Transcript Detaljplanen 2010-04-20

Detaljplan för MÖTES‐ OCH IDROTTSHALL, IDROTTSOMRÅDE M.M. INOM SUDDAOMRÅDET, HÖNÖ. Fastigheten Hult 1:462 m. fl. Öckerö kommun, Västra Götalands län. ANTAGANDEHANDLING
Planbeskrivning
2010-04-20
1
Handläggare:
Marlene Bro
Tfn: 031-97 62 42
Konsult:
Ronny Reinholdsson
Tfn: 031-703 47 50
Dnr 020-2005-0056
Detaljplan för MÖTES‐ OCH IDROTTSHALL, IDROTTSOMRÅDE M.M. INOM SUDDAOMRÅDET, HÖNÖ. Fastigheten Hult 1:462 m. fl. Öckerö kommun, Västra Götalands län. P L A N B E S K R I V N IN G HANDLINGAR Förslagshandlingarna utgörs av
−
−
−
−
−
plankarta med bestämmelser, skala 1:1000 (A1) alt. skala 1:2000 (A2).
planbeskrivning (denna handling)
genomförandebeskrivning
illustrationsritning
samrådsredogörelse
och av övriga handlingar
−
−
−
−
fastighetsförteckning
geoteknisk utredning 2006-07-03
naturvärdesbedömning 1 2003-12-03
naturvärdesbedömning 2 2007-04-07
PLANEN SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens syfte är att möjliggöra uppförandet av en mötes- och idrottshall samt ett idrottsområde på norra delen av Suddaområdet på Hönö. Vidare föreslås att den centrala delen av området avsätts som naturmark med tillhörande våtmarksområde.
2
Planförslaget omfattar även en utbyggnad av Hässlavägen i överensstämmelse med detaljplanen för ny bostadsbebyggelse vid Sandlyckevägen. Vägen ligger kvar i befintligt läge men
kompletteras med en gång- och cykelbana, 2,95 m, utmed den västra sidan och gångbana, 1,5
m, utmed den östra sidan.
Utrymme bereds för uppförande av två transformatorstationer.
AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN Den aktuella detaljplanen bedöms vara förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av marken enligt Miljöbalken.
PLANDATA Planområdet om ca 5,5 ha är beläget på den södra delen av Hönö och avgränsas mot norr av
Lindblomvägen, i väster av Hässlavägen, i öster av Öckerövägen och i söder av detaljplanen
för bostadsområdet vid Sandlyckevägen.
Marken ägs dels av Öckerö kommun, dels av enskilda. En fullständig sammanställning av i
planförslaget ingående fastigheter redovisas i fastighetsförteckningen tillhörande detaljplanen.
BAKGRUND 2004 beslöt samhällsbyggnadsnämnden att pröva möjligheten att inom Suddaområdets norra
del uppföra en möteshall för den årliga Missionskonferensen med möjlighet att under andra
tider utnyttja hallen för bl.a. bollspel eller andra sammankomster. I anslutning till hallen skulle anläggas en grusplan för fotboll, som under Missionskonferensen kunde utnyttjas för parkering.
Vidare skulle frågan om bostadsbebyggelse i hörnet av korsningen mellan Hässlavägen och
Lindblomsvägen prövas.
Detaljplaneprogrammet var föremål för samråd, dels under 14 november – 12 december 2005,
dels under tiden 31 januari – 24 februari 2006.
Länsstyrelsen tillstyrkte fortsatt planarbete med rekommendation att klara ut frågan om behovet av tillstånd för markavvattning (11 kap. MB). Vidare bedömdes att området bl.a. kan hysa
ett rikt fågelliv varför en naturvärdesbedömning ska utföras.
Efter genomförandet av programsamråden kom syftet med planförslaget att ändras genom att
Hönö Missionsförsamling och Hönö IS träffade en överenskommelse om att gemensamt exploatera området. Tanken på bostadsbebyggelse i hörnet av korsningen mellan Hässlavägen
och Lindblomsvägen utgick.
