Transcript Alberga

Stadsstigar i Esbo
ALBERGA
Alberga
lberga började utvecklas stadsmässigt efter det att järnvägshållplatsen öppnades
(1904), när Alberga gård, Bergans rusthåll, militiebostället i Mäkkylä började avstycka
tomter. Stadsplanen för Alberga villasamhälle ritades 1908 av Lars Sonck. I den moderna planen på ett Storhelsingfors av Eliel Saarinen (1918) hade trädgårdsstäderna Alberga
och Björnvik anslutits med spårförbindelser till Helsingfors. En självständighetsplan eller en
plan på införlivning av området uppgjordes därefter varje decennium, tills Esbo blev stad
1972.
I dagens stadsmiljö med över 17 000 invånare kan fortfarande skönjas en del av den
hundraåriga villabebyggelsen med sina trädgårdar på backarna kring Monikkobäckens dal.
Alberga är det mest urbana området i Esbo samt en högborg för både trafik och handel.
Alberga utvecklas som ett av fem stadscentra i Esbo.
Norra Alberga-stigen
Boställsbacken–Mäkkylä-stigen
Veräjäpelto
Grindåkern
Pohjois-Leppävaara
Norra Alberga
Mes
ta
Lintuvaarantie
e
äg
rv M
äk
sta
ky
Mä
lä n
n
Vallikallio
Vallberget
tie
rin
pu
is t
Mäkkylä
ot
ie
Puustellinmäki
Boställsbacken
Gransinmäki
Gransbacken
Turuntie
Mä
kk
ylä
alle
n
äge
n
Åbovägen
sv
Leppäviita
Säteri nkatu
Kaivomäki
Sät
eri
g
ata
n
Etelä-Leppävaara
Södra Alberga
Leppävaarantie
Säterinpuistontie
Albergavägen
Perkkaantie
Perkkaa
Bergans
Ber
Majurinkuja
ga
n
Vermon ravirata
Vermo travbana
Majorsgränden
Vermo
Everstinkatu Översteg.
Åboleden
Turunvä ylä
Gall
enKallelan tie
Södra Alberga-stigen
Iso Huopalahti
Stora Hoplaxviken
Bergans–Vermo-stigen
Stadsstigarna är planerade för promenader, och längs stigarna kan det finnas skogssträckor och backar,
som under alla förhållanden inte lämpar sig för rörelsehindrade eller där det inte är möjligt att ta sig fram
exempelvis med sittvagnar eller hjälpmedel.
2
NORRA ALBERGA
(ca 3 km)
Fåg
elb
erg
avägen
ki
j.
T
ikkaTimpurinkj. N
rinkj.
3
B Backe
Utsiktsplats
Genväg
Förbindelsestig
Omväg
1 • Blecktorget
2 • Alberga stråket
Det livligaste torget i Esbo, Blecktorget, fick
sin nuvarande form år 1985. Torget är beläget vid strandrutten till Helsingfors, dvs.
Kungsvägen i Bemböle. Namnbeståndet i
området har härletts från yrkestraditionerna bland arbetarbefolkningen i Harakka. Vid
tiden för vallbyggena (1915–17) fanns på torgets plats en hästhage, under andra världskriget en potatisåker för helsingforsborna
och från 1940-talet en idrottsplan, som invånarna i Alberga byggde på talko. Köpcentret Galleria ligger vid torget.
Norra Alberga har en tät och med tanke på
sin skala mänsklig 1980-tals stadsmiljö. Dess
stomme bildas av det en halv kilometer långa
Alberga stråket, där Alberga-sällskapets årliga
Stråkkarneval arrangeras i början av september. Sättningarna i torget och stråket beror
på jorden, som för 2 500 år sedan ännu var
havsbotten.
3
Po
k j.
Turuntie
T Trappor
Boställsba
Mäkkylä-
.
1
Mestarintie
2
Läkkisepänkj.
NG
RI
4
Konstaapelinkj.
27
26
1
uk
Ha
uvaarantie
Lint
B
ik
T
kj.
rin
u
t
La
5
Muisto
Ga
ml
al
25
an
ds
24 väge
n
Borra
nk
Gransinmäki
Gransbacken
B
Porarink.
se
23
B
9
kk
ä
Vanha maant
ie
10
7
8
un
Ver äj
Veräjäpelto
Grindåkern
21
katu
Ha
rak 12
13
ant
ie
ti
vahdinrait
22
T
14
15 T
ja
katu
20
Ajur
ink.
lion
Ajurinmäki
äkal
Veräjäpell
on
19
11
Verä
j
16
V
iku
18
tu
ll
Va
Veräjäkallio
Grindberget
ika
La
Kyyhkys m ä
B
Va
ll
A.
17
3 • Villa Ylänne
Villan lät kopparsmeden Mauno Fredrik Hätinen bygga troligtvis på 1910-talet. Sannolikt
H.
Åb
har Eliel Saarinen direkt eller
indirekt påverkat byggnadens
arkitektur i nationalromantisk
anda, eftersom Hätinens firma också lade taket på tornet
vid Helsingfors järnvägsstation.
Villans detaljer är exceptionellt välgjorda och synnerligen
dekorativa.
6
Vallgatan
Borrarg.
Mä
M
t
ällsbacken–
kkylä-stigen
u un
tip
Pos
ti e
Åb
.
H . Olavinp
.t
Den högsta bergskullen norr om Borrargatan
reser sig 50 meter över havsytan på den västra sidan. Fästningen är ett fridlyst fornminne, och kvar finns 14 skyddsbyggnader, en
kanonlavett, åtta eldställningar och plats för
ett 229 mm:s mörsarbatteri. På 1930-talet
togs presidentslottets mattor upp till de här
bergen för vädring.
4 • Ring I
Ruut
ikuja
a
tik
R uu
7 • Vallberget
ä
u
1
n
ge
vä
r
sta
över tre meter. Trädet fridlystes 9.8.1956.
Puu
st
Den livligast trafikerade vägen
i Finland, Ring I, blev färdig år
1980. För närvarande utnyttjas den av över 63 000 fordon
i dygnet. Ett allt större behov
av plats för trafiken samt bullret är orsaken till att en tunnel
planeras för Postträdsbacken,
vilket skulle friställa det gamla
landsvägsspåret för byggande.
8 • Kontakt mellan bergarter
Ett bergschakt avslöjar hur den ljusa, grovkorniga pegmatiten för ca 1 800 miljoner år
sedan i ofruset tillstånd och på tiotals kilometers djup har penetrerat den mörkare,
skifferaktiga granodioriten. I berget kan mörka,
utdragna ådror och inneslutningar skönjas.
