Transcript 3 - Portal för Folkmusik i Skåne

Nr 3 • 2000
Skånes Spelmansförbunds medlemstidning • Tidskrift för folkmusik och dans i Skåne
ur innehållet:
Kallelse till höstträff • 3
Möte med Yngve Wahlgren • 4
Folkmusiker på musikhögskolorna • 8
Dans upprör sinnena! • 9
Innehåll
Vegan eller allätare? ....................... 2
Ny webbadress ............................... 2
Kurser på gång ............................... 3
Vem ska köra bussen? ................... 3
Inbjudan till höstträff och kallelse
till extra förbundsstämma ......... 3
Diplom till Maria ........................... 3
Möte med Yngve Wahlgren .......... 4
Solen kom till Smyge ..................... 5
Hänt i Bäcken ................................. 6
Debatten i Degeberga .................... 7
Folkmusiker på musikhögskolorna
- en fara eller en tillgång? ......... 8
Dans upprör sinnena! .................... 9
Sommarskoj i Tomelilla! ............. 10
Visa ................................................. 10
Pepparholms-pentagrammet ...... 11
Recensioner ................................... 12
Gudrun Jørgensen 1928–2000 .... 12
Hans Melin och Tryllestämman . 12
Dansstugans sidor ....................... 13
Kalendarium hösten 2000 ........... 16
Omslagsbild:
Musikaliskt-animaliskt möte på
campingen i Korrö. Är det månne
”klöver-snoa” eller kanske ”havreschottis” som Ola Petersen spelar
för hästen? Foto: Bengt Wihlborg.
Vegan
eller allätare?
J
ag var en av ca hundra gäster på
en disputationsfest. Sedvanligt
skulle tal hållas, sånger sjungas,
uppträdanden framföras, det skulle
hurras och skålas. Efter en sittning vid
bordet på omkring fyra timmar var det
så dags för dans. Vi svenskar tycker
om att dansa. Vi kanske inte är så bra
på det, men foxtrot, ”amatörbugg” och
vals klarar de flesta. Värre är det med
tango. Det är många som vill dansa
tango, men väldigt få hanterar dansen.
Plötsligt spelar live-bandet upp en
schottis! Ve och fasa - hur skall detta
sluta? Jodå, tro det eller ej, min danspartner och många med henne kunde
faktiskt dansa folkdans! Varför spelas
då inte mer folkmusik på fester utanför
folkmusikens och folkdansens inre
kretsar? Jag tror att det beror på att
många folkmusiker och folkdansare är
kulturella veganer - skall det spelas
spelmansmusik så skall det BARA spelas spelmansmusik. Vi kanske skulle
försöka bli mindre kategoriska så når
vi ut till ”vanliga” människor - till allätarna - med vår folkliga kultur?
Hans
Vinjett:
Göran Bergkvist, Höganäs
Skånes Spelmansförbund
Ny webbadress
Styrelsen i Skånes Spelmansförbund har
tagit initiativet till en gemensam ingång på
internet för alla spelmansförbund. Adressen finner du nedan och den leder till
sverigekartan ovan, där man kan klicka
vidare till de landskapsförbund som redan
har hemsidor. Denna webbplats reser
många möjligheter för oss och övriga förbund, vilket vi tänkte ta
upp till diskussion på
SSR:s årsmöte i RonneKlicka här!
by om några veckor.
www.spelmansforbund.org
Ordförande: Hans Hovenberg, Vallkärravägen 22, 226 51 LUND ............................... [email protected]
v. ordförande, arkivarie: Åke Persson, Gunnesbovägen 99, 226 54 LUND ........................ [email protected]
Sekreterare: Pontus Thuvesson, Skudarödsvägen 30, 297 31 Degeberga ........................... [email protected]
Kassör: Stig Hellemarck, Kamrergatan 9, 211 56 MALMÖ ...................................... [email protected]
Notförsäljning: Hans Hovenberg, Vallkärravägen 22, 226 51 LUND ........................... [email protected]
Spelledare: Laif Carr Olsen, Spelmansgården, Pl 2161, 266 98 HJÄRNARP ........................ [email protected]
Redaktör: Anna Erlandsson, John Ericssons v. 71B, 217 47 MALMÖ .. [email protected]
Adressändring &
instrumentförsäkring: Göran Jönsson, Ädelstensvägen 41, 226 51 LUND ................. [email protected]
046-24 85 22
046-32 35 34
070-529 87 05
040-796 45
046-24 85 22
0431-45 42 30
040-91 81 69
046-24 83 45
Medlemsavgift 2000: vuxna 140 kr eller ungdom upp till 18 år 80 kr.
Postgiro (medlemsavgift, prenumeration och försäkring): ................................................................................................ 637 54 48-5
Postgiro (noter, kursavgifter m.m.): ..................................................................................................................................... 2 45 09-2
Skånes Spelmansförbunds medlemstidning – Tidskrift för folkmusik och dans i Skåne
Nr 3 2000, årgång 5
Anvarig utgivare: Åke Persson
Redaktion:
Anna Erlandsson
Håkan Dackman
Åke Persson
Layout:
Göran Jönsson
Manusstopp nästa nr: 6 november 2000
2
Redaktionellt material sändes till
Anna Erlandsson, John Ericssons v. 71B,
217 47 Malmö eller via e-post:
Tidningen utkommer med fyra nummer per år
och ingår i medlemsavgiften till Skånes Spelmansförbund.
[email protected]
Prenumeration kostar för övriga 80 kr/år inom
Sverige eller 140 kr/år utanför Sverige.
Information om evenemang sändes till
Håkan Dackman, Abbekåsgatan 10 A,
214 40 Malmö, 040-97 35 13
e-post: [email protected]
Avgiften insättes på pg 637 54 48-5.
Tryckeri KFS i Lund AB
Kurser på gång
Hösten, vintern och våren erbjuder en
mängd kurser för olika kategorier av
spelemän, dansare och sjungare. Här
följer en liten guide och första överblick till hjälp i snårskogen:
• Folkmusik för de yngsta
Nybörjarkurs för barn 5 - 8 år. Instrument
finns att låna. 30/9 - 1/10 i Simrishamn och
1/11 - 4/11 i Gärsnäs. Lärare är medlemmar från folkmusikgruppen Plommon.
Mer info på sidan 14.
Inbjudan till höstträff och
kallelse till extra förbundsstämma
Årets höstträff hålles på galleri/konsertlokalen RagnaPers i Gärsnäs den 4 november 2000. En kort extra förbundsstämma ska även hållas för att anta nya stadgar.
Höstträffen hålls i år som ett samarrangemang med folkmusikkurser med folkmusikgrupperna Plommon och Envisa i Österlens museums regi . Dessa kurser
kommer också att stå för lite underhållning i samband med middagen.
Programmet ser ut så här:
13.00 Extra förbundsstämma med en enda punkt på dagordningen: Att
besluta om godkännande av nya stadgar enligt stadgeförlaget i
Runtenom 1-2000.
Därefter gemensamt spel fram till kaffet.
• Spelkurs
För barn och ungdomar 8 - 18 år med lite
vana på sitt instrument. 30/9 - 1/10 i Simrishamn och 1 - 4/11 i Gärsnäs. Lärare är
medlemmar från folkmusikgruppen Plommon. Mer info på sidan 14.
• Folkmusikkör
För vuxna. 3 - 4/11 i Gärsnäs. Lär folklåtar
av och bilda kör tillsammans med sånggruppen Envisa. Mer info på sidan 14.
• Lilla Skånekursen 2001
Spel, sång och dans för dig mellan 10 - 14
år. Tre heldagsträffar under hösten och
våren (1/11, 27/1 och 24/3 i Lund).
Lärare Sara Åström och Ulrika Gunnarsson. Mera info på sidan 15.
• Folkmusik 2001 i Skåne
Spelmansutbildning för ungdomar från 15
år. Tema: ”spel till dans och dans till spel”.
Fyra träffar under hösten och våren, (25/
11 i Lund, 9 - 11/2 i Tomelilla, på Skånes
Spelmansförbunds vårmöte i mars i Vallkärratorn, 16/6 på Degebergastämman)
samt avslutande bussturné till spelmansstämmor och besök hos spelmän i Dalarna
och Hälsingland. Lärare är Karin Wallin
och Bosse Nyander samt några gästlärare.
Mer info på lösblad som medföljer detta
nummer.
• Låtkurs med Björn Ståbi
och Reine Steen
För vana låtspelare oavsett ålder. 9 - 11/2
2001 i Tomelilla. Mer info på lösblad som
medföljer nästa nummer.
15.00 Kaffe
15.30 Lena Alebo från Österlens Museum berättar om seder och traditioner på Österlen och Ann-Margret Malmkvist berättar om Österlens
sånglekstradition.
16.30 Workshops: Spelworkshop. Danskurs för nybörjare med Peter
Nilsson och Gunilla Claesson från Albo folkdanslag. I övrigt
buskspel för de som så önskar.
18.00 Middag. Till desserten håller körkursen och barnkurserna konsert.
19.00 Dans till spellista som inleds med ett allspel. Plommon och Envisa
spelar också till dansen.
Kvällskaffe med dopp blir det någon gång under kvällen.
Priset för förtäringen är 20 kr per eftermiddags- och kvällsfika och 60 kr för middagen, dvs 100 kr för allt sammans. Föranmälan gör du genom att sätta in rätt summa
på pg 2 45 09-2 senast den 16:e oktober. Ange noga vem anmälan avser och vilket av
ovanstående alternativ du anmäler dig till. Endast om du anmält dig i tid kan du
vara säker på att få mat. Önskar du vegetarisk mat så ange även detta.
RagnaPers ligger längs väg 108 genom Gärsnäs, på vänster hand före järnvägen från
Tomelilla mot Simrishamn.
Har du några frågor är du välkommen att kontakta
Hans Hovenberg på 046-248 522 eller
Maria Persson på 040-96 54 93
Välkomna!
Vem ska köra
bussen?
Diplom till Maria
30/9 i Örsjö, Småland. Lärare är Magnus
Gustafsson, Helene Ingvarsdotter och Lennart Carlsson. Mer info på sidan 15
Ring till Laif 0431-45 42 30 om det är du
eller om ni vet vem det är eller om ni känner någon annan som vill hjälpa oss med
detta.
Vid årets uppspelningar för Zornmärket
som ägde rum i Malmköping i slutet av
juni, erövrade 22-åriga Maria Bojlund från
Lund ett diplom ”för lovande låtspel”.
Dessutom fick exilskåningen Bolennart
Lindberg, Hässelby, Zornmärket i brons
”för gott spel på säckpipa”. Sjuttio spelmän
spelade upp i år och det korades tio nya
riksspelmän. Zornmärket i guld tilldelades
Einar Hansander, Vänersborg, ”för mästerligt och traditionsmedvetet spel av låtar
från Dalsland”. Arrangemanget blev mycket lyckat tack vare goda insatser från arrangerande Södermanlands Spelmansförbund och Malmabygdens spelmän och
dansare. I juryn satt Christina Frohm, Verf
Lena Egardt, Bengt Löfberg och jag själv.
