Transcript Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning
Uppförande av vindkraftsanläggning vid
Tåhult i Ulricehamns och Mullsjö kommuner
miljökonsekvensbeskrivning
Uppförande av vindkraftsanläggning vid
Tåhult i Ulricehamns och Mullsjö kommuner.
Upprättad av Ecocom AB i mars 2013
på uppdrag av O2 Vindkompaniet
Författare
Layout
Omslagsfoto
Firma
Emelie Nilsson
Alexander Eriksson
Ecocom AB
Marcus Arnesson
Ecocom AB
Adress
Stortorget 38
392 31 Kalmar
Växel
0761–75 03 00
E-post
[email protected]
Webb
www.ecocom.se
Vindkraftsanläggning Tåhult
Förord
O2 Vindkompaniet planerar en vindkraftsanläggning vid Tåhult med upp
till sex vindkraftverk. Den planerade vindkraftsanläggningen är belägen
inom Ulricehamns och Mullsjö kommuner, i Västra Götalands län och Jönköpings län. Föreliggande dokument utgör en miljökonsekvensbeskrivning
för uppförande och drift av denna vindkraftsanläggning. Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver projektets planerade utformning, omfattning, til�lämpade skyddsåtgärder och uppskattade miljökonsekvenser.
En vindkraftsetablering av den aktuella storleken kräver tillstånd och ett
samråd med en större krets i enlighet med miljöbalken (miljöbalken 2012).
Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att ge allmänhet och myndigheter möjlighet att delta i tillståndsprocessen, att integrera miljöhänsyn i
projektet samt att beskrivningen ska utgöra ett bedömningsunderlag för
myndighetens beslut om tillstånd.
4
Vindkraftsanläggning Tåhult
Innehåll och bilageförteckning
Förord.................................................................................................... 4
Administrativa uppgifter...................................................................... 8
Icke-teknisk sammanfattning............................................................ 9
Projektområdets läge och användning
9
Ekonomiska förutsättningar
9
Vindkraftsanläggningens utformning
9
Genomförda utredningar
10
Miljökonsekvenser10
Påverkan på miljökvalitetsmål
11
1 Inledning........................................................................................... 12
1.1 Verksamhetsutövare
1.2 Konsulter
12
12
2 Bakgrund och beskrivning........................................................... 13
2.1 Lokalisering och omfattning
2.2 Motiv till utbyggnad av vindkraft
2.3 Val av lokalisering
2.4 Alternativutredning
13
13
14
15
3 Miljöbedömning............................................................................... 19
3.1 Tillståndsprocess
3.2 Samråd vid Tåhult
19
19
4 Beskrivning av verksamheten....................................................... 21
4.1 Omfattning
4.2 Utformning
4.3 Byggnation
4.4 Avfall och kemikalier
4.5 Säkerhet
4.6 Drift och underhåll
4.7 Avveckling
4.8 Etableringens ekonomiska förutsättningar
21
21
24
31
31
34
34
36
5 Kommunal planering...................................................................... 37
5.1 Detaljplaner och översiktsplaner
5.2 Vindkraftspolicy och vindkraftsplan
37
37
5
Vindkraftsanläggning Tåhult
6 Miljökonsekvenser.......................................................................... 40
6.1 Centrala begrepp 6.2 Begränsningar i utredningar
6.3 Bedömning av miljökonsekvenser
6.4 Markanvändning
6.5 Boendemiljö
6.6 Landskapsbild
6.7 Geologi
6.8 Hydrologi
6.9 Markbundna naturvärden
6.10 Fågelfauna
6.11 Fladdermöss
6.12 Övrig fauna
6.13 Friluftsliv
6.14 Kulturmiljö
6.15 Infrastruktur
6.16 Luft och klimat
40
40
41
43
45
53
55
56
58
64
68
70
72
74
77
78
7 Sammantagna miljökonsekvenser.............................................. 79
8 Uppfyllelse av miljökvalitetsmål ................................................... 81
8.1 Begränsad klimatpåverkan
8.2 Frisk luft 8.3 Bara naturlig försurning 8.4 Giftfri miljö 8.5 Skyddande ozonskikt 8.6 Säker strålmiljö 8. 7 Ingen övergödning
8.8 Levande sjöar och vattendrag 8.9 Grundvatten av god kvalitet 8.10 Hav i balans samt en levande skärgård
8.11 Myllrande våtmarker 8.12 Levande skogar 8.13 Ett rikt odlingslandskap 8.14 God bebyggd miljö 8.15 Ett rikt växt- och djurliv 81
81
81
81
81
82
82
82
82
82
82
83
83
83
84
9 Skyddsåtgärder och uppföljning................................................ 85
10 Litteratur.......................................................................................... 88
6
Vindkraftsanläggning Tåhult
11 Bilagor............................................................................................. 91
Bilaga A. Fotomontage
Bilaga B. Samrådsredogörelse
Bilaga C. Yttrande angående vindkraftsplan
Bilaga D. Intressekartor
Bilaga E. Rapporter från förstudier och inventeringar av natur- och kulturvärden
E1 – Förstudier för naturvärden, hydrologi, arkeologi, fågel, fladdermöss.
E2 – Inventering av kungsörn
E3 – Inventering av rovfåglar, spelplatser för orre och tjäder samt inventering av
vadarfåglar
E4 – Inventering av fladdermöss
E5 – Inventering av naturvärden och hydrologi
Bilaga F. Ljudberäkning
Bilaga G. Siktanalys
Bilaga H. Landskapsanalys
7
Vindkraftsanläggning Tåhult
Administrativa uppgifter
Projektnamn:
Vindkraftsanläggning Tåhult
Tillståndssökare:
O2 Vindkompaniet.(Orgnr: 556675-7497)
Postadress:
Box 32 386 21 Färjestaden
Telefonnummer
08 559 310 00
Kontaktperson
Karl-Johan Hellblom
Telenr
072-219 04 59
E-post:
[email protected]
Kommun:
Ulricehamns kommun, Mullsjö kommun
Län:
Västra Götalands län, Jönköpings län
Anläggning:
Nyetablering
Platsnummer:
Nyetablering Prövningskod: 40.90
(två eller fler vindkraftverk med höjd över 150 meter)
Tillståndsgivande
myndighet:
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Konsulter:
MKB och naturinventeringar. Ecocom AB
Förstudie: kultur- och fornlämningsbild. KNATON AB.
Landskapsanalys. Sweco AB.
Fotomontage och skiktanalys. Falovind.
8
Vindkraftsanläggning Tåhult
Icke-teknisk sammanfattning
kommun. Etableringen innebär också förhållandevis
små konflikter med motstående intressen. Alternativa
lokaliseringar har studerats i närområdet och Tåhult
har i jämförelse med dessa framstått som det mest
lämpliga etableringsområdet för vindkraft.
Projektet omfattar upp till sex vindkraftverk med en
totalhöjd om maximalt 190 m. För en vindkraftsetablering av den aktuella storleken krävs tillstånd enligt
miljöbalkens 9 kapitel. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning ingår som en del i ansökan om tillstånd
för miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken.
O2 Vindkompaniet höll den 12 och 13 december 2012 samrådsmöten för myndigheter, allmänhet och särskilt berörda. Mötet gav en orientering i
etableringsplanerna och möjlighet att ställa frågor
och lämna synpunkter på det planerade projektet.
Samrådsperioden varade en månad från och med
samrådsmötet d v s från 12 december till 14 januari.
Synpunkter som framkom under samrådet har
arbetats in i miljökonsekvensbeskrivningen.
Ekonomiska förutsättningar
För att utreda produktionsförutsättningarna i området
har inledande vindmätningar utförts i området sedan
mars 2012. Dessa vindmätningar har bekräftat att
vindförhållandena i området är goda; 7,4 m/s på
120 m höjd. I närområdet finns också goda möjligheter till elanslutning. Nätägaren i området, Vattenfall
Eldistribution AB, har för avsikt att ansluta vindkraftsanläggningen.
Elproduktionen från den planerade anläggningen
uppskattas till ca 60 GWh per år, beräknat på en
anläggning med sex vindkraftverk med en effekt om
2,4 MW per turbin och med maxinalt 190 m totalhöjd. Detta motsvarar en årsförbrukning av hushållsel
för ca 13 000 hushåll. Under förutsättning att den
planerade anläggningen kan realiseras finns goda
möjligheter att nå en låg produktionskostnad för
producerad el. Minskade luftföroreningar beräknas
vid jämförelsen med motsvarande el som produceras
av kolkondenskraftverk: En minskning som omfattar
en minskning av 48 400 ton/år koldioxid, 72 ton/år
svaveldioxid, 60 ton/år kväveoxider och utsläpp av
sot samt slagg och flygaska minskar.
Projektområdets läge och
användning
Projektområdet vid Tåhult domineras av ett centralt
beläget våtmarksområde vilket avvattnas via några
bäckar/diken i nordlig riktning. Runt omkring våtmarkerna består terrängen i huvudsak av produktionsskog i vilken ett aktivt skogsbruk bedrivs. Vid sidan
av skogsbruk används området också sporadiskt för
bär- och svampplockning, jakt, skidåkning, strövande
och vandring.
Projektområdet och dess omgivningar är glest
befolkade med spridd bebyggelse och mindre byar.
Närmaste tättbebyggda områden finns i Mullsjö och
Ulricehamn, 8 km respektive 18 km från projektområdet. Gårdar, fritidshus, bostadshus, en skidanläggning och ett sågverk förekommer i närområdet till den
planerade vindkraftsanläggningen.
Tåhult är lämpligt för vindkraftsproduktion bland
annat genom att området har en hög medelvind och
är ett utpekat riksintresse för vindbruk i Ulricehamns
Vindkraftsanläggningens
utformning
O2 Vindkompaniet identifierade tidigt att ett intakt
bevarande av områdets hydrologi var av stor betydelse och vindkraftverken har därför placerats utanför
det centralt belägna våtmarksområdet. Etablering
i värdefulla natur- och kulturmiljöer har också helt
undvikits.
9
Vindkraftsanläggning Tåhult
För projektområdet vid Tåhult har sex positioner för
placering av vindkraftverk tagits fram. Varje enskild
position har en anpassad flyttmån om maximalt 50
m. Vindkraftverkens exakta och slutliga placeringar
fastställs i den slutliga detaljprojekteringen i samråd
med tillsynsmyndigheten. Varje vindkraftverk levereras
i delar som kräver ca 15 lastbilstransporter. Transport
av vindkraftverken sker på specialbyggda trailers.
När tillstånd erhållits kommer geotekniska undersökningar att utvisa vilken typ av fundament som är mest
lämpad för de rådande förhållandena på platsen.
Befintliga skogsbilvägar i området kommer att
användas i största möjliga mån, men ca 4 km ny väg
beräknas behöva anläggas. En vägbredd om minst
5,5 m krävs med erforderlig breddning för kurvor och
mötesplatser, vilket innebär att breddning och justering av befintliga vägar är nödvändig.
Den totala arealen avverkade ytor beräknas bli
ca 12 ha. Den slutliga totala andelen hårdgjord och
grusad yta beräknas uppgå till drygt 4,5 ha.
Inom vindkraftsanläggningen kommer vindkraftverken i huvudsak att kopplas samman med markförlagd
elkabel. Kablarna förläggs i ledningsschakt och kommer så långt som det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt att följa vägarna i området.
Vattenfall Eldistribution AB äger regionnätet inom
området och har angivit ett förslag till anslutningspunkt för projektet i en ny transformatorstation som
ska etableras vid Furusjön utanför Mullsjö.
I utformningen av vindkraftsanläggningen har också hänsyn tagits till ett flertal säkerhetsaspekter, bland
annat: nedisning, blixtnedslag, elektromagnetiska fält,
skydd mot olyckor och behov av hinderbelysning.
Kortaste avstånd från bostadshus till vindkraftverk
är med nuvarande planering 690 m.
•
•
•
•
•
•
Siktanalys
Landskapsanalys (inklusive *kumulativa effekter)
Fotomontage (inklusive *kumulativa effekter)
Ljudberäkning (inklusive *kumulativa effekter)
Skuggberäkning (inklusive *kumulativa effekter)
Förstudier av naturvärden, kulturmiljö, hydrologi,
fågel och fladdermöss
• Inventering naturvärden/hydrologi, fågel (örn,
rovfågel, lom, skogshöns, vadare) och fladdermöss
• Särskild analys av VMI-objekt
Ytterligare planerade undersökningar:
• Geoteknisk undersökning
• Arkeologisk utredning
• Kompletterande inventering av markbundna
naturvärden
* Kumulativa effekter är sammanlagd påverkan som uppstår från
flera närliggande vindkraftsanläggningar.
Miljökonsekvenser
De utredningar som genomförts pekar i riktning mot
att vindkraftsanläggningen vid Tåhult kommer att få
begränsade miljökonsekvenser. Ett flertal skyddsåtgärder har inarbetats i vindkraftsprojektet för att minimera konsekvenserna av vindkraftsetableringen. De
miljökonsekvenser som kvarstår efter genomförande
av skyddsåtgärder redovisas kortfattat nedan.
För miljöaspekterna markanvändning, luft och klimat bedöms konsekvenserna bli positiva, då marken
utnyttjas bättre än idag och vindkraft innebär mindre
luftföroreningar jämfört med annan elproduktion.
Anläggningen bedöms få små negativa effekter
för landskapsbild, geologi och hydrologiska förhållanden. Hydrologisk påverkan begränsas genom
att vindkraftverk endast anläggs utanför våtmarksområdet och genom att ett generellt skyddsavstånd
om 30 m tillämpas till våtmarker och vattendrag.
Vindkraftverken kommer delvis att vara synliga från
Genomförda utredningar
O2 Vindkompaniet har genomfört följande utredningar i syfte att belysa och minimera projektets miljökonsekvenser:
10
Vindkraftsanläggning Tåhult
Påverkan på miljökvalitetsmål
öppna landskapsrum, men förblir dolda från de flesta
platser p g a topografi och vegetation. Anläggningen
bedöms vidare få små negativa konsekvenser för
boendemiljö, markbundna naturvärden, fåglar, fladdermöss och friluftsliv. Två orrspelsplatser har identifierats. För att begränsa miljöpåverkan för arten används ett skyddsavstånd om 500 m. I övrigt beror den
låga påverkan på att riktlinjen för ljud och skuggor i
huvudsak avses att följas, att området inte är känsligt
ur landskapsbildsynpunkt och att skogen och den
kuperade terrängen skymmer stora delar av vindkraftverken och anläggningen från relevanta siktpunkter.
Anläggningen bedöms inte få några negativa konsekvenser för befintlig infrastruktur.
Vindkraftsanläggningen vid Tåhult har relativt begränsad effekt på de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Anläggningen ger sitt största positiva bidrag till
miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Projektet medför även positiva effekter på miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning och i viss mån
Levande skogar.
De miljökvalitetsmål som skulle riskera att påverkas
negativt är framför allt Myllrande våtmarker och God
bebyggd miljö. Eftersom skyddsåtgärder iakttagits
och planeras att genomföras bedöms dock påverkan
på båda dessa mål bli låg.
Figur 1. Lokalisering av Tåhults vindkraftsanläggning
11
Vindkraftsanläggning Tåhult
1 Inledning
O2s miljöstrategi är att genomföra utvärderingar och
ständiga förbättringar av egna projekt. Dessa erfarenheter används sedan för kommande projekt eller
för att belysa problem som kan gälla för hela branschen. På så sätt bidrar O2 inte bara till att ställa om
mot förnybara energikällor, utan även till att branschen som helhet blir en förebild i miljömedvetenhet.
O2 ansvarar för det tekniska underlaget i samrådsunderlaget (kapitel 4).
1.1 Verksamhetsutövare
O2 Vindkompaniet AB bildades 1991 och ingår sedan 2005 i O2-koncernen. O2 har som affärsidé att
utveckla, bygga, sälja och förvalta vindkraftsanläggningar. Gruppen har ett 50-tal anställda med kontor i
Färjestaden, Stockholm, Mora, Östersund och Kiruna.
O2 Vindkompaniet har sedan starten 1991 varit
ledande i Sverige och står bakom fler än 500 vindkraftverk med totalt ca 900 MW installerad effekt. O2
vindkompaniet benämns fortsättningsvis O2.
O2-koncernen arbetar aktivt med att minimera
negativ påverkan på miljön i den egna verksamheten
genom att arbeta i enlighet med den globala miljöstandarden ISO 14001.
O2 arbetar utifrån tre övergripande miljökvalitetsmål:
1.2 Konsulter
Ecocom AB har ansvarat för framtagande av
miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsanläggning
Tåhult, vilket även inkluderar samrådsunderlag och
samtliga naturinventeringar. Ecocom är ett konsultföretag inom natur- och miljösektorn som erbjuder
innovativa lösningar för hållbar exploatering. Ecocom
har stor erfarenhet av natur- och kulturutredningar i
samband med vindkraftsanläggningar.
Sweco AB har tagit fram en landskapsanalys för
vindkraftsanläggningen vid Tåhult.
Knaton AB har upprättat en förstudie för kulturoch fornlämningsbilden vid Tåhult.
FaloVind har utfört siktanalys och fotomontage.
• Öka mängden förnybar el i det nordiska elsystemet, vilket uppnås genom utveckling av vindkraftsprojekt och uppförande av vindkraftverk.
• Begränsa intrång i naturen så långt det är möjligt.
Detta uppnås genom att tidigt kartlägga förekommande skyddsvärden och genom att säkerställa
att största möjliga hänsyn tas under projektets alla
skeden.
• Påverka leverantörer att leverera miljömässigt
säkra produkter och material. Detta uppnås
genom att O2 ställer krav på – och för en aktiv
dialog med – underleverantörer för att ständigt
förbättra dessas miljöprestanda.
12
Vindkraftsanläggning Tåhult
2 Bakgrund och
beskrivning
das i största möjliga mån, men även en nybyggnation
av vägar kommer att vara nödvändig inom projektområdet och ca 4 km ny väg beräknas att anläggas.
Om naturliga, öppna ytor för lagring och omlastning
av byggmaterial saknas, kan även en s.k. omlastningsyta behöva iordningsställas inom projektområdet.
En vindkraftsanläggning med sex vindkraftverk
enligt ovan, kommer att innebära total andel avverkade ytor om ca 12 ha. Efter det att anläggningsarbetena har avslutats lämnas (förutom kranytor, vägar
och diken) dock övriga ytor för återväxt. Den totala
andelen hårdgjord och grusad yta beräknas uppgå
till drygt 4,5 ha.
Detta kapitel ger en bild av vindkraftsprojektets
lokalisering och omfattning. I följande avsnitt ges
även en bakgrund till behovet av vindkraft och vilka
urvalskriterier som varit gällande vid lokalisering
av vindkraftsanläggningen. Vidare presenteras en
alternativutredning som inkluderar ett nollalternativ,
alternativa lokaliseringar samt en alternativ utformning av vindkraftsanläggningen.
2.1 Lokalisering och omfattning
Projektområdet vid Tåhult är beläget mellan Mullsjö
och Ulricehamn på ett avstånd om 8 respektive 18 km
från nämnda tätorter. Projektområdet omfattar delar
av både Ulricehamns och Mullsjö kommuner, i Västra
Götalands län respektive Jönköpings län (figur 1).
Omkring 10 km söder om projektområdet löper
riksväg 40 och riksväg 185 sträcker sig cirka 6 km
väster om området. Projektområdet är högt beläget,
260-390 möh, men terrängen inom området är till
stora delar flack med några markerade höjder. Centralt finns myrkomplexet Hästmossen. Inom den övriga
delen av projektområdet bedrivs aktivt skogsbruk.
Projektområdet vid Tåhult rymmer upp till sex vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 190 m.
I området har sex positioner med maximalt 50
m flyttmån tagits fram. Vid planeringen av anläggningen har hänsyn tagits till rekommenderade riktlinjer avseende bl a ljud och skugga vid närliggande
bostadshus, förekommande intressen (exempelvis
natur- och kulturvärden), säkerhetsavstånd till vägar/
kraftledningar samt synpunkter som förekommit under
samrådet.
Invid varje vindkraftverk kommer det att krävas
en grusad yta för uppställning av kran och hjälpkran
vilka behövs i samband med montering och större
underhållsarbeten under vindkraftverkens drift.
Befintliga skogsbilvägar i området kommer att använ-
2.2 Motiv till utbyggnad av
vindkraft
För att minska utsläpp av växthusgaser i enlighet med
internationella åtaganden och nationella miljökvalitetsmål, planeras en successiv övergång till förnybara
energikällor (Naturvårdsverket, 2012; Proposition,
2009/10). Vindkraften är en förnybar energikälla
och en storskalig utbyggnad av vindkraften ligger
därmed i linje med det svenska miljöarbetet.
Riksdagen har satt upp en planeringsram om att
det ska skapas förutsättningar för en utbyggnad av
vindkraften motsvarande 30 TWh år 2020, varav 20
TWh från landbaserad vindkraft (Proposition, 2008).
Detta innebär att dagens 2400 vindkraftverk, med
en samlad produktion om 7 TWh, behöver utökas
med ytterligare 23 TWh inom de närmaste sju åren
(Svensk Vindenergi, 2013a). För detta ändamål har
riksintressen för vindbruk pekats ut på nationell nivå.
Cirka 2/3 av projektområdet vid Tåhult – de
västra delarna inom Ulricehamns kommun– omfattas
av ett riksintresse för vindbruk (figur 33). Riksintresset för vindbruk har pekats ut med utgångspunkt från
Energimyndighetens kriterier, Länsstyrelsens regionala
priorteringar samt utifrån synpunkter från kommuner
(Mullsjö kommun 2008).
13
Vindkraftsanläggning Tåhult
På kommunal nivå, i vindkraftspolicyer för både Ulricehamns och Mullsjö kommuner, framhålls utbyggnad av vindkraft som ett viktigt steg för att minska
användningen av fossila bränslen. Något som talar
för en etablering vid Tåhult är att projektområdet
inte är beläget inom något av de utpekade restriktiva
områdena enligt respektive vindkraftspolicy (Mullsjö
kommun 2008, Ulricehamn kommun, 2009).
I Ulricehamns kommun är en vindkraftplan under
framtagande. I samrådsversionen för vindkraftsplanen
från 2010 utpekas området vid Tåhult som lämpligt
för vindkraft. Projektområdet omfattar totalt 1,54 km2
och med våtmarker undantagna, 0,6 km2. Denna yta
är större än både planförslagets storlekskrav om 0,4
km2 för en anläggning och ytan för andra utpekade
vindkraftsområden i närheten (tabell 1). Även den
del av projektområdet som är belägen i Ulricehamns
kommun, uppfyller ensamt vindkraftsplanens storlekskrav.
Identifierade områden bedöms därefter med hänsyn
till bebyggelse, motstående intressen, planmässiga
förhållanden, elnät, marktillgång m m.
När tillträde till området försäkrats genom nödvändiga markavtal kontrolleras vindförhållandena genom
vindmätningar i området. Vindmätningar påbörjades i området under mars 2012 med en s k sodarutrustning. Med sodar mäts vinden med ljudpulser
som skickas ut och tas emot av en enhet som står på
marken (Vindtek, 2012). Då vindhastigheten varierar
mellan årstiderna måste vindmätningarna pågå under
minst ett år för att få fram ett rättvisande medelvärde.
I ett senare skede av projektet kommer sodarmätningarna även att verifieras med vindmätningar i mast.
2.3.2 Avgränsning av projektområde Tåhult
Avgränsningen av projektområdet vid Tåhult har skett
på grundval av följande förutsättningar:
2.3 Val av lokalisering
• Hög medelvind enligt MIUU-modellen, 7,3 m/s på
100 m höjd, vilket har bekräftats genom utförda
vindmätningar i området: 7,4 m/s på 120 m
höjd.
• Utpekat riksintresseområde för vindbruk inom
Ulricehamns kommun
• Få konflikter med utpekade kända värdeområden,
exempelvis kulturmiljö, natur, friluftsliv
• Goda möjligheter för elnätsanslutning
• Tillräckligt stort område för att rymma en vindkraftsanläggning om sex vindkraftverk
• Låg risk för att riktlinjen för ljud och skuggor ska
överskridas i anslutning till bostadshus
2.3.1 Urvalsprocess
O2 arbetar fortlöpande med att identifiera lämpliga
platser för vindkraftsetableringar. En väl utarbetad urvalsprocess har tagits fram där man utifrån miljöbalkens (MB) lokaliseringsprincip 2:6 och hushållningsprincip 2:5 fastställt kriterier och bedömningsgrunder
för att identifiera optimala lokaliseringar.
För att säkerställa en så hög produktion och
lönsamhet som möjligt är goda vindförhållanden en
förutsättning. I ett första steg görs ett urval av områden med hjälp av den s k MIUU-modellen (Uppsala
Universitet, 2007 uppdaterad 2011). Utgångspunkten
är Energimyndighetens kriterium för riksintresseområden för vindbruk, minst 6,5 m/s på 72 m höjd över
nollplansförskjutningen, d v s ca 90 m över marken
(Energimyndigheten, 2012b).
I karta 2 visas vilka fastigheter som är delaktiga i
projektet.
14
Vindkraftsanläggning Tåhult
Figur 2. Kartan visar de fastigheter som berörs av den planerade etableringen av vindkraft.
2.4 Alternativutredning
2.4.1 Nollalternativ
Nollalternativet innebär att verksamheten inte kommer
till stånd, vilket innebär att projektområdet utvecklas
på annat sätt under de närmsta 30 åren.
Att verksamheten uteblir har sannolikt inte någon
större effekt på dagens markanvändning i form av
skogsbruk i området. Landskapsbilden kommer att
vara oförändrad jämfört med dagens läge om inte
andra verksamheter etableras som kommer att prägla
landskapsvyn. Ljud och rörliga skuggor från vindkraft
i anslutning till anläggningen uteblir.
En alternativutredning omfattar utredning av nollalternativ (miljökonsekvenser om verksamheten inte kommer till stånd), alternativ lokalisering (möjliga placeringar av vindkraftsanläggningen i andra geografiska
områden) och en alternativ utformning (annan utformning inom samma geografiska område) (MB 6:7;
Naturvårdsverket 2012b). En utredning av alternativ
har genomförts i enlighet med miljöbalken. Nollalternativ samt alternativa lokaliseringar och utformningar
presenteras i detta avsnitt.
15
Vindkraftsanläggning Tåhult
När det gäller naturmiljön är det inte någon stor
skillnad beroende på om anläggningen uppförs eller
inte eftersom effekterna på populationsnivå för flora
och fauna vid en anläggning överlag har bedömts
som små.
Att en vindkraftsanläggning inte kommer till stånd
vid Tåhult innebär att intäkter för markägare och
arbetstillfällen uteblir. Detta eftersom en vindkraftsanläggning kan erbjuda arbetstillfällen och bidra till
lokal utveckling och en levande landsbygd.
