Transcript Projekt – Arbetande hundar, SLU Projektledning Effektiv träning av

2011‐10‐25
Projektledning
Projekt – Arbetande hundar, SLU
Forskning kring användning och utveckling av arbetande hundar
Grimsö Forskningsstation
Hur avgör hundar riktningen på ett doftspår?
• Hur många fotsteg behöver hunden för att avgöra riktningen?
• Kan man påverka resultatet med träning?
• Kan hundar avgöra riktningen på doftspår i form av kontaminerad vätska?
•
•
•
•
•
Jens Karlsson Tobias Gustavsson
Lars Fält
Jessica Åberg
Björn Forkman Effektiv träning av spårhundar
• Traditionell träning jämfört med ”errorless
learning”
• Intressant ur fler aspekter – vågar man hjälpa och styra i hundträningen? • Startar i april 2012
• Finansieras av SKK
1
2011‐10‐25
Hur väl överrensstämmer resultatet på valptest med resultatet på MH?
• Bakgrund: SBK vill utveckla valptest för privat uppfödning
• Analys av sambandet mellan VT och MH i historiskt material från privata uppfödningar
• Utveckla nytt test samt följa upp och utvärdera kommande eventuella samband
• Finns det drag i hundarnas personlighet som visar sig redan vid 8 veckors ålder?
Interaktionen hund ‐ björn
• Hur väl fungerar skandinaviska löshundar på björn?
• Kan man påverka resultatet med träning?
• Vilka personlighetsdrag är utmärkande hos en bra björnhund?
• Finansiering av Svenska Brukshundklubben
• Samarbete mellan ”Projekt – Arbetande hundar, SLU”, Skandinaviska Björnforskningsprojektet, Köpenhamns Universitet, DN och SNO
Kontextberoende inlärning
Spårning av sändarförsedda älgar
• Målsättning: Jämföra hur hundars förmåga att utföra en diskriminering över längre tid påverkas av intensiteten hos de diskriminativa stimuli.
• Hur väl fungerar de befintliga skandinavska
älgeftersöksekipagen?
• Kan man påverka resultatet med träning?
• Hur väl förutsäger enkla tester ekipagens förmåga att spåra levande älgar?
2
2011‐10‐25
Böcker och filmer
Scandinavian Working Dog Institute
• ”Spårhunden och lukterna” mars 2011
• Filmen ”Spårhunden och lukterna” hösten 2011
• ”Sökhunden och lukterna” våren 2012
Kvalitetssäkring av arbetande hundar
‐ Konstruktion av tester och prövningsordningar
‐ Genomförande av certifiering
‐ Utfärdande av certifikat och tjänstetecken
‐ Utbildning och konsultation för att nå specifika mål Hundar i rovdjursförvaltning
• Statliga ekipage i Sverige och Norge – Lst, VSC, SNO
• Ansvarig för planering, utveckling och genomförande av utbildning i både Sverige och Norge
• Boskapsvaktande hundar
Björn‐/vargekipage
Dokumentation av spår
‐ Angrepp på hundar eller tamdjur
‐ Oskygga rovdjur
‐ Misstanke om illegal jakt, §28
Avlivning av rovdjur
‐ Skyddsjakt
‐ Eftersök
Skrämsel
‐ Stötning av rovdjur i närheten av bebyggelse
3
2011‐10‐25
Besiktningshundar
Dokumentation av spår
‐ Angrepp på hundar eller tamdjur
‐ Oskygga rovdjur
‐ Misstanke om illegal jakt, §28
Avlivning av rovdjur
‐ Skyddsjakt
‐ Eftersök
Avlivningshund
• Lösjagande
• Kamera, kommunikationsutr.
• Dirigeras med ljudsignaler
Skrämsel
‐ Stötning av rovdjur i närheten av bebyggelse
4
2011-10-25
Varg i
Sverige
1
2011-10-25
Vargar
Slutna tassar
på hårt underlag
Framfot – bakfot
Framfot, längd 9-11 cm
Bakfot, längd 8-10 cm
Hanar: 45-55 kg
Wolf
Tikar: 30-45 kg
Dog
Rapporterad som en varg.
Det sk krysset skiljer INTE varg- från hundspår!