9 • Gjutform
För gjutning av kanonlavetter användes en
gjutform när Helsingfors land- och sjöfästning byggdes. Numera får den fungera som
blomsterrabatt på en utsiktsplats, som skyms
av ett nytt höghus som byggts nedanför.
Syrenbusken från gården på Harakka torp
är av en gammal art.
5 • Laddarberget
Kejsaren Nikolaj II lät som
skydd för S:t Petersburg uppföra ett omfattande fästningssystem. Till Helsingfors landoch sjöfästning, som ingick i fästningssystemet, grävdes vallar i Esbo från 1915 fram till
revolutionen 1917. I fästningsarbetet deltog en stor skara invånare från huvudstadsregionen samt krigsfångar, som ryssarna tagit hit från Fjärran östern. På Laddarberget
kan man se en del av den gamla förbindelseoch skyttegraven. Stigarna och bron byggdes
2003. Fästningen är ett fridlyst fornminne.
10 • Åbergs hus
Den enda bevarade villan i Bergans parcellområde byggdes ca 1910 av byggmästaren
Johan Henrik Malk. Till villan användes rivningstimmer, som forslats från Helsingfors.
Med tanke på den lokala byggnadshistorien
har man i den värdefulla byggnaden på ett
speciellt sätt förenat tornet och den ovanliga glasverandan på andra våningen. En gång
i tiden var huset ensamt beläget vid en liten
6 • Eken på Vallgatan
Eken som är över 350 år gammal är en av
de ståtligaste i Esbo. Den har en omkrets på
4
backe, men har sedermera kommit i kläm
bland höghusen. Skådespelerskan Elli Tompuri
bodde i huset under åren 1915–1919. Från
1919 drev Helsingfors fruntimmerförening
ett barnhem i huset, tills tomten köptes av
Axel Herman Åberg 1929. Huset totalrenoverades på initiativ av Alberga-sällskapet, och
idag är det i stadens ägo och verkar som
Barnens hus.
det för funktionalismen typiska att framhäva
rörelse och ljus.
Veräjäpellon koulu (Grindåkers skola)
stod färdig 1967. Skolgårdens hund Luna,
som gjutits i betong, ser på månen.
I samband med Grindåkers skola verkar
också Vallivuoren koulu (Vallbergets skola)
samt Veräjäkulman koulu (Grindbågens skola),
som är en specialskola för hörselskadade
och dysfatiker. Byggnaden stod färdig 1982,
och den planerades av Esbo tekniska central
(Tuula Jussila och Rauno Uski). Lägg märke
till reliefen i fasaden.
11 • Eken på Valos gård
Eken planterades på 1920-talet på Valos gård.
På tomten verkade en gång i tiden Albergas
första biograf Kino Pirtti.
14 • Alberga kyrka
12 • Harakka torp
Kyrkan ritades av Olli Kuusi och den stod
färdig 1979. Rödtegelväggarna som murats
för hand samt formen av en bastion avvek
från huvudriktningen i den dåtida arkitekturen. Alberga kyrka får en att tänka på ett
gammalt kloster med slutna innergårdar och
arkader. Alberga församling, som idag har
27 000 medlemmar, stiftades 1.1.1964.
Harakka var ett av de åtta torpen på Alberga
gård. På en karta från 1860-talet har torpet
märkts ut som obebott och heter Gammelbacka. Senare hörde Harakka till Leppävaaran
kartano, som bröts ut från Alberga 1911, och
beboddes vid den tiden av gårdens drängar
och statare. Torpet gav en gång i tiden hela
området dess namn. Namnet Harakka, som
blivit ökänt, ändrades i början av 1960-talet
till Fågelberga. Torpets område hamnade i
början av 1970-talet under breddningen av
Fågelbergavägens och Harakkavägens korsningsområde.
15 • Grindberget
Berget, som består av granodiorit, penetrerade de omgivande, isfria vulkaniska stenarna
i den forna havsbottnen. På stenarnas yta kan
man se hur inlandsisen har räfflat stenarna.
På berget växer en rönn, som är fornfinnarnas vårdträd.
13 • Alberga skolcentrum
Den äldsta delen av Leppävaaran koulu (Alberga skola), som ritades av Kaj Salenius,
stod färdig 1939. Stilmässigt representerar
byggnaden övergångsskedet från klassicism
till funktionalism. Fönsterramarna, takets
form och den allmänna symmetrin är klassiska drag, medan trapphuset, som syns genom fasadens stora fönster, representerar
16 • Villorna på Grindåkersvägen
De välbevarade villorna finns kvar från villasamhället, som byggdes på 1910-talet. Villornas terrasser har belagts med stenar från
den forna stranden. På andra sidan gatan
finns stadens ungdomslokal.
5
17 • Duvbackens flyttblock
dessutom en mångsidig idrottshall och en
simhall. I simhallens aula finns det konstruktivistiska, rödglödande mosaikverket Spektri
av Olavi Valavuo från 1972.
Mellan Duvbacken 18 och 20 finns ett stort
flyttblock av granitgnejs. Att döma av borrningsspåren har blocket spruckit till följd av
sprängning. Flyttblocket har varit lekplats för
barnen alltsedan början av 1900-talet.
20 • Leppävaaran lukio
(Alberga gymnasium)
18 • Alberga järngruva
I det idrottsinriktade gymnasiet kan man välja
bland 19 motionskurser. Skolan, som grundades 1955, har idag ca 350 elever.
Gruvarbetarna Josef Hammar och Isak Sik
hittade i början av 1840-talet en malmåder
på ett område som hör till Alberga gård.
Järnhalten i gruvans malm var 23–31 ‰, och
under åren 1844–51 bröts totalt ca 120 ton
malm ur gruvan. Gruvan är skyddad enligt
lagen om fornminnen, och är numera vattenfylld och inhägnad. I närheten har man också
funnit en stenålders boplats.
21 • Laureas campus
Campuset, ritat av Timo och Tuomo Suomalainen, blev 1969–1972 klart att tas i bruk
av Espoon kauppakoulu (Esbo handelsskola),
arbetarinstitutet och huvudbiblioteket. Tillbyggnaden av handelsskolan blev färdig 2002
(ritat av Timo Suomalainen). Den delvis vita
tillbyggnaden förbinder helheten, som smälter in i bergssluttningen, med byggnaderna
på andra sidan av Gamla landsvägen. Framför
huvudingången står Lampaankantaja (Lammbäraren) av Erkki Kannosto från 1973. Efter
tillbyggnaden ställdes handelsskolans hus helt
och hållet till Yrkeshögskolan Laureas förfogande. Skolan har 2 350 studerande.