Möjligheten att uppfylla lokala miljökvalitetsmål försämras något om vindkraftsanläggningen inte kommer till stånd.
Elproduktionen från den planerade anläggningen
uppskattas till ca 60 GWh per år, beräknat på en anläggning med sex vindkraftverk med en effekt om 2,4
MW per turbin och med maxinalt 190 m totalhöjd.
Detta motsvarar en årsförbrukning av hushållsel för
ca 13 000 hushåll. Produktionen från den planerade
anläggningen skulle motsvara minskade och årliga
utsläppsreduceringar (regionalt och globalt) enligt
nedan räknat med s.k. marginalel, vilket innebär att
den el som produceras av vindkraftverken ersätter
importerad el producerad av kolkondenskraftverk:
• Utsläpp av kväveoxider: 60 ton/år (Vattenfall,
2005)
• Utsläpp av sot samt slagg och flygaska minskar
Utsläppen bidrar till klimatförändringar och orsakar
även försurning av mark och vatten, korrosion av
nytto- och kulturföremål samt omfattande miljökonsekvenser för människor, växter och djur. T ex beräknas ett stort antal arter att utrotas till följd av ett
förändrat klimat. Att avstå från en etablering av vindkraft vid Tåhult skulle i ett större perspektiv innebära
negativa konsekvenser.
2.4.2 Alternativa lokaliseringar
Nedan ges en översikt av alternativa lokaliseringar
och kända förutsättningar för dessa platser (tabell 1).
De alternativ som lyfts fram är projekt som bedömts
vara lämpliga för mindre grupper av vindkraftverk (Bområden) i Ulricehamn kommuns förslag till vindkraftsplan, projekt som är av liknande storlek och som är
belägna i närheten av projektområdet Tåhult. För att
tydliggöra jämförelsen anges även förutsättningarna
för Tåhult.
Med undantag för alternativet ”Väster om Brängen” ingår samtliga alternativ i områden som pekats
ut som riksintresse för vindbruk (tabell 1). Den största
nackdelen med de föreslagna alternativa lokaliseringarna är att endast ett fåtal vindkraftverk är möjliga att
anlägga inom dessa områden. Dessutom är MIUU-
• Utsläpp av koldioxid: 48 400 ton/år (Energimyndigheten, 2008)
• Utsläpp av svaveldioxid: 72 ton/år (Vattenfall,
2005)
Tabell 1. Alternativa lokaliseringar och dessas förutsättningar.
Lokalisering
Yta (km²)
Antal vkv (ca 100 m rotor)
MIUU (@100 m) m/s
RI vind (2008)
Väster om Jogen
Väster om Brängen
Öster om Jogen
Tåhult
0,14
0,21
0,77
1,54 (0,6 exkl. våtmark)
2
2
4
6
7,55
6,8
6,85
7,3
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja (B-område 13)
Ja (B-område 18)
Ja (B-område 22.1)
Nej (f.d B-område 20)
Intressen
Nej
Sumpskog, fornl
Nej
VMI klass 1, fornl
Kommun
Ulricehamn
Ulricehamn
Ulricehamn
Ulricehamn/Mullsjö
Vindkraftsplan (utställningsversion) Ulricehamns kommun
16
Vindkraftsanläggning Tåhult
Figur 3. Översikt över alternativa lokaliseringar i närheten av Tåhult.
värdena betydligt lägre vid två av de alternativa
lokaliseringarna: ”Väster om Brängen” och ”Öster
om Jogen” jämfört med Tåhult, vilket innebär en lägre
elproduktion. De alternativa lokaliseringarna är samtliga utpekade i utställningsversionen av vindkraftsplanen trots att endast ett fåtal vindkraftverk är möjliga
att etablera. I såväl vindkraftspolicyn som förslaget till
vindkraftsplan anges dock att vindkraftverk bör placeras i grupper framför att vara spridda i landskapet.
Vid granskning av respektive lokalisering förekommer
inte några kända motstående intressen vid ”Väster
om Jogen” eller ”Öster om Jogen”. Vid ”Väster om
Brängen” förekommer dock två större sumpskogspartier och en fornlämning i den centrala delen av projektområdet. Vid Tåhult finns två historiska lämningar
och VMI-objekt av högsta naturvärde.
Genom att anpassa etableringen vid Tåhult till
bebyggelse, undvika lokaler och områden med höga
natur- och kulturvärden samt iaktta ett skyddsavstånd
om minst 30 m till närliggande våtmarksområden och
500 m till orrspelsplatser, förväntas inte några negativa konsekvenser för människors hälsa eller miljön att
uppstå. Då området därtill uppvisar goda vindförhållanden samt möjligheter att etablera flest antal vind-
17
Vindkraftsanläggning Tåhult
kraftverk, anses lokaliseringen vid Tåhult ge mesta
möjliga produktion och vara den lokalisering som i
dagsläget är mest förenlig med miljöbalkens krav om
främjande av en hållbar utveckling och god hushållning med områdets vindresurser.
band med utförda inventeringar och utifrån synpunkter vid samrådet. För att undvika negativ påverkan på
höga naturvärden och fågelintressen i området har
skyddsavstånd iakttagits. Den ursprungligt planerade
anläggningen har därför reducerats från tio till sex
vindkraftverk och positionerna har anpassats till förekommande motstående intressen i området. Områdets
miljöaspekter och hänsyn till bebyggelse tillåter i
övrigt inte någon större förändring av anläggningens
utformning.
2.4.3 Alternativ utformning
En alternativ utformning har behandlats inom ramen för projektets utveckling och framtagande av
vindkraftverkens positioner. Antal vindkraftverk har
justerats utifrån de resultat som framkommit i sam-
Figur 4. Karta över det planerade projektområdet vid Tåhult. Placering av vindkraftverk med en flyttmån om maximalt 50 m samt
preliminärt förslag på vägdragning.
18
Vindkraftsanläggning Tåhult
3 Miljöbedömning
SU
3.1 Tillståndsprocess
En vindkraftsanläggning av den aktuella storleken, d v s sex vindkraftverk med maximalt 190 m totalhöjd, kräver tillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel (figur 2). Samrådsprocessen följer föreskrifterna i
miljöbalkens kap 6. Inför samrådet, med utvidgad krets, utarbetades
ett samrådsunderlag.
Prövningen av ett vindkraftsärende omfattar både samråd och en
tillståndsprövning.
Samrådsunderlag utgjorde ett gemensamt underlag för det
samråd som genomfördes med allmänhet, myndigheter och särskilt
berörda.
Under samrådet presenterades den planerade etableringen, och
myndigheter och särskilt berörda, t ex närboende, fick möjlighet att
ställa frågor och komma med synpunkter.
Efter samrådet har O2 gjort en formell ansökan och bilagt både
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och samrådsredogörelse (SR).
Ansökan behandlas av miljöprövningsdelegationen (MPD) som remitterar ärendet och begär in eventuella kompletteringar från O2.
Ansökan kungörs därefter av miljöprövningsdelegationen och berörda ges därmed möjlighet att yttra sig över den kompletta ansökan
och MKB:n. O2 får sedan möjlighet att bemöta eventuella yttranden
och miljöprövningsdelegationen fattar därefter ett beslut i ärendet.
Tillståndsprocessen redovisas sin helhet i figur 5.
Samråd
Ansökan
SR
MKB
Remiss
MPD
Kungörelse
Komplettering
Yttranden
3.2 Samråd vid Tåhult
Under oktober 2012, inför samrådet, ägde ett tidigt möte rum mellan O2 och Mullsjö och Ulricehamns kommuner.
En samrådsinbjudan och information sändes den 27 november till
allmänhet, myndigheter och särskilt berörda inför ett utökat samråd.
O2 har genomfört följande aktiviteter i syfte att informera om
samrådet; en annons om att samråd skulle äga rum publicerades i
lokaltidningar, och en personlig inbjudan gjordes till fastighetsägare
med mark inom 1 km från projektområdet samt till fastighetsägare
med bostadshus inom 2 km från projektområdet.
Samrådsunderlaget har ställts ut i de två berörda kommunernas
kommunhus under hela samrådsperioden samt varit tillgängligt
19
VU bemöter
yttranden
Beslut MPD
Figur 5. Översikt över tillståndsprocessen
Vindkraftsanläggning Tåhult
på O2s webbsida. Inbjudan till samråd har även
sänts till berörda länsstyrelser och kommuner, lokala
frilufts- och naturskyddsföreningar samt ornitologiska
föreningar, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Transportstyrelsen, Trafikverket, Vattenfall,
Boverket, Energimyndigheten, Havs- och Vattenmyndigheten, Bergstaten, Riksantikvarieämbetet, Svenska
kraftnät samt Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap.
Samrådsmöten ägde rum den 12 och 13
december 2012 och myndigheter och särskilt berörda gavs möjlighet att ställa frågor och komma med
synpunkter. Besökarna hade möjlighet att ta del av
information om vindkraftsprojektet Tåhult dels genom
en muntlig presentation dels genom en utställning
om vindkraftsanläggningen. Samrådet hölls i en av
skidanläggningen Mullsjö Alpins lokaler.
Samrådsredogörelsen i bilaga B beskriver samrådsprocessen samt inkomna synpunkter och yttranden.
Samrådsperioden varade en månad från och
med samrådsmötet d v s från 12 december 2012 till
14 januari 2013. I samrådsunderlaget framgick hur
synpunkter kring vindkraftsprojektet skulle lämnas in.
Synpunkter som framkom under samrådsperioden har
tagits i beaktande och redovisas i samrådsredogörelsen (bilaga B). Synpunkter och frågeställningar vid
samrådet har varit vägledande för miljökonsekvensbeskrivningens inriktning.
20
Vindkraftsanläggning Tåhult
4 Beskrivning av
verksamheten
och vägarnas bredd blir 5-6 m inkl. diken alternativt
slänter för avrinning. Innan anläggningsarbetet avverkas skog längs väglinjen med en total bredd om
ca 20-25 m. Efter att vägen är klar lämnas förutom
själva vägen inkl diken alternativt slänter övriga ytor
längs vägsträckningen för återväxt.
Om naturliga, öppna ytor för lagring och omlastning av byggmaterial o s v. saknas kan även en s.k.
omlastningsyta på ca 5 000 m² behöva att iordningsställas inom projektområdet.
En vindkraftsanläggning med sex vindkraftverk enligt ovan kommer att innebära total andel avverkade
ytor om ca 12 ha. Efter det att anläggningsarbetet
har avslutats lämnas (förutom kranytor, vägar och
diken) övriga ytor för återväxt. Den totala andelen
hårdgjord och grusad yta beräknas uppgå till drygt
4,5 hektar.
I detta kapitel görs en teknisk beskrivning av vindkraftsprojektet. Förslag till placeringar med flyttmån
och nya vägsträckningar presenteras nedan.
Den tekniska beskrivningen berör placering och
utformning av vindkraftverken, vägdragning, elanslutning, byggnation, fundament, montering, avfalls- och
kemikaliehantering, säkerhetsaspekter, avveckling och
ekonomiska förutsättningar för vindkraftsprojektet.
4.1 Omfattning
Det aktuella projektområdet (figur 4) rymmer maximalt sex vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt
190 meter (från mark till rotorns högsta punkt). Invid
varje vindkraftverk kommer det att krävas en grusad
yta för uppställning av kran och hjälpkran som behövs i samband med montering och större underhållsarbeten under vindkraftverkens drift. Den avverkade
ytan vid respektive uppställningsplats blir ca 4000
m². Av den avverkade ytan utgör den grusade kranytan inklusive plats för vindkraftverkets fundament, ca
2100 m².
Befintliga skogsbilvägar i området kommer att
användas i största möjliga mån, men även en nybyggnation av vägar kommer att vara nödvändig.
Den totala längden nyanlagd väg uppgår till 4,1 km
4.2 Utformning
Vindkraftsanläggningens utformning inom projektområdet har tagits fram genom en sammanvägning
av en rad faktorer. Avgörande och vägledande för
antalet vindkraftverk och deras placeringar är ytterst de lokala vindförhållandena och ett så optimalt
utnyttjande av vindresursen i området som möjligt.
Vid planeringen av anläggningen har även hänsyn
tagits till rekommenderade riktlinjer avseende ljud
och skugga, förekommande natur- och kulturvärden,
Väg, ca 200 m
Fundament och
kraplats, ca 2100m2
Hjälpkranplatser, ca 50 m2 /st
Hårdgjord yta
Ca 30 m
Betongfundament
Figur 6. Standardritning kranyta, betraktad ovanifrån.
Ca 70 m
21
Vindkraftsanläggning Tåhult
säkerhetsavstånd till vägar och kraftledningar samt
synpunkter som framkommit under samrådet.
Avstånden mellan vindkraftverken i en anläggning
varierar beroende på bl a. vindförhållanden, rotorstorlek samt lokala terrängförhållanden. Vindkraftverk
som står för tätt eller i vindskugga i förhållande till
varandra minskar produktionen och kan leda till belastning och slitage på rotor och maskinhus.
För projektområdet vid Tåhult har sex positioner
med 50 m flyttmån tagits fram. Vindkraftverkens
positioner tillsammans med flyttmån visas i figur
4. För koordinater se tabell 2. Vid planeringen av
vindkraftverkens positioner har våtmarker, kända
natur- och kulturvärden undvikits helt. Där flyttmånen
kan komma att påverka kända värden har dessagränser anpassats/minskats. Se figur 4. De inbördes
avstånden mellan vindkraftverken varierar mellan ca
500-1000 m.
Vindkraftverkens exakta och slutliga placeringar
fastställs i den slutliga detaljprojekteringen i samråd
med tillsynsmyndigheten.
Tabell 2: Koordinater för placeringar av vindkraftverk vid Tåhult.
Z = m över havet, Koordinatsystem är SWEREF99.
Vindkraftverk
X-koord
Y-koord
Z (möh)
1
6415740
424849
298
2
6415184
424849
314
3
6414090
424577
319
4
6414866
425466
312
5
6414318
425397
322
6
6413729
425820
325
För att utreda förutsättningarna för vindproduktionen
i området har inledande vindmätningar utförts sedan
mars 2012 med en s k sodar-utrustning. Med sodar
mäts vinden med ljudpulser som skickas ut och tas
emot av en enhet som står på marken. Vindmätningar
4.2.1 Vindkraftverk
Vindkraftverken består i huvudsak av ett maskinhus
monterat på ett svagt koniskt ståltorn och en trebladig
rotor som är förbunden med växellådan och generatorn i maskinhuset. Rotorns tre blad är ytbehandlade
för att eliminera störande ljusreflexer. En skiss av hur
ett tänkbart vindkraftverk skulle kunna se ut visas i
figur 7. Information om det slutgiltiga antalet vindkraftverk och storleken på vindkraftverken är dock
inte möjlig att redovisa vid denna tidpunkt. Ytterligare
utredningar av vindförutsättningarna i området
bl a avseende vindhastighet och turbulens, måste
utföras och analyseras innan man kan fastställa exakt
antal vindkraftverk och storlek. Vinddata för sådana
analyser samlas in genom mätning i mätmast/master
och det krävs minst ett års vinddata för att få tillförlitlig statistik.
Figur 7. Skiss av vindkraftverk.
22
Vindkraftsanläggning Tåhult
med mast är kostsamma och genomförs i ett senare
skede när man är mer säker på att vindkraftsanläggningen kan realiseras.
Inom vindkraftsbranschen pågår en ständig
teknikutveckling mot effektivare och för omgivningen
mindre störande turbiner, vilket gör att även modeller av vindkraftverk som ännu inte är tillgängliga på
marknaden kan vara aktuella vid etableringstillfället.
För att möjliggöra val av bästa möjliga teknik i enlighet med 2 kap. 3 § MB måste därför avgörandet av
modell och storlek anstå till ett senare skede närmare
tidpunkten för realiseringen av projektet.
ken. Vägarnas bredd blir 5-6 meter med erforderlig
breddning för kurvor och mötesplatser.
Vid planeringen av nya vägar har inventerade och
registrerade våtmarker och sumpskogar undvikits helt
och vattendrag i största möjliga mån. Ny väg mellan
vindkraftverk nr 1 och 2, samt mellan vindkraftverk 2
och 3, samt väg fram till vindkraftverk 4 från nordöst, kommer dock att korsa vattendrag i området. Ny
väg från nordost fram till vindkraftverk nr 4 följer en
befintlig traktorväg, dock ej synlig i kartunderlaget,
och det vattendrag som korsas är sedan tidigare
påverkat.
I föreliggande ansökan och MKB har även förslag
till vägsträckning inklusive område inom vilket väg
kommer att anläggas (50 m på var sida om vägen
med anpassning till natur-och kulturvärden) tagits
fram. Efter att tillstånd erhållits utförs en detaljprojektering av området samt geotekniska undersökningar.
Information kan då framkomma som innebär att vissa
vägsträckningar kan behöva justeras. Detta kommer
i så fall att ske i samråd med tillsynsmyndigheten
och med fortsatt största möjliga hänsyn till områdets
hydrologi och natur- och kulturvärdena på platsen.
4.2.2 Transporter av materiel
Vindkraftstransporterna kommer troligen att gå väg
40 från Göteborg och vidare till projektområdet från
söder via Liared. En alternativ anslutningsväg är väg
1783 från Mullsjö i nordost fram till enskild väg i området. Denna väg kommer dock troligen främst vara
aktuell för mindre och lokala materialtransporter.
Enligt O2s representanter som besökt området i
fält och Trafikverkets kartmaterial bedöms det allmänna vägnätet fram till området ha tillräcklig bärighet.
Före byggnationsstart görs dock en närmare genomgång av de allmänna vägar som kommer att behöva
användas för transporterna under anläggningsperioden. Om behov finns av förstärkningar och tillfälliga
breddningar kommer det att ske i samråd med Trafikverket och erforderliga tillstånd kommer att sökas.
Transporterna av vindkraftverken kommer att ske via
det allmänna vägnätet på specialbyggda trailers från
leverantören. Transporterna av vindkraftverken sköts
av vindkraftverksleverantören som även handhar alla
kontakter med, och söker nödvändiga tillstånd och
dispenser, hos Trafikverket. Den exakta transportvägen bestäms av leverantören i upphandlingsfasen.
4.2.4 Elanslutning
Vattenfall Eldistribution AB äger regionnätet inom
området och har för avsikt att ansluta den planerade
anläggningen. Vattenfall har angivit ett förslag till anslutningspunkt för projektet i en ny transformatorstation som ska etableras vid Furusjön utanför Mullsjö.
Anslutningsledningen är koncessionspliktig enligt ellagen och kommer att behandlas i ett separat
koncessionsärende. Det är dock inte fastställt ännu om
det är Vattenfall Eldistribution eller O2 som kommer
att ansvara för projekteringen och koncessionsprocessen. Anslutning från vindkraftsanläggningen till
transformatorstationen sker troligtvis med 15-17 km
markkabel. Det slutgiltiga valet av utformning av
denna anslutningsledning bestäms av det nätbolag
som söker koncession för ledningen. Beslut gällande
anslutningsledning sker när mer kunskap finns om
4.2.3 Vägar i området
Befintliga skogsbilvägar i området kommer att utnyttjas i den mån det är möjligt. Från de befintliga skogsbilvägarna anläggs nya vägar fram till vindkraftver-
23
Vindkraftsanläggning Tåhult
den planerade transformatorstationen och de ledningar som löper vidare från denna.
Det finns troligen även möjligheter till anslutning
av anläggningen i befintligt nät. Arbete pågår för att
finna en sådan alternativ anslutningspunkt.
Markkabeln från Furusjö får en spänning av högst
36 kV. Där markkabeln ansluter vid vindkraftsanläggningen kan ett ställverk av inomhustyp behöva
uppföras, där kabeln från Furusjö inom vindkraftsanläggningen övergår till flera kablar. Byggnaden är
tillverkad av prefabricerade betongelement eller plåt
på betongplatta. Byggnadens golvyta är troligtvis ca
50 m2 och placeras på en dränerad yta. Om markförhållandena inte erbjuder god dränering kan det
bli nödvändigt att genomföra arbeten för att förbättra
dräneringen på platsen.
För anslutningskabeln gäller samma anläggningsförutsättningar som för kabel inom vindkraftsanläggningen, se avsnitt 4.3.4.
Figur 8. Grovbrytning inför ny väg. Foto O2.
4.3 Byggnation
4.3.1 Vägar och vindkraftverk
Före byggnationsstart kommer en översyn göras av
de befintliga skogsbilvägarnas kondition och bärighet. Vid behov sker rensning av diken för att säkerställa vattenavrinningen samt en upprustning, genom
byte av trummor, förstärkning och breddning till den
standard som vindkraftstillverkaren kräver för sina
transporter. För en bättre framkomlighet kan även avverkning och anläggande av mötesplatser bli aktuellt
längs med vägarna.
Nya vägar anläggs med minsta möjliga miljöintrång och särskild vikt läggs vid att undvika erosion
samt negativ påverkan på vatten och vegetation.
Vägarnas bredd blir 5-6 meter med erforderlig
breddning för kurvor och mötesplatser. Vägbyggnationen inleds med att en ca 20-25 meter bred väglinje
Figur 9. Bild på ny väg. Foto O2.
avverkas, vilken ska rymma väg med tillhörande
diken alternativt slänter för avrinning. Därefter byggs
vägterrass av befintligt material i väglinjen.
Överbyggnad (bärlager och slitlager) i varierad tjocklek påförs därefter ovanpå terrassen för att uppnå
tillräcklig bärighet samt en jämt vägyta. Se figurerna
8 och 9 för illustration av vägbygge samt ny väg.
24
Vindkraftsanläggning Tåhult
De nya vägarna kommer att anläggas med bästa
möjliga teknik och utifrån vad som är mest lämpat
för platsen och med dimensionering för att klara tung
trafik. Utgångspunkten är att vägdragningen utförs
utan behov av markavvattning, vilket innebär att det
inte kommer att vara aktuellt med tillståndspliktig
vattenverksamhet. Där nya vägar korsar vattendrag
används vägtrummor för att undvika skapande av
vandringshinder och påverkan på vattenflöden. I
känsliga vattendrag kan valvbåge bli aktuellt istället
för vägtrumma. Anläggning för korsande av vattendrag kommer att föregås av anmälan till länsstyrelsen
i enlighet med 11 kap 9a § miljöbalken. Vid risk
för grumling i samband med anläggningsarbeten
i anslutning till vattendrag kommer sedimentfällor
att anläggas. Före byggnationsstart kommer anläggningsarbetena att detaljplaneras i samråd med
tillsynsmyndigheten.
Våtmarker och sumpskogar har undvikits helt vid
planeringen av anläggningen så att vindkraft och vägar kommer att anläggas på fast mark. Det kan dock
förekomma att ett markområde är fuktigare än förväntat. I figurerna 10 och 11 ses vägsektioner på torrt
respektive vått underlag. Observera att detta endast
är principskisser och att slutligt utförande kommer
att anpassas utifrån markförhållanden vid respektive
vägparti. Åtgärder i våtare områden och vattendrag
utförs företrädesvis under torra perioder. Vid risk för
grumling kommer sedimentfällor att upprättas.
Inför framtagandet av förslag till vindkraftspositioner
Bärlager
t = ca 80 mm
Förstärkningslager
t = ca 300-600 mm
El- och kommunikationskablar
Slänt
lutning 1:2
Figur 10. Torrt.
El- och kommunikationskablar
Bärlager
t = ca 80 mm
Förstärkningslager
t = ca 300 mm
Geotextil
Genomsläppligt lager
(utsorterad berg/sten)
Figur 11. Vått.
Figur 10 och 11. I figurerna ovan ses illustrationer av olika vägsektioner på torrt respektive vått underlag. Observera att det är principskisser och att slutligt utförande kommer att anpassas utifrån markförhållanden på respektive vägparti. För vått underlag gäller att
utsorterad genomsläpplig sten/berg läggs ut i våtmarken, i största möjliga mån utan att avlägsna vegetationstäcket. Ovanpå sten/
berglagret läggs en materialavskiljande geotextil. Vid behov läggs även trummor.
25
Vindkraftsanläggning Tåhult
och vägdragningar har O2 låtit utföra en naturvärdesinventering i syfte att kartlägga förekommande
naturvärdeslokaler/-områden samt våtmarkens
utbredning i området. Representanter från O2 har
därefter utfört en översiktlig fältanalys av området. En
mer detaljerad fältanalys och geoteknisk undersökning av planerade vindkraftspositioner och nya vägar
utförs vid detaljprojekteringen.
Beräknad mängd förädlat grusmaterial som åtgår
till väg och kranplatser uppgår till ca 34 000 ton.
Inom anläggningen eftersträvas massbalans. Massbalans innebär att anläggning i första hand sker med
material som framkommer vid schaktning i samband
med konstruktion av vägar, kran-/uppställningsytor
och fundament. Om det befintliga materialet inte är
tillräckligt införskaffas ytterligare material från närbelägen täkt eller täkt i anslutning till anläggningen. Om
täktverksamhet blir aktuellt i området kommer separat
tillstånd att sökas och en särskild miljökonsekvensbeskrivning tas fram för verksamheten. Sprängning
kan komma att ske i samband med nybyggnation av
väg eller vid anläggande av fundament. Material tas
till vara och krossas till grus och återanvänds inom
anläggningen. Entreprenören ansvarar för anmälan
om krossningsverksamhet om behov av detta uppstår.
Efter att anläggningsarbetena har avslutats lämnas
förutom kranytor, vägar och diken övriga ytor för
återväxt.
Ett gravitationsfundament för ett rörtorn med en totalhöjd på ca 190 m har en yta av ca 400 m² och en
volym av ca 650 m³ betong. Bergfundament kräver
inte lika stora betongmängder, men kan anläggas endast på berg med tillräcklig hållfasthet. Geotekniska
undersökningar under detaljprojekteringen får utvisa
vilken typ av fundament som är mest lämplig för de
på platsen rådande förhållandena.
En yta om ca 50x80 meter avverkas för kranplats
och fundament. Till denna yta tillkommer hjälpkranplatser mm vilket ger en total hårdgjord bearbetad
yta vid varje vindkraftverk om ca 2300 m², se skiss
i figur 6. För att få bästa hållbarhet och för att hålla
fundamentet torrt placeras fundamenten i första hand
på höga och torra partier där avrinningen är god. Ett
gravitationsfundament görs genom att en fördjupning
skapas om ca 20x20 meter med ett djup på 2–2,5
meter. Därefter påförs ett ca 10 cm tjockt makadamlager samt en ca 5–10 cm tjock betongplatta. På makadamlagret byggs en armering och en ingjutningssektion vilken fylls med betong. Efter att betongen
har härdat återfylls fördjupning och fundament med
befintligt jordmaterial. Överbliven jord återanvänds
inom anläggningsområdet eller transporteras till annan anläggningsplats. Där marken är flackare och
en naturlig dränering inte är möjlig grävs ett dike
från botten av fundamentets grop till en lägre punkt
utanför området för fundamentet. I diket läggs dräneringsrör och diket återfylls med material motsvarande
omgivande befintlig mark.
