gångvägar
i flera riktningar. Genom att begränsa biltrafiken på Helgonavägen
fredas Helgonabacken och fotgängare får bättre möjlighet att vistas
mer fritt i parkmiljön.
Nya öppningar i de igensatta valven norr om Allhelgona kyrkogata
föreslås för att ge fler möjligheter för gångtrafikanter att ta sig till
Allhelgona kyrkogata.
Cykeltrafik
Programområdet bär flera viktiga cykelstråk som kopplar Lunds
stadskärna med stora studentrika områden som LTH och Norra Fäladen. Huvudstråken ska vara snabba och gena pendlarstråk med
hög framkomlighet. Längs spårvägen föreslås ett snabbt och gent
cykelstråk med särskild inriktning till cyklister med högre krav på
framkomlighet. Stråket kommer att bli en viktig koppling mellan
Lunds central och nordöstra delarna av Lund. Från stråket ska cykelanslutningar in till Sjukhusområdet och södra universitetsområdet kopplas på flera ställen.
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 63
PROGRAMFÖRSLAG
Överst: Cyklist i blandtrafik
Mitten: Cyklar ska parkeras i cykelställ!
Underst: Finns tillräckligt många cykelställ på rätt plats?
Till höger: Planerat cykelvägnät
Från huvudstråken ska stråk med mer lokal funktion förgrenas ut
över programområdet och skapa ett finmaskigt och attraktivt cykelvägnät. Cykling ska främst hänvisas till separerade cykelbanor
av god kvalitet. Där separata cykelbanor saknas ska gator som utgör viktiga cykellänkar hastighetssäkras för att ge säker cykling i
blandtrafik.
Cykelbanor längs Klinikgatan, en cykelförbindelse, när befintlig
gångkulvert ska tas bort, mellan byggnad 33 (Ögonklinik A) och
byggnad 35 (Ögonklinik B) samt en cykelväg mellan f d Zoologiska muséet och byggnad 38 (Ronald McDonalds hus) ska möjliggöra en alternativ sträckning av Blå stråket.
Helgonabacken är en viktig plats för såväl vistelse som genomfart.
Blå stråket utgör en viktig del av Helgonabacken för både fotgängare och cyklister. Platsen där Blå stråket möter Allhelgona kyrkogata är en livlig punkt där det är viktigt att skapa gott samspel mellan trafikanterna, inte minst mellan fotgängare och cyklister som i
denna punkt ges flera vägval. Utbyggnad av separerade cykelbanor
längs Allhelgona kyrkogata väster om platsen kommer att öka tillgängligheten och säkerheten för cykling mot Lund C.
Cykelparkering
Cykelparkeringar ska finnas utspridda över programområdet och
64 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
vara placerade i närheten av entréer och målpunkter. För verksamma inom området bör det finnas attraktiva och lättillgängliga cykelparkeringar i anslutning till personalingångar och omklädningsrum. Standarden på parkeringsplasterna ska vara god där flertalet
bör vara väderskyddade, ha god belysning och erbjuda rimlig täthet
mellan parkerade cyklar. Möjlighet att serva cykeln, antingen själv
eller exempelvis med hjälp av inhyrd firma bör finnas i området.
Kollektivtrafik
Kollektivtrafiken inom och i programområdets närhet kommer att
erbjuda mycket goda förbindelser med såväl stadsbuss, regionbuss och i framtiden även spårväg. Längs Allhelgona kyrkogata
finns hållplats Biskopshuset mellan valven och längs Sölvegatan
finns två hållplatslägen för stadsbuss (Sölvegatan och Fysiologen). Längs Getingevägen ska hållplats Allhelgonakyrkan tas bort,
liksom hållplats BMC norr om programområdet. Detta främst på
grund av utrymmesbrist i och med införandet av spårvägen. Hållplats Allhelgonakyrkan ska ersättas med en hållplats för stadsbuss
på Bredgatan. Hållplats Universitetssjukhuset på Getingevägen,
kommer fortsätta att vara Lunds tredje största hållplats efter Lunds
central och Botulfsplatsen.
Attraktiva gångförbindelser ska dras till varje hållplats och goda
parkeringsmöjligheter för cykel ska finnas, i synnerhet vid hållplatser som trafikeras av regional kollektivtrafik.
Överst: Regionbuss på kollektivtrafikstråket ”Lundalänken”
Näst överst: Stadsbuss på Allhelgona kyrkogata
Till vänster. Planerade busstråk
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 65
PROGRAMFÖRSLAG
Kollektivtrafikstråket med dess framtida spårtrafik kommer att utgöra en viktig länk som sammanbinder Lunds central med Brunnshög och på sikt även vidare mot Dalby. Spårvägen kommer att
sätta en stark karaktär och identitet på Getingevägen. Antalet anslutningar och korsningspunkter med bil längs Getingevägen kommer att minskas till förmån för kollektivtrafikens framkomlighet.
Spårvägen ska ges god framkomlighet utan att skapa alltför stora
fysiska och visuella barriärer.
Hållplats Universitetssjukhuset är en viktig nod som ska utvecklas
till hållplatstorg med butiker och annan service. Sjukhusets verksamheter skapar liv och rörelse som sträcker sig över dygnets alla
timmar. Detta tillsammans med god överblickbarhet och god ljussättning bidrar till en hållplats som blir trygg att vistas vid och
attraktiv att besöka och använda.
Spårvägen, som söder om hållplatsen kommer att dela utrymme
med busstrafiken, ska gå på egen bana från hållplatsen vidare
norrut. Spårvägstrafiken kommer i den första etappen trafikeras av
vagnsätt som är max 40 meter långa. I ett senare skede kan det
bli aktuellt att köra med dubbla vagnssätt. Hållplatserna ska därför
planeras så att de på sikt kan byggas ut med 80 meter långa plattformar.
Servicelinje
Överst: Getingevägen
Underst: Allghelgona kyrkogata
Det pågår diskussioner kring servicelinjernas framtid och Skånetrafiken har föreslagit normala stadsbussar. Kommunen anser dock
att det är önskvärt att servicelinjerna även i framtiden trafikerar
Sjukhusområdet med mindre fordon där tillgänglighet prioriteras framför framkomlighet. Hållplatserna för servicelinjen ligger
inom korta avstånd och är lokaliserade till sjukhusverksamheternas
större entréer. Servicelinjerna trafikerar på samma premisser även
övriga delar av Lund.
Biltrafik
Huvudstrukturen för bil görs grovmaskig. Främsta bilvägarna är
Bredgatan, Getingevägen och Tornavägen som är delar av den så
kallade mellanringleden liksom Allhelgona Kyrkogata som utgör
del av den inre ringleden i Lund. Sölvegatan utgör en viktig länk
mellan ringlederna men kommer att vara en länk in till Sjukhusområdets östra infarter. Inne på Sjukhusområdet ska det befintliga gatunätet rensas från förgreningar och kompletteras med länkar som
förstärker strukturen.
Till Lasarettsgatan och Klinikgatan ska infarter kopplas som ansluter till det omkringliggande kommunala gatunätet i nord, nordväst
och öst. Befintlig infart via Entrégatan ska stängas och ny etableras norr om hållplatsen. Flytten medför en renare trafiklösning där
66 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
korsningen Getingevägen – Kung Oscars väg görs tydligare. Det
medför även att yta kommer att frigöras vid hållplatsen vilket möjliggör attraktiva gång- och vistelseytor samt goda förutsättningar
för handel och service. Allhelgonakyrkans befintliga infart från
Bredgatan ska flyttas till Allhelgona kyrkogata för att ge bättre
framkomlighet för spårvägen.
Området väster om UB-parken ska ha infart via Sölvegatan och
Helgonavägen. Helgonavägen föreslås knytas ihop med Lasarettsgatan. Biltrafik kan behållas men ska begränsas genom sjukhusvalvet. Helgonavägens parallella sträckning med Lasarettsgatan tas
bort till förmån för parken. Trafikmiljöerna ska varav lokal karaktär och ska inte inbjuda till genomfartstrafik.
Gator, trafik och bebyggelse ska samspela och gatumiljöerna ge
tydliga signaler som uppmuntrar och leder till önskvärda beteenden
såsom låga hastigheter och minskad söktrafik. Sjukhusområdets
kärna liksom området kring UB-parken ska göras trög och mindre
attraktiv för bilburen genomfartstrafik genom sin gatuutformning
och trafikmiljö. Gångfart alternativt en hastighetsbegränsning på
30 km/h eftersträvas i större delen av området. Högre hastigheter
accepteras i huvudnätet där bilarnas framkomlighet har högre prioritet.
Sjukhusområdet genererar ett stort antal resor varje dag. Enligt
De båda parallella gatorna,
Helgonavägen (överst) och
Lasarettsgatan (nederst).