3
Ett förslag till detaljplan var därefter föremål för samråd under tiden 24 augusti - 17 september, 2007. Från remissinstanserna och övriga sakägare inkom sju yttranden. Dessa har sammanfattats och kommenterats i samrådsredogörelsen som bifogas planhandlingarna.
Länsstyrelsen bedömde att antagandet av detaljplanen inte kommer att prövas med hänsyn till
ingripandegrunderna i 12 kap. 1 § PBL.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer I kommunens översiktsplan, antagen 14 juni 2006, anges den norra delen av Suddaområdet
som område för offentlig lokal samt bostäder.
Detaljplaner Del av planområdet omfattas av detaljplan (byggnadsplan) för
− Hönö Municipalsamhälle. Fastställd 1949-08-20 (litt. 1.2). Planen saknar genomförandetid.
− Sydöstra Hönö. Fastställd 1975-05-13 (litt. 1:18). Planen saknar genomförandetid.
− Nordvästra Sudda. Fastställd 1981-10-01 (litt. Hönö 1.34). Planen saknar genomförandetid.
Planområdet gränsar till detaljplan för
− Bustaden och del av Hönö Klåva. Fastställd 1981-01-23 (litt. 1.25). Planen saknar genomförandetid.
− Hönö 2:42 m.fl. Fastställd 1978-07-12 (litt. 1.29). Planen saknar genomförandetid.
− Bostäder m.m. vid Sandlyckevägen – Hässlavägen (litt. 1.117). Fastställd 2008-01-04 med
genomförandetid tio år från detta datum.
MARK OCH VEGETATION Dåvarande GF Konsult AB upprättande under hösten 2003 en bedömning av naturvärdena i
Suddaområdet. I uppdraget ingick även att lämna rekommendationer om vilka kvaliteter från
naturvårdssynpunkt som är viktiga att bevara och utveckla vid en eventuell utbyggnad i området.
Rapporten inriktades på att bedöma de biologiska värdena. Andra aspekter såsom närrekreation, kulturmiljö, landskapsbild mm behandlades inte närmare.
Trots att Suddaområdet för närvarande inte är bebyggt konstaterades att området genomgått
stora förändringar utseendemässigt. Kartan över storskiftet på Hönö från 1797 visar att området då utgjorde en del av utmarkerna i Öckerö socken. Ungefär halva ytan av utredningsområdet var på kartan markerad som öppet vatten i form av sjö eller större damm. Om hela detta
område utgjordes av öppet vatten kan dock vara svårt att veta säkert.
4
Efter skiftesreformen skedde sannolikt en utdikning och uppodling av en stor del av området.
På den ekonomiska kartan från 1934 betecknas området som fuktig äng. Nordöstra och östra
delen av området är markerad som åkermark och den sydöstra som ängs/betesmark.
Centralt i området syns resterna av en ishockeyrink från 1970-talet. För att får mer vatten till
rinken utfördes grävningsarbeten och jorden lades upp på vallar intill. På vallarna växer idag
ca 30 till 40-åriga björkar. Intill rinken grävdes en mindre damm som utnyttjades för träning.
Under senare delen av 1900-talet har hävden av området upphört, vilket gjort att det vuxit
igen med framför allt bladvass. En viss försumpning har troligen också skett eftersom dikena i
området inte underhållits. Dammen vid läget för den gamla ishockeyrinken finns kvar men
själva rinken med sina sargar av trä har förfallit.
Vegetationen i området domineras av bladvass med inslag av stora buskage med viden och
slån mm. I området förekommer också på sina ställen mindre träd i form av björk, rönn, oxel,
sälg, apel mm. Något bete eller annan hävd av området sker inte förutom i ett avsnitt i den
nordvästar delen där en mindre hästhage iordninggjorts.
