Transcript som pdf - K

Naturalmanacka
2012
Gott nytt år med naturalmanacka 2012!
Varsågod – här är Haninge kommuns nya väggalmanacka.
En almanacka som är tänkt att inspirera både barn och vuxna till
att nyfiket öppna ögonen för naturen runt omkring oss. Texterna
riktar sig till barn – men är tänkta att läsas och återberättas av
vuxna.
Förhoppningen är att almanackans illustrationer och texter ska
skapa lust för att gå på upptäcktsfärd i omgivningarna. Ibland
kanske bara ut i trädgården eller i skogsbacken inpå knuten,
men emellanåt även lite längre bort – kanske till någon av våra
skärgårdsöar.
Syftet är också att förmedla grundläggande kunskap om vad som
händer i naturen under olika månader och årstider, men även att
tipsa om roliga saker som barnen kan göra. Tips som kanske
kan ge en liten knuff till att ta reda på mer, att söka djupare
kunskap och förståelse.
Det är Jill Westermark – förskollärare och naturpedagog – som
skrivit texterna och Kerstin Olsson Grönvik som illustrerat
Haninge kommuns naturalmanacka.
Almanackan har tagits fram på initiativ av miljönämnden.
1S
Nyårsdagen
2 M Svea
3T
Roligt att känna till:
Alfred, Alfrida
4O
Rut
5T
Trettondagsafton
Hanna, Hannele
6F
Trettondag jul
Kasper, Melker, Baltsar
7L
August, Augusta
8S
Erland
9 M Gunnar, Gunder
10 T
Sigurd, Sigbritt
11 O
Jan, Jannike
12 T
Frideborg, Fridolf
13 F
Tjugondag jul
Knut
14 L
Felix, Felicia
15 S
Laura, Lorentz
16 M Hjalmar, Helmer
17 T
v1
Varje snöflinga bildas kring ett litet stoftkorn som
finns i luften. Alla snöflingor ser olika ut. Då de
faller till marken bildar de ett täcke.
När snötäcket lagt sig över ris och gräs blir det
ett mellanrum mellan marken och snön. Hit ner
tränger inga kalla vinterstormar. När snötäcket är
några decimeter tjockt sjunker temperaturen under
täcket aldrig under noll.
v2
Räven och ugglan lever till stor del av möss under
vintern. Räven lyssnar sig till var mössen finns.
Ugglan som oftast sitter högt upp i ett träd och
spanar, har väldigt bra syn och kan med blixtens
hastighet få tag på en mus.
Roligt att göra:
v3
18 O Hilda, Hildur
Henrik
20 F
Fabian, Sebastian
21 L
Agnes, Agneta
22 S
Vincent, Viktor
23 M Frej, Freja
24 T
v4
Erika
25 O Paul, Pål
26 T
Bodil, Boel
27 F
Göte, Göta
28 L
Konungens namnsdag
Karl, Karla
29 S
Diana
v5
30 M Gunilla, Gunhild
31 T
Ivar, Joar
Leta efter spår: Se om du hittar spår efter smådjuren på eller under snön; spårstämplar, spillning,
skal av nötter och frön. Titta med lupp på snökristallerna.
Gör en ljuslykta: Frys vatten i en liten hink, knacka
hål på isen och sätt dit ett värmeljus.
Anton, Tony
19 T
Här – under snön – lever skogens minsta djur. Till
exempel sorkar och skogsmöss som äter nötter
och frön. Har du tur kan du få syn på en liten mus
som tittar upp genom snötäcket.
1O
Max, Maximilian
2T
Kyndelsmässodagen
3F
Disa, Hjördis
Roligt att känna till:
4L
Ansgar, Anselm
5S
Agata, Agda
6 M Dorotea, Doris
7T
Rikard, Dick
8O
Berta, Bert
9T
Fanny, Franciska
10 F
Iris
11 L
Yngve, Inge
12 S
Evelina, Evy
13 M Agne, Ove
14 T
Alla hjärtans dag
Valentin
15 O
Sigfrid
16 T
Julia, Julius
17 F
Alexandra, Sandra
18 L
Frida, Fritiof
19 S
Gabriella, Ella
v6
Hare, rådjur och älg tycker om att äta kvistar under
vintern. Växterna måste därför också skydda sina
knoppar genom att avskräcka djuren. Det kan de
göra till exempel genom att utveckla taggar.
