Transcript Trafik i alla ämnen (PDF-bok)

INNEHÅLL
3 Förord
8
4 Lärande för hållbar utveckling viktiga karaktärsdrag
5 Kännetecken för goda exempel
6 Trafikkalenderns månadsaktiviteter
8 Kapitel 1: Skolvägen
12 Gå och cykla till skolan
24
14 Kapitel 2: Reflexanvändning
18 Barnens guldreflex
20 Kapitel 3: Miljön runt skolan
24 Kapitel 4: Snö och halka
28 Kapitel 5: Barn i bil
32 Kapitel 6: Lära för hållbar utveckling
34 Kapitel 7: Hjälmanvändning
38 Kapitel 8: Säkrare cykling
38
42 En säker cykel
44 Kapitel 9: Närmiljön
48 Till dig som använder boken
PRODUKTION
Trafikkalendern
Hammarby Kaj 14, 2 tr
120 30 Stockholm
Tel: 08-506 618 50
[email protected]
www.trafikkalendern.se
MEDARBETARE
Text och pedagogik: Lili Kapper
Text kapitelinledningar: Margit Gummesson
Text, bild och formgivning: Oskar Jonsson
Foton Gå & cykla: Camilla Bergholm, Elin och Olivia
Blomgren.
Förord
Tidigare har det saknats en gemensam grundsyn för hur trafikfrågor
bör behandlas i skolan. Fokus och inriktning har pekat åt olika håll.
Med initiativ från Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting
har olika aktörer inom området barn och trafik nu enats om en gemen­
sam inriktning.
Med utgångspunkt från de viktiga karaktärsdragen i lärandet för
hållbar utveckling, läroplanen och transportpolitiska mål föreslår man
att skolans arbete med trafikfrågor ska ge eleverna förutsättningar att
utveckla förmågan att:
1.
reflektera över transportsystemets utformning, funktion och användning och hur det kan anpassas till en
långsiktig och hållbar utveckling,
2.
analysera och kritiskt granska trafikens fördelar och
nackdelar ur olika individ- och samhällsperspektiv,
3.
reflektera över hur egna val och handlingar påverkar
miljö, hälsa och trafiksäkerhet för sig själv och andra,
4.
undersöka och värdera hur olika trafikmiljöer
påverkar människor och föreslå förbättringar samt
5.
söka information om trafikens konsekvenser från medier och andra källor samt värdera dess trovärdighet
och relevans.
Ett undersökande arbetssätt är en viktig utgångspunkt för lärandet för
hållbar utveckling av transportsystemet. Det kan handla om att kart­
lägga sin egen skolväg och undersöka hur vårt sätt att leva kan påverka
miljön, hälsan och trafiksäkerheten.
Den här boken riktar sig till årskurserna F-6 och är tänkt att ge stöd
och inspiration till skolan att integrera trafikfrågor i olika ämnen. Inne­
hållet är anpassat efter årstiderna och boken kan användas kontinuerligt
under hela läsåret. Ambitionen är att trafikundervisning ska vara roligt,
intressant och utvecklande.
Lycka till!
Lärande för hållbar utveckling
– viktiga karaktärsdrag
Begreppet hållbar utveckling blev allmänt
känt genom arbetet inom Brundtlandkom­
missionen som FN tillsatte i mitten av
1980-talet. Deras definition av hållbar
utveckling är: “en utveckling som till­
fredsställer dagens behov utan att även­
tyra kommande generationers möjligheter
att tillfredsställa sina behov”. Här följer
några viktiga karaktärsdrag för lärandet
för hållbar utveckling.
Tvärvetenskap
Många och mångsidiga belysningar av
ekonomiska, sociala och miljömässiga
förhållanden och förlopp behandlas
integrerat med stöd av ämnesövergripande arbetssätt.
Målkonflikter och synergier
Målkonflikter och synergier mellan olika
intressen och behov klarläggs.
Globalt och lokalt
Innehållet spänner över lång sikt från
dåtid till framtid och från det lokala till
det globala.
Demokrati
Demokratiska arbetssätt används så att
de lärande har inflytande över utbildningens form och innehåll.
Verklighetsförankring
Lärandet är verklighetsbaserat med
nära och täta kontakter med natur och
samhälle.
Problemlösning och handlingsberedskap
Lärandet inriktas mot problemlösning,
stimulerar till kritiskt tänkande och
handlingsberedskap.
Process och produkt
Utbildningens process och produkt är
båda viktiga.
4
INTRODUKTION
Kännetecken för goda
exempel
Som stöd för bedömning av i
vilken utsträckning ett exempel
svarar mot arbetet för en hållbar
utveckling har Trafikverket till­
sammans med andra myndigheter
och organisationer tagit fram ett
antal kännetecken. Kri­terierna
är formulerade med ledning av
läroplanen, karaktärsdragen för
lärande för hållbar utveckling,
transportpolitiska mål och FN:s
konvention om barnens rät­
tigheter. Kriterierna är indelade i
tre grupper:
Organisation och dokumentation
1.
Arbetet är väl dokumenterat avseende bakgrund, mål, syfte och genomförande.
2.
Arbetet är ämnesövergripande och ger möjlighet till överblick och sammanhang.
3.
I arbetet analyseras och definieras problem
och presenteras förslag till lösningar som
bidrar till ett hållbart transportsystem och
ökar den egna säkerheten.
Perspektiv
4.
Trafik- och samhällsplaneringsfrågor belyses
ur flera perspektiv för olika trafikantgrupper.
5.
Ett historiskt och ett lokalt/regionalt/
nationellt/globalt perspektiv ingår om det är
lämpligt.
Elevernas delaktighet
6.
Eleverna har inflytande och är delaktiga vid
planering och genomförande av arbetet.
7.
En tydlig anknytning finns till elevernas vardagliga situation i trafiken.
8.
Eleverna genomför undersökningar som de
bearbetar, analyserar, värderar och diskuterar.
9.
Eleverna undersöker och reflekterar kring
risker i trafiken och hur de själva, utifrån sina
förutsättningar, kan påverka sin egen och
andras trafiksäkerhet och trygghet.
10. Eleverna genomför undersökningar i sam­
arbete eller kontakt med föräldrar, planerare
och andra samhällsfunktioner.
Källor: Trafikverket (Stöd till skolans arbete med trafik),
Skolverket (Hållbar utveckling), Regeringskansliet (Att lära
för hållbar utveckling; SOU 2004:104), LGR 11
5
INTRODUKTION
Trafikkalendern
Översikt över alla månadsaktiviteter 2013-2014
EN
A
JU LL
LK A
A FÅ
LE R
N
D
ER
Mer information finns i Trafikkalendern och på www.trafikkalendern.se
SEPTEMBER Måla, rita, skriv…
Låt eleverna fundera över trafikfarliga platser längs skolvägen.
Kör bilarna för fort vid passager? Har någon elev varit inblandad i
en trafikolycka? Låt eleverna gestalta en trafiksituation genom en
teckning – gärna med bildtext. Teckningarna skickas vidare till de
arbetsplatser som stödjer Trafikkalendern i kommunen. Alla klasser
som deltar får en julkalender.
OKTOBER Gå och cykla…
FÅ
R
A
R LL
EF A
LE
X
ER
“Gå och cykla” vänder sig till Sveriges alla elever och pedagoger i år
F-6. Aktiviteten pågår under september och oktober. Skolorna ska
under två valfria veckor samla så många respoäng som möjligt genom
att gå, cykla eller resa kollektivt till och från skolan. Anmälan görs via
webben och där finns också övrig information om regler, priser och
roliga aktiviteter.
NOVEMBER Utse en stjärna…
Vilken svensk idrottare ska vinna årets upplaga av det prestigefyllda
idrottspriset ”Barnens Guldreflex”. Åtta idrottare har nominerats till;
”Sveriges mest lysande idrottsstjärna 2013”. Den idrottare som får
flest röster tilldelas ”Barnens Guldreflex”. Röstningen sker via webben
och där kan man även se årets nomineringsfilmer och lära sig mer om
reflexer. Alla klasser som deltar får reflexer.
DECEMBER Öppna en lucka...
På webben finns en julkalender och bakom varje lucka döljer sig
en fråga om trafik. Klasser som deltagit i septemberaktiviteten
har även fått julkalendern som trycksak. Den 1 december är det
premiär och varje dag lottas priser ut bland de rätta svaren. I ”önskeluckan” kan klassen ladda upp bilder och berätta om åtgärder
som skulle kunna förbättra trafiksäkerheten runt skolgården.