Åke
Laif
Peter Pedersen
• Kurs i slängpolska
(Danmark)
23 - 24/9 på Fredriksbergs Folkmusikhus
(Köpenhamn). Spelkurs med Britt-Marie
Persson och Birgitta Lundin. Danskurs
med Karin Hansen och Ellge Jakobsen.
Mer info på sidan 15.
• Fiol, nyckelharpa och sång
(Småland)
I början på juli nästa år gör vi en resa till
”Norrland” med ett trettital skånska spelungdomar (Skånekursen). Det blir som en
rullande spelkurs med många intressanta
”hållplatser” (gästlärare). Vi söker därför
en folkmusikintresserad busschaufför med
busskontakt! På en av Malmö Folks tillställningar talade Laif med en man som kunde
tänka sig att köra en buss full med folkmusikspelande ungdomar till stämmor som
Norrbo, Delsbo, Bingsjö, Östbjörka, Boda
m.m.
3
Möte med Yngve Wahlgren
Maria Kyrkander, kursen Folkmusik 2000 i Skåne
I ”Skånekursen 2000”, dvs den spelmansutbildning för ungdomar som gått
under förra läsåret som helgträffar med Ylva Svenonius och Sara Åström som
ledare, har kursdeltagarna bl.a. fått i uppgift att skriva om var sin spelman. Maria
Kyrkander från Sjöbo valde att besöka och intervjua Yngve Wahlgren vilket
resulterade i följande charmiga spelmansporträtt, som vi nu låter våra läsare ta
del av.
B
ussen har fört mig till Tomelilla, och
ut ur en bil på parkeringsplatsen
träder en stilig och, trots sin relativt höga ålder, rakryggad man och går mig
till mötes med ett strålande leende på läpparna. Han skakar min hand länge och väl
innan vi tar plats i bilen.
Yngves fru Doris möter oss på trappan och
börjar duka fram kaffe så fort
vi kommit innanför dörren.
Huset är stort, väldigt stort,
med tanke på att det bara
behöver rymma två personer.
Rummen är ombonade och
smakfullt inredda, och det vilar en fridfullhet över dem,
som det så ofta gör i äldre
människors hem.
Efter kaffet går Yngve och jag
en trappa ner. Längst bort på
källarplanet har Yngve sitt
spelrum. Väggarna är prydda med allsköns diplom och
andra utmärkelser, daterade
från sjuttiotalet och framåt,
och ur en låda plockar Yngve fram en pärm full med tidningsurklipp i vilka han figurerar på ett eller annat sätt. Så
börjar han, i ganska korta ordalag, berätta om sitt liv.
Familjens ekonomi klarade inte avgiften på
2 riksdaler per gång. Men med hjälp av den
spelbok som han köpt första lektionen fortsatte han på egen hand.
17 år gammal började Yngve spela i Tomelilla folkhögskolas Folkdansgille. Här var
Rudolf Hansen spelledare. Yngves röst är
fylld av vördnad när han berättar om den-
ända tills han gick i pension, spelade han
ingenting. Men till sin glädje fick han oerhört musikaliska och musikintresserade
barn. Nästan samtliga av de sju barnen spelar något instrument, och av dessa är det
två som har musiken som levebröd i dag.
När Yngve pensionerats dök en mycket kär
gammal vän upp på scenen igen: Rudolf
Hansen. Han fick Yngve att ta tag i sin talang igen, och tillsammans startade de Österlens Spelmansgille. Innan Tomelilla kommunala musikskola startades på 70-talet
var det Yngve man gick till om man ville
lära sig spela fiol. För dessa bidrag till den
nya generationens musikaliska bildning
blev Yngve 1998 tilldelad Tomelillas årligen utdelade kulturpris.
1970 startade han också
“Folkmusikens Vänner”,
som han än idag är spelledare för. De är åtta stycken som
träffas och spelar varannan
tisdag i Tomelilla.
Yngve spelar mest skånelåtar, och hans absoluta favorit är Lorens Brolin som levde i Abbekås i mitten av
1800-talet. J J Bruun och J C
Blomgren hör också till favoriterna.
Yngve är nu 85 år gammal.
Och nog har åldern börjat ta
ut sin rätt. Fingrarna hinner
inte alltid riktigt med på sextondelarna längre. Men
känslan och lusten är det ingYngve Wahlgren, nyss fyllda 85, spelar i trädgården med Bengt
et fel på. Kvällen innan mitt
Ericsson och Gunvor Dunge. Foto: Lisbeth Lindgren
besök hade han och en kompis som spelar dragspel hålYngve Wahlgren föddes på en bondgård i
lit igång i källaren till mitt i natten och ändå
ne man. Det är tydligt att han var en stor
Onslunda år 1915. Han var äldsta barnet i
var det jag som efter min intervju med Yngförebild. Men efter några år slutade Rudolf,
en syskonskara på fyra. När Yngve var fem
ve först “trillade å pinn” efter ett par timtill följd av en “fnurra på tråden” med nåår flyttade familjen till en större bondgård
mars lustfyllt spelande...
gon i Folkdansgillet. Den förlorade kontaki Benestad och där har Yngve bott fram tills
ten med den store idolen var ett av skälen
för ungefär tio år sedan, då jordbruket blev
till att Yngves musikaliska karriär nu tog
för tungt för honom och den elva år yngre
sig en ny bana.
Doris.
Tillsammans med några vänner startade
På byskolan i Benestad undervisade en
Yngve vid ca 20 års ålder “The blue band”.
man som hette Victor Troberg. Det är denBandet spelade schlagermusik och fiolen
ne man och hans gräsliga sångröst som ska
fick nu snällt finna sig i att bli lagd på hylha tacken för att Yngve började spela fiol.
lan. De nya passionerna var klarinett och
Jag ska förklara. Varje skoldag inleddes
saxofon. Även dessa instrument lärde sig
Fiolkurs för vuxna!
med en morgonpsalm som leddes av klassYngve spela helt själv och han beskriver det
läraren. Eftersom Troberg sjöng så illa fick
En kurs i fiolspel planeras under
inte som någon stor bedrift utan snarare
han spela melodierna på fiol istället för att
hösten i Malmö. Den vänder sig till
som den naturligaste sak i världen. I nässjunga dem. Yngve fascinerades av instruvuxna som spelat fiol ett eller ett
tan 10 år drog “The blue band” omkring
mentet och önskade att han själv skulle få
par år och som vill lära sig mer.
och gjorde folkparker och Yngve förtjänalära sig spela en dag. Och så, när Yngve
Kursen kommer att ligga på
de sitt levebröd på detta sätt. Men verkligvar tolv år gammal, kom hans far hem med
torsdagkvällar
heten hann i kapp honom. Hans föräldrar
en fiol som han köpt av en bekant för ynka
antingen kl. 17-19 eller 20.30-22.
började bli gamla och det var Yngves upptvå riksdaler. Efter en välbehövlig upprustgift
som
äldste
son
att
ta
över
efter
dem.
Lärare är Bengt Ericsson,
ning var den mer än spelbar och Yngve har
På den tiden var det bara så. Punkt slut.
som ger mer information och tar
fortfarande kvar den. Magister Troberg
Det är med sorg i rösten som Yngve berätemot intresseanmälan.
blev så hans lärare. Men många lektioner
tar om hur han mot sin vilja slussades in i
blev det inte. Efter att Yngve för tredje
Bengt nås på tel. 040-93 03 17.
lantbrukarens bundna liv. Under alla dessa
gången traskat den fyra kilometer långa
år, från det att han tog över gården och
vägen hem från Benestad by var det stopp.
4
till ”öppet hus” är det alltid gästernas förtjänst om
tillställningen blir lyckad.
Solen kom till Smyge
text och bild: Folke Jönsson
Inte vet jag vem vi ska tacka för att årets stämma blev en av de
finaste vi upplevt under de gångna femton åren. Kan det vara så,
att vi ska tacka Öresundsbro-delegationen för att man lade beslag
på ”vår” helg kring den 1 juli, då regnet öste ner på fredagen, eller
är det en följd av att vi under många år spelat ljuv musik i ”Herrens hus”? Kanske är det Janne Linells förtjänst, eftersom han årligen hävdat att Smyge-stämman är ”Sveriges soligaste” stämma.
Det sägs ju, att om man upprepar en sak tillräckligt många gånger blir det sanning. Naturligtvis är det i första hand er som kom,
spelade, lyssnade och dansade som vi bör tacka. När man bjuder
En av programpunkterna
på stämman var finalen i
den utlysta låt- och vistävlingen. Det var en fröjd att
följa finalbidragen från
Kälarne i norr till Bunkeflostrand i söder. Musikstipendiet i låtklassen vanns
av blott fjortonåriga Jeanette Eriksson från Helsingborg med en slängpolska,
och musikstipendiet i visklassen delades mellan
Lars Frankell och Birgit Salomonsson från Staffanstorp med deras bidrag
”Brovisan”. Vi gratulerar
dem så hjärtligt och tackar
även de andra finaldeltagarna för deras fina prestationer.
Vi är redan igång med planeringen av nästa års stämJeanette Eriksson vann låttävlingen.
ma och hoppas att vi då
åter kan ses vid Sveriges
sydligaste punkt – just där slätten möter havet! Det är vår ständiga förhoppning att Smygestämman alltid ska vara en träffpunkt i
folkmusikens tecken för alla musikanter med varjehanda slag av
akustiska instrument.
Slutligen kan jag nämna att det kommer att bli en jubileumskonsert i Östra Torps kyrka lördagen den 18 november 2000 kl 15 med
det bästa från tio års spelmanskonserter i samband med Smygestämman. Biljetter kan beställas på telefon 0410-172 39. De kostar
ingenting utan är enbart ett sätt för oss arrangörer att tillgodose
säkerhetskravet i kyrkan när det gäller antalet besökare.
Fr. v. Gerty Frankell, Sylve Björk, Birgit Salomonsson, Lars Frankell
och Tommy Linton som framförde det vinnande bidraget i vistävlingen.
Ett tips
Jag tänker berätta om en danskurs som jag
varmt vill rekommendera. Det är en kurs i
folklig dans på Malungs Folkhögskola,
med Ami Petersson som lärare. Den är en
vårtermin lång och riktar sig till alla som
vill utveckla sig som dansare; den har alltså ingen pedagogisk inriktning.
Det är en härlig och intensiv kurs, där det
finns gott om tid och utrymme att fördjupa sig i dansen. Man jobbar med ett antal
olika dansformer, som ”vanlig” rundpolska, orsapolska, springdans, slängpolska,
engelska, schottis, polka och vals. Men
tyngdpunkten på kursen läggs vid själva
dansandet. Ami har en speciell förmåga att
kunna sätta ord på, eller att på annat sätt
göra en medveten om allt det i dansen som
finns i och runtom själva stegen och turerna. Och genom att arbeta med det, blir man
mer medveten i sin dans, och man lär sig
att lättare hitta in i dansupplevelsen och
mötet med musiken. Pontus Thuvesson
sade en gång: ”Ami lär en inte bara olika
danser. - Hon lär en att dansa!”