En del blommor sprider sina frön även under
vintern. Blommornas torra fruktställningar, fulla av
fröer, kallas vinterståndare. Vinterståndarna står
rätt upp i snön hela vintern.
Roligt att göra:
v7
v8
Fettisdagen
Hilding
22 O
Pia
23 T
Torsten, Torun
24 F
Mattias, Mats
25 L
Sigvard, Sivert
26 S
Torgny, Torkel
v9
27 M Lage
28 T
Maria
29 O
Skottdagen
Utforska knopparna: Titta på trädens och buskarnas knoppar, känn på knopparna. Ta en lupp eller
ett förstoringsglas och utforska knopparna. Tala
om det du upplever.
Leka ute i snön: Gör snödjur, spraya med vatten så
fryser de till och blir isiga. Åka skidor och skridskor
är roligt.
20 M Vivianne
21 T
Vinterknopparna på träd och buskar är färdiga
redan på hösten och när våren kommer slår de ut.
Knopparna utvecklar olika skydd för att klara
vintern. En del knoppar är ludna, andra har knoppfjäll.
1T
Albin, Elvira
2F
Ernst, Erna
3L
Gunborg, Gunvor
4S
Roligt att känna till:
Adrian, Adriana
v 10
5 M Tora, Tove
6T
Ebba, Ebbe
7O
Camilla
8T
Internationella kvinnodagen
Siv
9F
Torbjörn, Torleif
10 L
Edla, Ada
11 S
Edvin, Egon
Väderfåglarna är fåglar som flyttar på grund av
väderlek. En sådan fågel är bofinken. Den
kommer tillbaka från sin vintervistelse i södra
Europa i slutet av mars. Det gör även sånglärkan
och tofsvipan.
Den 20 mars är det vårdagjämning, då är dag och
natt lika långa över hela jorden. Så här års får
grävlingen ungar i sitt gryt.
Roligt att göra:
v 11
Kronprinsessans namnsdag
12 M Viktoria
13 T
Greger
14 O
Matilda, Maud
15 T
Kristoffer, Christel
16 F
Herbert, Gilbert
17 L
Gertrud
18 S
Edvard, Edmund
Vårdagjämning
Joakim, Kim
21 O
Bengt
22 T
Kennet, Kent
23 F
Gerda, Gerd
24 L
Gabriel, Rafael
25 S
Sommartid, klockan ställs en timme framåt
Marie bebådelsedag, Våffeldagen
v 12
á
v 13
26 M Emanuel
27 T
Rudolf, Ralf
28 O
Miljö- och klimatdag i Haninge
Malkolm, Morgan
29 T
Jonas, Jens
30 F
Holger, Holmfrid
31 L
Earth hour
Ester
Lyssna på ugglan: Gå ut och lyssna i skymningen,
kanske kan du höra ugglan hoa. Hanen och honan
sjunger duett. Hanens läte är hoo... ho, ho, ho,
hooo och honan sjunger ett gällt kle-vitt. Om du
kupar händerna och blåser genom åtskilda tummar
kan du härma ugglorna och få svar.
Leka detektiv: Vem har varit här? Leta efter avtryck
i snön, gnagspår på grenar, kvistar och kottar.
Spillning från olika djur. Bohål i träd och i mark.
Upptäck, upplev och utforska med alla sinnen.
19 M Josef, Josefina
20 T
Vårvintern är bästa tiden att lyssna på ugglor.
Kattuggleparet lever hela livet inom ett begränsat
område. Du kan höra hanen hoa på en hona i
skymningen.