JANUARI Bygg en snöskulptur...
Låt eleverna bygga en snöskulptur med trafiksäkerhet som motiv. Saknas
snö kan man istället rita eller skapa en skulptur i annat material. En bild på
skulpturen kan mailas eller skickas med posten. Ett urval av alla inskickade foton och teckningar kommer att visas i Trafikkalenderns snögalleri på
webben.
6
TRAFIKKALENDERNS MÅNADSAKTIVITER
FEBRUARI Hitta på en lek…
Be eleverna komma med förslag på vad man kan roa sig med när man åker
bil. Vi vill ha in de allra bästa knepen för att bilresan ska bli så kul som
möjligt. Med lite uppfinningsrikedom kan det mesta i omgivningarna ge
uppslag till roliga tidsfördriv när bilresan känns långtråkig. Ett urval av alla
tips lägger vi ut på webben. För varje tips eleverna skickar ökas chansen att
vinna ett pris.
MARS Utse den snyggaste hjälmen…
Delta i omröstningen av Sveriges snyggaste cykelhjälm. Den hjälm som
får flest röster belönas med utmärkelsen ”Barnens Guldhjälm 2014”.
Hjälmarna kan man se på webben under fliken ”Hjälmguiden”. Där finns
också tips om vad man bör tänka på när man ska köpa cykelhjälm.
APRIL Gör en utflykt med klassen…
Inled våren med en cykelutflykt med klassen. Ni som inte har möjlighet att
cykla kan istället promenera. Kartlägg färdvägen och undersök om det finns
några trafikfarliga platser. Leta vårtecken, fotografera och skapa ett klassalbum på webben. Där kan man även se hur en säker cykel ska vara utrustad.
MAJ Gör en topplista…
Vad är bäst och vad är sämst med trafiksäkerheten i området där eleverna
bor? Be dem fundera på vad som borde ändras. Finns det tillräckligt med
trafiksäkra ytor för lek och idrott? Gör två topplistor med det som är bra
och det som är mindre bra. Komplettera gärna med bilder, foton och text.
AUGUSTI Ta en sommarbild…
Sommarlovet närmar sig sitt slut men än finns tid att njuta av lediga dagar
med sol, bad och roliga aktiviteter. Vi vill ha in elevernas sommarlovsbilder
och berättelser om vad man upplevt. Några bidrag kommer att visas på webben.
Chans att vinna fina priser varje månad!
7
TRAFIKKALENDERNS MÅNADSAKTIVITER
1. Skolvägen
ELEVER, FÖRÄLDRAR, PEDAGOGER och kommunens trafikplanerare har gemensamma
intressen i att få en väl fungerande skolväg. Enligt FN:s barnkonvention och de övergri­
pande målen för utformningen av transportsystemet ska barn och föräldrar ha möjlighet
att uttrycka sina åsikter och påverka beslut som rör deras skolvägar.
På en del skolor har lärare och elever i samarbete med föräldrarna på eget initiativ kart­
lagt skolvägarna. Vid redovisningen har de kontaktat kommunansvariga och föreslagit
åtgärder för att få en säkrare trafikmiljö. Genom olika undersökningar av skolvägarna
skaffar sig eleverna kunskaper om hur samhället är planerat och hur trafik­systemet
påverkar deras liv.
Mer faktatexter om Skolvägen finns på www.trafikkalendern.se.
Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med
trafik i skolan.
8
SKOLVÄGEN
1.1
Kartlägg skolvägen
Diskutera trafik i klassen. Exempel på frågeställningar:
Vad tänker man på när man hör ordet trafik?
Varför måste så många människor vistas i trafiken varje dag?
På vilka olika sätt kan man ta sig till och från skolan?
Kan det egna valet av färdsätt påverka miljön, hälsan och trafiksäkerheten?
Vem vet mest om riskabla trafikställen längs din skolväg?
På vilket sätt kan man påverka sin egen och andras trafiksäkerhet?
Har någon i klassen varit med om eller sett en trafikolycka?
Vad kan orsaka en trafikolycka?
Undersök
Gör en undersökning i klassen om hur eleverna brukar ta sig till skolan.
Exempel på frågeställningar:
Hur många går tillsammans med en förälder?
Hur många går med en ”gående skolbuss”?
Hur många går på egen hand?
Hur många cyklar?
Hur många åker buss?
Hur många åker tåg/tunnelbana/spårvagn?
Hur många blir skjutsade med bil?
Hur många tar sig till skolan på annat sätt?
Undersökningen kan synliggöras genom
att låta eleverna göra ett stapeldiagram.
Använd t.ex. klossar eller små stenar. Låt
varje elev rita av diagrammen och klistra
in i en ”trafikbok”.
9
SKOLVÄGEN
Kartlägg
Ett bra sätt att bli medveten om sin egen trafiksituation är att kartlägga
skolvägen – gärna tillsammans med föräldrarna. Låt eleverna fundera på
följande frågeställningar:
Finns det några trafikrisker längs skolvägen?
Vad består riskerna i?
Hur kan man göra skolvägen säkrare?
Kan valet av transporter till skolan påverka trafiksäkerheten, miljön och hälsan?
Dokumentera och synliggör
Låt eleverna redogöra för vad de kommit fram till när de funderat över sin
skolväg
Trafikrisker kan dokumenteras genom t ex film, foto, bild och text
Märk ut riskabla platser på klassens gemensamma skolvägskarta, beskriv vad
som borde åtgärdas och överlämna materialet till kommunens trafikplanerare
Gör en utställning och bjud in föräldrar, planerare och andra som borde vara
intresserade av säkrare skolvägar
Skicka in elevernas bilder till Trafikkalenderns årliga teckningsaktivitet
Kopiera bilderna och låt eleverna spara en kopia till sin ”trafikbok”
1.2
Månadens uppfinning
Låt eleverna tänka ut en egen upp­
finning som kan göra skolvägen
säkrare. Fantasi i kombination med
egna erfarenheter kan skapa de
mest oväntade innovationer. Beskriv
uppfinningarna med ord och bild
och skicka in resultaten till Trafik­
kalendern. En del skapelser kom­
mer att visas på Trafikkalenderns
webbplats och alla förslag kommer
att vidarebeordras till kommunens
trafikplanerare.
10
SKOLVÄGEN
1.3 Räkna sträckan
Hur lång sträcka färdas klassen varje dag till och från skolan? Hur lång
blir sträckan på en vecka, en månad och ett läsår? Fördela totalsträckan
på de olika färdsätten. Exempel på beräkningar och reflektioner:
Hur mycket bensin går det åt?
Hur mycket kostar bensinen?
Hur påverkar bensinförbrukningen vår miljö?
Kan klassen förändra sina resvanor och samtidigt förbättra miljön, hälsan och
trafiksäkerheten?
På en del skolor genomförs specifika miljö- och hälsoveckor där sättet
att färdas till skolan ofta ingår som en del av aktiviteten. Gör om ovan­
stående beräkningar efter en miljö- och hälsovecka och jämför resul­
taten. En fördel är om föräldrarna kan vara delaktiga – särskilt för de
yngre eleverna.
1.4
Filmvisning
Se filmen Trafik i alla ämnen på www.trafikkalendern.se
och få mer inspiration om hur klassen kan arbeta med säkra skolvägar.
Filmen finns även med engelsk textning.
Titta på filmen tillsammans med klassen och skapa därefter en ordbank
med ”trafikord”. Arbetet kan följas upp genom att låta eleverna göra en
filmrecension med svårighetsgrad efter ålder och förmåga.
AKTIVITETSTIPS - September
Välkommen att delta i Trafikkalenderns
populära teckningsaktivitet som pågår mellan den 1 september – 18 oktober. Varje
år deltar ca 100 000 elever och uppgiften
knyter an till temat Skolvägen. Mer information finns att läsa i Trafikkalendern och på
www.trafikkalendern.se
11
SKOLVÄGEN
Gå och cykla till skolan
En nationell utmaning
Gå och cykla till skolan är en nationell utmaning som arrangeras för
åttonde året i rad och vänder sig till Sveriges alla elever och pedagoger
i år F-6. Från och med 2013 övertas utmaningen av Trafikkalendern.
Gå och cykla till skolan har tidigare arrangerats av NCFF* i samverkan
med Svensk cykling. Aktiviteten pågår under september och oktober,
och förra läsåret deltog 34 000 elever i utmaningen.