19 • Alberga idrottspark
På Esbos största stadion finns 2 800 sittplatser med tak. I läktarbyggnaden finns ett
gym och en löparbana. Om vintern kan man
från parken åka skidor längs huvudspåret
bl.a. till Karabacka, Hagalund, Centralparken
och Noux. På idrottsparkens område verkar
22 • Kilo krog
På Krogens backe fanns Kilo gårds krog
åtminstone redan 1704. Här förgrenade sig
Kungsvägens avtagsväg från Bemböle till
Helsingfors och dess vinterväg, som gick
rakt över åkrarna. Förslaget av ägaren till
Kilo gård, krigskamreren Johan Agricola, att
grunda ett gästgiveri godkändes 1822. I början av 1830-talet flyttades gästgiveriet till
Gransbacka.
På Krogbacken fanns ännu år 1920 bostadshus, från vilka sockeln finns kvar. I när-
6
25 • Kullerstensberget
heten av Krogen går Gamla landsvägen via
den delvis förnyade stenvalvsbron över
Monikkobäcken.
Syftet med Helsingfors land- och sjöfästning
var att skydda S:t Petersburg mot ett eventuellt anfall från tyskarnas sida. På Kilo gårds
marker, vid Kullerstensbergets bas, fördes
strider mellan tyskarna och de röda i slutskedet av det finska inbördeskriget i april
1918. Basen är ett fridlyst fornminne. Söder
om berget schaktades 1925 kullersten till
Mannerheimvägen i Helsingfors.
23 • Gransbacken
Detta är ett särpräglat, delvis förfallet område
på gränsen mellan Kilo och Bergans gård.
Gästgiveribyggnaden är historiskt och landskapsmässigt viktig: byggnaden med tegeltak
är rätt så bred och anmärkningsvärt lång,
väggarna är beklädda med stående panel och
målade med rödockra. Gästgiveriet, som på
1830-talet flyttades från Krogens backe till
Gransbacken låg långt från huvudvägarnas
korsning, och flyttades 1891 tillbaka till Glims
1891. Byggnaden tjänade sedermera som bostad för arbetarna på Kilo gård.
Thorstorp är ett stockhus i två våningar,
ritat av snickaren Landen. Huset har en bred
gavel på tvären. Huset byggdes på en tomt
köpt av Kilo gård och det stod färdigt hösten
1911, varefter det tjänade som föreningshus
åt Hembygdens vänner i Alberga r.f., som stiftades 1911. Byggnaden har också tjänat som
skola samt som kyrka, innan Alberga kyrka
(nuvarande Bergans kapell) blev färdig, och
under åren 1915–17 utnyttjades byggnaden
av ryska soldater.
26 • Alberga FBK
Den nuvarande brandstationen blev färdig
1989 (planerad av arkitektbyrån Pertti Neva).
Flaggan för Frivilliga brandkåren, som grundades 1925, designades av Akseli Gallen-Kallela.
I Esbo finns som reserv till den ordinarie brandkåren totalt nio avtalsbrandkårer.
Under planering bredvid FBK är Esbos femte
regionbrandkår vid Västra Nylands räddningsverk.
27 • Lähivakuutus-gruppens hus
Huset stod färdig 1991, och det var planerat
av arkitektbyrån Ruokosuo. Framför huvudingången står Kari Juvas bronsskulptur Lämmin sade (Det varma regnet) från 1997, som
influerats av kubismen.
År 1770 utfärdade konung Adolf Fredrik en lag om att brandstodsföreningar skulle
bildas i socknarna. Från denna tidpunkt anses
den lokala närförsäkringsverksamheten ha
fått sin början. Brand-, djur- och skadeförsäkringsföreningarnas återförsäkrare sammanslöt sig till Lokalförsäkringsbolaget 1983.
24 • Evtek
Espoon–Vantaan teknillinen ammattikorkeakoulu (Esbo–Vanda tekniska yrkeshögskola)
grundades i form av ett tekniskt institut 1985
och dess slottslika byggnad, ritad av Hannu
Jaakkola, blev färdig 1988. Den främre gården
vetter mot Gamla landsvägen och bildar tillsammans med Laurea, som ligger mittemot,
ett enhetligt campusområde. Tornmotivet
upprepas i den separata gårdsbyggnaden.
7
SÖDRA ALBERGA
(ca 3 km)
vägen
Mui
ds
Gransinmäki
Gransbacken
Norra Albergastigen
Läkkisepänkj.
H.
Turuntie
15
Slöörinp.
Säterinkatu
13
12
mäki
Säterinsolmu
11
Everstin
Nuo
Lei
stie
Harluntie
tie
Lin
noi
tu
en
tie
Enson
S
ie
tu
ika
ant
kal
Le
tie
ir
tio
Imp
8
ilah
ir kaari
dent
ie
7
Impi
laksv
ägen
rs
La
Pik
äki
kim
Tyk
9
en
iem
an
c
Pel l av
on
.
ivont
a
Palok
Leppävaarantie
Kaivo
Säte
Säterig
ata
n
10
rin
rin
ne
Up
se
er
ink
.
Bergans–
Vermo-stigen
L
16
ane
i
äk
Ruusutorpanpuisto
Ruusutorpanp
.
Sokerilinnant.
erg
.
14
KEHÄ 1
17
spl anadi
18
nm
.
V gan
r
Be
u- m
us an
Rutorp
na
Albergavägen
Zanseninkj.
H
uv
ilin
Kaivomäki
Brunnsbacken 6
RING 1
19
3
5
Hevosenk
Ratsukatu
ankatu
Leppävaar
Albergagatan
Säterinpuistontie
1
Häst
A lb
B
Huvilinnant
4
2
enkä
n
sko
Leppäviita
Åbovägen
20
jänk.
nlyö
mu
Ru m
Leppäviidantie
Po
s tokj.
Boställsbacken–
Mäkkylä-stigen
kin
ka
Åboleden
Turunväylä
B Backe
Förbindelsestig
1 • Affärscentret Sello
centrets plats fanns tidigare den första
hypermarketen i Finland, Maxi-market, som
öppnades 1971.
Det nya Viaborgstorgets namn hänvisar
till Sveaborg, vars kommendanter bodde på
Alberga gård under byggtiden.Torgets plattor
Sello är Finlands tredje största affärscentret med mer än 160 specialaffärer och två
storenheter inom dagligvaruhandeln. Affärscentret stod färdigt 2003–2005, och det ritades av arkitektbyrån Helin & Co. På affärs-
8
4 • Den medeltida bybacken
visar var tälten i det ryska krigslägret var belägna under vallbygget 1915–1917.