En stor del av kursen handlar om den egna
Välkomna!
Föreningen Folkmusik på Söderslätt och Söderslätts Folkdanslag
rörelsen; om hållning, rotation, svikt, och
om dansens energi och flöde. Man funderar och provar. Har man koll på sin egen
kropp så har man ju bättre förutsättningar
att dansa ihop med andra.
Vidare så fördjupar man mycket i samspelet mellan dansarna i ett par, och i förhållandet mellan dansare och musiker. Där
handlar det bl a om vad det innebär att föra
och följa (jättespännande!!), hur man får det
att fungera när man dansar ihop – hur man
påverkar varandra, om hur man som dansare lyssnar på musiken och påverkas av
den, och om hur mycket man faktiskt själv
påverkar musikern med sin dans.
När vi höll på med samspelet mellan dansare och musiker hade vi fina dansspelmän:
Ellika Frisell, Fredrik Lundberg, Pers Hans
Olsson, Kjell-Erik Eriksson, Anders Larsson, Kalle Almlöf och Jonny Soling. Det var
oerhört spännande att jobba med dem, och
de verkade lära sig lika mycket som vi.
Vi hade fyra dansgästlärare: Martin Myhr
i halling och runnom, Maria Röjås i bodapolska, Bert Persson från Danshögskolan i
sånglekar samt Andreas Berchtold. Andreas är lärare på danslinjen på Väddö folk-
högskola, och kom på besök några dagar
med sin klass.
Den här kursen riktar sig både till mindre
vana dansare och till dem som har dansat
länge. Amis sätt att undervisa gör att alla
kan få ut lika mycket. Hon möter sina elever på den nivån var och en är, så det handlar snarare om hur mycket man orkar ta
in. Det är ingen risk att det blir för svårt
eller att man inte får tillräckligt. Det har
givit mig jättemycket att dansa för Ami!
Malungs folkhögskola är ett fint ställe för
en kurs som denna. Där finns som bekant
tre folkmusikkurser, och det ger ju många
möjligheter, t ex dans till spellista varje torsdagkväll.
Det finns även en fjälledarutbildning på
skolan. Förutom spännande friluftsdagar,
så erbjuder de turer med guide i fjällen på
påsklovet. Detta utnyttjade vi och åkte skidor från Abisko till Kebnekaise fjällstation,
en tur på ca 10 mil, i strålande solsken.
Som sagt, det är en jättefin kurs som jag
verkligen rekommenderar varmt! Själv har
jag gått den två gånger.
Anna Nyander
5
Hänt i Bäcken
Åke Egevad - en replik av den
välkända råttfångaren från
Hameln - syntes på Degebergastämman med en hel bag
med näckflöjter som han
fångade allspelare med.
Foto: Bengt Wihlborg
Bildmontör: Åke Persson
Anna Svensson syntes tillsammans med
Hans Röjås på bröllop i Hallaröd. Hänt i
Bäcken tillönskar lycka och välgång i livets
bäck! Foto: Ethel Wieslander
Från sommarens olika begivenheter finns
mycket smaskigt att berätta. Våra skandalfotografer har varit ute i buskarna och fotograferat folk i farten, men för att inte genera våra läsare med en massa tarvliga ord
ska vi i stället låta kamerorna själva berätta, ty kameror ljuger inte (så ofta).
Åsa Isaksson mottar årets Hans Melinstipendium i Degeberga kyrka. Grattis
Åsa! Foto: Bengt Wihlborg
Nybörjarkursen på Trylletämman för vuxna elever skiner i kapp med solen, efter 13 timmars
totalt låtspel! Det var imponerande att höra vad de hunnit lära sig på den korta tiden av Ylva
och härligt att uppleva deras sprudlande entusiasm, nyväckta för fiolspelet!
Foto: Kalle Almlöf
Pär Moberg, Sara Åström och Allan Skrobe, som alla ingår i den nybildade folkmusikgruppen
Malva, spelar i tältet på Tryllestämman med blixtrande blickar. Foto: Kalle Almlöv
6
Stora pojkar i folkdräkt. De kom, de sov, de
spelade på Degebergastämman.
Foto: Bengt Wihlborg
Debatten i Degeberga
av Anna Erlandsson
Det bjöds på mer än ”bara” spel och dans
på årets Degebergastämma. Under lördagen arrangerades en diskussion om folkmusikens och spelmansstämmornas framtid och utveckling. I panelen satt Lars Farago och Anna Carlberg-Kriig från Riksförbundet för folkmusik och dans (RFoD),
Martin Martinsson från Rikskonserter och
f.ö. blivande chef för Musik i Skåne, Laif
Carr Olsen som representant för Musik i
Skåne, Åke Persson, skapare av Degebergastämman, samt Skånes Spelmansförbunds Hans Hovenberg som var debattledare. Diskussionen började klockan 16 och varade ungefär två timmar, så det här blir en
sammanfattning av vad
som sades. (Tyvärr misHans
sade jag tjugo minuter i
början, men slapp trots detta kvarsittning
för sen ankomst.)
Folkmusik i stort
eller smått?
Ett av huvudämnena i diskussionen var
förhållandet mellan stora folkmusikcentra
och folkmusiken ”ute i stugorna”. För att
hålla folkmusiken levande och decentraliserad är det viktigt att upprätta platser där
folkmusikintresserade
kan mötas året runt, inte
bara på sommarens
stämmor i händelse av
vackert väder, menade
Anna Carlberg-Kriig
och uppmanade till lobbyverksamhet
gentAnna
emot kommunpolitikerna. Lars Farago tyckte även han att idealet är många spelmansstämmor runt om i
landet, inte en enda stor. Verksamheten vid
de folkmusikcentra som redan finns (i t.ex.
Tobo och Rättvik) ska givetvis stödjas och
uppmuntras på alla vis, men samtidigt bör
det upprättas likadana samlingsplatser
även i övriga landet.
”Vad ’Stallet’ i Stockholm är för folkmusiken
kan lite tillspetsat jämföras med vad Fasching
är för jazzen” sa Farago.
Martin Martinsson ansåg att man skulle vara
Martin
försiktig när det gäller
att fördöma de stora evenemangen. Falun
FolkmusikFestival har betytt oerhört mycket för folkmusiken, som symbol för att även
denna musikgenre har en egen plats, både
i samhället och rent geografiskt. Laif Carr
Olsens synpunkt i frågan var att det viktiga med just stämmorna är mötet mellan
människor. På stora evenemang och på
folkmusikkonserter är risken att det blir
mer ”konsumtion” än gemenskap inom
musiken. Buskspelandet är på så vis att
föredra framför konserter, eftersom detta
främjar musikaliska möten på alla plan.
Martin Martinsson kontrade med att festivaler, konserter och stämmor kompletterar
varandra och måste få finnas parallellt.
Möten inom och genom
musiken
Gemenskap genom musiken blev ett genomgående tema i diskussionen. Det är
inte bara spelmännen som ska ha chansen
att träffas på stämmorna, utan publiken
måste också känna sig välkommen. Varje
stämma har sin själ, sade Henning Lund
som satt i publiken, och han tyckte det var
trevligt med små stämmor dit man kan
komma och träffa vänner och bekanta. Det
kan ju vara svårare att hitta varandra i folkvimlet på de stora evenemangen. En annan åhörare vid namn Bente Olsen var förtjust i Degebergastämman för ”den känns
så personlig”. Ulf Leander, som är kyrkoherde i Degeberga, påpekade att stämman
fyller en viktig funktion för lokalbefolkningen, och att de flesta av dem nog skulle
tappa intresset för evenemanget om det
gjordes om till någon
sorts ”festival” med
dyrt inträde och ett fåtal konserter. Eller som
Lars Farago uttryckte
det: ”Spelmansstämmorna är det mest folkhemska jämfört med
festivalerna!”
Lars
Att det kommer folk ”utifrån” och lyssnar
på de glada spelmännen är ju gott och väl,
men ett annat möte inom musiken som tenderar att försvinna är mötet mellan spelmän och dansare. Laif Carr Olsen menade
att det är viktigt att locka folk till dansbanorna igen, annars blir det konsertversioner även av sådant spel
som är tänkt att vara till
dans. ”Spel och dans är
en enhet, och det är
omöjligt att tänka sig
folkmusik utan dans”,
sa Åke Persson som ansåg att dans och spel
Åke
borde integreras från
början. Han nämnde som exempel låtkurser i Blekinge, där man varje dag tog en
paus i låtspelandet och ägnade sig åt dansutlärning istället. Farago påpekade att
RFoD ju en gång i tiden bildades just för
att knyta samman spel och dans, och att
man borde följa blekingarnas exempel och
sätta dans på schemat på spelkurserna.
”Det finns ju tyvärr inga träningsläger för
folkdansare...”, sa han. En röst ur publiken,
tillhörande högstadieläraren Rolf Dahlgren, hördes också tala för ökade danskunskaper. Ett samarbete mellan folkmusiker/
folkdansare och skolan – exempelvis i form
av temadagar eller på de ordinarie gymnastiklektionerna – skulle ge alla ungdo-
mar en chans att upptäcka spel- och dansglädjen som han sett sådana strålande exempel på under fredagens konsert i Degeberga kyrka. Risken med dans på skolschemat, menade Laif, är att det i värsta fall blir
okunniga och oengagerade personer som
ska lära ut danserna och att det därigenom
upplevs av ungdomarna mer som ett tvång
och en plåga än som något kul. Det som
behövs, menade han, är istället häftiga folkmusikställen där man kan träffas utan
”pekpinnar”. Några röster höjdes också för
att man skulle göra musiken mer lyssnarvänlig och häftig, till exempel genom att
släppa in exotiska instrument och annorlunda låtarrangemang i större utsträckning.
Slutord
Trots att ämnet långt ifrån var uttömt, blev
det så småningom dags att avsluta diskussionen. Man ville ju ut och spela och dansa
lite också! Var och en i panelen sade några
väl valda slutord som avrundning på mötet. Åke Persson sa: ”Jag hoppas att Degebergastämman överlever oss. Den har utvecklats kolossalt på de här 20 åren, och
den är ett vattenhål för musikaliska möten.” Han hoppades också att inte festivalerna skulle komma att ta över stämmornas roll. Lars Farago propagerade för att
bevara ideologin men samtidigt våga ta in
nyheter. ”Det är vi som är folkrörelsen i
Sverige!”, sa han. Martin Martinsson menade också att man inte får bli hemmablind:
allt kan förändras, förnyas, förbättras. Det
gäller att tro på idéerna – det är eldsjälarna
som håller folkmusiken levande. Anna
Carlberg-Kriig konstaterade till allas glädje att
folkmusiken lever –
trots elektriciteten! Och
Laif Carr Olsen konstaterade att stämmorna,
som till exempel den
här i Degeberga, är vikLaif
tiga musikaliska mötesplatser. Popmusiken lockar måhända fler
ungdomar är folkmusiken, men ”man kan
bara skruva upp ljudvolymen och köra
med blinkande lampor till en viss gräns.
