Fr v: Blind Lysvinggranat m/29-32. Lysvinggranat m/29-32. Lysving- granat m/67. Lysvinggranat m/62. Lysvinggranat m/67B och bakom m/85.

Kod 173 är Bofors. 071 FFV Zakrisdal. XF statens sammansättningsverkstad Tenhult.

8

Smålands Militärhistoriska Sällskap • SMHS

AM 5

September 2012 • Årg 2

8 cm vinggranater

8 cm vinggranater som antikvitets eller samlarföremål är vanligt förekommande och många har blivit omgjorda till prydnader så som tävlingspriser, lampor och ljusstakar eller liknande.

Att finna granater med bibehållen originalmärkning är däremot mycket svårare, ofta har granaterna kromats eller polerats med kraftig devalvering av det historiska värdet som följd.

Museets samling av 8 cm vinggranater är omfattande. Den spän ner sig från 1920 till 1985 och de flesta exemplaren är i mycket gott skick med originalmärkning och intakt ytbehandling.

Alla kategorier finns representerade på museet såsom lysving granater övningsvinggranater sprängvinggranater rökvinggranater blinda vinggranater och korthållsgranater.

Här skriver jag lite om museets vinggranater som använts från 1940 talet fram till idag.

När det gäller lysvinggranater så representeras de av m/29-32 med spetstidrör m/34 grk, m/62 med spetstidrör m/62 urv grk, m/67 med spetstidrör m/67 urv grk, m/67 B med spetstidrör m/71 urv grk och lysvinggranat modell 85. Här saknas endast m/57 som är en granat importerad från Frankrike, Den som vet var en disponi bel sådan finns får gärna höra av sig till museet. Av dessa uppräk nade lysvinggranater är endast m/85 fortfarande operativ.

Rökvinggranaterna som använts under denna epok är ganska få. Museets rökvinggranater består av m/29-32 med ök sar m/36, m/46 med 2 röktändare m/46 och m/50 med 2 röktändare m/46. Under 2011 påbörjades leveranser av nya Rökvinggranat 10 till svenska försvaret.

Rökvinggranat m/29-32 har en rökladdning av röksyra medans m/46 och m/50 använder rökmassa som rökbildande ämne. Gra natkroppen är densamma som till spräng och övningsvinggranat m/29-32.

2 Fr v: Laddövningsvinggranat m/29-32 med blint ök sar m/49 grk. 8 cm vinggranat m/29-32 barlastad med spetsplugg.

7

Fr v: Sprängvinggranat m/29-32 B sammansatt vid LIAB (Linde Maskin AB i Lindesberg) 1977, m/29-32 med märkning från sent 40-tal. M/29 32 med 1938 års märkning, m/29-32 med märkning från tidigt 50-tal sammansatt vid sammansättningsverkstad XF Tenhult. Tändrör till de tre första är ök sar m/49 grk och till den sista öf k sar m/39 grk.

6 B-låda m/29.

m/46 och m/50 är lika i uppbyggnad med den skillnaden att m/50 har en kåpa med två rökkanaler mellan stjärtstycke och granat kropp ,denna minskar risken att röken uteblir om granaten går djupt ner i marken. En intressant detalj är att granatkroppen till m/50 är tillverkad av en avkapad 7,5 cm kanonhylsa av järn. För modligen har stora överskott av dessa funnits och någon klurig ingenjör har tänkt till. Övnings och sprängvinggranater m/29-32 (B) (C) (S) är i grunden två olika granatkroppar där den stora skillnaden ligger i topp skruvens gänga. m/29-32 B har samma toppskruv som till 12 cm spräng och övningsvinggranater m/42, toppskruven har också be nämningen toppskruv m/42. 8 cm övningsvinggranat m/29-32 C är lika med m/29-32 B med skillnaden att C varianten endast har röksyrabehållare medans B varianten har röksyrabehållare och barlastmassa.

Bokstaven S i modellbeteckning betyder att granatkroppen är gjord i stål, övriga är gjutjärn med undantag för m/29-32 C som också har granatkropp av stål.

Till de olika 29-32-granaterna används tändrör av typen anslagsrör där öksar m/36 (P) grk och öksar m/49 grk är vanligast förekom mande. Även fördröjningsrör i form av öfk sar m/39 (P) grk finns. Bokstaven P innebär att en variant av tändröret finns i pressgjut gods. Till ök sar m/49 finns ett 25 cm spröt som kan monteras efter att masksäkringshuven tagits bort. 8 cm sprängvinggranat m/29 32 C har tändrör ök sar m/52 grk.

I slutet av 80 talet modifierades ett större antal 29-32-granater .De försågs bl a med nytt tändrör av tillverkaren Tavaro och fick mo dellbeteckning spräng respektive övningsvinggranat m/29-32 D. Till övningsvinggranaten benämns röret Öhksar m/86 grk och till sprängvinggranaten Öhksar m/87 grk. En sprängvinggranat som saknas i museets samling är sprängving granat 80, en granat som tillverkas av Raufoss i Norge.

Det finns en barlastad vinggranat m/29-32 som används vid prov 3

skjutningar och liknande. Denna granat är en vanlig m/29-32 som har inert fyllning och är försedd med en spetsplugg.

Delladdningarna som är 6 till antalet i samtliga ovan uppräknade typer av granater utgörs av antingen delladning m/29 eller m/48 till alla utom lysvinggranaterna. Till lysvinggranat m/67 används delladdning m/67 och till lysvinggranat m/67 B används delladd ning m/71. Lysvinggranat m/85 har sex ringformade delladdning ar som träs runt patronröret.

Alla vinggranater har dessutom en drivpatron som utgör laddning 0.

Förpackningar till de olika granaterna utgörs av trippeltuber av plast och papp, Plåtlåda m/29 för 3 granater fanns också. Lysving granat m/85 har dubbeltub i plast.

Korthållsgranat/laddövningsvinggranat m 29-32 som används för laddövning samt övningsskjutning har 4 stora hål i granatkrop pen för passage av krutgaserna som därigenom medför reducerad skottvidd. Denna granat har granatkropp och toppskruv gjutet i ett stycke.

Till granaten används blint öksar m/49 grk. Delladdningarna som är 6 till antalet är av gummi och får endast användas vid laddöv ningar.

Äldre korthållsgranater har ett antal frästa spår längs med granat kroppen för att på det sättet släppa förbi krutgaserna Ett flertal sådana äldre korthållsgranater finns också i museets samling .

Vinggranatkroppar av modellen 29-32 har tillverkats i mycket stora mängder och av många olika tillverkare . Dessa tillverkare har också stämplat sin tillverkarkod på granatkroppen. Fram till någonstans på 50 talet utgjordes märkningen av bokstäver eller signatur, därefter infördes det system som finns idag med 3 siffror som betecknar tillverkaren. Exempel på olika märkningar se bilder 4 med förklaringar. Sammansättningen av färdig ammunition har till största delen skett vid de stora sammansättningsverkstäderna.

Blinda och åskådsvinggranater förekommer av de flesta typerna.

Mycket mer 8 cm vinggranater finns att beskåda på museet bl a många äldre m/29 och m/20 samt försöksmodeller av olika slag.

Text: Jörgen Chevrell Foto: Mats Nässert Fr v: Rökvinggranat m/50, blind rökvinggranat m/50 och rökvinggranat m/46.

5