Till vänster: Planerat vägnät
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 67
PROGRAMFÖRSLAG
delrapport till fastighetsutvecklingsplan för bland annat sjukhusområdet i Lund gjord av Region Skåne reser ca 7700 anställda och
3000 patienter till och från området dagligen. Till detta tillkommer tjänsteresor, resor från besökare och varuleveranser. Då Region Skånes framtida planer främst handlar om effektivisering och
koncentration av befintlig verksamhet och ej en uttalad utökning
antas trafikalstringen från sjukhusområdet vara i ungefär samma
nivå som i dagsläget. Andelen tunga fordon antas dock öka kring
försörjningskvarteret/transportcentralen som får en mer koncentrerad verksamhet. Trafikalstringen beaktas vidare i detaljplaneskedet
då verksamheternas omfattning blir mer specificerad.
En kapacitetsutredning pågår avseende sjukhusets infart från Getingevägen. Denna kommer att visa om föreslagen struktur kommer att ha tillräckligt med infarter till Sjukhusområdet eller om fler
behövs för att avlasta anslutningarna.
Parkering
Ovan: Parkeringshuset Ovalen
Nedan: Port för akuta transporter
Markparkering som tas bort samt nya parkeringsbehov som följs
av utökade verksamheter ska lösas inom området. Parkering ska
i förstahand lokaliseras till p-hus eller p-garage under byggnader.
För att skapa bättre fördelning mellan parkeringarna samt öka möjligheterna för samutnyttjande med intilliggande verksamheter bör
gemensamt p-hus förläggs i de östra delarna av området med infart
från Sölvegatan.
Parkering för besökande ska prioriteras högre än för verksamma.
Prioritering kan göras genom placering av parkeringsplatser men
också genom avgiftsreglering. Angöring och korttidsparkering för
besökare med högre krav på tillgänglighet, speciellt inom Sjukhusområdet, ska lokaliseras i närhet av entréer. Personalparkering ska
lokaliseras mer perifert.
Vid detaljplanering och bygglovprövning ska särskild utredning
göras för att säkerställa parkeringsbehovet. Den gällande parkeringsnormen ska följas för såväl bil som cykel.
Akuta transporter
Getingevägen, Baravägen och Tornavägen utgör viktiga leder för
akuta transporter till sjukhuset. Huvudinfarten förläggs till Baravägen och Klinikgatans norra anslutning. Privata transporter till akuten kan givetvis även komma att ske via sjukhusets övriga infarter.
Sjukhusets akutmottagning ska lokaliseras så att god koppling ges
till infarterna och det övergripande gatunätet.
Byggnader och signalsystem ska ta hänsyn till och anpassas efter
kraven som sjukhusets helikoptertrafik innebär. Akuta transporter
via helikopter anses utgöra en så pass begränsad del att dessa inte
behandlas vidare inom detta ramprogram. Antalet landningar är i
genomsnitt 25 st/år.
68 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
Ovan: Planerade vägar för akuta transporter
Nedan: Planerade vägar för varutransporter
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 69
PROGRAMFÖRSLAG
Varutransporter och vägar för farligt gods
Sjukhusområdet står för en stor del av de varutransporter som alstras i området. Dessa transporter ska samordnas och i första hand
lokaliseras till transportcentralen i norra delen av programområdet.
Transportcentralen omges av Baravägen i söder och av Tornavägen i norr med infart lokaliserad mot Baravägen. Läget medför
en direkt koppling till Lunds huvudgatunät och medför en mindre belastning med tunga fordon inne på Sjukhusområdet. Från
transportcentralen ska transporterna samordnas och effektiviseras
för vidare distribuering via underjordiska kulvertsystem. En tydligare transportcentral ger bättre förutsättningar för att slippa onödig
söktrafik genom området. Trafik av tunga fordon inne på området
antas minska något i förhållande till dagens situation samtidigt som
trafikeringen kring transportcentralen antas öka.
Ovan: Transport på Getingevägen
Nedan: Skiss över dagvattenhanteringen i programområdet
Transporter som inte omfattas av kulvertsystemet ska köras direkt
till verksamheterna inne på Sjukhusområdet. Leveranserna ska då
ta sig via det yttre gatunätet och in via infarterna från Sölvegatan
och Baravägen/Klinikgatan.
För verksamheter i södra universitetsområdet ska varutransporterna gå via huvudnätet till de lokalgator som verksamheterna ansluter till.
Transporter av farligt gods är tillåtna på gator nordost om programområdet, på delar av Getingevägen, Tornavägen och Sölvegatan,
enligt undantag B i ”Sammanställning över allmänna vägar 2012
Skåne län, Trafikverket och Länsstyrelsen i Skåne län”. Hela programområdet ingår i miljözon för transporter för farligt gods. Det
innebär att farligt gods inte ska transporteras på gator i området.
Finns det behov av att lämna farligt gods hos en mottagare som inte
ligger intill de vägar som anges, så är principen att man ska välja
kortast väg från ”en tillåten väg” till mottagaren.
3.5 Tekniska frågor
VA-ledningar
Befintliga vatten och avloppsledningar ligger i de kommunala gatorna och i kvarterens inre gatusystem. Brandvattenförsörjning ska
säkerställas med erforderliga brandposter.
Fördröjning av dagvatten
Det finns ett underskott av mark för fördröjning av dagvatten inom
programområdet, särskilt sjukhusområdet. Dagvatten ska fördröjas
ytligt så långt som möjligt. Genom olika lösningar som vegetationsklädda tak, genomsläppliga markbeläggningar, fördröjningsmagasin, kanaler och s k aqua punkter kan dagvattnet bli en resurs
i stadsmiljön. Markparkering behöver i regel rening av dagvatten.
70 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
PROGRAMFÖRSLAG
En översiktlig utredning har gjorts för Region Skånes område.
Områdets hantering av dagvatten bör belysas i sin helhet i en fördjupad övergripande dagvattenutredning. Denna övergripande utredningbör tas fram i tidigt skede innan detaljplanearbete startas
och av eller i nära samarbete med Vasyd och diskuteras med Höjeå
vattenråd. Detaljerade dagvattenutredning tas fram i samrådsskedet för respektive detaljplan. En konsult eller Vasyd tar fram den
detaljerade VA-utredningen.
Kulvertar, ledningar och kraftförsörjning
En översiktlig beskrivning av framtida utvecklingsmöjligheter för
teknikförsörjningssystem samt förberedande teknikåtgärder inför
omstruktureringen av sjukhusområdet finns i Fastighetsutvecklingsplanen för sjukhusområdena i Malmö och Lund, 2011-08-30.
Ledningar och spårvägen
En utveckling av sjukhusområdet med om- och tillbyggnader enligt
ramprogrammet innebär omdragning av ledningar och kulvertar.
Målet är att nya spårvägen etableras så att kommande utbyggnad
är möjlig och bidrar till att framtida omdragningar av ledningar ska
minimera störningar för spårtrafiken. Spåren kan korsa ledningar,
men ledningarna behöver en förstärkt konstruktion vid dessa möten. Viktiga är teknik- och transportkulvertar, huvudmatning fjärrvärme, reservkraftförsörjning, naturgas, fjärrkyla, telefoni och data
samt ledningar för vatten, luft och gaser.
Fördröjning av dagvatten i dammar är en tillgång i utomhusmiljön
Vänster: Onkologens damm
Höger: Dammen vid Reumatologen och Ronald MacDonalds hus
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 71
Illustrationsplan, Stadsbyggnadskontoret i Lund
72 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
4
Genomförande
4.1 Etappindelning
Området kan förtätas successivt och parallellt i flera olika delområden samtidigt och delvis oberoende av varandra. En önskvärd
utgångspunkt för etappindelningen är att i tidigt skede genomföra
utbyggnader som underlättar genomförandet av spårbunden trafik
på kollektivtrafikstråket Lundalänken. Flytt av infart till sjukhusområdet från Getingevägen bör ske i en tidig etapp för att undvika
onödiga temporära anpassningar.
Principer för etappvis utbyggnad av området får diskuteras med
avsikt att enas om en gemensam strategi mellan kommun och
byggherre. Kommunens principer är att de första etapperna ska
stärka noden vid hållplats Universitetssjukhuset. Lokaler i bottenvåningen med handel och service kan gärna läggas i de första etapperna. De olika kvarteren ska kunna exploateras relativt oberoende
av varandra och vårdens behov ska kunna påverka prioriteringarna.