Ha roligt tillsammans
Skolorna ska under två valfria veckor
samla så många respoäng som möjligt
genom att gå, cykla eller resa kollektivt
till och från skolan. Bakom aktiviteten
står Trafikkalendern – utgivare av
Sveriges största läromedel om barn och
trafik.
* Nationellt centrum för främjande av god
hälsa hos barn och ungdom
12
GÅ OCH CYKLA TILL SKOLAN
Alla kan vinna
Den skola som lyckas samla in
flest respoäng genom att gå, cykla
eller resa kollektivt, i förhållande
till totalt antal deltagare på skolan,
vinner 15 000 kronor. Förutom
prispengar till skolor finns chans
att vinna priser för klasser, en­
skilda elever och pedagoger. Totalt
tävlas och lottas det ut priser för
mer än 50 000 kronor.
För hälsan, miljön
och trafiksäkerheten
Syftet med utmaningen är att inspirera
elever, föräldrar och pedagoger till ökad
gång och cykling. Målet är att främja
hälsan hos barn och unga, bidra till en
bättre miljö samt förbättra trafiksäker­
heten i elevernas närmiljöer. Ambitionen
är att elever, föräldrar och personal, på
ett lustfyllt sätt, ska upptäcka det positiva
i alternativa färdsätt, som sparar pengar
och miljö samt förbättrar hälsan. Ett
smart och sunt sätt att färdas, helt enkelt.
13
GÅ OCH CYKLA TILL SKOLAN
2. Reflexanvändning
DE FLESTA OLYCKOR med gående trafikanter som blir påkörda inträffar i mörker. Orsaken
är ofta att de gående saknar reflexer. Reflexer behövs året runt, inte bara under den
mörka årstiden. De bör sitta långt ner på armar och ben. Då rör de sig mest och den
gående blir lättare att upptäcka.
Många tänker inte på att man syns sämre i regn- och snöväder. Då behövs reflexer även
om det är ljust ute. Reflexen ska vara minst 15 kvadratcentimeter för att ge tillräcklig
reflektion. Den ska vara CE-märkt och på förpackningen eller bruksanvisningen ska det
framgå att reflexen är certifierad och var detta är utfört.
Mer faktatexter om Reflexanvändning finns på www.trafikkalendern.se.
Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med
trafik i skolan.
14
REFLEXANVÄNDNING
2.1 Kartlägg reflexanvändning
Diskutera reflexanvändning i klassen.
Exempel på frågeställningar:
Vad är en reflex?
Hur fungerar en reflex?
Finns det saker runt omkring oss som reflekterar ljus?
Har storleken på en reflex någon betydelse?
Hur ska en reflex placeras för att synas bäst?
Finns det reflexer för djur?
Håller en reflex hur länge som helst?
På vilka sätt kan en reflex skadas?
Vilka årstider bör man använda reflex?
Syns man bäst i mörker med ljusa eller mörka kläder?
Hur mycket bättre syns man i mörker med reflex än utan?
Hur kan vi få fler att använda reflexer?
Undersök i klassen
Gör en undersökning om reflexanvändandet i
klassen. Exempel på frågeställningar:
Hur många har en gul reflex?
Hur många har en grön reflex?
Hur många har en reflex i annan färg?
Hur många har reflexband?
Hur många har insydda reflexdetaljer på sina kläder?
Hur många saknar eller behöver en ny reflex?
Undersökningen kan synliggöras i ett diagram.
Gör om samma undersökning inom ett par
veckor och analysera om det har skett någon
förändring. Låt varje elev rita av diagrammen
och klistra in i en ”trafikbok”. Undersökningen
kan även följas upp med en reklamkampanj för
ett ökat reflexanvändande.
15
REFLEXANVÄNDNING
Snabba fakta
De flesta olyckor med
gående trafikanter som blir
påkörda inträffar i mörker.
Med reflex syns man på ca
125 meters håll i mörker
från en bil med halvljuset
på.
En mörkklädd person utan
reflex syns på ca 25 meters håll.
Från en långtradarförares
högre vinkel syns en
gående med reflex först på
60 meters håll.
Reflexer syns bäst om de
sitter lågt och är i rörelse.
Långt ner på ben och armar är en bra placering.
De flesta svåra olyckor
med gående i mörker
inträffar i tätbebyggda områden med tänd gatubelysning. Gatubelysningen
räcker inte för att man ska
synas.
För att en reflex ska vara
godkänd ska den vara
SIS-märkt eller CE-märkt.
SIS är en svensk standard
och CE är en europeisk
standard.
Hundar och hästar behöver
också reflexer. Reflexer till
djur finns i djuraffärer.
Byt ut reflexerna regelbundet. Förmågan att reflektera försämras av smuts,
repor och annat slitage.
Vid cykling i mörker är
det lag på att cykeln ska
vara utrustad med både
belysning och reflexer.
Reflexen ska vara vit fram
och röd bak. Reflexerna åt
sidorna ska vara vita eller
orangefärgade.
2.2 Designa en egen reflex
Låt eleverna designa en reflex eller ett klädesplagg
som inspirerar till att bli mer synlig i trafiken.
Skicka teckningar eller foton till Trafikkalendern.
Ett urval av de inskickade kreationerna kommer
att visas på webbplatsen.
Bilder kan även läggas upp i ett klassalbum som
skapas på www.trafikkalendern.se.
På en del skolor har man gjort egna reflexutställ­
ningar och skrivit inbjudningar till lokalpress,
trafikplanerare och föräldrar.
2.3 Reflexexperiment
Efter några år slutar en reflex att fungera. Den får repor och blir sliten och
behöver bytas ut. Så här kan man undersöka användbarheten i en reflex:
Häng upp den gamla reflexen och en ny reflex i ögonhöjd i ett mörkt rum
Lys på reflexerna med en ficklampa från minst 4 meters avstånd
Om den gamla reflexen syns märkbart sämre än den nya bör den kasseras
2.4 Tipsrunda
En mörk höst- eller vinterkväll är en perfekt tid att samla elever och föräldrar
till en gemensam tipspromenad med frågor om reflexanvändning.
Snitsla en tipsrunda med hjälp av reflexer och sätt ut frågorna vid ”reflexkontroller”
Dela in deltagarna i grupper och se till att varje grupp är utrustad med ficklampa
Låt deltagarna ledsagas till reflexkontrollerna med hjälp av ficklampan
Eleverna kan själva skapa frågorna med hjälp av kapitlets ”snabba fakta” eller
så kan frågorna på nästa sida användas. Saknas möjlighet att genomföra en
kvällsaktivitet kan man istället göra en frågesport tillsammans i klassrummet
eller på skolgården.
16
REFLEXANVÄNDNING
1.
2.
På vilket avstånd syns en mörkklädd
gående utan reflex som i mörker möter
en bil med påslaget halvljus?
1
ca 25 meter
X
ca 60 meter
2
ca 90 meter
På vilket avstånd syns en gående med
reflex som i mörker möter en bil med
påslaget halvljus?
1
3.
4.
5.
Hur stor ska en reflex vara för att ge tillräcklig reflektion?
6.
ca 100 meter
2
ca 125 meter
Hur ska en reflex sitta för att synas så bra
som möjligt?
15 kvadratcentimeter
X
Den kan vara hur liten som helst
2
15 kvadratmeter
Finns det reflexer för djur?
ca 75 meter
X
1
7.
1
Nej
X
Ja
2
Bara för katter
Vilken av följande beteckningar betyder att
en reflex är certifierad och godkänd?
1
I huvudhöjd
1
CE
X
På magen
X
GI
2
Lågt och i rörelse
2
H2O
Vilket av följande påstående stämmer inte?
1
Reflexer reflekterar ljus
X
Reflexer behöver aldrig bytas ut
2
Reflexer gör nytta året runt
8.
Vilka regler gäller för belysning och reflexer på en cykel?
1
Bra att ha
X
Måste finnas enligt lag
2
Måste finnas om man cyklar i mörker
Rätt svar: 1:1, 2:2, 3:2, 4:X, 5:1, 6:X, 7:1, 8:2
AKTIVITETSTIPS - November
Varje år i november kan din skola vara med
och rösta på den idrottare ni tycker ska vinna
det prestigefyllda idrottspriset Barnens guld–
reflex. Åtta idrottare har nominerats till utmärkelsen “Sveriges mest lysande idrottsstjärna”. Den idrottare som får flest röster tilldelas
Barnens guldreflex. Röstningen sker via
webben och där kan man även se nomineringsfilmerna och lära sig mer om reflexer. Mer
information finns att läsa i Trafikkalendern och
på www.trafikkalendern.se
17
REFLEXANVÄNDNING
Vem blir årets mest
LYSANDE
IDROTTSSTJÄRNA?