Vassområdet lockar till sig ett stort antal fågelarter – framförallt inom gruppen tättingar - under sträcktiden. I vassen sker troligen en stor produktion av insekter som lockar till sig de
födosökande fåglarna. Förmodligen söker fåglarna också skydd i vassen.
Utifrån de redovisade naturförhållanden, fältinventeringen och tidigare dokumenterade naturvärden har en sammanvägd bedömning av naturvärdena gjorts. Området bedöms i sin helhet
hysa större lokala naturvärden. Området har stor dragningskraft på sträckande fåglar under
vår och höst. Dammen centralt i området är värdefull för vissa fågelarter knutna till vatten
samt för groddjur. Därtill finns vissa botaniska värden knutna till den nordöstra delen av området.
Naturinventeringen visar att det studerade området har ett högt naturvärde. Till stor del grundar sig bedömningen på områdets värde för fågellivet. Även dammen centralt i området och
den igenväxande ängsmarken i nordost bidrar till naturvärdena.
Idag står området mitt i en förändringsprocess genom den igenväxning som pågår. Utan någon särskild skötsel i området kommer en igenväxning att ske med först stora buskage och
sedan skog. Processen går emellertid förhållande långsamt och stadiet sumpskog kommer att
dröja åtminstone flera decennier om inga särskilda åtgärder vidtas.
Det går inte att ange någon kritisk areal under vilka de nuvarande värdena och kvaliteterna för
fågellivet riskeras gå till spillo. Utgångspunkten bör vara att ett större sammanhängande område med den befintliga dammen som central punkt bevaras. Bebyggelse bör förläggas i områdets kanter. I första hand bevaras vatten- och sumpmiljöerna samt ett så stort sammanhängande naturområde som möjligt.
Oavsett utbyggnadsplaner krävs viss skötsel av området om de nuvarande värdena för fågellivet ska kunna bestå på sikt. Från naturvårdssynpunkt bedöms lämplig skötsel vara att utföra
återkommande röjningar av en del buskar, lövträd och lövsly. En utökning av den öppna vattenytan i den befintliga dammen skulle sannolikt vara positivt för fågellivet.
5
Vid en utbyggnad är det viktigt att särskilt studera hydrologin. Inriktningen bör vara att bebyggelse inte innebär en permanent sänkning av vattennivån i naturområdet. Det är viktigt att
fågellivet görs mer tillgängligt för allmänheten. En möjlighet skulle kunna vara att anlägga ett
enklare fågeltorn till vilken en enkel, spångad stig leder.
Melica miljökonsulter gjorde en likartad bedömning i november 2006. Av bedömningen
framgår att planområdet är lågt beläget (+ 0,0 till + 2,0 m).
Området är näringsrikt och under stora delar av året fuktigt i de centrala och norra delarna. Ett
fåtal näringsgynnade arter dominerar i fältskiktet.
Området bedöms sakna naturvärden ur ett regionalt och nationellt perspektiv. De värden som
finns i form av t.ex. befintlig vegetation är lokala och bör om möjligt tas till vara vid en utveckling av området.
Från lokal naturvärdessynpunkt är det angeläget att den befintliga dammen bevaras, men vid
behov är det möjligt att flytta den något söder ut. Dammar och våtmarker är viktiga för den
biologiska mångfalden.
GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN En geoteknisk utredning, som sammanfattningsvis redovisas nedan, har genomförts av Tellstedt AB i Göteborg. Fältarbetet utfördes under juni 2006 med borrbandvagn och bestod i:
•
•
trycksondering i 10 punkter
skruvprovtagning i 5 punkter, störd provtagning
Upptagna, störda jordprover, har benämnts i fält och i geotekniskt laboratorium.
Området är relativt sankt och bevuxet med vassartad vegetation. Markytan är relativt plan. En
skridskobana har varit belägen strax söder om undersökningsområdet.