Alberga regionbibliotek är det största
biblioteket i Esbo. I biblioteket finns ett flertal offentliga konstverk, och Alberga samservicekontor verkar i dess lokaler.
Sellosalen med sina 400 platser är akustiskt sett en av huvudstadsregionens högklassigaste konsertsalar.
I affärs- och bostadshuset vid sidan om
Ryttartorget finns Lasten kappeli Arkki (Barnens kapell Arken), som ritats av inredningsarkitekten Anni Sund. På husväggen finns en
upplyst ängel i brons.
Musiikkiopisto Juvenalia (Musikinstitutet
Juvenalia) är en privat konstskola, där undervisning ges i musik på grundstadium och
institutstadium.
Under medeltiden var byn Konungsböle belägen i Säteriängens skogsdunge. Numera
tjänar området som träningsplan för golf.
Säteriparksvägen har planerats till genomfartsled till den s.k. Puoli Kilo anslutningen
till Åboleden.
5 • Främsta linjen
I nuvarande Bergans finns basen av Helsingfors land- och sjöfästning samt skyttegraven
som stöds av artilleriställningar. Fästningen
utgjorde en del av staden S:t Petersburgs försvarssystem, som ryssarna lät bygga 1914–17.
6 • Villorna på Brunnsbacken
Efter det att järnvägshållplatsen öppnades
(1904) började Oy Alberga Ab avstycka sina
ägor till villatomter enligt Lars Soncks plan.
I Frisbacka byggdes ett tjugotal större villor,
som vanligtvis var tvåvåningshus med en liten
”lykta” på takåsen. En stor del av villorna är
numera rivna, men karaktären på området
har bevarats. Från Brunnsbacken finns om
vintern förbindelse till huvudskidspåret, som
underhålls av Esbo stad.
2 • Ekologiska kvarteret i Alberga
Det centralt belägna daghemmet blev färdigt 2004. Temat i det ekologiska kvarteret
kan skönjas i solpanelerna och odlingslotterna.
Monikkobäcken, som redan i tusentals år
strömmat i den omkringliggande dalen, rinner upp ur Äijässuo några kilometer längre
bort och mynnar ut i havet i Storhoplax.
7 • Frontmannahusen
3 • Ruusutorpan koulu
(Rosatorps skola)
Frontmannahusen i Frisbacka byggdes 1947.
Av typhusen finns några olika versioner, alla
med en skorsten i mitten och fyra rum med
eldstäder kring denna. Det branta taket gjorde det möjligt att bygga en vindsvåning, som
ibland hyrdes ut. I städerna placerades husen
i den ändan av de långsmala tomterna, som
vätte mot gatan, för att man på bakgården
skulle få plats för en köksträdgård.
Den största skolan i Esbo blev färdig i två faser under åren 2002–2004, och den ritades
av arkitektbyrån Tilatakomo. Skolan är ekologiskt planerad, exempelvis har en del av
klassrummen naturlig luftkonditionering.
Gavelbyggnaderna har torvtak och mellan
dem finns ”egna gårdar” avsedda för elever i
olika åldrar. Kvällstid utnyttjas byggnaden för
vuxenundervisning och hobbyverksamhet.
9
8 • Säteriskogen
lösning i betongelement. Konstnären Zoltan
Popovits Polstjärnsstenen är en häll uppe på
berget. Den har ett hål, genom vilket man
alltid kan se Polstjärnan.
Detta är ett testområde för tät och låg bebyggelse, som ger en förnimmelse av en sydeuropeisk stad med sina portgångar och
gränder. På Lägerbågen och Lägereldsvägen
finns småhus som kopplats ihop på ett personligt sätt. Invånarna har byggt husen med
egna händer. Vid Lägertorget fanns en strandklippa, som havet sköljde över ännu för
3 000 år sedan.
11 • Teknologikvadraten
Ringvägarna I och II, Västerleden och Åboleden avgränsas av den s.k. teknologikvadraten i Esbo på vars utkanter en betydlig del
av forskningen, undervisningen och företagsverksamheten inom den finska högteknologin är belägna
Företagsparken Qartetto blev färdig
2001. På andra sidan av Fästningsvägen är
tillbyggnaden Quartetto Plus belägen, vars
första byggnader stod färdiga 2003.
9 • Kanonvägen
Ett infanteri med stöd av ett starkt artilleri
utgjorde grunden för försvaret vid Helsingfors land- och sjöfästning. Baserna bestod av
stridsställningar och artilleribatterier med
ammunitionsförråd. Särskilt beaktades de
kanonvägar, som förenade fästningsverken,
och som man kunde följa när trupper och
materiel skulle förflyttas under striderna.
Förbindelsevägarna, dvs. kanonvägarna, byggdes av makadam (krossad sten) och kullersten. Här har plats reserverats för en snabbspårväg.
12 • Trädgårdsmästarens stuga
Stugan, som rustats upp på talko av Bergans–
Vermo r.f., är byggd på 1800-talet och har
1917 flyttats hit från en okänd plats.
13 • Alberga gårds huvudbyggnad *)
14 • Rosastorps befolkningsskydd
10 • Säteribackens flervåningshus
På Rosatorpsbranten finns ett bergrum för
de närliggande fastigheterna, som under normala förhållanden tjänar som parkeringsplats.
Säteribrinken 2 och Säterigatan 8 stod färdiga 2002. Esbo stad ordnade för tomten en
planeringstävling, som vanns av arkitektbyrån
Brunow & Maunula med en överraskande
*) ALBERGA
GÅRD
Alberga gårds första huvudbyggnad var belägen i Bergans på andra sidan av nuvarande Ring I, i den nuvarande Sergeantparken (se sid. 14). Gården grundades 1622 av major Johan Gyldenär, när den svenska
kungen Gustav II Adolf donerade majoren nio av Storhoplax lägenheter som tack för dennas tjänster till
Kronan. I området fanns på 1700-talet en park i barockstil, som bildades av geometriska terrasser, upphöjda med stenläggningar. En del av stenläggningarna är fortfarande synliga. På dessa växte bl.a. gårdens
frukt-, ört- och blomstergårdar. På 1800-talet hade området influerats av engelska landskapsträdgårdar.
Albergas andra huvudbyggnad (1803) var belägen där nuvarande Alberga yrkesskola finns, och den revs
i slutet av på 1950-talet.
Den nuvarande gården, nya Alberga, lät konsul Feodor Kiseleff bygga 1874. Huset, som var tänkt som
10
15 • Parkvillan
Parkvillan lät familjen Forstén bygga under
åren 1908–09. Villan torde vara ritad av
Lars Sonck, som var familjebekant till Forsténs och utarbetade stadsplanen för området 1908. Byggnaden är ett representativt
exempel på villaarkitekturen från 1910-talet.
