Transcript Årsredovisning 2013 - Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft

Årsberättelse 2013
Foto: Dreamstime
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
“
Ett liv som räddas
ska också levas”
INNEHÅLL
Så bildades Hjärnkraft
Ordförande
Förvärvad hjärnskada
Detta är Hjärnskadeförbundet
Hjärnkraft
Medlemmarna
Föreningarna
3
4
5
5
6
6
Verksamhetsberättelse
Rehabilitering
Ökad kunskap
Närstående
Förebyggande åtgärder
Forskning och utveckling
Samarbeten
7
11
13
13
14
15
Förvaltningen
Styrelsen
Anställda
Väsentliga händelser
19
20
21
Ekonomisk redovisning
Resultaträkning
Balansräkning
Noter till Resultat- och balansräkning
Revisionsberättelse
22
23
24
28
Foto: Dreamstime
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
Nybohovsgränd 12 1 tr | 117 63 Stockholm
08-447 45 30 | [email protected] | www.hjarnkraft.se
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
SÅ BILDADES HJÄRNKRAFT
V
id 23 års ålder blev Giggi Öste påkörd av en
rattfyllerist och fick en svår hjärnskada. Hon skrevs
ut från sjukhuset som ”icke rehabiliteringsbar” till
åldringsvården. Familjen accepterade inte detta utan tog hem
sin dotter. Eftersom det då inte fanns någon specialiserad
hjärnskaderehabilitering i Sverige, började de söka information i
andra länder framför allt i Danmark och Tyskland.
Det fanns inte heller någon intresseorganisation som arbetade
för personer med svår förvärvad hjärnskada. Hjärnkraft startade
som en samtalsgrupp för anhöriga. År 1988 bildades det
förbund som nu heter Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft.
Som ny organisation fick Hjärnkraft medel från Arvsfonden för
att ta reda på var alla med förvärvad hjärnskada fanns. De flesta
återfanns inom långvården, psykiatrin eller hemma.
Under de 25 år som Hjärnkraft funnits har kunskapen
om hjärnan formligen exploderat. Nu vet man att alla
kan rehabiliteras, i olika utsträckning, men det finns en
utvecklingsmöjlighet hos alla. Man vet också att det tar tid och
att det krävs kontinuerliga och omfattande insatser från en rad
olika kompetensområden.
Foto: Dreamstime
Under denna period har också hjärnskaderehabili­teringen
byggts upp. Vi vill stanna där. Men det som byggts upp är hotat.
Det pågår nedskärningar både när det gäller personalresurser
och antal vårdplatser. Vi hör åter ordet ”icke rehabiliteringsbar”.
Vi får samtal från förtvivlade anhöriga som berättar att deras
närstående ska skickas hem utan uppföljning, utan assistans
utan någonting. Hjärnkraft behövs fortfarande.
Ett Liv som räddas ska också levas!
Hur det gick för Giggi? Jo, hon arbetar deltid som
elevassistent på en särskola och bor i egen lägenhet.
1988 - 2013
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
Hjärnkraft behövs mer än någonsin
Å
ret som gått har varit Hjärnskadeförbundet Hjärnkrafts 25-årsjubileum.
Ett jubileumsår som inleddes med Hjärnskadeforum 2013. Den bild
av hjärnskaderehabiliteringen som kom fram vid denna konferens gav
anledning till eftertanke. Under de 25 år som gått sedan Hjärnkraft
bildades har hjärnskaderehabiliteringen byggs upp. Forskningen och
kunskapen om hjärnan och konsekvenser av en hjärnskada har formligen exploderat.
Kompetensen hos dem som arbetar med hjärnskaderehabilitering har byggts upp och
utvecklats.
“
Men var tog dessa goda förutsättningar vägen? Socialstyrelsens kartläggning liksom
den kartläggning som gjordes av Hjärnkraft och Personskadeförbundet RTP visar
på stora brister i dagens rehabilitering. Trots all ökad kunskap har resurser dragits
ner. Enheter slås samman och man arbetar med flera olika patientgrupper, där
spetskompetensen inte tas tillvara. Upphandlingar görs med takpris som innebär
att ingen får en individuellt anpassad rehabilitering under tillräckligt lång tid för att
resultatet ska bli optimalt.
Trots all
kunskap har
resurser dragits
ner”
När Hjärnkraft bildades för 25 år sedan trodde Gertrud Öste att när man förstått
vad det handlar om, kommer Hjärnkraft inte att behövas mer. Vi kan tyvärr konstatera
att hon hade fel. Hjärnkraft behövs lika mycket nu som för 25 år sedan. Vi måste
återigen beskriva vad en hjärnskada innebär och att den i många fall leder till kroniska
besvär som kräver livslång rehabilitering.
Det nationella projektet Akta huvudet avslutades under året. Samtidigt initierade
Räddningstjänsten i Falkenberg ett lokalt projekt Akta huvudet Väst för att utifrån ett
lokalt perspektiv försöka bygga upp verksamheten igen. De lyckades få finansiering
både via Arvsfonden och lokala banker och försäkringsbolag. Vi hoppas att Akta
huvudets viktiga verksamhet på så sätt kan leva kvar och kanske växa till att bli
rikstäckande.
Foto: Dreamstime
När det gäller barn med förvärvade hjärnskador har Hjärnkraft även detta år
genomfört ett lyckat barnläger. Denna gång på Mättinge utanför Trosa. Vi har fått
pengar från Specialpedagogiska Skolmyndigheten för att ta fram ett nytt läromedel
för barn i skolan ”Hur är det för dig?” Det blir ett bra komplement till de material
Hjärnkraft redan har.
Många organisationer minskar i antal medlemmar. Vi kan glädjas åt att vi i stort
behåller vårt medlemsantal. En viktig verksamhet för medlemmarna är de aktiviteter
som våra läns- och lokalföreningar genomför. Stort tack till alla medlemmar runt om
i landet som engagerar sig i Hjärnkrafts arbete. Stort tack även till personalen för väl
utför arbete under 2013.
Luleå 15 mars 2014
Meta Wiborgh
Förbundsordförande
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
Foton: Dreamstime
VAD ÄR EN FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA?
Hjärnan är det mest avancerade biologiska system vi känner till. Den består av
flera hundra miljarder nervceller med formbara kontaktytor för signalöverföringen
mellan nervcellerna. Hjärnan har en enorm anpassningsförmåga där de erfarenheter
som lagras ger individen förutsättningar att klara av och anpassa sig till de krav och
förändringar som sker under livet.
När en hjärnskada inte är medfödd talar man om förvärvad hjärnskada. Skadan kan
vara orsakad av yttre våld mot huvudet genom olyckor eller misshandel – en traumatisk hjärnskada – eller orsakad av t.ex. stroke, whiplashtrauma, infektionssjukdomar,
tumörer, syrebrist eller skador som är resultat av missbruk, förgiftning eller lösningsmedel.
Varje hjärnskada är unik och medför olika konsekvenser för varje individ. Många
funktioner kan vara helt oskadade medan andra inte alls fungerar. Läkning och
rehabilitering av en skadad hjärna är en komplicerad och långvarig process, som kan
pågå hela livet.
DET HÄR ÄR HJÄRNSKADEFÖRBUNDET HJÄRNKRAFT
Vår vision
• Hjärnkraft är den organisa­
tion som på bästa sätt tillvaratar
intressena för personer med
förvärvade hjärnskador och deras
närstående.
• Hjärnkrafts samlade kunskaper
och erfarenheter bidrar bl.a. ge­
nom opinionsbildning till optimal
rehabilitering, ett fullvärdigt liv
och delaktighet i samhället för
människor med förvärvade hjärn­
skador och deras närstående.
• Hjärnkraft visar, som intresseorganisation, vilka möjligheter
som finns för människor med
förvärvade hjärnskador och deras
närstående.
