Transcript Psykologi inom odontologi - Sahlgrenska akademin

Psykologi inom odontologi:
En explorativ undersökning av studenternas förkunskaper och intresse
Pedagogiskt arbete 2013
Ulla Wide Boman, universitetslektor,
Avdelningen för odontologisk psykologi och folkhälsa, Institutionen för odontologi,
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Handledare: Magnus Hakeberg, professor
1
Bakgrund
Detta pedagogiska arbete handlar om utbildning i psykologi vid Institutionen för Odontologi,
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Upprinnelsen till arbetet är erfarenheter och
reflektioner från mitt arbete som lärare vid Institutionen för odontologi, och från de
högskolepedagogiska kurser jag läst vid Göteborgs universitet.
Inför mötet med en ny studentgrupp kan ‒ och (enligt aktuell högskolepedagogik (Elmgren &
Henriksson 2010)) bör ‒ följande frågor infinna sig hos universitetsläraren: Vad är
studenterna intresserade av – inom mitt ämne? Vilka förkunskaper har de med sig? Är de
motiverade att lära sig? Hur förhåller det sig med deras vilja respektive deras behov av att
lära, enligt Race’ (2006) terminologi för motivation? Och frågorna bör inte rikta sig till
gruppen, utan till varje enskild student. Som lärare bör man alltså vara uppmärksam på
variationen bland studenterna.
I psykologikurserna vid Institutionen för odontologi ingår både grundläggande psykologiska
inriktningar och teorier, och mer kliniskt specifikt tillämpade områden inriktade på
studenternas kommande yrken. Min erfarenhet som lärare är att många studenter inför kurstart
är intresserade av psykologiämnet, vilket visar sig i de gruppdiskussioner som jag brukar
inleda nya kursmoment med, men samtidigt saknar jag en systematisk och mer detaljerad
sammanställning av hela studentgruppens inställning, där inte bara de intresserade och talföra
kommer till tals.
De teorier och tillämpningar av högskolepedagogik som tas upp vid Göteborgs universtitets
högskolepedagogiska kurser lägger stor vikt vid ”constructive alignment”, ett begrepp som
tillskrivs Biggs (1999), och ibland översätts något otympligt med ”konstruktiv länkning”
(Elmgren & Henriksson 2010). Ett annat begrepp som används är lärandemålsstyrd
undervisning. Lärandemålsstyrd undervisning/constructive alignment innebär att man som
lärare har ett grundläggande fokus på studenterna och deras lärande när undervisningen
planeras och genomförs, vilket kräver kännedom om studenternas förkunskaper och
motivation.
I sin modell placerar Biggs lärandemålen (curriculum objectives) i centrum mellan
lärandeaktiviteter (teaching/learning activitites) och utvärdering (assessment tasks).
2
Länkningen sker genom att läraren väljer verb för lärandemål som vägleder val av
lärandeaktivet som stimulerar till dessa mål, och genom att även examinationen länkas till
dessa mål. Alla som sysslar med att skriva kursplaner är bekanta med den strikta styrningen
av lärandemålens form, och den starka tilltron till formuleringarnas betydelse, särskilt i valen
av verb (Handledning för kursplanerevidering, Göteborgs universitet, 2007). Denna
tillämpning av lärandemålen har också problematiserats och kritiserats (Huessey & Smith
2002).
En pedagogisk vinst med constructive alignment är att det ger alla studenter, oavsett
bakgrund, goda förutsättningar att klara högskolestudier (Biggs 1999). Studenter från
studievana hem har tidigare haft en fördel då man haft en förförståelse för hur
lärandeaktiviteter, mål och examination hängt ihop även om detta inte varit explicit uttalat.
Studenter som saknat den förförståelsen har missgynnats. Med den uppgift som universiteten
fått i dagens samhälle av ”massuniversitet” framstår detta arbetssätt också som nödvändigt,
givet att det fungerar på det sätt som modellen anger.
