Transcript Verksamhetens förutsättningar

Dnr 20/13
Verksamhetsberättelse för 2012
med
Systematiskt kvalitetsarbete för
läsåret 2011-2012
Barn- och utbildningsnämnden
Nora kommun
Kvalitetsredovisning för läsåret 2011-2012 .................................................................... 3
Barn- och utbildningsnämnden .................................................................................... 3
Måluppfyllelse .................................................................................................................. 3
Ekonomiperspektivet ....................................................................................................... 3
Ansvarsområde .............................................................................................................. 3
Externt Ungdomsgymnasium och informationsansvar ................................................. 4
Verksamhetens förutsättningar ....................................................................................... 4
Arbetet under året........................................................................................................... 5
Resultat .......................................................................................................................... 5
Betyg och behörighet .................................................................................................. 5
Utvecklingsområden ....................................................................................................... 6
Ekonomiskt utfall ............................................................................................................ 7
Enheten för vuxnas lärande ............................................................................................ 7
Verksamhetens förutsättningar ....................................................................................... 7
Arbetet under året och arbetsmiljö .................................................................................. 7
Systematiskt kvalitetsarbete ........................................................................................ 8
Likabehandlingsplan ................................................................................................... 8
Resultat .......................................................................................................................... 8
Nationella mål ............................................................................................................. 8
Lokalt prioriterade mål................................................................................................. 8
Analys ......................................................................................................................... 9
Ekonomiskt utfall ...........................................................................................................10
Grundskola/Grundsärskola, skolbarnsomsorg, förskola och pedagogisk omsorg ...10
Åtgärder för utveckling allmänt inom verksamheterna....................................................10
Uppföljning av arbete med nyanlända elever..............................................................10
Uppföljning av läs- och skrivutveckling .......................................................................11
Uppföljning av elevhälsoteamens arbete ....................................................................11
Uppföljning av Handlingsplan för trygghet och studiero ..............................................11
Samverkan med föräldrar och hem ............................................................................11
Grundskola ....................................................................................................................12
Verksamhetens förutsättningar ..................................................................................12
Arbetsmiljö och arbete under året ..............................................................................12
Systematiskt kvalitetsarbete .......................................................................................13
Arbete enligt likabehandlingsplan ...............................................................................13
Resultat nationella mål ...............................................................................................14
Resultat lokala prioriterade mål för skola ....................................................................16
Analys ........................................................................................................................18
Utvecklingsområden...................................................................................................18
Skolbarnsomsorg...........................................................................................................18
Verksamhetens förutsättningar ..................................................................................18
Arbetet under året och arbetsmiljö .............................................................................18
Systematiskt kvalitetsarbete .......................................................................................19
Arbete enligt likabehandlingsplan ...............................................................................19
Resultat lokala prioriterade mål för skolbarnsomsorgen .............................................19
Analys ........................................................................................................................19
Utvecklingsområden Detsamma gäller för fritidshemmen som det som är beskrivet
under rubriken utvecklingsområden för förskolan. Fritidshemmen behöver hitta nya
fungerande vägar och rutiner för samverkan med skolan. ..........................................20
Förskola ........................................................................................................................20
1
Verksamhetens förutsättningar ..................................................................................20
Arbete under året och arbetsmiljö ..............................................................................20
Arbete enligt likabehandlingsplan ...............................................................................20
Systematiskt kvalitetsarbete och nationella mål .........................................................21
Resultat lokalt prioriterade mål för förskola ................................................................21
Analys ........................................................................................................................22
Utvecklingsområden...................................................................................................23
Grundsärskola ...............................................................................................................23
Verksamhetens förutsättningar ..................................................................................23
Arbetet under året ......................................................................................................23
Systematiskt kvalitetsarbete .......................................................................................24
Arbete enligt likabehandlingsplan ...............................................................................24
Resultat lokalt prioriterade mål för grundsärskola .......................................................24
Analys ........................................................................................................................24
Utvecklingsområden...................................................................................................24
Pedagogisk omsorg .......................................................................................................24
Verksamhetens förutsättningar ..................................................................................24
Arbetet under året ......................................................................................................25
Systematiskt kvalitetsarbete .......................................................................................25
Arbete enligt likabehandlingsplan ...............................................................................25
Alla verksamheter ..........................................................................................................25
Prioriterat mål 1; Alla verksamheter är lunga och trygga ............................................25
Priorieterat mål 2; Ett ekologiskt kretsloppstänkande präglar aspekterna i
verksamheten ............................................................................................................25
Prioriterat mål 3; I alla studiemiljöer finns framtidens digitala klassrum för en
utmanande och bättre arbetsmiljö ..............................................................................25
Prioriterat mål 4; Färre barn grupperna i förskoleklass och fritidshem ........................26
Ekonomiskt utfall ...........................................................................................................26
Fritidsgårdsverksamheten .............................................................................................26
Verksamhetens förutsättningar ......................................................................................26
Arbetet under året och arbetsmiljö .................................................................................26
Systematiskt kvalitetsarbete .......................................................................................27
Arbete enligt likabehandlingsplan ...............................................................................27
Resultat .........................................................................................................................27
Nationella mål ............................................................................................................27
Lokalt prioriterat mål för fritidsgårdarna ......................................................................27
Analys ........................................................................................................................27
Utvecklingsområden ......................................................................................................28
Ekonomiskt utfall ...........................................................................................................28
Resursen .........................................................................................................................28
Verksamhetens förutsättningar ......................................................................................28
Arbetet under året och arbetsmiljö .................................................................................28
Utvecklingsområden ......................................................................................................29
Ekonomiskt utfall ...........................................................................................................29
Medarbetarperspektiv .....................................................................................................30
2
Kvalitetsredovisning för läsåret 2011-2012
Barn- och utbildningsnämnden
Ordförande:
Bildningschef:
Per Anderasson (S)
Anders Danielsson
Måluppfyllelse
Utgångspunkten för vår uppföljning och utvärdering är de mål som finns för verksamheten.
Barn- och utbildningsverksamhetens mål finns i nationella läroplaner och kursplaner.
Verksamheten styrs också av ett antal lagar, förordningar och föreskrifter, samt allmänna
råd. Som ett kommunalt komplement till dessa styrdokument finns skolplan,
likabehandlingsplan, gemensamma överenskommelser och handlingsplaner för
förvaltningen, och de lokala arbetsplaner som verksamheterna fastställt utifrån
läroplanerna. Skolverket har också publicerat ett antal verktyg för systematiskt
kvalitetsarbete som stöd till alla verksamheter inom förskola/skola och skolbarnsomsorg.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp
och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Analyserna är
sedan underlag för vidareutveckling av verksamheten för att nå uppsatta mål. Av den nya
skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det
bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. I och med
införandet av den nya skollagen 1 juli 2011 förstärktes kravet på systematiskt
kvalitetsarbete. Kravet på kommunal skolplan samt årlig kvalitetsredovisning till Skolverket
avskaffades. Nuvarande skolplan för Nora kommun gäller året ut 2012.
Bildningsförvaltningens verksamhet omfattar även socialtjänst för barn och unga tom 20 år,
och där styr Socialstyrelsen kvalitetsarbetet genom Allmänna råd om ledningssystem för
kvalitet och styrning inom socialtjänsten (SOSFS 2006:11).
Denna verksamhetsberättelse utgår från mål i både nationella och kommunala dokument,
genom det systematiska kvalitetsarbete som respektive verksamhet inom
bildningsförvaltningen gjort.
Verksamhetsåret har återigen präglats av turbulens inom både politik och även förvaltning.
Bildningsförvaltningen har under läsåret 2011-2012 haft fyra olika förvaltningschefer, den
senaste tillsattes under hösten 2012. Alla dessa byten återspeglas självklart i
verksamheten. Även politiskt har det skett förändringar som påverkat mål och styrning av
verksamheten. Framförallt återspeglas det i att målen varit otydliga och att beslut som
fattats i tidigare majoritet omprioriterats eller att förvaltningen avvaktat beslut pga. att både
förvaltningschef och nämndordförande behövt tid att sätta sig in i arbetet, alternativt att det
rått politiskt oenighet. Med det nu stabilare politiska läget och ny förvaltningschef finns
förhoppningen om ett långsiktigt planeringsarbete med tydlig målstyrning och
resultatuppföljning under året som följer.
Ekonomiperspektivet
Ansvarsområde
Nämnden ansvarar för verksamhet inom områdena förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg
och skolverksamhet för barn och vuxna samt för insatser inom ramen för gällande
sociallagstiftning och LSS avseende barn, ungdom och familj.
3
DRIFTVERKSAMHET (kkr)
400
401
402
403
404
405
406
407
408
409
410
411
412
413
414
BOKSLUT
2011
BUDGET
2012
BOKSLUT
2012
AVVIKELSE
125
7 745
39 083
2 594
3 251
96 535
7 023
2 990
11 110
2 423
43 962
3 218
2 926
15 320
2 971
110
6 610
41 616
2 642
4 155
91 983
7 598
1 618
12 056
2 546
43 819
3 758
3 317
14 632
2 903
104
7 820
42 501
2 475
4 181
93 993
7 487
1 635
11 537
2 512
41 058
3 921
2 488
16 672
2 750
6
-1 210
-885
167
-26
-2 010
111
-17
519
34
2 761
-163
829
-2 040
153
241 276
239 363
241 133
-1 771
BOKSLUT
2011
BUDGET
2012
BOKSLUT
2012
AVVIKELSE
IT-INV BUN
1 234
1 000
814
186
ÖVRIGA INV BUN
1 185
1 000
774
226
2 419
2 000
1 588
412
BARN O UTB NÄMNDEN
GEMENSAM FÖRVALTNING
FÖRSKOLEVERKSAMHET
PEDAGOGISK OMSORG
FÖRSKOLEKLASS
GRUNDSKOLA
SÄRSKOLA
KULTURPEDAGOGER
FRITIDSHEM
FRITIDSGÅRDAR
GYMNASIESKOLA
VUXENUTBILDNING
LSS
RESURSEN
SÄRSK RIKTADE INSATSER
TOTALT
INVESTERINGSVERKSAMHET (kkr)
TOTALT
Årets resultat uppgår till totalt -1 771 tkr i jämförelse med budget.
Inom både förskoleverksamheten och grundskolan har utfallet av läraravtalet 2012
inneburit att budgeten inte kunnat hållas. Överskottet på gymnasieskolan beror främst på
att elevantalet minskat samt att kostnaden per gymnasieelev blev lägre än vad som
budgeterats. Underskottet inom Resursen hänförs till socialtjänsten och rör kostnader för
köpt vård och behandling, ökade kostnader för familjehem, kostnader för inhyrd personal
och ökade kostnader för försörjningsstöd till ungdomar.
Externt Ungdomsgymnasium och
informationsansvar
Verksamhetens förutsättningar
Alla kommuner har en skyldighet att erbjuda elever i hemkommunen gymnasieutbildning,
antingen i egen gymnasieskola eller genom samverkansavtal med närliggande kommuner.
Nora kommun har samverkansavtal med både Lindesbergs kommun och Örebro kommun.
Avtalet med Lindesberg har under året fått tillägg för att säkerställa ett bättre samarbete.
Förra årets minskning av antalet elever som söker sig till Lindeskolan har under året
upphört och i stället har det skett en ökning av antalet sökande till Lindeskolan. Antalet
elever som sökt sig till friskolor har procentuellt minskat under året, medan det ökat till
Örebro kommunala gymnasier. Andelen sökande till övriga landet har även de minskat.
4
Antal gymnasieelever från Nora i dec -2012, 2011 respektive -2010
Antal i % Nora IM Linde Örebro
Örebro Övriga
kommun friskolor landet
2010
2
29
36,7
22,5
7,1
2011
2,4
24,3 35,2
30,3
60,
2012
4,3
25,6 36,9
28,7
4,5
Ett problem som märkts av under året är att de förändrade ämnesplanerna för
gymnasieskolan medfört svårigheter vid byten mellan olika program, för de elever som
gjort ”felval”. Dessa elever får då helt hoppa av sina gymnasiestudier och avvakta nästa
års start på ett nytt program årskurs 1. I Nora skrivs många av dessa elever in med
synnerliga skäl på Hjernets gymnasieskolas introduktionsprogram, för att de inte ska bli
helt inaktiva, utan hållas sysselsatta i praktik och studier. Den nya skollagen medger inte
att elever som är behöriga skrivs in vid introduktionsprogram om inte särskilda skäl
föreligger. Fler än tidigare har således hänvisats till arbetsförmedlingen och
ungdomsgarantin i avvaktan på nya studier. Inom informationsansvaret arbetar 0,75 tjänst
fördelat på 50 % ungdomssamordnare och 25 % studie- och yrkesvägledare (SYV).