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden intresse­organisation som arbetar för att skapa bättre förutsättningar för personer
med förvärvad hjärnskada och deras närstående.
Vår samlade kunskap och erfarenhet kompletterar vårdens professionella kunskap och ger en helhetsbild av kraven på en optimal rehabilitering. Vi uppvaktar
beslutsfattare och politiker, besvarar remisser, driver kampanjer och projekt, ger ut
rapporter och informationsmaterial, arrangerar utbildningar och föreläsningar. Vi bevakar vår grupps intressen i kommuner, landsting/regioner, riksdag och myndigheter
inom olika samhälls­områden.
Genom goda exempel visar vi möjligheterna för personer med förvärvad hjärnskada
och deras närstående. Vi medverkar till nytänkande och utveckling av insatser och
rättigheter.
Ändamål
Förbundets ändamål är
•
Att verka för effektiv rehabilitering och att minimera konsekvenserna
av förvärvade hjärnskador.
•
Att öka kunskapen om förvärvade hjärnskador och dess konsekvenser.
•
Att stödja personer med förvärvad hjärnskada och deras närstående.
•
Att stimulera till förebyggande åtgärder.
•
Att stimulera forskning och utveckling.
Grundläggande värderingar
Hjärnkraft arbetar utifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktions­nedsättning och FN:s barnkonvention.
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
Foton: Dreamstime
Hjärnet
Inom Hjärnkraft finns ”Hjärnet”, en verksamhet där personer
med egen förvärvad skada skapar
aktiviteter och mötestillfällen för
andra skadade
medlemmar.
Man träffas
vanligen en gång
i månaden, gör
enkla saker som
att gå på bio, pizzeria, bowlar,
besöker idrotts­arrangemang,
museer etc. Verksamheten ser
olika ut i landet, och är beroende
av aktiva skadade medlemmar
med förmåga att planera och organisera en verksamhet. Hjärnets
verksamhet skapar en verklig
gemenskap, skadade medlemmar
har här möjlighet att genomföra
aktiviteter på sina egna villkor.
Hjärnkraft anser att varje individ har lika rätt och lika värde. Det innebär respekt för
liv och mänsklig värdighet oavsett olikheter och skilda förutsättningar.
Hjärnkraft arbetar för ett samhälle med full delaktighet och jämlikhet, där personer
med förvärvad hjärnskada är välkomna att delta i samhällsgemenskapen utifrån sin
förmåga. Hjärnkraft verkar för en helhetssyn. Det innebär att alla som medverkar
inom vård och omsorg ska se till den skadades alla behov och hela livssituationen
samt arbeta utifrån gemensamma mål med respekt för den enskildes integritet och
livssyn.
Medlemmarna
Hjärnkraft har enskilda personer som medlemmar, inte juridiska personer. Vid
årsskiftet hade vi 3 010 medlemmar. Av dessa hade 1 080 egen funktionsnedsättning,
1 235 var närstående, 415 stödjande och 280 registrerade utan uppgift. Under
året tillkom 298 medlemmar och 303 lämnade, varav 27 avlidit. Totalt minskade
medlemsantalet med 5 personer under året.
Föreningarnas arbete
Nästan allt arbete i de 25 läns- och lokalföreningarna görs av ideellt arbetande
personer. Anställda finns i sju länsföreningar. Föreningarna arrangerar medlemsaktiviteter och bevakar målgruppens intressen i kommuner och landsting/regioner. En
svår konsekvens av hjärnskada är ensamhet. När man inte orkar med tempot eller
stökiga miljöer, eller inte kommer ihåg vad som hände i senaste avsnittet av TV-serien
tunnas ofta vänkretsen ut. En aktivitet i Hjärnkraft är kanske det enda sociala sammanhang man har utanför den närmaste familjen – om man har någon.
Många föreningar arrangerar också föreläsningar, utbildningar och informations­
möten. På många platser besöker man rehabiliteringsanläggningar för att möta nyskadade och informera om Hjärnkraft. Flera föreningar har egna medlemsblad och egna
hemsidor.
Verksamheten utifrån ändamålen
Hjärnkrafts verksamhet regleras i stadgarna som också anger vårt uppdrag. Här
redovisas aktiviteter som genomförts under året för att uppfylla vårt ändamål. I övrigt
har förbundet besvarat ett stort antal samtal och förfrågningar från medlemmar och
andra.
”Att verka för effektiv rehabilitering och minimera
konsekvenserna av förvärvade hjärnskador”
Detta är Hjärnkrafts kärnuppdrag. Här finns tre huvudområden: rehabiliteringen,
stöd i vardagen via LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) eller
andra biståndsinsatser och stöd till barn och unga i skolan.
Rehabilitering, hälso- och sjukvårdsfrågor
Socialstyrelsen genomförde under 2012 en kartläggning av ”Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada – landstingens rehabiliteringsinsatser”. Där konstaterades stora brister i nuvarande rehabiliteringsinsatser och stort behov av utvecklingsinsatser och riktlinjer.
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft beviljades 2011 medel från Arvsfonden för att i
samarbete med Personskadeförbundet RTP kartlägga brukarupplevd kvalitet av
hjärnskaderehabilitering och det samhällsstöd som ges efter en traumatisk hjärnskada. Projektet slutredovisades i juni 2013.
De båda kartläggningarna presenterades vid Hjärnskadeforum 2013 och gav tillsammans en bild som visar stora brister i omhändertagandet.
Vi vill särskilt lyfta fram
•
Målgruppens nedsatta hälsorelaterade livskvalitet.
•
Bristande underlag för prioritering av vården.
•
Bristande samordning – förvirring kring vem som ansvarar för insatser.
•
Kunskapsbrist.
•
Brister i delaktighet.
•
Uteblivet resultat av rehabiliteringen.
•
Stora olikheter över landet.
Många landsting saknar styrdokument och Socialstyrelsen konstaterar att det är angeläget att fortsätta bevaka området eftersom personer med hjärnskador är en utsatt
grupp med stora och långvariga behov.
Hjärnskadeforum 2013 - hjärnskaderehabilitering
idag och i framtiden
Hjärnskadeforum 2013 genomfördes den 15 – 16 januari på ABF huset i Stockholm.
Program
Livet efter en skada
Camilla Westerdahl, som efter en svår trafikolycka av alla beskrevs som att hon varken hörde,
såg eller kunde uppfatta omgivningen. Sjukgymnasten Christina Hansson såg möjligheterna,
tränade och stöttade Camilla till att komma tillbaka och även skriva en bok om sina
erfarenheter. Brodern Magnus Holmgren beskrev de närståendes situation.
Skade- och behovspanorama
Professor Cecilia Röe, Oslo Universitetssjukhus
Hjärnans anpassningsförmåga
efter skada – ur ett biologiskt
perspektiv
Professor/psykolog Lars Nyberg , Umeå
Livet efter en skada
Per Lindblad beskrev med stöd av neuropsykolog Christian Oldenburg, situationen för personer
med en s k lättare hjärnskada, där inget syns utanpå utan en stor del av problematiken består
i att övertyga om­givningen om kopplingen mellan skadan och de besvär den gett. Per är polis
och skadades under utryckning.
Evidens och dess tolkning i
vårdkedjan i Danmark och Norge
Professor Jörgen Faeldbaek, Århus
Professor Cecilia Röe, Oslo
Vårdkedjan i Sverige – Pro Brain
studien och Webb Rehab
Överläkare Catharina DeBoussard, Danderyd
Överläkare Marianne Langsjö, Sandviken
Kostnaderna för en traumatisk
hjärnskada
Nationalekonom Ingvar Nilsson
Rehabilitering för personer med
traumatisk hjärnskada – lands­
tingens rehabiliteringsinsatser
Utredare Christina Bergström, Socialstyrelsen
Hjärnkrafts/RTPs kartläggning av
rehabilitering efter traumatisk
hjärnskada
VD/jurist Lars Fallberg, Indikator
Leg. Arbetsterapeut Rita Ehrenfors
Paneldebatt
Landstingsråd Stig Nyman, Stockholms, regionråd Lena Hult, Västra Götaland, utredare Björn
Harrysson, Region Skåne, riksdagsledamot Maria Lundqvist Brömster, professor Jörgen Borg
och Meta Wiborgh, Hjärnkraft
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
Foton: Dreamstime
De tre hållplatserna röda mattan, ättestupan och det svarta hålet.