Jordmäktigheterna är uppmätta i provtagningspunkterna och gäller i de specifika punkterna,
således kan mäktigheterna variera mellan punkterna och inom undersökningsområdet.
Sonderingsstopp inom området har uppnåtts på ca 4-17 meter under markytan, med de grundaste djupen (4 meter) i väster.
Jordlagerföljden inom området är skiktad av olika jordarter. Överst finns mulljord eller torv
som underlagras av sand, silt eller gyttja vilka vilar på skalgrus, som i sin tur vilar på silt.
Silten underlagras på friktionsjord som ligger på berg. Friktionsjord ligger alltid som ett mer
eller mindre tjockt täcke på berg.
Ytlagret utgörs av huvudsakligen av mulljord. I en punkt finns ett 0,4 meter tunt lager av torv
med växtdelar. Ytlagrets mäktighet varierar inom området.
Sand (friktionsjord) påträffas under mulljorden som siltig sand. I en punkt finns siltig finsand
med skal på 0,5 - 1,0 meters djup. I en annan punkt finns ren sand på 0,6 - 0,8 meters djup. I
6
övrigt förekommer sand i underordnad form såsom t ex grusigt sandigt siltig skalgrus och
grusigt sandigt skalgrus.
Silt (mellanjord) påträffas som finsandig silt (med en lukt av dy) i ett 0,2 meter tunt lager i en
punkt. Något grusig sandig silt och grusig sandig silt med skal har påträffats i två punkter från
ca 4 - 5 meters djup. Från 3,0 - 4,0 meters djup finns i en punkt sandig lerig silt. I övrigt förekommer silt i underordnad form såsom t ex sandigt siltigt skalgrus och siltig sand med skal.
Silt är mycket erosions- och flytbenägen i vattenmättat tillstånd samt även tjälfarlig.
Skalgrus dominerar i undersökningsområdet. Skalgruset är oftast grusigt sandigt siltigt, men
sandigt siltigt och sandig skalgrus förekommer.
Gyttja har påträffats i två punkter (något lerig gyttja med växtdelar) resp. (gyttja med växtdelar).
Lera förekommer endast i underordnad form såsom något lerig gyttja med växtdelar resp. som
sandig lerig silt i två olika punkter.
Grus (friktionsjord) återfinns endast i underordnad form såsom grusig sand i en punkt och
något grusig, till grusig sandig silt i ett flertal punkter.
Bergets nivå har inte bestämts, dock har sonderingsstopp mot sten block eller berg
noterats i samtliga undersökningspunkter.
Anm.
Friktionsjord = sten, grus och sand, kornstorlek 200-0,2 mm. Mellanjord = finsand och silt, kornstorlek 0,20,002 mm. Kohesionsjord = kornstorlek 0,002-0,001 mm.
Geohydrologi Vid undersökningstillfället 2006-06-21, noterades vattenytor ca 0,1- 0,3 meter under markytan.
Grundvattenytan antas fluktuera med årstiderna.
Radon En preliminär radonriskbedömning inom delar av Öckerö kommun har utförts 1993 där marken inom Öckerö kommun klassas som lågriskområde för markradon, ett område på Björkö
undantaget. Marken inom planområdet anses med andra ord inte som ett riskområde för radon.
För grundläggningen av hallbyggnaden kommer emellertid fyllnadsmassor krävas som kan
innehålla betydande halter av radon.
Bygganden ska uppföras i radonsäkert utförande om det behövs för att uppnå gällande riktvärden.
7
FORNLÄMNINGAR Inom planområdet finns inga kända fornlämningar.
SERVICE Det är nära till den kommersiella servicen på Hönö. Kommunal och social service finns centralt på ön.
KOLLEKTIVTRAFIK Planområdet trafikeras med busslinje 291 med ändhållplatser på Fotö och Hönö Pinan.
Närmsta busshållplats finns på Lindblomsvägen strax öster om korsningen med Öckerövägen.