Arbetet under året
Under året har samarbetet med flera friskolor förbättrats kring elevernas studiegång och
inför in- och utskrivning, vilket gjort att Nora kommun på ett bättre sätt kunnat arbeta med
ungdomar i hemkommunen innan de avbryter studier och med stöd efter att de avbrutit.
Samarbetet med gymnasieskolorna i Örebro fungerar bättre men fortfarande inte helt
tillfredställande, och även om arbetet med friskolorna förbättrats avsevärt under året så
återstår här arbete med de kommunala skolorna i Örebro.
Ungdomssamordningen hade under året 48 besök/kontakter varav 27 krävde längre och
mer omfattande åtgärder. Antalet avhopp och byten steg under året från 38 st till 73 st. En
del av förhöjningen i har sin förklaring i problemen kring förändringen i ämnesplanerna som
tidigare beskrivits. Kommunen har under året fått två nya studie- och yrkesvägledare
(SYV). Arbetet med studie- och yrkesvägledning har under året förbättrats inom utifrån de
behov som framgick vid förra årets systematiska kvalitetsarbete, avseende information till
både elever och vårdnadshavare och tydliga översiktliga jämförelser mellan de olika
likartade utbildningsvägarna till eleverna. Alla elever i årskurs 1 har kontaktats under
hösten för att se till att de som behövde fick hjälp till snabbt byte av utbildning.
Samarbetet med Arbetsförmedlingen (AF) har under året förbättrats och det finns nu en
direktkontakt för samverkan mellan informationsansvar och AF.
Resultat
Betyg och behörighet
Noraelevernas genomsnittliga betygspoäng låg 2011 över både riksgenomsnitt och
länsgenomsnitt. Under 2012 har betygsresultaten för gymnasieeleverna rasat från 14.2 till
13.1 och ligger nu markant under riksgenomsnittet 14.0 men även under länsgenomsnittet
som är 13.7.
Antalet elever som har slutbetyg har höjts från 67.9 % till 74.5 %,(fortfarande under
riksgenomsnittet 76 %). Det visar att arbetet inom informationsansvaret når viss avsedd
verkan med att dels fånga upp elever som avbrutit sina studier och få in dem på nya
studievägar, samt att påverka gymnasieskolorna till att mer aktivt verka för att våra elever
når målen, även om det kräver extra åtgärder och ev. förlängd studietid.
5
Andel Nora-elever (%) behöriga till universitet och högskola
Skola
2012
2012
2011
2011
Nora
Alla
Nora
Alla
elever elever elever elever
Lindeskolan
79
78,1
74,5
78,6
Karolinska skolan
100
96,8
100
94,8
Risbergska skolan
0
85,1
100
87,2
Rudbecksskolan
100
94,9
Kvinnerstaskolan
67
77,1
100
79
Virginska skolan
86
91,9
100
93,3
Tullängen
100
90,5
83
88
2010
Nora
elever
81,6
100
100
100
75
90
75
2010
Alla
elever
79,9
97,1
79,6
94,4
84
82,1
77
Jensengymnasiet
John Bauer
100
54
100
85
-
75,2
100
95,7
Thoren Business School
100
91,8
-
95,9
-
-
Genomsnitt samtl. Noraelever 81,5*
-
86,7
-
89,1
-
Genomsnitt i Örebro län
84,7
-
-
83,6
-
84,7
Nationellt genomsnitt
86,7
-
-
87,1
-
86,8
(*reservation för att siffrorna kan ändras utifrån förändringar i Örebro kommuns, Skolverkets eller SKL
sammanställningar)siffran hämtad från SKL Öppna jämförelser
Betygsmedelvärden för elever med slutbetyg.
Skola
2012 2012 2011
Nora Alla
Nora
elever elever elever
Lindeskolan
11,95 12,9
12,1
Karolinska skolan
14,4 14,9
15,6
Risbergska skolan
13,8
13,8
Rudbecksskolan
16,7 14,8
Kvinnerstaskolan
13,5 13,4
12,5
Virginska skolan
13,3 13,9
13,9
Tullängsskolan
14,7 13,6
11,6
Genomsnitt samtl.
Noraelever
Genomsnitt i Örebro län
Nationellt genomsnitt
2011
Alla
elever
12,9
15,1
14,1
13,0
13,6
13,6
2010
Nora
elever
13,2
17,1
15,5
16,7
13
14,8
11,5
2010
Alla
elever
13,5
15,5
13,7
15,0
13,5
13,3
13,0
13,1
-
14,2
-
14,4
-
-
13,7
14,0
-
13,4
14,1
-
13,6
14,0
(Redovisade siffror är dels meritvärden för elever med slutbetyg som skolorna rapporterat in till Nora, samt från
SKL Öppna jämförelser och Skolverkets databas Jämförelsetal. Reservation för att siffrorna kan ändras utifrån
förändringar i Örebro kommuns, Skolverkets eller SKL sammanställningar.)
Utvecklingsområden
Fortsatt intensifierade kontakter med framförallt friskolor och även Örebro kommuns skolor
behövs inför nästkommande år. Orsakerna till byte och avhopp kan förhoppningsvis
återigen följas upp för att se vilka ev. förändringar som skett i orsakerna till avbrutna
studier, och var ev. förändringsbehov finns. Handlingsplanen för informationsansvar ska
fastläggas av nämnd och likaså Åtgärdsplan mot avbrott i gymnasieskolan.
6
Ekonomiskt utfall
Verksamheten har under året gått under ram, delvis som resultat av tidigare arbete med
hårdare skrivna avtal för ersättning till fristående gymnasieskola.
Enheten för vuxnas lärande
Verksamhetens förutsättningar
Enheten för vuxnas lärande omfattar gymnasieskola, Komvux, praktisksamordning/
Arbetsmarknadsenhet (AME), flyktingmottagning och undervisning i svenska för invandrare
(SFI). All undervisning bedrivs på Hjernet. Under slutet av året var rektor tjänstledig för att
täcka upp rektorskap på Lärkeskolan och tf. rektorer är tillsatta till dess att Lärkeskolans
nya rektor tillträder under våren 2013.
Gymnasieskolan Hjernet (GHJ) har tre olika inriktningar: Individuella alternativet,
preparandutbildning och Yrkesintroduktion. De två återstående introduktionsprogrammen,
Programinriktat individuellt val (PRIV) och Språkintroduktion, erbjuds på Lindeskolan i
Lindesberg. På gymnasieskolan Hjernet arbetar handledare, specialpedagog och lärare.
Dessutom ingår i organisationen rektor, studievägledare, kurator, skolpsykolog,
skolsjuksköterska och handledare för praktiskt arbete.
Komvux genomför utbildningar på gymnasienivå och kurser i grundläggande
vuxenutbildning för de som är 20 år och äldre. Personalen på Komvux består av
omvårdnadslärare samt en lärare i respektive ämne svenska, matematik, So, data samt
engelska. Dessa lärare undervisar både i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning.
Vid SFI (Svenska för invandrare) anordnas den grundläggande utbildningen i svenska för
den som är skriven i Nora men inte har svenska som modersmål. Målet är att ge språkliga
redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Nya
deltagare tas in kontinuerligt.
De som kommer till Arbetsmarknadsenheten (AME) är oftast anvisade från
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller från socialförvaltningen i Nora kommun. AME
är till för alla som behöver hjälp att komma in på eller tillbaka till arbetsmarknaden. Här
erbjuds hjälp med praktikplats, arbetsträning eller få personlig coachning. Praktiken bedrivs
i den egna verkstaden eller ute på ett företag. Vid praktiksamordningen/AME har under
året, förutom de två fast anställda, ytterligare 1,5 tjänst arbetat.
Nora kommun har ett avtal med Migrationsverket om att årligen ta emot 50 flyktingar som
beviljats uppehållstillstånd. I Nora tillämpas introduktionsersättning som bygger på att den
enskilde följer sin handlingsplan. Tanken är att man får en heltidssysselsättning där SFI
(Svenska För Invandrare) står för ungefär halva tiden och praktik på en arbetsplats för den
andra. Vid flyktingmottagningen arbetar en handläggare.
Arbetet under året och arbetsmiljö
Läsåret 11/12 har inte inneburit någon skillnad jämfört med läsåret innan. Det är
fortfarande mycket stor efterfrågan på vuxenutbildning. Av de slutförda kurserna hade 68
% högre betyg än G. Antalet godkända totalt för alla påbörjade kurser var 53 %.
Under 2012 har vuxenlärandeenheten genomfört olika uppdragsutbildningar riktade mot
privata företag. Kartläggningen har påbörjats för två nya ESF projekt inom besöksnäring
respektive underleverantörer, där 14 företag från Nora kommer ingå i de bägge projekten
med vuxenlärandeenheten som samordnare.
7
På gymnasieskolan Hjernet har elevunderlaget sjunkit något jämfört med året innan. I maj
var 22 personer inskrivna och ytterligare tio har varit inskrivna men gått till annan
verksamhet. Inom SFI har elevantalet istället ökat till drygt 90 personer.
Under 2012 har arbetsmarknadsenheten arbetat med 336 personer där förfrågan kommer
via remiss från främst arbetsförmedlingen och kommunens försörjningsstödsgrupp. Utöver
dessa så har AME jobbat med att placera ut 86 ferieungdomar. En förändrad förutsättning
är att de personer som anvisas till AME ofta står betydligt längre från arbetsmarknaden och
inte på samma sätt som tidigare är redo för en anställning. En glädjande nyhet är att
enheten på nytt fick skriva avtal med arbetsförmedlingen för unga personer under 25 år
kring ungdomsgarantin, from 2012-04-01.
SFI utbildningen pågick under hela året med endast två veckors uppehåll under
sommaren. Denna utökade verksamhet har skett utan någon resursförstärkning.
Vid flyktingmottagningen arbetade en handläggare. Verksamheten hade även stöd av två
VFU praktikanter från socionomprogrammet som haft egna grupper i exempelvis
samhällsorientering. Under 2012 avslutades de sista personerna som haft introduktion och
kvar blir de nyanlända som kommer inom etableringsreformen. Under hösten 2011 så
beslutades också att varje skola i Nora kommun som tar emot ett barn som kommit med
sin familj som kvotflykting, ska kunna ansöka om 30 000 kr per barn hos
flyktingmottagningen, för att kunna erbjuda en god introduktion för barnet i skolan.
Systematiskt kvalitetsarbete
Arbetsgången för kvalitetsarbetet har inneburit att ett antal arbetsgrupper fokuserat på
några särskilda områden. I stort sett har varje verksamhet arbetat med ett enskilt
fokusområde. Vissa av dessa är åtgärder för utveckling som vidtagits enligt föregående års
kvalitetsredovisning.
Likabehandlingsplan
Likabehandlingsplanen upprättas varje år och eleverna deltar i arbetet genom
studeranderådet, och informeras om innehållet vid terminsstart. Likabehandlingsplanen
finns tillgänglig på anslagstavlor och på den digitala lärplattformen Fronter. Det finns en
fastlagd åtgärdsplan i olika steg vid ev. kränkning som alla följer, och elevsamtal
genomförs varje termin.
Under vårterminen 2011 infördes en ny typ av enkät för att fånga upp eventuell
diskriminering och kränkande behandling. I vårens enkät framkom att 6.2 % av eleverna på
både gymnasieskolan Hjernet och omvårdnadsprogrammet på Komvux upplevt sig illa
behandlade/kränkta under sin utbildning av både elever och lärare. Ingen av kränkningarna
anmäldes vidare till rektor trots uppmaning. Under motsvarande uppföljning hösten 2012
hade antalet elever som upplevde sig kränkta minskat till 1.6 %.
Resultat
Nationella mål
Antalet erhållna betyg under läsåret 2011/2012 var 82 % godkänt (G) och 12 % VG (Väl
Godkänt) av 39 betyg.
Lokalt prioriterade mål
För Komvux var målet under året att alla studerande på Komvux ska fullfölja sina studier.
Fokus har legat på att säkerställa att de studerande hamnar på rätt nivå, att fånga upp de
inaktiva och ta reda på orsaker till avbrott för att kunna motverka dessa. Det har de gjort
framförallt genom att SYV vid ansökningstillfället är noggrann med att ta in underlag och
tidigare betyg, för att på så sätt säkerställa behörigheten. Läraren i respektive kurs har
introduktionssamtal, gör diagnoser samt tydliggör studieformen. Kurserna ska utvärderas
8
vid kursavslut. Ett system med kontaktlärare har införts. Kontinuerlig uppföljning av
samtliga elevers närvaro och aktiviteter sker. Arbetet fortsätter och utvärderas under 2013.