När man nått den gränsen kommer ungdomarna att inse att det viktiga är kontakten med andra människor.”
Och när mötet därmed var avslutat gick vi
allihop ut i hembygdsparken för att skapa
nya möten med såväl nya som gamla bekanta.
7
Folkmusiker på musikhögskolorna - en fara eller en tillgång?
av Pär Moberg
U
nder Norrsken, det branschmöte för
folkmusik som ägde rum i Falun i början av februari, hölls en debatt kring vad
det har inneburit och kommer att innebära
i framtiden för folkmusiken att man numera kan studera folkmusik på högskolenivå. Det blev en intensiv debatt, då mycket
klokt sades, och diskussionen kändes långt
ifrån uttömd när tiden var ute.
på Musikhögskolan, då alla skolans stuliggörs mycket som man själv som folkmudenter i en hel vecka bara hade folkmusik
siker tar för givet, varvid man uppnår en
på schemat. De mycket positiva erfarenhebättre förståelse av sig själv.
ter som detta gav både bland studenter och
lärare på skolan skapade ett handlingsutNya grepp på gammal musik
rymme för att införa en folkmusikvariant
En annan viktig fråga som debatteras livav musiklärarlinjen 1993. Sedan den kom
ligt är hur de som studerar folkmusik på
till har studenterna genom att hålla en hög
musikhögskolorna väljer att uttrycka sig
musikalisk standard vunnit respekt på skomusikaliskt. Det håller, sägs det, på att upplan, och på så vis bit för bit vunnit gehör
stå en klyfta mellan traditionsbärarna och
för förändringar av utbildningen i en mera
Traditionell utbildning
den nya unga folkmusiken. Idag är det ofta
folkmusikalisk riktning; men fortfarande
bara formen på instrumentlådan (om ens
– inte klassisk
finns mycket kvar att göra. Den som inte
det) som skiljer folkmusikern från popmuJag heter Pär Moberg, och är själv folkmukan spela två klassiska pianostycken, anasikern: dagens folkmusiker har band, repsikstudent på Musikhögskolan i Malmö
lysera en fyrstämmig sats och vet hur man
lokal, manager, gör arrangemang, skickar
med saxofon som huvudinstrument, och
läser altklav kommer
demos, sprider flymed lika delar nordisk och östeuropeisk
ännu så länge inte in
folkmusik som huvudgenrer. Jag spelar
”Den traditionelle spelmannen ers, har releaseparty
på folkmusikvarianför sin nya cd, stylar
folkmusik både solo och i ett flertal ensemhåller, sägs det, på att reduceras sig etc. Folkmusiken
ten, eftersom hon
bler, och sysslar därutöver en hel del med
sorteras bort genom
från artist till källa, som kommersialiseras.
komposition i folklig stil.
de centrala proven,
folkmusikgrupperna hämtar Den traditionelle
Man kan börja med att fråga sig om och i
som är i princip lika
spelmannen håller,
så fall varför folkmusiken över huvud tamaterial till sina häftiga arran- sägs det, på att reduför alla sökande oavget bör finnas på musikhögskolorna. Folksett genre.
ceras från artist till
gemang från.”
musiken har ju klarat sig utan sådana inkälla, som folkmuDe som, liksom
stitutioner i århundraden.
sikgrupperna hämtar
många av oss stuI grunden handlar det, som jag ser det, om
material till sina häftiga arrangemang från.
denter, anser att det här inte är bra, har
folkmusikens lika värde och lika existensI samma veva håller de unga folkmusikeibland pläderat för en helt annan typ av
berättigande som genre. Musikhögskolorrna, säger man, på att tappa kontakten med
folkmusikutbildning, mera lik den som föna fungerar, när man tänker efter, som en
det som tidigare var primärt hos folkmurekommer på Olle Bull-akademin i Norge,
slags kulturstöd. Genom att i en genre utsiken, nämligen dansen. Och en massa redär större delen av studenternas utbildbilda skickliga musiker och pedagoger skapertoar, som inte passar in i de nya unga
ningstid är förlagd så att eleverna uppsöpar man förutsättningar för denna genre
folkmusikernas koncept håller på att glömker lärarna hemma hos dem runt om i lanatt hävda sin plats i samhället. Och att förmas bort.Vad beror då det här på? Jag skuldet och bedriver undervisningen i en mera
mena en genre detta innebär i praktiken att
le tro att det kan ha att göra med med viltraditionellt folkmusikalisk situation. Även
ge den status av andra klassens musik.
ket syfte man närmar sig vår genre. Ända
om det är värdefullt att få möjlighet att beMusikhögskoleutbildning är idag det sätt
sedan romantiken har det ofta varit så att
driva undervisning på detta sätt, vilket jag
som musikutbildning på hög nivå i vårt
de som intresserat sig för folkmusiken har
också har fått en del möjligheter till under
samhälle bedrivs på, och då är det klart att
gjort det för att de uppfattat den som en
min utbildning, så finns det som jag ser det
musikhögskolan som institution måste
tradition på utdöende, som man i sin uremellertid två viktiga poänger med att folkspegla hur vårt samhälles musikkultur ser
sprungliga form måste rädda undan det
musiken finns på musikhögskolorna, mitt
ut.
förkastliga inflytande som dragspel, negerbland de övriga genrerna. Den ena är att
jazz
och andra farligheter utgör. Många har
vår
genre
på
ett
helt
annat
sätt
än
vad
som
Problemet är emellertid att utvecklingen
vänt sig till den i opposition mot den komannars skulle varit fallet synliggörs genteoch folkmusikanpassningen av själva mumersiella musikbranschen, och betraktar
mot de andra genrerna, och gentemot mynsikhögskolan som system går trögt. Detta
folkmusikrörelsen som en ideell rörelse.
digheterna. Dessas
beror på att det hittills
företrädare kommer
har varit ont om folk”Den som inte kan spela två sällan till våra spel- Men många, för att inte säga de flesta unga
musiker bland de styfolkmusiker jag träffat idag ser inte på folkklassiska pianostycken, analy- mansstämmor; däre- musiken på detta vis. De flesta av oss är
rande i skolvärlden.
Hela systemet är
sera en fyrstämmig sats och vet mot kommer de t ex uppväxta med pop- och rockmusiken, och
på musikhögskolans
uppbyggt med den
hur man läser altklav kommer julkonsert, där vi har inte börjat med folkmusik i någon slags
klassiska musiken
opposition mot populärmusiken, utan för
ännu så länge inte in på varje år framträder att vi gillar folkmusikens tonspråk och
som mall, och de som
med folkmusikklassitter i beslutande
musikaliska uttrycksmedel. Vi spelar folkfolkmusikvarianten, ...”
sen, och får på så vis
ställning har ofta brismusik inte för att vi känner något slags ideupp ögonen för det
tande kunskaper i
ellt ansvar att förvalta en tradition, utan för
musikaliska värdet hos vår genre. Den anoch ibland också förståelse för vår genres
att vi gillar musiken, helt enkelt. Många av
dra poängen är att om vi helt och hållet isospeciella förutsättningar. De förändringar
oss gillar den så mycket att vi helst skulle
lerar oss ute i stugorna hos våra traditionssom skett mot ett mera folkmusikvänligt
vilja syssla med den på heltid. Och en bra
bärare, så förlorar vi de möjligheter till värklimat på musikhögskolorna har åtminsmöjlighet att få göra det är att utbilda sig i
defulla lärdomar från de andra genrerna
tone i Malmö huvudsakligen skett inifrån
folkmusik på musikhögskolan. Då får man
som studierna på musikhögskolan ger.
systemet. Det började med en liten kurs för
dels fyra studiemedelsfinansierade år på
Oavsett om man främst vill inrikta sig på
skolans musiklärarstudenter (som då i
sig att bara ägna sig åt att spela folkmusik,
traditionellt låtspel eller om man som jag
princip allihopa var klassiska musiker) i
och man får dessutom, om man går lärarvsträvar efter en större genremässig bredd,
folkmusik. Som lärare anställdes folkmuarianten, en examen som man sedan kan
så har man mycket att lära av att möta
sikern Eva Saether. Hon vann över en del
få musiklärarjobb på.
skickliga representanter från andra genrer;
av skolans lärare "på vår sida", och fick på
om inte annat så för att i såna möten så tydså vis möjlighet att göra en folkmusikvecka
8
Blandning fångar nya
lyssnare
bredare publik; men ännu viktigare är att
det är jäkligt kul och stimulerande att spela i sådana ensembler. Vi ser ingen opposition mellan folkmusikens och övriga genrers uttrycksmedel, och lånar gärna från
övriga genrer när det passar våra syften.
Detta såväl när det gäller musikaliska uttrycksmedel som i ensemblesammansättningar och instrumentarium. Om det låter
bra att spela polska på marimba, så varför
inte? Om det är snyggt med jazzackord till,
så varför inte? Jag uppfattar inte sådana
sammansmältningar som ett hot mot den
traditionella folkmusiken, utan tvärtom
lyssnarmusik. Det går alldeles utmärkt att
spela folkmusik en hel kväll på två fioler,
eftersom man då är medskapande i musiken. Och det går också utmärkt att dansa
till en ensam fiolspelman en hel natt, eftersom man då är engagerad i musiken nästan lika direkt som när man spelar. Men om
man bara skall lyssna kräver de flesta nog
mer variation i klang och uttrycksmedel än
vad en ensam spelman kan erbjuda för att
man skall orka höra på en längre tid.
En förutsättning för att kunna leva på folkmusik är att nå ut till en publik. Och eftersom folkmusikpubliken i Sverige ännu så
länge inte är så väldigt stor, så försöker
många av oss genom att blanda in element
från andra genrer i folkmusiken göra den
tillgänglig för en lite bredare publik. Har
Framtiden
man aldrig hört annat än Robyn eller Metallica så är kanske inte traditionsinspelHur ser då den folkmusikaliska framtiden
ningar med Hjort Anut? Är den traditioders det första man
solospelman”... Därifrån har jag grävt mig längre och längre ner i traditionsmyllan, nelle
fastnar för. Så var det
nen på väg att dö
i alla fall för mig; det
och lyssnar idag gärna på en ensam spelman, vilket jag aldrig skulle ha ut? Ja och nej, tror
var genom band som
jag. Jag tror att de
gjort bara för sju–åtta år sedan.”