Tack till:
Hjärnskadeforum 2013 genomfördes med stöd av Arvsfonden i
samarbete med Personskadeförbundet RTP, rehabiliteringsmedi­
cinska klinikerna vid Danderyds sjukhus AB, Norrlands
universitets­sjukhus i Umeå,
Skåne Univer­sitets­sjukhus vid
Orup, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbundet numera
Sveriges Fysioterapeuters Riksförbund och Förbundet Sveriges
Arbetsterapeuter.
Journalisten Per Gunnar Holmgren var moderator under första dagen, medan den
andra dagen bestod av sex parallella workshops.
1)
Möjligheter och svårigheter i den livslånga rehabiliteringen
2)
Beteendestörningar efter traumatisk hjärnskada
3)
Ny teknik och hjälpmedel
4)
Svår medvetandestörning
5)
Lätta skador – svåra konsekvenser
6)
Motorikstörningar vid medelsvåra och svåra skador
Totalt deltog cirka 350 personer de båda dagarna. Första dagens föreläsningar spelades in av Sveriges Television och finns tillgängliga på www.hjarnkraft.se och
www.urplay.se .
I den avslutande paneldebatten inledde Professor Jörgen Borg, Danderyds sjukhus
med att definiera tre hållplatser Röda mattan – med obruten tillgång till rehabiliteringsklinisk kompetens det första året, Svarta hålet – att det inte finns någon
sammanhållen vårdkedja eller uppföljning när patienten har lämnat kliniken och
Ättestupan – för den som fyllt 65 år trots den nya lagen om åldersdiskriminering.
Politikerna var samstämmiga i behovet av förbättringar inom hjärnskaderehabilitering och enades om att inom sitt respektive område verka för en förbättrad hjärnskaderehabilitering.
Under året har samarbetet fortsatt i en gemensam strategigrupp som träffats fyra
gånger och arbetar med en långsiktig projektplan.
Hjärnskadekoordinator
Ett av de svåraste problemen för personer med förvärvad hjärnskada är bristen på
samordning mellan vårdens alla aktörer. Hjärnkraft driver frågan om krav på hjärnskadekoordinator i alla landsting. Det är länsföreningarna som driver frågan i sina
landsting och förbundet har bidragit med underlag och medverkan vid möten med
politiker i landstinget. Tidigare finns tjänsten i Region Skåne och Stockholm. Från
2014 kommer en tjänst också att inrättas i Örebro, efter uppvaktningar i samverkan
mellan länsföreningen och förbundet.
Remisser
Remisser som besvarats inom sjukvårdsområdet:
SOU 2013:45 ”Rätt information” Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt
beslutsförmåga”
SOU 2013:44 ”Ansvarsfull vård”
Ds 2013:4 Fysioterapeut – en ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster
LSS och personlig assistans
En stor del av de medlemssamtal som kommer till förbundet gäller inskränkningar i
LSS, framför allt personlig assistans.
Styrelsen tillsatte vid sitt första sammanträde en särskild arbetsgrupp bestående av
Björn Boquist, Christina Amundberg, Kerstin Helgesson och Lena Talman. De
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
har genom en enkät till föreningarna skaffat underlag för att beskriva situationen
för Hjärnkrafts medlemmar. Resultatet visar att medlemmarna upplever en ökad
restriktivitet vid besluten om personlig assistans. Minutbedömningar och detaljer tar
över istället för en helhetssyn. Många upplever att man tvingas slåss för att behålla
samma nivå som tidigare trots att man inte blivit bättre, utan kanske tvärtom. Man
måste ha relativt stor kunskap i vilka faktorer som styr bedömningen för man upplever att man inte längre ”tar fasta på vad man menar utan vad man säger”, d v s om
man inte använder rätt ord eller säger rätt sak så kan det bli fel. Många brukare har
en tendens att bedöma sin situation eller sina resurser alltför positivt. Det är svårt
att få utökning av assistansen även om behovet tydligt ökat. Då finner handläggaren
nästan alltid minskning någon annanstans som väger upp det.
Socialstyrelsens arbete
Socialstyrelsen har uppdrag att utreda och beskriva konsekvenserna för den
assistansberät­tigade i de fall gode män också är personlig assistent. Man har också
arbetat med frågan om tvångs- och begränsningsåtgärder vid boenden för personer
med funktionsnedsättning. Marie-Jeanette Bergvall har representerat Hjärnkraft vid
Socialstyrelsens konferenser.
Foton: Dreamstime
Utbildning
Folkhögskolornas kurser har under lång tid varit en viktig del i den livslånga rehabiliteringen för personer med förvärvad hjärnskada. Varje år anordnas en nätverksträff. Rolf Forsén deltog i nätverksmötet på Fornby Folkhögskola, där sex skolor
deltog. Kenneth Drougge deltog från Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Andreas
Carlsson, Borlänge, deltog som föreläsare med egen erfarenhet av hjärnskada efter
en trafikolycka. Per Åkerlund, rehab i Falun, föreläste om hjärnskador. Sista dagen
ägnades åt diskussioner utifrån olika professioner. Rolfs grupp deltog i diskussionerna
kring vårt påverkansprogram.
Barn med förvärvad hjärnskada
Skolfrågor
Hjärnkraft bevakar och driver frågan om skolsituationen i kontakter med
Specialpeda­gogiska skolmyndigheten SPSM och genom Karin Karlsson som sitter i
Skolinspektionens funktionshinderråd.
Under året beviljades anslag från SPSM för produktion av ett nytt läromedel för
skolan – ”Hur är det för dig?” som ska underlätta för lärare att möta barnens behov
av stöd.
Pia Delin Stadig har suttit i referensgruppen för Hjälpmedelsinstitutets projekt
Teknikstöd i skolan. I projektet har påvisats den stora nyttan av hjälpmedel för att
stödja barnens inlärning.
Kubbspel vid Hjärnkrafts Barn och
familjeläger 2013.
Tommy von Hellens, Hjärnkraft Stockholms län har ingått i Handikappförbundens
arbetsgrupp för revidering av plattformen för skol-, och utbildningsfrågor.
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
Barn och familjeläger
Årets läger genomfördes den 29 juli – 2 augusti på Mättinge Kursgård utanför
Trosa. Kursgården är anpassad för personer med rörelsehinder. Den drivs av
Valjevikens Folkhögskola. Vid årets läger deltog totalt 19 personer uppdelat
på fyra familjer; 7 föräldrar, 1 personlig assistent och 11 barn i åldern 12 – 21
år. Fem av dessa hade förvärvad hjärnskada och ett barn annan funktions­
nedsättning. Samtalsgrupper varvades med aktiviteter: sjöturer med kursgårdens
båtar, utomhusspel, datorspel i kursgårdens källare etc. och en heldagsutflykt med
buss till Kolmårdens djurpark. Ansvariga för lägret var Per-Erik Nilsson, förbundskansliet och Karin Karlsson från förbundsstyrelsen. Samtals- och fritidsledare anlitades genom Valjevikens Folkhögskola.
Remisser
Följande remisser har besvarats inom skolområdet:
SOU 2012:76 ”Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning”.
Skolverkets allmänna råd med kommentarer om mottagande i grundsärskolan och
gymnasiesärskolan.
Remiss Ds 2013:50 – Tid för undervisning – Lärares arbete med åtgärdsprogram
– har besvarats i samarbete med Handikappförbunden.