2
2011-10-25
Dementier
3
2011-10-25
Hasselfors
Föryngring
Gul linje 25 juni – 4 juli
Röd linje 25 juli – 3 augusti
Vargar kan vandra långt
Revirhävdande vargar:
Grön linje 25 augusti – 4 september
Blå linje 25 september – 4 oktober
- 20 km per dygn i genomsnitt
- 30-40 km per dygn är vanligt
Går ofta i
olika
grupper
Utvandring
Vargwebben
4
2011-10-25
Ex. på lång dygnsförflyttning hos
stationär varg
5
092
55 1225
11
0935
Drygt 80 km
under ett dygn
5
091
radiomärkt hanvarg
från Stadrareviret
0
133
Källa: Viltskadecenter & SKANDULV
1430
5
2011-10-25
April-Maj
En “vargflock” i Sverige:
Föräldraparet
Årsvalpar
Ungvargar från tidigare kullar.
Spridning hanar
6
2011-10-25
Spridning honor
Invandrad varg etablerad I
Galven 0708.
Föryngring konstaterad 2008 och
2009.
Invandrad varg etablerad I
Kynna.
Föryngring konstaterad 2008 och
2009.
Saliv DNA – höst 2008
Immigrant
En vargflock dödar ca 120 älgar per år. En älg var fjärde dag dag på
vintern och en älg varannan dag på sommaren. Ca 80 % av älgarna
som vargen tar är kalvar och framförallt tas kalvar under sommaren.
En flock med vargar utnyttjar bytet i högre grad än ett vargpar. Det vill
säga de äter upp det mesta innan de lämnar bytet eller återkommer
och äter flera gånger till dess det ätbara är slut.
7
2011-10-25
8
Rangordningar
Bekanta
FINNS DOM ELLER ÄR DET NÅGOT VI
SKAPAR FÖR ATT VÅR HJÄRNA VILL HA
ORDNING OCH REDA ?
Primär grupp
?
Främlingar
Att bilda grupp
• Hundar har aversioner och preferenser i
förhållande till andra hundar
• Ibland också till människor…
• Hundar kan få ”fel” människa
Position i gruppen
• Kompetens
• Initiativ
• Trygghet
• Självsäkra, trygga individer hamnar högt
upp i det sociala systemet
• (Vissa köper hund för att dom är rädda!)
1
Hävda sin position i gruppen
• Från hotsignaler till direkta attacker
• Hotet anpassas efter den andres
motivation (kraftig utmaning leder till
starkare hot)
• Aggression ökar avståndet – om den blir
för stark splittras gruppen!
• (Experttolkning: Man slåss om
rangordningen)
LEDARSKAPSMODELLER
• Konfliktperspektiv - sträva uppåt,
provocera - auktoritär modell
• Harmoniperspektiv - passa in, konfliktfria
relationer, samarbete - dynamisk modell
Vad för hund och varg så nära
varandra att den ene kan bita den
andre?
Fyra orsaker
-Vargar följer hundspår/vittring
Förebyggande åtgärder
Vargtelefon, västar
- Hundar följer vargspår/vittring
- Hund och varg besöker/jagar samma byte
Vargtelefon, ”vargrena”
hundar
- Hund och varg möts av en slump
2
Dödade/skadade per hundras
Dödade/skadade per hundras
40
Antal
Vargangrepp hundar
Dödade
Skadade
35
30
28
25
26
24
20
22
20
15
Antal
10
5
Dr
ev
er
vh
år
Ty
ig
sk
ta
x
ja
kt
Is
te
lä
rri
nd
er
sk
få
rh
Bo
un
d
rd
er
te
rri
er
St
rä
St
öv
ar
e
Jä
Ka
m
re
th
ls
un
k
d
bj
ör
nh
W
un
ac
d
ht
el
hu
nd
Bl
an
dr
as
G
rå
hu
Bo
nd
rd
er
co
llie
Fi
nn
sp
et
Ba
s
ye
Be
rs
k
ag
vil
le
ts
på
rh
Ba
un
ss
d
et
G
rif
fo
n
0
Ras
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
0.5
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Ålder
Tid på dygnet (151 st)
Vargangrepp hundar
100.0%
40
90.0%
35
80.0%
30
70.0%
Angripna hundar
20
60.0%
50.0%
15
40.0%
10
30.0%
5
20.0%
Ju
li
Au
gu
Se
st
i
pt
em
be
r
O
kt
ob
N
ov er
em
b
D
ec er
em