Sjukhusområdet
Region Skåne redovisar en öppen etappindelning utan turordning
i sin Fastighetsutvecklingsplan. Under byggtiden ska alla sjukhusets funktioner fungera. Sjukhuset behöver bygga nya byggnader
medan de gamla är igång. Det kräver noggrann planering av etapper. Det innebär också att för varje omstrukturering och nyanläggning av bebyggelse följer infrastruktur, gator, gång- och cykelvägar, VA, energilösningar, kulvertar och annan teknik som är lika
komplicerad eftersom allt ligger inom redan exploaterat område.
Lunds Universitet
Akademiska Hus och Lunds Universitet har inte heller någon uttalad etappindelning utan prioriterar projekt som kommer efterhand
i olika delar av sina fastigheter. Campusutvecklingsplanen visar
visserligen dels den inriktning och de långsiktiga mål man siktar
mot men även aktuella projekt. Dessa aktuella projekt kan ses som
de första etapperna.
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 73
Genomförande
4.2 Ansvarsfördelning
Många offentliga stadsrum ligger på kvartersmark inom programområdet. En lista på de olika fastighetsägarna och de offentliga
rum de ansvarar för följer nedan:
Region Skåne
Region Skåne ansvarar för sjukhusområdets gator, torg, parker/
gröningar och gång- och cykelvägar. En del av dem upplevs helt
offentliga. Ett nytt gatunät ska byggas inom sjukhusområdet. Det
innebär att en stor del av befintliga gator byggs om eller flyttas.
En ny uppstramad trafikstruktur inom sjukhusområdet ger tre infarter över spårvägen och en ny infart från Sölvegatan.
Resultaten av en parkeringsstrategi ska genomföras inom sjukhusområdet. Det kan vara aktuellt med ett ytterligare parkeringshus
inom Sjukhusets område. Placering bör vara i närheten av infarter.
Akademiska Hus
Gång- och cykelvägar och parker är offentliga rum på kvartersmark
i hela södra universitetsområdet. Särskilt Helgonabacken upplevs
offentlig. Kvartersmarkens utveckling ansvarar markägaren för.
En upprustning och förnyelse av parken Helgonabacken bör ske
i samband med universitetsbibliotekets planerade utbyggnad och
samordnas med förändringarna av Helgonavägen.
När förtätning sker på befintlig parkering ska dessa parkeringar ersättas och den nya bebyggelsens parkeringsbehov tillgodoses på
kvartersmark.
Statens Fastighetsverk
Gerdahallen och Skissernas museum ägs av Statens Fastighetsverk.
Här passerar gång- och cykelvägar och skulpturparken upplevs
som en del av Helgonabacken. Vid utveckling av parken ansvarar
respektive markägare.
Lunds Kyrkliga Samfällighet
Gångvägar och cykelvägar passerar Allhelgonakyrkans mark.
Grusplanen framför Allhelgonakyrkan är en offentlig plats som
kanske inte är så välutnyttjad men kan bli viktigare i framtiden.
Lunds Energi/Kraftringen
Reservkraftverk m fl byggnader i sjukhusområdets servicekvarter
ägs av Lunds Energi/Kraftringen men marken ägs av Region Skåne. Servicekvarteret är ett utredningsområde och innehåll, etapper
och genomförande är inte fastlagt.
74 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Genomförande
Lunds kommun
Allmänna gator, gång- och cykelvägar finns framför allt utanför
och omkring programområdet. Baravägen, Helgonavägen och Sölvegatan är de viktigaste offentliga rummen på kommunal mark
inom programområdet. Kommunen ansvarar för utformning, upprustning och skötsel.
Kollektivtrafikstråket, hållplatsområdet och dess omgivningar
ska byggas om för att trafikeras av spårvagn. Det innebär även att
Bredgatan och Getingevägen påverkas. Nya bil- och cykelöverfarter över spåren ska anläggas. Kommunen ansvarar för förändringarna av hållplatsområdet Universitetssjukhuset och parallella
kommunala gator i samband med spårvägens genomförande. Fördelning av ansvar och avtal ska bearbetas vidare i detaljplanerna
för spårvägen. Trafiktillgängligheten bör lösas med alternativa tillfarter, från Sölvegatan t ex, vid anläggandet och driftsättandet av
spårvägen.
Förslaget innebär att Sölvegatan rustas upp och cykelvägar byggas
om. Sölvegatans alléer bör ses över och samordning ske med intilliggande fastigheter så att gatans karaktär av boulevard behålls.
Delar av Helgonavägen föreslås byggas om till park, asfalten ska
brytas upp och park anläggas. Den allmänna platsmarken, som
idag är Helgonavägen, bör planeras i sammanhang med resten av
Helgonabacken och i samarbete med Akademiska Hus.
Innergård på Östra sjukhuset i Göteborg, foto Hans Westling
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 75
5
Konsekvenser
5.1 Behov av miljöbedömning
Motiverat ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen
om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas
medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap
11–18 §§ miljöbalken och i 5 kap 18 § plan- och bygglagen. Ramprogrammet innebär inte nya funktioner.
Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken.
5.2 Hälsa och säkerhet
Vägtrafikbuller
Trafiken från gatorna såväl kring som inom programområdet ger
upphov till bullerstörningar av olika intensitet.
En bullerkartläggning över hela Lunds kommun gjord 2011 visar
att högst ljudnivå råder i programområdes ytterområden i närhet
till det övergripande gatunätet. Längre in i området är ljudnivåerna
lägre. Placering av byggnader samt verksamheternas trafikalstring
kommer att påverka den befintliga ljudbilden. Bullerfrågan ska
därför hanteras mer ingående i samband med kommande detaljplanearbeten.
Spårtrafikbuller
Vid införandet av spårväg föreligger risk för ökade bullernivåer
och även ökning av vibrationer. Buller- och vibrationsutredning
pågår för spårväg Lund C – ESS.
Kemikalier
Region Skåne har ett utbytesprogram för kemikalier vilket innebär
att så snart möjligheter finns, sker utbyte till mindre farliga eller
minskade mängder. Användning av kemikalier i vårdarbetet utgörs
huvudsakligen av rengörings- och desinfektionsmedel. Teknikutveckling som t ex städmaskiner där kemi ersatts med joniserat vatten innebär att förbrukningen av städkemikalier förväntas minska.
Inom laboratorieverksamheten har teknikutvecklingen med automatiserade analysmetoder inneburit att kemikalier idag utgörs av
”kit” där kemikalieförbrukningen minimerats till gramnivå.
Inom laboratorieverksamheten kvarstår idag endast formalin- och
xylenlösningar som hanteras i större mängder. (mängderna dock
76 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Konsekvenser
understigande de mängder eller koncentrationer som anges i Seveso II direktivet) Förbrukade lösningar samlas upp i tank och
bortforslas med tankbil för destruktion hos ackrediterad mottagare.
Riskanalys för hantering har genomförts och rutiner för säker hantering har införts. Vid tankning och lossning genomförs särskilda
skyddsåtgärder för att skydda avloppssystem och mark. Någon
förändring i verksamheten eller teknikutveckling som kan påverka
denna hantering är inte känd idag.
Avfall
Totalt produceras cirka 2000 ton avfall på sjukhusområdet. Cirka
70% utgörs av avfall liknande hushållsavfall. Inom sjukhuset och
Region Skåne pågår ett omfattande arbete med att förbättra källsortering, samt åtgärder för att på annat sätt minimera avfallsmängderna.
Kliniskt avfall med smittförande egenskaper samt läkemedelsrester lämnas till förbränning hos Sysav i Malmö.
Vatten
Vattenanalyser genomförs regelbundet på sjukhusets spillvatten.
Spillvatten från sjukhusområdet innehåller mindre mängder kvicksilver. Detta orsakas av historisk användning av kvicksilver i sjukoch tandvård samt i teknisk utrustning. Kvicksilvret finns idag som
avlagringar i ett flertal äldre avloppsstammar. Sanering, samt relining eller byte av avloppssystem kommer att genomföras.
I övrigt har sjukhusets avloppsvatten egenskaper liknande spillvatten från hushåll.
I enlighet med föreslagen utbyggnadsplan kommer stor vikt att läggas på ett skapande av redundanta system vilket sannolikt innebär
utbyte av stora delar av rördragning.
Luft
Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken
gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte
miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna
ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet
från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse.
Allhelgona kyrkogata
Användning av lustgas utgör en betydande del av sjukhuset klimatpåverkan. Totalt används inom sjukhuset 5 – 6 ton/ år. I klimatpåverkan motsvarar detta 1500 - 1800 ton CO2. I förlossningsverksamheten som svarar för huvuddelen av förbrukningen samlas den
använda gasen och destrueras i en katalysatoranläggning.