”Att öka kunskapen om förvärvade hjärnskador och dess
konsekvenser”
Tidningen Hjärnkraft
De främsta informationskanalerna är förbundets tidskrift ”Hjärnkraft” som
kommer ut med fyra nummer per år och webbplatsen. I tidningen speglas hur det
är att leva med förvärvad hjärnskada och hur närstående påverkas. Den speglar
rehabilitering och vårdfrågor, LSS och personlig assistans.
Den tar också upp det arbete som våra läns- och lokalföreningar gör runt om i
landet.
Årets fyra nummer har alla haft olika teman. Det första numret handlade om
hjärnskaderehabilitering och vi kunde bland annat presentera Hjärnkrafts och
RTP:s undersökning om hur rehabiliteringen fungerar i Sverige. Hjärnkraft nr 2
10 Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
hade tema assistans bland annat med artiklar om personlig assistans och
den då nyligen tillsatta utredningen om assistansersättning.
I nummer 3 var temat Anhörig med artiklar bland annat om en familj
som kämpar för att fortsätta kunna leva tillsammans, vilka anhörigstöd
som finns och regler kring anhörigstöd.
Årets sista nummer med tema Barn & unga hade artiklar om stöd i
skolan för unga elever med hjärnskada och teknikstöd. Vi fick också ta
del av vardagen i en ung flickas liv.
Dessutom publicerades vinnaren av Hjärnkrafts novelltävling ”Om vi
bara hade vetat mer…”
Redaktionskommittén
Redaktionskommittén planerar tidningens innehåll och består av Meta
Wiborgh och Pia Delin Stadig från förbundsstyrelsen samt Kerstin
Orsén, Marie-Jeanette Bergvall och Wellamo Ericson från kansliet.
Under vintern 2013 har vi gjort offertunderlag och tagit in offerter på
tryckningen av tidningen vilket kommer att minska tryckkostnaderna
under 2014.
Webbplatsen
Webbplatsen www.hjarnkraft.se har efter förra årets byte av teknisk
plattformen fortsatt att både förvaltas och utvecklas. Från Hjärnskadeforum har filmer komprimerats och lagts upp på hemsidan.
Under året har en ny avdelning introducerats för att bli medlem i
Hjärnkraft som glädjande nog många har hittat till. Nya broschyrer
Under året har en ny sex-sidig informationsbroschyr för att marknadsföra
Hjärnkraft tagits fram och tryckts upp. I samband med detta har också
Hjärnkrafts grafiska form utvecklats.
Broschyrer har gjorts om barnläger 2013 och Hjärnet som kan laddas ner
i form av pdf:er.
Övrigt
En särskild 25-årslogotype har tagit fram för att lyfta Hjärnkrafts jubileumsår 2013.
Vi har försökt nå nya medlemmar genom att annonsera i flera olika tidningar, Ica-Kuriren, Allas, Hemmets veckotidning, Flyg etc
Utbildningar
Tre inslag ingår alltid i Hjärnkrafts utbildningar för assistenter och
andra som i sitt arbete möter personer med förvärvad hjärnskada: en eller
flera personer med egen erfarenhet av att leva med förvärvad hjärnskada
och/eller närstående, jurist som förklarar syftet med Lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade, LSS, och medicinska föreläsare som
på ett enkelt sätt kan beskriva den komplexa hjärnan och konsekvenserna
av en skada.
Hjärnkraft genomförde den 17 november en assistentutbildning i Umeå
och den 19 november motsvarande utbildning i Gävle. Föreläsningen av
Sofie Wennberg och Ulf Persson i Umeå och Joakim Öwre i Gävle som
beskrev sitt liv efter skada var de inslag som fick bäst betyg i utvärderingarna.
Dessutom föreläste rehabiliteringsläkare Britt-Marie Stålnacke och
neuropsykolog Lars Jacobsson i Umeå och leg. arbetsterapeut Rita
Ehrenfors i Gävle. Jurist Josefin Mikaelsson föreläste båda dagarna.
Deltagarna var framförallt anställda i landsting/kommuner och personliga assistenter men även skadade/anhöriga fanns bland åhörarna. Sammanlagt under de två dagarna deltog ca 130 personer.
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
11
Carpe – kompetensutveckling i vård och omsorg
Hjärnkraft har haft en plats i Nationella Kompetensrådet under projektet Carpe
och representerats av Marie-Jeanette Bergvall. Christina Amundberg föreläste om
behoven av kompetens för dem som arbetar med personer med förvärvad hjärnskada vid en nationell konferens anordnad av Carpe inom Stockholms stad den
21 mars. Hon poängterade att kompetensnivån avgör människors livsvillkor och
att det är viktigt att skilja på olika gruppers behov.
Marie-Jeanette Bergvall föreläste om förvärvad hjärnskada den 1 oktober vid en
dialogdag kring äldre med berörda funktionsnedsättningar och deras omvårdnad
i boende, daglig verksamhet och i hemmet som Carpe anordnade.
Foton: Dreamstime
Hjärnskadedagen
För första gången genomfördes Hjärnskadedagen den 26 oktober, samma datum
som flera andra europeiska förbund. Vi gick ut lite löst detta år och bad föreningarna att försöka få tidningarna att ta in en förkortad version av den artikel kring
anhörigas situation som vi antog vid ordförandemötet.
Föreningarna gjorde ett imponerande arbete. Minst sex lokaltidningar publicerade
artikeln. I Norrländska Socialdemokraten fanns en lång artikel om en medlem
och hennes väg tillbaka efter en stor hjärnblödning. Norran i Västerbotten hade
en artikel med rubriken ”Allt kan förändras på en sekund”, som beskrev vad som
hände en medlem som körde in i en lyktstolpe i 15 km i timmen, en som fått stroke
samt en som fått sin hjärnskada till följd av en sjukdom som felbehandlats under en
semesterresa.
Länsföreningen i Skåne hade skrivit en egen artikel med Socialstyrelsens rapport
om Hjärnskaderehabilitering som utgångspunkt. Den publicerades i Sydsvenska
Dagbladet. Två dagar senare kontaktades föreningen av ordföranden i hälso- och
sjukvårdsnämnden som ville avtala tid för fortsatta diskussioner. Efter att artikeln
publicerats i Vetlandaposten blev Jönköpingsföreningen inbjudna till Socialdemokraterna för att diskutera anhörigstöd och utbildning.
Tillgänglighetsbarometern
Hjärnkraft har deltagit som experter i den årliga tillgänglighetsbarometern som går
ut till landets samtliga kommuner och där vi kan ta med egna frågor. Detta år ville
vi veta mer om anhörigkonsulenternas utbildning och aktiviteter i gruppboenden.
Underlagen kommer för Hjärnkrafts del att användas i valet 2014. Den bristande
tillgängligheten på badplatser var annars den fråga som ledde till flertalet intervjuer
där både förbundsordföranden och förbundssekreteraren under sommaren fick
utrymme i både tidningar och lokalradio.
Ordförandekonferensen/25 årsjubileum
Hjärnkraft firade sitt 25-årsjubileum i samband med ordförandekonferensen på
Quality Hotel Nacka den 14 – 15 september. Professor Barbro Levin, Uppsala Universitet beskrev utvecklingen av LSS och personlig assistans under ett
kvarts sekel. Precis som vi inom Hjärnkraft är hon oroad av utvecklingen och
12 Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
uppmanade till kamp mot de skärpningar av tillämpningen som kommit under
senare år.
Leg. arbetsterapeut Rita Ehrenfors redogjorde för Socialstyrelsens uppföljning
av hjärnskaderehabiliteringen och RTPs och Hjärnkrafts gemensamma enkät.
Joakim Malmsten berättade om verksamheten på Skarpnäcks Folkhögskola.
”Hjärnskaderehabilitering ur ett pedagogiskt perspektiv”.