Vid anläggning av bergfundament avlägsnas
jordlagret och berget tvättas rent. Det kan också bli
aktuellt med plansprängning. Det bergförankrade
fundamentet gjuts fast på berget och förankras med
dragstag. Bilderna i figurerna 12-17 visar olika typer
av fundament under olika anläggningsskeden.
4.3.2 Fundament
Det finns två principiellt olika sätt att utforma vindkraftverkens fundament: gravitationsfundament och
bergförankrade fundament. Funktionen hos ett gravitationsfundament är att en stor tyngd i form av en
gjuten betongplatta i marken motverkar de krafter
som överförs från vinden och vindkraftverket. Bergförankring innebär att fundamentet gjuts fast på frilagt
berg och förankras med dragstag som gjuts fast i
förborrade hål i berget.
26
Vindkraftsanläggning Tåhult
Figur 12. Armering gravitationsfundament. Foto O2.
Figur 13. Gjutning av gravitationsfundament. Foto O2.
Figur 14. Gravitationsfundament och ingjutningssektion. Foto O2.
Figur 15. Armering och formning av bultkorgen för bergförankrat
fundament. Foto O2.
4.3.3 Transporter under byggnation
Mängden betong är beroende av vilken fundamentstyp som används. Ett gravitationsfundament kräver
mer betong än ett bergförankrat fundament. För
uppförande av sex gravitationsfundament krävs maximalt omkring 550 lastbilstransporter betong. Betong
kan även tillverkas på plats med mobil betongstation.
Grus till vägbeläggning samt betong till fundamenten
transporteras på lastbil. Massbalans eftersträvas och
befintligt material som uppkommer i samband med
anläggningsarbetet inom området används i första
hand, vilket minskar behovet av längre transporter.
27
Vindkraftsanläggning Tåhult
Figur 16. Närbild armering av bergförankrat fundament. Foto O2.
Figur 17. Färdigt bergförankrat fundament. Foto O2.
Möjligheterna att nyttja detta alternativ kommer att utredas då alternativet är att föredra ur miljösynpunkt.
Varje vindkraftverk levereras i delar på ca 15
lastbilar. Rörtornen transporteras i sektioner och varje
rotorblad transporteras separat. Transporterna av
vindkraftverken sker via det allmänna vägnätet på
specialbyggda trailers från leverantören och sköts av
vindkraftverksleverantören som även handhar alla
kontakter med, och söker nödvändiga tillstånd och
dispenser, hos Trafikverket. Den exakta transportvägen bestäms av leverantören i upphandlingsfasen.
Kablar samt övrig utrustning till anläggningen
kommer att transporteras på lastbil.
Den totala andelen transporter under anläggningsarbetet förväntas bli högst ca 1500 lastbilstransporter.
ligt och ekonomiskt rimligt att följa vägarna i området. Närmast ställverket är schaktbredden som störst,
ca 1 m, då flera kablar läggs i samma schakt. Längre
ut i anläggningen minskar antalet kablar i schakten
och därmed schaktbredden till som minst 50 cm.
Schaktdjupet är 40-60 cm. Där markförhållanden är
4.3.4 Internt elnät
Inom vindkraftsanläggningen kopplas vindkraftverken i huvudsak samman med markförlagd elkabel
(36 eller 24 kV). Markkablarna blir troligtvis i form
av PEX-isolerade (tvärbunden polyeten) med mantel
av polyeten eller PVC. Kablarna förläggs i ledningsschakt och kommer så långt som det är praktiskt möj-
Figur 18. Transport av torndel. Foto O2.
28
Vindkraftsanläggning Tåhult
Figur 19. Transport av rotorblad. Foto O2.
andra än jord eller finkornig sand måste kabelschakten grundas med 10 cm kabelsand för att kablarna
inte ska skadas av stenar i mark. Kablarna måste
även täckas av 10 cm kabelsand. Kabelschakt som
inte utförs i vägslänt återfylls med befintliga massor.
Där kablar inte kan grävas ner eller täckas med minst
30 cm massor kan sprängning vara nödvändigt. Där
kablar riskerar att utsättas för högre tryck, t.ex. under
vägar, läggs kablarna i skyddsrör av PVC eller PE för
markförläggning.
Om det i den senare projekteringen visar sig att
andra sträckor är lämpligare för kabeldragning, än
att följa vägarna, då det uppenbart medger markant minskad kabelåtgång och därmed material och
energiförluster i överföringen, bestäms dessa sträckor
i samråd med tillsynsmyndigheten. Där kabeln löper i
obruten mark kräver den en 10 m bred trädfri ledningsgata.
Tillgång till vägar och berörda intressen kan också
innebära att ett luftledningsalternativ är det lämpligaste, effektivaste och miljömässigt bästa alternativet.
Även en sådan förändring bestäms i samråd med
tillsynsmyndigheten. Luftledning byggs med enkelstolpar i trä, ca 10 m höga, och kräver en ca 10 m bred
trädfri ledningsgata.
Vindkraftverkens kopplingsutrustning är antingen placerad inne i tornet eller i kopplingskiosker omedelbart
utanför respektive vindkraftverk. Kopplingskioskerna
utförs som utomhustjänade varianter tillverkade av
prefabricerade betongelement eller plåt på betongplatta. Byggnaderna placeras på en dränerad yta.
Om markförhållandena inte är sådana att det är god
dränering måste massor för detta forslas dit.
Figur 20. Kabelnedläggning. Foto O2.
29
Figur 21. Resning av vindkraftverk. Foto O2.
Vindkraftsanläggning Tåhult
30
Vindkraftsanläggning Tåhult
4.3.5 Montering
till omedelbart driftstopp och besök av servicepersonal som tar hand om oljan. Ett eventuellt läckage
av smörjolja i vindkraftverken rinner ner i botten av
tornet där det samlas upp och kan avlägsnas. Alla
vindkraftverksmodeller är tätade med fogskum för att
förhindra spridning av ett eventuellt läckage. Vid fel i
maskinen larmas övervakningscentralen automatiskt
och vid läckage görs en omedelbar uttryckning. I det
fall en större mängd olja eller glykol läcker ut, inne
i eller utanför ett vindkraftverk absorberas det och
fastnar i den hårdgjorda ytans fyllning och sanering
arrangeras omgående.
O2 ställer höga krav på berörda entreprenörer
vad gäller typ och hantering av hydraulolja i de maskiner som används inom anläggningsområdet. Tankning och service av maskiner sker i största möjliga
mån på avsedd plats. Saneringsutrustning för oljeläckage ska finnas i alla arbetsmaskiner och fordon
samt vid förvaringsställen och tankningsplats.
Några andra miljöfarliga ämnen än oljor förekommer inte i anläggningen. Avfall under drift består i
huvudsak av smörjoljor. Förbrukad olja hanteras och
omhändertas enligt gällande regler. De transformatorer som finns inuti vindkraftverken är av torrisolerad
typ utan olja. Inget avfall kommer att lagras inom
anläggningsområdet.
När fundament och elanslutning är färdigställt reses
vindkraftverket, för exempel se figur 21. Detta sker
med hjälp av en större mobilkran samt mindre hjälpkran. Tornet monteras i olika sektioner på ingjutningssektionen. Därefter lyfts maskinhuset och rotorn på
plats. Vindkraftverket kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Monteringen
tar två–fyra dygn per vindkraftverk. Den sammanlagda byggtiden, från start med avverkning för nya
vägavsnitt till montering av vindkraftverk, beräknas ta
ca 12 månader.
4.4 Avfall och kemikalier
Det avfall som uppkommer i samband med byggnation av en vindkraftsanläggning omhändertas enligt
gällande kommunala krav och lagstiftning. På en
central plats i området kommer behållare att finnas
för sortering av olika avfallsslag.
Farligt avfall förvaras skilt från annat avfall och
transporteras av entreprenör till avsedd anläggning.
I de fall tillstånd krävs för transport av avfall ska den
entreprenör som kör avfallet kunna visa upp erforderligt tillstånd.
Vindkraftverken är vattenkylda och kylsystemen
innehåller glykol, ca 25 liter. Vindkraftverkens växellådor innehåller smörjolja, ca 300–400 liter per
vindkraftverk. Dessutom finns hydrauloljor i styrsystemens mekaniska komponenter, ca 300 liter. Volymen
oljor och kylvätska varierar dock beroende på vindkraftverkets storlek och modell. Växellådsoljan byts
endast då de regelbundna provtagningarna visar att
så måste ske och bytesintervallet varierar således med
driftförhållandena. Normalt bytesintervall är fyra till
sex år. Utöver detta förekommer smörjfett i samband
med underhåll av den maskinella utrustningen. Risken
för att olja läcker ut från växellåda eller hydraulik är
liten men om läckage skulle uppstå leder incidenten
4.5 Säkerhet
Ägaren till en vindkraftsanläggning är ansvarig för
säkerheten. Nedan följer några säkerhetsrisker med
vindkraftsproduktion samt hur riskerna ska hanteras
och minimeras.
4.5.1 Säkerställande av miljökrav
I enlighet med O2s miljöledningssystem (se avsnitt
1) ställs miljökrav vid upphandling av entreprenörer.
Överenskommelser träffas med berörda entreprenörer angående anläggningsarbetenas utförande och
31
Vindkraftsanläggning Tåhult
nödvändiga skyddsåtgärder. För att säkerställa att
gällande miljökrav efterföljs i alla delar under anläggningens livstid upprättas en miljöhanteringsplan
specifik för projektet.
Entreprenörer, leverantörer och underentreprenörer ska enligt avtal ta del av miljöhanteringsplanen
som utgör en sammanställning av de åtgärder som
fastställts genom verksamhetsutövarens åtaganden
och tillståndsvillkor rörande anläggningens utformning och drift. Respektive entreprenör ansvarar för
att arbetet utförs enligt överenskommelser samt att
nödvändiga åtgärder vidtas för att undvika negativ
påverkan på natur- och kulturvärden samt de hydrologiska förhållandena i området.
Under hela anläggningsperioden har O2 kontinuerligt personal på plats som kontrollerar att arbetet
utförs enligt överenskommelse.
4.5.2 Nedisning
Nedisning uppträder främst i kallt klimat och ofta på
högre höjder, men kan även inträffa i samband med
speciella väderförhållanden, t ex vid dimma/hög
luftfuktighet följd av frost samt underkylt regn (Elforsk,
2004). Risken för isbildning i Ulricehamns kommun
anses dock vara liten (Ulricehamns kommun 2010;
Elforsk, 2004).
Inför uppförande av vindkraftverk görs en beräkning av nedisningsgrad i området och en tekniskekonomisk bedömning av hur vindkraftverket bäst
ska anpassas för det på platsen rådande klimatet.
Området skyltas med ”varning för nedfallande is”,
se exempel i figur 22. Utförandet och placeringen av
skyltarna bestäms i samråd med tillsynsmyndigheten/
länsstyrelsen för att anpassa skyltningen till lokala
förhållanden. Ett förslag är att man utgår ifrån att
skyltarna placeras enligt det rekommenderade riskavståndet i Elforsk rapport 04:13 (som handlar om
vindkraftverk i kallt klimat), d v s på avståndet 1,5 x
(vindkraftverkens navhöjd + rotordiam).
Figur 22. Skylt med varningstext för iskast. Foto O2.
Samtliga etablerade vindkraftsleverantörer använder
sig i dagsläget av olika former av avisningssystem.
Gemensamt för systemen är att de nyttjar värme för
att avlägsna is, antingen i form av en värmeledande
folie på bladet eller genom uppvärmning av den luft
som finns i bladets hålrum på insidan. Vindkraftverken är också i regel försedda med isdetektor på
maskinhuset vilket gör att vindkraftverket kan stoppas
automatiskt vid risk för nedisning.
Oftast sker nedisning vid väderomslag och i
samband med underkylt regn. Det är vid töväder när
is/snö lossnar från vingar eller rasar av maskinhus
som risken är större att vistas invid vindkraftverk. Tö
32
Vindkraftsanläggning Tåhult
i kombination med kraftiga vindar kan göra att is/
snö blåser av och vid en uppstart kan mindre kvarvarande isrester lossna och landa på större avstånd
från vindkraftverket. Störst risk för iskast föreligger
dock direkt under och invid vindkraftverket och inom
en radie av ytterligare några tiotal meter. När det
finns risk för nedisning, bör man inte vistas inom det
markerade området.
trefaskablar med skruvade fasledare längs kabellängden inom anläggningens interna nät. Därmed
kommer de magnetiska fälten från fasledarna att ta ut
varandra och summan av magnetfältet vid markytan
kommer att bli försumbar.
4.5.5 Säkerhetsarbete och skydd
mot olyckor
O2 har ett väl utvecklat säkerhetsarbete och rutiner
för skyddsarbete. Inför byggnationen av en anläggning planeras och säkerställs följande punkter:
4.5.3 Blixtnedslag
Risken för blixtnedslag i ett vindkraftverk skiljer sig
inte från risken hos andra höga konstruktioner och
moderna vindkraftverk levereras således med åskledarsystem. På rotorbladen finns elektroder som
förhindrar att blixten går igenom plasten på bladen.
Från elektroderna går åskledare till maskinhuset och
därifrån förs laddningen genom tornet till elektroner
i botten av tornet eller till armeringen i vindkraftverkets fundament. Därifrån överförs laddningen till den
omkringliggande marken genom ett s k jordtag.
• Vägvisningsskyltar sätts upp redan under byggskedet för att hjälpa räddningstjänsten att hitta rätt
vid en eventuell olycka. Skyltningen finns kvar
under hela drifttiden.
• I planeringen före byggnationsstart genomförs ett
informations-/ samrådsmöte med den kommunala
räddningstjänsten.
• Räddningsplan för anläggningen (karta över
räddningsvägar och samlingsplatser med koordinater) upprättas med räddningstjänsten och SOS
alarm innan byggnationen påbörjas.
• Projektering, planering och byggnation av vindkraftsanläggningen samordnas ur arbetsmiljösynpunkt av en byggarbetsmiljösamordnare (BAS) för
att minska risken för ohälsa och olycksfall.
• Riskanalys genomförs för respektive projekt innan
byggnation påbörjas. Riskanalyser görs ytterligare några gånger under byggtiden.
• Skydds- och miljörond genomförs regelbundet
under byggnationen av anläggningen.
4.5.4 Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält.
Magnetfält finns hela tiden i vår omgivning. Det
mest utbredda magnetfältet är det fält som omger
jorden, jordmagnetismen, som får kompassnålen att
rikta sig mot norr. Detta fält är statiskt vilket innebär
att det inte ändras med tiden. Sådana fält bildas
också kring likström.
Växlande magnetfält bildas kring ledningar och
apparater för växelström, d.v.s. kring kraftledningar,
transformatorer och kring allt som drivs med ström
från väggkontakten. I våra bostäder och på arbetsplatser finns många källor till magnetiska fält. Sådana
källor kan vara lysrör, dammsugare, hårtorkar, mikrovågsugnar etc. Det magnetiska fältet avtar snabbt
med ökat avstånd från källan till magnetfältet.
För att minska spridningen av magnetfält används
O2 medverkar till att räddningstjänsten kan utbilda
personal i arbete på hög höjd.
I vindkraftverkens maskinhus kommer brandsläckningsutrustning att finnas och vid servicebyggnaden i
området kommer utrustning för livräddning och första
hjälpen att förvaras.
33
Vindkraftsanläggning Tåhult
4.5.6 Hinderbelysning
än 20–25 m/s, då även rotorbladen kantställs så att
rotationen stoppas.
Vid eventuella driftstörningar larmar datorn via
telenätet till en central övervakningsdator hos serviceföretaget eller ägarens egen driftorganisation.
Vid mindre störningar kan vindkraftverket återställas
och återstartas från centraldatorn. Vid allvarligare
störningar tillkallas servicepersonal. Normal hindertid, det vill säga tid som ett vindkraftverk står stilla
på grund av tekniska fel eller fel på det yttre elnätet,
uppgår till ca 200 timmar per år.
Förutom fjärrövervakning utförs planerad service
2– 4 gånger/år. Transporter under driftskedet sker
med lättare fordon i samband med löpande underhåll. Vid större reparationer krävs mobilkran. Ett
program för egenkontroll skall upprättas för att säkerställa driften (skötsel och service) och minimera eventuell störning från verksamheten mot omgivningen. I
kontrollprogrammet kommer de villkor som meddelats
i det kommande tillståndet att beaktas.
I närområdet kommer troligen en servicebyggnad
att uppföras med bl.a. de vanligaste reservdelarna.
Personbilar kommer att användas för servicetransporter.
Vindkraftverk ska hindermarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2010:155. Föreskrifterna
anger att i en vindkraftsanläggning där vindkraftverkens totalhöjd överstiger 150 m ska de vindkraftverk
som utgör anläggningens yttre gräns markeras med
högintensivt vitt blinkande ljus. Övriga vindkraftverk
inom anläggningen ska markeras med minst lågintensivt rött fast ljus.
De högintensiva ljusen kan dimmas ned till en
svagare ljusstyrka vid gryning och skymning och efter
mörkrets inbrott. O2 använder skymningsrelä vid alla
uppförda anläggningar. Hinderbelysningen placeras
på toppen av vindkraftverkens maskinhus. Enligt TSFS
2010:155 ska vindkraftverk med högintensivt ljus
även förses med avskärmning för att förhindra störning på bebyggelse inom 5 km radie.
Nyligen har Transportstyrelsen godkänt ett hindermarkeringssystem som använder radar. Radarn
känner av när en flygfarkost närmar sig och hinderljusen tänds automatiskt för att sedan slockna igen
när farkosten passerat. Övrig tid är ljusen släckta. Det
finns även teknik där en siktsensor dimmar ner hinderljusen vid god sikt.
O2 följer den tekniska utvecklingen och kommer
att använda den hinderbelysning som vid uppförandetidpunkten föreskrivs och godkänns av Transportstyrelsen och utifrån dessa förutsättningar med en så
liten påverkan på omgivningen som är tekniskt och
ekonomiskt rimligt.
4.7 Avveckling
Vindkraftverk har en beräknad livslängd om minst 20
år. Efter avslutad drift kommer vindkraftverken att demonteras, materialet att återvinnas och anläggningen
att avvecklas. Om tillståndet förnyas ersätts de gamla
vindkraftverken med nya vindkraftverk. Demonteringen är okomplicerad och vindkraftverken monteras
ner med mobilkran, modul- och sektionsvis, i omvänd
ordning jämfört med resningen.
Allt material utom de dolda fundamentsdelarna
kan avlägsnas och forslas bort. Frästa kabelgravar
kan täckas med material och kabeldiken jämnas ut.
Alternativt kan kablar lämnas kvar i marken om detta
4.6 Drift och underhåll
Dagens vindkraftverk är till stor del automatiserade
och går normalt i automatiskt driftläge, vilket innebär
att samtliga styr- och övervakningsfunktioner hanteras
av en dator i varje vindkraftverk. Generatorn kopplas in på nätet vid en vindhastighet på ca 3 m/s och
kopplas ur och stoppas automatiskt om det blåser mer
34
Vindkraftsanläggning Tåhult
medför en mindre miljöpåverkan än att kablarna tas
bort (Wickman Wind 2009). Vindkraftsdelarna, kablarna och transformatorerna återvinns eller återanvänds. Det har under senare år visat sig att det även
finns en väl utbredd andrahandsmarknad för vindkraftverk och delar. Erfarenheter från äldre vindkraftsanläggningar har också kunnat visa att om vindförhållandena på platsen är goda och miljöstörningarna
få kan en generationsväxling av anläggningen vara
ett alternativ till ett totalt återställande av platsen. Vägar, elnät och fundament kan då återanvändas.
Vid demontering bilas fundamenten ned till ca 0,5 m
djup och övertäcks därefter med samma typ av jordtäcke som förekommer i området (figur 23).
Demontering och återställande görs i samråd med
tillsynsmyndigheten och på verksamhetsutövarens
bekostnad genom att en ekonomisk säkerhet ställs till
myndigheten i samband med att tillstånd erhålls.
Enligt Ulricehamns kommuns vindkraftspolicy ska
vindkraftverk nedmonteras inom två år efter avslutad
drift.
Figur 23. Bilden visar återställd yta vid Näsudden, Gotland. Foto O2.
35
Vindkraftsanläggning Tåhult
4.8 Etableringens ekonomiska
förutsättningar
Fakta om elcertifikatsystemet
År 2003 infördes elcertifikatsystemet, ett
marknadsbaserat stödsystem för att öka
användningen av förnybar el. Systemet är
teknikneutralt och omfattar olika typer av
förnybara energikällor i syfte att främja utbyggnaden av den elproduktion som är mest
kostnadseffektiv. Grundprincipen är att nya
producenter av förnybar el får ett elcertifikat
av staten för varje megawattimme (MWh)
som producerats. Samtidigt har elhandelsföretagen en skyldighet enligt lag att köpa elcertifikat i förhållande till sin försäljning och
användning av el. Därmed skapas ett pris på
certifikaten som leder till ökade intäkter för
de som investerar i ny förnybar elproduktion
(Källa: www.regeringen.se).
En förutsättning för projektet är ekonomisk lönsamhet.
Vindförhållanden, liksom anslutningsmöjligheter till
elnätet, är de två mest betydelsefulla aspekterna. De
vindmätningar som har pågått i området sedan mars
2012 har bekräftat att vindförhållandena i området
är goda; 7,4 m/s på 120 m höjd. I närområdet finns
också goda möjligheter till elanslutning.
Under förutsättning att anläggningen består av
ett tillräckligt antal vindkraftverk, som kostnaden för
elanslutningen, och även kostnaderna för byggnationen av anläggningen kan fördelas på, finns det
goda möjligheter att nå en låg produktionskostnad för
producerad el. Intäkter från ett vindkraftverk kommer
vid driftstart att bestå av marknadspris på el samt
elcertifikat.
Riksdagen har beslutat att el-certifikatsystemet ska
förlängas till utgången av år 2035 och att kvotpliktsnivåerna ska anpassas till det nya målet för produktion av förnybar el. Lagändringarna trädde i kraft den
1 juli 2010. Sedan 1 januari 2012 har Sverige och
Norge en gemensam el-certifikatmarknad. Införandet av en gemensam marknad syftar till att förbättra
marknadens funktionssätt, då en större marknad
innebär högre likviditet och ökad omsättning.
Kostnaderna för ett vindkraftverk består av driftoch underhållskostnader samt kapitalkostnad. Utvecklingen inom vindkraft har under de senaste åren
till stor del fokuserats på att öka driftsäkerheten och
reducera drift- och underhållskostnader.
36
Vindkraftsanläggning Tåhult
5 Kommunal planering
ska påverka områdets karaktär på ett sådant sätt att
skadorna blir irreversibla. Påverkan från anläggning
av vindkraftverk är dock inte irreversibla åtgärder
eftersom vindkraftverken avses att demonteras och
marken att återställas efter avslutad drift. Vidare kan
bedömningen av vad som betraktas som ett stort
opåverkat område variera – närområdet vid Tåhult
är påverkat av ett sågverk (strax utanför det stora
opåverkade området), en skidanläggning och aktivt
skogsbruk. I sammanhanget kan det vara relevant att
nämna att 2/3 av Ulricehamns kommun är utpekat
som ”stora och opåverkade områden” (Ulricehamns
kommun, 2012).
Den del av projektområdet som är belägen i Mullsjö kommun omfattas inte av något riksintresse för
vindbruk.
I översiktsplanen finns en uttalad ambition om att
Mullsjö kommun ska övergå från fossila bränslen till
förnyelsebara energikällor. I Mullsjö kommuns översiktsplan nämns även att en utredning kring lämpliga
lägen för framtida vindkraftverk inom kommunen bör
genomföras. Utredningen har resulterat i en vindkraftspolicy, se vidare avsnitt 5.2.2.
Under 2012-2013 pågår arbete med att ta fram
en ny översiktsplan för Mullsjö kommun (Mullsjö kommun, 2012).
5.1 Detaljplaner och översiktsplaner
Projektområdet vid Tåhult omfattas inte av någon detaljplan i Ulricehamns eller Mullsjö kommuner (Ulricehamn kommun, 2012; Mullsjö kommun 2012).
I Ulricehamns kommuns översiktsplan från 2002
behandlas vindkraft översiktligt och inga särskilda
områden för vindkraft är utpekade. I översiktplanen
finns dock en uttalad ambition om ökad användning
av energi från vindkraft. Den del av projektområdet
som är belägen i Ulricehamns kommun omfattas av
ett riksintresse för vindbruk (figur 33). I översiktsplanen finns inga utpekade tysta områden vare sig i
anslutning till aktuellt projektområde eller i kommunen
som helhet. Ulricehamns kommun arbetar med att ta
fram en ny översiktsplan.
I Mullsjö kommuns översiktsplan från 2000 ingår
delar av projektområdet i ett utpekat s k ”stort och
opåverkat område”. Området är dock enligt översiktsplanen delvis påverkat av skidbacken i Knaggebo samt av skogsbruk. Enligt MB 3:3 ska ”stora
mark- eller vattenområden som inte alls eller endast
obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller
andra ingrepp i miljön så långt som möjligt skyddas
mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdets
karaktär.”
Ur proposition 97:98:45 framgår att bestämmelsen om stora opåverkade områden är aktuell vid
stora ingrepp och stora anläggningar – i synnerhet
om väsentliga störningar eller betydande inverkan på
landskapsbilden uppstår (Länsstyrelsen i Kalmar län,
2002).
Vindkraftsanläggningen vid Tåhult bör inte betraktas som ett betydande ingrepp då det endast rör
sig om sex vindkraftverk och då miljökonsekvenserna
generellt bedöms som små. Vidare anges i propositionen att anläggningen eller ingreppet påtagligt
5.2 Vindkraftspolicy och vindkraftsplan
5.2.1 Ulricehamns kommun
Ulricehamns kommun har tagit fram en vindkraftspolicy och framtagande av en vindkraftsplan pågår.
I vindkraftspolicyn, som antogs 2009, anges att
vindkraftverk i första hand bör placeras i grupper
framför att vara spridda i landskapet. Den planerade
vindkraftsanläggningen vid Tåhult omfattar en grupp
av vindkraftverk och etableringen utförs därför i linje
med Ulricehamns vindkraftspolicy.
37
Vindkraftsanläggning Tåhult
Utformningen av etableringen vid Tåhult kommer i
huvudsak även i övrigt att följa vindkraftspolicyns riktlinjer som specificerar; minsta avstånd till bostadshus,
maximalt tillåtna ljudnivå vid bostadshus, avstånd
mellan vindkraftverken och utformning av vindkraftverk (t ex diskret färg, enhetlig storlek, samma
riktning och typ av vindkraftverk). Vindkraftverken
planeras inte heller i något av de utpekade restriktiva
områdena som anges i Ulricehamns kommuns vindkraftspolicy.