Delta i omröstningen och få reflexer!
Varje år nomineras åtta framgångsrika
idrottare till utmärkelsen ”Sveriges mest
lysande idrottsstjärna”. Den idrottare som
får flest röster tilldelas det prestigefyllda
idrottspriset Barnens Guldreflex.
Det är elever i år F-6 som ges möjlighet att
rösta på den idrottare de tycker ska vinna,
och hittills har priset under dess 5-åriga
historia varje år kammats hem av den
omåttligt populära världsstjärnan - Zlatan
Ibrahimović.
Vår förhoppning är att din skola vill vara
med och påverka vem som ska vinna priset
kommande år. Röstningen sker klassvis
och rösterna registreras via webben av ans­
varig skolkontakt. Aktiviteten pågår under
hela november.
Snabba fakta
Röstningen sker via
webben och rösterna
registreras av ansvarig skolkontakt
Röstsedlar finns att
skriva ut på hemsidan
Alla registrerade
röster premieras med
en reflex
Alla deltagande skolor
har chans att vinna en
prischeck
Röstningen pågår
under november
Aktiviteten ger möjlighet att lära sig mer
om reflexer
Barnens guldreflex har delats ut i fem år. Världsstjärnan Zlatan
Ibrahimović har vunnit varje gång!
På webben kan man även se årets nomineringsfilmer
och lära sig mer om reflexer. Förutom att alla röster
premieras med en reflex har deltagande skolor chans att
vinna en prischeck.
Mer information om tillvägagångssätt och priser finns
på www.trafikkalendern.se
BARNENS GULDREFLEX
19
BARNENS GULDREFLEX
3. Miljön runt skolan
ALLT FLER BARN SKJUTSAS till och från skolan. En del för att vägen till skolan är för lång
och andra för att skolvägen anses riskfylld. Trängseln vid skolan blir stor när många
föräldrar och skolskjutsar lämnar och hämtar barn samtidigt. Den ökande biltrafiken
vid skolan begränsar barnens möjligheter att röra sig fritt och ökar dessutom mängden
luftföroreningar.
En god och säker utomhusmiljö med möjligheter till fysisk aktivitet och samvaro bidrar
till elevernas utveckling, lärande och hälsa. På en del skolor har lärare och elever i
samarbete med föräldrarna kartlagt skolområdet och föreslagit åtgärder för en miljövän­
ligare och säkrare trafikmiljö. De har gjort skisser, skrivit uppsatser och byggt modeller
av hur de önskar att skolgården ska se ut.
Mer faktatexter om Miljön runt skolan finns på www.trafikkalendern.se.
Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med
trafik i skolan.
20
MILJÖN RUNT SKOLAN
3.1 Kartlägg och diskutera
En bra skolgård innehåller varierande miljöer där barn känner sig
trygga och kan utvecklas på sina egna villkor. Kartlägg och diskutera
miljön kring er egen skolgård. Exempel på frågeställningar:
Skolgården
Är skolan belägen på landsbygden eller i en stad?
Vilka olika typer av byggnader finns det?
Måste eleverna ta hänsyn till trafik när de förflyttar sig mellan byggnaderna?
Hur många ingångar/infarter finns det?
Är trafiksäkerheten tillfredställande vid hämtning och lämning?
Finns det bra trafiklösningar för varutransporter?
Måste eleverna passera personalens parkeringsplatser?
Är skolgården ordentligt avskild från kringliggande vägnät?
Är skolgården tillräckligt stor i förhållande till antalet elever?
Vilka redskap för lek och aktiviteter finns det på skolgården?
Hur många träd och buskar finns det?
Finns det några konstverk?
Vilka djur kan man se på skolgården?
Närmiljön
Är det mycket biltrafik utanför skolan?
Är det gott om kringliggande parkeringsplatser?
Finns det många affärer och kontorsbyggnader?
Finns det trafikfarliga korsningar, gator och större vägar?
Finns det farthinder och vad är högsta tillåtna hastighet utanför skolan?
Finns det trafikljus och övergångsställen?
Finns det busskurer och trafiksäkra busshållplatser?
Finns det någon vändplan?
Finns det närliggande parker, skog och vattendrag?
Tar bilisterna tillräckligt stor hänsyn till skolans elever?
Har det inträffat några trafikolyckor?
Hur påverkar trafiken omgivningarna ur ett miljömässigt perspektiv?
21
MILJÖN RUNT SKOLAN
3.2 En utedag med klassen
Gör en utflykt med klassen för att med kamera dokumentera skolans
närmiljöer. Dela in klassen i grupper och dra lott om olika fotouppdrag.
Exempel på fotouppdrag:
korsningar, övergångsställen, busshållplatser och parkeringsplatser
ord och logotyper
skyltar och budskap i trafiken
svampar, blommor, buskar och träd
vattendrag och broar
djur och insekter
vägarbeten och byggarbetsplatser
återvinningsstationer och skräp på gatan
byggnader och portar
bilar, bussar, lastbilar, mopeder, cyklar och andra fordon
trygga och otrygga platser
Låt eleverna komplettera sina foton med beskrivande texter och
analysera resultaten tillsammans i klassen.
Publicera gärna dokumentationen i form av ett klassalbum som skapas på
www.trafikkalendern.se. Materialet kan även komma till användning i övriga
temaarbeten kring utemiljön.
22
MILJÖN RUNT SKOLAN
3.3 Trygga och otrygga platser
Låt eleverna göra en modell eller bildkarta som visar skolan och
skolgården med närliggande områden. Olika miljöer kan avbildas och
begrepp som framkommer under kartläggningen kan förklaras.
När modellen eller kartbilden är klar kan eleverna märka ut trygga och
otrygga platser med hjälp av nålar med olikfärgade huvuden, t ex röd
och grön. När platserna är markerade kan man diskutera hur de otrygga
platserna kan åtgärdas. Diskutera vilka som bör kontaktas:
Elevråd Skolråd Föräldramöte Lärarmöte Skolledning Trafikplanerare Politiker
Ett alternativ till modell/bildkarta är att teckna bilder som
beskriver otrygga platser.
3.4 Framtidens skolgård
Forska om hur den egna skolgården eller någon annan av kommunens
skolgårdar såg ut förr i tiden och jämför med hur det ser ut idag. Finns
det några skillnader? Intervjua äldre invånare som kan berätta om hur
det var förr.
Låt eleverna därefter forma framtidens skolgård genom att göra en resa
i tiden. Ingenting är omöjligt! Alla skriver och ritar efter sina egna vi­
sioner, idéer och önskemål.
Barn utvecklas genom att visa och presentera sina idéer för fler än den
egna klassen. Bygg prototyper och anordna en utställning!
AKTIVITETSTIPS - December
På webben finns en julkalender och bakom varje
lucka döljer sig en fråga om trafik. Klasser som
deltagit i septemberaktiviteten har även fått jul–
kalendern som trycksak. Den 1 december är det
premiär och varje dag lottas priser ut bland de
rätta svaren. I ”önskeluckan” kan klassen ladda
upp bilder och berätta om åtgärder som skulle
kunna förbättra trafiksäkerheten runt skolgården. Mer information finns att läsa i Trafikkalendern och på www.trafikkalendern.se
23
MILJÖN RUNT SKOLAN
4. Snö och halka
NÄR DET ÄR VINTER, SNÖ OCH DÅLIG SIKT är det särskilt viktigt att uppmärksamma
trafiksäkerheten kring skol- och fritidsvägarna. Om gång- och cykelbanan ligger intill
körbanan kan den vara övertäckt med snö. Barnen blir kanske tvungna att gå ute i
körbanan om plogbilen har lagt upp snön på vägkanterna.
Vid en del skidbackar är sikten skymd och delar av backen ansluter mot en trafikerad
väg. Då är det bra om det finns bildäck i kanten som skydd. På vissa skolor kartlägger
eleverna vinterförhållandena vid skola och olika fritidsområden tillsammans med lärare
och föräldrar. Meddelande om brister och förslag på åtgärder lämnas till kommunans­
variga.
Mer faktatexter om Snö och halka finns på www.trafikkalendern.se.
Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med
trafik i skolan.
24
SNÖ OCH HALKA
4.1 Vinterförhållanden
Diskutera vinterförhållanden i klassen. Exempel på frågeställningar:
Vad händer i naturen på vintern?
Hur påverkas människor och djur av snö och kyla?
Hur påverkas trafiksäkerheten av vintern?
Hur bildas is?
Vad är isens positiva användningsområden?
När kan is vara farligt?
Vad betyder snöröjning?
Vad är skillnaden mellan vinterdäck och sommardäck?
Varför saltas ibland vägarna på vintern?
Vad kan hända när det är halt?
Vad menas med bromssträcka?
Varför tar det längre tid för bilarna att stanna när det är halt
på vägbanan?
Följ upp diskussionen genom att låta eleverna kartlägga sina vinter­
förhållanden längs skolvägar och vid fritidsområden. Involvera gärna
föräldrarna. Exempel på frågeställningar:
Gör snön att man är tvungen att välja en annan väg?
Blir man skjutsad av sina föräldrar istället för att ta sig till skolan
på egen hand?
Är busshållplatsen tillräckligt säker under vintern?
Är pulkabacken avskild från all biltrafik?
Finns det övriga brister och fel som bör åtgärdas?
25
SNÖ OCH HALKA
4.2 Snöskulpturer
Dela in klassen i grupper och ge dem uppdrag att bygga en snö- eller
isskulptur. Saknas de rätta förutsättningarna kan ”skulpturen” illustreras
på papper eller tillverkas med hjälp av annat valfritt material.
Exempel på teman:
Människor som syns i trafiken
Djur som syns i mörker
Reflexglada geometriska figurer
Snögubbar med budskap om trafik
Fordon med kreativa nummerplåtar
Fotografera eller filma arbetet och använd materialet för diskussioner
om samarbetsförmåga i klassen. Låt grupperna redovisa sina arbeten för
varandra, berätta vad de har lärt sig och vad god samarbetsförmåga kan
betyda.
Tecknade eller ”riktiga” snögubbar kan placeras ut i skolans närmiljö
med budskap till förbipasserande att visa större hänsyn mot barn i
trafiken.
26
SNÖ OCH HALKA
4.3 Saltexperiment
Detta experiment fordrar tillgång till en frys. Använd sex plastlådor (ca
2 liter). Fyll två av dem med 1 cm vatten, två med 3 cm och de åter­
stående två med så mycket det ryms. Låt vattnet frysa till is och lägg
sedan isklumparna på var sitt fat. Om man döper klumparna till roliga
namn blir det lättare och roligare att resonera kring resultatet.
En av varje sort saltas och faten ska placeras i samma temperatur. Un­
dersök vilken av isklumparna som smälter först och varför resultatet
blir som det blir. Låt eleverna ställa upp en hypotes före genomförande.
4.4 En vinterdikt
Gör en vinterutflykt till en skog eller park och låt eleverna reflektera
över trafik, hus, platser, människor, djur och natur. Vad i utemiljön
skiljer mellan vinter och sommar? Fotografera, filma och notera.
I anknytning till utflykten kan eleverna skriva en dikt utifrån sina be­
traktelser.
Samtala i klassen om skillnaden mellan en berättelse och en dikt. Några
elever kanske väljer att skriva på rim. För dem kan ett rimlexikon vara
användbart.
Gör elevernas skrivande synligt med hjälp av utställningar eller egna
webbsidor. Kanske kan ortens lokaltidning vara intresserad av att publi­
cera några alster?
AKTIVITETSTIPS - Januari
I januari kan klassen delta i en aktivitet som
går ut på att bygga en snöskulptur. Finns ingen snö att bygga med går det lika bra att rita
eller skapa en skulptur i något annat material.
Blanda gärna in något med tema trafik. Mer
information finns att läsa i Trafikkalendern
och på www.trafikkalendern.se
27
SNÖ OCH HALKA
5. Barn i bil
VARJE ÅR DÖR OCH SKADAS barn i onödan för att bilbältet inte används eller sitter fel.
Barnets huvud är stort och tungt i förhållande till kroppen och nacken är bräcklig. Vid
en krock kastas huvudet fram och tillbaka med våldsam kraft. Därför behövs extra skydd
i bilen.
Upp till 4 års ålder färdas barnen säkrast bakåtvänt. Läkare och forskare rekommender­
ar att barn använder bältes­stol eller bälteskudde tills de är 10-12 år. Om barnet sitter på
en plats som saknar huvudstöd är bältesstolen bäst. Den har ryggstöd till skillnad från
bälteskudden. Skyddsanordningen ska vara Europagodkänd och E-märkt.
Mer faktatexter om Barn i bil finns på www.trafikkalendern.se.
Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med
trafik i skolan.
28
BARN I BIL
5.1 Kunskaper om bältesanvändning
Diskutera bältesanvändning i klassen. Exempel på
frågeställningar:
Varför ska barn och vuxna sitta bältade i bilen?
Vad händer om man färdas utan bälte och krockar?
Vilka typer av skyddsanordningar finns det för barn?
Varför behöver barn mer skydd än vuxna?
Ska bilbarnstolen vara framåtvänt eller bakåtvänt för de
yngsta barnen?
Vilket är farligast: Att falla från den 10:e våningen i ett
hyreshus eller att krocka utan bilbälte i 90 km/h?
Vad är krockkudde och hur fungerar den?
Vilka faktorer har betydelse för hur man klarar sig i en
bilolycka?
Varför tar det längre tid att stanna vid högre hastighet än
vid lägre hastighet?
Vilka bältesregler gäller för resor med buss och taxi?
Har du eller någon i familjen varit inblandad i en krock?
Snabba fakta
Barn som är kortare
än 135 centimeter ska
använda en särskild
skyddsanordning i bilen,
det vill säga babyskydd,
bilbarnstol, bältesstol eller bälteskudde.
Upp till 4 års ålder färdas
barnen säkrast bakåtvänt.
Läkare och forskare re­
kommenderar att barn
ska använda bältesstol eller bälteskudde tills de är
10-12 år.
En inkopplad krockkudde
på passagerarplatsen
kan vara livsfarligt för
ett barn. Det är först när
barnet är 140 centimeter
långt som det är säkert
för barnet att sitta på
passagerarplatsen med
inkopplad krockkudde.
Skyddsanordningen ska
vara Europagodkänd och
E-märkt.
5.2 Bilolyckor i media
Välj ut ett antal artiklar om bilolyckor. Dela in klassen
i grupper och låt eleverna arbeta med artiklarna utifrån
följande frågeställningar:
Var inträffade olyckan?
Hur många skadades?
Fanns det barn inblandade?
Hur gick olyckan till?
Hade den kunnat undvikas?
Övriga upplysningar?
Låt grupperna sammanställa och redovisa text­
analyserna inför klassen.
29
BARN I BIL
5.3 Designa ett mönster
Låt eleverna designa ett mönster för klädsel till babyskydd, bilbarnsto­
lar, bältesstolar eller bälteskuddar.
Mönstren kan klistras in i trafikboken, fotograferas/skannas och publi­
ceras i ett klassalbum som skapas på www.trafikkalendern.se.
5.4 Dramatisera en trafikolycka
Låt eleverna arbeta vidare med uppgift 5.2 genom att dramatisera
omständigheterna kring den olycka de redovisat. Fördela rollerna, t ex
passagerare, brandmän, poliser, vittnen och anhöriga. Avsätt tid till
repetition och bestäm hur lång tid framförandet får ta.
Genom att filma denna och liknande övningar kan man se vilka
förmågor som utvecklas. Låt grupperna ge respons på varandra efter
kriterier som klassen sätter upp gemensamt.
30
BARN I BIL
5.5 Framtidens fordon
Låt eleverna forska om vem som uppfann bilbältet. Kanske kommer de
att upptäcka att svenskar är inblandade i bilbältets historia.
Har svenska ingenjörer och uppfinnare bidragit till fler uppfinningar av
säkerhetsanordningar i bilar? Låt eleverna undersöka, dokumentera och
redovisa resultaten.
I anslutning till forskningsarbetet kring bilens säkerhetsanordningar
kan eleverna själva få komma med idéer om hur framtidens fordon kan
utvecklas vad gäller design och säkerhet. Mottot kan vara att ingenting
är omöjligt och arbetet kan genomföras utifrån följande punkter:
Problem
lösning
ritning
prototyp
5.6 Gör en bok
Ibland är det tråkigt att åka bil. Speciellt om man sitter i baksätet och
inte har något att göra. Resan man har framför sig känns lång och seg.