Parkvillan, som är i Esbo stads ägo, är skyddad och verkar numera som Alberga hembygdshus. I huset finns bland annat kontoret
för Esbo Stadsdelsföreningars Förbund.
16 • Lövkulla
I villan fanns Albergas första apotek 1954–63,
vilket jourluckan i husets dörr vittnar om.
Byggnaden är numera i privat bruk.
talko. I Esbo stads konstsamling ingår Leppävaara Flag (2003) och miljökonstverket som
också kallas Flagghavet med sina flaggor som
beskriver den finska sommaren har planerats av den holländska konstnären Germa
Huijbers.
19 • Sello vallgrav
Monikkobäcken som tidvis svämmar över
bildar liksom en vallgrav som skydd för fästningen. Bäcken, som numera kallas Alberga
kanal, har ett eget öringsbestånd som på
1990-talet flyttades hit från Ingarskila i
Sjundeå.
20 • Alberga station
Redan ståndsriksdagen 1887 fattades ett beslut att bygga en kustbana mellan Helsingfors och Åbo, men de förberedande arbetena påbörjades först 1900. Banan öppnades
1.9.1903 för reguljär trafik. Närtrafiken med
eltåg inleddes 1969. Stadsbanan från Helsingfors öppnades intill kustbanan 2001. Idag avgår
varje vardag över 220 närtågsturer från Alberga station.
Alberga hållplats öppnades för trafik
1904. Den anspråkslösa 1909 byggda stationen och banvaktstugan revs 1999. Det nya
kollektivtrafikcentret, ritat av Arkitektbyrå
Raimo Teränne, blev färdigt 2002.
17 • Rosavilla
Villan som Tersmeden lät bygga på 1700talet revs i början av 1970-talet, men delarna
märktes och lagrades. År 1984 återuppbyggde
staden en mindre version av Rosavilla i Gumböle till klubbhus för golfplanen.
18 • Alberga esplanad
Parken har samma dimensioner som Esplanaden i Helsingfors. I Körsbärsparken växer
över hundra häggkörsbärsträd, som blommar i månadsskiftet maj–juni. Eleverna i Alberga skola planterade de första träden på
sommarvilla, ritades av arkitekt Frans Ludvig Calonius. Byggnaden, som representerar den holländska nyrenässansen, har ståtliga volutgavlar (volut = snäck- eller spiralliknande arkitektoniska detaljer).Väggarna
fodrades med bräder från grova trälådor, som användes för råsockertransport. Av denna orsak började
villan kallas Sockerslottet. Därför har de välkända bräderna vid restaureringen lämnats synliga i övre våningens interiör. Från år 1900 tog familjen Slöör gården i sommarbruk. Vid den tiden levde man på gården ett kulturhistoriskt betydelsefullt liv. Akseli Gallen-Kallela var svåger i familjen, och han fick en plats
för sitt ateljéhem på Linudden, som hörde till gården.
Totalrenoveringen av gården blev färdig 1997. I byggnaden verkar idag Esbo Handelskammare och en
privat reklambyrå. På gården finns veterligen två spöken: Svarta och Vita Frun.
11
BERGANS–VERMO
(ca 7 km)
j.
Boställsbacken–
Mäkkylä-stigen
Puu
ste
lli
.
H . Olavinp
.t
tie
np
Puhuja
nm
ä ki
Åbovägen
kä
n
sko
Häst
25
o
Verm
24
Up
se
er
ink
.
Perkkaa
Bergans
4
5
7
Luutnan
tinkj.
Ever
stink
j.
Albergavägen
2
a t.
nh in
Va gans
r
Be
RING 1
3
6
9
kin
Majurinkuja
Majorsgränden
16
10
17
Själv
styre
lsev.
k a ar i
Miinala
ntie
11
12
Bruks
Ru
ie
in t
n dt
Gall
en-K
all elan tie
n
reni
Vallg
Ville
o el
trandsvägen J
tie
Förbindelsestig
21
Överstegatan
Åboleden
B Backe
22
8
e
oti
lint
hal
Itse
n
ge
svä
nc
Lin u dd
So
rs
La
Leppävaarantie
Everstinkatu
15
Majorsgång
Bergansvägen
Majurinkatu Majorsgatan
Perkkaantie
1
Omväg
12
13
Vermonp.
1 • Officerstornen
Fyrlingstornen, ritade av arkitektbyråerna
Ruokosuo och Björkstam–Heino–Koskinen,
stod färdiga 1988. Idag verkar företagsparken
Upseerin Avec i byggnaden.
23
ne
onrin
2 • Potatiskällaren
Ravitie
Amiralen Carl Herman Tersmeden berättar i sina memoarer, hur dragon Album från
Alberga frälsehemman 2.8.1762 återvände från kriget i Pommern och hade med sig
en kanna rotfrukter av en ny art: potatisar.
Gårdens husbonde Tersmeden lät dem på
prov gro i en källare, som en gång i tiden
fanns på denna plats. Området har planlagts
till park.
Vermon ravirata
Vermo travbana
20
19
Vermo
3 • Kapellet
Timret till Alberga församlings första kyrkobygge kom från ett nedrivet hotell i Helsingfors. Kyrkan, som byggdes 1929 på talko samt
med hjälp av donationer, ritades av Berndt
Blom (kyrkan moderniserades 1990) och
klockstapeln av Huugo Kaista. Altarets krucifix är av Ville Vallgren och tavlan Den gode
herden av Anna Sahlsten. Orgeln, som tillverkats av Rieger, fick man 1955 från Majstad
församling i Helsingfors.
B
18
4 • Leppävaaran ammattioppilaitos
(Alberga yrkesläroanstalt)
Byggnaden stod färdig 1961 (den byggdes
ut i slutet av 1970-talet) och den nya metallavdelningen blev färdig 2002. I stället för den
gamla byggnaden byggs för närvarande en ny
läroanstalt, som ritats av Teppo Pietarinen. Den
nya läroanstalten kommer att stå färdig sommaren 2007. Tidigare var Alberga gårds huvudbyggnad, som blev färdig 1803, belägen
Iso Huopalahti
Stora Hoplaxviken
14
13
8 • Statyn Hunden och stjärnan
där den nuvarande läroanstalten finns, se
sidor 10–11.
”Vargstatyn” eller ”Flyttarens monument”
i Bergans medelpunkt beställdes 1989 av
konstnären Pekka Nevalainen, som vid den
tiden var bosatt i Bergans. Det tudelade
konstverket konkretiserar människans naturkontakt och tidens relativitet.