Projektledaren Elin Sandström, Sveriges Konsumenter beskrev projektet Begåvad
Konsumtion som arbetar med förutsättningarna för personer med kognitiva funktionsnedsättningar att vara konsumenter.
Vide ordförande Christina Amundberg föreläste om Anhörigstöd - rätten till
stöd, företrädarskap, sekretess etc. Interna Hjärnkraftsfrågor diskuterades och
konferensen antog en artikel om anhörigas situation.
”Att stödja personer med förvärvad hjärnskada och
deras närstående”
Det direkta stödet sker främst genom personliga kontakter på förbunds-, och
föreningsnivå. Föreningarna runt om i landet genomför en rad aktiviteter för att
stödja medlemmarna. Den sociala verksamheten, rådgivning, utbildning och
information är hörnstenar i föreningarnas verksamhet.
Förbundet ansökte och beviljades ett särskilt statsbidrag för anhörigverksamhet
hos Socialstyrelsen, som planeras och genomförs under 2014.
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
13
”Att stimulera till förebyggande åtgärder”
Hjärnkraft har som projektägare genomfört ett tredje projektår av Akta huvudet,
som är ett samverkansprojekt för att förebygga våld, med fokus på våld mot huvudet,
finansierat av Arvsfonden.
Akta huvudet
Hjärnkraft är huvudman för projektet Akta huvudet som genomförs i samarbete
med Unga KRIS. Projektets syfte är att förebygga våld, framför allt mot huvudet och
avslutades i mars 2013. Samtalsledare är ute i skolorna i två dagar tillsammans med
medicinska föreläsare som beskriver konsekvenserna av våld mot huvudet, företrädare
från Hjärnkraft som beskriver hur det är att leva med en hjärnskada och företrädare
från Unga KRIS. Projektledare har under året varit Ann Hellströmer.
När Akta huvudet lades ner som nationellt projekt började Henke Svensson bygga
upp ett lokalt projekt Akta huvudet Väst inom Räddningstjänsten Väst med säte i
Falkenberg. Han har fått ekonomiskt stöd från bland annat Arvsfonden och lokala
försäkringsbolag och banker. Henke Svensson är ambulanssjuksköterska och arbetar
inom Region Halland och Räddningstjänsten Väst. Han har i flera år föreläst om
medicinska konsekvenser av våld i Akta huvudet. Han ser konsekvenserna i sitt arbete och kunde inte acceptera att en så viktig verksamhet lades ner.
Socioekonomisk analys del två
Den 23 januari presenterades den andra rapporten om ”Gatuvåldets kostnader – ur
ett kommunalt perspektiv” som tagits fram av nationalekonomerna Ingvar Nilsson
och Anders Vadeskog. Rapporten har tryckts med stöd av Skandia – Idéer för livet.
De stod också för konferensen där rapporten presenterades.
Brottsutsatt och funktionsnedsättning
Hjärnkraft ingår i referensgruppen knuten till projektet som finansieras av arvsfonden och drivs av Brottsofferjourernas Riksförbund i samarbete med Handikappförbunden och Studieförbundet Vuxenskolan. Syftet med projektet är att öka kunskapen om våld och övergrepp mot personer med psykiska, kognitiva och intellektuella
funktionsnedsättningar genom utbildning och utvecklad samverkan. Målet är att
det ska erbjudas bättre stöd till brottsutsatta kvinnor och män med funktionsnedsättning. Hjärnkraft har representerats av projektledare Ann Hellströmer.
14 Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
”Att stimulera forskning och utveckling”
Hjärnskadefonden inom Hjärnkraft stöder forskning och utveckling av hjärnskaderehabilitering, framför allt patientnära projekt som studerar skador efter traumatisk
hjärnskada hos vuxna eller barn. Fonden prioriterar mindre studier, där pengarna
kan ha en viss betydelse för möjligheterna att genomföra projektet. Stipendier utlyses
en gång per år. Alla ansökningar bedöms av det medicinska rådet före beslut i förbundsstyrelsen. Jubileumsåret 2013 delades tre stipendier om vardera 40 000 kronor
ut.
Återkomst i arbetslivet
Marie Matérne vid Habiliteringens forskningscentrum i Örebro får stöd till första
steget i ett projekt om ”Återkomst i arbetslivet efter förvärvad hjärnskada – rehabiliteringsprocessen, samverkan, möjligheter och hinder för delaktighet”. Det övergripande
syftet är att öka kunskapen om betydelsen av samverkan mellan olika aktörer i den
del av rehabiliteringskedjan som berör återgång i arbete.
Levnadssituationen 11 – 16 år efter skada
Lars Jacobsson, neuropsykolog verksam i Kalix har tidigare kartlagt levnadssituationen för personer 6 – 15 år efter skada. Det finns få studier som visar situationen
mer än 10 år efter skadan. Han har nu fått stöd för att göra en ny femårsuppföljning
11 – 16 år efter skada. Genom den nya kartläggningen som rör samma personer som
tidigare studier får man kunskap om levnadssituationen är stabil eller förändras över
tid. Likaså om livstillfredställelse och känsla av sammanhang är stabil över tid.
Foton: Dreamstime
Personlighetens betydelse för symtomupplevelsen
För vissa diagnoser är det svårt att med konkreta laboratorieundersökningar mäta
graden av symptom. Desamma gäller bland annat upplevelsen av kognitiva besvär
efter en s k lätt traumatisk hjärnskada. Forskning har visat att vissa personlighetsdrag
och sätt att hantera påfrestningar och ta till sig och bearbeta information påverkar
det långsiktiga resultatet av rehabiliteringsprocessen.
Neuropsykologisk utredning ger vanligtvis tillfredsställande objektiv bedömning av
kognitiva besvär vid större fokala skador. Däremot är träffsäkerheten mer begränsad
när det gäller lätta, mer diffusa skador. Forskningen uppvisar motsägelsefulla resultat
när det gäller kopplingen mellan upplevda subjektiva besvär och resultaten av den
neuropsykologiska utredningen. Ett växande antal studier visar att 10 – 20 % av
befolkningen underrapporterar och underskattar sina symtom och riskerar därmed
att inte få tillräckligt stöd inom hälso- och sjukvården.
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
15
Christian Oldenburg och hans medsökande Aniko Bartfai är båda verksamma som
neuropsykologer vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus.
Deras projekt syftar till att kartlägga om personlighetstyp påverkar upplevelsen
av symptom, vidare vilken betydelse personlighetstypen har för att kunna förutse
sambandet mellan upplevda symtom och neuropsykologisk utredning tre månader
efter skadan. Man vill också se om kvinnor och män skiljer sig åt avseende upplevda
symtom och kognitiva problem.
Översättning av informationsmaterial
Hjärnskadefonden har också delfinansierat översättningen av ett kanadensiskt material riktat till föräldrar som kommer att användas vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i
Stockholm.
Samarbeten
Hjärnkraft samarbetar med andra organisationer för att uppnå största möjliga nytta
för målgruppen och underlätta omvärldsbevakning funktionsnedsättningar inom
relevanta sakområden. Hjärnkraft har antagit riktlinjer för samarbete med externa
organisationer, riktlinjer för samarbete med assistansbolag och följer läkemedelsindustrins etiska riktlinjer för samverkan med läkemedelsbolag.
Hjärnkraft är medlem i Handikappförbunden och representeras vid årsmöte och
ordförandemöten av förbundsordförande Meta Wiborgh.
Hjärnkraft eftersträvar ett nära samarbete med andra funktionshinderorganisationer
som har medlemmar med likartade. Samarbetet med Afasiförbundet och STROKERiksförbundet har pågått sedan 2004, under året har Personskadeförbundet RTP
knutits till arbetet i den s k ”Hjärnfyran”. Förbundens ordförande och kansliansvariga har regelbundna informella träffar.