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 77
Konsekvenser
Miljöutredning sjukhusområdet Lund
Verksamheten är anmälningspliktig enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Tillsynsmyndighet är miljöförvaltningen i Lund. Miljöarbetet på sjukhuset
bedrivs inom ramen för Region Skånes miljöprogram. Samtliga
förvaltningar är eller kommer senast år 2012 att vara miljöcertifierade enligt standarden ISO – 14001.
I den tänkta fastighetsutvecklingen inom sjukhusområdet kommer
i takt med förnyelse av byggnader såväl tekniska mediasystem och
kulvertsystem att förnyas för att skapa redundans och uppfylla kravet på robusthet. Detta kommer att medföra även ökad säkerhet i
samband med transporter av gods.
Risk
Byggnad 51 (Ångkraftverket) i servickvarteret norr om sjukhuset
I sjukhuset verksamhet används radioaktiva ämnen för diagnostik
och behandling. Även laboratorieverksamheten inom LabMedicin
Skåne och Universitetet hanterar radioaktiva isotoper inom sjukhusområdet. Inom sjukhusområdet finns utöver radioaktiva ämnen
också medicinsk teknisk utrustning som utsänder joniserande strålning
All verksamhet som bedrivs med såväl joniserande som ickejoniserande strålning sker i enlighet med Strålskyddslagen (1988:220).
Tillstånd för verksamheten söks hos Strålsäkerhetsmyndigheten
och såväl Region Skåne som Universitetet har tillstånd för sin
verksamhet. Tillsynsmyndighet är Strålsäkerhetsmyndigheten.
Arbetet med joniserande strålning inom sjukhusområdet bedrivs
i enlighet med SSMFS 2008:51 (Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning). Vid
nybyggnation, ombyggnation eller vid förändring av verksamhet
i lokaler där joniserande strålning förekommer utförs strålskärmning i enlighet med SSMFS 2008:11 (Strålsäkerhetsmyndighetens
föreskrifter och allmänna råd om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strålning).
Avfall som uppkommer i hanteringen av radioaktiva isotoper hanteras enligt SSMFS 2010:2 (Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet
med öppna strålkällor). Endast mycket begränsade mängder radioaktivitet får spolas ut i avloppet, undantaget faeces från patienter
som erhållit radionuklider i samband med undersökning eller behandling, vilket ej behöver registreras. I förekommande fall kan
avfall temporärt lagras, för avklingning innan transport till avfallsanläggning kan ske. Transporter som involverar Radioaktiva material regleras genom ADR.
78 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Konsekvenser
Sjukhuset har en flygplats, en helikopterplatta på taket till Centralblocket. Nya byggnader får inte vara högre än denna. Det gjordes
en riskanalys för helikopterplattan när den byggdes. Helikoptertrafiken har varit cirka 25 flygningar per år. Det kan öka något men
det är mycket osäkert hur mycket. Det finns ingen ambulanshelikopter knuten till sjukhusen i Skåne för tillfället.
I övrigt intar sjukhuset en särställning eftersom det är mycket folk
att evakuera och det är en svår evakueringssituation vid en olycka,
brand eller annat tillbud. Kemikalier förvaras i små mängder på
laboratorier inom sjukhuset.
Sjukhusets servicekvarter med reservkraftverk har ett skyddsavstånd på 50 meter. Ett nytt kulvertsystem, med ett automatiskt
robotsystem, planeras för att separera persontransporter och varutransporter från tekniken i kulvertarna. Det gamla kulvertsystemet
skall användas för teknik och kablage. Risker inom området förväntas minska i framtiden tack vare att transporter ovan jord minskar när de nya kulvertarna tas i bruk.
Fysikum
Fysikum har laboratorier där giftiga och brandfarliga varor förvaras. Räddningstjänster förordar att en riskanalys görs i programarbetet för lokalisering och utformning av ny bebyggelse i närheten
av Fysikum.
BMC
BMC har laboratorier med förvaring av kemikalier.
Ångkraftverkets skorsten i fonden av Klinikgatan.
Räddningstjänstens tillgänglighet
Tillgänglighet för räddningsfordon inom sjukhusområdet ska särskilt beaktas. Det krävs en fri höjd på max. 4 m under broar. Tillgängligheten till Universitetsbiblioteket ska säkerställas om delar
av Helgonavägen byggs om till cykelväg.
Riskanalys
Riskfrågorna är inte avgörande för strukturen och de huvudsakliga
lokaliseringarna i detta ramprogram. Det planeras för en omstrukturering och koncentration och programmet är öppet för alternativa
funktioner i flera lägen. Befintliga verksamheter ska förtätas med
mer av samma sak i första hand. Eventuella riskanalyser ska göras
under de enskilda detaljplanernas samrådsskede.
Markföroreningar
Det finns inte något som tyder på att det skulle finnas stora mängder av markföroreningar inom programområdet. Frågan om marken är förorenad måste klargöras i kommande planprocess.
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 79
Konsekvenser
5.3 Sociala konsekvenser
Barnperspektiv
Programområdet har många funktioner som besöks av barn och
där barn vistas för sjukvård. Det finns idag även lokaler för barnomsorg. Området är som den centrala staden inte trafikseparerat
och är på många sätt en lika farlig trafikmiljö för barn som stadens
centrum. Men där finns helt bilfria miljöer i form av stora torg, gågator och mindre parkmiljöer. Vid utarbetande av planförslaget har
viss hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med
barnkonventionen tagits. Det finns lekmiljöer med lekutrustning i
anslutning till byggnad 82 (Barn- och ungdomssjukhuset) och intill byggnad 38 (Ronald McDonalds hus). Byggnad 28 (förskolan
Röda stugan) planeras att försvinna vilket kommer att påverka de
barn som idag har det till sin vardagsmiljö. Vid Allhelgonakyrkans
församlingshem finns en lekplats som är kvar i programförslaget.
Dessutom finns en parkmiljö med skulpturer vid Skissernas museum. Leken kan däremot ges bättre möjlighet inom Helgonabacken.
Goda passager och förbindelser i området med separata gång- och
cykelbanor planeras.
Ovan: Förskolan Röda stugan har öppet hela dygnet
Nedan: Det är viktigt att utemiljön är tillgänglig för angöring
Idag ligger en förskola på Region Skånes område, Röda stugan vid
Sölvegatan. En förskola kräver en relativt stor yta för att tillgodose
barnens behov av friyta för lek dagtid. Denna förskola är speciell
i ett avseende och det är att det är den enda natt- och helgöppna
förskolan i Lunds kommun. Om förskolan läggs ned får man överväga att hitta en ny lokalisering för åtminstone denna funktion. Det
behövs barnomsorg nattetid och under helger. Och en förskola i
anslutning till sjukhuset med denna funktion är nog den bästa lokaliseringen i staden. Det är svårt att hitta en annan lika bra plats
som dagens placering vid Sölvegatan, med tanke på den trafik som
alstras av hämtning och lämning till en förskola. Eftersom här finns
stora arbetsplatser är det en god service med närhet till barnomsorg.
Tillgänglighet
Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet
och användbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på
tillgänglighet i 12 § BVF (byggnader) samt 3 kap 15 § PBL (tomter)
i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnadsoch markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning och bygganmälan.
Planförslaget innebär att alla byggnader ska och kan göras tillgängliga. Alla huvudentréer, gångvägar till dessa och parkeringsplatser
kan utföras tillgänglighetsanpassade. Där det idag finns utvändiga
trappor på grund av den branta topografin kan kompletteringar med
hissar och ramper vara lämpligt. Huvudstråk för gång och cykel
och eventuella lekplatser ska kunna användas av människor med
funktionsnedsättningar.
80 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Konsekvenser
Mångfald
Ramprogrammet handlar om två institutioner som är betydande arbetsgivare och viktiga delar av Lunds identitet och det är miljöer
som berör alla i staden. Sjukhus och universitet är institutioner som
i sig bidrar till mångfald och integration. Mångfalden kan dessutom
synas mer och integration kan förenklas på många sätt. Inte minst
genom tydligare struktur och bättre skyltning.
Jämställdhet
Arbetspendlingen inom programområdet visar vissa skillnader mellan könen. Inom sjukhusområdet arbetar ca 80 % kvinnor och 20 %
män. För hela SUS finns en markant skillnad i färdmedelsvalet mellan kvinnor och män. 33 % av kvinnorna reser med bil till arbetet
medan motsvarande andel för männen är 23 %, d v s kvinnor reser
i högre grad med bil än vad män gör. Detta skiljer sig mot många
andra studier. Detta kan bero på att det är en högre andel kvinnor
som arbetar på obekväma arbetstider då det inte finns lika mycket
kollektivtrafik att välja på.
Att många människor rör sig ger på en plats ger trygghet
På universitetet som helhet (programområdet är inte undersökt separat) finns 6085 anställda, 2920 kvinnor och 3165 män. Allt är räknat
som heltidsekvivalenter.