I Göteborgs universitets dokumentet Handledning för kursplanerevidering med anledning av
högskolereformen (2007) betonas att kursplanen, förutom den juridiska funktionen kopplad
till myndighetsutövning (kursplanen är ett juridiskt bindande dokument), har en viktig
kommunikativ funktion i relation till studenter, lärare och studenternas kommande
arbetsgivare/andra kursgivare. Kursplanen och målen är centrala även för kvalitetsuppföljning
av utbildningen.
Följande punkter sammanfattar centrala punkter i constructive alignment/lärandemålsstyrd
undervisning:

Fokus på studenterna och deras lärande när undervisning planeras och genomförs.

Kursplanen ska ha välformulerade och konkreta lärandeaktiviteter, lärandemål och
examinationsformer, som hänger samman (härav begreppet constructive alignment) på
ett sätt som är tydligt inte bara för lärare utan också för studenterna, vilket underlättar
deras inlärning till exempel genom att motivera för deltagande i olika läraktiviteter.

Kursplanen är användbar även för kommande arbetsgivare och andra kursgivare då det
blir tydligare vad studenter som examinerats på en viss utbildning lärt sig.
3

Under en mer omfattande utbildning ska även de olika kursdelarna vara väl länkade
till övergripande examinationsmål.

Kursplanen ska vara ett levande dokument som justeras efterhand, utifrån lärarnas och
studenternas erfarenheter.
Föreliggande arbete rör inte frågan om lärandemål explicit, men väl andra aspekter som är
centrala för lärandemålsstyrd undervisning: fokus på studenternas förförståelse och
motivation, kursplanens betydelse och länkning mellan kurser.
Frågan hur man som universitetslärare kan få kännedom om studenternas förkunskaper och
motivation är av generellt intresse, men blir rimligen särskilt relevant vid den form av
undervisning som föreliggande arbete behandlar, när ämnet (psykologi) ingår som ett mindre
och kanske inte för studenterna självklart moment i en omfattande utbildning (inom
odontologi). För mig som lektor i odontologisk psykologi är det självklart att ämnet psykologi
har en plats inom odontologi, men hur ser studenterna på detta? Kursplanen, där lärandemål,
lärandemål och examination beskrivs, har som framgått en betydelsefull roll i modern
högskolepedagogik. Av intresse är därför också att ta reda på om studenterna använder sig av
kursplanen som förberedelse för kursen.
Syftet med detta arbete är att undersöka tandläkarstudenternas förkunskaper i och intresse för
att studera psykologi under sin utbildning. Specifika frågeställningar som arbetet avser att
belysa: a) Har studenterna läst psykologi tidigare? b) Hur intresserade är studenterna av att
studera olika inriktningar inom psykologi under sin utbildning? Är studenternas ålder och
födelseland faktorer av betydelse för intresset för ämnet? c) Vilken nytta ser studenterna av
kunskaper i psykologi i sitt kommande yrke? d) Har studenterna läst kursplanen inför kursen?
Metod
Studenter vid tandläkarprogrammet vid kursstart för psykologikursen termin 2 respektive
tandhygienistprogrammet termin 2 deltog i undersökningen. Studenterna informerades om
syftet med undersökningen, och att enkäten skulle besvaras anonymt. Datainsamlingen
gjordes innan någon ytterligare information om kursen gavs. Samtliga enkäter besvarades
individuellt i föreläsningssalen, med ansvarig lärare närvarande.
4
Enkäten bestod av frågor om följande områden:
Bakgrundfrågor: kön, ålder (<25 år, ≥ 25 år), födelseland (Sverige/annat)
Tidigare psykologistudier: på gymnasienivå (ja/nej), på universitet/högskola (ja/nej);
Kursplanen: läst kursplanen för aktuell kurs (ja/nej), synpunkter (öppen fråga);
Intresse för att studera olika områden inom psykologi: utvecklingspsykologi, biologisk
psykologi, personlighetspsykologi, kognitionspsykologi, hälsopsykologi, metoder för att
påverka människors beteende, kommunikation och patientbemötande, där svaren gavs på en
7- gradig skala (1=inte alls intresserad, 7=väldigt intresserad);
Syn på nytta av psykologisk kunskap i tandläkaryrket/tandhygienistyrket (öppen fråga)
Materialet analyserades statistiskt med icke- parametriska metoder för jämförelser mellan
grupper (Mann-Whitney test och Chi-2). Svaren på de öppna frågorna analyserades med
innehållsanalys.