Försäkringsfrågor
Hjärnkraft är delägare i Unik Försäkring som tagit fram försäkringar anpassade för
personer med funktionsnedsättning. Björn Boquist är representerad i styrgruppen.
Medlemskap
Hjärnkraft är medlem i:
BIF, Brain Injured and Families
FRII – Frivilligorganisa-tionernas
insamlingsråd – lämnades under
året.
Handikappförbunden
Unik föreningshjälte
För andra året delade Unik försäkring ut sitt stipendium till en person som gör
skillnad inom sitt förbund. I år gick stipendiet till Mikael Olofsson för hans insatser i
Hjärnkrafts lokalförening i Umeå. Motivering löd:
”Mikael är Umeå-föreningens förebild och stora föreningshjälte. I många år har han
varit föreningens ansikte utåt och han är en mycket uppskattad medlem som i första
hand ger till andra. Mikael har under åren som aktiv i föreningen haft många olika
uppdrag som till exempel resurs på kansliet, informatör och medlemsrekryterare. I
snart 10 års tid har Mikael även samordnat och ansvarat för Hjärngänget som är ett
socialt nätverk i Umeå för medlemmar med förvärvad hjärnskada. Syftet med nätverket är att ge skadade medlemmar en mötesplats där de kan träffa likasinnade för
utbyte av erfarenheter med varandra”.
Tillgänglighetskraven är ofta stora för att alla medlemmar i Hjärngänget ska kunna
SFSE Svenska Föreningen för
Supported Employment
SIS Swedish Standards Institute
Hjärnkraft har samarbetsavtal
med ABF på central nivå, liksom
flertalet föreningar.
16 Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
Foton: Dreamstime
SNPF Sveriges Neuropsykologers Förening
medverka i de aktiviteter som ordnas. Här har Mikael lyckats få kommunen att
lyssna och hjälpa till. Senast i våras när han planerade och genomförde en sommarutflykt till kulturplatsen ”Stora stenen” där medlemmarna i Hjärngänget, trots
rörelsehinder, kom ut i skogen för en underbar dag. En utflykt som aldrig hade blivit
av utan Mikaels unika engagemang.
Folkspel
Hjärnkraft är medlemmar i Folkspel som gör det möjligt för föreningarna att sälja
BingoLotto och andar spelformer som marknadsförs av Folkspel. Flera föreningar har
engagerat sig i försäljningen som ett sätt att stärka föreningskassan.
Representation
Hjärnkraft är representerat inom följande myndigheter, organisationer och nätverk:
• Regeringens Funktionshindernämnd – Meta Wiborgh, ersättare utsedd av
Handikappförbunden.
• Socialstyrens rådgivande nämnd för funktionshinderfrågor – Marie-Jeanette
Bergvall, ordinarie ledamot utsedd av Handikappförbunden.
• Folkhögskolornas Nätverk – Ordinarie representant är Rolf Forsén
• Folkspel – representant Ingemar Johansson.
• Skolinspektionens brukarråd – Karin Karlsson, ordinarie ledamot utsedd av
Handikappförbunden.
• Unik försäkring – representanter Björn Boquist och Marie-Jeanette Bergvall.
• Projekt Brottsutsatt och funktionsnedsättning – Anne Hellströmer representant i
referensgruppen.
• Projekt Carpe – Christina Amundberg och Marie-Jeanette Bergvall ingår i
styrgruppen.
• Nätverket för regionala rehabiliteringsteam – Karin Karlsson och Marie-Jeanette
Bergvall.
• Projekt Begåvad Konsumtion – Per-Erik Nilsson har ingått i tävlingsjuryn.
• Handikappförbundens nätverk för social- och arbetsmarknadsfrågor – Björn
Boquist.
• Handikappförbundens nätverk för barn och familjefrågor – Marie-Jeanette
Bergvall.
• Handikappförbundens plattform för skolfrågor – Tommy von Hellens, Stockholm.
• Projekt Teknikstöd i skolan – Pia Delin Stadig.
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
17
Foton: Dreamstime
FÖRVALTNINGEN
Information om verksamheten
Ändamål
Förbundets ändamål anges i stadgan. Väsentliga aktiviteter under
året presenteras i verksamhetsberättelsen och sammanfattas här
under respektive ändamål.
Att verka för effektiv rehabilitering och att minimera
konsekvenserna av förvärvade hjärnskador
De tre områden som dominerat verksamheten är rehabilitering, arbete med
LSS och skolfrågor. Den 15 – 16 januari genomfördes Hjärnskadeforum 2013 i
Stockholm med 350 deltagare. Då presenterades såväl Socialstyrelsens kartläggning ”Rehabilitering av traumatisk hjärnskada – landstingets insatser” som
resultatet av den brukarundersökning som Hjärnkraft genomfört i samarbete med
Personskadeförbundet RTP med finansiering från Arvsfonden. De båda undersökningarna ger en samstämmig bild av stora brister i hjärnskaderehabiliteringen.
Konferens spelades in av SVT och finns på www.urplay.se Efter konferensen
bildades en strategigrupp för att fortsätta driva på frågan om förbättringar inom
hjärnskaderehabiliteringen.
Åtstramningarna inom LSS, speciellt insatsen personlig assistans påverkar många
medlemmar. Inom styrelsen har bildats en arbetsgrupp för att bevaka frågan och
Hjärnkraft deltar i det gemensamma arbetet inom Handikappförbunden för att
påverka utvecklingen.
Hjärnkraft har regelbundna kontakter med Specialpedagogiska skolmyndigheten,
SPSM, kring stödet för barn med förvärvad hjärnskada i skolan, och säljer egna
läromedel riktat till skolan som utvecklats med ekonomiskt stöd från SPSM. Under året har också kommit ett par utredningar där Hjärnkraft deltagit i hearingar
och skrivit remisser.
Att öka kunskapen om förvärvade hjärnskador och dess
konsekvenser
Tidningen Hjärnkraft som utkommer med fyra nummer per år och Hjärnkrafts
hemsida är de främsta informationskanalerna. Hjärnkraft arrangerar också
utbildningsdagar i Umeå och Gävle riktade till assistenter och andra som i sitt
arbete möter personer med förvärvad hjärnskada. Under året lanserades också
18 Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
Medlemmarna
Hjärnkraft har 3 010 medlemmar.
Av dessa har 1 080 egen
funktionsnedsättning, 1 235 är
närstående, 415 är stödjande och
280 är registrerade utan uppgift.
Medlemsavgiften är 200 kronor för
enskild medlem och 280 kronor för
familj boende på samma adress.
Hälften av medlemsavgiften
betalas till den länsförening som
medlemmen tillhör. I de län där
det finns lokalföreningar fördelas
medlemsavgiften med 40 % till
förbundet, 30 % till länsföreningen
och 30 % till lokalföreningen. I
de län där det inte finns någon
länsförening tillfaller hela
medlemsavgiften förbundet.
Hjärnskadedagen den 26 oktober där artiklar om situationen för personer med
förvärvad hjärnskada och deras närstående var införda i en rad tidningar runt om
i landet.
Att stödja personer med förvärvad hjärnskada och deras
närstående
Det direkta stödet till medlemmarna sker främst i läns och lokalföreningarna.
Men även till förbundskansliet kommer många samtal som främst rör frågan om
var man kan hitta rehabiliteringsinsatser och neddragningar i LSS.
Att stimulera till förebyggande åtgärder
Projektet Akta huvudet som pågått under fyra år avslutades under året. Verksamheten fortsätter inom Räddningstjänsten i Falkenberg, Akta huvudet Väst.
I januari presenterades andra delen i Gatuvåldets kostnader – ett kommunalt
perspektiv som genomfördes med stöd av Skandia Idéer för livet. Rapporterna
om Gatuvåldets ekonomi har finansierats av Hjärnkraft med visst stöd av Brottsförebyggande rådet, BRÅ, och tagits fram av nationalekonomerna Ingvar Nilsson
och Anders Vadeskog.