Den Fule och Hedflesta spelmän, inningarna, som hade
klusive oss som går
som en inkörsport, genom vilken ny pubett sound som jag som dåvarande hårdpå musikhögskolan, i framtiden kommer
lik kan vinnas till vår genre, och på så vis
rockare delvis kunde känna igen mig i, som
att vilja uppleva de härliga kickar man får
bli nyfiken på hur denna musik låter i sin
jag fick upp ögonen för folkmusiken. Därav att spela folkmusik i mera arrangerad
mera traditionella form. För när man har
ifrån har jag grävt mig längre och längre
ensembleform. Jag tror att den rene tradihållt på att spela arrangerad folkmusik i
ner i traditionsmyllan, och lyssnar idag
tionsbärarspelmannen, som endast vill spegrupper ett tag, upptäcker man att hur kul
gärna på en ensam spelman, vilket jag aldla sina låtar så som farfar spelade dem, och
det än är, så finns det trots allt vissa aspekrig skulle ha gjort bara för sju–åtta år seser allt annat som förfalskning, är på väg
ter av folkmusiken som man bara kan komdan.
att dö ut. Men för den skull tror jag inte att
ma åt på solo eller duo; det där riktigt intiden traditionella repertoaren och det traEftersom vi gärna vill ut och spela så myckma, spontana samspelet som föds i stunditionella solo- och duospelet är på väg att
et som möjligt, för att kunna tjäna vårt
den.
dö ut; det finns allt för mycket spelglädje
uppehälle, så försöker vi förstås marknadsoch lust i det sättet att spela på, och jag tror
En annan orsak till att gruppspel, arrangeföra oss, liksom alla musiker som vill upp,
att de flesta av oss unga folkmusiker, återmang, otraditionella instrument etc. har
oavsett genre.
igen inklusive oss som går på musikhögkommit
att
få
ett
allt
större
utrymme
inom
En anledning till att unga folkmusiker gärskolan, gärna vill hålla på med båda sakerfolkmusiken tror jag är det faktum att folkna blandar folkmusik med musik från andna parallellt.
musiken förvandlats från bruksmusik till
ra genrer är alltså att vi vill kunna nå en
Dans upprör sinnena!
av Anna Erlandsson
För ett tag sedan köpte jag en bok med den
spännande titeln ”Lif och hälsa. Praktisk
handbok. Hälso- och sjukvårdslära.” Författare är professorerna von Pettenkofer
och Kellogg samt dr Ruff med flera. Om
sanningen ska fram var det främst den
vackra utsidan jag föll för, men det skulle
visa sig finnas en del nyttigheter innanför
pärmarna också. Till exempel ges här råd
om hur bostadshus ska vara placerade och
inrättade, vad man ska äta o.s.v. Ett kapitel handlar om vikten av kroppsrörelse.
Flera sporter omtalas (simning, gående,
springning, velocipedåkning och ”hvarjehanda lekar”, för att nämna några), och
även dansen nämns. Såhär tyckte man om
dansen som motionsform anno 1907:
många platser öfvas, ger den anledning till
hvarjehanda oordningar i blodomloppet, förvirrar och upprör sinnena och fördärfvar sederna.
Att dansa i dåligt ventilerade lokaler utöfvar
naturligtvis ett menligt inflytande på hälsan,
och att dansa till långt in på natten kan ej heller vara annat än skadligt. Genom att under
dansen vara klädd i trångt åtsittande och tillsnörda kläder samt genom att bära för varm eller
för lätt dräkt ha många fått plikta med hälsans
förlust och till och med därför fått tillsätta sitt
lif. Äfven tager mången vid dansen skada af att
varm och svettig utsätta sig för drag eller begifva sig ut i kylig luft. Och de fel i mat och
dryck, som ofta äro förenade med dansnöjen,
kunna naturligtvis ej heller ha annat än fördärfliga följder.
Dans är en mera hoppande än gående rörelse
och är, då den sker med måtta och försiktighet,
ej ohälsosam. Genom dansen får blodet ett friare omlopp och ökas hudens afsöndringar, hvarjämte lifskraft och lefnadslust utvecklas. Dans
har därför äfven hos alla folk, såsom en medfödd naturdrift, varit ett mycket omtyckt nöje
och tidsfördrif. Men såsom dansen ofta och på
Tydligen är det osedligheten snarare än
själva dansen professorerna protesterar
mot. I Lunds stifts julbok från 1923 kan man
läsa följande förmanande rader, skrivna av
Fritz Witzell, om samma ämne:
Var och en, som aldrig så litet känner ungdomen, vet att dansandet till långt ut på nätterna
hotar att bli en sjukdom av epidemisk art, en
passion, som dödar alla andra intressen. Man
behöver blott en enstaka gång ha tittat in i de
ofta trånga och smutsiga lokaler, där svensk
ungdom samlas och timme efter timme arbetar
med förunderliga danser till dragspelets eller
en skrällande mässingssextetts toner för att förstå, hur blottad på all kultur, smak och hygien
samvaron där oftast är. (---) Dansbanor och
danspalats äro oftast pesthärdar i moraliskt och
etiskt avseende. De sämsta elementen taga där
ledningen och angiva tonen. Det är alls icke
underligt, att allsköns oanständighet och liderlighet frodas i deras närhet. Samvaron under
de sena timmarna, tröttheten och den slappnande självkritiken, mörkret och de mångahanda
frestelserna samverka till att föra de unga, som
samlas hit, djupt ned i syndens dy, på samma
gång alltsammans behåller över dem en rent
fascinerande makt.
Det var tydligen inte bättre förr... Man kan
ju glädjas åt att tiderna förändrats sedan
de här båda böckerna skrevs!
9
Visa
Hässleholmare
med omnejd
se hit
Liden e jag
ur SMS: Luf M 3994:3
## 2
& 4
q = 70
œ œ œ.
œ
Lid - en
&
##
œ
œ
l œ
fri - a
&
##
e jag
faor
_œ .
œ
ja
har
œ
ti
Vers 2:
(av Laif Carr)
œ l œ œ œ œ œ.
men
ja
e bra å
œ
œ
œ
ja
en - te
ha
ja
_œ
l œ
te
o
bi
-
œ œ l
ja
kan säl gao å
œ
œ
œ
e - ja
œ
œ œ
för
lœ
œ
_œ
œ l _œ .
li - a
œ.
œ
gla
för
l
Vi är ett par spelsugna
som vill träffa fler
likasinnade att spela
lite mer med lite oftare.
Ring snarast till
Ingeborg Ahmad
0451-437 21 eller
Per Friberg 0451-182 32
/
a.
Liden e ja men ja e bra å ha
för jag kan säl gao å fria,
får ja itt ja så blir ja redigt gla
för henne kan ja lia.
Studiedag med
”Tjuderuttan sa Räven”
Den 4 oktober blir det en studiedag på
Musik i Skåne med den nya sångleksboken!
Kostnad 600:- inklusive lunch och fika
samt boken med tillhörande dubbel-CD.
Anmälan sker till Ninni och Laif Carr på
0431-45 42 30 eller [email protected].
Glöm inte att uppge namn och adress.
Hjärtligt välkomna!
Sommarskoj i Tomelilla!
Nu sitter jag här i min trädgård i 32° hetta
och tänker tillbaka på sommarlägret i
Tomelilla. Efter att ha gått ”Skånekursen
2000” var lägret en väldigt fin och rolig
avslutning. Det var verkligen roligt att träffa nya kompisar med samma intresse och
att få spela av sig riktigt ordentligt. Långt
in på småtimmarna hördes fiolmusik från
Österlens folkhögskola!
På dagarna var alla sådär lite lagom trötta,
så på rasterna passade man på att vila upp
sig för att orka med kvällens aktiviteter. Det
blev spel till dans och gruppen ”Gösta Ekblad” klämde i med några låtar. En av favoriterna var ”Gösta går i rågen”. Många
av lärarna stannade kvar och buskspelade
med oss ungdomar på kvällarna, vilket var
väldigt uppskattat. För mig var det en av
dagens höjdpunkter! Ja, det var en lyckad
kurs med flera bra lärare och massvis med
bra låtar. Ett stort plus var den supergoda
maten som serverades varje dag. Den var
jättegod!
Efter kursen i Tomelilla åkte vi med buss
direkt till spelmansstämman i Degeberga.
Där träffade jag min lillebror Andréas som
gått barnkursen på Degebergaskolan. Även
han var nöjd med sina kursdagar.
På fredagkvällen var det buskspel på
campingen, men inget spel på dansbanan. Det gillade inte ”Tomelillagänget”, så vi satte igång med att spela. Efter tio minuter hade dansarna
kommit igång och efter en halvtimme
även belysningen. Sedan spelades
och dansades det till långt ut
på natten. Favoritlåten ”Gösta går i rågen” spelades nog
tre fyra gånger under kvällen. Hoppas inte att dansarna tröttnade på den!
Så till slut vill jag tacka kursarrangörer och lärare för en
jätterolig kurs. Jag ser fram
emot många lika roliga läger
i framtiden.
Jeanette Eriksson,
Helsingborg
10
Pepparholms-pentagrammet
I samband med att den nya öresundsförbindelsen projekterades, blev Pepparholmen för första gången ordentligt arkeologiskt undersökt. De utgrävningar som då
utfördes avslöjade några utomordentligt
sensationella fynd. I något som snarast
skulle kunna liknas vid en igenrasad tunnel vilken tycks ha haft samma sträckning
som den nya, men av en längd som inte
kunnat fastställas, fann man ett pentagram,
en sorts chiffer, av samma slag som de första kristna använde sig av som en hemlig
kod i sina katakomber – den s.k. sator-arepo-formeln. Denna formel bestod av fem
ord på vardera fem bokstäver så arrangerade att alla orden kunde läsas från fyra
håll – från vänster till höger, från höger till
vänster, uppifrån och ner och nerifrån och
upp:
S
A
T
O
R
A
R
E
P
O
T
E
N
E
T
O
P
E
R
A
R
O
T
A
S
Orden har var för sig sin betydelse på latin, men lästa i följd bildar de inte något
begripligt. Någon klurig person har dock
kommit på att bokstäverna kan bilda ett
kors med ”paternoster” (”fader vår” på latin, om nu någon till äventyrs inte skulle
veta det) använt precis två gånger, vilket
antas ha utgjort det magiska innehållet för
de första kristna. De fyra bokstäver som blir
över bildar det latinska alfabetets första och
sista bokstav två gånger:
P
A
T
A
E
O
R
P A T E R N O S T E R
O
A
S
O
T
E
R
Medan sator-arepo-formeln är skriven på
latin kunde man på pepparholmsfyndet
lätt känna igen ord både från det skånska
och det danska språket, vilket tyder på att
de första människorna som landsteg på
Pepparholmen måste ha utgjort en tidig bikulturell befolkning. Tolkningen av pepparholms-pentagrammets mening är dock
fortfarande gåtfull. Skulle det kunna röra
sig om en trollformel, ett gränsmärke eller
kanske rentav ett fredsdokument i en pakt
för att försvara sig mot en invasion från en
överbefolkad Saltholme?