SFI har haft målet att alla SFI-deltagare ska erbjudas målinriktad, anpassad och effektiv
SFI-undervisning. De studerande ska uppleva att utbildningen är meningsfull och ger
resultat. Kursdeltagaren har därför informerats tidigt och fortlöpande om SFIutbildningens studievägar, mål och betygskriterier, och i arbetet anknyts ofta till kursmålen i
undervisningen. Samarbete har skett även med andra kommuner för att lära från deras
processer.
Flyktingmottagningens mål är att hjälpa till med ekonomiska frågor, se till att introduktionen
kommer igång, vägleda och informera de nyanlända i det nya samhället samt vara deras
stöd under den första tiden i Nora kommun. Flyktingmottagningen tog under 2012 emot 15
personer. Samtliga vuxna har ingått i etableringsreformen. Personerna som bosatt sig i
kommunen 2012 genom avtal med Migrationsverket har kommit från Somalia, Sudan,
Kenya och Eritrea. Av de flyktingar som bor i Migrationsverkets asylboenden är ca 80 %
ensamstående. Det bidrar till ett problem för Migrationsverket och kommunerna eftersom
den mängd små lägenheter som behövs i landet för att få ut personerna i kommuner inte
finns. I länet pågår ett bosättningsprojekt som undersöker möjligheterna för samverkan i
Örebro län för att på så vis förbättra bosättningen av nyanlända.
Målet för AME/praktiksamordningen är att hjälpa så många som möjligt till/eller tillbaka till
arbete/sysselsättning. Resultat visar att fram till 2012-08-31 hade 65 personer anvisats
bara inom ungdomsgarantin (UGA). 65 % av dessa hade under inskrivningsperioden
kommit ut i arbete eller reguljära studier och ytterligare 20 % slutat av andra skäl. Även
under 2012 har SAMS-(samordnat arbetsmarknadsstöd) projektet varit behjälpligt med så
kallad lågtröskelverksamhet. Under året har där funnits totalt runt 50 personer. En
diskussion har inletts för att se hur kommunen själv ska kunna ta hand om denna målgrupp
då SAMS projektet avslutas i mars 2013.
Vid AME/praktisksamordningen har förfrågan kommit via remiss från myndigheter enligt
nedan;
Uppdragsgivare
Antal
Antal
Feriearbete Totalt
inskrivna på inskrivna i
jobbat
Hjernet
SAMS
med
projektet
Till 31/12
Försäkringskassan
Arbetsförmedling
Försörjningsstöd
Flyktingmottagning
Summa
0
205
80
4
289
3
7
29
8
47
86
422
Av de inskrivna 289 har 155 skrivits ut under året (54%). De har antingen gått ut i arbete
(27 %), studier (7 %), blivit överförda till annan myndighet (6 %) eller avbrutit pga. t.ex. flytt
eller sjukskrivning (27 %). 33 % har varit inskrivna under ramen för UGA i tre månader och
därefter återförts till AF eller socialtjänst/flyktingmottagning.
Analys
Skolreformen som genomförts av riksdag och regering, vilken bland annat innebar att IVprogrammet ”försvann”, verkar ha fått genomslag i betygsstatistiken för läsåret 2011/2012.
Det är färre elever som går på något av våra introduktionsprogram. Att flest elever läser
grundskoleämnen är i linje med statsmakternas intentioner och mål med de förändringar
som genomfördes under förra året. Ovanstående redovisning visar också att eleverna i
huvudsak tagit betyg i ett grundskoleämne – få läste gymnasiekurser - samt att andelen
betyg högre än ”Godkänt” är lägre än tidigare år. Det sistnämnda kan man tolka på olika
9
sätt, men det skulle kunna förklaras med att det är främst elever med svårigheter i skolan
som gått på Gymnasieskolan Hjernet (GHJ) under läsåret. Det är färre elever som går på
GHJ, men deras behov av hjälp och stöd är större.
Ekonomiskt utfall
Vuxenlärandeenheten har ur ett ekonomiskt perspektiv klarat av att hållas inom budget.
Dessutom med ett ganska betydande överskott. I det ekonomiska redovisningssystemet
framgår i dag (130121) att verksamheten slutat på ett överskott på 469.250 kronor.
Grundskola/Grundsärskola,
skolbarnsomsorg, förskola och pedagogisk
omsorg
Åtgärder för utveckling allmänt inom verksamheterna
Inom förvaltningen finns fyra gemensamma överenskommelser som samtliga
verksamheter arbetar utifrån (förutom Läsa Skriva med kontrollstationer som bara gäller
skola/förskola) och resultat för dessa redovisas därför särskilt.
 Gemensam överenskommelse avseende nyanlända elever
 Gemensam överenskommelse för Läsa Skriva med kontrollstationer
 Gemensam överenskommelse avseende elevhälsoteamens arbete
 Handlingsplan för trygghet och studiero.
Alla dessa innehåller tydliga strukturer och rutiner för arbetet.
Uppföljning av arbete med nyanlända elever
Vid framförallt Järntorgsskolan har många nyanlända elever kommit under läsåret. I vissa
fall så saknas skolgång helt och håller när de anländer. Flera har gått igenom traumatiska
händelser som kräver extra observans. Arbetet sker enligt följande modell;
1. Inskrivningssamtal
Sker med föräldrar, elever, rektor, lärare i svenska som andraspråk (SVAs), tolk,
skolsköterska samt representant för flyktingmottagningen. Där kommer vi överens
om vilken årskurs barnet ska börja i. Elever som inte har någon skolbakgrund med
sig kan vi sätta i en lägre årskurs för att de ska få lite längre tid på sig för att komma
ifatt. Detta gäller inte barn som har gått i skolan tidigare.
2. Inskolning
Under normalt fyra veckor. Där tränar man på olika praktiska saker som ex. vis hur
man äter i matsalen. Allt detta sker under något kortare dagar. Under den fjärde
veckan börjar eleven att delta i sin ordinarie klass. Från vecka fem så deltar eleven
i alla övningsämnen tillsammans med sin klass. All övrig undervisning sker
tillsammans med SVAs lärare.
3. Efter inskolningsperioden
SVAs-undervisning sker efter behov. Personalen försöker uppmuntra föräldrar att
söka fritids till barnen för att de på så sätt ska komma i kontakt med det svenska
språket även på fritiden.
Det utarbetas en individuell plan för varje elev.
Flera av barnen har gjort nationella prov under året och de resultaten har varit goda.
10
Uppföljning av läs- och skrivutveckling
Under 2012 har arbetet med barn som har läs- och skrivsvårigheter påbörjats efter
riktlinjerna ”Överenskommelse gällande arbete med läs- och skrivinlärning i Nora kommun”
med kontroll, kartläggning och tidiga insatser enligt fastställd arbetsgång.
Kartläggningen startar redan i förskolan med bedömning av samspel, kommunikation,
språkförståelse, ordförråd och uttal. Under skolåren görs regelbunden kontroll av elevernas
läs- och skrivförmåga. Varje år görs en bedömning av elevernas avkodningsförmåga.
Arbetet med att införa dessa kontrollstationer har pågått under läsåret. Förskolepersonalen
har deltagit i en uppdatering av TRAS-materialet (Tidig Registrering Av Språkutveckling),
men alla har ännu inte genomgått utbildning. De har också börjat med att använda
materialet på våra 2 och 4-åringar i förskolan. Användandet av H4/5-testet
(Rydaholmsmetoden), gällande avkodningshastigheten hos elever i åk 1-6, har också
pågått under läsåret. För de elever som inte kom upp i den avkodningshastighet som
testen visar för resp. ålder har åtgärdprogram upprättats och extra stöd har satts in. Det
finns flera olika verktyg skolorna använder för att mäta läs- och skrivutveckling; Läs och
Utvecklingsschema (LUS), Svenskmätaren (diagnostiskt test i svenska) DLS (Diagnostiskt
Läs och Skrivprov). För att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter har ett stort antal
åtgärdsprogram upprättats, men ett antal har också avslutats pga. att eleven utvecklats
positivt och uppnått målet för åtgärderna. Eftersom ingen av dagbarnvårdarna gått
utbildning i TRAS är det ännu inte klart hur denna kartläggning ska genomföras för annan
pedagogisk omsorg. Diskussion pågår om någon av specialpedagogerna ska kopplas in
för barnen som finns i annan pedagogisk verksamhet.
Uppföljning av elevhälsoteamens arbete
Samarbetet med Elevhälsan har fungerat bra, och personalen i
förskola/skola/grundsärskola/elevhälsa gemomför tillsammans regelbundna
elevhälsoträffar (EHT), där de samtalar om olika elever och tänkbara stödåtgärder till dem.
Förskolechef/rektor lyfter ärenden till EHT när arbetslagets ordinarie resurser är
otillräckliga eller när det krävs flera samverkande professioner för att tillgodose barnens
behov. Under läsåret har det funnits samarbete mellan Resursen, skola och Barn och
ungdomspsykiatrins länsmottagning i Örebro.
Det finns i dagsläget ingen samlad statistik över antalet barn vars behov av stöd utretts
med skolans egna resurser. Detsamma gäller antalet beslut på åtgärdsprogram samt över
hur många utredningar Elevhälsan genomfört. Enkla rutiner måste skapas i
verksamheterna för att detta ska fungera kommande år.
Uppföljning av Handlingsplan för trygghet och studiero
Värdegrundsarbetet har sin grund i tankar och definitioner hämtade från läroplanerna.
Arbetet med Handlingsplanen för trygghet och studiero finns därför kommenterat i första
hand under arbetet med likabehandlingsplan. Många förskolor arbetar med massage och
avslappning och med observationer av barnens sociala samspel, samt med
enkätuppföljningar och intervjuer för att följa upp barnens upplevelse av trygghet i
förskolan. Alla skolor har ordningsregler som elever och personal gemensamt tagit fram.
Nolltolerans mot kränkande behandling och mobbning gäller i alla våra verksamheter.
Varje incident av kränkande behandling eller mobbning ska resultera i en reaktion från de
vuxna i verksamheterna. Reaktionen ska följa enhetens beslutade åtgärdsplan med stegvis
upptrappade åtgärder. I arbetet för trygghet och studiero ingår också
åtgärdstrappa/handlingsplan vid otillåten frånvaro, rutiner vid misstanke om/användande
av droger och riktlinjer för mobil- och dataanvändning.
Samverkan med föräldrar och hem
Alla verksamheter har en aktiv samverkan med vårdnadshavare och hem på flera olika
sätt;
 Utvecklingssamtal
 Föräldramöten
11





Skolråd
Veckobrev
Information via hemsidor/Dexter
Daglig kontakt vid hämtning och lämning av barn
Aktiviteter där föräldrar kan delta
Grundskola
Verksamhetens förutsättningar
Nora kommun har under 2011-2012 fortsatt bedriva verksamheter i en år 7-9 skola och
fem år F-6 skolor. Vid skolenheterna finns även skolbarnsomsorg. Det finns också en
särskola knuten till Järntorgsskolans och Karlsängskolans verksamheter. I grundskolan
fanns i december 1160 barn, varav 71 gick på Borns friskola som inte innefattas i denna
verksamhetsberättelse. Totalt hade kommunen 102 elever vid extern grundskola
(inkluderat F-klass) vilket motsvarar ca 9 %.
Arbetsmiljö och arbete under året
Personalen består av olika yrkeskategorier; lärare, speciallärare, resurspedagoger,
elevassistenter, skolassistent och personal från elevhälsan. Därtill fanns under
höstterminen 2011 6 kulturpedagoger.
Nora kommun tilldelades under hösten 2012 för sjätte året i rad pris för länets bästa
skolkommun av Lärarförbundet.
Under året har rektor för Lärkeskolan slutat och är sedan före jul tillfälligt ersatt tills dess att
ny rektor tillträder under våren 2013. Järntorgets verksamhet har bytt rektor två gånger och
rektorn för Ås skola är numer tillika rektor för Järnboås skola, då en av förvaltningens
rektorer slutat. För rektorsgruppen har minskningen av det administrativa
stödet/skolassistent upplevts som en belastning då rektor nu själv utför många av dessa
uppgifter, och får minskad tid till pedagogisk utveckling. Många i personalen har upplevt
det gångna läsåret som påfrestande. En ny läroplan med nya kravnivåer skulle
implementeras parallellt med att de gamla styrdokumenten gällde. Processen försvårades
av att Skolverkets direktiv inte var klara fullt ut förrän de första betygen skulle sättas.