I samrådsversionen av vindkraftsplanen från 2010
pekas Tåhult ut som lämpligt för vindkraft och projektområdet omfattar totalt 1,54 km2 (med våtmarker
undantagna, 0,6 km2). I utställningsförslaget till vindkraftsplan var Tåhult borttaget som lämpligt område
för vindkraft med hänvisning till att området var för
litet. Projektområdets yta är dock större än både
planförslagets storlekskrav om 0,4 km2 och ytan för
flera andra utpekade vindkraftsområden av jämförbar
storlek, se avsnitt 2.4.2 Alternativa lokaliseringar. O2
har under hösten 2012 haft en löpande dialog med
kommunen där projektet diskuterats ingående, se
bilaga C.
I förslaget till vindkraftsplan anges att skogsområden ofta är lämpliga för vindkraftsetablering under
förutsättning att de saknar höga natur- eller friluftsvärden, medan etablering i våtmarker och myrlandskap ofta innebär större risk för påverkan på naturvärden. Projektområdet vid Tåhult utgörs till stora
delar av våtmarker, men placeringarna av vindkraftverken kommer uteslutande att ske i skogsmark. Även
i övrigt överensstämmer vindkraftsetableringen vid
Tåhult med planförslagets kriterier och riktlinjer.
är ett skäl för att stimulera satsningar på vindkraft.
I vindkraftspolicyn delas landskapet in i tre typer;
Vätterstranden, Hökensås höjdrygg med tallskog och
en västlig del mot Tidan där landskapet präglas av
mindre gårdar och torp samt av tät skog och kuperat
landskap.
Projektområdet Tåhult är beläget i anslutning till
det västra området närmast Tidan. Detta område
anges vara mindre känsligt för etablering av vindkraft (Mullsjö och Habo kommuner 2009). Enligt den
landskapsanalys och känslighetsanalys som Mullsjö
och Habo kommuner gemensamt tagit fram under
2010/2011 är det aktuella projektområdet beläget inom ett barrskogsområde med större inslag av
myrmark. I landskapsanalysen bedöms denna typ
av område ha en viss känslighet för vindkraftsetableringar (Mullsjö och Habo 2009ab). I skogsmiljöer
samspelar dock vindkraftverken med storskaligheten i
skogspartierna och siktlängderna i skogen är nästintill
alltid korta.
I vindkraftspolicyn för Mullsjö och Habo kommuner utpekas restriktiva områden för etablering av
vindkraft t ex Natura 2000 områden, naturreservat
och tätorter. Den planerade vindkraftsanläggningen
vid Tåhult är emellertid inte belägen inom ett sådant
restriktivt område.
I vindkraftspolicyn redovisas även tidigare identifierade s k tysta områden d v s områden med få
ljudkällor. Enligt översiktsplanen för Mullsjö kommun
finns ett utpekat tyst område ca 1 km från närmaste
vindkraftverk i anläggningen vid Tåhult (Vägverket,
1998). Områdena bedöms dock inte i vindkraftspolicyn som restriktiva för vindkraftsetablering. Enligt
en uppdaterad kartläggning av ljudkällor som Mullsjö och Habo kommuner låtit ÅF infrastruktur utföra
under 2011, tangerar projektområdet vid Tåhult ett
identifierat tyst område (figur 24). Kommunen har
dock ännu inte fastställt hur de tysta områdena ska
beaktas i den fortsatta markanvändningen.
5.2.2 Mullsjö kommun
I Mullsjö och Habo kommuners gemensamma vindkraftspolicy, antagen 2009, finns målsättningar om
en mer effektiv energianvändning och om en minskad
användning av fossila bränslen för uppvärmning.
Den planerade övergången till gröna energikällor
38
Vindkraftsanläggning Tåhult
Figur 24. Karta över ett närbeläget ”Tyst område” som identifierats i Mullsjö kommun.
39
Vindkraftsanläggning Tåhult
6 Miljökonsekvenser
miljöeffekt. Miljöeffekten kan dock många gånger
vara svår att kvantifiera. Ett exempel på miljöeffekt
är att framkomligheten ökar i ett område då vägnätet
byggs ut. En annan effekt kan vara fragmentering av
naturmiljöer. Om inte skyddsåtgärder genomförs för
att reducera en negativ effekt medför vanligen miljöeffekten en miljökonsekvens. En möjlig positiv konsekvens av ökad framkomlighet är att skogsbruket blir
mer lönsamt.
I detta kapitel görs en bedömning av de miljökonsekvenser som kan uppstå till följd av den planerade
vindkraftsanläggningen. För relevanta avsnitt redovisas även miljöpåverkan under projektets faser – d v s
under etablering, drift och avveckling. För att tydliggöra analysen görs bedömningen i tre steg: påverkan, effekt och konsekvens i enlighet med en rapport
från Vindval (Helldin et al., 2012) (figur 25).
6.2 Begränsningar i
utredningar
6.1 Centrala begrepp
En miljöpåverkan är alltid en påverkan på något, t ex
på ett intresse i form av ett geografiskt område eller
en verksamhet. Det intresse som är föremål för en påverkan kallas framledes för miljöaspekt, ett exempel
på en miljöaspekt är områdets markanvändning.
Miljöpåverkan innebär per definition ett ingrepp
på miljöaspekten, t ex i form av förändrat värde,
ändrade möjligheter att bedriva verksamhet eller till
upplevelser.
Om miljöpåverkan realiseras innebär detta ofta
en faktisk förändring av miljöaspekten i form av en
Inför anläggningen vid Tåhult har inventeringar i första hand prioriterats för de artgrupper som generellt
bedöms påverkas i högsta grad av vindkraftsetableringar; fåglar och fladdermöss. Eftersom kärlväxt- och
kryptogamfloran påverkas på ett direkt sätt vid en
vindkraftsanläggning har även en inventering av
markbundna naturvärden genomförts. Förekomsten
av stora våtmarkspartier med höga naturvärden
föranledde särskilt fokus på att undersöka de hydrologiska förhållandena. Omfattningen av inventeringar
Exempel på miljöbedömning
Miljöaspekt
Miljöpåverkan
Miljöeffekt
Miljökonsekvens
Boendemiljö
Ljudnivå
Störning
Boendemiljö
Fågelfauna
Kollisionsrisk
Mortalitet/art
Lokal population
Markanvändning
Fler vägar
Framkomlighet
Skogsbruk
Figur 25 illustrerar de olika begreppen: miljöaspekt, miljöpåverkan, miljöeffekt och miljökonsekvens med olika
exempel.
40
Vindkraftsanläggning Tåhult
vid Tåhult har bedömts genom en avvägning mellan
behov och skälighetsprincipen i MB 2:8.
En annan aspekt som bör nämnas är att det aktuella projektområdet vid Tåhult inte är välbesökt vilket
medför att antalet rapporterade fynd till Artdatabanken och Artportalen är begränsat. Detta har tagits i
beaktande vid analys av miljöpåverkan.
Vid bedömning av miljökonsekvenser har risken
för att kollision, störning eller habitatförlust ska leda
till påverkan på populationsnivåer för olika arter/
artgrupper uppskattats. Bedömningen är dock osäker eftersom kunskapen om populationsstorlekar är
mycket begränsad – i synnerhet på lokal nivå.
Att tillämpa skyddsavstånd är en vanlig skyddsåtgärd för att minimera miljöpåverkan. När det gäller rekommenderade skyddsavstånd från befintliga
värden är rekommendationerna inte vetenskapligt
definierade även om det ofta finns visst vetenskapligt
stöd för hur en artgrupp eller miljö påverkas på ett
visst avstånd. Rekommendationen av skyddsavstånd
baseras på försiktighetsprincipen och på bästa möjliga bedömning (Rydell et al, 2010). T ex rekommenderas 1 km avstånd från orrspelsplatser med minst 10
spelande tuppar enligt SOF (Rydell et al, 2010).
Ett annat exempel är rekommenderat skyddsavstånd från värdefulla miljöer t ex från våtmarker. Ofta
tillämpas ett schablonmässigt skyddsavstånd om 2050 m men det finns olika faktorer som avgör hur långt
skyddsavståndet behöver vara. Längre skyddsavstånd
kan t ex vara befogat när de ekologiska funktionerna
i en värdefull miljö är beroende av att omgivningen
förblir oförändrad. Ett exempel på detta är när
omgivningen till gamla skogar med hög luftfuktighet kalavverkas, vilket kan innebära att livsmiljön för
känsliga kryptogamer förstörs. Risken för negativ
påverkan är generellt mindre när det gäller våtmarker
av mer öppen karaktär.
Inom 1,5 mils radie från projektområdet före-
kommer 14 vindkraftsprojekt i olika skeden. Med
undantag av ett projekt som fått avslag, är samtliga
vindkraftsprojekt under handläggning (bilaga H). Vid
de kumulativa analyser som utförts avseende ljud,
skugga och landskapsbild har endast de närmaste
projekten tagits med (drygt 5 km från projektområdet
vid Tåhult). Övriga vindkraftsprojekt bedöms ligga
på sådant avstånd att risk för kumulativa effekter inte
föreligger.
6.3 Bedömning av miljökonsekvenser
I följande avsnitt redovisas miljökonsekvenser utifrån
olika miljöaspekter. De miljöaspekter som kommer att
behandlas i miljökonsekvensanalysen omfattar markanvändning, boendemiljö, landskapsbild, geologi,
hydrologi, markbundna naturvärden, fågelliv, fladdermusfauna, övrig fauna, friluftsliv, kulturmiljövärden, infrastruktur samt luft och klimat.
Inledningsvis beskrivs generell miljöpåverkan för
respektive miljöaspekt och nuläget vid Tåhult. Detta
följs av eventuella skyddsåtgärder. Slutligen sammanfattas miljökonsekvenserna för den aktuella
miljöaspekten. Fakta och argumentation som ligger
till grund för bedömningen redovisas i tabell för varje
miljöaspekt. De utredningar som varit underlag för
bedömning av miljökonsekvenser redovisas i tabell 3.
Bedömningen av miljökonsekvenser sker systematisk enligt den bedömningsnyckel som redovisas i
tabell 18. I denna tabell framgår vilka kriterier som
ska uppfyllas för att en miljökonsekvens ska bedömas
som stor, måttlig, liten eller positiv. Miljökonsekvens
för respektive miljöaspekt har bedömts genom att
jämföra nuläget vid Tåhult med det förväntade scenariot efter anläggningen – med hänsyn tagna till de
skyddsåtgärder som genomförts eller planeras.
41
Vindkraftsanläggning Tåhult
Tabell 3: Översikt över utredningar som genomförts vid Tåhult och som utgör underlag för bedömning av miljökonsekvenser.
Miljöaspekt
Utredning
Markanvändning
Samråd
Boendemiljö
Utredning i form av beräkningar av ljud och skuggor, analys av kumulativ påverkan. Samråd
Landskapsbild
Fotomontage, siktanalys och Landskapsanalys inkl. kumulativ påverkan. Samråd
Geologi
Analys av jordartskarta, geoteknisk undersökning – provborrning planeras
Hydrologi
Förstudie av markbundna naturvärden. Inventering av hydrologi
Markbundna naturvärden
Förstudie av markbundna naturvärden. Inventering av markbundna naturvärden. Kompletterande inventering av vägsträcka i väster som inte omfattats av tidigare inventering – innan byggnation
Fågelfauna
Förstudie för fågel. Inventering av rovfågel, lom, skogshöns, våtmarksfåglar. Kartläggning av fågelsträck i närheten
Fladdermusfauna
Förstudie för fladdermöss. Inventering av fladdermöss under koloni- och migrationstid
Övrig fauna
Samråd
Friluftsliv
Fotomontage, siktanalys och Landskapsanalys. Samråd
Kulturmiljö
Förstudie för kulturmiljövärden. Arkeologisk utredning planeras
Infrastruktur
Samråd
Luft och klimat
Vindmätning, kartläggning av riksintresse vindkraft
42
Vindkraftsanläggning Tåhult
6.4 Markanvändning
än skogsmark som inte utgör impediment. Jordbruk
förekommer i anslutning till bebyggelsen i närområdet
(bilaga H).
Jakt, svamp- och bärplockning förekommer inom
projektområdet. Vintertid utgår ett skidspår från Mullsjö Alpin. Spåret går ca 170 m från närmaste planerade vindkraftverk.
Vindkraft bedöms inte innebära förändring av
markanvändningen i området i någon större utsträckning.
Generell miljöpåverkan
En vindkraftsanläggning kan påverka markanvändningen i närområdet. En vindkraftsanläggning kan
begränsa eller underlätta för andra markanvändningar. Allmänt förekommande påverkan är en utbyggnad
av skogsbilvägnätet vilket underlättar för både friluftsaktiviteter och skogsbruk. En förändrad landskapsbild
och viss påverkan från ljud och skuggor kan medföra
att ett område blir mindre attraktivt för rekreation.
Vindkraft kan under vissa väderförhållanden innebära risk för iskast i närheten av vindkraftverken vilket
kan begränsa friluftslivet i någon mån.
Skyddsåtgärder
Den enda skyddsåtgärd som ansetts nödvändig är
samordning mellan anläggningsaktiviteter för vindkraft och skogsbruket. Avverkning av skog för anläggningsytor sker i samråd och i överenskommelse
med markägare. En viss anpassning av skidspåret
kan vara nödvändig för att kunna efterfölja rekommenderat säkerhetsavstånd avseende iskast. Se vidare
avsnitt 6.13.
Nuläge och miljöpåverkan vid Tåhult
I skogsområdena intill våtmarkerna inom projektområdet bedrivs ett aktivt skogsbruk (tabell 4). Skogsbruket är dock begränsat eftersom merparten av området
utgörs av våtmarker vilka har sämre produktivitet
Tabell 4. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten markanvändning.
Miljöaspekt
Miljöpåverkan
Miljöeffekt (ME)
Miljökonsekvens (MK)
Markanvändning
-Skogsbruk
Mark för uppställningsytor och vägar
Liten ME. Vindkraftverk medför marginellt minskad areal
produktiv skogsmark (Boverket, 2009). Däremot ökar markvärdet. Naturvårdsverket 2012). Markägare får intäkter från
vindkraft
Liten MK. Förutsättningar för
skogsbruk desamma
Markanvändning
-Skogsbruk
Nya och förbättrade
vägar
Liten + ME. Förbättrad framkomlighet för maskiner (Naturvårdsverket 2012; Boverket 2009)
Liten MK+. Underlättar för
skogsbruket
Markanvändning
-Skogsbruk
Störning av skogsbruk vid
anläggning genom ökad
trafik
Liten ME. Anläggningsaktiviteter för vindkraft och avverkningsaktiviteter inom skogsbruket samordnas. Skogsbruk kan
bedrivas parallellt med vindbruk
Liten MK. Endast tillfällig och
eventuell störning. Förutsättningar
för skogsbruk desamma
Markanvändning
-Jordbruk
Ingen
Ingen ME. Jordbruket berörs inte direkt. Jordbruk kan också
bedrivas parallellt med vindbruk, markägare får extra inkomstkälla
Ingen MK
Markanvändning
- Friluftsliv
Nya och förbättrade
vägar. Vinter tid viss risk
för iskast i närheten av
vindkraftverk. Förändrad
upplevelse p g a ljud och
skugga
Liten ME. Ökad tillgänglighet för friluftsliv genom nya vägar,
något minskad tillgänglighet vintertid p g a risk för iskast och
anpassat skidspår. Viss påverkan på upplevelse genom ljud och
skugga - riktlinjer för ljud och skugga följs
Liten MK. Både ökat och minskat friluftsliv möjligt men fler
aspekter, t ex ökade beskuggning, höjda ljudnivåer, ändrad
landskapsbild, förändrad skidled,
och risk för iskast tyder på att
området kan komma att utnyttjas
något mindre för rekreation.
43
Vindkraftsanläggning Tåhult
Miljökonsekvens
Den sammantagna miljökonsekvensen för befintlig
markanvändning bedöms bli övervägande positiv
eftersom skogs- och jordbruk kan bedrivas parallellt
med vindbruk. Ökat markutnyttjande innebär också
en ökad produktion och en förbättrad intäkt för mark-
ägaren. Anläggande av nya vägar ökar tillgängligheten i området. Ändrad markanvändning kan dock
innebära vissa negativa effekter i form av minskad
areal för skogsproduktion och marginellt minskade
rekreationsmöjligheter vintertid vid vindkraftsanläggningen p g a risk för iskast.
44
Vindkraftsanläggning Tåhult
6.5 Boendemiljö
att konversera i normal samtalston (figur 26). Ljudnivån avtar sedan med avståndet från vindkraftverket
(Naturvårdsverket 2012d). Vindkraftsljud maskeras
av andra ljud i miljön, såsom trafikljud eller vindens
brus i vegetationen. Detta innebär att ljudet åtminstone tidvis kan upplevas som mindre störande (Naturvårdsverket 2010).
Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. I en syntesrapport från Institutet för miljömedicin
vid Karolinska institutet m fl, sammanställd på uppdrag av Naturvårdsverket, har man dock konstaterat
att lågfrekvent ljud (infraljud) från vindkraftverk inte
är hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd
där bostäder är belägna (Henningsson et al., 2012).
Vad gäller lågfrekvent ljud kan det vara hörbart vid
närliggande bostäder. Förutsatt att Naturvårdsverkets
riktlinje för ljud utomhus vid bostadens fasad, 40
dBA, och Socialstyrelsens riktlinje för lågfrekvent ljud
inomhus följs, är dock allvarliga störningar till följd av
lågfrekventa ljud inte troliga.
För ljud från vindkraftverk tillämpas enligt praxis
Naturvårdsverkets riktlinje för externt industribuller
nattetid som är 40 dB(A) utomhus vid bostad. För
vindkraft gäller dock 40 dB(A) under hela dygnet
(Naturvårdsverket, 2012c).
Närboende kan beröras av en vindkraftsetablering
genom förändrad utsikt, skuggkast och genom en
förhöjd ljudnivå (Boverket 2009; Naturvårdsverket,
2009). Dessa former av störningar beskrivs under
avsnitten 6.5.1 Ljud och 6.5.2 Skuggor samt under
6.6 Landskapsbild. Hur vindkraftverk upplevs beror
mycket på inställning till vindkraft (Naturvårdsverket,
2010).
6.5.1 Ljud
Generell miljöpåverkan
Vindkraftverk alstrar två slags ljud: maskinljud, som
på utsidan av ett modernt vindkraftverk är mycket
begränsat, samt ett aerodynamiskt ”svischande” ljud
som uppkommer från rotorbladens passage genom
luften (Boverket 2009).
För en vindkraftanläggning uppstår ljud dels från
aktiviteter vid anläggningen och dels från vindkraftverken i drift.
Ljud från anläggningsfasen uppstår från transporter och vissa anläggningsarbeten. Under begränsade
perioder kommer arbetet att vara intensivt, men inga
anläggningsarbeten förekommer normalt sett under
nattetid. Anläggningsfasen är också begränsad i tid
och förväntas pågå under ca 1 år.
Vid ett vindkraftverk i drift är ljudnivån ca 55
dB(A) vid marknivå, vilket innebär att det är möjligt
Nuläge och miljöpåverkan vid Tåhult
Projektområdet och dess omgivningar är glest befolkade med spridd bebyggelse och mindre byar.
Närmaste tättbebyggda områden finns i Mullsjö och
Figur 26. Exempel på upplevelser av ljudnivåer (Naturvårdsverket, 2005)
45
Vindkraftsanläggning Tåhult
Ulricehamn, 8 km respektive 18 km från projektområdet. Gårdar, fritidshus, bostadshus, en skidanläggning och ett sågverk förekommer i närområdet till
den planerade vindkraftsanläggningen. O2 innehar
rådighet över marken genom nyttjanderättsavtal.
Inom själva projektområdet för vindkraft vid Tåhult
saknas bostadshus. Med undantag av Torpet 1:1 är
de närmaste bostadshusen belägna minst 750 m från
projektområdet (figur 2). Ägarna till berörda fastigheter är delaktiga i projektet. Bostadshuset på fastigheten Torpet 1:1 är beläget 690 m från närmaste planerade vindkraftverk. Riktlinjen om 40 dB(A) beräknas
dock att hållas och fastighetsägaren är delaktig i
vindkraftsprojektet.
Ljudberäkningarna för närliggande bostadshus vid
Tåhult har utförts med standardprogramvaran WindPRO och i enlighet med Naturvårdsverkets standard
(Naturvårdsverket, 2010). Beräkningar har gjorts för
sex vindkraftverk med 131,5 m navhöjd och 117 m
rotor. Den råhetslängd som använts i ljudberäkningen
är 0,05 och källjudet för vindkraftverken i anläggningen är 105 dB(A). Ljudberäkningarna har vidare
utförts enligt ett värsta scenario med en vindstyrka på
8 m/s på 10 meters höjd eftersom det är vid detta
vindförhållande som vindkraftverken hörs som mest.
Vid vindhastigheter över 8 m/s dränks ljudet vanligen
i naturliga bakgrundsljud såsom trädsus och prasslande löv. Vidare utgår beräkningsmodellen från att
det är medvind i alla riktningar samtidigt. Modellen
tar inte hänsyn till eventuell dämpande vegetation.
Beräkningarna visar att Naturvårdsverkets riktlinje om
40dB(A) inte kommer att överstigas vid något av de
närliggande bostadshusen (figur 27, tabell 6).
Eftersom en kumulativ effekt av ljud kan uppstå
från närbelägna vindkraftsanläggningar har en
analys av kumulativ ljudpåverkan gjorts med hänsyn
till de närmaste projekten Liared (sju vindkraftverk),
drygt 2 km åt sydväst, och Margareteholm/Ryfors
(16 vindkraftverk) drygt 5 km åt nordost (bilaga 10.6,
figur 28). Beräkningarna är baserade på information
som inhämtats från berörda projektörer. Beräkningarna är utförda på samma sätt som de enskilda ljudberäkningar som gjorts för O2s projekt Tåhult.
Ljudberäkningarna visar att den kumulativa effekten blir nästintill obefintlig p g a avstånden mellan
anläggningarna. Det rör sig om ca 0,1 dB(A) vilket är
försumbart och ligger inom felmarginalen.
I området förekommer även befintlig ljudpåverkan
i form av skogsbruk, aktivitet vid skidanläggningen
Mullsjö Alpin (ca 1,5 km Ö) och vid ett sågverk (ca
1,7 km SV). För sågverk och skidanläggningar gäller
generellt Naturvårdsverkets riktlinje om externt industribuller (1978:5), vilken medger högre ljudnivåer än
vad som normalt medges för vindkraftverk.
Skyddsåtgärder
Anläggningens utformning avseende placering och
avstånd till bebyggelse har anpassats till Naturvårdsverkets riktlinje om högst 40 dB(A) utomhus vid
bostad t ex när det gäller vindkraftverkens antal, höjd
och placering.
Att utnyttja bästa möjliga teknik är viktigt för att
uppnå lägsta möjliga ljudnivå. Variabelt varvtal eller
en generator med två varvtal ger lägre bladspetshastighet och ljudnivå vid de tillfällen då det naturliga
vindbruset är lägre.
Vidare kommer byggtiderna att begränsas för att
minimera störning. Efter att anläggningen tagits i drift
kommer kontroller av ljudnivån utföras i enlighet med
vad som fastställs i tillståndsbeslutet. O2 avser också
att inom ramen för ett kontrollprogram genomföra en
enkätundersökning i syfte att utreda anläggningens
upplevda påverkan på boendemiljö för närboende
avseende bl a ljud och skuggor.
46
Vindkraftsanläggning Tåhult
6.5.2 Skuggor
Tabell 5: Översikt över de fastigheter som kan beröras av risk för
skugga över 8 timmar per år.
Generell miljöpåverkan
Vindkraftverkens rotorer kastar rörliga skuggor som
kan upplevas som ett störningsmoment (Naturvårdsverket 2012d). Oftast sker skuggpåverkan i intervall
under morgonen samt under eftermiddag/kväll, dvs.
när solen står som lägst och skuggorna når som
längst. Skuggorna blir dock mer diffusa på längre
avstånd från vindkraftverken (Boverket 2009).
I Sverige saknas fasta riktlinjer för hur mycket skuggtid som får uppkomma vid bostadshus (Boverket
2009). I tillståndsärenden används dock Boverkets
rekommenderade riktlinje där den faktiska skuggtiden
inte får överskrida 8 timmar per år eller 30 minuter
om dagen utomhus vid bostad (Boverket 2009).
Nuläge och miljöpåverkan Tåhult
Skuggberäkningar har genomförts för närliggande
bostadshus och resultaten redovisas i figur 29. Skuggberäkningarna har gjorts för varje enskild dag under
året baserat på solstatistik från Växjö och resultatet
utgörs av förväntad/faktisk skuggtid vid de olika
bostadshusen. Vid fem fastigheter kan den rekommenderade riktlinjen om 8 timmar per år komma att
överstigas.
Även skuggberäkningarna har utförts med programvaran WindPro och utan hänsyn till eventuell
skymmande vegetation eller byggnader. De fastigheter som överskrider riktlinjen ägs antingen av markägare som deltar i projektet eller utnyttjas för fritidsboende (tabell 5).
Kumulativ påverkan från skuggor kan uppstå från
närbelägna anläggningar. En analys av kumulativ
skuggpåverkan för de tre närbelägna vindkraftspro-
Fastighet
ID på
figur 25
Risk för skugga
Knaggebo 1:1
Ett hus Id nr B
16:54 tim/år. Delar av okt-mars em.
April tidig kväll. Delar av aug-sept fm.
Knaggebo 1:1
Ett hus Id nr C
15:39 tim/år. Delar av jan-feb em. Delar
av mars-april tidig kväll. Maj-juli och
början av aug sen kväll.
Hultet 1:1.
Ett hus –
Id nr K
13:01 tim/år. Delar av okt-mars em.
April och delar av aug-sept tidig kväll.
KölingaredGunnared 1:2.
Ett hus Id nr M
11:58 tim/år. Delar av jan-feb sen morgon. Delar av mars-april och sept-nov
morgon. Delar av maj-aug tidig morgon
(ca kl. 6).
KölingaredGunnared 1:6.
Ett hus Id nr N
10:42 tim/år. Delar av nov-feb fm. Delar
av mars-april morgon. Delar av maj och
juli-aug tidig morgon (ca kl. 6). Delar av
sept-okt morgon.
KölingaredGunnared 1:7.
Ett hus Id nr O
8.07 tim/år. Nov-jan fm. Feb-mars
morgon. April-maj och aug tidig morgon
(ca kl. 6). Sept-okt morgon.
jekten Tåhult, Liared och Margaretaholm/Ryfors har
således genomförts (figur 30). Beräkningarna visar
dock att den kumulativa skuggeffekten, liksom den beräkning som gjorts för ljud, kommer att bli marginell.