BEFINTLIGA LEDNINGAR Inom planområdet finns avloppsledningar som behöver läggas om. Öppna diken behöver förändras eller kulverteras. Om ändringar av dessa ledningar måste ske i samband med utbyggnaden av planen får den som begär ändringar stå för kostnaden.
Längs Öckerövägen finns två stycken högspänningskablar 6 kV förlagda. Kablarna har lagts
vid olika tillfällen varför läget av dem inte sammanfaller. Om ändring av dessa kablar måste
ske i samband med utbyggnaden av planen får den som begär ändringar stå för kostnaderna.
Längs Lindblomsvägens finns jordkablar för 0,4 – 0,6 kV samt längs Hässlavägen finns luftledningar, lågspänning 0,4 kV.
DETALJPLANENS INNEBÖRD OCH KONSEKVENSER Områdets användning Områdets disposition, som redovisades i samrådsförslaget, har ändrats. Grusplanen och fotbollsplanen har bytt plats. Fotbollsplanen förläggs parallellt med områdets södra gräns och
närmare hallbyggnaden. Skälen är dels önskemål om att komma närmare omklädningsutrymmena i hallen, dels ge plats en publikläktare. Andra fördelar är ökat avståndet till bostadsbebyggelsen utmed Lindblomsvägen vilket innebär minskade ljud- och ljusstörningar från fotbollsplanen samt utökade parkeringsmöjligheter.
Nackdelen är att grusplanens yta minskar och den särskilda, lilla bollplanen försvinner. Istället får grusplanen utnyttjas för fotboll med undantag för de tillfällen då planen behöver användas för parkering vid Hönökonferensen eller andra större evenemang i hallen.
I den sydvästra delen av idrottsområdet avsätts ett mindre område med byggrätt för en förrådsbyggnad. Vidare ges byggrätt för uppförande av två transformatorstationer.
8
Den södra delen av planområdet avsätts som naturmark med bevarande av befintlig våtmark.
Den del av Hässlavägen, som inte omfattas av detaljplanen för Sandlyckeområdet, kompletteras med en gång- och cykelbana, 2,95 m, utmed den västra sidan och gångbana, 1,5 m, utmed
den östra sidan.
Hallens utformning Byggnadskroppen är tänkt att placeras längs med Öckerövägen och strax söder om Betelkyrkan. Detta görs för att få stöd av Betelkyrkans volym och samtidigt ligga nära vägen. På
byggnadens norra och västra sida finns bostadsbebyggelse.
Platsen är mycket öppen varför en byggnad ligger helt exponerad inom markområdet. Av detta skäl är det av största vikt att byggnadens utformning varieras så att upplevelsen av den stora volymen minskar och istället uppfattas som mindre delar och volymer med spännande avbrott.
Det är också viktigt att det stora bestånd av björkar som finns i områdets nordöstra hörn bevaras eller tillvaratas för omplantering för att därigenom avskärma den byggnaden mot Öckerövägen.
Stor vikt bör också läggas vid själva fasadutformningen i sig. Av praktiska skäl bör den nedre
delen av fasaderna, upp till cirka 2,1 meter, göras i robusta material för att förankra fasaderna
mot marken. Samtidigt erhålles ett motståndskraftigt ytskikt vilket behövs eftersom cykelparkering förekommer i stor utsträckning längs fasadytorna.
Själva halldelen behöver inte ha särskilt ljusinsläpp. Här är det en fördel om fönsterytar uteblir med hänsyn till bländning inne i hallen. Under själva Hönökonferensen (idag ungefär 1, 5
vecka per år) är det också en fördel att inte låta solinstrålningen värma upp hallen eftersom
besökarna i sig utgör en tillräcklig värmekälla. Däremot kan rökgasutsläpp och störtventilation av själva hallen behöva ske via takkupoler/takluckor.