Budgetarbete och sparkrav bidrog negativt genom oro och neddragningar i verksamheten.
En av åtgärderna var vikariestopp. Detta har tyvärr påverkat verksamheten negativt då
reglerna för vikarieanskaffning och det minskade vikariebehovet medfört att färre vikarier
funnits tillgängliga även vid behov av insättande av vikarie vid sjukdom.
Under året flyttade årskurs 6 från Järntorgets skola ner till Karlsängskolan. Flytten följdes
upp i en enkät till elever och föräldrar som upplevde att det fungerat väl.
Gyttorpsskolan har under året tilldelats medel från Kulturrådets Skapande skola för sitt
teknikarbete. Järnboås skola lämnade delar av skolans lokaler till föreningen Järnkraft som
driver affär där. Järntorgsskolan har under året varit med i och finansierats av Skolverket i
en satsning på matematik, där en matematikverkstad byggts upp i Getingens källare. Där
ska arbete bedrivas med praktisk matematik.
Den fysiska arbetsmiljön anges inom flera av våra verksamheter som dålig.
Karlsängskolan upplevs eftersatt och sliten, och vid besiktning upptäcktes både
takläckage, mögel och svamp. Därutöver är lokalerna inte ändamålsenliga för den
pedagogik som ska bedrivas enligt nya läroplanen. Gyttorpsskolan har blivit utsatt för en
del kostsam skadegörelse. Renovering är påbörjad men stora behov kvarstår, bl.a. regnar
det in och det finns även andra fuktskador. Lärkeskolan behöver en upprustning av
utemiljön. Järnboås skola har stort behov av renovering, vid skyddsrond och brandtillsyn
påträffades anmärkningar som ska åtgärdas, men renoveringsbehov kvarstår. På
Järntorgsskolan och Ås skola är den fysiska arbetsmiljön god.
12
Systematiskt kvalitetsarbete
Skolledning och lärare på respektive skola har tillsammans med elevråd,
utvecklingspedagoger och föräldrar arbetat fram resp. enhets kvalitetsredovisning. Till
grund för kvalitetsredovisningen ligger skolans styrdokument samt den lokala
arbetsplanen. Elevernas akademiska resultat har tillsammans med måluppfyllelsen i olika
ämnen och årskurser analyserats.
Arbete enligt likabehandlingsplan
Kommunens fleråriga strategiska arbete mot kränkande behandling har gett högre
kunskaper och ökad vaksamhet hos personalen. Inom samtliga skolor har
likabehandlingsplanen upprättats, utvärderats och reviderats under året. Information ges till
föräldrar vid föräldramöten om likabehandlingsplanerna och informationen läggs ut på varje
enhets hemsida. På alla skolor har föräldrar och elever varit delaktiga i arbetet med
likabehandlingsplan. Alla elever informeras om planen och vad den innebär i praktiken.
Kommunen har en gemensam överenskommelse för Trygghet och Studiero som skolor
följer. Det finns också fastställda rutiner för hur man hanterar ev. kränkning/oönskade
händelser. Samtliga skolor arbetar enligt Olwéusprogrammet.
Här redovisas resultat av 2012 års arbete enligt Olwéusprogrammet utifrån svaren i
enkätfrågor jämfört med resultaten för 2011 och 2010.
1. Elever som själva svarat att de blivit mobbade 2-3 ggr i månaden eller oftare, respektive
2. Elever som blivit mobbade 2-3 ggr i månaden enligt minst en av frågorna om olika sätt
att bli mobbad på (alternativt beräkningssätt).
2012 2011 2010
1. Flickor
6,6
7,2
8
2. Flickor
15,3
18,8
17,8
Flickor jämförelse 2010-2012
20
15
10
5
0
2012
2011
2010
2012
2011
2010
1. Pojkar
5,5
7,4
8,9
2. Pojkar
20,5
18,8
19,5
Pojkar jämförelse 2010-2012
25
20
15
10
5
0
2012
2011
2010
13
2012
2011
2010
1. Totalt
6
7,3
8,4
2. Totalt
18
18,8
18,7
Totalt jämförelse 2010-2012
20
15
10
5
0
2012
2011
2010
Siffrorna har genomgående minskat när det gäller elever som svarat ja på den direkta
frågan att de blir mobbade. Tittar man däremot på siffrorna för elever som blivit utsatta för
mobbning/trakasserier utifrån att de svarat ja på minst en av frågorna om olika sätt att bli
mobbad på, det det annorlunda ut. Här har det för pojkar ökat något. En trolig förklaring är
att de allvarligare formerna av tydlig mobbning/trakasserier har minskat, vilket gör att
eleverna har svårare att själva tydligt se att de blivit mobbade/trakasserade. Mobbningen
har därmed blivit mer subtil, men förekommer fortfarande i lika hög eller tom högre
utsträckning bland pojkar, medan det bland flickorna varit en positivare utveckling med
något minskad mobbning. Antalet som svarat att de mobbar är lågt och ligger på 5.4 %,
vilket visar att det är ett fåtal individer som utsätter andra.
Resultat nationella mål
Årskurs 9
Under vårterminen 2012 lämnade 118 elever årskurs nio på Karlsängskolan. 9 % saknade
slutbetyg i ett eller flera kärnämnen. 2,5 % saknade betyg i samtliga ämnen. Andelen
elever som erhöll godkänt betyg i samtliga ämnen var 84,7% vilket var en förbättring från
föregående år.
Nedanstående tabell visar andelen elever med godkända resultat på nationella prov
fördelat på de tre kärnämnena under de senaste 8 åren.
Nationella provresultat
Svenska
Engelska
Matematik
År
Nora
Riket
Nora
Riket
Nora
Riket
2009 95 %
97 %
95 %
96 %
86 %
87 %
2010 82 %
95 %
95 %
96 %
86 %
82 %
2011 96 %
97 %
98 %
97 %
54 %
81 %
2012 97 %
97 %
95 %
97 %
77 %
83 %
Resultaten visar att Noras elever fortfarande ligger lägre än riksgenomsnittet i både
Engelska och Matematik, men att det i Svenska följer rikets siffror. Glädjande är att
resultaten i Matematik har höjts avsevärt både i jämförelse med kommunens egna resultat
från förra året men även gentemot riket. I de totala resultaten från de nationella proven ses
en förbättring av resultaten i samtliga ämnen jämfört med föregående år.
Andel formellt behöriga elever till gymnasieskolans nationella program (För 2102 är värdet
för riket ett medelvärde för de tre olika nationella programgrupperna.)
Total andel behöriga elever
Nora
Riket
2009
90 %
89 %
14
2010
88 %
88 %
2011
89 %
88 %
2012
88 %
85 %
Noras elever ligger fortfarande över riksgenomsnittet för behörighet, även om antalet
behöriga elever sjunkit något.
Genomsnittliga betygsmeritvärdet per elev.
Genomsnittligt meritvärde
År
Nora
Riket
2009
190
210
2010
196
209
2011
199
211
2012
208
211
Årets resultat är de bästa på många år jämfört med övriga riket.
Årskurs 3
Resultaten från de nationella proven i årskurs 3 ger en indikation på barnens
kunskapsnivå. Resultaten visade att antalet godkända elever i förhållande till föregående
år genomgående sänkts för samtliga skolor förutom Ås i matematik. För Gyttorp och Lärke
var denna sänkning mycket stor. När det gäller resultat i svenska har några skolor
förbättrat resultaten från förra läsåret (Järntorget och Ås) medan övriga sänkt resultatnivån
för godkända betyg även i svenska (även här har Lärkesskolan störst sänkning).
Siffrorna inte helt rättvisa och jämförbara med föregående år eftersom provmaterialet
förändrats. Tittar vi på Nora kommun som helhet (där Borns friskola ingår i statistiken) är
antalet godkända i genomsnitt för delproven 92 % och motsvarande för riket är 90 %
(siffrorna är från SIRIS, Skolverkets Internetbaserade resultat- och
kvalitetsinformationssystem). Det som till nästa år måste följas upp är Lärkesskolans
negativa resultatutveckling och även Gyttorpsskolans stora sänkning av antalet godkända i
matematik i årskurs 3.
Resultat svenska kunskaper efter årskurs 1 och matematik efter skolår 4
Här redovisas höstens bedömning av läs- och skrivfärdigheter (svenska) efter årskurs 1
och resultat från matematiken efter årskurs 4. Jämförelse är gjord med 2011 och 2010.
Svenska
Järntorgs- GyttorpLärkeÅs
Järboås
skolan
skolan
skolan
skola
skola
Totalt antal med G-Nivå 2012 98
100
94
100
Totalt antal med G-Nivå 2011 74
100
100
100
Totalt antal med G-Nivå 2010 89
87
91
83
89
Totalt i kommunen 2012
Matematik
Järntorgsskolan
Totalt antal med G-Nivå 2012 88
Totalt antal med G-Nivå 2011 78
Totalt antal med G-Nivå 2010 85
Totalt i kommunen 2012
Gyttorpskolan
91
83
88
Lärkeskolan
73
88
85
Ås
skola
88
100
Järboås
skola
86
86
100
Under året har grundskolorna i Nora fått metodstöd av två matematik- och
svenskutvecklare. Projektet har finansierat inom ramen för statsbidraget för åtgärder som
syftar till att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa-skriva-räkna. De har arbetat mot de
lägre åldrarna. Projektet finansierades fram till vårterminens slut. Sett som helhet har
resultaten under året höjts avsevärt vilket är mycket glädjande.
15
Resultat årskurs 6
Resultaten från de nationella proven i årskurs 6 ger en indikation på barnens
kunskapsnivå. Resultaten visas för kommunen som helhet och på skolnivå. Antal
godkända i % är av de som genomfört provet. (De som inte genomfört är inte inräknade i
statistiken.) Siffrorna är hämtade från skolornas egen redovisning i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Årskurs 6 nationella prov 2011-2012 Ma, SV, En
p=pojkar, f=flickor, G=godkänt, tot.=totalt
År 6
Antal elever
Antal
Antal godkända Antal godkända i % totalt
per kön 2012
godkända i %
i % flickor 2012 2012
pojkar 2012
Skola Pojkar Flickor SV Ma En SV Ma En SV Ma En
Jtg
21
12
71 82
76
100 100 92
82 88
79
Gy
5
3
80 100 100 100 100 100 88 100 100
Lä
13
9
75 50
89
100 89
89
86 67
89
Ås
5
8
60 60
60
100 100 100 85 85
85
Jbs
0
0
Antalet godkända totalt i svenska är 84 %, i matematik 83 % och i engelska 86 %.
Tidigare år har man inte behövt ha godkänt i all delprov för att bli godkänd i svenska,
matematik och engelska, och jämförelse med förra årets resultat i årskurs 5 har därför inte
gjorts. Jämför vi med övriga riket ligger resultaten för Nora kommunala skolor i linje med
eller över riket som helhet.
Resultat lokala prioriterade mål för skola
Högstadiet
 Att alla barn och ungdomar har betyget väl godkänt eller motsvarande (C-D) när det
gäller läroplanens kunskapsmål
Måluppfyllelse i alla ämnen för åk 9 vårterminen 2012:
Ämne
Gi%
VG i %
MVG i %
Bild
Eng
HK
IDH
Ma
Moderna språk
Mu
Bi
Fy
Ke
Ge
Hi
Re
Sh
Sl
Sv/Sv2
Tk
46,6
39,8
50,9
20,7
50,8
40,3
57,8
57,1
41,6
50
37,9
29,1
35,0
41,9
45,2
44,9
35,3
30,2
39,8
38,8
50,9
28,8
38,8
26,7
25,9
34,5
30,9
43,1
43,6
41,0
53,0
36,5
37,3
41,4
15,5
13,6
6,0
24,1
11,0
19,4
9,5
12,5
18,6
14,5
12,9
20,5
18,8
19,7
13,9
11,0
20,7
ej nått målen i
%
7,6
6,8
4,3
4,3
9,3
1,5
6,0
4,5
5,3
4,5
6,0
6,8
5,1
3,4
4,3
6,8
2,6
Tittar man på en jämförelse mellan hösten 2011 och våren 2012 framgår att inom i princip
samtliga ämnen ligger måluppfyllelsen betydligt lägre på hösten än på våren. Fortfarande
ligger största andelen elever enbart på G i de flesta ämnena. Största andelen elever med
enbart G återfinns inom musik, biologi, hem- och konsumentkunskap samt matematik.
16
Några ämnen utmärker sig genom att ha mer än 20 % elever med MVG till våren 2012,
och det är teknik, historia och matematik.