Trygghet
Inom programområdet rör sig människor hela dygnet runt på grund
av skiftarbete och att sjukhuset är öppet dygnet runt. Området är väl
upplyst på de flesta platser. Några områden kan pekas ut som mer
otrygga än andra. Detta har inte detaljstuderats men borde kartläggas.
5.4 Konsekvenser för kulturmiljö
Planförslaget får stora konsekvenser för kulturmiljön och stadsbild.
Den bebyggelsestruktur som speglar utvecklingen av 1900-talets
offentliga vård kommer att bli otydligare. Möjligheten att förstå
sjukhuset som en del av välfärdssamhällets utveckling och nära
sammanhang med rådande arkitekturideal minskar. Positivt är att
ramprogrammets förslag innebär att de södra delarna av området,
som ingår i riksintresset för kulturmiljövården, kan bevaras och utvecklas utan att byggnader rivs. Varje delområdes konsekvenser beskrivs i kapitel 3.4 under respektive delområde.
Relation till riksintresset
Planområdet ligger delvis inom riksintresset för kulturmiljövården
Lunds stadskärna (M:K 87). Om 1900-talets sjukhusbebyggelsen
hade ingått i beskrivningen av riksintresset, hade ramprogrammets
förslag påverkat riksintresset betydligt mer. Se även resonemang i
kapitel 6.4.
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 81
6
Planeringsförutsättningar
Sjukhusområdet i Lund och södra universitetsområdet ligger i den
norra delen av den centrala staden. Området består av några större
fastigheter som bildar mycket stora kvarter med interna gator samt
några mindre kvarter. De stora kvarteren har en tydlig karaktär av
institutionsbebyggelse.
6.1 Nuläge bakgrund
Det stora sjukhuskvarteret är uppdelat av gator på kvartersmark
och upplevs som flera kvarter. Dessa kvarter och gator är en komplicerad väv av gamla och nya, höga och låga byggnader med förbindelsegångar och kulvertar. Det finns många entréer, återvändsgränder, infarter med vändslingor vid lastbryggor och tekniska
anläggningar och gatorna har nivåskillnader.
Lunds universitetssjukhus innehåller ca 30 bebyggelsegrupper,
större byggnader, kliniker och funktioner, varav en av dem, Centralblocket, är ett mycket stort komplex. Dessutom finns tre parkeringshus som kan räknas ingå i sjukhusområdet samt ångkraftverk,
reservkraft, kyltorn och flera transformatorbyggnader.
Anställda i Region Skåne är 35 500 personer. Sjukhusområdet
i Lund sysselsätter idag ca 8 000 personer och det finns ca 800
82 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Planeringsförutsättningar
vårdplatser. Under ett föds ca 12 barn, 175 besök görs på akutmottagningarna, 75 patienter opereras, 665 patienter är inneliggande,
450 patienter röntgas och 3 vetenskapliga artiklar publiceras. Totalt cirka 3000 patienter besöker sjukhusets olika mottagningar och
cirka 50 ambulanstransporter kommer varje dag. Kring området
finns relaterade verksamheter, Biomedicinskt centrum BMC som
har ca 1000 anställda och studenter.
Universitetet ligger öster och söder om sjukhuset. I den norra delen
är Universitetets olika byggnader mer friliggande med trädgårdar
eller parker omkring, till exempel Astronomi och Fysikum. De
sydligaste byggnader ligger invävda i innerstaden. Bebyggelsen
inordnar sig i tydliga stadskvarter. Programmet tar med delar av
innerstadskvarteret Paradis.
I programområdet ingår ca 40 institutionsbyggnader som Lund
universitet räknar in i undervisningen. 15 av dem är kliniker inom
sjukhuset. De 25 byggnader eller byggnadskomplex som ligger
inom Akademiska Hus fastigheter kan grupperas grovt enligt följande; Astronomi, Fysikum, Biomedicinskt centrum BMC, Geocentrum, Zoologen, SOL-centrum, Universitetsbiblioteket UB I
samt byggnader inom kvarteret Paradis.
Markägoförhållanden
Programområdet omfattar fastigheterna Eskil 3, 7, 13, 19, 20, 21,
22 och 23; Sjuksystern 1 och 2; Vårdbiträdet 1, Sölve 1, Saxo 3 och
4 och Absalon 5 samt del av Helgonagården 8:1(gator).
Fastigheterna Eskil 20, Eskil 7, Vårdbiträdet 1 och Sjuksystern 2
ägs av Skåne Läns Landsting. Eskil 21, Sölve 1, Saxo 3 och Absalon 5 ägs av Akademiska Hus i Lund AB. Eskil 22 ägs av Solbänken KB. Eskil 13, Helgonagården 8:1 och Sjuksystern 1 ägs av
Lunds kommun. Eskil 23 ägs av Lunds kommuns Parkerings AB.
Saxo 4 ägs av Statens Fastighetsverk, Eskil 19 ägs av Lunds kyrkliga samfällighet och Eskil 3 ägs av Paulssons Fastighet Bredgatan
236 AB.
6.2 Tidigare ställningstaganden
ÖP 2010
Följande ställningstaganden i översiktsplanen kan vara relevanta:
• Kulturmiljön ska bevaras och vårdas. Kvarvarande äldre bebyggelse är av stort värde. Arbetet med bevaringsprogram ska utgöra
grund för skydd av denna bebyggelse.
• Fler offentliga platser ska skapas för möten mellan olika grupper
av människor.
• Lunds fysiska planering ska bidra till att Lund stärker sin roll som
tillväxtmotor i regionen.
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 83
Planeringsförutsättningar
• Spårtrafik inom 1 – 20 år berör ramprogrammets område. Kommunen ska verka för att spårvägen snarast byggs ut.
• Enheter för vård och omsorg ska placeras så att personal och besökare har god tillgång till kollektivtrafik.
• Personal- och besöksintensiva verksamheter ska prioriteras i lägen med god kollektivtrafik.
• De viktigaste hållplatslägena ska utvecklas till lokala centrum.
• Det är viktigt att särskilt utveckla Lunds stadskärna i rollen som
kommersiellt och kulturellt centrum.
• Planeringen och bebyggelseutvecklingen ska tillgodose människors rätt till och behov av gröna miljöer, enligt råd och riktlinjer i
Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet. Vårdmiljöer ska utvecklas.
• Dagvattnet ska, företrädesvis på den egna fastigheten eller i kvarteret, fördröjas och i vissa fall renas innan det når recipienterna.
Dagvattnets ekologiska, pedagogiska och estetiska betydelse ska
lyftas fram i stadsmiljön.
• Kommunen ska verka för låg energianvändning i ny bebyggelse i
hela kommunen. Miljöbyggprogram Syd ska användas för att ställa
energikrav. Minst 75 % av all ny bebyggelse ska vara klimatneutral
från energisynpunkt år 2020.
• Området ligger inom bebyggt område eller område under bebyggande och inte inom område för förändrad användning enligt ÖP
2010 Förändringskarta.
• Det finns ett politiskt intresse för förtätning.
Gällande detaljplaner
Gällande detaljplaner som anger allmänt ändamål eller vård, forsknings- och utvecklingsändamål och utbildningsverksamhet och
omfattar hela sjukhusområdet och stora delar av Universitetet
är L 162 laga kraft 1917, L 241 laga kraft 1964, L405 laga kraft
1981, L437 laga kraft 1987, L522 laga kraft 1989, L607 laga kraft
1994, L601 laga kraft 1993, L665 laga kraft 1993, L721 laga kraft
2001. L761 laga kraft 2001, L774 laga kraft 2005, L791 laga kraft
2003, L822 laga kraft 2009, samt L905 laga kraft 2010. Delar av
Lundalänken och Getingevägen som ingår i planområdet omfattas
av detaljplanerna L217 laga kraft 1962 och L710 laga kraft 2001.
Programområdet berörs också av detaljplan L664, som innehåller
sjukhusets värmecentral, laga kraft 1997. Parkeringshusen Kompassen och Granaten ingår i området, detaljplanerna L675 laga
kraft 1998 och L 769 laga kraft 2003. Gerdahallen ingår i detaljplan L522 och L822 som anger idrott, laga kraft 1989 respektive
2009. Detaljplanen för samlings- och föreningslokal Allhelgonakyrkan, L644 laga kraft 1996.
För att ramprogrammet ska kunna genomföras kommer gällande
detaljplaner att behöva ersättas av nya efter hand. Det är främst
byggrätternas placering och omfattning samt vägsystem som förändras.