Skyddsåtgärder
Skuggurkoppling kan tillämpas om någon närboende
skulle uppleva störning och skuggtiden överstiger 8
timmar per år. Skuggurkoppling innebär att rotorn
på vindkraftverken stoppas under förprogrammerade
tidpunkter vilket förhindrar oönskade skuggor. Efter att anläggningen tagits i drift avser O2 att inom
ramen för ett kontrollprogram genomföra en enkätundersökning i syfte att utreda anläggningens upplevda
påverkan på boendemiljö för närboende avseende
bl a ljud och skuggor.
47
Figur 27: Karta över ljudberäkning vid Tåhult
Figur 28. Karta över kumulativ ljudberäkning med hänsyn till
de två mest närbelägna anläggningarna till Tåhult; Liared och
Margaretaholm/Ryfors
Figur 29. Karta över skuggberäkning vid Tåhult.
Figur 30. Karta över kumulativ skuggberäkning med hänsyn
till de två mest närbelägna anläggningarna till Tåhult; Liared
och Margareteholm/Ryfors.
Vindkraftsanläggning Tåhult
6.5.3 Samlad miljökonsekvens
boendemiljö
bostad och Socialstyrelsens riktlinje för lågfrekvent
ljud inomhus kommer att följas. Förväntad skuggtid
överskrids endast vid enstaka fastigheter under vissa
perioder, men kan helt elimineras vid behov med
skuggurkoppling.
Den sammantagna miljökonsekvensen för boendemiljö bedöms bli liten. Bedömningen motiveras av
att Naturvårdsverkets riktlinje om ljud utomhus vid
Tabell 6. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten boendemiljö.
Miljöaspekt
Miljöpåverkan
Miljöeffekt (ME)
Miljökonsekvens (MK)
Boendemiljö
-Ljud
Högre ljudnivå
Liten ME. Naturvårdsverkets riktlinje om högst 40 dB(A) utomhus vid
bostadshus överskrids inte (Naturvårdsverket, 2012c). En ljudanalys
utifrån ett s k värsta scenario visar att riktlinjen inte överskrids. Eftersom
Naturvårdsverkets riktlinje ej överskrids bedöms Socialstyrelsens gräns för
lågfrekvent ljud inte heller överskridas
Liten MK. Låg risk för
påverkan på hälsa
Boendemiljö
-Skuggor
Skuggkast
Måttlig ME. Riktlinjen 8 timmar per år eller 30 minuter per dag bedöms
överskridas vid 6 av 32 mätpunkter. De fem fastigheter som berörs bebos av
deltagande markägare eller används som fritidshus. Kumulativ skugganalys
visar att det är samma hus som berörs- skillnaden i mätvärde är marginell.
Skuggurkoppling vid behov
Liten MK. Låg risk för
påverkan på hälsa
52
Vindkraftsanläggning Tåhult
6.6 Landskapsbild
är synliga. Eftersom landskapet är skogsdominerat
och kuperat, får man som besökare endast tillfälliga upplevelser av vindkraftverken när man rör sig i
landskapet. På kortare avstånd skyms vindkraftverken
ofta av skog och topografin, men på längre avstånd
i öppna landskapsrum eller på höga punkter, är de
mer synliga.
Fotomontage har tagits fram för att illustrera
vindkraftsanläggningen från 12 olika fotopunkter i
omgivningen. I bilaga A redovisas ett antal fotomontage som illustrerar synligheten av en tänkbar anläggning. Fotomontagen omfattar även de närliggande
vindkraftsprojekten Liared och Ryfors/Margareteholm
i syfte att återge den eventuella kumulativa effekt som
kan komma uppstå om samtliga tre vindkraftsprojekt
realiseras.
Vindkraftverken kan utgöra en skalkontrast mot
landskapet, framför allt då de upplevs från öppna
mindre rum i närheten av vindkraftsanläggningen
(bilaga H). På längre avstånd upplevs vindkraftverken
som mindre dominanta och storskaligheten hos vindkraftverken samspelar med skogslandskapets storskalighet. Vindkraftverken är grupperade i nord-sydlig
riktning vilket gör att de samspelar med de riktningar
som naturligt återfinns i landskapet (bilaga H).
Eftersom det endast förekommer ett fåtal landmärken i omgivningen bedöms vindkraftverken inte
konkurrera med befintliga landmärken utan snarare
utgöra ett tillägg av landmärken utefter vilka man kan
orientera sig (bilaga H).
Inom 1,5 mils radie från projektområdet förekommer 14 vindkraftsprojekt i olika skeden. Med undantag av ett projekt som fått avslag, är samtliga vindkraftsprojekt under handläggning (bilaga H). Vid den
kumulativa analysen har dock endast de närmaste
projekten tagits med (ca 5 km från projektområdet
vid Tåhult). Övriga vindkraftsprojekt bedöms ligga
på sådant avstånd att risk för kumulativa effekter inte
föreligger.
Generell miljöpåverkan
Påverkan på landskapsbilden kan bedömas utifrån
hur väl vindkraftsanläggningen samspelar med landskapet och utifrån hur synlig den är från närbelägna
platser. Topografi, siktstråk, landskapsrum, riktningar
i landskapet, landmärken och vegetation avgör hur
stor påverkan på landskapet blir (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2009). Upplevelsen av en förändring av
landskapsbilden till följd av en vindkraftsanläggning
skiljer sig mellan olika personer och präglas i viss
mån av inställningen till energislaget och den specifika etableringen.
Nuläge och miljöpåverkan
En siktanalys för två scenarier har genomförts för
att ge en uppfattning om varifrån vindkraftverken är
synliga; ett där vindkraftverken bedöms vara synliga endast till navhöjden (131,5 m) och ett andra
där vindkraftverken bedöms vara synliga till vindkraftverkens yttersta spets, totalhöjden (190 m). Fler
vindkraftverk är synliga i den senare analysen med
totalhöjd inberäknad. Merparten av vindkraftverken
är synliga från vissa lokaler i omgivningen t ex från
sjöar som Jogen, Brängen; Lönern i vissa delar och
Nässjön, men även från Mullsjö samhälle samt från
öppna partier av våtmarkerna inom projektområdet
(bilaga G).
Utöver siktanalysen har också en landskapsanalys
genomförts inom 15 km från projektområdet vid Tåhult (bilaga H). Vid landskapsanalysen identifierades
nio värdeobjekt för natur- och kulturmiljövården. Från
fem av dessa värdeobjekt kommer vindkraftverken
att vara synliga, men endast i mindre omfattning.
Samtliga värdeobjekt redovisas i tabell 7. Vindkraftverken är synliga från endast ett fåtal områden och i
de flesta fall är det endast delar av anläggningen som
53
Vindkraftsanläggning Tåhult
Skyddsåtgärder
Vindkraftverken har fått en diskret utformning t ex
gråvit färgsättning. Bladen kommer att utformas med
en matt yta för att minimera reflexer. Reklam kommer inte att tillåtas på vindkraftverken. Anläggningen
följer riktlinjerna enligt landskapskaraktärisering
och vindkraftpolicyer. Transportstyrelsens föreskrifter
angående hinderbelysning kommer att efterlevas.
Hinderbelysningen kommer att dimmas nattetid och
det blinkande ljuset kommer att synkroniseras.
Miljökonsekvens
Den sammantagna miljökonsekvensen för landskapsbilden bedöms bli liten. Bedömningen motiveras av
att etableringsområdet ingår i ett landskap med låg
känslighet och en låg komplexitet, vilket innebär att
vindkraftverkens skalkontrast mot omgivande landskap blir låg. Vindkraftverken döljs i området till stor
del av topografi och vegetation, men är synlig från
några lokaler där upplevelsen i viss mån kan påverkas. Vindkraftverken bedöms dock inte komma att
dominera landskapsbilden.
Tabell 7. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten landskapsbild.
Miljöaspekt
Miljöpåverkan
Miljöeffekt (ME)
Miljökonsekvens (MK)
Landskap
-Regionala landskapsförhållanden
Vindkraft påverkar
upplevesevärden
Liten ME. Projektområdet är beläget i ”Barrskog med större inslag av
myrmark” – en landskapskaraktär med låg känslighet. Inget närbeläget
riksintresse för kulturmiljö eller friluftsliv. Projektområdet beläget i ett storskaligt landskap med låg komplexitet. I översiktsplanen för Mullsjö utpekat
som ett stort och opåverkat område värt att bevara. Eftersom området är
skogsdominerat och kuperat upplevs vindkraftverken endast tillfälligt från
vissa öppna och/eller högt belägna platser i omgivningarna
Liten MK. Påverkan på
friluftsliv och på närboende
liten
Landskap
-Topografi, landskapsrum och riktning
Vindkraft påverkar
upplevesevärden
Liten ME. Vindkraftverken skyms ofta på nära håll, samtliga vindkraftverk
sällan synliga samtidigt. Vindkraftverk grupperade i nord-sydlig riktning
vilket följer de naturliga riktningarna, Vindkraftverk synliga från öppna
landskapsrum som sjöar och åkermark men kommer ej att dominera
Liten MK. Påverkan på
friluftsliv och på närboende
liten
Landskap
-Synlighet
Vindkraft påverkar
upplevesevärden
Liten ME. Huvudsakligen syns vindkraftverken från få områden. Det innebär att man får tillfälliga upplevelser av vindkraftverken när man rör
sig i landskapet
Liten MK. Påverkan på
friluftsliv och på närboende
liten
Landskap
-Orienteringsförmåga
och utkikspunkter
Vindkraft påverkar
upplevesevärden
Liten ME. Fåtal landmärken i närområdet. Vindkraftverken bedöms inte
konkurrera med befintliga landmärken
Liten MK. Påverkan på
friluftsliv och för närboende
liten
Landskap
-Skala och komplexitet
Vindkraft påverkar
upplevesevärden
Måttlig ME. Skalkontrast mot landskapet på nära håll. På längre avstånd
samspelar storskaligheten hos vindkraftverken med skoglandskapets
storskalighet
Måttlig MK. Påverkan på
friluftsliv liten, påverkan för
närboende måttlig
Landskap
-Natur- och kultur
besöksområden
Vindkraft påverkar
upplevesevärden
Liten ME. Vindkraftsetablering kan till viss del påverka upplevelsevärdena
för friluftsliv och rekreation i vissa områden. 9 objekt inom 15 km av dessa kan vindkraftverken komma att vara synliga från Komosse Brunsered,
Hössnadalen/Gullered, vissa delar av Stråkendalen-Bottnarydsfältet och
Ryfors bruk dock ej herrgården. Vindkraftverken kommer även att vara
synliga vid badplats vid Jogen och vid sjön Brängen och Nässjö
Liten MK. För de som erfar
minskade upplevelsevärden
kan områden komma att utnyttjas mindre för rekreation
Landskap
-Kumulativ påverkan av
andra vindkraftsanläggningar i närheten
Vindkraft påverkar
upplevelsevärden
Liten ME. Det finns inte några befintliga uppförda vindkraftsanläggningar
inom 15 km.14 anläggningar är under handläggning och två av dem
inom ca 5 km. De tre anläggningarna kommer inte att upplevas samtidigt
men däremot två i samma vy på vissa öppna platser. Anläggningarna
bedöms ej dominera landskapet. Övriga planerade vindkraftsprojekt
bedöms ligga på sådant avstånd att risk för kumulativ effekt ej föreligger
Liten MK. Påverkan på
friluftsliv och på närboende
liten
54
Vindkraftsanläggning Tåhult
6.7 Geologi
detaljprojekteringen och val av fundament kommer
att göras utifrån undersökningens resultat. Betong kan
komma att tillverkas på plats med en mobil betongstation. Om betongtillverkning på plats blir aktuell kommer berörd entreprenör att söka tillstånd för arbetsföretaget hos Länsstyrelsen.
I de fall sprängning kommer att ske krossas materialet och återanvänds inom anläggningen
Generell miljöpåverkan
Materialanvändning för anläggning av vindkraftverk
och vägar innebär brytning av mineral och malm.
Betong är även nödvändigt för anläggning av fundament och inkluderar cement. Cement framställs av
lera och kalksten och processen är mycket energikrävande. Brytning av kalksten leder till partikelutsläpp
vilket har åtminstone en lokal påverkan på luftkvaliteten (Naturvårdsverket, 2010). Mängden betong
som krävs för anläggning är beroende av valet av
fundament.
Sprängning av berggrunden kan förekomma vid
kranytor och i väglinjen för att få en plan yta.
Brytning av mineral och malm kan ge upphov till
läckage av metaller från slagghögar och lakvattendammar till vattendrag samt habitatförlust när en yta
tas i anspråk för täktverksamhet (Naturvårdsverket,
2010).
Skyddsåtgärder
Samtliga entreprenörer, leverantörer och underentreprenörer ska enligt avtal följa en miljöhanteringsplan,
vilket ska minimera miljökonsekvenserna, se vidare
under avsnitt 4.5.1. Under detaljprojekteringen
kommer massbalans att eftersträvas, i andra hand
kommer massor tas från en närbelägen täkt eller från
ny täkt inom projektområdet. Om en täkt blir aktuell
kommer en separat tillståndsansökan att göras. Naturgrus kommer i möjligaste mån att undvikas.
Befintliga vägar kommer att utnyttjas i största möjliga
mån vilket begränsar användning av massor.
Nuläge och miljöpåverkan Tåhult
Enligt jordartskartan består merparten av projektområdet och omgivningarna av sandig morän. Fläckvis
i området förekommer öar av urberg i form av granit
samt av organiska jordarter i form av torvmossar.
I dagsläget förekommer inte någon vattentäkt eller
något skyddsområde för vattentäkt inom närområdet.
En geoteknisk undersökning kommer att göras under
Miljökonsekvens
Den sammantagna miljökonsekvensen för geologiska
tillgångar bedöms bli måttlig. Bedömningen motiveras
av att relativt mycket nydragning av vägar planeras
vilket ökar massåtgången jämfört med att befintliga
skogsvägar används. Viss nydragning av vägar
planeras dock för att undvika påverkan på känsliga
naturvärden.
Tabell 8. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten geologi.
Miljöaspekt
Miljöpåverkan
Miljöeffekt (ME)
Miljökonsekvens (MK)
Geologi
Massåtgång
Måttlig ME. Massbalans eftersträvas. Vid behov tas massor i första hand från
befintlig närbelägen täkt och i andra hand från ny täkt inom projektområdet.
Naturgrus ska i största möjliga mån undvikas. Massåtgång uppskattas till
34 000 ton. Samtliga entreprenörer, leverantörer och underentreprenörer följer
en miljöhanteringsplan enligt avtal
Måttlig MK. Täkt är en miljöfarlig verksamhet
Geologi
Betonganvändning
Måttlig ME. Samtliga entreprenörer, leverantörer och underentreprenörer följer en
miljöhanteringsplan.
Måttlig MK. Framställning av
betong, hög energiåtgång
Geologi
Sprängning
Liten ME. Endast lokal påverkan.
Liten MK
55
Vindkraftsanläggning Tåhult
6.8 Hydrologi
nationella jordartskartan består av sandig morän.
Jordarten morän har blandade kornstorlekar och har
därefter mycket låg hydraulisk konduktivitet, d v s
genomsläpplighet för vatten. Mängden inblandning
av sand i moränen har stor betydelse för den hydrauliska konduktiviteten men det är rimligt att anta att
vattenföringen bör ligga någonstans mellan moränlera och finmo-mjäla, d v s mellan 10-6 – 10-10 m/s
(Knutsson & Morfeldt, 1995). Ett värstascenario skulle
då innebära att vattentransporter genom jordarten
är ca 0,08 m/månad eller ca 1 m per år. Risken
för dränering är därmed ytterst begränsad så länge
grävarbeten och markfyllning med porösa material,
t ex makadam, grus eller sand inte sker i omedelbar
anslutning till våtmarker eller vattendrag.
Den övre delen av jordlagret ned till ca 0,5 m är
dock betydligt mer porös och har en högre genomströmningshastighet, vilket har gjort att ett skyddsavstånd om 30 m har använts.
Generell miljöpåverkan
Under anläggningsskedet finns risk för hydrologisk
påverkan genom förändringar av vattendrag eller av
våtmarkers morfologi t ex genom fördjupning, omgrävning, anläggning av vägar och broövergångar.
Den största risken vid vindkraftsanläggningar är att
avvattning och dämning uppstår till följd av grävarbeten vilket kan förändra markvattennivån, ytvattenflödena eller våtmarkers hydrologi. Om denna typ av
hydrologisk påverkan uppstår kan det påverka vattenregimen både nedströms och uppströms.
Under avvecklingsfasen blir den hydrologiska påverkan generellt liten, eftersom grävarbetena uteslutande utförs vid uppställningsplatserna.
Nuläge och miljöpåverkan Tåhult
Projektområdet Tåhult ligger inom avrinningsområde
(642062-137817). Den stora våtmarken Hästmossen/Torpamossen är upptagningsområde för merparten av det regnvatten som faller inom avrinningsområdet. Våtmarken avvattnas i sin tur i riktning norrut
via bäckarna Nordbobäcken och Hulegärdsbäcken
vilka mynnar i sjön Brängen som är belägen omkring
två kilometer nordöst om etableringsområdet.
I samband med naturinventering och inventering
av hydrologi i området konstaterades att våtmarksinventeringens (VMI) GIS-skikt inte stämde överens
med verkligheten. På flera lokaler hade våtmarkerna
en mindre omfattning än enligt GIS-skikten, vilket
kan bero på att inritning skett översiktligt eller på att
våtmarkerna förändrats. Den slutliga placeringen av
vindkraftverk och vägar baseras på den reella utbredningen av värdefulla våtmarker (bilaga C).
Indirekt påverkan på vattensystemet kan uppkomma om anläggningen riskerar att påverka tillrinning eller avrinning. Vindkraftverken är emellertid
planerade att uppföras i områden som enligt den
Skyddsåtgärder
Ett generellt skyddsavstånd om minst 30 m lämnas
orört runt våtmarker och vattendrag. Denna zon
förhindrar oönskade dräneringseffekter och gör att
kantzoner, till exempelvis våtmarker, lämnas intakta.
Fem undantag finns dock från tillämpning av detta
skyddsavstånd.
Undantag 1 är anslutande väg norrifrån till vindkraftverk nr 3 som kommer att tangera den östligaste
fliken på Stråkamossen samt passera relativt nära en
mindre isolerad våtmark (se t ex figur 32).
Undantag 2 är anslutande väg till vindkraftverk
nr 4 från nordöst. Den nya vägen anläggs här på en
befintlig traktorväg vilken löper närmare Hästmossens
yttersta delar än det generella skyddsavståndet.
Undantag 3-5 utgörs av bäckövergångar mellan
vindkraftverk nr 1 och nr 2, mellan vindkraftverk nr
2 och nr 3 (där en bäck förbinder Hästmossen och
Stråkamossen, d v s samma lokal som undantag 1. Se
karta i naturinventering i bilaga E) samt vid infartsväg
56
Vindkraftsanläggning Tåhult
till vindkraftverk nr 4 (figur 31). Dessa vattendrag är
påverkade av dikning och dylikt.
I anslutning till grävarbeten i dessa undantagsområden kommer särskild försiktighet att iakttas. Vid
behov kan skyddande lager om minst 1 m av en tät
jordart, t ex morän/lera, placeras mellan grävning
och våtmarker/bäckar i syfte att förhindra oönskad
dränering.
Generellt iakttas också följande allmänna skyddsåtgärder:
• Avverkning av skog utförs med fördel när marken
är frusen eller snötäckt.
• Där vägar korsar vattendrag kommer vägtrummor att användas för att undvika påverkan på
vattenflöden. I känsliga vattendrag kan valvbåge
komma att anläggas för att undvika vandringshinder för vattenlevande organismer.
• Vid risk för grumling kommer sedimentfällor att
anläggas i första hand genom att vattnet avleds
på fast mark för naturlig filtrering.
• Tunga maskiner får inte köra i vattendrag.
• I samband med anläggningsarbeten tas största
möjliga hänsyn till de hydrologiska förhållandena
och naturvärdena i området. Vid anläggningsarbeten vidtas åtgärder och metoder i enlighet med
branschpraxis och rekommendationer i inventeringsrapporter
• Vid ytor med sämre bärighet kommer schaktningsarbeten och tunga transporter att undvikas
i största möjliga mån under blöta perioder för att
minimera risken för körskador och avvattning.
• Vid arbeten som riskerar att leda till körskador
ska förstärkningar ske med körplåtar eller dylikt.
Miljökonsekvenser
Den sammantagna miljökonsekvensen för hydrologisk
påverkan bedöms bli liten. Bedömningen motiveras
av att lokala förändringar som dränering eller förhindrad tillrinning endast är små efter vidtagna skyddsåtgärder, att status i anslutande vattenförekomster inte
riskerar att påverkas samt att inte några grundvattentäkter eller skyddszoner för grundvatten finns inom
avrinningsområdet. De flesta effekter, t ex grumling är
av tillfällig karaktär.
Tabell 9. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten hydrologi.
Miljöaspekt
Miljöpåverkan
Miljöeffekt (ME)
Miljökonsekvens (MK)
Hydrologi
-Ytvatten
Dränering
Måttlig ME. Vid fem identifierade platser underskrids skyddsavstånd om 30 m.
Liten MK. Givet aktuella skyddsåtgärder beräknas
miljökonsekvenserna blir små då ingen dränering uppstår.
Kortvariga övergående konsekvenser kan dock uppstå som
t ex grumling
Hydrologi
-Ytvatten
Minskad tillrinning/
dämning
Ingen nämnvärd ME. Från vindkraftverk eller
uppställningsytor. Vägar kan skära av tillrinning
men beräknas inte göra detta vid Tåhult
Ingen MK. MK saknas eller är ytterst begränsad.
Hydrologi
-Ytvatten
Påverkan på
omgivande
vattensystem
Liten ME. Risk för förändrad vattenföring är liten
då projektområdet omges av vattendelare
Liten MK. Olika avrinningsområden i närheten – ej i
hydraulisk kontakt med varandra. Påverkan på status i vattenförekomsten Brängen beräknas ej uppkomma
Hydrologi
-Grundvatten
Påverkan på
vattenförsörjning
Ingen ME. Vattentäkter saknas inom avrinningsområdet
Ingen MK
57
Vindkraftsanläggning Tåhult
6.9 Markbundna naturvärden
jektet har naturvärdesklass 3. Flera värdeobjekt inom
projektområdet överlappar varandra. Inte något vindkraftverk eller någon vägdragning avses att etableras
i nära anslutning till VMI-objekt Stråkamossen. Viss
byggnation planeras i nära anslutning till Hästmossen
men enbart på delar utan naturvärden och som inte
utgör våtmark (figur 31). I övrigt iakttas ett generellt
skyddsavstånd om minst 30 m till mosseområdet
I omgivningarna till projektområdet finns två
Natura 2000-områden; Nyckelås och Kolarebäcken
(figur 32). Nyckelås är beläget drygt 1 km sydost
om projektområdet och dess bevarandesyfte är att
bevara de ingående naturtyperna; ”Vattendrag med
flytbladsvegetation eller akvatiska mossor”, ”Västlig
taiga”, ”Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora”, ”Lövsumpskogar av fennoskandisk typ” samt naturtypen
”Alluviala lövskogar som tidvis är översvämmade”.
Kolarebäcken, ca 2 km väster om projektområdet,
hyser ett mycket stort bestånd av flodpärlmussla.
Bedömningen görs att ingen risk för påverkan på
bevarandevärden, arter eller naturtyper föreligger för
dessa Natura 2000-områden. Ingen prövning enligt
miljöbalken 7 kap. 28 är således nödvändig.
Nässjön, belägen drygt 1 km från projektområdet,
tillhör de nationellt värdefulla sjöarna och är belägen
nedströms sjön Brängen inom samma vattensystem
som projektområdet. Förändringar i hydrologin
bedöms inte påverka vattenkvaliteten i Nässjön, sjön
Brängen eller de två Natura 2000-områdena (se
avsnitt 6.8).
Hela projektområdet ingår i ”stora och opåverkade områden” (Mullsjö och Habo, 2008; Ulricehamn
2010). Anläggning av vindkraft i ett stort och opåverkat område som projektområdet vid Tåhult kan innebära en risk för fragmentering av habitat. Etableringen görs emellertid i habitat som inte är värdefulla mer
än för enstaka arter t ex vid planteringar och hyggen
vilket innebär en begränsad risk för fragmentering.
Generell miljöpåverkan
En vindkraftsetablering innebär en direkt påverkan
på marken genom väg- och kabeldragning samt
genom att mark tas i anspråk för uppställningsytor för
vindkraftverk. Markanspråk kan innebära en risk för
förlust och fragmentering av habitat.
Redan under anläggningsfasen kan förlust av
habitat för kärlväxter och kryptogamer uppstå. Att
öppna ytor skapas och vägkanter inte tillåts växa igen
kan dock även ha en positiv effekt för ljusälskande
och störningsberoende växter, samt organismer som
är beroende av dessa.
Markberedning och avverkning kan även leda till
en förändrad hydrologi som påverkar andra områden än de som ligger i direkt anslutning, exempelvis
vattendrag och sumpskogar.
Under driftfasen kan ytterligare habitatförsämring
och habitatförlust uppstå t ex genom att anläggningen
skapar öppna ytor vilket kan medföra kanteffekter
som efterhand påverkar omgivande marker.
Under avvecklingsfasen avlägsnas vindkraftverken,
uppställningsytorna tillåts att växa igen och ytorna
återgår successivt till produktionsskog. De eventuella
kulturväxter som gynnats av etableringen missgynnas
av igenväxningen.
Nuläge och miljöpåverkan Tåhult
Förstudie och inventering av markbundna naturvärden visar att merparten av projektområdet består av
våtmarker vilka ingår som utpekade objekt i våtmarks- och sumpskogsinventeringen (bilaga E). Inom
projektområdet förekommer två naturvärdesområden
samt nio sumpskogsobjekt och två våtmarksobjekt
”Hästmossen och Torpamossen” samt ”Stråkamossen
och Gunneredsgölen”. Det förstnämnda våtmarksobjektet har naturvärdesklass 1 medan det andra ob-
58
Vindkraftsanläggning Tåhult
Skyddsåtgärder
Samtliga identifierade naturvärden undviks och ett
generellt skyddsavstånd om minst 30 m från värdepartierna kommer att tillämpas. Skyddsavståndet
bedöms vara tillräckligt till de aktuella våtmarkspartierna för att begränsa miljöpåverkan eftersom en stor
del av våtmarkens omedelbart angränsande mark
utgörs av hyggen eller av unga granplanteringar.
Identifierade skyddsvärda träd inklusive rotsystem
kommer att bevaras. Äldre träd lämnas orörda i
största möjliga mån. Det finns möjlighet att justera anläggningen vid detaljprojektering och i samråd med
tillsynsmyndigheten om särskilda värden upptäcks.