På högstadiet gjordes en granskning av meritvärdesutveckling från höstterminen årskurs 8
till och med vårterminen åk 9 av ovan nämnda elevgrupp samt jämförelser av pojkar och
flickors meritvärdesutveckling. Genomsnittlig meritvärdespoäng för pojkarna höstterminen
2010 var 156,5 poäng. När det lämnade årskurs 9 var motsvarande värde 182,5 poäng.
Flickornas meritvärde ökade från 188,8 poäng till 231 poäng. Elevgruppens meritvärde har
ökade i genomsnitt med 35 poäng vilket motsvarar 7 betygsteg. Flickgruppens
betygspoäng höjdes i betydligt större omfattning än pojkarnas. Jämfört med tidigare läsår
ökar dock även pojkarnas betygspoäng.
En lärdom från tidigare års kvalitetsredovisning var att undervisningen tycks nå flickorna i
högre utsträckning än pojkarna med de arbetssätt som dominerar i skolan. För att nå en
högre måluppfyllelse även för pojkarna prövades andra vägar till lärande. Bl.a. fortsatte
arbetet med blockläsning i NO, musik och teknik i ett spår. Fler tillfällen och längre tid för
ett ämne främjade förståelse och helhetstänkande. Flera lärare jobbade också mer med
digitala verktyg som stöd för lärandet kombinerat med läxstöd och lektionsplaneringar
publicerade på nätet. Dessa faktorer har troligen påverkat att pojkarnas resultat i
förhållande till tidigare år förbättrats.
 Att skolan samverkar med vårdnadshavare
Vid Karlsängskolan har målet under läsåret varit att nå vårdnadshavarna i högre
utsträckning, och redan i årskurs 6 etableras därför en föräldrakontakt inför att eleverna
ska börja högstadiet. Föräldrarna fick via enkät utvärdera samarbetet mellan hem och
skola och merparten var mycket nöjda både med kontakt med klassföreståndare och
ledning samt information via hemsida.
Årskurs F-6
Gyttorpsskolan har arbetat med vidareutveckling av förra läsårets påbörjade process. De
har genom diskussioner, film och litteratur medvetandegjort alla lärare om hur man bäst
använder elevernas förmågor i undervisningen för att nå kunskapskraven i läroplan. De har
också haft som ytterligare mål att utveckla elevernas tekniktänkande. De har arbetat i
projekt, gjort studiebesök, haft diskussioner/reflektioner i arbetslaget och följt upp med en
elevenkät som visat på ökad teknisk medvetenhet hos eleverna.
Lärkeskolan prioriterade att arbeta med de nya kursplanerna i NO-ämnena för att kunna ge
eleverna förutsättning att uppnå målen. De har genom arbete med kursplanerna i Lgr 11,
diskussioner och vidareutbildning haft som mål att utveckla elevernas kunskap inom NOämnen genom att höja personalens kompetens.
På Järnboås skola arbetade man mot målet att utveckla barnens matematiska förmåga
genom att kontinuerligt arbeta praktiskt med träning av tabeller, räkneberättelser och tester
och därigenom öka förståelsen och kunnandet inom multiplikaton. Arbetet följdes upp via
tester som visade att elevernas förståelse och förmåga höjts.
Ås skola har under året fokuserat på trygghet och studiero, samt att utveckla elevernas
läsförståelse. De har använt sig av enkäter och samtal när det granskat orsaker till
otrygghet och stress. Oroande är att otryggheten ökat under året hos eleverna. Ytterligare
ett mål har varit att förbättra elevernas läsutveckling och där har de arbetat medvetet med
olika övningar. De har sedan gjort tester för att se resultat av arbetet, vilka visade att de
yngre barnen gjort stora framsteg medan de äldre inte gjort det. Arbetet fortsätter under
kommande år.
Järntorgsskolan har arbetat med kartläggning av föräldrarnas och barnens upplevelse av
skolan.
17
Analys
Flera av våra verksamheter har haft som utvecklingsmål att förbättra elevernas kunskaper
inom matematik/NO och svenska. Detta arbete har generellt gett fina resultat. Föregående
års inledda arbete kring förbättrad språkutveckling har gett påverkan på elevernas förmåga
och kunskap. Det något märkliga är att resultaten mot målen i svenska och matematik i år
1 och 4 höjts medan resultaten i år 3 sänkts, så att säga att kunskapsutvecklingen som
helhet i de yngre åldrarna varit positiv är för tidigt, och vidare uppföljning kommer att ske.
Mycket glädjande är dock att vi kan se en tydlig positiv utveckling i de äldre åldrarna.
Meritvärdet har ökat för både flickor och pojkar i årskurs 9, vilket tyder på att de insatser
som gjorts under året och även förra året nu börjar ge resultat. Resultaten från nationella
proven i årskurs 6 och 9 indikerar samma sak, liksom även antalet elever som nått godkänt
betyg i samtliga ämnen i årskurs 9. Skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat har
också minskat. På högstadiet är fortfarande inte målen nådda inom framförallt matematik.
Merparten av eleverna i årskurs 9 har godkänt resultat och når inte de uppsatta målen VG
(C-D) och MVG (A-B).
Utvecklingsområden
Förvaltningen kommer att inom alla verksamheter arbeta tydligare utifrån kedjan behovnulägesanalys-målformulering-plan-arbetsgång/genomförande-uppföljning med mätning av
resultat-analys-förbättringsområden-nya mål.
Åtgärder för att ytterligare öka antal elever som väljer rätt gymnasieprogram behöver
genomföras.
Arbetet med ökade inslag av ämnesövergripande arbeten på högstadiet med utgångspunkt
från Lgr-11 behöver vidareutvecklas.
Skolbarnsomsorg
Verksamhetens förutsättningar
Förvaltningen har under året haft skolbarnsomsorg (fritidshem) i Ås skola, Järnboås skola,
Gyttorpsskolan, Järntorgets skola, Lärkeskolan och i Dalkarlsberg (tillsammans med
Dalkarlsbergs förskola). Personalen består av fritidspedagoger och förskollärare samt en
fritidsledare.
Fördelning över antal barn, avdelningar och tjänstefaktor
Fritidshem
Antal avd Antal barn 2012-12
Järntorget
4
147
Lärke
2
75
Järnboås
1
17
Ås
2
53
Gyttorp
1
39
Dalkarlsberg
1
4
Antal tjänster
7,5
4,6
1
3,2
2,0
Integrerat med fsk
Fritidshemmet regleras i nya skollagen och läroplanen, Lgr 11. Skolverket har också
utfärdat allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet. Kommunens fritidshem
samarbetar med skolan och för en dialog om barnets utveckling både i skola och på fritids.
Personalen på fritidshemmet deltar i kommunens arbete mot mobbning i Olwéusprogrammet. Det finns en Likabehandlingsplan för fritidshemmet som utgår från samma
grund som skolans.
Arbetet under året och arbetsmiljö
Fritidshemmens uppgift är att erbjuda eleverna en meningsfull, stimulerande och
utvecklande fritid som är varierad och utgår från deras behov och intressen. Samarbete
sker med föräldrarna och skolpersonalen kring elevernas utveckling i både skolan och
fritids. Föräldrarna tar del verksamheten genom skriftlig information, hemsidor, samtal med
18
personal vid hämtning och lämning, föräldramöten och ibland utvecklingssamtal. Öppning
och stängning samordnas i några fall med förskola.
Neddragningar i budget och vikariestop har gett återverkningar i fritidsverksamheten.
Samkoordinering/planering tillsammans med skolans personal har på många ställen blivit
lidande eller uteblivit helt pga. att man inte fått ta in vikarier. Några har inte heller kunnat
delta i Olweus handledningsgrupper eller pedagogiska eftermiddagar och konferenser.
Systematiskt kvalitetsarbete
Har för alla bedrivits tillsammans med skolans personal, och för några även tillsammans
med förskolans personal. Se beskrivning av arbetet under dessa områdens rubriker.
Arbete enligt likabehandlingsplan
Har för alla bedrivits tillsammans med skolans personal, och för några även tillsammans
med förskolans personal. Se beskrivning av arbetet under dessa områdens rubriker.
Resultat lokala prioriterade mål för skolbarnsomsorgen
Järnboås fritidshem har haft som mål att utveckla barnens kunskap om naturkunskap
genom arbete kring allemansrätt och ett ökat miljömedvetande/värnande om närmiljön. En
enkät användes för att göra en nulägesanalys av barnens kunskap inom området, och
sedan för att mäta förändring i kunskapen. Skogen i närmiljön användes som
undervisningsplats, liksom samlingar och arbete i fritidshemmet.
Dalkarlsbergs fritidshem har arbetat med samma mål som och tillsammans med
Dalkarlsbergs förskola. Arbetet finns beskrivet under deras rubrik.
Ås fritidshem har arbetat med målet att synliggöra fritidshemmets verksamhet och att
utveckla samverkan med hemmet genom att på olika sätt tydliggöra fritidsverksamheten för
föräldrarna. Det har skett genom olika insatser där föräldrar bjudits in i den vardagliga
verksamheten, hemsidesinformation, föräldramöten, höstfest, adventsfika, fritidhemmets
dag och drop-in. Enkäter vid utvärdering av målet visar att föräldrarna är mycket nöjda
både med kontakt med och innehåll i fritidsverksamheten.
Även Järntorgets fritidshem har arbetat med mot målet att synliggöra verksamheten för
föräldrarna, och att skapa en positiv bild av fritidshemmets pedagogiska arbete både hos
barn och föräldrar. Genom enkäter har de gjort en nulägesanalys och kommer att fortsätta
kvalitetsutveckla samarbetet med föräldrarna under 2013.
Gyttorps fritidshem arbetade med målet att utveckla barnens tekniska kunskaper genom
att arbeta med barnens praktiska teknikanvändande.
Lärkeskolans fritidshems mål under året var utveckla lugn och trygghet för alla barn i
gruppen, genom att stödja barn de definierar som ”glidare” i lekmiljön. Observationer har
skett både före och under tiden av arbetets gång, där tydlig planering av fasta aktiviteter
bidragit till att målen uppnåtts.
Analys
Samtliga fritidshem arbetar utifrån målen i läroplan, Lgr11. Många fritidshem behöver
arbeta vidare med det de påbörjat. Ytterligare gäller detsamma som är beskrivet i analys
för förskolornas verksamhet, avseende kvalitetsutvecklingsprocess, mål och resultat.
Under året har flera fritidshem arbetat målinriktat med att förbättra samverkan med
hemmet och för att öka föräldrarnas insikt i och förståelse för fritidshemmens pedagogiska
verksamhet, vilket är en mycket positiv utveckling.
Som helhet har samverkan mellan skola och fritidshem minskat under året, vilket in sin tur
är negativt för verksamhetens kvalitet och utveckling, och framförallt för möjligheterna att
19
arbeta med barnen utifrån ett helhetsperspektiv där alla verksamheter hjälps åt för att
barnen/eleverna ska kunna känna kontinuitet och trygghet.
Utvecklingsområden
Detsamma gäller för fritidshemmen som det som är beskrivet under rubriken
utvecklingsområden för förskolan. Fritidshemmen behöver hitta nya fungerande vägar och
rutiner för samverkan med skolan.
Förskola
Verksamhetens förutsättningar
Förvaltningen har under året haft verksamhet vid följande förskolor (mätning av antal barn
gjord i december 2012);
Förskola
Dalkarlsberg
Gyttorp
S:a Haga
Järnboås
Ås
Lingården
Marstrandshagen
Esstorp
Soltunet
Järntorget
Hagbyängen
Antal avd
1
3
2
1
1
3
3
2
2
4
3
Antal barn 2012-12
14
48
34
16
23
51
56
30
33
74
51
Antal tjänster
3,01
9,2
6,0
2,75
3,25
9,25
9,0
6,0
6,0
14,6
9,0
En av förvaltningens erfarna rektorer gick under året i pension, och ytterligare en slutade.
Järnboås verksamheter har bytt rektor under året, då rektorn för Ås/Hagbyängen utökade
sitt ansvarsområde till att omfatta även Järnboås. Förskolechefen för
Marstrandshagen/Esstorp och Soltunet har under hösten 2012 utökat sitt ledningsansvar
till heltid och att omfatta även Lingården. Den kulturpedagogiska verksamheten lades
under året ner, och de specialtjänster som förvaltningen inrättat som t.ex.
utvecklingspedagoger, coacher och IKT-ombud togs bort.