Frågan om ”När är vi framme” har man ställt mer än två gånger. Då
kan det vara bra att lätta upp stämningen med en rolig aktivitet.
Låt eleverna ge förslag på vad man kan göra för kul aktiviteter när man
färdas i en bil. T ex räkna bilmärken eller gissa hur många lastbilar och
bussar man möter den närmaste milen etc.
Sammanställ förslagen till en egen bok. Gör en snygg layout och enas
om ett fyndigt namn. Boken kan sedan säljas på julmarknader och
liknande klassevenemang.
AKTIVITETSTIPS - Februari
Be eleverna komma med förslag på vad man
kan roa sig med när man åker bil. Vi vill ha
in de allra bästa knepen för att bilresan ska
bli så kul som möjligt. Med lite uppfinnings–
rikedom kan det mesta i omgivningarna ge
uppslag till roliga tidsfördriv när bilresan
känns långtråkig. Ett urval av alla tips lägger vi ut på webben. För varje tips eleverna
skickar ökas chansen att vinna ett pris. Mer
information finns att läsa i Trafikkalendern
och på www.trafikkalendern.se
31
BARN I BIL
6. Lära för hållbar utveckling
DET ÄR I LOKALSAMHÄLLET, längs skol- och fritidsvägar, som barn får sina första erfar­
enheter av hur trafiksystemet fungerar. De skolpolitiska målen ger stöd för studier i
närsamhället och i skolan kan eleverna genomföra kart­läggningar av t ex skolvägar och
miljön runt skolan.
Genom att kartlägga närmiljöer skaffar sig eleverna viktiga kunskaper om hur trafiksys­
temet påverkar deras liv. De lär sig att reflektera över sambanden mellan miljö, hälsa och
trafiksäkerhet, vilket är viktiga förutsättningar för att nå en hållbar utveckling av vårt
samhälle.
6.1 Vad är hållbar utveckling
År 2000 antogs en deklaration i FN av världens stats- och regerings­chefer där ett av
målen är att lärandet för hållbar utveckling ska införlivas i all utbildning. Brundtland­
kommissionen som FN tillsatte i mitten av 1980-talet definie­rar hållbar utveckling på
följande sätt:
”En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande genera­
tioners möjligheter att tillfredsställa sina behov”
Diskutera hållbar utveckling i klassen. Exempel på frågeställningar:
Vad menas med ovanstående definition av hållbar utveckling?
Hur kan det egna valet av transporter påverka trafiken, hälsan och miljön?
Vad betyder smarta transporter och hållbart resande?
Hur kan sättet att konsumera påverka trafiksäkerheten och miljön?
Vad kan man göra för att minska miljöförstöringen?
Vad betyder ordet återanvändning?
Vad är en återvinningsstation och en återvinningscentral?
Vilka sopor sorterar vi för återvinning?
Vad menas med att sorterade sopor är ekonomiskt användbara resurser?
Vad innebär det att spara energi?
Hur kan man spara energi i skolan och i sitt eget hem?
Hur får vi energi?
Vad kan mer inrymmas i begreppet hållbar utveckling?
32
LÄRA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
6.2 Smarta transporter
Låt eleverna arbeta med att utveckla framtidens fordon och smarta
transporter. Så här kan arbetet genomföras:
Formulera ett problem
Fundera på en lösning
Gör en ritning
Bygg en prototyp
Beskriv lösningen med ord
Eleverna kan arbeta med:
Utveckling av säkerhetsdetaljer i olika fordon
Designutveckling
Innovationer av praktiska detaljer
Förbättringar av miljön
Nya trafiklösningar
“Surfsvävare”
Idé: Linnéa Berggren, Klastorpsskolan
6.3 Stadsplanering
Hur ser vår omgivning ut år 2050? Låt eleverna med ord och bild beskriva hur de
tror att deras stad/ort ser ut om knappt 40 år. Fundera:
Är det fler hus? Hur ser husen ut? Hur ser skolorna ut? Har matvanorna förändrats? Odlar vi mer
eget? Hur transporterar vi oss? Finns det nya typer av bränslen? Har trafikproblemen ökat eller
minskat? Hur hanterar vi våra sopor? Finns det fler eller färre träd? Hur värmer vi våra hus? I
vilka affärer handlar vi?
Bygg prototyper, anordna en utställning och kontakta lokaltidningen för ett report­
age om vad eleverna kommit fram till!
6.4 Plantera ett träd
Träd ger oss syre, absorberar koldioxid och bidrar till grönska och trivsamma miljöer.
De ger oss virke att bygga med, ved att elda, pappersmassa och mycket mer.
Låt eleverna plantera ett träd! Fotografera, mät och dokumentera hur det växer och
förändras. Man kan även följa ett befintligt träd under en period.
Komplettera gärna arbetet med forskning om miljö kontra träd och skogsbruk.
33
LÄRA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
7. Hjälmanvändning
ENLIGT EN LAG FRÅN 2005 ska alla barn och ungdomar under 15 år använda hjälm
när de cyklar. Undersökningar visar att barns vana att använda cykelhjälm avtar
mellan årskurs fem till åtta. Därför är det viktigt att föräldrarna är goda före­
bilder och har hjälm när de cyklar.
Barn drabbas oftare av huvudskador än vuxna. Barn är extra ömtåliga och har
svårare än vuxna att bedöma risker. De faller ofta med huvudet före vid en cykel–
olycka och om hjälm saknas kan skadorna bli allvarliga. Cykelhjälmen skyddar
hjärnan som styr vitala funktioner såsom t ex syn, hörsel, och rörelseförmåga.
Mer faktatexter om Hjälmanvändning finns på www.trafikkalendern.se.
Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan
arbeta med trafik i skolan.
34
HJÄLMANVÄNDNING
7.1 Hjälmargumentation
Använd punkterna i Snabba fakta och låt eleverna
i skrift eller tal fortsätta meningarna i syfte att
argumentera för hjälmanvändning.
Exempel:
Det är smart
att använda hjälm…
eftersom den skyddar
kroppsdelen som gör
att vi kan tänka
smart.
Snabba fakta
1.
Enligt lag ska alla under 15
år ha hjälm när de färdas
på en cykel
2.
Hjälmen ska vara godkänd
och CE-märkt
3.
Hjälmen ska täcka panna,
bakhuvud och hjässa
4.
Hjälmen ska sitta stadigt
och vara lätt att ta av och
på
5.
Spännena ska vara lätta att
knäppa
6.
Hakspännet är lagom spänt
om det ryms ett finger mellan bandet och hakan
7.
Det är bra om storleken på
hjälmen kan justeras
8.
Många lufthål ökar ventilationen
9.
Lampa och reflexer ökar
trafiksäkerheten
10. Det är smart att använda
hjälm
7.2 Yrkesutövare och idrottare
Inom många yrken och idrotter är det en självklarhet att använda hjälm.
Låt eleverna skriva ner 10 exempel på yrken och idrotter i vilka hjälmen
är en del av utrustningen. Diskutera i klassen varför hjälmanvändning
är obligatorisk inom vissa kategorier och frivillig inom andra. Finns det
några speciella för- och nackdelar med att använda hjälm?
Exempel på hjälmanvändare:
Yrkesutövare: Byggnadsarbetare, Gruvarbetare, Skogshuggare, Brandmän, Poliser
Idrottare: Hockeyspelare, Utförsåkare, Skateboardåkare, Cyklister, Ryttare
35
HJÄLMANVÄNDNING
7.3 Experimentera med ägg
Äggexperimentet är en bra inledning till en diskussion i
klassen om risker med att inte använda cykelhjälm. Ägget
är liksom huvudet känsligt för slag och stötar men båda
kan skyddas med hjälp av en enkel skyddsanordning.
Uppgiften för eleverna är att uppfinna en konstruktion som gör att ett rått ägg kan släppas
från 5 meters höjd utan att det krossas.
Stöd eleverna efter ålder och förmåga och involvera gärna föräldrarna.
Låt eleverna testa, fotografera och väga konstruktionen innan experimentet redovisas inför
klassen.
Diskutera och reflektera kring utseende, konstruktion och slutresultat för de olika uppfinning­
arna. Kanske tänker hjälmproducenterna på
samma sätt som eleverna när de ska tillverka en
cykelhjälm?