Avverkning av skog utförs med fördel när marken
är tjälad och försiktighetsåtgärder vid avverkning
nära vattendrag kommer att vidtas.
Försiktighetsåtgärder tillämpas vid hantering av
drivmedel, avfall och andra kemikalier
Samtliga entreprenörer, leverantörer och underentreprenörer ska enligt avtal följa en miljöhanteringsplan samt iaktta de skyddsåtgärder som gäller för
anläggningen.
Eftersom en skyddszon tillämpas från värdeobjekt
undviks kanteffekter på dessa miljöer. Vidare är fem
av totalt sex uppställningsplatser och vägdragningar
belägna i utkanten av projektområdet, vilket innebär
begränsad påverkan.
Vid inventeringen avgränsades den mark som
bedömdes ha särskilda naturvärden vilket innebar att
mindre delar av VMI-objekten inte bedömdes ha naturvärden medan andra intilliggande mindre partier
med naturvärden upptäcktes vid inventeringen (figur
31 och bilaga E). De ytor som ingår i VMI-objektet
men som bedömts som triviala ges en särskild redovisning och motivering i bilaga C. Nya naturvärden
som påträffats vid inventeringen omfattar en högmosse, en tallmosse och en planmosse. För de positioner
och vägdragningar som föreslås enligt tillståndsansökan har ett skyddsavstånd om minst 50 m iakttagits till
inventerade våtmarksytor i området. Med de flyttmåner för placeringarna som även föreslås kommer dock
ett minsta avstånd om 30 m att iakttas. Detta innebär
låg risk att habitatförlust och habitatfragmentering
för några särskilt skyddsvärda arter uppstår. Trots
skyddsåtgärder vid vindkraftsetableringen kan tillfällig
påverkan uppstå t ex grumling. Detta bedöms dock
inte få några större konskevenser för populationer hos
akvatiska arter.
Inventeringen är inte genomförd vid en tidpunkt
som är lämplig för att bestämma orkidéer men det
finns inte någon indikation på att det skulle finnas särskilt skyddsvärda orkidéer inom projektområdet t ex
saknas tidigare kända fynd och kalkrika partier.
Miljökonsekvens
Den sammantagna miljökonsekvensen för naturmiljöer bli liten. Etableringen medför inte effekter på
arter, strukturer eller miljöer som är av regionalt eller
nationellt bevarandeintresse. Den påverkan som uppkommer är sannolikt lokal och sammanhänger med
habitatförlust och fragmentering av skogsområden
med låga naturvärden.
59
Figur 31. Projektområdet
vid Tåhult med objekt som
pekats ut vid våtmarksinventeringen (VMI-objekt)
och de våtmarkspartier som
avgränsats vid inventering
av Ecocom. De avsnitt som
avgränsats i fält undantas
från etablering.
Figur 32. Kartan visar projektområdet, kända naturvärden sedan tidigare inom projektområdet
och närområdet samt registrerat VMI-skikt.
Figur 33. Kartan visar riksintressen och
naturreservat i närområdet till projektområde Tåhult.
Vindkraftsanläggning Tåhult
Tabell 10. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten markbundna naturvärden.
Miljöaspekt
Miljöpåverkan
Miljöeffekt (ME)
Miljökonsekvens (MK)
Markbundna naturvärden
Minskad areal våtmarker
Ingen ME. Vindkraftverk anläggs utanför värdeobjekt. Skyddsavstånd om minst 30 m tillämpas
Liten MK. Få arter bedöms drabbas
av habitatpåverkan – liten effekt
på populationer av kärlväxt- och
kryptogamflora
Markbundna naturvärden
Minskad areal värdefull
skogsmark
Liten ME. Skogsmarken utgör till största del produktionsskog barr, undviker påverkan på identifierade
värdeobjekt, skyddsavstånd om minst 30 m
Liten MK. Få arter bedöms drabbas
av habitatpåverkan – liten påverkan
på populationer av kärlväxt- och
kryptogamflora
Markbundna naturvärden
Vägdragning
Måttlig ME. Vägdragning kan ge upphov till
fragmentering av habitat för arter med begränsad
spridningsförmåga
Liten MK. Eftersom befintliga vägar
används i så stor utsträckning som
möjligt.
Markbundna naturvärden
Hydrologisk påverkan
Måttlig ME. Begränsas av att befintliga vägar
utnyttjas i största möjliga mån och att värdeobjekt
undviks. Tre övergångar av vattendrag Se vidare
avsitt om hydrologi 6.8
Måttlig MK. Tillfällig störning på akvatisk fauna. Sannolikt låg påverkan
på lokala populationer
Markbundna naturvärden
-Natura 2000 Nyckelås
Påverkan på värden
Ingen ME. Nyckelås är beläget på relativt långt
avstånd från projektområdet och det hydrologiska
utbytet är lågt hydrologiska påverkan försumbar.
Området är inte heller skyddsvärt med hänvisning
till att ornitologiska värden står ej i konflikt med
områdets bevarandemål.
Ingen MK
Markbundna naturvärden
-Natura 2000 Kolarebäcken
Saknas
Ingen ME. Kolarebäcken utanför aktuellt avrinningsområde och kommer därför inte att beröras
Ingen MK
Markbundna naturvärden
-Stort och opåverkat område
Fragmentering
Ingen ME. Låg risk för fragmentering eftersom
värdeobjekt undviks, skyddsavstånd tillämpas, anläggning inte ett ”beydande” ingrepp och åtgärderna ej
irreversibla
Ingen MK. Låg risk för fragmentering och habitatförlust, och påverkan
på populationer hos särskilt skyddsvärda arter
63
Vindkraftsanläggning Tåhult
6.10 Fågelfauna
inom projektområdet. Under inventering fanns ingen
indikation på att lommar häckar trots att lämpliga
tjärnar finns både för storlom och smålom. Nattskärra tillhör de fågelarter där riskbilden för
vindkraftsetablering är osäker men med hänsyn till
att inte någon nattskärra påträffats vid förstudien, bedömdes en inventering av arten inte som nödvändig.
För ugglor är risken för kollision med vindkraftverk
osäker, men tycks inte vara särskilt hög enligt tillgänglig statistik (Rydell et al, 2011). Berguven är en rödlistad art men förstudien visar inga fynd av arten och
dessutom saknas lämpliga bohabitat i närområdet.
Eftersom endast sparvuggla, en vanlig art, noterats
i förstudien bedömdes således inventering av ugglor
inte nödvändig.
Hela området mellan Vättern och Västkusten
berörs dock av ett koncentrerat, men mycket brett
flyttstråk i NO-SV-riktning. Inventering av sträckande
fågel har inte genomförts då projektområdet bedömdes vara beläget på relativt långt avstånd från mer
utpräglade flyttstråk. Utifrån fynd i Artportalen har
fyra flyttstråk identifierats i närområdet – som närmast
på 3 km avstånd.
Eftersom inga kända flyttleder passerar i direkt
anslutning till projektområdet vid Tåhult bör den eventuella barriäreffekten av vindkraftsanläggningen bli
liten. Den kumulativa barriäreffekten av de omkringliggande vindkraftsanläggningarna bedöms inte bli
förstärkt i någon större utsträckning av en etablering
vid Tåhult.
Generell miljöpåverkan
En vindkraftsetablering kan påverka fågelfaunan på
olika sätt; genom kollision med vindkraftverk, habitatförlust, störning eller genom att en barriäreffekt
uppstår.
Om habitatförlust uppstår sker det oftast redan
under anläggningstiden. Störning i form av mänsklig
närvaro, ljud och trafik under denna fas kan medföra
att vissa fågelarter tillfälligt undviker området och
påverkar häckningsframgången.
Under driftfasen finns risk för kollision, ytterligare
habitatförlust genom störning eller att en barriäreffekt
uppstår. Vissa grupper av fåglar är mer utsatta för
kollisionsrisk med vindkraftverk än andra; rovfåglar,
hönsfåglar, kråkfåglar, måsar, trutar och tärnor. Risken för kollision är även högre för fåglar som uppehåller sig en längre tid inom ett projektområde, d v s
om de övervintrar eller häckar, i jämförelse med dem
som endast passerar området under flyttning.
Under avvecklingsfasen monteras vindkraftverken
ner vilket innebär att kollisionsrisken och barriäreffekten upphör. En eventuell förlust av habitat kan antingen vara bestående eller upphöra efter driftfasen.
Nuläge och miljöpåverkan Tåhult
Utifrån en förstudie för fågel bedömdes inventering
av vadarfåglar, skogshöns, lommar och rovfåglar som
nödvändig, eftersom dessa bedömdes förekomma i
området samtidigt som de utgör riskgrupper för påverkan av vindkraft.
Under inventeringen förekom ingen indikation
på att örnar häckar/försöker häcka i närheten av
projektområdet men två mindre orrspelplatser (<10
spelande tuppar) identifierades. Endast en art av vadare, skogssnäppa, har noterats vid inventeringen men arten föranleder ingen
särskild hänsyn. Fyra rovfågelarter har noterats under
inventeringen varav endast sparvhök bedöms häcka
Skyddsåtgärder
Skyddsåtgärder med hänsyn till fågelfaunan har
genomförts genom val av ett relativt artfattigt område för etableringen samt genom att tillämpa ett
skyddsavstånd om 500 m från orrspelsplatser. Kända
värdefulla habitat för fågel undviks vid anläggning av
vindkraftverk och vägar.
En uppföljande inventering av fågel kommer att
genomföras inom ramen för ett kontrollprogram.
64
Vindkraftsanläggning Tåhult
Miljökonsekvens
Den sammantagna miljökonsekvensen för fågelfaunan
bedöms bli liten. Efter iakttagande av skyddsavstånd
till orrspelsplatser bedöms risker för påverkan endast
beröra fågelarterna sparvhök och ormvråk som är
vanliga i landskapet. Påverkan på de lokala populationerna av dessa arter kan bli en konsekvens, men
på regional eller nationell nivå bedöms konsekvensen
bli liten.
Tabell 11. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten fågelfauna.
Miljöaspekt
Miljöpåverkan
Miljöeffekt (ME)
Miljökonsekvens (MK)
Fågelfauna
Försämrade spelplatser
skogshöns
Liten ME. Två mindre spelplatser för orre inom
projektområdet men ett skyddsavstånd om 500 m
tillämpas. Ingen spelplats för tjäder
Liten MK. Sannolikt tillräckligt skyddsavstånd för
att undvika störning och habitatförlust, viss risk
för påverkan på lokal population av orrar
Fågelfauna
Kollisionsrisk skogshöns
Liten ME. Kollisionsrisken för skogshöns är osäker
men risken för påverkan på populationsnivå är
små (Rydell, et al. 2011)
Liten MK. Risk för påverkan på lokala populationer av orre och tjäder låg
Fågelfauna
Kollisionsrisk örn
Liten ME. Indikation på häckning av örn saknas
efter inventering, vilket minskar risk för kollision
Liten MK. Låg risk för påverkan på lokal, regional
och nationell populationer av örn
Fågelfauna
Barriäreffekt rovfågel
inkl. örn
Liten ME. Rovfåglar har inget uttalat väjningsbeteende vid vindkraftverk varför påverkan
genom barriäreffekt generellt är låg (Rydell, et al.
2011)
Liten MK. Låg risk för påverkan på populationer
av rovfåglar
Fågelfauna
Störning rovfågel
exkl. örn
Liten ME. Ev. störning i form av ökad aktivitet av
maskiner eller mänsklig närvaro under anläggnings- och driftfas (Rydell, et al. 2011). Fyra arter
påträffade; fiskgjuse, bivråk, ormvråk, sparvhök.
Häckning av fiskgjuse/bivråk sannolikt långt
ifrån projektområde. Sparvhök - häckning inom
projektområde, ormvråk - häckning strax norr om
projektområde
Liten MK. Låg risk för påverkan på lokal/regional/nationell populationer av bivråk och fiskgjuse.
Måttlig risk för påverkan på lokal population av
sparvhök och ormvråk
Fågelfauna
Habitatförlust rovfågel,
inkl. örn
Liten ME. Mestadels yngre/medelålders planteringar, enstaka lämpliga boträd som bör sparas
Liten MK. Under förutsättning att avverkning
av äldre träd undviks låg risk för påverkan på
lokala/regionala/nationella populationer
Fågelfauna
Kollisionsrisk rovfågel
exkl. örn
Liten ME. Den artgrupp bland fåglar där störst
antal dödats genom kollision med vindkraftverk
(Dürr 2012). Fyra arter påträffade; fiskgjuse,
bivråk, ormvråk, sparvhök. Häckning av
fiskgjuse/bivråk sannolikt långt ifrån etableringsområde. Sparvhök - häckning inom etableringsområde, ormvråk - häckning strax norr om
projektområdet
Liten MK. Låg risk för påverka på lokal/regional/
nationell population av bivråk och fiskgjuse.
Måttlig risk för påverkan på lokal population av
sparvhök och ormvråk
Fågelfauna
Störning vadare
Liten ME. Vadare är en artgrupp som riskerar att
störas av vindkraftverken (Pearce-Higgins et al.,
2009). Endast en art påträffad under inventeringen – skogssnäppa
Liten MK. Låg risk för påverkan på lokala populationer av vadare
Fågelfauna
Kollisionsrisk vadare
Liten ME. Vadare är en artgrupp som har låg risk
att kollidera med vindkraftverk p g a undvikande
beteende. Endast en art påträffad under inventeringen – skogssnäppa
Liten MK. Låg risk för påverkan på lokala populationer av vadare
Fågelfauna
Habitatförlust vadare
Liten ME. Våtmarker inkl. skyddszon undviks vid
etablering. Endast en art påträffad under inventeringen – skogssnäppa
Liten MK. Låg risk för påverkan på lokala populationer av vadare. Eventuell påverkan på lokal
population av skogssnäppa
65
Vindkraftsanläggning Tåhult
Tabell 11. forts.
Miljöaspekt
Miljöpåverkan
Miljöeffekt (ME)
Miljökonsekvens (MK)
Fågelfauna
Kollisionsrisk lommar
Liten ME. Lommar ingen riskart för kollision med
vindkraftverk. En storlom påträffad under inventeringen – ingen häckande lom
Liten MK. Låg risk för kollision för lommar i
nuläget
Fågelfauna
Habitatförlust och störning
lommar
Liten ME. En storlom påträffad under inventeringen – ingen häckande lom. Flera tjärnar med
gungfly och utan fisk – lämpliga för smålom.
Gunneredsgölen lämplig för storlom
Liten MK. Låg risk för påverkan på populationer
av lommar i nuläget. Ev risk för påverkan om
lommar intar habitat för häckning
Fågelfauna
Barriäreffekt lommar
Liten ME. En storlom påträffad under inventeringen – ingen häckande lom. Dock förekomst av
lämpliga habitat
Liten MK. Låg risk för påverkan på populationer
av lommar i nuläget. Ev risk för påverkan om
lommar börjar häcka vid tjärnar
Nattskärra
Osäker kollisionsrisk
Liten ME. Osäker kollisionsrisk. Inte några tidigare
fynd av arten inom närområdet
Liten MK. Låg risk för påverkan på populationer
av nattskärror
Ugglor
Osäker kollisionsrisk
Liten ME. Osäker kollisionsrisk. Tidigare fynd och
lämpliga habitat för berguv saknas
Liten MK. Låg risk för påverkan på population av
ugglor
Sträckande fågel
Kollisionsrisk
Liten ME. Flyttstråk 3 km från projektområde, låg
risk för förbisträckande fåglar
Liten MK. Mycket låg risk för att påverka populationer av flyttande fåglar
Sträckande fågel
Barriäreffekt
Liten ME. Flyttstråk 3 km från projektområde,
endast sex vindkraftverk, dock flera vindkraftgrupper i närområdet
Liten MK. Låg risk för att påverka populationer av
flyttande fåglar
66
Figur 34. Visar närbelägna sträckleder för fågel vid Tåhult.
Vindkraftsanläggning Tåhult
6.11 Fladdermöss
gråskimlig fladdermus (bilaga E). Från Ulricehamns
vindkraftsplan framgår att även sydfladdermus (rödlistad) och trollfladdermus påträffats inom kommunen.
Vid inventeringen noterades generellt låg aktivitet av fladdermöss i de biotoptyper som dominerar
projektområdet – i våtmarker och i produktionsskog
(bilaga E). Enstaka noteringar av den rödlistade arten
fransfladdermus gjordes dock i våtmarksområden. Då
våtmarker inte är aktuella för anläggning finns inte
någon risk för förlust av dessa habitat. Fransfladdermus är inte heller en riskart för kollisioner.
Potentiella bomiljöer för fladdermöss finns främst
i små partier med gammelskog och död ved inom
projektområdet – inom de områden med särskilda naturvärden som pekats ut. I övrigt förekommer lämpliga boplatser främst i anslutning till sjöar och byar
i omgivningarna. Etableringen berör inte aktuella
bomiljöer för fladdermöss.
Generell miljöpåverkan
Fladdermöss kan påverkas av vindkraftsetableringar
genom habitatförlust, störning, eller genom kollision
med vindkraftverk. Risken för kollision varierar bland
arter och tycks vara störst för arter som flyger högt
och snabbt (Rydell et al., 2011).
Under anläggningsfasen förändras miljön i samband med att kranytor och vägar etableras, vilket kan
innebära risk för försämring och förlust av habitat
för fladdermöss. Förändringar kan vara positiva då
skogsbilvägar och öppna ytor innebär nya ledlinjer
och jaktmiljöer och negativa, då t ex boträd för fladdermöss kan komma att avverkas. Risken för störning
är främst aktuell i nära anslutning till boplatser som
t ex sommarkolonier.
Under driftfasen kan fladdermöss framför allt
påverkas genom kollision med vindkraftverk (Arnett
et al., 2008; Brinkman et al., 2006; Ahlén, 2002).
Störning i form av ljud och ljus är mindre vid denna
period eftersom de frekventa transporterna med
anläggningsmaterial har upphört. Förändringen av
habitat kan förstärka kollisionsrisken eftersom skogsbilvägar fungerar som ledlinjer för fladdermöss.
Under avvecklingsfasen tas vindkraftverken bort
och miljön återställs vilket innebär att risken för att
fladdermöss ska kollidera med vindkraftverk helt
försvinner.
Skyddsåtgärder
Som skyddsåtgärd har etablering av vindkraftverk
undvikits i närheten av potentiella habitat
för fladdermöss vilket begränsar habitatpåverkan.
Miljökonsekvens
Den sammantagna miljökonsekvensen för fladdermusfaunan bedöms bli liten. Enstaka fladdermöss kan
komma att kollidera med vindkraftverk och eftersom
fladdermöss har en långsam reproduktionstakt kan
lokala populationer påverkas även av att enstaka
individer förolyckas. Ingen art upptagen på habitatdirektivet är dock påträffad. Endast en fladdermusart
som är upptagen i rödlistan är påträffad – fransfladdermus, vilken inte tillhör riskarterna för kollision med
vindkraftverk. Risk för störning eller förlust av viktiga
habitat bedöms inte uppstå.
Nuläge och miljöpåverkan Tåhult
Fyra fladdermusarter som bedöms vara högriskarter
för kollision med vindkraftverk (Rydell et al. 2011) påträffades under inventeringen av fladdermöss; nordisk
fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus och
68
Vindkraftsanläggning Tåhult
Tabell 12. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten fladdermusfauna.
Miljöaspekt
Miljöpåverkan
Miljöeffekt (ME)
Miljökonsekvens (MK)
Fladdermöss
Kollisionsrisk
Måttlig ME. Fyra riskarter för kollision: nordisk fladdermus,
gråskimlig fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus låg aktivitet av fladdermöss i de biotoptyper som dominerar
projektområdet
Måttlig MK. Risk för påverkan på lokala
populationer av gråskimlig fladdermus,
nordisk fladdermus
Fladdermöss
Habitatförlust
Liten ME. En rödlistad art – fransfladdermus- i våtmark men
denna biotoptyp undviks vid exploatering. Inte något identifierat habitat är aktuellt för exploatering, ingen habitatvärdering
i fält för fladdermöss dock genomförd
Liten MK. Låg risk för att fladdermuspopulationer ska påverkas på lokal nivå. Ingen risk
att fladdermuspopulation ska påverkas på
regional/nationell nivå
Fladdermöss
Osäker störningsrisk
Liten ME. Okänt om fladdermöss påverkas av störning i form
av ljud och ljus från vindkraft
Liten MK. Ingen identifierad närliggande
koloni till vägar eller vindkraftverk. En osäkerhet att inte kolonieftersök eller habitatvärdering i fält genomförts
69
Vindkraftsanläggning Tåhult
6.12 Övrig fauna
Klövvilt och större gnagare kommer sannolikt endast
att påverkas tillfälligt av störning under anläggningsfasen.
Sannolikt förekommer liten vattensalamander,
åkergroda, vanlig padda och eventuellt vanlig groda
vid Tåhult. Förekomst av rödlistade groddjursarter är
inte sannolik eftersom dessa arter har andra habitatkrav.
Groddjur är beroende av våtmarker och projektområdet utgörs till stora delar av våtmarker. Eftersom
inte någon anläggning kommer att ske i våtmarker
bedöms påverkan på groddjur genom habitatförlust
även att bli liten. Då trafiken är begränsad på skogsbilvägarna under driftfasen och då de flesta transporter inte sker under kvällstid bedöms risken för påverkan genom ökad dödlighet från trafik bli liten.
Av de fyra stora rovdjuren: varg, lo, järv och brunbjörn uppehåller sig inte någon av arterna i dagsläget i närområdet annat än undantagsvis.
Generell miljöpåverkan
En vindkraftsanläggning kan påverka landlevande
djur genom habitatförsämring t ex genom störning i
form av ljud och ökad mänsklig aktivitet samt genom
att habitat förändras. (Helldin et al., 2012).
Studier av påverkan på landlevande däggdjur
pekar på att tillfällig påverkan är begränsad till
anläggningsfasen t ex för kronhjort, varg, järv och
brunbjörn. Den ökade tillgängligheten till vindkraftsanläggningar kan utgöra ett problem för de fyra stora
rovdjuren, eftersom de undviker områden som regelbundet besöks av människor (Helldin et al., 2012).
Ett förstärkt vägnät kan innebära en viss förlust av
naturliga habitat. För de flesta landlevande däggdjur,
vilka rör sig över stora ytor, är denna förlust troligen
av marginell betydelse, särskilt i jämförelse med det
moderna jord- och skogsbruket (Helldin et al., 2012).
Det har dock visat sig att även små, lågtrafikerade
grusvägar kan utgöra betydande barriärer för smågnagare (Helldin et al., 2012).
Groddjur kan påverkas av vägdragning genom
ökad dödlighet i trafiken och genom förlust av habitat. Groddjur vandrar genom landskapet mellan olika
miljöer och rör sig huvudsakligen under kvällstid.
Skyddsåtgärder
Särskilda skyddsåtgärder har inte bedömts vara
nödvändiga.
Miljökonsekvens
Den sammantagna miljökonsekvensen för övrig fauna
bedöms som liten. Bedömningen motiveras av att
enstaka individer av groddjur och smågnagare kan
omkomma vid vägar, men inte i en utsträckning som
påverkar djurens populationer. Berörda arter är vanliga. Eventuella miljökonsekvenser för större gnagare
och klövvilt i form av störning bedöms bli tillfälliga.
Viktiga habitat för övrig fauna bedöms inte påverkas.
Nuläge och miljöpåverkan Tåhult
Anläggning av vägar kan eventuellt påverka smågnagare och groddjur på individnivå genom att vägarna
utgör en barriär och genom ökad risk för att dödas i
trafiken (tabell 13).
70
Vindkraftsanläggning Tåhult
Tabell 13. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten övrig fauna.
Miljöaspekt
Miljöpåverkan
Miljöeffekt (ME)
Miljökonsekvens (MK)
Övrig fauna
-groddjur
Habitatpåverkan
Trafikdöd
Liten ME. Våtmarker undviks vid etablering. Ingen
förekomst av särskilt skyddsvärda grodarter.
Begränsad trafik. Begränsad trafikdödlighet
Liten MK. Låg risk för påverkan på populationer av groddjur
Övrig fauna
-gnagare
Habitatpåverkan
Trafikdöd
Liten ME. Begränsad trafik medför begränsad
trafikdödlighet
Liten MK. Låg risk för påverkan på populationer av gnagare
Övrig fauna
-stora rovdjur
Störning och habitatförlust
Ingen ME. Ingen känd förekomst av lo, varg,
björn eller järv i närområdet
Ingen MK. Låg risk för påverkan på populationer av stora rovdjur
Övrig fauna
-klövvilt
Störning
Liten ME. Tillfällig störning under anläggningsfasen
Ingen MK. Ingen risk för påverkan på populationer av klövvilt
71
Vindkraftsanläggning Tåhult
6.13 Friluftsliv
Nuläge och miljöpåverkan Tåhult
Friluftsaktiviteter som förekommer inom projektområdet vid Tåhult är jakt, bärplockning och strövande.
Vandringsleder saknas emellertid i projektområdets
närhet. Cirka1 km öster om projektområdet finns skidanläggningen Mullsjö Alpin. Från skidanläggningen
utgår ett skidspår som tangerar projektområdet men
som inte är beläget inom projektområdet – avstånd
till närmaste vindkraftverk är 170 m. I närområdet
förekommer även ett sågverk och skogsbruk som kan
påverka friluftslivet i form av ljud.
Generell miljöpåverkan
Friluftslivet kan i vissa fall påverkas av en vindkraftsetablering genom förhöjd ljudnivå, förändrad landskapsbild eller genom risk för iskast (Naturvårdsverket
2009, Elforsk 2004).
En vindkraftsanläggning ökar ofta tillgängligheten
till och inom området genom utökad vägutbyggnad,
t ex i form av möjligheter till promenader, jakt, bärplockning etc (Naturvårdsverket 2012, Naturvårdsverket 2012e).
Figur 35. Karta som visar skidspår som utgår från skidanläggningen vid Mullsjö Alpin.
72
Vindkraftsanläggning Tåhult
Vid landskapsanalysen framgår att upplevelsen vid
vissa natur- och kulturområden inom analysområdet
inom 15 km kan förändras. Vindkraftverken kommer
sannolikt att vara synliga från fem objekt; Komosse,
Brunsered, Hössnadalen/Gullered Stråkendalen-Bottnarydsfältet och Ryfors bruk, men de kommer att vara
synliga endast från vissa delar och på långt avstånd
och således enbart påverka upplevelsen i liten utsträckning. Vidare kommer anläggningen i sin helhet
att vara synlig endast från ett fåtal platser (bilaga H).
byggnation med berörda jaktlag och med Mullsjö
Alpin.