Runtenom har som första tidning fått tillstånd att publicera det sensationella Pepparholms-pentagrammet för sina läsare,
dock utan det farliga innehållet som läsaren får fylla i på egen risk.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Vågrätt(V), Lodrätt(L),
Från höger(H), Nerifrån(N)
V1, L1, H16, N16
Gurka på danska
V6, L2, H11, N15
Tyar på danska
V8, L3, H9, N14
Hörr ... ... ... ... ...
V10, L4, H7, N13
Riktig på skånska
V12, L5, H5, N12
Kruka på skånska
Om du rätt fyllt i pentagrammet så skicka
det ingenstans, utan spara det för din egen
skull på en säker plats. Istället kan du fundera över hur många gånger orden ”gurka” och ”EU” finns med i formeln och över
dess inneboende magi.
Lösning till förra
numrets numrering
Tyckte ni att förra krysset var ovanligt
svårt? I så fall kan det bero på några nummerfel som tyvärr gjorde detta innehållsrika Tjugoårskryss tämligen svårkryssat.
Synd på så rara ärtor tycker jag som plitat
med det. Jag ber alla kryssofiler om ursäkt
för detta, men tror att jag nu har eliminerat
denna sorts fel för framtiden.
Trots felen har ändå några läsare/lösare
skickat in sina lösningar med eller utan påpekanden om felnumreringarna. För alla
som inte vill spendera sina surt förvärvade kalorier på att också finna fem fel ska
ni (även ni som redan skickat in) få en ny
chans att lösa Tjugoårskrysset med numreringen rättad enligt:
L4 ska vara L59
L15 ska vara L54
L33 ska vara L15
L38 ska vara L4
L54 ska vara L38
L59 ska vara L32
Fråga till L33 saknas:
L33 Svårt ord för jasägare
Dessutom ska V25 bara vara fem bokstäver långt. Stopplinje saknas.
Skicka in lösningen senast den 6 november 2000 till:
Anna Erlandsson
John Ericssons väg 71 B
217 47 Malmö
Den först öppnade rätta lösningen
belönas med en valfri publikation eller
CD från vårt notlager.
– Vad är det som är
gult och rött och växer i
Danmark?
– Gul og rød og gror i Danmark?
Er de gule og røde? Gule og
røde ... gule og røde ... næ, det
ved jeg ikke.
– Gulerødder!
Det visste du inte om korsord?
Ur boken ”Det hade du ingen aning om. Värdelöst vetande för nyfikna”(Hans
Bengtsson, Wahlströms förlag, Falun 1993) har vi saxat följande helt värdelösa
vetande om korsord:
”Världens äldsta korsordsgåta sitter
inristad på en kretensisk diskus från
2000-talet f Kr.”
”Det allra första korsordet publicerades i tidningen New York Worlds
veckobilaga den 21 december 1913.
Ordflätaren hette Arthur Wynn, brittisk journalist.”
Lycka till med slutförandet av korsordet!
11
Recensioner
Peter Pedersen, 0490-352 42
ter Pelle Ror och ”Polska av Sven Donat”.
En högintressant CD som man kan lyssna
länge på utan att förtröttas och som jag
varmt kan rekommendera till alla och envar.
Björnlert, Löfberg, Pekkari
Mikaelidansen
Giga GCD-49
Någon närmare presentation behövs knappast av spelmännen Pelle Björnlert, Bengt
Löfberg och Erik Pekkari som efter drygt
tio års stilbildande samspel gör en efterlängtad CD-debut med ”Mikaelidansen”.
CD:n innehåller tjugotvå välvalda låtar där
inledningen ägnas åt ett pass härliga slängpolskor som ”Loftahammarpolskan” efter
Karl Andersson och ”Polska efter Bengt
Håkansson”. Rytm och melodi får en god
skjuts av Eriks finurliga sekundering på
cittra. Så småningom blandas polskorna
upp med gammal dansmusik, en genre
som också ligger trion väldigt varmt om
hjärtat. Här finns låtar som ”Ydrepolkan”
efter Lasse i Svarven och ”Fyrareprisaren”
som är en schottis efter Johan Magnus
Dahl. Oavsett genre är musiken alltid lika
uppfordrande till dans och spelet livfullt
Info: 0481-71346
Skikt
Johan Hedin och Harald
Pettersson
Tongång AWCD-22
med välavvägda improvisationer. Samspelet är helgjutet men varvas av några solonummer. Ett välgjort texthäfte med förord
av Magnus Gustafsson följer med CD:n.
Förordet är om man bortser från en olyckligt vald formulering mycket informativt.
Två riktiga kanonlåtar på omstämda fioler
avslutar skivan, ”Stenbockens marsch” ef-
Gudrun Jørgensen
1928–2000
Ett par månader innan invigningen av Öresundsbron nåddes vi i Malmö Spelmanslag av beskedet att vår trogna medlem Gudrun Jørgensen, Taastrup, Danmark gått ur tiden.
Gudrun hade då var fjortonde dag i över 30 års tid pendlat
mellan våra båda länder för att spela skånsk folkmusik. Sista gången i Malmö Spelmanslag blev den 19 april i år. Första
gången Gudrun kom i kontakt med oss var i samband med
en spelning som Malmölaget hade i Danmark på 1960-talet.
I publiken fanns fiol- och dragspelaren Gudrun Jørgensen.
Hon hade själv tillsammans med några andra, bland annat
sin syster Elisabet, en grupp som spelade danska låtar. Träffen med Malmö Spelmanslag och Nils Löfgren blev början
på en lång vänskap. Nu blev det fiol och skånsk och svensk
folkmusik för nästan hela slanten. 1975 hade hon anammat
vår landsändas musiktradition så väl att Röjås Jonas, Ole
Hjort och Ture Gudmundsson tilldelade henne Zornmärket
i brons vid riksspelmansstämman på Frostavallen. Det torde
för övrigt knappast ha funnits en flitigare deltagare i Zornmärkesuppspelningssammanhang. Efter var och varannan
låt som vi i laget spelade på övningskvällarna fällde Gudrun
kommentaren ”den har jag spelat upp”, varpå hon skrattade. Enligt henne själv hade hon så många diplom där hemma att hon kunde tapetsera med dem. Vi andra skämtade
med att hon borde ge ut världens tjockaste nothäfte med titeln ”Låtar som Gudrun spelat upp för Zornjuryn”. Jag träffade henne en gång direkt efter en uppspelning, jag tror det
var på Skansen 1995. Hon var lite sur på juryn och sa någonting om att det nog inte skulle bli några fler uppspelningar
för hennes del. Men som alltid såg hon framåt och tog nya
tag. Hon reste land och rike runt med sin fiol och träskofiol
och spelade skånska låtar i sin röda Värendsdräkt. Det blev
många episoder genom åren och hon delade gärna med sig
av dessa. Vi kommer att minnas Gudrun som en färgstark
och gemytlig människa och en fin spelmanskamrat.
Vi har förlorat en fast förbindelse till Danmark.
Ola Larsson, bitr. spelledare Malmö Spelmanslag
12
Johan och Harald tar oss med på en resa
från den traditionella folkmusiken till
okända mål. På resan bjuds vi på en impressionistisk experimentlusta och gränsöverskridande krockar mellan olika folkmusikkulturer. Enligt min uppfattning blir
det genomgående för mycket effektsökeri
och för litet musik. CD:n upplever jag till
stora delar jobbig att lyssna på, ja rent av
nervpåfrestande. Men det är bara min personliga uppfattning...
Hans Melin och Tryllestämman
Jag har flera gånger försökt att formulera vad Hans Melin betydde för
Tryllestämman, men det är svårt att göra i ord. Hans förlösande ord:
”Jag hjälper er – hälsa dom andra att jag hjälper er”, blev en vändpunkt
för oss. Hasse satsade allt och deltog med liv och lust på hela Tryllestämman 1998 och verkade fullkomligt nöjd och tillfreds. Han skrattade och skämtade mycket. Lars-Erik i idrottsföreningen ville låta honom ta hand om nycklarna till campinglokalerna och Hasse gjorde det
leende med orden: ”Överallt ska jag vara arrangör, inte ens här får jag
vara ifred...”
Han gillade vårt stora tält, hur vi hade arrangerat det och stämningen.
”Superproffsigt”, sa han. På fredagsnatten var Hasse på café Tolvan.
En sån speleman han var – där satt några bybor som troligtvis aldrig
lyssnat på folkmusik, som var fullkomligt sålda. Det var nog Hasses
inlevelse i de många fräcka texter han visade sig ha på repertoaren,
som fängslade dem mest. På lördagskvällen var Hasse med på kursgården Gamlegård, där känslan av spelmansstämma verkligen föddes.
Hasse och jag pratade flera gånger under hösten om Tryllestämman
som varit och vi fick fin kontakt. I december -98 frågade jag honom om
han ville stödja Tryllestämman -99 och det ville han. Vi skulle höras
igen i januari, men tyvärr blev det nu inte så p.g.a. hans hastiga bortgång. Jag har velat förvalta den gåva som det är att få arbeta med Tryllestämman och jag tänker ibland på Hasses optimism – bl.a. den han
delgav oss på Fredriksdalsstämman -98. Han sa att tack vare att Tryllestämman vilar på ett byengagemang (idrottsföreningen etc.) finns det
verkligen något att bygga på.
Hans Melin stödde Tryllestämman och för mig har det varit viktigt att
komma ihåg. Han hade överblick över folkmusikskåne och nu när Tryllestämman varit för tredje gången är det dags att knyta ihop alla trådar.
Ett förslag finns att vartannat år arrangera Fredriksdalsstämman och
vartannat år Tryllestämman. Det skulle koncentrera spelmansrörelsens
arrangörsresurser bättre. Vad vi aldrig får glömma är att Tryllestämman är en angelägenhet för Torna Hällestad, som är en aktiv by med
många kulturintresserade människor. Jag hoppas att denna byfest/festival ska få leva vidare i en form värdig denna lilla pittoreska skånska
by.
Lotta Nyholm,
avgående ordförande i Musik- och dansföreningen Tryllefolket
Dansstugans sidor
Redaktör: Håkan Dackman, 040-97 35 13
klezmergruppen Tummel, folkrockbandet Fareld, folkfusionbandet Malva
och industrirockbandet Ensemble
Neurotico. Mycket möjligheter till dans
utlovas! Lokal blir förmodligen den ombyggda Kulturknuten i Malmö; håll utkik
efter mer information!
Lördag 16 sept
Kalle och Anders Almlöf
Vi kan nu gladeligen presentera två fantastiskt fina spelmän från västra Dalarna.
Med en gedigen tradition av polskor,
schottisar och valser får de dansgolvet att
lyfta. Kalle är en veteran och banbrytare
inom folkmusikvärlden och har sedan 70talet spelat och generöst delat med sej av
sina låtar. Kalle trivs i Skåne, och besökte
oss senast på Tryllestämman. Anders
Almlöf är brorson till Kalle, och har spelat med honom och tagit till sig låtarna
och spelet. Västerdalsmusiken finns hos
honom på det naturligaste sätt. Denna
kväll bjuds det på dansmusik av högsta
kvalité.