Att stimulera forskning och utveckling
Under året har tre stipendier på 40 000 kronor vardera delats ut från Hjärnskadefonden. Ytterligare 15 00 kronor har bekostat översättning av ett material till
föräldrar, som testas på Astrid Lindgrens Barnsjukhus.
Aktiva föreningar
Inom Hjärnkraft finns 15 aktiva länsföreningar, Skåne, Halland, Jönköping,
Kalmar, Kronoberg, Västra Götaland, Örebro, Västmanland, Sörmland, Värmland, Stockholm, Gävleborg, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Länsföreningen i Dalarna lades ner under hösten och länsföreningen i Blekinge har
varit vilande. Det finns 10 lokalföreningar; Malmö, Lund, Skaraborg, FyrBoDal,
Borås Sjuhärad, Göteborg, Karlstad, Umeå och Skellefteå.
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
19
Hjärnkrafts styrelse. Överst fr v:
Meta Wiborgh, Rolf Forsén, Pia
Delin Stadig, Jan-Olof Dahlin.
Nedre raden: Nils Lundgren, Christina Amundberg, Kerstin Helgesson,
Lena Talman, Björn Boquist och
Ingemar Johansson.
Styrelsen
Sammanträden
Meta Wiborg, ordf, Norrbotten
Närstående, allmänläkare
Christina Amundberg, vice ordf, Stockholm
Närstående, socionom
Björn Boquist, Stockholm
Nårstående, f d VD
Jan-Olof Dahlin, Västra Götaland
Närstående, verksamhetsledare
Pia Delin Stadig, Örebro
Egen skada, f d utredare
Rolf Forsén, Jönköping
Stödjande, fd folkhögskolelärare
Kerstin Helgesson, Skåne
Närstående, skolsköterska
Ingemar Johansson, Norrbotten
Egen skada, f d arbetsledare
Karin Karlsson, Kalmar
Stödjande, sjukhuslärare
Lena Talman, Södermanland
Stödjande, forskare
Nils Lundgren, Stockholm
Stödjande, journalist
16-17
febr
20-21
apr
13-14
okt
16- 17
nov







-





-
-

-



















-

-
-
-
Avgick i februari
Sekreterare i styrelsen har varit Marie-Jeanette Bergvall.
Arbetsutskott
I arbetsutskottet ingår Meta Wiborgh, Christina Amundberg och Björn Boquist.
Från kansliet ingår Marie-Jeanette Bergvall. AU har genomfört möten 11 april, 5
september och 7 november.
20 Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
Revision
Auktoriserad revision upphandlas och sköts f n av BDO Nordic Stockholm. Jan Nyström avlöstes som kontorevisor under hösten av Margaretha Morén. Förtroendevald
revisor är Gun-Britt Kristianson, Stockholm.
Valberedningen
I valberedningen ingår Lars-Göran Edvardsson, Skåne sammankallande, Christina
Bergqvist, Västerbotten, Rolf Dietmann, Kalmar, Per-Erik Nilsson, Kronoberg och
Tommy von Hellens, Stockholm.
Hjärnskadefonden
Hjärnkrafts styrelse förvaltar Hjärnskade­fonden, vars syfte är att stödja forskning
och utveckling av hjärnskaderehabilitering samt att sprida kunskap om förvärvade
hjärnskador och dess konsekvenser. Förbundet har 90-konto och står under kontroll
av Svensk Insamlings­kontroll. Ett medicinskt råd granskar de ansökningar som
inkommer och ger förslag till utdelning, som sedan fastställs av förbundsstyrelsen.
Medicinska rådet består av professor Jan Lexell, Rehabcentrum Lund Orup, docent
Ingrid Emanuelson Göteborg, leg. Arbetsterapeut och doktorand Rita Ehrenfors,
Stockholm. Numera framlidne Ingvar Jönsson, Skåne ingick som företrädare för
brukarna.
Stiftelsen
Hjärnkraft förvaltar också Hjärnkrafts stiftelse för infor­mations och utbild­nings­­
verksamhet som under året varit vilande. Styrelsen har beslutat lägga ner stiftelsen
och avveckling pågår.
Anställda
Marie-Jeanette Bergvall, förbundssekreterare ansvarar för kansliets verksamhet och
arbetar bl.a. med personalfrågor, intressepolitiska frågor, ekonomi, organisationsfrågor, information, stöd till läns- och lokalföreningarna, kurser och konferenser.
Wellamo Ericson, administrativ assistent, arbetar bl.a. med löpande bokföring,
löner, fakturering, medlemsregister, minnesadresser, medlemsstöd och löpande administration på kansliet. Hon har huvudansvaret för telefonbevakningen på kansliet.
Kerstin Orsén redaktör/informatör 50 % ansvarar för tidningen och förbundets
hemsida, arbetar med framställning av informationsmaterial och övrig extern kommunikation.
Per-Erik Nilsson, regional ombudsman 75 % med säte i Kronoberg arbetar bl. a
med utbildning, barnläger, förenings- och medlemsstöd.
Akta huvudet
Projektet avslutades i april. Ann Hellströmer arbetade som projektledare. Jakob
Andersson, Gleb Shestakov och Alexandra Karlsson arbetade på heltid som samtalsledare. David Weiss, Daniil Tomas, Dalia Yassin, Emelie Hägg Sandberg, Karim
Ahmer och Roijda Abdalla har arbetat som samtalsledare på timtid.
Förbundets ekonomi
Förbundets intäktskällor är statligt organisationsstöd, medlemsavgifter, annonsintäkter, projektanslag, övriga bidrag samt gåvor. För 2013 fick Hjärnkraft 3 015
712 kronor i statligt organisationsstöd, varav 224 274 kronor var öronmärkta för
samarbete inom Handikappförbunden. Inför ansökan granskas förbundets uppgifter
om medlemmar och antal föreningar av revisor som skriver granskningsrapport till
Socialstyrelsen.
Hjärnkraft har 90-konto, 90 05 07-5 för insamling till Hjärnskadefonden inom.
Förbundet står därmed under kontroll av Svensk Insamlingskontroll. Under året
samlades 48 030 kronor in till Hjärnskadefonden.
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
21
Styrelsen beslutade under året att lämna FRII, Frivilligorganisationernas insamlingsråd. Förbundet måste se över samtliga kostnader och sätta dessa i relation till nyttan.
FRII gör ett mycket viktigt arbete, men de kurser och aktiviteter som erbjuds har ett
för högt kostnadsläge för Hjärnkraft.
Kansliet har sköter administration av Hjärnskadefonden. Kansliet har också skött
administrationen för projekten ”Akta Huvudet” och ”Hjärnskaderehabilitering”.
Kansliets lokaler finns på Nybohovsgränd 12, 1 tr. Lokalerna hyrs av Bostadsrätts­
föreningen Nybohov 1. Lokalerna delas med Hjärnkraft Stockholms län. Hyrestiden
löper på tre år.
Förbundets ekonomi och förvaltning granskas av auktoriserade revisorn Margaretha
Morén, BDO Stockholm AB. Förtroendevald revisor är Gun-Britt Kristianson.
Intern kontroll
Befogenheter som firmateckning, attesträtt, utanordningsrätt fastställs vid konstituerande möte. För utbetalning i ekonomisystemet krävs utanordning av två
personer var för sig. Ekonomirapport redovisas och godkänns vid varje styrelsemöte.
Auktoriserad revisor reviderar årligen, bokslut och redovisningar av projekt till arvsfonden. Antal medlemmar och aktiva föreningar granskas varje år inför ansökan om
statsbidrag och revisionsrapport skickas till Socialstyrelsen.
Väsentliga händelser
Under året avslutas projektet Akta huvudet med finansiering från Arvsfonden.