Miljökonsekvens
Den sammantagna miljökonsekvensen för friluftsliv bedöms bli liten. Bedömningen baseras på att
området idag används i begränsad omfattning för
friluftsaktiviteter och att etableringen inte kan sägas
störa dessa aktiviteter i någon större omfattning. Viss
begränsning av friluftslivet sker genom anpassning av
skidspår samt genom att upplevelsen kan förändras
genom skuggkast, förhöjd ljudnivå och förändrad
landskapsbild men etableringen innebär också ökad
tillgänglighet för friluftslivet genom vägutbyggnad.
Under vintern kan dock tillgängligheten i omedelbar
närhet till vindkraftverken bli begränsad p g a risk för
iskast.
Skyddsåtgärder
Vid urvalet av projekt undviks värdeområden för friluftslivet t ex riskintresse för friluftsliv. Skyddsåtgärder
som genomförs är skyltning för att uppmärksamma
på risk för iskast och efterföljande av de riktlinjer
som finns för ljud och skuggor. Samråd planeras före
Tabell 14. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekt friluftsliv.
Miljöaspekt
Miljöpåverkan
Miljöeffekt (ME)
Miljökonsekvens (MK)
Friluftsliv
Ökade ljudnivåer
Liten ME. Lågt utnyttjande av området för friluftsaktiviteter. Naturvårdsverkets riktlinje om högst 40 dB(A) utomhus vid bostadshus avses
att följas. (Naturvårdsverket, 2012c). Utredning av ljudkällor utförd
av ÅF visar att projektområdet tangerar ett identifierat tyst område. I
närområdet finns befintliga ljudalstrande verksamheter såsom skogsbruk, Mullsjö Alpin och sågverk. Addering av ljudnivåer förväntas inte
uppkomma
Liten MK. Friluftslivet bedöms inte
begränsas av ökade ljudnivåer
Friluftsliv
Skuggkast
Liten ME. Riktlinjen om högst 8 timmar per år avses att följas med
undantag av enstaka bostäder där värden kan komma att överskridas
något under vissa perioder. Skuggurkoppling kan användas om närboende upplever sig störda
Liten MK. Friluftslivet bedöms inte
begränsas av ökat skuggkast
Friluftsliv
Ändrad upplevelse p g a ändrad
landskapsbild
Måttlig ME. Inget närbeläget riksintresse för friluftsliv eller skyddat
område med hänsyn till friluftslivet. Förändringen vid skidanläggning
Mullsjö alpin begränsad. Vindkraftverken synliga från fem natur-och
kulturområden inom 15 km. Se vidare avsnitt landskap och topografi
6.6
Måttlig MK
Friluftsliv
Ändrad tillgänglighet p g a risk för
iskast
Liten ME. Eventuellt begränsad rörlighet under vissa tider i närheten av
vindkraftverk. Skidspår kan behöva kortas intill vindkraftverk nr sex så
att rekommenderat säkerhetsavstånd avseende iskast kan hållas
Liten MK. Friluftslivet bedöms
begränsas endast under korta perioder vintertid på vissa platser
Friluftsliv
Ändrad tillgänglighet med ett mer
välutbyggt vägnät
Måttlig+ ME. Projektområdet blir mer tillgängligt för jakt, vandring,
bär- och svampplockning genom utbyggt vägnät (Naturvårdsverket
2012e) Skidspår beläget utanför projektområdet- Se ovan
Måttlig+ MK. Tillgänglighet för
friluftslivet
Friluftsliv
Störning fauna
Liten ME. Eventuellt minskat jaktbart vilt under anläggningsfasen. Orre
och tjäder förekommer i området och tillhör jaktbart vilt. Även kricka,
grågås, ringduva, björktrast och nötskrika jaktbart vilt som påträffats
Liten MK. Endast tillfällig påverkan
på jaktbart vilt
73
Vindkraftsanläggning Tåhult
6.14 Kulturmiljö
Då stora delar av området består av myrmark kommer eventuella fornlämningar i området att vara lokaliserade till torrare och högre terrängavsnitt, något
som kan komma att innebära en intressekonflikt.
En ansökan om arkeologisk utredning kommer att
inlämnas till Länsstyrelsen i Västra Götalands län och
Länsstyrelsen i Jönköpings län under våren 2013.
Utredningen kommer troligen att genomföras under
sommaren 2013. Enligt Ulricehamns vindkraftsplan
bör vindkraft inte visuellt konkurrera med fasta,
synliga fornlämningar eller värdefulla kulturelement,
exempelvis kyrkobyggnader.
Generell miljöpåverkan
Det kulturhistoriska värdet hos kulturlämningar och
miljöer bedöms utifrån deras vetenskapliga värden
och upplevelsevärden (Eldrun 2011). Vid en vindkraftsetablering finns risk för påverkan dels på fasta
fornlämningar dels på kulturlämningar som t ex
torplämningar (Eldrun 2011).
Kulturmiljöpåverkan kan ske direkt genom markingrepp eller indirekt genom visuell påverkan. För att
undvika kulturmiljöpåverkan bör inte några ingrepp
göras på forn- eller kulturlämningar.
Skyddsåtgärder
Vid urval av lokalisering undveks områden med särskilda kulturvärden t ex riksintresse för kulturmiljövården. Vid planeringen av vindkraftverkens positioner
och vägarnas sträckning har kända kulturlämningar
inom projektområdet undvikits. Anläggningen avses
att anpassas i möjligaste mån och i samråd med tillsynsmyndigheten utifrån de resultat som framkommer
i den arkeologiska utredningen.
Vid behov kan visuell påverkan på kultur- och
fornlämningar förebyggas genom att tillämpa skyddsavstånd eller genom att lämna vegetationsridåer.
Avspärrning av eventuella historiska lämningar görs
för att undvika direkta markingrepp. Om ytterligare
misstänkt fornlämning påträffas under anläggningsarbetena avbryts dessa omedelbart och expertis konsulteras.
Nuläge och miljöpåverkan
De arkeologiska utredningar som genomförts visar
att stora delar av projektområdet består av en stor
mosse, benämnd Hästmossen, vilken historiskt utgjorde utmark. Den nordligaste delen av projektområdet
berör dock Tåhults gamla inägomark.
Fornlämningsbilden inom projektområdet med omnejd karakteriseras av lämningar efter torpbebyggelse
och fossil åkermark (figur 36). Även gravar i form av
stensättningar och rösen förekommer. Utifrån fornlämningsbilden i området görs bedömningen att det kan
finnas lämningar bl a i form av röjningsröseområden
och torpbebyggelse inom projektområdet.
Ett riksintresse för kulturmiljövården, Ryfors, finns
beläget på ett avstånd om cirka 3,5 km från projektområdet (figur 33). På grund av avståndet görs
bedömningen att påverkan på området kommer att
bli ringa till följd av den planerade vindkraftsanläggningen. Det kuperade skogslandskapet innebär att
större delen av anläggningen kommer att vara skymd
från de flesta platser i riksintresseområdet.
Miljökonsekvens
En bedömning av miljökonsekvenser är möjlig först
efter utförd arkeologisk utredning.
74
Figur 36. Karta över fornlämningar vid projektområde Tåhult.
Vindkraftsanläggning Tåhult
Tabell 15. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten kulturmiljö.
Miljöaspekt
Miljöpåverkan
Miljöeffekt
Miljökonsekvens
KulturmiljöTorplämningar
Påverkan upplevelsevärden/
vetenskapliga värden
ME osäker. Troligen endast ev. visuell
påverkan
Avvaktar arkeologisk utredning
Kulturmiljö, Fossilåker mark
Påverkan upplevelsevärden/
vetenskapliga värden
Liten ME (osäker) Ingen visuell påverkan.
Direkt påverkan ej sannolik
Avvaktar arkeologisk utredning
Kulturmiljö, Röjningsrösen
Påverkan upplevelsevärden/
vetenskapliga värden
Osäker ME. Troligen endast ev. visuell
påverkan
Avvaktar arkeologisk utredning
Kulturmiljö
Gravar/rösen/stensättningar
Påverkan upplevelsevärden/
vetenskapliga värden
Osäker ME. Troligen endast ev. visuell
påverkan
Avvaktar arkeologisk utredning
Kulturmiljö Riksintresse Ryfors
Påverkan upplevelsevärden/
vetenskapliga värden
Liten ME (osäker). Från delar av Ryfors
bruks golfbana kan delar av anläggningen bli synlig. Vindkraftverk - ej synliga
från herrgårdsmiljön
MK Liten (osäker). Trolligen åg risk för
minskat kulturmiljövärde
76
Vindkraftsanläggning Tåhult
6.15 Infrastruktur
Nuläge och miljöpåverkan
Samråd har genomförts med Försvaret, Luftfartsverket, teleoperatörer i området samt Jönköpings flygplats, vilka inte har något att erinra mot den planerade vindkraftsanläggningen.
Generell miljöpåverkan
Vindkraftverk ska förläggas med ett skyddsavstånd
till allmänna vägar och järnvägar (Boverket, 2009).
Vindkraftverk kan påverka luftfarten dels genom att
utgöra ett fysiskt hinder för flyget, dels genom att
påverka radiosignaler för kommunikation, navigation
och övervakning (Boverket, 2009). Det finns även generellt en risk för störning av radiotrafiken vid etablering av vindkraftverk.
Försvaret kan även beröras av en vindkraftsetablering genom att etableringen stör försvarets olika
tekniska system t ex radiolänkar, radaranläggningar
och signalspaningssystem (Försvarsmakten, 2012).
Skyddsåtgärder
Det finns inte något behov av skyddsåtgärder
Miljökonsekvens
Eftersom påverkan på infrastruktur saknas uppkommer inte heller några miljökonsekvenser.
Tabell 16. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten infrastruktur
Miljöaspekt
Miljöpåverkan
Miljöeffekt (ME)
Miljökonsekvens (MK)
Luftfart
Störning som fysiskt hinder eller
störning i kommunikationssystem
Ingen ME. Inget närbeläget riksintresse för luftfart. Inget
fysiskt hinder för luftfart eftersom inte inom skyddszon.
Inget att erinra enl. yttrande
Ingen MK
Försvar
Störning i tekniska system
Ingen ME. Inget närbeläget riksintresse för försvaret.
Inget att erinra enl. yttrande
Ingen MK
Vägar- och järnvägar
Vindkraftverk får enligt regelverk
inte vara belägna för nära
Ingen ME. Inga närbelägna järnvägar. Inget att erinra
enl. yttrande från Trafikverket. Skyddsavstånd har iakttagits till allmän väg norr om projektområdet
Ingen MK
Teleoperatörer
Störning i tekniska system
Ingen ME Inget att erinra enl. yttranden från berörda
operatörer
Ingen MK
77
Vindkraftsanläggning Tåhult
6.16 Luft och klimat
Efter sex månader i drift har vindkraftverken producerat lika mycket energi som förbrukas vid tillverkning och transport av vindkraftverken (Vestas, 2012;
Martinez, 2009; SOU 1999) (tabell 17).
Generell miljöpåverkan
Anläggning av vindkraft har generellt en positiv miljöpåverkan eftersom den bidrar till omställningen till
förnyelsebara energikällor och ersätter fossila bränslen. Fossila bränslen ger upphov till miljöpåverkan i
form av luftföroreningar- bl a av koldioxid, svaledioxid och koloxid.
Skyddsåtgärder
Eftersom miljökonsekvensen är positiv bedöms inte
behov av skyddsåtgärder föreligga.
Miljökonsekvenser
Den sammantagna miljökonsekvensen för luft och
klimat är positiv. Bedömningen motiveras av att
etableringen bidrar till minskade luftföroreningar och
därigenom till att minska skador till följd av försurning, klimatförändring och annan luftförorening.
Nuläge och miljöpåverkan
Elproduktionen från den planerade anläggningen
uppskattas till ca 60 GWh per år, vilket motsvarar en
årsförbrukning av hushållsel för ca 13 000 hushåll.
Om man förutsätter att den el som produceras av
vindkraftverk ersätter importerad el producerad av
kolkondenskraftverk, s k marginalel, minskar de
årliga utsläppen (regionalt och globalt) enligt nedan.
Den totala andelen transporter under anläggningsskedet förväntas uppgå till högst 1500 lastbilstransporter.
• Utsläpp av koldioxid: 48 400 ton/år (Energimyndigheten, 2008)
• Utsläpp av svaveldioxid: 72 ton/år (Vattenfall,
2005)
• Utsläpp av kväveoxider: 60 ton/år (Vattenfall,
2005)
• Utsläpp av sot samt slagg och flygaska minskar
Tabell 17. Detaljerad miljökonsekvens för miljöaspekten luft och klimat.
Miljöaspekt
Miljöanspråk
Miljöeffekt (ME)
Miljökonsekvens (MK)
Luft och klimat
Minskade utsläpp av koldioxid
Måttlig+ ME. Lägre nivåer av koldioxid i atmosfären
Måttlig+ MK. Mindre skador till följd av klimatförändringar
Luft och klimat
Minskade utsläpp av svaveldioxid
Måttlig+ ME. Lägre nivåer av
svaveldioxid i atmosfären
Måttlig+ MK. Mindre skador till följd av försurning,
luftföroreningar
Luft och klimat
Minskade utsläpp av kväveoxid
Liten+ ME. Lägre nivåer av kväveoxid i atmosfären
Liten+ MK. Mindre skador till följd av luftföroreningar
78
Vindkraftsanläggning Tåhult
7 Sammantagna miljökonsekvenser
Miljökonsekvensen för varje miljöaspekt har redovisats i slutet av varje avsnitt 6.4–6.16. I tabellen nedan presenteras en nyckel för hur bedömningen skett. För merparten av aspekterna i bedömningsnyckeln har kriterier
utarbetats för vad som är hög-, måttlig- och låg negativ miljökonsekvens. Även för positiva effekter finns kritierer uppsatta. De aktuella bedömningen för varje miljöaspekt i vindkraftsprojekt Tåhult har markerats i tabellen
med färgkoder. För miljöaspekter där miljökonsekvensen helt uteblir, eller ej kan bedömas har färgmarkering
utelämnats.
Tabell 18. Bedömningsnyckel och sammantagen bedömning av miljökonsekvenser för respektive miljöaspekt.
Aspekt
Stor
Måttlig
Liten
Positiv
Markanvändning
Etableringen försvårar kraftigt
för befintlig markanvändning
Etableringen har vissa
negativa konsekvenser för
markanvändning som är av
betydelse i området
Etableringen medför små
negativa konsekvenser för
markanvändning av ringa
betydelse i området
Etableringen underlättar för
befintlig markanvändning
jämfört med nollalternativet
Boendemiljö
Etableringen överskrider
tydligt riktlinjerna för ljud och
skuggor eller kraftigt för en av
riktlinjerna
Etableringen överskrider
riktlinjer för ljud och/ eller
skuggor i liten utsträckning
vid några lokaler men ligger
under riktlinjerna vid de flesta
lokaler
Etableringen överskrider
obetydligt eller ligger under
riktlinjer för ljud och/eller
skuggor
Etableringen medför inte att
riktlinjer för ljud och skuggor
överskrids utan medför att ljud
och skuggor samspelar med
upplevelsen i området eller
maskerar ljud och skuggor
från annan verksamhet jämfört
med nollalternativet
Landskapsbild
Etableringen dominerar
landskapsbilden: minst två av
följande kriterier gäller: utgör
en skarp skalkontrast till övriga
landskapet, konkurrerar med
viktiga landmärken, inverkar
på upplevelsen på ett flertal
lokaler eller på enstaka lokaler
med höga värden
Etableringen är synlig från ett
flertal lokaler, dominerar delvis
landskapsbilden: minst två av
följande kriterier gäller: står
i viss skalkontrast till övriga
landskapet, konkurrerar med
enstaka landmärken och/eller
inverkar på upplevelsen vid
några lokaler
Etableringen är delvis synlig
från några lokaler men dominerar inte landskapsbilden,
minst två av följande kriterier
gäller: är i samma skala som
övrigt landskap, kontrasterar
inte med viktiga landskapselement eller inverkar på upplevelsen vid enstaka lokaler
Etableringen samspelar med
och framhäver landskapets
befintliga element utan att
förta upplevelsen av dessa
Geologi
Etableringen kräver material
eller tar områden i anspråk
för materialutvinning som innehåller mineral eller jordarter
till vilka tillgången är nationellt
begränsad
Etableringen använder mineral
eller jordartstillgångar som är
något begränsade och ingen
återvinning av materialet görs
Etableringen använder i huvudsak mineral eller jordarter
till vilka tillgången är god,
alternativt återvinns material
efter avveckling
Saknas då materialanvändning är en nödvändighet och
därmed per definition en
påverkan utöver nollalternativet
Hydrologi
Etableringen medför omfattande förändringar i det
befintliga yt- och grundvattensystemet och riskerar att
påverka status i anslutande
vattenförekomster
Etableringen medför förändrad volym, kvalitet eller
sträckning i det lokala yt- eller
grundvattensystemet, men
riskerar inte att påverka status
i anslutande vattenförekomster
Etableringen medför mindre
förändringar i yt- eller
grundvattenflöden. Flertalet
förändringar är tillfälliga och
lokala. Status i vattenförekomster påverkas ej
Etableringen medför tydliga
förbättringar i det lokala vattensystemet eller förändringar som har positiv effekt på
anslutande vattenförekomsters
status
Naturvärden
Etableringen får oersättliga
konsekvenser för arter, miljöer
eller strukturer som är av
nationellt bevarandeintresse
Etableringen får konsekvenser
för miljöer eller strukturer
som minskar regionalt eller
för utbredning av rödlistade
arter eller arter upptagna på
habitatdirektivet
Etableringen får konsekvenser
för miljöer eller strukturer i
direkt anslutning till etableringen, men ingen påverkan
på populationer av arter
upptagna på rödlistan eller
habitatdirektivet
Etableringen leder till en förbättring för en eller flera arter,
miljöer eller strukturer lokalt,
utan lokala negativa effekter
för desamma
79
Vindkraftsanläggning Tåhult
Aspekt
Stor
Måttlig
Liten
Positiv
Fågelfauna
Etableringen medför risk
för kollisioner, störning eller
påverkan på livsmiljöer för
en eller flera fågelarter i
en omfattning som bedöms
påverka artens population på
nationell nivå
Etableringen medför risk
för kollisioner, störning eller
påverkan på livsmiljöer för en
eller flera fågelarter upptagna
på rödlistan eller habitatdirektivet
Etableringen medför risk
för kollisioner, störning eller
påverkan på livsmiljöer hos
fågelarter som ej är rödlistade
eller upptagna på habitatdirektivet. Effekter bedöms bli
lokala
Medför förbättrade
förutsättningar för populationer hos en eller flera fågelarter
utan att samtidigt medföra
negativa effekter
Fladdermusfauna
Etableringen medför risk
för kollisioner, störning eller
påverkan på livsmiljöer för
en eller flera fladdermusarter
i en omfattning som bedöms
påverka artens population på
nationell nivå
Etableringen medför risk
för kollisioner, störning eller
påverkan på livsmiljöer för
en eller flera fladdermusarter
upptagna på rödlistan eller
habitatdirektivet
Etableringen medför risk
för kollisioner, störning eller
påverkan på livsmiljöer hos
fladdermusarter som ej är
rödlistade eller upptagna
på habitatdirektivet. Effekter
bedöms bli lokala
Medför förbättrade
förutsättningar för populationer hos en eller flera fladdermusarter utan att samtidigt
medföra negativa effekter
Övrig fauna
Medför påverkan på populationen hos arter upptagna på
rödlistan eller habitatdirektivet
genom habitatförändring eller
direkt ökad dödlighet
Medför påverkan på populationen av regionalt betydelsefulla arter direkt genom
ökad dödlighet eller genom
habitatförändring
Medför påverkan på populationen på lokal nivå eller på
individnivå av vanliga arter
direkt genom ökad dödlighet
eller genom habitatförändring
Medför förbättrade
förutsättningar för populationen hos en eller flera
arter utan samtidiga medföra
negativa effekter
Friluftsliv
Etableringen riskerar att få
konsekvenser för upplevelsevärden som är av central
betydelse för bygdens turism
och annan upplevelseverksamhet i bygden
Etableringen inverkar på ett
betydande sätt på utövande av
fritidsaktiviteter inom området
som i stor omfattning redan
utövas av ett flertal närboende
eller organisationer
Etableringen inverkar till viss
del på framtida möjligheter
att utöva fritidsintressen för ett
flertal personer, eller inverkar
till viss del på sporadiska aktiviteter som utövas av ett fåtal
Etableringen har en positiv
effekt på utövande av fritidsintressen genom att förbättra
tillgänglighet eller upplevelsevärden utan att samtidigt innebära negativa konsekvenser
Kulturmiljö
Etableringen har en direkt
påverkan på fasta fornlämningar eller övriga fornlämningar
av stort nationellt eller regionalt bevarandevärde eller har
omfattande inverkan på pedagogiska värden i nationellt
viktiga kulturmiljöområden
(t ex riksintressen)
Etableringen har direkt påverkan på fasta fornlämningar
eller övriga fornlämningar eller har påverkan på regionalt
unika kulturmiljöer
Etableringen medför ingen
direkt påverkan på fasta
fornlämningar eller övriga
fornlämningar men har viss indirekt påverkan på regionala/
lokala kulturvärden
Etableringen framhäver den
lokala kulturens särart i större
eller mindre omfattning utan
att inverka negativt på befintliga kulturvärden
Infrastruktur
Etableringen inverkar enligt
samråd med relevant myndighet menligt på intressen som
luftfart, försvar, väg-järnväg
eller telekommunikation
Etableringen har viss inverkan
på intressen som luftfart,
försvar, väg, järnväg eller
telekommunikation
Etableringen bedöms enligt
samråd med relevant myndighet ej inverka menligt på
intressen som luftfart, försvar,
väg-järnväg eller telekommunikation
Etableringen bedöms enligt
samråd med relevant myndighet ha positiva konsekvenser
utan samtidiga negativ inverkan på övriga intressen
Luft och klimat
Etableringen medför ökade
utsläpp av kvävedioxid,
svaveldioxid och kvävedioxid
Etableringen medför under
livscykeln en nettoreduktion
av utsläpp av kvävedioxid,
svaveldioxid och kväveoxid
80
Vindkraftsanläggning Tåhult
8 Uppfyllelse av
miljökvalitetsmål
8.2 Frisk luft
Utifrån antagandet att vindkraftsel kan ersätta el
producerad från kolkraft kan vindkraftsprojekt bidra
till lägre utsläpp av föroreningar till luft. För miljökvalitetsmålet Frisk luft har minskade luftföroreningar en
mer lokal effekt än begränsad klimatpåverkan.
Riksdagen har antagit miljökvalitetsmål där det anges
vilken riktning samhällsutvecklingen bör ha för att
uppnå ett långsiktigt uthålligt samhälle. För närvarande finns det 16 miljökvalitetsmål.
Arbetet med miljökvalitetsmål pågår även på regional och lokal nivå. Målen utgår från de nationella
miljökvalitetsmålen i kombination med länsspecifika
förutsättningar och målsättningar. Fjorton av miljökvalitetsmålen är aktuella för Jönköpings län medan
femton av miljökvalitetsmålen är aktuella för Västra
Götalands län. Undantagna miljökvalitetsmål är ”Hav
i balans” för Jönköpings län och ”En storslagen fjällmiljö” för båda länen. I några fall finns egna delmål
på länsnivå som saknar motsvarighet nationellt.
Regional nivå
På regional nivå, både i Jönköpings län och i Västra Götalands län, finns tydliga mätbara mål om att
minska mängden utsläpp av partiklar och kvävedioxid. Vindkraft leder till en viss minskning av förbränning vilket ger upphov till minskade utsläpp av partiklar och kvävedioxid.
8.3 Bara naturlig försurning
Den viktigaste källan till försurning är förbränning av
energiprodukter som innehåller svavel, bland annat
kol- och petroliumprodukter. Minskad förbränning
genom ett ökat andelstal vindkraftsbaserad energi
minskar försurningseffekten.
8.1 Begränsad klimatpåverkan
Vindkraftsproducerad el ger inte något utsläpp av
koldioxid utan har möjlighet att ersätta motsvarande
mängd el producerad av kolkraft. Det är inom miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” som vindkraftsprojektet medför det största positiva bidraget av
samtliga miljökvalitetsmål.
Regionala miljökvalitetsmål
I Västra Götalands finns mål om reglering för surhetsgrad samt för utsläpp av svaveldioxid och kvävedioxid.
Regionala miljökvalitetsmål
De regionala delmålen i Jönköpings län syftar bland
annat till att minska utsläppen av växthusgaser, där
ett av de viktigaste målen är att minska utsläppen
till år 2020 så att dessa blir minst 25% lägre än år
1990.
De regionala delmålen för Västra Götalands län
anger att andelen förnybar energi i länet år 2020 ska
uppgå till minst 50 procent av den totala energianvändningen. Nyetablering av vindkraftverk bidrar till
en sådan utveckling på regional nivå.
8.4 Giftfri miljö
Anläggning av vindkraft har inte någon nämnvärd
inverkan på miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö”.
8.5 Skyddande ozonskikt
Anläggning av vindkraft har inte någon nämnvärd inverkan på miljökvalitetsmålet ”Skyddande ozonskikt”.
81
Vindkraftsanläggning Tåhult
8.6 Säker strålmiljö
innebär att luftföroreningar kommer att minska, vilket
innebär en något minskad föroreningsbelastning på
grundvattnet.
När det gäller miljökvalitetsmålet ”Säker strålmiljö”
inskränker sig effekten på miljökvalitetsmålet till de
elektromagnetiska fält som alstras då den el som produceras av vindkraftsanläggningen ska distribueras
mot regional- eller stamnätet i de kablar som förläggs
i och kring vindkraftsanläggningen. Detta är en strikt
begränsad lokal effekt.
Regionala miljökvalitetsmål
Västra Götalands län har som målsättning att senast
år 2010 förhindra att användningen av mark och
vatten leder till förändringar av grundvattennivåer
eftersom det ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten och för djur- och växtliv i
angränsande ekosystem.
8. 7 Ingen övergödning
Projektet innebär ingen nämnvärd direkt påverkan
på miljökvalitetsmålet. I den mån som vindkraftselen
ersätter elproduktion baserad på förbränning minskas
utsläppen av kväveoxider som bidrar till övergödning.
8.10 Hav i balans samt en
levande skärgård
Anläggning av vindkraft har inte någon nämnvärd inverkan på miljökvalitetsmålet eftersom anläggningen
planeras till skogsbygd långt ifrån kusten.
8.8 Levande sjöar och
vattendrag
Projektet innebär en viss påverkan på hydrologin vid
projektområdet men de negativa effekterna bedöms
bli marginella för närliggande sjöar och vattendrag
och därmed bedöms även inverkan på miljökvalitetsmålet som extremt begränsad. Ett antagande om att
el producerad från vindkraft ersätter kolkraftsbaserad
el innebär att luftföroreningarna kommer att minska,
vilket innebär en något minskad föroreningsbelastning på ytvattnet. Med detta scenario skulle en ökad
andel vindkraftsbaserad el i elsystemet få en marginell positiv nettoeffekt på miljökvalitetsmålet levande
sjöar och vattendrag.