Lördag 14 okt
Mats Berglund, Leo Svensson
och Andreas Ralsgård
Mats Berglund från Värmland har tidigare gästat Malmö Folk. Han spelar sina
Värmlandspolskor på ett mäktigt sätt
med ett oemotståndligt sväng. Nu är han
här igen med två nya spelkompisar. Leo
Svensson spelar polskor på cello som
ingen annan och Andreas Ralsgård, vår
egen skåning, mest känd från gruppen
Hot Pebbles, trakterar sin sopransaxofon
galant. Tillsammans utgör de en sprakande trio som inbjuder till experimentell
och utsökt dansmusik.
Lördag 18 nov
Pär Moberg
Pär Moberg, spelman, kompositör mm,
tar till våren examen från folkmusiklinjen
på Musikhögskolan. Han har emellertid
bestämt sig för att s a s ta ut segern i förskott, genom en stor konsert, som vi arrangerar i samarbete med Mix musikcafé.
Här kommer vi att få möta denne
mångsidige musikers alla sidor, med
solospel, duospel, framföranden av verk
han har skrivit, samt gruppspel med alla
de ensembler Pär spelar i:
KULTURKNUTEN
En ny scen för folk/världsmusik och jazz
har skapats i Malmö av föreningarna Mix
Musikcafé och Jazz i Malmö. I ett unikt
samarbete har den gamla frikyrkobyggnaden, sedan några år musik- och
kabaretlokalen Kulturknuten på Spångatan 38 byggts om till ett modernt musi-
SCHOTTISBERSÅN
Schottisbersån ordnar en danskväll under
hösten i vår nya lokal Logen – en nyrenoverad och inredd loge i allmogestil.
Fredag 1 dec
Groupa och Phønix
Vi är medarrangörer för denna konsert på
Kulturknuten. Se mer information under
rubriken Stemmer i 1000 år.
Lördag 2 dec
Karin Wallin med vänner
Vännerna är Dan Gisen Malmquist och
Karin Ohlsson. Karin Wallin är vår skånska spelkvinna som vet hur man spelar
en polska till dans. Denna kväll har hon
med sig två spelkompisar. Karin Ohlsson
från Värmland, har hört den värmländska dansmusiken sedan barnsben och
alltid spelat fiol. Dan ”Gisen” Malmquist
en av Malmös musikprofiler inom den
nyskapande folkmusiken. Kvällen blir en
skånsk kväll med massor av svängig
dansmusik ur Karin Wallins repertoar.
Lokal för danskvällarna är Druidorden,
Västergatan 3A strax väster om Stortorget. Kassan öppnar 19.30, och programmet börjar 20.00. Oftast börjar det med en
kort konsert, och sedan blir det dansmusik. Det blir också servering av öl, vin,
kaffe, smörgåsar och tårta till oslagbart
låga priser.
Entrén till danskvällarna är 60 kr för
medlem resp. 80 kr för gäst. Det krävs
medlemskap eller att man är gäst till
medlem för att komma in. Medlemsavgiften 30 kr för 2000 betalas enklast på postgiro 98 88 58-7, Malmö Folkmusikförening.
Om du har frågor eller synpunkter är du
välkommen att ringa eller maila någon
av oss:
Ulrika Gunnarsson 040-92 42 26
Håkan Dackman
040-97 35 13
Pär Moberg
040-96 56 87
Anna Carlberg-Kriig 040-29 07 53
Hanna Tibell
040-12 73 37
Marianne Eberhagen 046-32 02 52
Sören Gullstrand
0411-852 30
Jon Sirén
040-96 94 15
Pontus Thuvesson 046-13 30 28
Hemsida: move.to/malmofolk/.
kens hus, där världsmusiken och jazzen
planerar både egna kvällar och gränsöverskridande samarrangemang kring
kultur, musik och dans. Det kommer
också att bli ett bättre dansgolv än tidigare.
Invigning med följande festvecka planeras till första veckan av oktober men programmet är inte lagt än.
Mer info: www.mixmusikcafe.com
Lördag 30 sept
Skivsläpparkväll med
Hanna och Karin
Äntligen är det dags för Hanna Tibell och
Karin Ohlsson att ge ut sina egna kompositioner på skiva. Låtmaterialet är nytt
och väldigt traditionellt och dansant.
Hanna & Karin är båda riksspelmän. De
har spelat tillsammans sedan de för sju år
sedan bosatte sig i Malmö. Detta är deras
första CD-skiva.
Kassan öppnar kl 19.30. Programmet
börjar kl 20 med att Hanna och Karin ger
en konsert på en timme. Sedan spelar de
till dans och därefter är det dans till spellista.
Entrén är bara 30 kr. Eftersom man måste
vara medlem i Schottisbersån för att
komma in, krävs också att medlemsavgiften för 2000 på 20 kr betalas. Betalning i
förväg kan göras på Schottisbersåns postgiro 43 60 69-9.
Logen finns på en gård i nordöstra Lund,
strax innan La Strada. Kör av E22 mot
öster vid rondellen Lunds Norra, kör
gamla vägen mot Gårdstånga. Snart syns
en bensinmack, sväng då vänster och
vänster en gång till. Adressen är Brunnshögsvägen 1. Buss 4 stannar efter Matex,
därifrån finns gångbana under E22. Där
går också cykelväg.
Välkomna!
Info: Jörgen Murath 046-211 22 94 eller
Håkan Dackman 040-97 35 13.
MÄSSINGSHORNET
Folkmusikpub med jam på Mässingshornet, Kirsebergsgatan 32, fortsätter som
vanligt under höstsäsongen varannan
torsdag, kl. 19.30 jämna veckor. Backadraget medverkar och i övrigt är det fritt
fram för alla som vill spela. Vi saknar lite
av en naturlig folkmusikpublik så ta
gärna med vänner och bekanta. Mat och
dryck är fortfarande till hyfsade priser.
Info:
Göran Holmberg 040-34 19 68, 15 27 60
eller Mässingshornet 040-93 73 07.
13
STEMMER I 1000 ÅR
Rikskonserter och Det Danske Kulturinstitut ordnar (som en del av Kulturbro
2000) ett omfattande konsertprogram
under hösten med röster runt Öresund
som tema. Det blir vokalmusik ut många
genrer. De program som är av folkmusikeller värlsdmusikkaraktär är följande:
Söndag 24 sept
Öppningskonsert
Malmö konserthus, kl 18.
Frifot (Ale Möller, Lena Willemark och
Per Gudmundsson) medverkar.
Fredag 29 sept
Worldbeat Party
KB i Malmö, kl 22. Väsen (Sverige),
Orchestre National de Barbès (Frankrike)
och Uphondo Lwe Africa (Sydafrika).
Lördag 30 sept
Oriental Mood
Fredmans i Malmö, kl 21.
Fredag 27 okt
Muzsikás med Márta Sebestyén
Mejeriet i Lund, kl 20.
En av de mest kända grupperna inom
den internationella världsmusikrörelsen
bjuder på ett speciellt program tillägnat
Béla Bartók och de folkmusikaliska rötterna i hans musik. Folkmusiken hade
mycket starkt inflytande på Bartóks liv
och kompositioner. Muzsikás gör med sin
sångerska Márta Sebestyén och violinisten Alexander Balanescu en konsert där
hans musik står i centrum.
Fredag 1 dec
Groupa och Phønix
Groupa fyller faktiskt 20 år i år. Den nuvarande sättningen är: Mats Edén, fioler
och dragspel; Terje Isungset, slagverk;
Sofia Karlsson, sång; Jonas Simonson,
flöjter och Rickard Åström, klaviaturer.
Med kärleksfullt hantverkskunnande
kring den svenska traditionen ger
Groupa med sin musik en bild av dåtida
traditioner, nutida infall och framtida
möjligheter; bygger den kring hallingar,
valser, traditionella och nygjorda polskor
med ett rytmiskt driv och blåtoner som
ger denna folkmusik sin mycket speciella
klangfärg!
Phønix har inte så många år på nacken.
De är en av de bästa unga danska folkmusikgrupperna. De spelar musik med
rötter i folktraditioner men med ett progressivt och nutidigt uttryck.
Info: [email protected],
040-30 80 04.
Hemsida: www.stemmeri1000.com
PLOMMON
Lördag 16 sept
Konsert på Aoseum i Åhus kl. 19
Söndag 5 nov
Österlens museum, Simrishamn kl. 15
14
STÄMMA I MARKARYD
KURSER I BARSEBÄCK
Lördag 14 okt
Välkommen att dansa bygde- och polskedans!
12.30
13.00
15.00
16.30
19.00
Samling i Medborgarhuset
Övning i allspel
Kaffe
Uppspelning inför publik
Gemensam måltid
Spelledare: Laif Carr-Olsen.
Samkväm till framåt natten.
Övernattning kan ordnas på Stora Hotellet. Anmälan direkt till Stora Hotellet
0433-107 30.
Lördag 21 okt
Kurs för vana polskedansare kl. 10-17.
Söndag 29 okt
Utlärning av enklare polskor kl. 10-16.
Kurslokal: Dösjebro Folkets Hus
Avgift: 100:- per person
Instruktörer: Stina och Lennart Jeppsson
Info: Studieförbundet Vuxenskolan, Gullan Carlsson, 0433-21552
Middagspaus mellan 12.30-13.30, tag
med egen matkorg, eftermiddagskaffe
ingår i avgiften.
MAGNARP
Anmälan kan ske till
Stina och Lennart 046-70 56 12, eller till
Gull-Britt och Per-Olof 046-70 99 18.
Lördag 28 okt
Ruskvädersgille på ”Röstis”
Väl mött hälsar Barsebäcks Folkdanslag.
med Gnid&Kuta runt . Danskurs under eftermiddagen kl 13 - 17 med danspedagogerna Stina & Lennart Jeppson samt Gunnar och Anna-Stina Karlsson. Blandade
spelgrupper med durspelare, nyckelharpister, fiolspelare som tränar sig på att spela
till dans.
FOLKMUSIKKURSER
PÅ ÖSTERLEN
Pris för dagen: 100 kr, kvällen: 40 kr lokalhyra & fika.
Lördag-söndag 30 sept-1 okt
Musikskolan i Simrishamn samt Österlens museum i Simrishamn.
Kl 17.00 blir det knytegille med mat och
vishäfte. 19.00 blir det spellista och den
världsberömda lokala gruppen "Plommon"
spelar till dans! Under kvällen blir det
klackarna i taket med bl a gemensamhetsdanser, polskor, kvädesdans m.m. samt förstås "Ruskvädersgubben" vid midnatt en
saga med Håkan Dackman.