5 • Tersmedens park
(Sergeantparken)
Av Alberga gårds praktfulla trädgård återstår
numera bara en liten del, som i stor utsträckning är i naturligt tillstånd, se sidor 10–11.
De sällsynta skogslindarna från 1800-talet
ger området dess särprägel. Andra arter i
parken är nunneörten, svalörten, gökblomman, vitsippan, parksmultron, måbärsbusken,
skogstrynen samt syrenbusken.
9 • Linuddsvägen
Linuddsvägen är en före detta kanonväg.
Området kring Samhällsbacken har byggts
enligt Lars Soncks stadsplan från 1908. Av
fem villor finns tre kvar, som enligt stadsplanen från 2001 skall bevaras.Villan i jugendstil på Linuddsvägen 5 ritade arkitekten
Berndt Blom åt sig själv. Linuddsvägen 3 lät
Nationalteaterns skådespelare/sufflör Oskar
Salo bygga. Den fjärde villan, som Anna Sahlstén lät bygga, blev riven utan tillstånd och
den femte brann ner. Prokuristen och musikern Alfred Succo lät bygga Självstyrelsevägen 5 år 1911. Runt villorna finns en gammal äppelträdgård.
Företagsparken Stellas byggnader stod
färdiga 1999–2001.
6 • Perkkaanpuiston koulu
(Bergansparkens skola)
Bergansparkens skola kallas Kattskolan efter
byggnadens form: arkitekt Anders Hedman
lär ha använt sin egen katt som modell.
Rosenbuskarna i närheten av Majorsgången
har eventuellt vuxit från rotskott från den
gamla provinsrosen, den traditionella parkrosen. På bägge sidorna om Majorsgången
växer ängsnävan, som är en gammal kulturväxt. En granallé ledde ursprungligen till
Alberga gård.
10 • Samhällsbacken
7 • Bergansparken
Statsrådet fastställde grundandet av Alberga
samhälle 2.3.1921. Med undantag av Bergans
omfattade det områdena söder om järnvägen ända till det enstaka hemmanet Bredvik. Samfundets verksamhet var emellertid
närapå formell, och i likhet med andra motsvariga upplöstes det på beslut av statsrådet
(1954–55). Den bästa uppfattningen om
karaktären på Alberga villasamhälle kan man
Tidigare var byggnaderna på förgården till
Gamla Alberga samt Bergans rusthåll, belägna i Bergansparken, vars historia är känd
alltsedan 1556. Från 1907 avstyckades från
gårdens utägor norr om järnvägen över 200
tomter, som bildade nuvarande Fågelberga.
Esbo stads invånarpark tillhandahåller ledda
och fria aktiviteter för barn och barnfamiljer.
14
14 • Tarvaspää
idag bilda sig på Linuddsvägen samt i Frisbacka och på Bruksstranden.
En karta över Gamla Alberga är avbildad
i stenläggningen. Från Samhällsbacken finns
förbindelse till huvudskidspåret, vars underhåll sköts av Esbo stad.
11 • Tarvovägen
Åboleden (riksväg 1) är en av huvudlederna i
Finland. Denna sträcka av Åboleden trafikeras varje vardag av 35 000 fordon per dygn.
Den första motorvägen i Finland, 15 km
långa Tarvovägen från Hoplax till Gumböle,
byggdes 1956–62 som sysselsättningsarbete
för 1 000 arbetare. Tarvovägen betraktas som
det vackraste resultatet av vägbygget i Finland.Vägen förlängdes till Veikkola 1965–67.
Invid Åboleden byggs en ny anslutning,
Vermoknuten, samt ett flertal kontorsbyggnader.
12 • Ville Vallgren
Skulptören, symbolisten, medlemmen av
konstakademin och läckergommen Ville
Vallgren (1855–1940) bodde i Alberga villasamhälle med sin tredje hustru Viivi Paarmio,
efter att ha återvänt från Paris 1913. Huset
var beläget i närheten av den korsning, där
Ville och hans granne Akseli Gallen-Kallela
enligt sägen ofta stannade och fortsatte sina
diskussioner efter en gemensam kväll.
13 • Fågelsången
I de här trakterna fanns pensionatet Fågelsången, dit många finländska kulturpersoner
kom för att vila sina nerver.
15
Det av Akseli Gallen-Kallela planerade ateljéslottet i jugendanda stod färdigt år 1913 (och
restaurerades 1961). Akseli Gallen-Kallela
(1865–1931) var en mycket inflytelserik
person under den finska konstens guldålder.
Han målade nationella motiv och illustrerade Kalevala. Slottet byggdes på den högsta
punkten på Linudden, som hörde till Alberga
gård, se sidor 10–11. Byggnaden var modern
när den stod färdig: den hade redan från första början centralvärme och vattenledningar. Med sina fantasifulla detaljer är byggnaden ett enastående konstverk med delar från
en medeltida kyrka och dess gavlar, ett åttahörnigt torn från Viborgs slott och en loggia
som i Florens.
Byggnaden tjänar idag som Gallen-Kallelas
museum. Till museiområdet hör också en
trävilla byggd på 1850-talet, Villa Linudd, där
kafé-restaurang Tarvaspää finns. På väggarna i
villan finns Fredrik Ludvig Clasens landskapstapeter, som föreställer Tarvaspää. Rökbastun
i timmer har ritats av Gallen-Kallela.
15 • Siemens
Werner Siemens grundade 1847 en telegrafverkstad i Berlin. Verksamheten i Finland
inleddes genom att en telegraflinje byggdes
mellan S:t Petersburg och Åbo 1855. Siemens Oy köpte Bergans gård 1970 och slöt
ett regionalbyggnadsavtal med Esbo köping.
I och med avtalet stod Bergans första flervåningshus färdigt i december 1972 på adressen Överstegränden 1.
16 • Odlingslotterna
19 • Jupiter
I området finns 65 odlingslotter, som hyrs ut
till medlemmarna i Bergans–Vermo r.f.
Jupiter (skala 1:1 miljard), som ingår i den
miniatyrmodell av solsystemet som upprätthålls av den astrologiska föreningen Ursa,
installerades 1992 på det dåvarande högsta
stället på Dals avfallsbacke på Helsingfors sida.
Jupiters sol är en 140-centimeters stålboll i
spetsen på en 20 meter hög påle och den är
belägen på Batteribacken i Smedjebacka, på
817 meters avstånd från Jupiter. Också de
övriga planeterna finns i omgivningen kring
Bredvik.