8.11 Myllrande våtmarker
8.9 Grundvatten av god
kvalitet
Regionala miljökvalitetsmål
På regional nivå i Jönköping finns bl a mål om att
våtmarker ska skyddas så långt som möjligt mot
dränering, torvtäkter, vägbyggen och annan exploatering. Skogsbilvägar ska inom respektive län
inte byggas över våtmarker med höga natur- eller
kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa
Under förutsättning att anläggning av fundament och
nybyggnad av vägar genomförs med de skyddsåtgärder som föreslagits och att föreslagna skyddsåtgärder genomförs, riskerar projektet inte att inverka
negativt på projektområdets hydrologi i någon större
grad. Därmed bedöms även inverkan på miljökvalitetsmålet bli låg. Ett antagande om att el producerad
från vindkraft ersätter kolkraftsbaserad el innebär att
luftföroreningarna kommer att minska, vilket är gynnsamt för våtmarkernas hydrologi och deras biologiska
mångfald.
Projektet innebär ingen nämnvärd direkt påverkan på
dricksvatten eller grundvattentäkter. Inga skyddszoner
för vattentäkter är belägna inom eller i närheten av
anläggningsområdet. Ett antagande om att el producerad från vindkraft ersätter kolkraftsbaserad el
82
Vindkraftsanläggning Tåhult
8.13 Ett rikt odlingslandskap
våtmarker påverkas negativt. Vid Tåhult kommer
skyddsåtgärder att vidtas vid anläggning av vindkraftverk för att minimera miljöpåverkan och möjliggöra
uppfyllandet av miljökvalitetsmålet.
Då vindkraftsanläggningen och de nya vägar som
blir följden av denna byggs i skogsmark, och eftersom närmaste odlings- eller betesmark är belägen
på behörigt avstånd från vindkraftsanläggningen,
kommer projektet inte att påverka miljökvalitetsmålet
nämnvärt.
Nydragning av skogsbilvägar och öppningar i
form av uppställningsplatser gynnar ofta växtarter
som är karaktäristiska för kulturlandskapet vilket kan
bidra positivt till miljökvalitetsmålet.
8.12 Levande skogar
Nyanläggning av vägar och anläggning av vindkraftverk vid Tåhult medför förluster av skogsmark. Förlusten av skogshabitat har dock endast betydelse för
miljökvalitetsmålet om skogen bedöms ha naturvärden. Vid etablering av de planerade vindkraftverken i
Tåhult är förlusten av areal skogsmark liten samtidigt
som de avverkade skogspartierna består av produktionsskog av barr, vilka har begränsade naturvärden.
Både produktionen av virke och den biologiska
mångfalden i skogen missgynnas av luftföroreningar
och klimatförändringar. Eftersom vindkraft bidrar till
att uppnå miljökvalitetsmålet om begränsad klimatpåverkan kan etablering av vindkraftverk i ett större
perspektiv vara gynnsam för skogen.
8.14 God bebyggd miljö
Av samtliga miljökvalitetsmål är ”God bebyggd miljö”
troligtvis det miljökvalitetsmål som kan påverkas mest
negativt av vindkraft. Det aktuella projektets omgivningar är dock glest bebyggda och avståndet från
vindkraftverk till bebyggelse relativt långt. Ljud- och
skuggnivåer bedöms inte innebära någon påtaglig
skada eller olägenhet för människors hälsa och kringliggande bebyggelse. Vindkraften kan även inverka
positivt på miljökvalitetsmålet, se regionalt miljökvalitetsmål nedan.
Regionala miljökvalitetsmål
För miljökvalitetsmålet finns på regional nivå en
mängd delmål, vilka i huvudsak syftar till att värdefull
skog ska skyddas på olika sätt. Det finns en vilja att
skydda värdefulla naturtyper och arter, vilket i praktiken innebär åtgärder som att lämna död ved och
att öka andelen lövskog och gammelskog. Eftersom
projektområdena inte innehåller några särskilt värdefulla naturtyper eller andra naturvärden knutna till
skogen förväntas inte någon nämnvärd påverkan.
Som skyddsåtgärd kommer äldre skyddsvärda träd
att sparas vid avverkning.
Regionalt miljökvalitetsmål
De regionala målen anger att boende- och fritidsmiljö
ska uppfylla samhällets krav på bl a gränser för ljud.
Vindkraftsetableringen bedöms inte motverka denna
ambition eftersom Naturvårdsverkets och Boverkets
riktlinjer om ljud och skugga avses att följas. I båda
länen finns ambitionen om att vindkraft ska bidra till
en god bebyggd miljö eftersom ett av de regionala
delmålen är att energianvändning ska ske på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt där
främst förnybara energikällor används.
Från och med 2010 ska fysisk planering grundas
bl a på hur förnybara energiresurser ska tas till vara,
t e x hur vindkraft ska främjas. På sikt ska förnyelse-
Regionala miljökvalitetsmål
I Västra Götalands län anges att mängden död ved
ska öka i produktionsskogen samt att andelen lövskog
och mängden gammelskog ska öka.
83
Vindkraftsanläggning Tåhult
8.15 Ett rikt växt- och djurliv
bara energikällor svara för den huvudsakliga energitillförseln. I de regionala miljökvalitetsmålen framhålls
även vikten av en hållbar bebyggelse bl a vid nylokalisering. Detta uppnås genom lokalisering av vindkraftsanläggningen till ett område där friluftsliv och
antal närboende är begränsat och där det inte finns
några naturvärden av särskilt bevarandevärde.
Projektområdet vid Tåhult bör betraktas som ett
lämpligt område med hänsyn till ovan nämnda aspekter. På regional nivå finns även en ambition att den
bebyggda miljön ska ge skönhetsupplevelser samt
ett varierat utbud av service. Huruvida vindkraftverk
uppfattas negativt eller positivt skiljer sig mellan olika
personer och präglas i viss mån av inställningen till
energislaget. Energitillgång är en service som etableringen bidrar till.
Huruvida vindkraften utgör en potentiell konflikt med
”Ett rikt växt- och djurliv” är i högsta grad projektspecifikt. Om hänsyn tas vid val av plats bör varken
växter eller djur påverkas i någon större utsträckning
vid en vindkraftsetablering.
Utifrån den anpassning av projektet och de
skyddsåtgärder som rekommenderas vid Tåhult bedöms negativ påverkan på både djur- och växtliv bli
små. Klimatförändringar är dock ett av de största hoten mot biologisk mångfald och genom att medverka
till en övergång till förnyelsebara energikällor kan de
negativa effekterna av klimatförändring på djur och
växter minska.
84
Vindkraftsanläggning Tåhult
9 Skyddsåtgärder och
uppföljning
dier genomförts, där tidigare kända värden kartlagts,
vilka följts av inventeringar. Anläggningen har anpassats utifrån både kunskap från förstudier och inventeringar. Skyddsåtgärder har föreslagits, bland annat
har hänsyn tagits genom skyddsavstånd till orrspelsplatser, men även genom att tillämpa en skyddszon
om minst 30 m från värdeobjekt.
Under byggnationen kan ytterligare behov av och
möjlighet till anpassning uppkomma, t ex genom att
projektområdena i sig anpassas efter eventuella nya
påträffade värden. I detaljprojekteringen av anläggningen och inför byggnation kommer dessa frågor att
behandlas i samråd med tillsynsmyndigheten.
Verksamhetsutövaren har ett ansvar för egenkontroll som uppfylls genom ett kontrollprogram. I
kontrollprogrammet för Tåhult föreslås uppföljande
fågelstudier. Om problem av något slag skulle uppstå
finns möjlighet att vidta ytterligare skyddsåtgärder
i efterhand t ex genom stoppdrift av vindkraftverk
under vissa tider för att minska risk för kollision eller
skuggurkoppling för att minska störning från skuggkast. För en mer ingående beskrivning av skyddsåtgärder se tabell 19.
I detta avsnitt presenteras de inarbetade skyddsåtgärder som genomförts för att minimera miljöpåverkan
för vindkraftsanläggningen vid Tåhult. Vidare föreslås
ytterligare skyddsåtgärder som kan genomföras vid
detaljprojekteringen och byggnationen av anläggningen. De förslag till skyddsåtgärder och uppföljande utredningar som presenteras kan användas som
underlag för ett kontrollprogram.
För att minimera miljöpåverkan vid projektutvecklingen är det viktigt med tidiga utredningar och att
hänsyn tas till framkomna värden.
För att minimera miljöpåverkan sker inledningsvis
ett urval av lämpliga lokaliseringar, varvid områden
selekteras ut som förutom att de uppvisar goda vindförhållanden, har få konflikter med utpekade kända
värdeområden och där riktlinjer för ljud och skuggor
inte beräknas överskridas. Vid denna urvalsprocess
utvärderas även alternativa placeringar.
Tidigt i projektutvecklingen för Tåhult har förstu-
Tabell 19. Redovisning skyddsåtgärder vid etablering av vindkraft vid Tåhult. Inarbetade skyddsåtgärder = skyddsåtgärder som har
inarbetats under projektutvecklingen, Övriga skyddsåtgärder = skyddsåtgärder som planeras vid en etablering av vindkraftverk eller som
kommer att tillämpas om det finns ett behov.
Miljöaspekt
Inarbetade skyddsåtgärder
Övriga skyddsåtgärder
Markanvändning
Boendemiljö
Samordning anläggningsaktiviteter vindkraft/skogsbruk. Avverkning
av skog för anläggningsytor i samråd med markägare. För friluftsliv, se
nedan
Urval – minsta avstånd till bebyggelse. Ett minsta
avstånd om 750 m har iakttagits till närliggande
bebyggelse. (Undantag Torpet 1:1 - 690 m enligt
överenskommelse med fastighetsägare)
En gråvit matt färg avses att användas. Denna färg väljs eftersom den
jämnar ut kontraster och anpassar vindkraftverken till olika ljus- och
väderleksförhållanden. Bladen utformas med en matt yta för att minimera
reflexer
Anpassning av anläggningens utformning storlek
och effekt för att riktlinjerna för skuggor och
ljud inte ska överskridas t ex skyddsavstånd från
bostadshus
Bästa teknik för lägsta möjliga ljudnivå tillämpas vilket innebär variabelt
varvtal eller generator med två varvtal. Lägre bladspetshastighet och
ljudnivå vid de tillfällen då det naturliga vindbruset är lägre
Information till närboende
Uppföljande mätning av ljud, installation av skuggurkoppling vid behov
Transportstyrelsens föreskrifter ang. hinderbelysning efterlevs. Ljusen kommer att synkroniseras. Hinderbelysning kan avskärmas mot markytan i
närområdet. Vindkraftverken kommer att förses med skymningsrelä
85
Vindkraftsanläggning Tåhult
Miljöaspekt
Inarbetade skyddsåtgärder
Landskap och
topografi
Följer riktlinjer enligt landskapskaraktärisering
och vindkraftspolicyer
Övriga skyddsåtgärder
Enhetlig och diskret utformning, färgsättning etc.
av anläggning
Geologi
Geoteknisk undersökning - provborrning
Massbalans eftersträvas, massor från närbelägen täkt eller från ny täkt
inom projektområdet. Naturgrus kommer i möjligaste mån att undvikas
Utnyttja befintliga vägar i största möjliga mån – minskar mängden massor
Hydrologi
Undviker partier med värdefulla våtmarker, skyddsavstånd minst 30 m till våtmark, anläggning
av vindkraftverk på fast mark
Samråd med tillsynsmyndigheten inför detaljprojektering och anläggningsarbeten
Undviker bäckövergång vid vägdragning – tre
övergångar av påverkade vattendrag
Vägtrummor vid bäckövergång. I känsliga vattendrag kan valvbåge
användas för att minimera påverkan
Vid risk för grumling kommer sedimentfällor att anläggas i första hand
genom att vattnet avleds på fast mark för naturlig filtrering
Eventuell uppföljande inventering
Eventuell ansökan om tillstånd för vattenverksamhet, eventuell dispens
från markavvattning
Undvika transporter i eller nära anslutning till vattendrag/våtmarker.
Tunga maskiner får inte köra i vattendrag. Vid ytor med sämre bärighet
kommer schaktningsarbeten och tunga transporter att undvikas i största
möjliga mån under blöta perioder för att minimera risken för körskador och avvattning. Vid arbeten som riskerar att leda till körskador ska
förstärkningar ske med körplåtar eller dylikt
Markbundna
naturvärden
Skyddsavstånd om minst 30 m från våtmark och
höga naturvärden
Avverkning av skog utförs med fördel när marken är frusen eller snötäckt
Utnyttjar befintliga skogsbilvägar så långt som
möjligt
Justering av projektområden vid detaljprojektering i samråd med tillsynsmyndigheten om särskilda värden upptäcks
Undviker anläggning i tidigare utpekade värdeområde och värdeområden som framkommit vid
inventeringen. Med undantag för mindre partier i
VMI –objekt ”Hästmossen och Torpamossen” som
bedömts sakna värden vid inventering
Försiktighetsåtgärder vid avverkning nära vattendrag
Platsval-ett relativt artfattigt område
Förebyggande av vattenhinder vid byggnation av vägar t ex genom att
använda trummor
Hantering av drivmedel och andra kemikalier med försiktighet nära
våtmarker, vattendrag och sjöar. Under byggnationsfasen ska saneringsutrustning för oljeläckage finnas i respektive arbetsmaskin eller fordon.
Tankning och service av maskiner under byggnationsfasen sker på avsedd
plats
Avfall som uppkommer i samband med byggnationen omhändertas enligt
gällande kommunala krav och lagstiftning
Identifierade områden och lokaler med höga naturvärden undviks och
markeras i fält med käppar eller band. Identifierade skyddsvärda träd
inklusive rotsystem kommer att bevaras. Äldre träd lämnas orörda i
största möjliga mån
86
Vindkraftsanläggning Tåhult
Miljöaspekt
Inarbetade skyddsåtgärder
Övriga skyddsåtgärder
Markbundna
naturvärden
Fågelfauna
Samtliga entreprenörer och leverantörer ska enligt avtal ta del av upprättad miljöhanteringsplan och utföra anläggningsarbetena i enlighet med
denna samt iaktta de skyddsåtgärder som gäller för anläggningen
Skyddsavstånd om 500 m från orrspelplatser
Uppföljande inventering av fågel inom ramen för ett kontrollprogram,
under byggnation+2 år
Plats vald till ett relativt artfattigt område
Anläggning av vindkraftverk och vägdragning
vid kända värdefulla habitat för fågel undviks
Fladdermöss
Etablering i potentiell jaktmiljö och habitat för
rödlistade arter fransfladdermus – våtmarker –
undviks
Platsval-ett relativt artfattigt område
Friluftsliv
Särskilda värdeområden t ex populära
besöksmål, riksintresse för friluftsliv undviks
Samråd med berörda jaktlag innan byggnation och Mullsjö Alpin angående skidspår
Varningsskylt för nedfallande is
87
Vindkraftsanläggning Tåhult
10 Litteratur
Eldrun, 2011, Rapport från Kulturhistorisk inventering inför projektering av vindanläggning i Tåhult,
arkeologisk utredning, http://www.lansstyrelsen.
se/jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/miljooch-klimat/verksamheter-med miljopaverkan/
Aktuella%20pr%C3%B6vnings%C3%A4renden%20
S%C3%B6tterf%C3%A4llan/flik23mkbbilaga10.
pdf
Elforsk, 2004, Svenska erfarenheter av vindkraft i
kallt klimat – nedisning, iskast och
avisning, Elforsk rapport 04:13
Energimyndigheten 2008. Koldioxidvärdering av
energianvändning – Vad kan du göra för
klimatet?
Energimyndigheten, 2012a, http://energimyndigheten.se/Global/Om%20oss/Vindkraft/Riksintressen%20för%20vindbruk/Kriterier%20Riksintresse%20vindbruk%202008.jpg
Energimyndigheten, 2012b, http://energimyndigheten.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Nu-harsvensk-vindkraft-natt-7-TWh/
Esseen, P.-A. 2006. Edge effects on the old-growth
forest indicator lichen Alectoria sarmentosa in
natural ecotones. Journal of Vegetation Science
17:185-194.
Försvarsmakten, 2012, http://www.forsvarsmakten.
se/sv/Om-Forsvarsmakten/Remisser/Informationtill-vindkraftsforetag/
Helldin J. O., Jung J., Neumann W., Olsson, M.,
Skarin A., Widemo F., 2012, Vindkraftens effekter
på landlevande däggdjur, En syntesrapport Rapport 6499.
Henningsson M., 2012, Vindkraftens påverkan på
människors intressen En syntesrapport, Naturvårdsverket rapport 6497.
Kotliar N. B. och Wiens J. A. 1990. Multiple scales
of patchiness and patch structure: a hierarchical
framework for the study of heterogeneity. - Oikos
59: 253-260.
Ahlén, I. 2002. Fladdermöss och fåglar dödade av
vindkraftverk. Fauna och Flora 97, 14-22.
Ahlén, I. 2010. Fågelarter funna under vindkraftverk i
Sverige. Vår Fågelvärld 69(4):8–11.
Artskyddsförordning SFS (2007:845)
Angelstam P. 1992. Conservation of communities The importance of edges,
surroundings and landscape mosaic structure. - I:
Hansson L. (ed.), Ecological principles of nature
conservation. Elsevier Appl. Science, London. p.
9-70.
Arnett, E. B., W. K. Brown, W. P. Erickson, J. K.
Fiedler, B. L. Hamilton, T. H. Henry, Jain, G. D.
Johnson, J. Kerns, R. R. Koford, C. P. Nicholson, T.
J. O´Connell, M. D. Piorkowski och R. D. Tankersley 2008b. Patterns of bat fatalities at wind energy
facilities in North America. Journal of Wildlife
Management 72, 61-78.
Boverket, 2009, Vindkraftshandboken - Planering och
prövning av vindkraftverk på land och i kustnära
vattenområden, http://www.boverket.se/global/
webbokhandel/dokument/2009/vindkraftshandboken.pdf
Brinkmann, R., Bontadina, F., 2006. Survey of possible operational impacts on bats by wind facilities in southern Germany. Administrative district
of Freiburg – Department 56 Conservation and
Landscape Management.
De Jong J., Oscarsson, A., Lundmark G., 2004, Hur
behandlas biologisk mångfald i MKB?
Centrum för biologisk mångfald
Dürr, T. 2012. Vogelverluste an Windenergieanlagen
in Deautschland. Stand: 10 Mai . 2012. Landesumweltamt Brandenburg.
Egerup G., 2007, Avdelning för Energihushållning
Institutionen för Energivetenskaper Lunds Tekniska
Högskola Skogs påverkan på vindkraftsproduktion,
- en fallstudie av vindkraftverk vid Andersfält.
88
Vindkraftsanläggning Tåhult
Knutsson, G., Morfeldt, C-O. 1995. Grundvatten
– teori och tillämpning. Svenskt tryck AB 1995,
utgåva 2.
Lennartsson T., 2009, Biologisk mångfald och traditionell markanvändning. Att förstå biologiskt
kulturarv i Sverige och Rumänien, fältkompendium.
Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2009, Landskapskaraktärisering - En helhetssyn på landskapet vid
planering och prövning av vindkraftsanläggningar,
meddelande nr 2009:48.
Länsstyrelsen i Kalmar län, underlag för bedömning
av stora opåverkade områden i Kalmar län, meddelande 2002:12.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Så mår miljön i
Västra Götaland!, Bedömningar av miljökvalitetsmålen samt prognos till 2020, Rapport 2010:62.
Martınez E., Sanz F, Pellegrini S, Jimenez ,Blanco,
2009, Life cycle assessment of a multi-megawatt
wind turbine, Renewable Energy 34, p 667–673
http://www.assemblywales.org/bus-home/buscommittees/bus-committees-scrutiny-committees/
bus-committees-third-sc-home/bus-committeesthird-sc-agendas/sc_3_-01-09__p8__further_evidence_from_bwea_cymru_on_carbon_reduction_
via_land_use.pdf?langoption=3ochttl=SC(
Miljöbalken, 2012.
Mullsjö kommun, 2008, Vindkraftspolicy Habo och
Mullsjö kommuner.
Mullsjö kommun, 2012, http://www.mullsjo.se/sv/
Start-Mullsjo-Kommun/Bygga-bo-och-miljo/Kommunens-planarbete/Oversiktsplan/
Mullsjö, Habo kommun, 2011a, Landskapsanalys för
Mullsjö och Habo kommuner,
Mullsjö, Habo kommun, 2011b, Analys av landskapets känslighet gentemot etablering av vindkraft i
Habo och Mullsjö kommuner
Naturvårdsverket, 2001, Ljud från vindkraftverk, rapport 6241.
Naturvårdsverket, 2005. Kartläggning av ljudfria
områden inom Nynäshamns kommun.
Naturvårdsverket, 2009, Människors upplevelser av
ljud från vindkraftverk, Vindval Rapport 5956.
Naturvårdsverket, 2010, Förnybara energikällors inverkan på de svenska miljömålen, Rapport 6391,
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-6391-7.pdf
Naturvårdsverket, 2012a, http://www.naturvardsverket.se/Start/EU-och-Internationellt/Internationellamiljokonventioner/Klimatkonventionen-och-Kyotoprotokollet/
Naturvårdsverket 2012b, http://www.naturvardsverket.se/Start/Lagar-och-styrning/Lag-ochratt/Miljobalken/Var-information-kopplat-till-miljobalkens-kapitel/Miljokonsekvensbeskrivning-MKBav-verksamheter-och-atgarder/Innehall-i-MKB/
Naturvårdsverket, 2012c, http://www.naturvardsverket.se/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/
Ljud/Vindkraft/Riktvarden-for-ljud-fran-vindkraft/
Naturvårdsverket, 2012d, http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/
Energi/Vindkraft/Webbvagledning-om-MKB-forvindkraftsprojekt/Ljud-och-skuggor/
Naturvårdsverket, 2012e, Vindkraftens effekter på
landlevande däggdjur, Vindval rapport 6499.
Naturvårdsverket, 2012f, http://www.naturvardsverket.se/Start/Verksamheter-med miljopaverkan/
Energi/Vindkraft/Webbvagledning-om-MKB-forvindkraftsprojekt/kontrollprogram-och-uppfoljning/
Pearce-Higgins J. W., Stephen L., Langston R. H. W.,
Bainbridge I. P., and Bullman R. 2009. The distribution of breeding birds around upland windfarms. Journal of Applied Ecology pp 1-9. British
Ecological society.
Regeringens proposition, 2004/05:150, Svenska
miljökvalitetsmål – ett gemensamt uppdrag.
Regeringens proposition 2008, en sammanhållen
klimat- och energipolitik.
Regeringens proposition 2009/10:155, Svenska miljökvalitetsmål - för ett effektivare miljöarbete.
89
Vindkraftsanläggning Tåhult
Rivinoja P och Larsson S., 2001, Effekter av grumling
och sedimentation på fauna i strömmande vatten
– En litteratursammanställning, Vattenbruksinstitutionen. Rapport 31.
Rydell, J., Engström. H., Hedenström. A., Kyed Larsen, J., Pettersson. J., Green. M. 2011. Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar – syntesrapport. Vindval.
SOU 1999:75.
Svensk Vindenergi, 2013a, http://www.vindkraftsbranschen.se/wp-content/uploads/2013/02/
tatistik-vindkraft-20130214.pdf
Trafikverket, 2012, http://www.trafikverket.se/uttag
2012-07-09
Transportstyrelsen, 2012, http://www.transportstyrelsen.se/sv/Nyhetsarkiv/Ny-teknik-for-markeringav-flyghinder-har-godkants/
Ulricehamns kommun, 2010, Vindkraftsplan för
Ulricehamns kommun – samrådshandling, 201011-19.
Ulricehamns kommun, 2009, Vindkraftspolicy för
Ulricehamns kommun D.nr. MSB 2008.3321,
2009-04-06.
Ulricehamns kommun, 2009, Fladdermöss, fåglar och
vindkraftverk i Ulricehamns kommun-kunskapsläge
och bedömning, 2009-10-09.
Ulricehamns kommuns miljökvalitetsmål, 2008.
Ulricehamns kommun, vindkraftsplan - utställningshandling, rev 2012-06-18.
Ulricehamn kommun, 2012, http://www.ulricehamn.
se/ulh_templates/Information.aspx?id=885
Uppsala Universitet, 2007, Wind resource mapping
of Sweden using the MIUU-model, Wind energy
report WE 2007:1, Air, water and landscape
science, Department of earth science.
Vattenfall, 2005. Livscykelanalys – Vattenfalls el i
Sverige.
Vestas, 2012, http://www.vestas.com/en/about-vestas/sustainability/sustainable-products/life-cycleassessment/available-lifecycle-assesments.aspx,
uttag 2012-03-21.
Vindlov, 2011, http://www.vindlov.se/sv/Vindbrukskollen/
Vindrek, 2012, http://lup.lub.lu.se/luur/download?f
unc=downloadFileochrecordOId=1322353ochfile
OId=1322354
Vindren-vindenergi och rennäring i samverkan,
2010, http://www.vindkraftsbranschen.se/
wp-content/uploads/2012/01/Kap-6-version-101207.pdf
Wickman vind, 2009, Utlåtande avseende kostnader
för återställning av mark efter avslutad vindelproduktion.
90
Vindkraftsanläggning Tåhult
11 Bilagor
A.Fotomontage
B.Samrådsredogörelse
C.Yttrande angående vindkraftsplan
D.Intressekartor
E. Förstudier samt inventeringar av fågel, markbundna naturvärden, fladdermöss och kulturmiljö
E1
Förstudier för naturvärden, hydrologi, arekologi, fågel, fladdermöss
E2Inventering av kungsörn
E3Inventering av rovfåglar, spelplatser för orre och tjäder samt inventering av vadarfåglar
E4
Inventering av fladdermöss
E5Inventering av naturvärden och hydrologi
F.Ljudberäkning
G.Siktanalys
H.Landskapsanalys
91
Vindkraftsanläggning Tåhult
O2 är en företagsgrupp inriktad på vindkraft.
O2 har som affärsidé att utveckla, bygga,
sälja och förvalta vindkraftsanläggningar.
O2s projekteringsverksamhet, O2 Vindkompaniet, har sedan starten av Vindkompaniet 1991 tillhört de ledande vindkraftsföretagen i Sverige.
Företaget står bakom fler än 500 vindkraftverk med totalt 900 MW installerad effekt.
O2 Vindkompaniet arbetar idag med att
utveckla vindkraftprojekt över hela Sverige
med kontor i Stockholm, Färjestaden, Mora,
Östersund och Kiruna.
O2 Vindkompaniet
Box 32
386 21 Färjestaden
08–559 31 000
www.o2.se
94