Vägbeskrivning: Från Ängelholm (väg
105) till Barkåkra, t.v. mot Vejbystrand
och t.v. mot Magnarp andra t v. mot
Magnarpsstrand. Kör förbi hamnen och
ta t.h. på Utsiktsvägen.
Info och anmälan till kurserna/grupperna: Laif Carr Olsen 0431-454230 eller
[email protected].
Arrangör: Åsbo spelmän.
LUNDS STUDENTERS
FOLKDANSLAG
Dans till svensk
folkmusik blir det
på söndagar från
17 sept kl 18.30 på
Klostergårdens
fritidsgård.
Nybörjardans
första timmen,
sedan något svårare och avancerat från 19.45.
Sista gången, 3 dec, spelar Lunds
spelmansgille upp till dans.
Info: Ragnhild Ekman-Hägg
046-12 72 29.
Internationell folkdans på torsdagar
från 14 sept på Vipeholm, hus D 10. Nybörjare 19.30, fortsättare 21.00. Info: Peter
Nilsson 040-46 09 56.
Folkmusik för barn 5-8 år
Spelkurs för barn och ungdom
8-18 år
Onsdag-lördag 1-4 nov (novemberlovet)
Ragna Pers i Gärsnäs.
Har du provat på att sjunga eller spela
instrument förut kan du lära dig mera. Vi
spelar i grupper efter färdighet. Gruppspel, allspel, konsert. Är du nybörjare
mellan 5 och 8 år kan du också vara med.
Vi har instrument att låna ut. Unga folkmusiker från gruppen Plommon (Maria
Persson, Frida Rosén, Klara Rosén, Sanna
Rosén) är kursens ledare.
Pris (för alla sex dagarna): 400 kr inklusive fika, lunch och avslutningsmiddag.
För de yngsta kostar det 300 kr inkl. fika,
lunch och avslutningsmiddag. Sista
anmälningsdag är 25 september.
Obs! Övernattning är ej inkluderad i kursen, men vi hjälper gärna till att fixa det
åt er.
Folkmusikkör (vuxenkurs)
Fredag-lördag 3-4 nov
Du har möjlighet att tillsammans med
sånggruppen Envisa (Anders Larsson,
Zara Tellander) bilda en kör. Tillsammans
med sånggruppen sjunger ni olika typer
av folklåtar i egensinniga körarrangemang. Alla låtar lärs ut på gehör,
så inga notkunskaper krävs.
Tiderna är på fredagen kl 17-21 och på
lördagen kl 10-19.
Plats: Ragna Pers i Gärsnäs
Pris: 400 kronor inklusive fika, lunch och
avslutningsmiddag. Sista anmälningsdag
är 15 oktober.
Arrangörer är kommunala musikskolan
och Österlens museum.
Info: Österlens museum 0414-81 96 72.
LILLA SKÅNEKURSEN
11 nov 2000
27 jan och 24 mars 2001
Om du är 10-15 år kan du vara med på
Lilla Skånekursen 2001, en kurs i spel,
sång och dans för dig som vill lära dig
mer om skånsk folkmusik. Vi kommer att
mötas tre heldagar fördelade på hösten
och kommande vår.
Kursens syfte är att väva ihop olika delar
av folkmusikvärlden för att få en djupare
kunskap. Vi kommer att prova olika danser som kan vara bra att kunna på dansgolvet, du får prova att spela till dans,
tralla eller sjunga låtar och visor och
spela massor av bra bitar.
Lärare är Sara Åström och Ulrika
Gunnarsson. Sara Åström är väl känd i
Skånes folkmusikliv; hon är just färdigutbildad fiolpedagog från Musikhögskolan i Malmö. Sara spelar även i
gruppen Malva tillsammans med kursens
andra ledare Ulrika Gunnarsson från
Småland. Hon utbildar sig just nu vid
Musikhögskolan i Malmö till folklig
sångpedagog och har dessutom haft
många danskurser i sina dar.
Vi håller till i källarlokalen på
Möllevångsvägen 101 i Lund kl 10-16.
Egen mat medtages, det finns möjlighet
att värma mat i micro.
Kursavgift: 600kr.
Anmälan görs till
Ulrika Gunnarsson 040-92 42 26.
Sista anmälningsdatum: 15 oktober.
FOLKMUSIKKURS
I ÖRSJÖ
Lördag 30 sept
Trivselknuten, Örsjö
(ca 1 mil väster om Nybro)
Kurs i fiol, nyckelharpa och sång
kl 12-17. Lärare är Magnus Gustafsson,
Helene Ingvarsdotter och Lennart Carlsson.
På kvällen kl 19 spelmansträff med dans
till spellista.
VÄTTERBYGDEN
Höstens program ser ut som följer. Alla
program är på Tvetagården, Odengatan 2
i Huskvarna.
Konsert kl 19, dans kl 21.
Lördag 30 sept
Frifot
Ale Möller, Lena Willemark och Per Gudmundsson.
Lördag 21 okt
Bengt Löfberg, Pelle Björnlert
och Erik Pekkari
Lördag 11 nov
Krösakapellet
Olle Paulsson, Johan Hedin och Erik
Pekkari. De spelade på det första arrangemanget på Tvetagården 1989 och återsamlas nu.
Info: Mats Thiger, 036-702 01.
Hemsida: www.vff.nu
Övernattning: vandrarhemmen i Nybro,
Boda och Orrefors rekommenderas.
Kursanmälan och info:
Lennart Carlsson 0481-132 01.
Arrangör: Nybrobygdens spelemän.
DANMARK
FREDERIKSBERGS
FOLKEMUSIKHUS
ÅRHUS
FOLKMUSIKFESTIVAL
Lördag-söndag 23-24 sept
Kurs i slängpolska
Fredag-söndag 6-8 okt
Folkkulturverkstad, Suserupvej 55,
Vester Broby, mitt på Själland,söder om
Sorö.
Århus folkmusikfestival ordnas för andra
året i oktober.
Fredag 29 sept
Sånglekar, och ballader
Danskurs med Karin Hansen och Ellge
Jakobsen från Stockholm. Spelkurs med
Britt-Marie Persson och Birgitta Lundin.
Kursen pågår kl 10-15.30 båda dagarna.
Kl 20.00 börjar den allmänna dansen.
I övrigt fortsätter danskvällarna en fredag i månaden. med dansutlärning kl 19
och spel till dans från 20.30. Husorkestern Frøberg och en gästorkester
står för musiken.
20 okt, 17 nov och 15 dec
Lokalen är i Frøbelseminariet,
Grundtvigsvej 11, ingång över gården
från Henrik Steffensvej.
Info:John Sander +45 36 46 76 23,
epost: [email protected] eller
Hans-Henrik Lund +45 38 81 11 88,
epost: [email protected]
HOLTE
FOLKEMUSIKHUS
Öppna folkmusikkvällar ordnas i Menighedshuset på hörnet av Øverødsvej och
Pile allé.
Lördagar 9 sept ,14 okt, 11 nov
och 9 dec
Info: Gerd Gottlieb och Benny E
Andersen +45 45 42 43 49.
Plats är i år Sct Annagade Skole i centrala
Århus.
Bland de medverkande märks:
Bazar Blå, Lang Linken, Haugaard &
Høirup, Rasmus, Det sejge jydske, Rod,
Frolk, Maria og Ulrika, och
Spillemandslauget Østjyderne
Pris för hela helgen: 250 DKK. Möjlighet
till övernattning i gymnastiksal finns.
Info: Kjeld Nørgård +45 86 21 22 55,
epost: [email protected]
FOLKETS HUS
Folkets Hus’ spelmanslag håller Ramslag
den andra fredagen i varje månad i kaféet
i Folkets Hus, Stengade 50 på Nørrebro.
Dansk och svensk spelmansmusik.
Knytkalas kl 19, spel och dans kl 20-24.
13 okt
10 nov
8 dec
Mona´s lysthus
Lunterne
Rimmen
Info:
Christina Jørgensen +45 44 84 22 67.
Hemsida: www.folketshus.dk
BROBY GAMLE SKOLE
Lördag 23 sept
Höstdagjämningsfest
Sång, balladdans, berättelser m.m.
Fredag-lördag 28-29 okt
Barn och ballader
Info: 53 64 83 36.
COPENHAGEN IRISH
FESTIVAL
Den traditionella höjdpunkten på året
för alla intresserade av irländsk folkmusik, alltid första helgen i november.
Onsdag-söndag 1-5 nov
Lokal: Pumpehuset, Studiestræde 52.
Många irländska grupper medverkar.
Medverkande i år är bl.a:
Mel Mercier, Cormac Beatncah & Marin
Dunlea, Dermy Diamond & Tara
Bingham, Patrick Street samt Sliabh
Notes.
Det blir workshops i irländsk fiol (Dermy
Diamond), bodhran (Mel Mercier) och
flöjt (Tara Bingham).
Info: +45 35 58 62 58 eller hemsidan
http://www.ashplant.dk
15
B Föreningsbrev
AVS
Skånes Spelmansförbund
Ädelstensvägen 41
SE-226 51 LUND
Kalendarium hösten 2000
december
1 fre Stemmer i 1000 år
2 lör Malmö Folk
november
1 ons
2 tors Mässingshornet
oktober
1 sön
2 mån
4 mån
3 sön
september
1 fre
2 lör
4 lör Höstträff
5 tis
3 fre
5 sön Plommon
6 ons
4 ons
5 tors Mässingshornet
6 mån
8 fre
7 tors
3 tis
5 tis
6 fre
8 ons
7 tis
4 mån
6 ons
8 sön
7 lör
3 sön
8 fre
7 tors Mässingshornet
10 sön
9 lör
10 fre
11 mån
9 tors
10 tis
11 lör
9 mån
10 sön
11 ons
13 ons
12 tis
9 lör
11 mån
13 mån
12 sön
14 tors Mässingshornet
13 fre
14 tis
15 fre
12 tors
14 lör Malmö Folk, Markaryd
15 ons
13 ons
14 tors
15 sön
17 sön
16 lör
12 tis
15 fre
17 fre
16 tors Mässingshornet
18 mån
17 tis
18 lör Malmö Folk
19 tis
16 mån
18 ons
19 sön
17 sön
18 mån
19 tors Mässingshornet
21 tors
20 ons
16 lör Malmö Folk, Plommon
19 tis
21 tis
20 mån
22 fre
21 lör
22 ons
23 lör
20 fre
22 sön
23 tor
21 tors Mässingshornet
22 fre
23 mån
25 mån
24 sön
20 ons
23 lör
25 lör
26 tis
24 fre
26 sön
27 ons
25 ons
26 tors
27 mån
28 tors Mässingshornet
29 fre
24 tis
27 fre Stemmer i 1000 år
29 ons
28 tis
25 mån
26 tis
28 lör Magnarp
24 sön Stemmer i 1000 år
27 ons
29 sön
28 tors
30 lör
30 mån
31 sön
30 tors Mässingshornet
29 fre Stemmer i 1000 år
30 lör Schottisbersån
31 tis