Resultat
Studiegruppen
Studiegruppen bestod av 70 studenter, 56 kvinnor och 12 män (uppgift om kön saknas för två
personer). Fyrtio studenter läste tandläkarprogrammet, 30 läste tandhygienistprogrammet. I
studiegruppen var 50 studenter under 25 år medan 18 studenter var 25 år eller äldre (uppgift
om ålder saknas för två personer), 54 var födda i Sverige, 16 i annat land. Samtliga studenter
som var närvarande vid kursstarten besvarade formuläret. Bortfallet bestod av 8 personer.
Tidigare studier i psykologi
Femtio studenter (71%) hade studerat psykologi på gymnasiet, och fyra på
universitet/högskola. Av de 50 som läst psykologi på gymnasiet svarade 43 på frågan vad de
mindes från undervisningen. Mest frekvent var omnämnandet av Freud och psykoanalytisk
teori och begrepp (19 studenter), Kognitiv beteendeterapi, kognitiv psykologi,
inlärningspsykologi (12 studenter), psykiska sjukdomar (7 studenter), humanistisk psykologi i
form av Maslow (3 studenter). Pavlovs hundar, eller enbart Pavlov, togs upp av 3 studenter.
Ytterligare områden/fenomen som togs upp: stress, grupprocesser, utvecklingspsykologi,
psykologisk behandling, personlighet, självkänsla och självförtroende.
5
Flera svar hade följande karaktär, som ses som en kategori som är på ett sätt ospecifik
eftersom inga namn på teorier eller personer ges, men som ändå ger en bild av vad studenten
bär med sig: ”Det som jag minns var, massor av olika namn på psykologer och deras teorier”,
”Att vi gick igenom olika sorters psykologi, diskuterade mycket utifrån olika perspektiv”,
”Mycket namn på olika personer som kommit på olika teorier”. Hit kanske även följande
kommentar kan föras, den enda av sitt slag: ”Att det var otroligt intressant och lärorikt även
om jag inte minns allt så specifikt”.
Intresse för områden inom psykologi på den aktuella kursen
Medelvärdet i gruppen för intresse för olika områden inom psykologi varierade mellan 5.0
och 6.1, vilket ligger på den delen av skalan som indikerar intresse (Tabell 1). Av de fem
områden som motsvarar gängse uppdelning av områden inom psykologi, skattade studenterna
lägst intresse för biologisk psykologi, utvecklingspsykologi och hälsopsykologi, och högst för
personlighetspsykologi och kognitiv psykologi. Högst intresseskattning gav studenterna de
två tillämpade områdena, metoder för beteendepåverkan samt kommunikation och
patientbemötande.
Tabell 1. Intresse för att studera olika områden inom psykologi för hela gruppen
Mean
Median
SD
Min-max
Utvecklingspsykologi
5.1
5
1.4
1-7
Biologisk psykologi
5.0
5
1.6
1-7
Personlighetspsykologi
5.7
6
1.4
1-7
Kognitionspsykologi
5.6
6
1.5
1-7
Hälsopsykologi
5.2
5
1.4
1-7
Metoder för beteendepåverkan
6.1
7
1.4
1-7
Kommunikation och patientbemötande
6.0
7
1.3
1-7
De äldre studenterna (n=18) angav ett större intresse för biologisk psykologi än de yngre
(n=50) (M=5.7, SD=1.4 vs. M=4.8, SD=1.6, p=0.043). Studenterna födda i Sverige (n=54)
6
angav ett större intresse för att studera kommunikation och patientbemötande än de födda
utanför Sverige (n=16) (M=6.0, SD=1.1, vs. M=5.3, SD=2.1, p=0.47).