17 • Broarna
I området växer ett flertal olika videarter,
av vilka många är en fröjd för ögat då de växer så vackert och har ett grenverk i vackra färger. Dessutom finns där jättegröe, som
planterades i Finland som en lovande foderväxt från början av 1700-talet bl.a. på rekommendation av Carl von Linné. Sotsvampen
på växtens blad orsakade ställvis förgiftningar hos boskapen, och därför togs växten inte i allmänt bruk som foder. Jättegröen finns
dock kvar och breder alltjämt ut sig i och
åsidosätter de ursprungliga arterna i strandvattnen.
20 • Vermo travbana
I den riksomfattande klassificeringen av
travbanor är Vermo landets centraltravbana.
Åskådarläktaren och de första stallbyggnaderna blev färdiga 1977, och de ritades av
Risto Manérus. Travbanans främsta årliga
evenemang är det internationella Finlandia
Race (EM-deltävling) och Stora Finska Derbyt
för fullblod. Om vardagarna är banan i träningsbruk och vid andra tider står den bl.a.
till motionärernas förfogande. På parkeringsplatsen hålls sommartid om söndagarna en
loppmarknad, som blivit mycket populär. Hästarna har alltid förkörsrätt till området.
18 • Dals avfallsbacke
Storhoplax var tidigare en av huvudstadsregionens bästa fågelplatser, tills 27 hektar av vikens norra del fylldes och användes som avstjälpningsplats 1963–80.
Avfallsmassorna bildar ett lager på 20 meter där det är som tjockast. Avfallsbergets andningsrör syns fortfarande på marken, som typiskt nog är icke odlingsbar.
I synnerhet på avfallsbackens östra sida
finns alltjämt de bästa områdena för skådning
av busk- och lövskogsfåglar samt nattsångare
som kornknarren, kärrsångaren, busksångaren och gräshoppsångaren. I området häckar
också den ståtliga skedanden och den utrotningshotade mindre hackspetten. När flyttfåglarna kommer om våren samlas här ett
avsevärt antal sjöfåglar, vadare och fiskmåsar.
21 • Alberga radiostation
Stationen blev färdig 1931. Mottagarstationen var i anslutning till kustradioverksamheten, genom vilken man höll kontakt med
de finländska handelsfartygen ute till havs.
Mottagarstationen flyttades till Keinby 1952,
då Alberga radiostation automatiserades och
ändrades till sändningsstation.
16
22 • Växter och träd
Invid en stig från Vermo har man planterat
flikbladig al samt skråp, som blommar tidigt
om våren. Invid vägen frodas en vallörtsvegetation, som tack vare ans av vägrenarna
blommar både på försommaren och i slutet
av sommaren. På vägrenarna kan man också
se besksöta och en rymling från trädgården,
pepparroten.
23 • Kiinteistö Oy Vermonhovi
Vermostigen 3 stod färdig 1986 (ritad av
Matti Nurmela, Kari Raimoranta och Jyrki
Tasa). I området finns små hyreshus i en och
två våningar, med varierande former och
byggda i intressanta material.
24 • Hatsina parken
har fått sitt namn efter Esbos vänskapsstad
bredvid S:t Petersburg i Ryssland.
För den största arkitektbyrån i Finland
Evata har stadsstyrelsen fram till 31.12.2006
reserverat ett område i västra utkanten av
parken för planeringen av ett fritidscenter.
25 • Monikkobäcken
Monikkobäcken rinner upp från Äijässuo
i Fågelberga och mynnar ut i Storhoplax.
På 1700-talet fanns totalt 10 fisktrappor vid
bäcken. Idag har bäcken ett öringsbestånd,
som på 1990-talet flyttades från Ingarskila
i Sjundeå. I Strandcaféet, som fanns på den
här sidan av den ursprungliga forsens plats
verkade en hemlig krog under förbudstiden
1919–32 – polisstationen, som ledde spritjakten, fanns på andra sidan av forsen.
17
BOSTÄLLSBACKEN–
MÄKKYLÄ (ca 3 km)
ar
v
äg
j.
uk
kk
lä n
La
u
nik
kj.
se
.
o kj.
43
1
u un
tip
Pos
ti e
ot
ie
vo
ks
en
tie
Mäkkylä
8
me
antin
Komend
Mä
kk
ylä
Ru
alle
utik
n
ella
rin
t.
7
14
.t.
ägen
Åbov
12
13
Häs
t
e
ist
eu
16 15
u
npolk
Pu
Puhuja
ust
ellin
mä
ki
Turuntie
B Backe
So
6
17
H. Olavinp
nkä
pu
Puustellinmäki
Boställsbacken
4
nk
Mu i s t
j.
2
Ruut
ikuja
B
A.
Nikkarinkj.
Mes
tar
i
u
Ha
ky
an
Ko
NG
RI
kj. Norra Albergarin
stigen
u
t
La
at
tik
u
u
5
R
ie
nt
äk
t
1
So
t
äs
M
M
Borrarg.
Porarink.
ylävägen
Mäkk
e
länti
kky
tie
Vallikallio
Vallberget
Mä
Ajurinkj.
en
rink.
Utsiktsplats
Genväg
Förbindelsestig
1 • Den tyska soldatens grav
trädsbacken revs i mitten av 1980-talet.
Öppningarna till Ring 1:s trafiktunnel
kommer planenligt att byggas i bergets sydvästsluttning.
I slutskedet av inbördeskriget fördes slaget
vid Alberga, där tre rödgardister från Harakka stupade. Bland tyskarna var det också tre
som stupade, och till en av dem designade
Ville Vallgren en minnessten. Den höggs i
rödgranit av Guido Eriksson från Alberga
och restes av Alberga skyddskår.
3 • Järnålders boplats
År 1937 fann man i potatislandet på Frideborgs gård en spjutspets, som var gjord av ett
järnrör, samt två röryxor. Föremålen är från
den tidigare romerska (500–0 f.Kr.) eller den
senare romerska järnåldern (0–200 e.Kr.). Vid
den tiden gick strandlinjen ungefär på det
här stället. Fynden är de färskaste bevisen
på att befolkning förekom i Esbo under förhistorisk tid.
2 • Postträdsbacken
Efter det att Alberga hållplats öppnades
(1904) planerades i dess närhet ett flertal
villatomter på backarna i trakten. Enligt tradition fäste invånarna sin postlåda vid en gran,
som kallades Postträdet. Villorna på Post-
18
4 • Armas
Launis gata
Armas Launis (1884–1959),
som bodde på Boställsbacken, var kosmopolit, forskare
av folkliga traditioner, författare och på sin tid den mest
framgångsrika finska operakompositören. Han grundade flera folkkonservatorier
och skapade därigenom grogrunden för dagens musikinstitut. Armas Launis emigrerade 1930 till Nice.
otarovastintie
9
10
äg
sv
endant
en
e
irinn
Vaht
11
5 • Gabron och
jättegrytorna
Vermonp.