Arbete under året och arbetsmiljö
Det svåra ekonomiska läget under framförallt våren 2012 och den osäkra politiska
situationen har påverkat verksamheten negativt. Det införda vikariestoppet har inneburit
svårigheter för personal att ta ut semester och även att få vikarie då någon medarbetare
varit sjuk eller gått på kurs beroende på att vikariesamordningen inte haft så många
vikarier att tillgå. Från enavdelningsförskolorna har inkommit beskrivning av svårigheter att
täcka upp den ökade öppettiden, och att det ger upphov till ensamarbete som är en
arbetsmiljörisk både för personal och för barn.
Flera av våra förskolor är i mycket stort behov av renovering, vilket framkommit vid både
skyddsrond, brandtillsyn och arbetsmiljörond. I absolut störst behov är Lingården där
omfattande renovering behövs för att kunna fortsätta med verksamheten. Men även
Soltunet och Esstorp har mer omfattande renoveringsbehov, och i stort sett alla övriga
förskolor har uppgett att slitaget nu är stort, och viss kritik har riktats mot fastighetsägarna.
Arbete enligt likabehandlingsplan
Personalen arbetar på olika sätt aktivt i samarbete med föräldrarna för att motverka
tendenser till maktutövning bland små och stora barn. Kommunens fleråriga strategiska
arbete mot kränkande behandling har gett högre kunskaper och ökad vaksamhet hos
personalen. Inom samtliga förskolor har likabehandlingsplanen upprättats, utvärderats och
20
reviderats under året. Information ges till föräldrar vid föräldramöten om
likabehandlingsplanerna och informationen läggs ut på varje enhets hemsida. Inför
utvecklingssamtal med föräldrar arbetar förskolor med åldersanpassade barnintervjuer
kring trygghet, trivsel och kamratskap. Kommunen har en gemensam överenskommelse
för Trygghet och Studiero som alla verksamheter följer, även förskolan i tillämpliga delar.
Allt värdegrundsarbete sker kontinuerligt och utvärderas och dokumenteras. Personalen
har ett medvetet förhållningssätt för att motverka traditionella könsmönster i lek och övrig
verksamhet. Barnen ges stöd i deras etniska tillhörighet genom samtal, temaarbeten och
uppmärksammande av olika högtider mm. Vid behov anpassas förskolans verksamhet och
utrustning/lokaler till barn med ev. funktionshinder. På förskolorna arbetar man
förebyggande med respekt, hänsyn och trygghet och det finns på förskolorna
trygghetsteam där förskolechef/rektor ingår tillsammans med pedagoger. Det finns också
fastställda rutiner för hur man hanterar ev. kränkning/oönskade händelser. Samtliga
förskolor arbetar med utgångspunkt från Olwéusprogrammet och med Steg-Vis-materialet
som syftar till att förebygga aggressivt beteende och lägga en grund för ett gott socialt
samspel.
Systematiskt kvalitetsarbete och nationella mål
Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella
målen för utbildningen. Det är Läroplan för förskolan, Lpfö 98, som styr de nationella målen
för förskola. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och
kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella
målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Under året har förskolorna
generellt arbetat med att implementera den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98, i
verksamhetens mål och dagliga arbete. De olika rektorsområdena och förskolorna har
även arbetat mot olika mål utifrån målen i läroplanerna.
Resultat lokalt prioriterade mål för förskola
Lingården har arbetat med att öka barnens inflytande på verksamhetsplaneringen och att
utveckla utomhuspedagogiken för att stimulera barnen till ökad lek och aktivitet utomhus, i
enlighet med läroplanens mål. De har också arbetat med barnens förhållningssätt till natur
och miljö genom att utveckla deras kunnande om växter och djur. Personalen på Lingården
har sett tydlig ökad kunskap hos barnen kring djur och växter, och att utomhusaktiviteterna
fått ett tydligare pedagogiskt syfte genom mer medveten planering. De har i sitt arbete sett
att nulägesanalys är viktig för att tydligt kunna jämföra resultat och bygga resultat på fakta
och inte tyckande.
Järnboås förskola har arbetat med att utveckla barnens matematiska förmåga genom att
arbeta med siffrorna 1-10, de s.k. 10-kamraterna. Inför uppstarten av arbetet gjordes en
tydlig nulägesanalys genom enkäter och efter arbetets slut en resultatmätning där man
tydligt såg en förbättring för barnens förståelse för matematik. Förskolan kommer under
nästkommande år att arbeta mycket med tydligare verksamhetsplan, där man kontinuerligt
återkopplar det man gör mot målen.
Marstrandshagens förskola med tre avdelningar har under läsåret arbetat med att skapa
en trygg och lustfylld miljö för de nya och de små barnen genom att ge dem möjlighet att
använda olika uttrycksformer som bild, sång, rytmik, musik, dans, rörelse och tal- och
skriftspråk, vilket dokumenterades i bilder och dagboksanteckningar. Arbetet gav förutom
trygga barn också ökad samverkan mellan avdelningarna och mindre konflikter mellan
barnen. För de äldre barnen låg fokus i arbetet på att utveckla miljön kring barnen för att
stärka deras kroppsuppfattning och motorik. De har också arbetat med att utveckla de
äldre barnens kunskap i naturvetenskap genom att öka deras nyfikenhet inom området via
experiment, film, lärande och reflektion i samling. Allt har dokumenterats i anteckningar,
bilder och böcker. Resultatet med mer naturvetenskapligt intresserade och nyfikna barn
har märkts i barnens lek, återkoppling från hemmet, samtal och skapande.
21
Dalkarlsbergs förskolas mål under året var att utveckla barnens språk genom att använda
ett lekfullt inlärningssätt med rim, ramsor, drama, sagor och handdockor. Barnens tankar
och berättelser har dokumenterats i pratbubblor och böcker. Förskolan har också arbetat
med utveckla det ekologiska kretsloppstänkandet genom kompostering, odling,
naturupplevelser, skräpplockardagar, årstidsväxlingar i naturen mm.
Gyttorps förskola har arbetat med att titta på barnens olika strategier för att ta sig in i leken
med målet att alla barn ska få delta i leken. De har utgått från boken ”Förskolan som
mötesplats-Barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal”, och gjort
observationer som grund för pedagogiska diskussioner i personalgruppen. De har också
arbetat med att utveckla barnens matematiska kunnande.
Södra Hagas förskola var under året med i ett föräldraprojekt där hembesök erbjöds de
nya barnen, något som föll mycket väl ut. De har också haft som mål att öka barnens
inflytande. Arbetet har utgått från diskussion och reflektion i arbetsgrupp kring boken
”Barns inflytande i förskolan”, och för att nå målet har de förändrat arbetssättet och låtit
barnens tankar och åsikter styra verksamheten i större utsträckning. De har gjort
uppföljning via intervjuer med barnen under tre terminer och sett att barnen upplever att
deras inflytande ökat. Arbetet har resulterat i en ny diskussion kring hur verksamheten kan
utvecklas vidare inom området. Förskolans personal har också sett över planeringen av
arbetet i åldersindelade grupper utifrån den reviderade läroplanen.
Järntorgets förskola prioriterade målet att utveckla barnens matematiska förmåga genom
att arbeta med barnens kunskap om geometriska former. Genom analys och intervjuer
identifierade pedagogerna vilka kunskaper som redan fanns och vilka som behövde
utvecklas vidare. Arbetet går vidare under nästa läsår. Förskolan har haft svårt att skapa
trygghet för barnen pga. det mycket stora antalet inskolningar under året, vilket påverkat all
verksamhet.
Soltunets förskola utvecklade barnens naturvetenskapliga nyfikenhet genom att arbeta
med naturvetenskap i närmiljö och i vardag. Arbetet dokumenterade i sammanställningar
till föräldrar, enkäter och portfolios.
Esstorps förskola har arbetat med utveckling av barnens lek genom att skapa en utemiljö
som stimulerar till lek. Barnen har intervjuats kring önskemål och behov och återkoppling
till föräldrarna har skett genom enkäter.
Hagbyängens förskola har arbetat med personalens Montessoripedagogiska
förhållningssätt, och förskolans Montessoriinspirerade miljöer, samt frågan kring fortsatt
arbete enligt samma modell eller ej.
Ås förskola har haft tre utvecklingsmål. De har dels arbetat för att alla barn ska känna
trygghet i förskolan. De gjorde en nulägesanalys med hjälp av bl.a. enkäter till föräldrarna
och intervjuer av barnen samt lek- och samarbetsövningar i barngrupp som
dokumenterades. Efter arbetets gång gjordes analys igen på motsvarande sätt som visade
på positiv utveckling. De har också arbetat med att alla barn ska utveckla sin motorik och
kroppsförståelse genom sånger, lekar, ramsor, dans, gymnastik och naturaktiviteter. Målet
vidareutvecklas till nästa år med fokus på kroppens sinnen. Det sista målet de arbetat med
är att utveckla barnens matematiska förmåga genom att öka förståelsen för geometriska
figurer.
Analys
Samtliga förskolor arbetar utifrån målen i läroplan. Många förskolor behöver arbeta vidare
med det de påbörjat. De flesta har inte fullt ut formulerat ett mål, utan gjort en
nulägesanalys som bör ligga till grund för vidare utveckling. Några har inte alls gjort
nulägesanalys innan start i arbetet mot målen och har därför svårt att se utvecklingen.
Personalen på samtliga förskolor har målmedvetet och intresserat arbetat för att ta reda på
22
hur barnens förutsättningar ser ut inom olika områden och frågor. Det finns nu möjlighet att
gå vidare med att utveckla kvaliteten inom dessa områden.
Utvecklingsområden
Intentionen är god ute i förvaltningens förskolor att arbeta målinriktat med utveckling av
verksamheten. Svårigheten har ibland varit att koppla målen i läroplanen till
verksamhetens behov av vidareutveckling på respektive förskola, att göra en
nulägesanalys och en mätbar utvärdering. Kvalitetsutvecklingsprocessens syfte måste
tydliggöras, och att man hittar strategier för utveckling och att arbetet sedan fortsatt följs
upp och inte stannar upp med kommentarer som ”det här var roligt och lärorikt, det kan vi
göra fler gånger”. Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats under de senaste åren
och medvetenheten om vikten av uppföljning och analys av arbetet finns, liksom en stor
pedagogisk kunskap och vilja till förbättring. Under året som kommer ska förvaltningen
arbeta för en tydligare struktur av kvalitetsarbetet med verksamhetsplan och
verksamhetsberättelse, ta fram stöd till personalen i form av mallar, och även
nulägesanalyser, hitta bättre system för mätbar måluppfyllelse och förhoppningsvis kunna
hjälpa personalen vidare i det systematiska kvalitetsarbetet.
Grundsärskola
Verksamhetens förutsättningar
Grundsärskolan i Nora finns på två skolor, åk1 – åk 6 vid Järntorgsskolan och åk 7 – 9 vid
Karlsängskolan.
Vid Järntorgsskolan har det under höstterminen funnits 1,0 klasslärartjänst, 0,50
övningslärare samt 1,0 elevassistent. Under vårterminen utökades detta med ytterligare
1,0 lärartjänst, samt 0,75 elevassistent. Vid Karlsängskolan har det funnits 1,0
klasslärartjänst, 0,50 övningslärare samt 2,85 elevassistent.
När detta läsår startade fanns en ny skollag och en ny läroplan, Lgr 11. Skollagen
innehåller de grundläggande bestämmelserna. Nu heter det grundsärskola som skolform
och har inriktningen grundsärskola och träningsklass. Den är numera 9-årig precis som
grundskolan. Det tionde året är borttaget och det är bara de som inte nått målen i åk 9 som
kan gå ytterligare ett år i den årskursen. Den garanterade undervisningstiden är numer lika
som för grundskolan. Den nya läroplanen för grundsärskolan är uppdelad i tre delar.
Teknik är ett nytt ämne för grundsärskolan. En ny betygsskala infördes också. Den är
nästan lika som för grundskolan d.v.s. A, B, C, D och E men elev i grundsärskolan kan inte
få betyget F (ej godkänd). För elev i träningsklass ges inga betyg.
För att få rättighet att vara inskriven i grundsärskolan krävs att eleven har genomgått en
hel elevutredning. Den utredningen består av en psykologisk utredning, en pedagogisk
utredning, en social utredning och en medicinsk utredning. Om resultatet av utredningen
blir att eleven har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada som påverkar
eleven så mycket att den inte kan nå målen i grundskolan, har eleven rätt att skrivas in i
grundsärskolan om vårdnadshavaren ansöker om detta.
Arbetet under året
Grundsärskolan vid Järntorgsskolan och vid Karlsängskolan har under detta läsår
samarbetat i övningsämnen. Lärarna har också bestämt att använda sig av ett tematiskt
arbetssätt med samma tema för båda skolorna. Eleverna vid Järntorgsskolan har på detta
sätt fått en lång inskolning inför nästa läsår när de ska börja på Karlsängskolan.