be
r
M
aj
Ju
ni
Ap
ril
0
Ja
nu
a
Fe ri
br
ua
ri
M
ar
s
Antal
25
Månad
10.0%
0.0%
06.00-12.00 12.00-18.00 18.00-24.00 24.00-06.00
Vet ej
3
Ätna ‐ oätna hundar (104 st)
Ålder bland angripna hundar (151 st)
100%
20%
18%
90%
16%
14%
12%
10%
80%
70%
60%
Jaktdagar
Angripna
8%
6%
4%
50%
40%
2%
0%
30%
a
a
ri g
a
-å
-å
ri g
13
a
ri g
12
ri g
-å
-å
11
a
a
år
a
ig
år
a
ig
ig
10
9-
8-
ig
år
år
7-
ig
år
a
ig
år
a
ig
år
a
6-
5-
4-
3-
a
ig
ig
år
år
2-
1-
10%
a
20%
0%
Äten
Oäten
Okänt
Vargangrepp på hundar
– Hundar dödas oftare än de skadas av varg
– Antalet hundar som angrips står i proportion
till antalet jaktdagar
– I några fall har hundar dödats på gårdsplanen
och i enstaka fall har vargen försökt ta sig in
till en hund i hundgården
– Vargarna har ätit på mer än hälften av de
hundar som registrerats som vargdödade
– Alla kategorier av vargar kan angripa hundar
Bitstruktur
– Dödade hundar har ofta kraftiga bett i rygg
och nacke
– Bett förekommer även ofta i halsen och på
bogarna, låren och trakten av ljumskarna
– Mindre vanligt är bett i buken, bakbenen,
manken och strupen
– Graden av konsumtion varierar från i stort sett
ingenting till att hela hunden är uppäten
– Ofta ätna i buken, på ryggen och delar av
baklåren
4
141 tillfällen då varg angripit hund
Allmänt ätmönster
– Vargar äter inre organ, bröstfett, kött och ben
– Bara käkar, våm och ibland klövar lämnas
– Kan äta uppemot 11 kg under en måltid
– Knäcker även grova rörben
– Täcker sällan över byten, men hundar och
rådjur har täckts över vid några tillfällen
– Släpar sällan undan kadaver
– Återkommer regelbundet till gamla byten
– Äter ofta av djur som de inte själva har dödat
Vid 28 (20%) av angreppen observerades varg vid minst ett tillfälle i samband med angreppet
Vid 24 tillfällen (17%) observerades varg efter angreppet
Vid 3 tillfällen (2%) observerades varg före angreppet
Vid 17 tillfällen (12%) observerades varg under angreppet
Vid inget tillfälle (0%) hade varg kunnat skjutas innan angreppet
Vid 5 tillfällen (4%) hade varg kunnat skjutas efter angreppet
Vid 13 tillfällen (9%) hade varg kunnat skjutas under angreppet
Vid totalt 18 tillfällen (12%) hade varg kunnat skjutas I genomsnitt skulle 3% av de Skandinaviska vargarna kunna skjutas i samband med angrepp på hund varje år
0% skulle skjutas innan angrepp
2% skulle skjutas under angrepp
1% skulle skjutas efter angrepp
Förebyggande åtgärder ‐ Hundar
‐Avspårning
‐Hundpejl
‐Pingla
‐Vargrena hundar
‐Val av hundras
‐Jaga i revir med färre vargar
‐Väst
Senaste nytt skadeförebyggande åtgärder - hund
Neopren i västen
Kevlar, flera lager i avtagbar skyddsdel
Stål/fjäderstål i taggar längs med rygg
och nacke.
100 testvästar ute nu för att se hur det
går för hunden att jaga med västen
på.
‐Sändarförsedda vargar (vargtelefon)
‐”Varggrupp (vargtelefon)
‐Selekiv jakt
5
Drev hunden varg vid angreppet? (151 st)
Examenskrav
Ni ska träna en annan persons hund att:
100%
90%
I minst 3 av 5 försök markera rätt doft på bana.
80%
70%
I minst 3 av 5 försök markera rätt doft i terrängen.
60%
50%
I minst 3 av 5 försök markera rätt spårlöpa bland fyra löpor.
40%
30%
Med markering avses att du som förare ska kunna tala om då hunden är på rätt doft.
20%
10%
0%
Ja
Nej
Vet ej
6