84 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Planeringsförutsättningar
6.3 Planering i omgivningarna
Norra universitetsområdet
Arbete med ramprogram för norra universitetsområdet och Smörlyckan har satts igång. Samrådsförslag till detaljplan har tagits fram
för den nya centrala administrationsbyggnaden för hela Lunds Universitet på Universitetsplatån.
Ideon Pålsjö och Medicon Village
Fördjupat programarbete har inletts för Ideon Pålsjö-området. En
prioriterad detaljplan har påbörjats, Ideontorget. Det pågår arbete
med ramprogram för Medicon Village och hur detta slutna område
kan öppna upp och kopplas ihop med Ideon och Kunskapsstråket.
Lund NE/ Brunnshög
Ovan: Ideon, norra universitetsområdet (LTH) i förgrunden och Malmö och Öresundsbron i bakgrunden
Nedan: Byggnationen av forskningsanläggningen MAX
IV pågår på Brunnshög, flygbild januari 2012
Lund NE /Brunnshög planeras som en funktionsblandad stadsdel
med 5 500 bostäder och verksamheter med uppemot 40 000 sysselsatta i en tät och stadsmässig bebyggelse. Utbyggnadstiden beräknas till minst 30 år. I den första etappen, kvarteret Solbjer i söder,
planeras för en blandning av arbetsplatser, bostäder och förskolor.
Spårvägsgatan, den samlande boulevarden, planeras från Solbjer i
söder till MAX IV, Science Village och ESS.
ESS, MAX IV och Science Village
I den norra delen av stadsdelen Brunnshög planeras två stora forskningsanläggningar – ESS och MAX IV. ESS-anläggningen ska bli
ett forskningscenter där forskare använder neutroner för att förstå
hur olika material är uppbyggda och fungerar. ESS är ett samarbetsprojekt där för närvarande 17 europeiska länder samarbetar
kring etableringen. MAX IV är en synkrotronanläggning där man
använder synkrotronljus för att ge forskarna detaljerad information om strukturen och dynamiken hos atomer, molekyler och
material. Planarbetet för ESS pågår och konstruktionen av ESS
beräknas starta 2013, anläggningen beräknas kunna öppna 2019
och vara i full drift till 2025. ESS kommer att besökas av 2-3000
europeiska forskare per år. Byggnationen av Max IV är i full gång
och anläggningen planeras vara klart 2015. MAX IV och ESS är
forskningsanläggningar som kompletterar varandra. Samverkan
mellan anläggningarna ger värdefulla vetenskapliga fördelar och
synergieffekter. Det är området mellan forskningsanläggningarna
som benämns Science Village. Där planeras det verksamheter som
stödjer forskningen och forskningsanläggningarna. Exempel på sådana verksamheter är forskningsinstitut, tillfälliga forskarbostäder,
filialbyggnader för universitet och högskolor, universitetslokaler
för Lund universitet, kontor och servicefunktioner som matställen,
butiker och gym.
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 85
Planeringsförutsättningar
6.4 kulturmiljö, Historik och arkeologi
Kulturmiljö - Bevaringsprogram
86 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Planeringsförutsättningar
Kulturmiljö - Bevaringsprogram
I det kommunala bevaringsprogrammet ”Lund utanför vallarna del
I” betecknas nästan all bebyggelsen i södra delen av området som
kulturhistoriskt värdefull liksom några byggnader längre norrut.
Även marken, murarna och gatorna betecknas som värdefulla. Detta Bevaringsprogram är antaget 1991.
I ramprogrammet hotad kulturmiljö:
Byggnad 10 (Patienthotellet) 1958
Byggnad 12 (Käkkirurgen) 1949
Byggnad 27 (Infektionskliniken) 1963-66
Byggnad 34 (Wigerthuset) 1929-31
Det pågår ett ständigt arbete med uppdatering av bevaringsprogrammet. Det har skett flera uppdateringar och det senaste tillägget,
som utgör underlag för detta program, antogs av Bevaringskommittén 2013-04-10. Se karta Kulturmiljö – Bevaringsprogram.
Byggnad 30 (Kvinnokliniken)
Prioriterat framtida bevarande:
A. Byggnad 41 (Gamla seminariet) 1916-19 är högt prioriterad
B. Byggnad 33 (Ögonkliniken) 1942
C. Byggnad 32, (Reumatologen och Överläkarvillan) 1954-56
D. Del av byggnad 11, främst västra delen och gavelfasaden (F d
Utredningsområde:
Förbindelsegång till by 18 (sjuksk.hem) 1960
Del av mur och staket
Del av gårdsrum och planteringar
Byggnad 51 (Ångkraftverket) 1953-57
Barnsjukhuset) 1948-51, 1979, 1984. En för tiden karaktäristisk
T-plan, introducerad av ark. Birch-Lindgren i Kalmar 1938
E. Byggnad 29 (Fd epedemisjukhusets administration) 1927
F. Orgelfabrik, tidigare stall och kemisk fabrik, 1859, 1881, på fastigheten Eskil 3
G. Gamla vattentornet 1909-10
H. Vaktmästarbostaden 1901, på fastigheten Eskil 13
Hela den södra delen av programområdet är prioriterat för bevarande. Alla bevarandevärda byggnader och byggnader viktiga för helhetsmiljön söder om Kioskgatan, kan bevaras. Dessa är: de äldsta
delarna av byggnad 18 (Psykiatri, Sjuksköterskehemmet), byggnad
22 (Hudhuset), byggnad 23 (Rehabhuset), byggnad 24 (Valvet och
förbindelsegångar), Universitetsbiblioteket UB1, Zoologiska museet, Forskarbostäder vid Gerdagatan, Allhelgonakyrkan, Geovetarhuset (F d Kemiska institutionen), Gis-centrum, äldsta delen av
SOL-centrum (Lingvisthuset/Romanska institutionen), Gerdahallen, Gamla polikliniken, Porthuset, Gamla BB, Gamla barnsjukhuset i kvarteret Paradis, Gamla centralköket samt Biskopshuset
med uthus.
BMCs tidigaste byggnader (Klas Anshelm), Fysikum mot Sölvegatan och Byggnad 20 (Öronkliniken) är viktiga för helhetsmiljön
och kan också bevaras.
Blocket 1956-59/1962-69 utgör en mycket stor volym, av en skala
om formspråk som vid sitt uppförande inte tidigare förekommit i
Lund. Den påverkar omgivningen och stadssiluetten mycket starkt.
Blocket är signifikant för högmodernismens formspråk och bottnar
i en ambition om rationell lokalanvändning med utgångspunkt i ett
omfattande lokalprogram.
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 87
Planeringsförutsättningar
Riksintresse för kulturmiljövård
Ovan: Byggnad 12 (Käkkirurgen) och Centralblocket
Nedan: F d orgelfabrik etc., fastigheten Eskil 3
Södra delen av området utgör riksintresse för kulturmiljön. Riksintressets ungefärliga begränsning utgör i väster Karl XI-gatan, i norr
Karl XII-gatan och en linje söder om byggnad nr 27 (infektionsklinik), norr om byggnad 22 (Hudhuset) och i Helgonavägens norra
sida. F d zoologiska muséet i kvarteret Eskil 21 ingår i riksintresseområdet som begränsas i öster av Sölvegatan. Som uttryck för riksintresset hävdas kopplingen mellan stad och universitet samt den
expansiva tillväxt staden genomgått under 1800-och 1900-talen.
Även parker och grönytor nämns. Sett till den geografiska avgränsningen har riksintresset inte förmått fånga mycket av 1900-talets
vårdbebyggelse mer än i den södra delen av riksintresset, den som
inbegriper S:t Lars f d sjukhusområde. Det omfattande grönstråket norr och öster om stadskärnan utgör en betydelsefull del av
riksintresset. Riksintresseområdenas geografiska avgränsning bör
inte tolkas som definitiv, utan som en allmän beskrivning av de
ändamål som gör att ett område är av riksintresse. En revidering
av riksintresseområdet Lund skulle kunna innebära att även delar
av 1900-talets bebyggelsemiljöer för vård och universitet betraktas
som en del av riksintresset.
Värdefulla karaktärsdrag
Utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv är följande karaktärsdrag
värdefulla. Den långa kontinuitet med vilken det bedrivits kvalificerad sjukvård i Lund. Här finns en unik möjlighet att genom
den fysiska bebyggelsen skildra vårdens utveckling från 1800-talets första hälft till idag. Universitetets expansion från centrum
till nordost med 1900-talets stora ökning märkbar i den fysiska
miljön. De gröna och de öppna rummen mellan husen. Växtlighet
med lång kontinuitet och med funktionell betydelse för den gamla
sjukhusmiljön och ursprung i den parkanläggning som växte fram
på Helgonabacken, en av Lunds äldsta parker. Den södra delen av
området kan ses som en del av det tidiga gröna bälte som omgav
Lund i samband med rivningen av vallarna.