Elever inskrivna i grundsärskolan ser ut på följande sätt. Den undre raden är de elever som
är omvänt integrerade (d.v.s. en grundskoleelev kan få sin undervisning i
grundsärskoleklass om bedömningen är att detta skulle gynna eleven så mycket att den
skulle kunna nå målen för grundskolan).
23
Åk 4
0
Åk 5
0
Höstterminen 2011
Åk 6 Åk 7 Åk 8
3
1
4
Åk 9
1
Åk 4
1
1
Åk 5
0
1
Vårterminen 2012
Åk 6 Åk 7 Åk 8
3
1
4
Åk 9
1
I grundsärskolan är varje enskild elev unik och det innebär att personalen inom
grundsärskolan måste vara extra lyhörd. Grundsärskolan använder sig av ett arbetssätt
som har ett specialpedagogiskt grundtänk. Undervisningen utgår från den enskilde elevens
utvecklingsnivå. Det är en stor spridning bland elevernas förutsättningar för inlärning både
inom grundsärskolans elever som bland träningsklassens elever. Kontinuitet, struktur och
förutsägbarhet är tre oerhört viktiga förutsättningar för att skapa trygghet och ett bra
lärandeklimat för eleverna i grundsärskolan. Flera av våra elever använder
kompensatoriska hjälpmedel t.ex. i form av tidshjälpmedel, time timer som tydligt visar hur
mycket tid som är kvar av t.ex. lektion. Dator är ett annat hjälpmedel som används ofta och
mycket. Det finns speciella program inlagda för nästan varje enskild elev. Programvara
som är till stort stöd vid läsinlärning är bl.a. Lexia, Provia och Symwrither. Talsyntes är en
given installation på de datorer som eleverna använder. Lärare, vårdnadshavare och
ibland även eleven prioriterar sina mål och de dokumenteras i elevens individuella
utvecklingsplan.
Systematiskt kvalitetsarbete
Årets redovisning av särskolans systematiska kvalitetsarbete har utarbetats gemensamt av
särskolans personal och skolledning.
Arbete enligt likabehandlingsplan
Eleverna i grundsärskoleklassen vid Järntorgsskolan deltog i Olweusenkäten under våren
2012. Resultatet går inte att särskilja från grundskolan. Grundsärskolan vid
Järntorgsskolan har samma likabehandlingsplan som grundskolan och den har reviderats
under läsåret. Föräldrar, elever och lärare har haft möjlighet att delta i detta.
Resultat lokalt prioriterade mål för grundsärskola
Pedagoger från Järntorgsskolan och Karlsängsskolan har under året inlett ett tematiskt
samarbete. Detta har varit mycket positivt och har gett en röd tråd för de elever som ska
börja högstadiet till nästa läsår. Det har gett möjlighet för pedagogerna att utbyta
erfarenheter och lära av varandra. De har använt enkäter för att bland personal kartlägga
hur pedagogerna använder ett tematiskt tillvägagångssätt i undervisningen för att ge
eleverna en känsla av sammanhang, och utifrån resultat vidareutvecklat arbetet.
Analys
Ett tematiskt arbetssätt är helt nytt för högstadieeleverna inom grundsärskolan vid
Karlsäng. Det har varit ett mycket väl fungerande arbetssätt som ger stor utdelning för
både elever och lärare. Det går att se att kunskapsinhämtandet hos eleverna ökar. Lärare
på Karlsängskolan som tidigare inte arbetat med grundsärskoleelever har känt trygghet i
temaplaneringen då ett konkret samarbete utvecklat metoder i deras undervisning. De
särskoleelever som går integrerat i vanlig klass hamnar utanför särskolans tematiska
upplägg. De får inte del av särskolans tematiska arbetssätt.
Utvecklingsområden
Ett område som kan utvecklas är informationen och kontakten mellan lärare. Klassläraren
bör lägga upp och planera årets temaupplägg och se till att övrig berörd personal blir
informerad och ges möjlighet att planera undervisningen utifrån temat.
Pedagogisk omsorg
Verksamhetens förutsättningar
Enligt nya skollagen som trädde ikraft halvårsskiftet 2011 har begreppen familjedaghem
och dagbarnvårdare ersatts av begreppet annan pedagogisk omsorg. I Nora finns denna
24
verksamhet som valmöjlighet till förskola. Verksamheten styrs inte av någon läroplan men i
Nora har personal och ledning bestämt att förskolans reviderade läroplan gäller som
riktlinjer för verksamheten. Det finns gamla ”Allmänna råd för familjedaghem” men de
omarbetas just nu och beräknas bli färdig hösten 2012. I Nora finns två grupper inom den
pedagogiska omsorgen, en i centrum och en i ytterområdet Striberg, knappt en mil utanför
Nora tätort. I centrala gruppen arbetar tre personal och har haft 11-14 barn under året, och
i Striberg tre personal med som mest 16 inskrivna barn under året. Det finns ett barn som
har annat modersmål än svenska.
Arbetet under året
Pedagogisk omsorg är organiserat på två olika sätt. Det ena sättet arbetar den centrala
gruppen efter. Det innebär att de arbetar tre dagar/vecka i sitt eget hem och två
dagar/vecka i en gemensam lokal vid Hagbyängens förskola. Den lokalen består av två
rum med kök integrerat i det ena rummet och kapprum. Personal och barn använder
förskolans utemiljö när de är i lokalen. Det andra sättet arbetar gruppen i Striberg efter. De
är hela veckan i en gemensam lokal vid idrottsplatsen i Striberg. Lokalerna är trånga,
slitna, har dålig ventilation, avloppsproblem mm, och det finns många brister som skulle
behöva åtgärdas för att fortsätta verksamhet där. Personalen har påtalat dessa brister till
förvaltningen under detta läsår, och BMB gjorde före jul 2012 en inspektion.
Båda grupperna arbetar för att barnen ska utveckla en social kompetens. Verksamheten
tar hänsyn till de enskilda barnens olika förutsättningar och behov. Personalen upplever att
det är viktigt att de får föräldrars förtroende så att barnens vistelse hos dem blir positiv.
Inom- och utomhuslek, är kärnpunkter i de båda gruppernas verksamhet eftersom det är
där som barnen kan använda sin fantasi och röra sig mycket. Under året har ingen av de
två grupperna genomgått några större förändringar utan de har arbetat enligt rutin. De har
ägnat en del tid åt förskolans reviderade läroplan för att diskutera vad de skulle kunna
genomföra i sina respektive barngrupper.
Systematiskt kvalitetsarbete
Personal inom den pedagogiska omsorgen, (f.d. familjedaghemmen) och förskolechefen
har tillsammans tagit fram årets redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Arbete enligt likabehandlingsplan
Inom den pedagogiska omsorgen arbetar man förebyggande mot mobbning och
kränkningar. Stribergsgruppen arbetar med sina barn enligt en metod som heter StegVis,
för att förebygga aggressivt beteende och lägga en grund för ett gott socialt samspel.
Likabehandlingsplan finns ej upprättad.
Alla verksamheter
Prioriterat mål 1; Alla verksamheter är lunga och trygga
Verksamheterna har följt Gemensam handlingsplan för Trygghet och studiero.
Priorieterat mål 2; Ett ekologiskt kretsloppstänkande präglar aspekterna i
verksamheten
Förskolorna, skolorna och fritidshemmen källsorterar sopor och återanvänder material i
skapande verksamhet, och några har städdagar. Undervisningen strävar efter att i alla
ämnen ge eleverna kunskap i miljöfrågor, och några verksamheter har haft som prioriterat
mål att ge barnen ökad kunskap om hållbar utveckling och miljö/ekologi. På högstadiet
arbetar årskurs 9-eleverna med miljötema.
Prioriterat mål 3; I alla studiemiljöer finns framtidens digitala klassrum för en
utmanande och bättre arbetsmiljö
Karlsängskolan har utrustats med projektorer i klassrummen och investerat i
personaldatorer, men behöver fler elevdatorer. På de övriga skolorna har antalet
”digitaliserade” klassrum ökat.
25
Prioriterat mål 4; Färre barn grupperna i förskoleklass och fritidshem
Målen är inte nådda. Inom verksamheterna är det i nuläget fler barn än tidigare p.g.a. att
det saknas barnomsorgsplatser.
Ekonomiskt utfall
Alla verksamheter har påverkats av att löneökningarna gått över budgettak.
Karlsängskolan har gått över ram pga. hemundervisning av flera elever, extra resurs till
barn med stora kunskapsluckor och investeringar inom IT-området, samt till NO-salar och
idrottshus. Rektorsområde Ås/Hagbyängen/Järnboås har gjort ett underskott där del av
orsak är extra kostnader kopplade till utflytt från lokalerna som överläts till
servicepunkt/affär, samt för barn med behov av särkskilt stöd/extra resurs.
Fritidsgårdsverksamheten
Verksamhetens förutsättningar
Nora kommun har två fritidsgårdar. Karlsängskolans fritidsgård har haft sin verksamhet i
skolans lokaler sedan hösten 2001. De fyra kvällar fritidsgården på Karlsängskolan är
öppen besöker ca.100-150 ungdomar gården regelbundet. Det är ca 50- 80 besökare i
snitt per kväll. Under skoltid är det i första hand den öppna fritidsgårdsverksamheten som
erbjuds när eleverna har raster och håltimmar. Fritidsledarna hjälper också till i
elevcafeterian och som vuxenstöd i olika elevgrupper. Fritidsledarna jobbar även
dagtid/kvällstid på Karlsängskolan. Gyttorps fritidsgård ligger placerad på Gyttorpsskolan.
Gyttorps fritidsgård har öppet två kvällar i veckan och besöks av ca 40-50 ungdomar.
Regelbundna besökare på gården är ca 30-40 per kväll. Åldern på ungdomarna är 10-17
år. Totalt så har gårdarna tillsammans öppet sex kvällar i veckan. Här arbetar en
enhetschef och fyra fritidsledare.
Arbetet under året och arbetsmiljö
Fritidsgårdarna ingår i områdesgruppen på Karlsängskolan. Gruppen träffas en gång i
månaden, där diskuteras hur samarbetet ska ske på bästa sätt mellan fritidsgård, skola,
socialförvaltning och polis. Enhetschefen för fritidsgårdarna deltar i Karlsängskolans
utvecklingsgrupp och bildningsförvaltningens ledningsgrupp.
Tyngdpunkten i fritidsgårdarnas arbete är den öppna gårdsverksamheten och i första hand
under kvällar, helger och lov. Fritidsgårdarna viktigaste uppdrag är att vara professionella
relationsbyggare mellan ungdomar - ungdomar och vuxna - ungdomar, vilket leder till bra
förutsättningar för bärande relationer. Samtal och möten med ungdomar är det viktigaste i
fritidsgårdarnas arbete. Målet är alltid att skapa goda relationer med ungdomarna. I det
förebyggande/främjande arbetet medverkar personalen ibland på föräldramöten, det kan
vara föräldrar med barn från årskurs 6 upp till årskurs 9. Fritidsledarna informerar t ex om
den aktuella ungdomssituationen och diskuterar tillsammans med föräldrar om
förhållningssätt i ANDT-frågor.
Under året har ett samarbete med personal från Resursen och Vingen påbörjats.
Projektet går ut på att arbeta med motiverande samtal (MI-skolk) i syfte att förhindra skolk.
Arbetet sker i tre team, två och två. Detta är ett verktyg i det förebyggande/främjande
arbetet under skoltid. Tanken är att det sätts in åtgärder i tidigt skede innan eleven hamnar
i ett skolkbeteende.
De aktiviteter som planerats och genomförts under året är; diskotek två ggr/termin,
Luciaarrangemang med talangtävling, Kulturnatt med evenemang och uppträdanden,
rockcafékväll under Valborg, uppsökande verksamhet under marknadskvällarna, resor och
arrangemang under skollov samt Nora Rockens festivaldagar i samband med
26
skolavslutning. Där arbetade fritidsgårdarna tillsammans med föreningen Mitt andra hem
(ungdomsgårdsverksamhet för äldre ungdomar) i ett projekt som utmynnade i fyra dagars
rockfestival i Folkets Park.
Gula villan på Alntorps Ö används av fritidsgårdarna som lägergård, och i år var det
verksamhet för alla blivande årskurs 7:or tre veckor på sommaren, och rekordmånga
ungdomar deltog, 90 st.