Kursplanen
Tolv studenter (17%) hade tagit del av kursplanen inför kursen, och fyra av dessa gav
kommentarer till kursplanen: ”Bra fokus på användbar psykologi inom tandvård”, ”Det ska bli
intressant!”, ”Tråkigt upplägg”, ”Önskar att få en muntlig genomgång annars inget”. De
studenter som innan kursen tagit del av kursplanen rapporterade genomgående ett större
intresse för att studera psykologi (Tabell 2).
Tabell 2.
Intresse för att studera olika områden inom psykologi, jämförelse mellan studenter som läst
och som inte läst kursplanen (medelvärde, standardavvikelse)
Läst
Ej läst
kursplan
kursplan
n=12
n=58
Utvecklingspsykologi
6.3 (1.0)
4.9 (1.4)
0.001
Biologisk psykologi
6.3 (1.0)
4.7 (1.5)
<0.001
Personlighetspsykologi
6.5 (1.0)
5.8 (1.4)
0.020
Kognitionspsykologi
6.3 (0.9)
5.4 (1.6)
0.046
Hälsopsykologi
6.0 (1.0)
5.0 (1.4)
0.024
Metoder för beteendepåverkan
6.7 (0.7)
6.0 (1.5)
0.067
Kommunikation och patientbemötande
6.6 (0.7)
5.9 (1.4)
0.134
P
Värdet av psykologi för tandläkar/tandhygienisyrket
Hälften av studenterna (n=35) gav ett svar på frågan om vilka kunskaper i psykologi de tror
kan vara viktiga i deras kommande yrke som tandläkare/tandhygienister. Nästan samtliga
(n=33) tog upp aspekter av patientbemötande. Sju studenter tog dessutom upp kunskap om
7
motivation och beteendepåverkan, och sex studenter beskrev tandvårdsrädsla hos patienter
som ett område där psykologisk kunskap är av betydelse.
Exempel på svar: ” Att kunna sätta sig in i, och ha kunskap och förståelse för, olika patienters
förväntningar och reaktioner på behandling och dylikt.” ”Att kunna bemöta olika typer av
patienter och kunna ha förståelse för hur de agerar och beter sig, och därifrån kunna lägga
upp/planera behandling och mål.” ”Ha förståelse i varför man beter sig som man gör. Hur en
känsla kan arta sig från en patient, om den t.ex. är rädd men inte vill berätta. Kan märkas
uppenbart men kanske också lite mer underliggande. Så man kan bemöta de på bästa sätt.
Även bra att veta hur man allmänt beter sig så patienten känner sig trygg och bekväm.”
”Patientbemötande, hur man kan påverka människors beteenden, orsak till varför en människa
beter sig som den gör.”
En student gav ett övergripande svar som överensstämmer väl med hur psykologin som
akademiskt ämne brukar definieras: ” Att kunna tänka sig in i andra människors situationer.
Att kunna förstå hur andra människor tänker och känner, varför de agerar som de gör osv.”
Diskussion
Föreliggande pedagogiska arbete visar att tandläkar/tandhygienist studenter rapporterar en
relativt hög grad av intresse för att studera psykologi under sin utbildning. Studenterna anger
störst intresse för de områden som formulerats med en tydlig klinisk tillämpning för yrket:
metoder för beteendepåverkan samt kommunikation och beteendepåverkan. Majoriteten av
studenterna hade studerat psykologi på gymnasiet. Hälften av studenterna angav områden i
det kommande yrket där psykologisk kunskap bedömdes vara viktig, främst avseende
patientbemötande.
Värdet av att känna till studenternas förkunskaper och motivation för att utveckla
undervisningen och bidra till bättre lärande betonas i modern högskolepedagogik. Resultatet
av denna undersökning är värdefull, då den dels visar på ett relativ högt intresse för psykologi
bland studenterna, dels visar på en spridning i gruppen. Det är intressant att inte bara de
tillämpade områdena utan också de mer teoretiskt grundade områdena inom psykologi fick så
pass höga intresseskattningar. Det framkom endast få skillnader i intresse baserade på ålder
8
och födelseland, så dessa faktorer tycks inte betydelsefulla för att förstå spridningen i
gruppen.