Berget öster om ring I och
invid Laddarbron är av gabro, en mörk djupbergart.
På toppen av bergets sydne
västra hörn finns fem mindre jättegrytor,
som klassificerats som objekt för undervisningen om berggrunden i Nyland samt
som skyddsobjekt och naturobjekt i Esbo.
Jättegrytorna uppstod i slutet av den senaste
istiden när de urholkades av stenar som
transporterades med det strömmande avrinningsvattnet från inlandsisen.
6 • Postipuun koulu
(Postträdets skola)
Televa, (ursprungligen Statens Radiosmedja),
som fanns på detta ställe. På 1980-talet överfördes Televa till Telenokia, det första privatiserade statliga företaget. Telenokias radiotelefonavdelning fusionerades med Mobira.
Den första bärbara NMT-telefonen i världen,
Mobira Talkman, lanserades 1984. Mobira
köptes upp av Nokia, som idag har verksamhet på detta ställe.
8 • Kanonvägen
Ett infanteri med stöd av ett starkt artilleri
utgjorde grunden för försvaret vid Helsingfors land- och sjöfästning. Baserna bestod av
stridsställningar och artilleribatterier med
ammunitionsförråd. Särskilt beaktades de
kanonvägar, som förenade fästningsverken,
och som man kunde följa när trupper och
materiel skulle förflyttas under striderna.
Förbindelsevägarna, dvs. kanonvägarna, byggdes av makadam (krossad sten) och kullersten.
9 • Hjältegravarna
Sockenbacka skyddskår grundade för sina invånare, som stupade i vinterkriget, en begravningsplats, som halvt av misstag kom 50 m på
Albergas sida. Monumentet och de nya gravstenarna, designade av konstnärsprofessorn
Viljo Savikurki från Kånala, är från 1968.
10 • Kommendantsbacken
Espoo International School stod färdig 1992
(tillbyggnaden 2001), och ritades av Pirkko
och Arvi Ilonen.
På backen de bortersta linjerna i Helsingfors
land- och sjöfästning samt grottor.
11 • Gamla Åbovägen
7 • Televa
Under medeltiden var kungsvägen den viktigaste landsvägen i Finland. Den gick från Åbo
till Viborg, och från början av 1300-talet var
År 1963 bad Försvarsmakten om anbud på
en prototyp av en lätt kompaniradio bl.a. av
19
den också ett viktigt vägavsnitt i postrutten
mellan Bergen och S:t Petersburg. Efter grundandet av Helsingfors förgrenade sig vägen
i en anslutningsrutt från Bemböle till staden.
Denna rutt användes på detta ställe också
som huvudväg mellan Helsingfors och Åbo
ända tills Tarvovägen öppnades för trafik
1962. Nuvarande Gamla Åbovägen utnyttjas
i Boställsbacken av 12 000 fordon per dygn.
12 • Unics hus
Huset, som programvaruföretaget lät bygga,
ritat av Pekka Helin och Tuomo Siitonen,
stod färdigt 1987. Det stabila kontorshuset
består av två delar med slottslika drag.
13 • Penningautomatföreningen
Ombyggnaden av en produktionsfastighet
från 1978 till Penningautomatföreningens huvudkontor blev färdig 2004. Huvudkontoret
ritades av arkitektbyrån Castrén–Jauhiainen–
Nuuttila. Kontorslokalerna ligger runt den 20
meter höga entréhallen, som får sitt dagsljus
genom glastaket.
14 • Talarstigen
På 1950-talet var kommunalrådet Bertil Eriksson den flitigaste talaren i Esbo kommunfullmäktige. Han bevakade särskilt de svenskspråkigas ställning, grundade Esbo museum
och utvecklade kraftigt hembygdsarbetet.
20
15 • Tjänstebostaden i Mäkkylä
Helsingfors borgmästare Hans Olofsson
grundade 1611 ett rusthåll av gårdarna i byn
Mäkkylä. Rusthållet övergick 1711 i Kronans
ägo och tjänade bl.a. som tjänstebostad för
Viborgs kommendant från 1772. Den senaste
huvudbyggnaden, som är från 1940-talet,
brann ner 1997.
16 • Arlainstitutet
Institutets huvudbyggnad stod färdig 1954
(tillbyggnaderna 1985 och 1996) och campuset, planerat av Raimo Teränne, blev färdigt 1992. Den statliga yrkesutbildnings- och
utvecklingscentralen på specialundervisningens område tillhandahåller yrkesrehabilitering och utbildning samt experttjänster för
synskadade och dövblinda. År 1972 flyttade skolan från Helsingfors till sin nuvarande
plats i Alberga, dit det statliga yrkesskolhemmet redan under kriget hade evakuerats från
Karelska näset.
17 • Boställsparken
I den statsägda bäckdalen finns en gammal
uppdämningsbassäng och en naturlig ädelträdslund med bl.a. alm och ask. Bäcken
rinner upp vid Videängen och mynnar ut i
Monikkobäcken.
Ifall Ring I:s tunnelbygge verkställs kommer bäckens avrinningsområde att bli 100
hektar större.
© Esbo stad
Redaktion: Pauli Saloranta
Editering och layout: Onnion
Tryckeri: Libris 11.2005
21
Se och upplev staden.
Broschyrserien Stadsstigar i Esbo ger nya aspekter på en särpräglad
stad av mångfald. Närvarande vid stigarna som löper via stadens
centra är både historien och nutiden, den livskraftiga stadskulturen i
olika former samt en rik natur.
Broschyrserien innehåller sammanlagt 19 stigar i Esbos fem stadscentra, som är Esbo centrum, Alberga, Hagalund, Mattby och Esboviken. Serien Stadsstigar i Esbo är avsedd för nuvarande och tidigare
esbobor, besökare som är intresserade av Esbo och särskilt stadens
nya invånare.
Vi möts på stigarna!
I samarbete
Esbo stad www.esbo.fi
Nylands förbund www.uudenmaanliitto.fi
Finlands Hembygdsförbund www.suomenkotiseutuliitto.fi
Esbo Stadsdelsföreningars Förbund www.intsys.fi/ekyl
Alberga-sällskapet www.lepuski.fi
Bergans–Vermo-föreningen www.perkkaa-vermo.org
Alberga församling www.leppavaaranseurakunta.fi
www.esbo.fi/stadsstigar