Karlsängskolans fritidsgård använder sig i första hand av Aktivitetsrummet ”Aulan” där det
finns en scen för musik, rock, teater och olika arrangemang. Det finns två biljardbord, tre
pingisbord, armbrytarbänk, tre datorer för IT. Fritidsledarna ansvarar för verksamheten på
dagtid (raster) och gårdens verksamhet på kvällarna. På dagtid samarbetar de vid vissa
tillfällen med övrig personal på skolan. ’Gameroom’, är ett litet rum i aulan som tillsammans
med ungdomarna inretts och målats om. Cafeterian som ligger i anslutning till
aktivitetsutrymmet används på dagtid/kvällstid. Det finns också en musikverkstad där
fritidsgårdarna tillsammans med studieförbundet Bilda bedriver Rockskola för ca fem till nio
olika grupper. Det ungdomarna också kan delta i är t ex gruppverksamhet, tjej grupper,
resor, lägerverksamhet och olika arrangemang med musik och dans.
På Gyttorps fritidsgård finns det finns två klassrum som är iordningsställda för ändamålet.
En av lokalerna är cafeteria med kök där ungdomarna kan baka mm. Det andra rummet är
ett aktivitetsrum där det finns ett pingis bord och ett biljard bord. Lokalerna används också
av skolan som personalrum och klassrum. Gymnastiklokalen används flitigt på
Gyttorpsgården med bl.a. olika bollspel.
Fritidsgårdarna har stora problem med att städning inte utförs inför kvällsverksamheten,
samt att deras verksamhet bedrivs i lokaler som används till annat dagtid, och därför inte
kan iordningställas efter fritidsgårdarnas och ungdomarnas behov.
Systematiskt kvalitetsarbete
Ansvarig chef har tillsammans med personalen arbetat fram kvalitetsredovisningen. Utifrån
behov som personalen uppmärksammat i dialog med ungdomar har årets mål formats. Till
grund ligger verksamhetens lokala måldokument och verksamhetsplan.
Arbete enligt likabehandlingsplan
Planen för likabehandling ingår som en del av Karlsängskolans
trygghetsplan/likabehandlingsplan
Resultat
Nationella mål
Finns inte för fritidsgårdsverksamhet
Lokalt prioriterat mål för fritidsgårdarna
 Att fortsätta med utveckling av tjejgruppsarbetet
Under läsåret har arbetet från föregående år vidareutvecklats med tjejgruppverksamhet på
gårdarna. Detta har skett på båda gårdarna i form av tjejgruppsarbete samt tjejkväll.
Arbetet har skett dels med gårdens personal men också i samarbete med
socialförvaltningen med fältassistent på gården på måndagskvällar. Ledarna har under
årets gång sett en positiv utveckling hos tjejerna. De uttrycker i högre utsträckning sina
tankar och åsikter. Antalet tjejer som besöker gården har ökat markant jämfört med tidigare
år.
Analys
Personalen på fritidsgården ser årets mål som uppfyllt på ett bra och utvecklande sätt både
för ungdomar och personal, och flera tjejgrupper har varit verksamma under året.
27
Tjejgruppsverksamheten har också gett ringar på vattnet, då det under årets gång också
startats upp en killgrupp av personal på fritidsgården och socialförvaltningen. Arbetet
kommer att fortskrida men det kommer inte vara ett kvalitetsredovisningsmål under nästa
läsår.
Utvecklingsområden
Fritidsgårdsverksamheten har ett antal punkter de arbetar för att vidareutveckla under det
kommande året, dessa finns beskrivna i deras systematiska kvalitetsarbete, men det är bla
utökat samarbete mellan skola/fritidsgård och med föreningar och studieförbund.
Ekonomiskt utfall
Fritidsgårdarna har klarat sin budgetram i år med 40 000 kr plus, med en del intäkter från
cafeteria och arrangemang. Det har investerats en del under året bland annat
ombyggnation av scenen i aktivitetslokalen (aulan), och i ljus och ljudutrustning.
Resursen
Verksamhetens förutsättningar
Resursen uppdrag är att arbeta för tidiga insatser i ålder och skeende, förebyggande
arbete, myndighetsutövning och insatser inom ramen för gällande sociallagstiftning samt
en väl fungerande elevhälsa.
I Resursen ingår Elevhälsan som består av skolhälsovård, psykolog, specialpedagoger och
kuratorer. Socialtjänsten är organiserad i en grupp för myndighetsutövning och en del –
Vingen – som arbetar med insatser efter biståndsbeslut, samarbetssamtal och avtal samt
öppna insatser till familjer som söker hjälp på egen hand. Personal från Vingen ansvarar
också för Familjecentralen i samarbete med primärvården. Vid Resursen har under året
arbetat en enhetschef, socialsekreterare, psykologer, familjebehandlare, LSS-handläggare,
specialpedagoger och skolhälsovårdspersonal, totalt ca 25 personer. Socialtjänstens
verksamhet med familjerätt, anmälningar, ansökningar, utredningar, insatser och
uppföljning är strikt lagreglerad och följs i rapporteringar och tillsyner av Socialstyrelsen på
den nationella nivån. Kommunen har ytterst små möjligheter att inom dessa regelverk
utforma och förändra innehållet.
Arbetet under året och arbetsmiljö
Socialtjänsten har under 2013 tagit emot 181 anmälningar om barn som far illa. För
åldergruppen 0-12 år handlar det främst om alkohol/drogmissbruk hos vårdnadshavare,
fysisk och psykisk försummelse, fysiska övergrepp mot barn samt våld inom familjen. Inom
åldersgruppen 13-20 är orsakerna främst alkohol/drogmissbruk samt kriminalitet.
Anmälningarna är jämt fördelade mellan åldersgrupperna och är något lägre än under
2011. Till dessa siffror ska också läggas utredningar/ärenden som uppkommer genom
ansökan om hjälp från de berörda. Antalet utredningar som pågick under 2012 var drygt
100 stycken, en ökning med ca 20 % jämfört med 2011. De insatser socialtjänsten
använder är framförallt den egna verksamheten Vingen och stöd från socialsekreterare.
Familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner förekommer också. Antalet
kontaktpersoner och kontaktfamiljer är relativt konstant. Barn placerade i familjehem har
ökat från 9 stycken 2011 och är vid ingången av 2013 16 stycken. Detta har inneburit
ökade kostnader. De ärenden som hanterats under året är uppdrag från socialtjänsten: 24
st., öppna kontakter utan myndighetsutövning/egen ingång: 84 st., samarbetssamtal
föräldrar med barn: 20 st., öppen verksamhet på familjecentralen: 3 dagar/ veckan.
Elevhälsan arbetar med individinriktade insatser till barn/föräldrar, konsultation och
handledning i förskola/skola samt arbete i elevhälsoteam. Dessutom genomförs
elevutredningar som kan fokusera på pedagogisk utredning, medicinsk utredning,
psykologisk utredning och social utredning. Vilka delar som berörs bestäms i varje enskilt
28
ärende. Specialpedagogerna har genomfört 23 st. pedagogiska utredningar och 22st läsoch skrivutredningar. Kuratorerna har utrett 8 barn. Psykologen har genomfört 9st
utredningar. Ovanstående siffror är troligen i underkant eftersom det inte varit möjligt att
redovisa utredningar av befattningshavare som slutat under året.
Familjecentralen, Pirayan, har som uppdrag att genom ett tvärprofessionellt arbete ge
föräldrar ett gott stöd och att arbeta förebyggande, hälsofrämjande och behandlande. De
som arbetar på familjecentralen är socionom, förskollärare/ specialpedagog, BMMsköterskor (barnmorskemottagning) och BVC-sköterskor (barnavårdscentral).
Familjecentralens pedagog är även samordnare och ingår i styrgruppen. I styrgruppen
ingår Resursens verksamhetschef samt vårdcentralens verksamhetschef. Socionom och
pedagog tillhör Resursen i Nora och arbetade under 2012 även på Vingens
familjebehandling samt socialtjänsten. Under 2012 har Pirayan haft 2314 besökare. Under
året har de haft olika aktiviteter såsom föräldrautbildning i ICDP, föräldrautbildning
tillsammans med BVC, besök från NTF, matlagning, bakning, julgransplundring mm. De
har haft enskilda samtal med föräldrar och även samverkat med församlingshemmets
pedagoger. Under hösten 2012 startade familjecentralen ett Barnhälsoteam, Bht. I Bht
ingår socionom, pedagog, sköterskorna från BVC, barnläkare samt BVC:s psykolog. Då
ärenden från förskolorna tas upp bjuds personal från förskolorna samt förskolans
specialpedagog in till teamet. Även andra aktörer såsom talpedagog, sjukgymnast bjuds in
om det finns behov av det. Personalen har deltagit i FFFF’s (Föreningen för
familjecentralers främjande) årskonferens i Uppsala samt olika nätverksträffar både i länet
och utanför.
Under året har Resursen haft en fortsatt hög arbetsbelastning med fler tidskrävande och
tunga ärenden. Personalen inom socialtjänsten har varit sliten och långtidssjukskrivningar
har förekommit och inneburit behov av anpassade arbetsuppgifter vid återgång.
Nyrekryteringar har gjorts för att trygga handläggning och rättssäkerhet. Även arbetets
organisering har strukturerats om för att möta behoven med rätt kompetens. Vi ser fler
barnärenden med påtagliga missförhållanden och risker i ett uppväxtperspektiv. Inom
ungdomssidan är drogproblematiken påtaglig men även olika typer av förseelser och
kriminalitet har ökat.
Utvecklingsområden
Kommande år behöver förvaltningen utforma verksamhetsövergripande mål och mätbara
resultat för Resursens verksamheter.
Ekonomiskt utfall
Det underskott som finns för 2012 är att hänföra till socialtjänsten och rör i huvudsak fyra
områden;
 Kostnader för köpt vård/behandling som rör två stycken placeringar i boende för
vuxen och barn i kvinnofridsärenden, en skyddsplacering enligt LVU för en tonårig
missbrukare på SIS – institution (Statens Institutions Styrelse) samt
eftervårdskostnader på Magelungen (behandlingshem med skolverksamhet mm)
för en skol/behandlingsplacering.
 Ökade kostnader för familjehem som uppkommit efter fyra LVU-placeringar (Lag
med särskilda bestämmelser om vård av unga) samt två frivilliga placeringar under
året.
 Kostnader för inhyrd personal som uppkommit p.g.a. hög arbetsbelastning,
långtidssjukskrivningar och svårigheter att rekrytera.
 En stor ökning av kostnader för försörjningsstöd som avser ungdomar med eget
boende där hemsituationen av stöd och behandlingsskäl omöjliggjort att bo kvar i
föräldrahemmen och de är för unga för att hanteras av IFO:s (Individ- och
Familjeomsorgen) försörjningsstöd.
29
Elevhälsan ligger ekonomiskt på ett stort plus för 2012. Detta beror på
tjänstledigheter/avgångar som gett längre vakanser på vissa tjänster under nyrekrytering.
Budget för 2013 är realistisk utifrån full bemanning på helårsbasis.
Medarbetarperspektiv
All personal har genomgått medarbetar- och lönesamtal. Kartläggning av lärarnas
kompetenser är genomförd och sammanställd och där har behov inom främst Ma-No
framkommit för att klara behörighetskraven för betygssättning. Ett stort överskott finns av
lärare med behörighet i Sv-SO. Skolverkets krav på behörighet för betygssättning har
skapat ett behov av kompetensutveckling, och även översyn av var den befintliga
personalen ska placeras utifrån var de bäst behövs i verksamheten.
Generellt är behörigheten hög bland vår personal både i skola och förskola, dock har det
visat sig efter hand som lärarlegitimationerna inkommer från Skolverket att en del lärare
fått en lägre behörighet än förväntat utifrån examen.
Årets kompetensutbildning har i större delen ägnats år implementering av de nya
styrdokumenten. Samtlig personal har genomgått brandskyddsutbildning. Många i
personalen har utbildat sig i ICDP(International Child Development Programme) och PIM
(praktisk IT- och mediekompetens) mm.
Långtidssjukskrivningarna ökade drastiskt med hela 49 % under året och ligger nu på de
högsta siffrorna vi haft så länge förvaltningen följt upp statistiken. Utvecklingen är mycket
oroande och orsakerna måste följas upp.
Nedanstående tabell visar sjukskrivningsutvecklingen.
Antal dagar per år
Antal dagar per år
Totalt
2012
2011
Dag 1-14 dag 1-14
1306
1488
2012
2011
dag 15- dag 154779
3193
6085
4681
2010
dag 1-14
1357
2010
dag 152524
3881
2009
dag 1-14
1 404
2009
dag 152 281
3 685
2008
dag 1-14
1 527
2008
dag 152 807
4 334
2007
dag 1-14
1 365
2007
dag 153 427
4 792
30