Svaren på den öppna frågan om vad studenterna såg för värde med psykologisk kunskap för
deras kommande yrke visade också på en stor spridning i gruppen. Hälften av studenterna gav
inget svar på frågan, vilket kan tolkas som att de vid kursstarten inte såg någon sådan nytta,
vilket, om detta är korrekt, bör ha betydelse för deras motivation. Av intresse vore givetvis att
följa upp med samma fråga efter genomförd kurs, förhoppningsvis kan då alla studenter
formulera en nytta med psykologisk kunskap i det kommande yrket. Hälften av studenterna
rapporterade områden där psykologisk kunskap sågs som värdefull, många svar var utförliga
och insiktsfulla, särskilt med tanke på att de ännu inte hunnit ha särskilt mycket
patientkontakter under sin utbildning. Detta tyder på att många studenter reflekterat kring sitt
kommande yrke ur ett patientfokuserat perspektiv. Flera studenter lyfte fram betydelsen av
empati och inlevelseförmåga i det kliniska arbetet, vilket är ett område av stor betydelse som
tas upp under kurserna på utbildningen. Överlag var det intressant och inspirerande att få ta
del av studenternas egna formuleringar.
I enlighet med psykologisk teori, kan det också ses som ett värde för studenterna själva att bli
tillfrågade på det sätt som gjorts i denna undersökning, då detta kan stimulera reflektion och
medvetenhet. Att inhämta studenternas förkunskaper och motivation kan därför också ses som
en pedagogisk metod som bidrar till bättre inlärning.
När det gäller förkunskaper i psykologi framkom att gruppen är heterogen. En majoritet, 70%,
hade läst psykologi på gymnasiet. Det är värt att uppmärksamma vid kursplaneringen att upp
emot var tredje student inte läst psykologi tidigare. Den öppna frågan om vad de som läst
psykologi på gymnasiet kan givetvis inte ge ett tillförlitligt svar på studenternas kunskap om
psykologi. Ett diagnostiskt prov är en metod som skulle kunna övervägas (Race, 2006).
Samtidigt är det tankeväckande att ta del av studenternas direkta minnesbilder, att Freud och
psykoanalysen är så dominerande till exempel, och att många har ett genomgående intryck av
”många teorier, namn, perspektiv”.
En insikt av detta arbete är att det skulle kunna vara värdefullt att ta del av hur dagens
gymnasiekurser i psykologi är upplagda avseende lärandemål, innehåll, litteratur osv. Detta
knyter an till från om länkning mellan kurser, vilket också är centralt i lärandemålsstyrd
9
undervisning (Elmgren & Helmersson 2010). Den aktuella kursen är den första av flera
kursmoment som tar upp psykologiska aspekter under utbildningen. Det förefaller därför
angeläget att vid denna kurs ta upp även kommande kurser, för att underlätta för studenterna
att länka samman de olika kurser i psykologi som ingår i utbildningen.
En mindre grupp av studenterna hade förberett sig för kursen genom att ta del av kursplanen,
och ett intressant resultat är att dessa studenter också skattade ett klart högre intresse för
området jämfört med övriga studenter. Att majoriteten av studenterna inte tagit del av
kursplanen är en indikation på att kursplanen som dokument generellt inte används enligt
intentionerna med lärandemålsstyrd undervisning (GU 2007). Denna undersökning ger inte
svar på varför så många studenter inte läst kursplanen, om en del studenter kanske önskat göra
så men inte hittat den, om man inte sett några skäl att ta del av kursplanen, eller om det finns
andra skäl.