Den äldre bebyggelsen i området utmärks av hög hantverksmässig
och arkitektonisk kvalitet ex sten, tegelfasader, snickerier, målerier
m m. Fasaderna i bebyggelsen uppförd mellan 1840 och 1900-talets slut är nästan uteslutande av tegel, tydliga undantag är Blocket
med dess fasad av betongelement med synlig naturstensballast.
Bevarade interiörer med vittnesbörd om lasarettets respektive universitetets rumsdisposition och äldre byggnadsskick. Bortsett från
Blockets betydligt högre bebyggelse, varierar bebyggelsens höjd
mellan en våning upp till fyra våningar, eventuell ny bebyggelse
bör ansluta till detta. Höjden på nya byggnader bör harmoniera
med den befintliga.
88 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Planeringsförutsättningar
Historik
Större delen av området har behandlats i de kommunala bevaringsprogrammen, i dessa finns för vissa delar en relativt utförlig historik. Se vidare Bevaringsprogrammet för Lund utanför vallarna del
I samt Bevaringsprogram Krafts rote. För utförligare diskussion
om sjukhusbebyggelsen finns åtskilligt att hämta i Anders Åmans
avhandling från 1976 ”Om den offentliga vården, byggnader
och verksamheter vid svenska vårdinstitutioner under 1800- och
1900-talen.”.
Området ligger utanför Lunds medeltida stad och större delen av
det har präglats av jordbruk och boskapsskötsel. Skiljelinjen mellan stad och land har historiskt sett varit tydlig, markerad av en
vall, som på åtminstone en del sträckor varit förstärkt med en vattenfylld vallgrav. En sträcka som till sekelskiftet 1800 innehållit
vattenfylld vallgrav är den sträcka av vallen som löpt ungefär i
nuvarande kvarteret Norrtull och en del av nuvarande Allhelgona kyrkogata. Denna vallgravsrest och de långt senare igenfyllda
dammarna på Helgonabacken antyder att miljön har haft en rik vattenföring. De äldsta lämningar som hittills påträffats är den fyra
meter höga runsten som nu förvaras i UBs foajé, den har förmodligen varit en del av samling stenar, en möjlig datering är runt år
1000. Klostret har troligen anlagts i slutet av 1000-talet, möjligen
på platsen för en tidigare storgård. Klostret, som tillhörde cluniacenserorden, förföll efter reformationen och revs i omgångar under
1600- och 1700-talen. Resterna efter klostret har grävts ut delvis
vid flera tillfällen, troligen var klostrets huvudbyggnader ordnade
som fyra längor ordnade kring en fyrkantig gård, En av längorna
utgjordes av en stor klosterkyrka. I området fanns även klostrets
ekonomibyggnader, odlingar och dammar. Klostret var ett s k herrekloster, d v s innehavare av mark och gods till skillnad från de s k
tiggarordnarna. Efter reformationen förföll bebyggelsen och under
1600- och 1700-talet användes byggnaderna som stenbrott för annan bebyggelse. De tegelrester som nu ses på platsen är delar som
grävts fram vid arkeologiska undersökningar.
Överst: Byggnad 18 (F d sjuksköterskehem,Psykiatrihuset)
Underst: Universitetsbiblioteket och Helgonabacken 24 maj 2012
I slutet av 1600-talet tilldelades biskopen marken som lönejord
men inte förrän under 1700-talets slut byggdes nya ekonomibyggnader på platsen, dessa revs i samband med byggandet av nya
sjukhusbyggnader under 1920-talet. Innan ekonomibyggnaderna
på Helgonabacken uppfördes brukades jorden från biskopsgården
i Lundagård.
Under 1700-talets mitt fanns ett tegelbruk i drift sydöst om Getingevägen på nuvarande sjukhusområdet. I norra delen av sjukhusområdet, där det nuvarande ångrnkraftverket finns, låg ett tegelbruk. På 1860-talet avstyckades mark och ett folkskoleseminarium
kunde byggas, detta revs sedermera och ett nytt, som nu används
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 89
Planeringsförutsättningar
Gång- och cykelpassagen vid Valvet och Helgonabacken
av sjukhuset, byggdes 1916 norr om det gamla. Under 1810-talet
anlade biskop Faxe en park på platsen, ursprungligen hade denne
tänkt sig en frukt- och köksträdgård men eftersom marken befanns
full med tegelrester av klostret kunde detta inte förverkligas. Äldsta
bebyggelse som finns i området idag är det hus som inrymde zoologiska m fl. institutionerna, sedermera biskopshus. Huset byggdes
1842 efter ritningar av Brunius. Näst äldsta är de låga byggnaderna
på Eskil 3, uppförda på 1850 och 1880-talen. Byggandet av Allhelgonakyrkan 1889-1891, UB 1902-1907 samt 1910-talets sjukhusbyggnader och zoologiska institutionen befäste områdets prägel av
institutionsbebyggelse för offentlig verksamhet. Området präglas
sedan lång tid av sjukhuset och universitet, andra funktioner som
finns i området är kyrka, museum och vattenreservoar. Endast några få bostadshus finns i området.
Det öppna jordbrukslandskapet som präglade området under 1700och 1800-tal, har koloniserats och bebyggts. Några mindre rester
av park och grönstråk finns kvar i området, i de södra delarna finns
stora äldre träd, i norra och östra delarna är träden bortsett från den
gamla trädgårdsresten på universitetsplatån yngre.
Helgonabacken är platsen med längst kända och dokumenterade
historia i området. Här anlades ett kloster troligen på platsen för
en storgård till vilka runstenar har rests under vikingatid. Klostrets markinnehav kom att tillföras biskopen och under 1800- och
1900-talen har marken avstyckats för bebyggelse av allmännyttiga
ändamål. Helgonabacken var den första parken i Lund dit allmänheten hade tillträde, nästan hundra år före Stadsparken. I parken
fanns länge tydliga spår av klostret såväl i form av ruiner ovan
mark som dammar och vattensamlingar. Höjdläget upplevs idag
visserligen av cyklisten eller flanören men var tydligare förr, då
ingen bebyggelse skymde utsikten över landskapet.
Fornlämningar och arkeologi
Den södra delen av området utgör fast fornlämning i form av kulturlager och lämningar från Lunds medeltida stadskärna vilken
begränsas av den dåtida, numera till största delen försvunna stadsvallen. Även lämningarna av Allhelgonaklostret utgör del av det
kända fornlämningsområdet. Klostret tillhörde cluniacenserorden
och förstördes genom brand 1192 men återuppbyggdes, ödelades
efter reformationen och revs i omgångar under 1600- och 1700-talen. Resterna efter Allhelgonaklostret har grävts ut delvis vid flera
tillfällen. Under ledning av CG Brunius på 1840-talet och i samband med UB utvidgningen av UB 1951 samt inför mindre til�lägg under 1990 och 2000-talen. Fornlämningens skick och att det
inte är en idag synlig lämning antyder att framtida exploatering är
möjlig med avseende på kulturvärdet men först efter utredning och
undersökning som villkoras av Länsstyrelsen. Området avgränsas i
90 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Planeringsförutsättningar
väster av Bredgatan, i norr ungefär av en tänkt linje från Karl XII;s
gata till Helgonavägens norra del, i öster ungefär av de västra fasaderna av SOL och en linje ned till Biskopshuset. Rester efter den
medeltida S:t Olofs kyrka har påträffats väster om Allhelgonakyrkan 2004 och 2007. Bland annat hittade man 18 gravar tillhörande
kyrkogården. Den västra delen av Allhelgonakyrkan är uppförd
på platsen för den medeltida kyrkogården och eventuellt på platsen för kyrkan som hittills inte lokaliserats. Gravarna påträffades
mycket ytligt. Några av dem påträffades redan på ett djup av 0,35
meter. I de områden som utgör en del av känd, under mark dold fast
fornlämning, fordrar alla förändringar markingrepp liksom pålning
och varaktig markövertäckning tillstånd enligt kulturminneslagen
av Länsstyrelsen. Alltså; inom området för fast fornlämning kring
Allhelgonakyrkan kan även grunda anläggningsarbeten, t ex gångoch cykelvägar, komma att kräva arkeologisk utgrävning.
Rester av ruinen av Helgonaklostret från 1000-talet ger en historisk
förankring till långt tidigare än universitetsbiblioteket.