7.4 Kartläggning av hjälmanvändandet
Låt eleverna göra en undersökning om hjälmanvändandet i klassen.
Exempel på frågeställningar:
Vilken ålder är det på eleverna?
Hur många använder alltid hjälm när de cyklar?
Hur många använder oftast hjälm när de cyklar?
Hur många använder ibland hjälm när de cyklar?
Hur många använder aldrig hjälm när de cyklar?
Varför använder vissa hjälm?
Varför använder andra inte hjälm?
Sammanställ svaren i ett stapeldiagram och analysera resultatet till­
sammans i klassen. Kan det finnas något samband mellan föräldrarnas
och elevernas hjälmanvändande? Går det att komma överens om att
alla i klassen ska börja använda cykelhjälm?
36
HJÄLMANVÄNDNING
7.5 Forskning kring våra sinnen
Det finns ett vetenskapligt stöd för att ökad hjälmanvändning hos
cyklister leder till färre skallskador. Cykelhjälmen skyddar hjärnan och
därmed också de fem sinnena syn, hörsel, känsel, smak och lukt. Dela in
eleverna i fem grupper och låt dem forska kring hur människans sinnen
fungerar och varför de är så viktiga. Exempel på frågeställningar:
I vilka sammanhang har vi mest nytta av våra sinnen?
Hur påverkas våra liv om ett eller flera sinnen försvinner eller försvagas?
Finns det tillfällen när våra sinnen samarbetar med varandra?
Kan ett skadat sinne börja fungera normalt igen?
Finns det fler sinnen än de fem som nämnts?
Vad är en hjärnskakning?
Vilka andra funktioner kan skadas av slag och stötar mot huvudet?
Låt eleverna presentera sina forskningsresultat för varandra och be dem
skriva ner 10 goda skäl att använda cykelhjälm. Arbetet kan avslutas
med uppdraget att skapa en reklamkampanj för ökat hjälmanvändande.
Kampanjerna kan t ex visas på föräldramöten och på skolans anslags­
tavlor, samt skickas vidare till ortens lokaltidning.
7.6 Designa en cykelhjälm
Låt eleverna designa en cykelhjälm i valfri teknik. Låt dem marknads­
föra sin hjälm muntligt inför klassen och motivera varför just deras
hjälm borde vinna en designtävling.
Anordna en hjälmutställning och bjud in föräldrar och övriga skolelever.
Vid behov finns hjälmmallar att skriva ut på www.trafikkalendern.se
AKTIVITETSTIPS - Mars
På Trafikkalenderns webbplats finns en hjälmguide med en sammanställning av årets mest
populära cykelhjälmar. I mars varje år kan man gå
in och rösta på den snyggaste hjälmen. Den hjälm
med flest röster får utmärkelsen Barnens Guldhjälm. Mer information finns att läsa i Trafikkalendern och på www.trafikkalendern.se
37
HJÄLMANVÄNDNING
8. Säkrare cykling
Trafikverket har på regeringens uppdrag tagit fram en strategi för ökad och säkrare
cykling. En stor utmaning för förändrade resvanor är att få föräldrar att cykla eller gå
med barnen till skolan istället för att skjutsa dem i bil. Förutom mindre trafik runt sko­
lorna skulle det leda till förbättrad hälsa.
Samtidigt som man verkar för ett ökat cyklande måste säkerheten för cyklister förbät­
tras. Faktum är att de flesta skador som drabbar barn i trafiken inträffar när de cyklar.
Av dessa står singelolyckor för merparten. En viktig faktor för säkrare cykling är till­
gången till ett sammanhängande gång- och cykelvägnät.
Mer faktatexter om Säkrare cykling finns på www.trafikkalendern.se.
Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med
trafik i skolan.
38
SÄKRARE CYKLING
8.1 Cykelbesiktning
För att kunna cykla säkert måste man ha en säker cykel. På en del skolor
anordnas cykelbesiktningar i anslutning till temadagar med säker
cykling. Besiktningsprotokoll finns att skriva ut på Trafikkalenderns
webbplats.
MÅSTE FINNAS ENLIGT LAG
Ringklocka
Broms
MÅSTE FINNAS VID CYKLING I MÖRKER
Strålkastare med vitt eller gult ljus fram (Ej blinkande)
Lykta med rött ljus bak (Fast eller blinkande)
Röd reflex bak och vit reflex fram
Vita eller orangefärgade reflexer åt sidorna
BRA ATT HA PÅ CYKELN
Kedjeskydd
Dubbdäck på vintern
Lås och namnskylt
En variant på ovanstående aktivitet är att låta eleverna para ihop punk­
terna med rätt rubrik.
8.2 Uppfinn drömcykeln
Ge eleverna i uppgift att utveckla en egen drömcykel. Alla innovationer
är möjliga och cykeln får se ut precis hur som helst.
Vilka funktioner skulle den ha?
Hur skulle den se ut?
Hur säker skulle den bli?
Vad ska den kallas?
Bygg prototypen i valfritt material och beskriv konstruktionen med
ord och bild. Gör en utställning och presentera skapelserna vid t ex
ett föräldramöte. Ta foton och lägg upp materialet i Trafikkalenderns
interaktiva klassalbum. Mer info finns på Trafikkalenderns webbplats.
39
SÄKRARE CYKLING
8.3 En utmaning på två hjul
En kul och hälsosam utmaning som engagerar både lärare, föräldrar
och elever är att låta bilen stå så mycket som möjligt under en eller flera
veckor. Istället för bil tar man cykel till skola och arbete. Det handlar
om att långsiktigt kunna förändra sina resvanor.
Alla bilresor som byts ut mot ett miljövänligare och hälsosammare
alternativ förs upp i klassens gemensamma cykeldiagram, som kan bilda
underlag till beräkningar av t ex bränslebesparingar och hälsoeffekter.
Aktiviteten kräver planering och framförhållning. Att cykla med sina
barn till skolan kan ta längre tid, och nya utmaningar kan möta den
som vill börja cykelpendla till jobbet. Å andra sidan blir cyklandet ett
bidrag till en miljövänligare och trafiksäkrare närmiljö, samtidigt som
det ger en ökad motion.
Har man inte möjlighet att låta bilen stå fullt ut så kan man byta ut
bilen mot cykeln så mycket som möjligt. En minimålsättning kan t ex
vara att under en 2-veckorsperiod låta bilen stå minst två vardagar plus
en helgdag i veckan. Kommunala färdmedel och promenader kan nyttjas
i de fall då cykeln inte är ett alternativ.
Barnbokstips med cykel och trafik som tema
Nickes födelsedag – Marita Lindquist
Farfars fantastiska maskiner – Lars Westaman
Anna får nya vänner – Bettina Obrecht
Om jag inte bara råkat byta ut tant Doris hund – Ingelin Angerborn
Bakom masken – Kerstin Lundberg
Nicke Nyfiken får en cykel – Hans Augusto Ray
Jakten på cykeltjuven – Peter Gissy
Cirkus i skolan – Lin Hallberg
Djävulsbacken – Daniel Zimakoff
Noa och cykeln – Kirsten Aahlburg
Mark och cirkuscykeln – David Mc Kee
40
SÄKRARE CYKLING
8.4 Stadsplanera för säkrare cykling
Att cykla är bra för hälsan och miljön. Men när fler väljer cykeln fram­
för bilen behövs fler och säkrare cykelvägar. Låt eleverna bli trafik­
planerare för en dag och bestämma vilka förbättringar som behövs i den
egna kommunen. Exempel på frågeställningar:
Finns behov av fler sammanhängande gång- och cykelstråk?
Var är behoven som störst?
Hur ska de byggas?
Finns behov av fler planskilda korsningar?
Finns platser där sikten skyms av träd och buskage?
Går det att skapa större trivsel med mer blommor och planteringar?
Finns platser som är i behov av bättre belysning?
Finns områden som borde avskiljas från all biltrafik?
Finns ojämnheter och håligheter i vägbanorna som borde åtgärdas?
Rita in de planerade åtgärderna på en karta och beskriv med ord och
egna ritningar. Presentera förslagen för varandra i klassen och skicka in
till lokaltidningen och till kommunens beslutsfattare.