Här kan finnas en pedagogisk uppgift för lärare och framförallt kursansvariga aktivt visa på
och använda sig av kursplanen vid både kursintroduktion och kursutvärdering. Det återstår
dock att se om kursplanen kan få den betydelse för studenternas inlärning, som modellen med
lärandemålsstyrd undervisning anger. Det är ju inte säkert att denna modell, som vi inom
universitet och högskola nu ska arbeta efter, verkligen har de gynnsamma effekter på
inlärning som dess förespråkare hoppas på. Detta är något som behöver utvärderas, och där är
studenterna tillfrågas om hur de använder sig av exempelvis kursplanen, dess lärandemål.
Brister i arbetet: Studiegruppen som arbetet baseras på består av de av studenter som var
närvarande vid kursintroduktionen, och detta urval kan ha betydelse för de svar som
redovisas. Det är möjligt att de studenter som är intresserade av kursen är överrepresenterade,
vilket kan betyda att resultaten utgör en överskattning av hela studentgruppens intresse för
psykologi. Bortfallet var dock av begränsad storlek. Enkäten som använts har inte prövats
avseende reliabilitet och validitet.
Sammanfattningsvis visar detta pedagogiska arbete att tandläkar/tandhygienist studenter
uppvisar ett relativt stort intresse för att studera psykologi, och då särskilt områden av påtaglig
klinisk relevans för det kommande yrket.
10
Referenser
Biggs, J. (1999). What the student does: teaching for enhanced learning. Higher Education
Research & Development, 18: 57-75.
Elmgren, M., & Henriksson, A-S. (2010). Universitetspedagogik. Stockholm: Norstedts.
Göteborgs universitet. Handledning för kursplanerevidering med anledning av
högskolereformen 2007. Dnr N2 1799/07
Hussey, T., & Smith, P. (2002). The trouble with learning outcomes. Active learning in higher
education, 3: 220-233.
Race, P. (2006). The lecturer’s toolkit: A practical guide to learning, teaching and assessment.
Routledge: Hoboken.
11
Bilaga Enkät
FRÅGOR OM PSYKOLOGI
1. Vilken kurs läser du?
 Psykologi tandläkarprogrammet termin 2
 Psykologi tandhygienistprogrammet termin 2
2. Är du kvinna eller man?
 Kvinna
 Man
3. Hur gammal är du?
 yngre än 25 år
 25 år eller äldre
4. I vilket land är du född?
 Sverige
 annat land
5. Läste du psykologi på gymnasiet?
 nej
 ja
6. Om ja, vad minns du från kursen? (beskriv kort)
7. Har du läst psykologi tidigare, på universitet eller högskola?
 nej
 ja
8. Om ja, vilken kurs?
12
9. Har du läst kursplanen för den nu aktuella kursen?
 nej
 ja
10. Om ja, har du några synpunkter på kursplanen?
Hur intresserad är du att läsa följande områden inom psykologi på kursen?
(ringa in siffra)
11. Utvecklingspsykologi
1
Inte alls
intresserad
2
3
4
5
6
7
Väldigt
intresserad
3
4
5
6
7
Väldigt
intresserad
3
4
5
6
7
Väldigt
intresserad
4
5
6
7
Väldigt
intresserad
12. Biologisk psykologi
1
Inte alls
intresserad
2
13. Personlighetspsykologi
1
Inte alls
intresserad
2
14. Kognitionspsykologi (tankar, minne)
1
Inte alls
intresserad
2
3
13
15. Hälsopsykologi
1
Inte alls
intresserad
2
3
4
5
6
7
Väldigt
intresserad
16. Metoder för att påverka människors beteende
1
Inte alls
intresserad
2
3
4
5
4
5
6
7
Väldigt
intresserad
17. Kommunikation och patientbemötande
1
Inte alls
intresserad
2
3
6
7
Väldigt
intresserad
18. Vilka kunskaper i psykologi tror du är viktiga för dig i ditt kommande yrke som
tandläkare/tandhygienist?
KONTROLLERA ATT DU BESVARAT ALLA FRÅGOR.
TACK FÖR DIN MEDVERKAN!
14