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 91
Planeringsförutsättningar
6.5 Trafiksystem
Planområdet omringas av eller ligger i anslutning till det övergripande gatunätet. Biskopsgatan och Allhelgona kyrkogata ingår i
den inre ringen av huvudgator. Getingevägen och Tornavägen ingår
i mellanringen. Sölvegatan och Getingevägen är viktiga kopplingar
mellan ringlederna. Trafikmängderna på dessa gator varierar från
ca 2 700 f/d på Sölvegatans södra del upp till 13 400 f/d på delar
av Getingevägen (se figur). Inne på sjukhusområdet varierar trafikmängderna i storleksordningen 3 000-4 000 f/d enligt utredning
gjord inom ramen av Region Skånes FUP.
Överst: Lunds ringleder och kopplingar i anslutning till programområdet
Underst: Dagens stadsbuuslinjer i området
Yttre ringen
Akuta transporter sker huvudsakligen via Klinikgatan, men även
via Entrégatan (akutmottagningar markerade med A i bilden under)
Gatorna trafikeras även av många cyklister, främst på egen cykelbana. Längs Getingevägen cyklar som flest 4500 cyklister/dygn i
snittet norr om Kung Oscars väg. Längs Sölvegatan är flödet 2900
cyklister/dygn (se bild). En annan vältrafikerad knutpunkt är Blå
stråkets korsning med Allhelgona kyrkogata där som flest 4600 cyklister/dygn färdas söderut.
Kollektivtrafik
Mellanringen
Inre ringen
Programområdet har goda kollektivtrafikförbindelser både för lokala och regionala resor med buss. Längs Sölvegatan och Allhelgona kyrkogata finns hållplatslägen för stadsbusslinje 1. Stadsbusslinje 2,3,4, 6, 20 och 21 stannar vid hållplats Universitetssjukhuset.
Här trafikerar även regionbusslinje 108, 123,126, 139, 163, 165,
166 och 169 vilket medför resor till bland annat Kävlinge, Lomma,
Svedala/Trelleborg, Södra Sandby och Staffanstorp. Skåneexpressen trafikerar hållplatsen med Skåneexpressen 2,5 och 6 som går
till Hörby, Simrishamn och Ystad. Flera av dessa linjer stannar
även vid Allhelgonakyrkan.
Hållplats BMC i norra delen av programområdet trafikeras av
stadsbusslinjerna 6, 20 och 21 samt regionbuss 163, 166, 169 och
Skåneexpressen 5 och 6.
92 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Planeringsförutsättningar
Överst: Befintliga flöden motorfordon 2011
Mitten: Befintliga flöden cykel 2011
Resandefördelning
Underst: Mopeder på sjukhusområdet
En resvaneundersökning som genomfördes hösten 2010 visar att
de anställda på SUS redan i stor utsträckning reser med gång, cykel
och kollektivtrafik till arbetet och i tjänsten. Trots detta finns det
fortfarande en god potential till ett ökat resande med dessa färdmedel. Det är ungefär lika stor andel som går och cyklar (33%), åker
kollektivt (31%) samt åker bil (34 %) till arbetet på SUS i Lund.
En genomsnittlig vardag är det ca 1 900 personer som anländer
med bil till SUS i Lund. Bland de som arbetar i Lund och även bor
i Lund går eller cyklar cirka 80 % av de anställda till arbetet, och
bland de som arbetar i Lund och bor i Malmö är det 65 % som åker
kollektivt till arbetet.
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 93
Planeringsförutsättningar
6.6 Service
Handel och offentlig service
Inom programområdet finns en del tydlig offentlig och kommersiell service. Allhelgonakyrkan och församlingshem, Röda stugan
förskola (även natt- och helgöppet), Gerdahallens träningslokaler
och motionshall, Skissernas museum, Universitetsbiblioteket, Restaurang Valvet, Rosa kiosken, apotek och kontantuttagsautomat vid
Patienthotellet, smörgåsbutik Studenten på Sölvegatan och Restaurang Paletten är öppna för allmänheten och har direkta entréer. Ett
nytt medicinhistoriskt museum har öppnat i Valvets gångar.
Service och lokaler i bottenvåningarna är betydelsefulla för livet
längs stråken
Dold service finns inomhus i sjukhuset huvudentré (restauranger,
caféer, kiosk), Patienthotellets matsal, Stamstället på BMC, Restaurang SOL, Café UB och en hel del godis- och kaffeautomater.
Dessa är inte tydligt öppna för allmänheten utan betjänar i första
hand de institutioner de ligger i.
Bostäder och service
Inom sjukhusområdet finns Patienthotellet som har 108 rum varav 26 för BB och familj. Vid Systervägen finns 52 rum för tillfälligt boende för anhöriga till patienter och ett 80-tal smålägenheter
som också används för gästforskare. Dessutom finns några rum för
gästforskare inom södra universitetsområdet, vid Gerdagatan.
Skola och förskola
Eftersom området inte innehåller något permanentboende man inte
beräkna ett behov av skola eller förskola för detta område. Det
finns behov av förskolor med natt- och helgöppet för arbetsplatser
med skiftarbete.
Omgivande service
I nordost ligger LTH-området med undervisningslokaler och
kårhus. I söder och sydväst finns den blandade innerstaden eller
stenstaden med byggnader för undervisning och kontor och flerbostadshus och stadens centrum. I norr och öster ligger äldre enbostadshus.
Innerstadens fulla utbud av service finns söder om programområdet. Programområdet ligger strax utanför den centrala servicen och
saknar service i form av matvaruhandel.
94 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
Planeringsförutsättningar
6.7 Grönstruktur
Parkmark
Det saknas helt kommunal parkmark inom området. Däremot finns
viktiga parker på kvartersmark. Den kommunala grönstrukturen
består av Sölvegatans alléträd och Helgonagatans trädrad. Gatornas grönska förstärks av träden på kvartersmark intill gatorna.
Universitetsområdet – grön kil
Universitetsområdet ingår i innerstaden och följer kontinuerligt
öster om sjukhuset i en tät bebyggelsestruktur med kvartersstadskaraktär och grön parkmiljö ända in till Lundagård, en grön kil.
Den allra sydligaste delen från Lundagård till Helgonabacken kännetecknas av intima trädgårdsrum. Den mellersta delen, från Helgonabacken till Tornavägen består av parkliknande tomter kring
institutionsbyggnader.
Omgivningarna
Programområdet ligger granne med Norra Kyrkogården. Getingevägen och det framtida spåret är en barriär mellan området och
kyrkogården. Kyrkogårdens grönska är en tillgång för sjukhusområdet och till fots och i viss mån med cykel kan man korsa den.
Kyrkogården är en stadsmässigt ordnad miljö med kvarter, vägar
och alléer. Den har tydliga gränser och häckar mot omgivande gator. Stadsbyggnadsmässigt skulle kyrkogården vinna på att bebyggelsen omkring möter kyrkogårdens kvarter i rutnät.
Norr om programområdet ligger Smörlyckans idrottsområde med
stora gräsplaner omgivna av stora träd.
Biologisk mångfald
Så gott som alla gröna ytor för rekreation är viktiga för den biologiska mångfalden. Den biologiska mångfalden ökar med områdets
storlek och kontinuitet. När det gäller biologisk mångfald kan man
även räkna med kvartersmarkens grönska inom villaträdgårdar och
kyrkogårdar. Öster om programområdet ligger Professorsstadens
stora villatomter. Dessa är betydelsefulla och kan innehålla varierade biotoper av stort ekologiskt värde. Västerut ligger Norra
Kyrkogården som men sin långa kontinuitet har ett högt biologiskt
värde. Alléträd är biotopskyddade och bör bevaras liksom andra
stora/gamla träd i området.
Överst: Sölvegatan med alléer
Näst överst: En grind till Norra Kyrkogården
Näst underst: Norra kyrkogården har både kulturhistoriskt och biologiskt värde
Underst: Helgonabacken är den viktigaste parkmiljön inom programområdet
Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 95
Planeringen av markens- och vattnets användning regleras i plan- och bygglagen
(PBL). Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar kommunens
hela yta. Av översiktsplanen ska bl a framgå grunddragen i användningen av markoch vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och
bevaras. Översiktsplanen är till sin karaktär strategisk och mycket översiktlig.
Fördjupningar av översiktsplanen kan göras för avgränsade områden, där markanvändningen preciseras. Översiktsplanen och dess fördjupningar är inte juridiskt
bindande.
En detaljplan reglerar i detalj hur marken får användas, hur områden ska utformas
och hur bebyggelsen ska gestaltas. Detaljplan är juridiskt bindande och ska upprättas vid större förändringar. Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglov. Vid
upprättande av detaljplan ska en lagstadgad planeringsprocess följas, med följande
steg: program, samrådsförslag, granskningsförslag och antagande.
Ramprogram är en strategisk del av detaljplaneprocessen, och görs för större
avgränsade områden där en samlad planering behövs, och ligger till grund för flera
detaljplaner.
Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun, Box 41, 221 00 Lund