AKTIVITETSTIPS - April
En bra sätt att inleda cykelsäsongen
är att ge sig ut på en cykelutflykt med
klassen. Samtidigt kan man passa på
att leta vårtecken och delta i Trafikkalenderns aprilaktivitet. Mer information finns att läsa i Trafikkalendern
och på www.trafikkalendern.se
41
SÄKRARE CYKLING
Bilden kan laddas ned och skrivas ut via www.trafikkalendern.se
Måste finnas enligt lag
Måste finnas vid cykling i mörker
Broms
Bra att ha på cykeln
Lås och
namnskylt
En röd reflex samt
lykta med rött ljus
som är fast eller
blinkande.
Dubbdäck
på vintern.
Kedjeskydd
42
NÄRMILJÖN
Läs mer om säker cykling på trafikkalendern.se!
Där visas också några av Sveriges coolaste cykelhjälmar. Klicka på hjälmguiden och välj ut din personliga favorit! Enligt lag ska ungdomar under 15 år
använda hjälm när de cyklar eller blir skjutsade på
en cykel. Men framför allt: Det är smart med hjälm!
Ringklocka
En vit reflex samt
strålkastare med vitt eller gult ljus som är fast.
Blinkande ljus får inte
användas framåt.
Vita eller orangefärgade
reflexer åt sidorna.
Broms
43
NÄRMILJÖN
9. Närmiljön
Utformningen av utemiljön har en avgörande betydelse för barnens säkerhet, hälsa,
utveckling och lärande. Det är i den egna närmiljön som barnen lär känna omvärlden
och sina egna förmågor. Därför är det viktigt att lokalsamhället planeras och organiseras
utifrån en helhetssyn så att barns behov av en sund och säker miljö tillgodoses.
Ungas inflytande i samhälls- och trafikplanering behöver utvecklas. I många kommuner
ber man också barn och ung­domar om deras synpunkter inför olika beslut. Ett första
steg till medinflytande är att skaffa sig kunskap om det man vill påverka. Barnens egna
utforskningar av närmiljön bör därför uppmuntras, så länge det sker under säkra former.
Mer faktatexter om Närmiljön finns på www.trafikkalendern.se.
Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med
trafik i skolan.
44
NÄRMILJÖN
9.1 I kvarteret där jag bor
När förbättringar av infrastrukturen planeras i ett område är barnen
som bor och vistas där en kunskapsresurs. De tillbringar mycket tid i
sin närmiljö och kan bidra med värdefulla åsikter, synpunkter och idéer.
Det är viktigt att ta hänsyn till barnens tankar eftersom bostadsmiljöns
utformning är betydelsefull för deras utveckling och lärande.
Låt eleverna kartlägga sitt bostadsområde, gärna tillsammans med
föräldrar. Vad är bra och vad bör förbättras? Presentera arbetet
muntligt eller skriftligt med bilder. Exempel på frågeställningar:
Bor man i glesbygd eller i ett tätbebyggt område?
Hur ser trafiksituationen ut?
Känns området tryggt och säkert?
Är det nära till lekplatser och fritidsaktiviteter?
Har man långt till närmaste busshållplats?
Kan man gå eller cykla till skolan?
Störs man av trafikbuller och miljöfarliga avgaser?
Finns det tillgång till grönområden och närbelägna vattendrag?
Genom att kartlägga bostadsområdet med omgivningar lär sig barnen
att se och reflektera över den byggda miljön. De utvecklar en miljömed­
vetenhet som är en förutsättning för lärandet för hållbar utveckling.
9.2 En dag i naturen
Något som ofta fängslar elever är att studera småkryp och växter i
bäckar och vattensamlingar. Tillbringa en dag ute i naturen och låt
eleverna välja en växt eller ett småkryp som de vill studera. Samla in
så mycket fakta som möjligt, bearbeta och redovisa forskningsarbetet
inför klasskamraterna.
Låt eleverna vidare fundera över hur djur- och växtlivet påverkas av
t ex väg- och husbyggnationer. Vad bör samhällsplanerarna ta hänsyn
till när nya bostadsområden planeras?
Låt eleverna även göra betraktelser i form av dikter, bilder och berät­
telser som kan samlas i en bok. På en skola skrev elever ett teatermanus
om småkryp som kräver bättring vad gäller nedskräpning av naturen.
45
NÄRMILJÖN
9.3 Framtidens lekpark
Låt eleverna forma framtidens superlekpark. En plats som är avskild
från trafik, som känns trygg och inbjuder till massor med nya, roliga
och spännande lekar. Låt eleverna:
tänka på vad en superpark ska innehålla
bilda grupper som diskuterar de olika förslagen
kompromissa om en gemensam lösning där alla får vara med och påverka
göra ritningar och bygga prototyper
redovisa sina skapelser för sina klasskamrater
fotografera och lägga upp bilderna som ett klassalbum på www.trafikkalendern.se
Visa upp materialet i samband med t ex föräldramöten. Lämna in det
till kommunens stads- och trafikplanerare och tipsa lokaltidningen.
9.4 En trygg och hälsosam badplats
Sommartid är badplatser populära samlingspunkter för barn och ung­
domar. Soliga dagar kan trafiken vara besvärlig och cyklande barn
måste ofta trängas med bilar vid badplatsernas in- och utfarter.
Låt eleverna kartlägga och berätta om sina favoritbadplatser. Diskutera
vad som är bra och vad som bör åtgärdas. Exempel på frågeställningar:
Hur långt är det till badplatsen?
Hur tar man sig dit?
Finns det obehagliga trafiksituationer längs vägen?
Är badplatsen trygg och säker?
Hur är det med badvattnets kvalité?
Hur bra är eleverna på att simma?
Finns det kunskaper om livräddning?
Är badplatsen utrustad med livboj?
Finns badvakter närvarande vid badplatsen?
Finns möjlighet att gå i simskola?
Finns bryggor och hopptorn?
46
NÄRMILJÖN
På www.trafikkalendern.se finns fakta om ”badvett” och livräddning. Låt
eleverna undersöka vad som är viktigt att tänka på inför en härlig dag
på stranden. Skapa en gemensam bild med klassens egna ”badord”.
Bra att kunna om olyckan är framme:
Ringa det internationella larmnumret 112
Tala om vad det är det för typ av olycka
Informera om antalet skadade
Uppge sitt namn
Tala om från vilket telefonnummer man ringer
Uppge adress eller plats där olyckan skett
Om möjligt ge vägbeskrivning
Möta upp och visa vägen
AKTIVITETSTIPS - Maj
Vad är bäst och vad är sämst med trafiksäkerheten i
området där eleverna bor? Be dem fundera på vad som
borde ändras. Finns det tillräckligt med trafiksäkra ytor
för lek och idrott? Gör två topplistor med det som är
bra och det som är mindre bra. Komplettera gärna med
bilder, foton och text. Mer information finns att läsa i
Trafikkalendern och på www.trafikkalendern.se
47
NÄRMILJÖN
Till dig som använder boken
har i 23 år verkat för att trafikfrågor
ska ta plats som en integrerad del i skolundervisningens alla
ämnen.
VI PÅ TRAFIKKALENDERN
Vi är glada att du använder den här boken och hoppas att du
genom den får många uppslag om hur du kan använda trafik
på ett ämnesövergripande sätt i undervisningen. Vi vill också
gärna att boken ska inspirera till att utveckla egna undervis­
ningsidéer.
Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla och förmedla
pedagogiska idéer inom området trafik och letar ständigt
efter goda exempel runt om i landet. Du och din skola kanske
redan arbetar med trafik på ett ämnesintegrerat sätt? Har ni
prövat ett unikt och spännande upplägg? Kanske är ni redan
med och påverkar trafikplaneringen på orten? I så fall tar vi
gärna del av det!
För att tipsa, gå in på www.trafikkalendern.se under fliken
Trafik i alla ämnen. Fyll i formuläret Hållbara idéer och skicka
in till oss. Vi är tacksamma för alla förslag!
Hör gärna av dig om du har frågor eller övriga synpunkter på
innehållet i den här boken.
Hammarby Kaj 14, 2 tr
120 30 Stockholm
Tel: 08-506 618 50
[email protected]
www.trafikkalendern.se
Trafik i alla ämnen är en bok som vill inspirera
och stödja skolan att arbeta med trafikfrågor
som en del av lärandet för hållbar utveckling.
Att integrera trafik i olika ämnen ger eleverna förutsättningar att reflektera över hur
transportsystemets utform ning och funktion
påverkar vår miljö, hälsa och trafiksäkerhet.
Sådana kunskaper ökar möjligheterna att kunna påverka sin egen och andras framtid. Boken riktar sig i första hand till pedagoger och
elever i år F-6.
Inspiration och konkreta lektionsförslag från