Statsbidraget fortsätter att minska då det nominella belopp som avsätts från regeringen ligger på samma nominella nivå, men fler förbund kommer in varje år som ska
dela på bidraget.
Hjärnkraft har fått anslag om 299 000 kronor från Specialpedagogiska skolmyndigheten för produktion av läromedel om förvärvad hjärnskada.
Nyckeltal
Hjärnkraft har 90-konto som garanterar att gåvorna används till ändamålet och
vi granskas av Svensk Insamlingskontroll. Kostnaderna för insamling respektive
administration får inte överstiga 25 % av de totala intäkterna. Hjärnkrafts insamlingskostnader uppgick till 20 % och administrationskostnaderna uppgick till 15 %
av intäkterna.
Resultatdisposition
Det totala överskottet uppgår till 85 999 kronor. Förbundet gör ett överskott på
173 483 kronor vilket överförs till Eget kapital. Hjärnskadefonden gör ett underskott
på 87 493 kronor.
Resultat och ställning
Förbundets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning, med tilläggsinformation.
22 Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
RESULTATRÄKNING 2013
RESULTATRÄKNING
INTÄKTER
Medlemsavgifter
Insamlade medel
Försäljning av varor och tjänster
Bidrag
Övriga verksamhetsintäkter
Not 1
Not 2
Not 3
Not 4
KOSTNADER
Ändamålskostnader
Insamlingskostnader
Administrationskostnader
Not 5
Not 6
Not 7
FINANSIELLA INTÄKTER
Ränteintäkter
Räntekostnader
RESULTAT EFTER FINANSIELLA INTÄKTER
ÅRETS RESULTAT
2013
2012
208 359
50 220
806 664
6 049 715
315 202
7 430 160
204 507
56 467
329 226
10 212 986
224 338
11 027 524
-6 215 290
-224 943
-936 962
-7 377 195
-10 154 048
-216 224
-1 096 747
-11 467 019
36 518
-3 493
33 025
78 168
-806
77 362
85 990
85 990
-362 133
-362 133
Notanteckningar, se sid 25-27.
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
23
BALANSRÄKNING 2013
BALANSRÄKNING
2013-12-31
2012-12-31
18 729
18 729
560
560
231 952
114 142
1 244 125
1 590 219
320 015
103 655
2 316 932
2 740 602
1 608 948
2 741 162
266 331
173 483
439 814
612 599
-346 267
266 332
342 622
-87 493
255 129
358 488
-15 866
342 622
0
805 811
108 194
914 005
0
549 403
1 582 805
2 132 208
1 608 948
2 741 162
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier
Not 8
Omsättningstillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Övriga fordringar
Banktillgodohavanden
Not 9
Not 10
SUMMA TILLGÅNGAR
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Eget kapital
Eget kapital
Årets resultat förbundet
Hjärnskadefonden
Hjärnskadefondens kapital 13-01-01
Årets resultat Hjärnskadefonden
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Övriga kortfristiga skulder
Not 11
Not 12
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
Ställda panter
Ansvarsförbindelser
24 Inga
Inga
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
Inga
Inga
NOTER
Redovisningsprinciper 2013
Notanteckningar
Not 1
Som insamlade medel räknas gåvor från allmänheten,
företag, fonder etc. som lämnas utan krav på ekonomisk
motprestation. Resultatposten består av:
Intäkter till Hjärnskadefonden
Gåvor
SMS gåvor
Not 2
Resultatposten består av:
Försäljning av böcker, marknadsföringsprodukter etc
Intäkter tidningen
Assistansutbildning, seminarier
Deltagaravgifter, stämma, barnläger
Ersättning Folkspel
Not 3
Under bidrag redovisas bidrag från offentligrättsliga
organ och bidrag som på något sätt är villkorade.
Resultatposten består av:
Statligt organisationsstöd
Medel från Arvsfonden till Akta huvudet
Medel från Arvsfonden till Rehabprojektet
Akta huvudet Väst
SPSM Litteraturstöd
Bidrag från Lions, Jerringfonden, Radiohjälpen
Lönebidrag
Aministrationsbidrag
Ersättning från Afasi och Strokeriksförbunden
Not 4
Not 5
Övriga verksamhetsintäkter består av:
Övriga intäkter som ej kan hänföras till andra poster
Ändamålskostnader
Tidningen
Läromaterial
Assistansutbildningar, seminarier
Barnläger
Ordförandekonferens
Information, marknadsföring, hemsida
2013
2012
48 030
2 190
0
50 220
54 248
1 151
1 068
56 467
17 368
194 160
535 928
18 365
40 843
806 664
21 564
134 480
85 735
63 214
24 233
329 226
3 015 712
1 510 234
821 505
120 000
92 000
114 500
196 038
179 726
0
6 049 715
3 092 212
5 968 810
678 495
0
57 200
249 259
147 010
20 000
10 212 986
315 202
315 202
224 338
224 338
198 410
92 000
242 064
107 508
109 656
128 108
197 428
0
55 620
62 707
0
124 048
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
25
Externa kostnader - Akta huvudet
Externa kostnader Akta huvudet Väst
Externa kostnader Rehabprojektet
Externa kostnader - SEEAB
Arbetsgrupper/kommittéer
Påverkansarbete
HSO samverkansmedel
Utdelning Hjärnskadefonden
Porto
Del av lokal och kontorskostnader
Del av personalkostnader
Del av arvodering
Del av avskrivningar
Not 6
Not 7
Not 8
Insamlingskostnader
Marknadsföring
90-konto
Porto
Del av lokal och kontorskostnader
Del av personalkostnader
Del av arvodering
Del av avskrivningar
Administrationskostnader
SFI
Förbundsstämma
Styrelsen
Valberedningen
Föreningsstöd
Medlemsavgifter, varav HSO 23 351 kr, IDEA
Redovisningstjänster
Porto
Del av lokal och kontorskostnader inkl. försäkring
Del av personalkostnader
Del av arvodering
Del av avskrivningar
5 968 810
678 495
340 000
10 287
83 744
224 276
70 000
49 485
678 825
1 519 220
86 736
4 367
10 154 048
10 688
1 445
3 312
45 172
148 997
14 548
781
224 943
16 307
983
2 749
41 678
136 918
17 347
242
216 224
8 239
0
112 857
2 912
6 982
52 476
50 343
3 312
126 142
514 729
58 190
780
936 962
6 366
102 191
132 944
11 374
11 411
44 907
44 844
2 749
122 717
547 612
69 389
243
1 096 747
Redovisade maskiner och inventarier har värderats till anskaffningsvärdet
med avdrag på 20 % planenliga avskrivningar på anskaffningsvärdet samt
överavskrivningar på 13 %
Maskiner och inventarier
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Bokfört värde
26 1 510 234
122 811
821 505
0
22 155
61 338
224 276
135 523
59 603
741 427
1 551 881
72 738
14 053
6 215 290
2013-12-31
412 056
-393 326
18 730
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
2012-12-31
378 273
-377 713
560
Not 9
Posten består av ej betalda fakturerade fordringar utställda av förbundet samt
interimsfordringar
Not 10 Balansposten består av fakturerade fordringar som inte förfallit till betalning
Not 11 Balansposten består av upplupna kostnader som ännu ej förfallit till betalning 140 tkr,
sociala avgifter 127 tkr, löneskatt 78 tkr, upplupna semesterlöner 181 tkr, upplupen
komptidsersättning 103 tkr samt bidrag från SPSM 177 tkr.
Not 12 Balansposten består av skulder till länsföreningarna 80 tkr samt personalens
källskatt 28 tkr.
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
27
28 Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013
29
“
Ett liv som räddas
ska också levas”
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
Nybohovsgränd 12 1 tr | 117 63 Stockholm
08-447 45 30 | [email protected] | www.hjarnkraft.se
30 Hjärnkraft | Årsberättelse för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2013