Fasadmaterial ska präglas av underhållsfrihet och kvalitet såväl ur tillverknings- som utseendeaspekt. Om trädetaljer ska användas ska dessa utföras i obehandlad ek eller lärkträ. Trapetseller sinusformad plåt får inte förekomma som fasadmaterial. Istället ska kassetter, bandplåt,
fasadskivmaterial eller prefab betong användas. Takmaterial kan utgöras av takpapp.
Om reflekterande ytor används i fasaderna, typ polerad rostfri plåt, glaspartier mm, ska hänsyn tas till omkringliggande bebyggelse så att denna inte utsätts för solbländning via fasaderna.
De byggnadsdelar som vetter mot Öckerövägen (öster) och Lindblomsvägen (norr) samt entréfasaden mot väster ska göras inbjudande och välkomnande.
Tillgänglighet 9
Inom planområdet ska allmän plats och områden för andra anläggningar än byggnader (idrottsområdet) uppfylla kravet i 3 kap. 15 § första stycket 5 PBL på användbarhet för personer
med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Kraven tydliggörs i Boverkets föreskrifter om tillgänglighet och användbarhet på allmänna
platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader.
För bebyggelsen inom området gäller i övrigt vad som anges i lagen om tekniska egenskapskrav på byggnader, 2 § punkt 8 om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt
rörelse- eller orienteringsförmåga.
Trafik Tillfart till hallen och fotbollsplanen sker från Lindblomsvägen medan grusplanen nås från
Hässlavägen. Under Hönökonferen kommer korsningen Lindblomsvägen/Öckerövägen vara
hårt belastad varför vissa köer kan uppstå.
Parkering Parkering ska ske inom kvartersmark. I nära anslutning till hallen och fotbollsplanen anläggs
ca 150 parkeringsplatser.
Den nya hallen beräknas kunna ta emot ca 3 500 sittande besökande vid varje samling. Under
konferensveckan beräknas de besökande söka parkeringsmöjligheter över hela Hönö. Bl.a.
upplåts skolgårdarna för parkering. Dessutom kommer grusplanen att utnyttjas för parkering
och uppställning av husvagnar/husbilar.
Inför konferensen sänder Missionsförsamlingen ut information till konferensdeltagarna om
parkeringssituationen samt uppmanar besökande att resa kollektivt. Församlingen har också
för avsikt att pröva möjligheten till parkering vid Pinan med möjlighet till matarbussar till
Sudda.
Med tanke på att det finns bra kollektivtrafik bedöms det redovisade antalet parkeringsplatser
kunna räcka till. Men det finns anledning att efterhand pröva parkeringssituationen efter hallens färdigställande och utifrån de verksamheter som kommer att bedrivas i den. Möjlighet
finns att vid större arrangemang utnyttja grusplanen för tillfällig parkering.
TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten, avlopp och dagvatten Området kan anslutas till det kommunala VA-nätet i Lindblomsvägen. Dagvatten ska omhändertas lokalt.
Uppvärmning 10
Målsättningen är att kunna uppföra byggnader med modern byggteknik vars energibehov är
lågt och uppvärmningen ska kunna ske genom nyttjande av s k alternativa energikällor. Tillskottsbehovet av värme ska ske genom tillvaratagande av den energi som naturligt finns lagrad i berg, vatten eller genom system som tillvaratar sol eller övrig energi som finns i uteluften. Oavsett energikälla så bygger samtliga system på användningen av värmepumpar för vidare omvandling till varmvatten och värme.
El och tele I nordväst och nordost, bereds möjlighet att anlägga två transformatorstationer. I övrigt finns
ledningsnät för elkraft och tele utbyggt.
Avfall Sophämtning sker genom kommunens försorg från plats som avtalas med kommunens renhållningsentreprenör.
Säkerhet Närmsta brandpost finns på Lindblomsvägen ca 100 m väster om korsningen med Öckerövägen.
GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING Grundläggningsförslag m. m. All bebyggelsen ska föregås av noggranna geotekniska undersökningar. Lägsta höjd för färdigt golv i hallbyggnaden ska vara + 2,5 m över nollplanet.
Den mullhaltiga jorden samt torv och gyttja ska först schaktas bort varefter marken fylls upp
till erforderlig grundläggningsnivå. Grundläggningen föreslås därefter föras ned till fast botten med pålar. Djup till fast botten vid borrpunkterna varierar mellan ca 4-17 m. Fyllnadsmaterialet ska utföras med material från tabell CE/1, Anläggnings AMA 98, samt även packas
enligt anvisningarna i Anläggnings AMA 98.
Inom området och runt byggnaden är det viktigt att det sörjs för en rätt dimensionerad och
utformad dränering eftersom jordarterna inom området är mycket blöta.
Sättningar Jordarterna inom området är mycket blöta och lösa och jordmäktigheten varierar från ca 4
meter i väster till 17 meter i öster. Jordarterna klassas som normalkonsoliderade, vilket innebär att varje lastökning ger upphov till sättningar. Då området ligger en bit under omgivande
gator ska marknivån höjas ca 1 meter.
Vid grundläggning enligt föreslagen metod kommer endast marginella sättningar att
uppstå.
11
Schaktning Jordlagren inom området utgörs till stora delar av silt och siltig sand samt blött skalgrus. Dessa kan vid vatteninblandning och omrörning bli flytbenägna och orsaka bl.a. erosion och
skred i schaktslänter.
Släntlutningarna för schaktningsarbeten är oftast till stor del beroende av schaktdjupet, väderleken och hur stor nederbörden är samt grundvattennivån och bör därför bedömas utifrån rådande förhållanden på plats.
MILJÖBEDÖMNING OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MKB Allmänt I plan- och bygglagen gäller från den 21 juli 2004 bestämmelser om miljöbedömningar av
detaljplaner. Av bestämmelserna och efterföljande ändringar framgår att den myndighet eller
kommun som upprättar eller ändrar en plan ska göra en miljöbedömning om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. ”Syftet med miljöbedömningen är att ”integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas” (6 kap.
11 § MB). Om kommunen konstaterar att det föreligger risk för en sådan, ska en miljökonsekvensbeskrivning, som uppfyller kraven i EG-direktivet 85/337, upprättas.
Från och med den 1 juli 2005 gäller dessutom nya och ändrade bestämmelser i förordningen
om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-förordningen, SFS 2005:356). Enligt förordningen
ska kommunen när det gäller detaljplaner alltid göra en bedömning om planens genomförande
kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, en så kallad behovsbedömning. Bedömningen ska göras utifrån kriterier i bilaga 4 till MKB-förordningen.
Behovsbedömning En miljöbedömning har genomförts i enlighet med 5 kap. 18 § PBL och 6 kap. 11 § MB.
Kommunen har bedömt att marken från allmän synpunkt är lämplig för föreslagen markanvändning och medför inte någon betydande miljöpåverkan.
Ett genomförande av planen bedöms inte heller
− negativt påverka möjligheterna att uppfylla nationella och/eller regionala miljömål,
− ge upphov till en stor miljöpåverkan på biologisk mångfald, naturmiljö, landskap, friluftsliv och fornlämningar,
− medverka till att något av miljökvalitetsmålen för utomhusluft, vatten och omgivningsbuller överträds,
− påverka människors hälsa och säkerhet,
− beröra internationell skyddsstatus t.ex. Natura 2000, fastlagda riksintressen, strandskyddade områden eller mellankommunala frågor,
− medföra någon markavvattning.
Kommunen har därmed bedömt att miljöbedömningen med en miljökonsekvensbeskrivning
inte behövs för den aktuella detaljplanen.
12
GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden är fem år från den dag planen vinner laga kraft.
Marlene Bro
Planarkitekt
Ronny Reinholdsson
Arkitekt SAR/MSA
Konsult
13