1S
Harald, Hervor
2 M Gudmund, Ingemund
v 14
Roligt att känna till:
3T
Ferdinand, Nanna
4O
Marianne, Marlene
5T
Skärtorsdagen
Irene, Irja
6F
Långfredagen
Vilhelm, William
7L
Påskafton
Irma, Irmelin
8S
Påskdagen
Nadja, Tanja
Annandag påsk
9 M Otto, Ottilia
10 T
Ingvar, Ingvor
11 O
Ulf, Ylva
12 T
Liv
13 F
Artur, Douglas
14 L
Tiburtius
15 S
Olivia, Oliver
16 M Patrik, Patricia
17 T
Elias, Elis
18 O
Valdemar, Volmar
19 T
Olaus, Ola
20 F
Amalia, Amelie
21 L
Anneli, Annika
22 S
Allan, Glenn
Det finns fåglar som man skulle kunna kalla för
almanacksfåglar. De kommer punktligt, ofta på
samma dag år efter år. Det är fåglar som bott vid
Medelhavet och Afrika under vintern. Sädesärlan
kommer i mitten av april och flugsnapparen i
slutet.
v 15
Roligt att göra:
Vårteckenlista: Gör en egen lista där du skriver om
eller ritar den första flyttfågeln, fjärilen, insekten,
nyckelpigan, blomman och det första trädet med
blad som du ser. Skriv datum och spara listan år
från år och jämför.
v 16
v 17
23 M Georg, Göran
24 T
Vega
25 O
Markus
26 T
Teresia, Terese
27 F
Engelbrekt
28 L
Ture, Tyra
29 S
Tyko
Valborgsmässoafton, konungens födelsedag
30 M Mariana
Citronfjärilen, nässelfjärilen och nyckelpigan vaknar
upp efter vinterns sömn. Nyckelpigan börjar leta
efter en partner. Efter parningen söker honan upp
en plats med mycket bladlöss. På den platsen
lägger hon sina ägg. Larverna äter bladlössen och
när de är mätta förpuppar de sig. Ur puppan
kommer det en färdig nyckelpiga.
v 18
Titt i buske: Placera olika ”saker” i en buske –
sådant som ni hittat i naturen (allt från mossa och
lav till blommor och blad). Gå runt busken och titta
i ett par minuter. Blunda sedan och försök räkna
upp allt som inte hör till busken. Turas om och byt
ut eller plocka bort något av det som ni tidigare
valt ut.
1T
Första Maj
Valborg
2O
Filip, Filippa
3T
John, Jane
4F
Monika, Mona
5L
Gotthard, Erhard
6S
Marit, Rita
Roligt att känna till:
7 M Carina, Carita
8T
Åke
9O
Europadagen
Reidar, Reidun
10 T
Esbjörn, Styrbjörn
11 F
Märta, Märit
12 L
Charlotta, Lotta
13 S
Linnea, Linn
14 M Halvard, Halvar
15 T
Så här års blommar gullvivor, maskrosor och
många andra blommor. Som små solar lyser
maskrosorna i gräset. Bin och humlor lockas till
blommorna för att hämta hem nektar och pollen till
boet och kupan.
v 19
I slutet av maj föds det många djurungar; älgkalvar,
rådjurskid och harungar. Fåglarna sjunger för
varandra och bygger bo. I slutet av maj kläcks
många fågelungar.
Roligt att göra:
v 20
Sofia, Sonja
16 O Ronald, Ronny
17 T
Kristi himmelsfärdsdag
Rebecka, Ruben
18 F
Erik
19 L
Maj, Majken
20 S
Karolina, Carola
21 M Konstantin, Conny
22 T
v 21
Hemming, Henning
23 O Desideria, Desirée
24 T
Ivan, Vanja
25 F
Urban
26 L
Pingstafton
Vilhelmina, Vilma
27 S
Pingstdagen, Mors dag
Beda, Blenda
Annandag Pingst
28 M Ingeborg, Borghild
29 T
Yvonne, Jeanette
30 O Vera, Veronika
31 T
Petronella, Pernilla
När biet och humlan flyger från blomma till blomma
bär det med sig pollen som fastnat på bakbenen.
När pollen från en blomma fäst sig på en annan
blommas pistill blir blomman befruktad och det blir
frön och nya blommor.
v 22
Besök en myrstack: Se efter var myrorna går in
och ut. Besök myrstacken en regning dag och en
solig dag. Prata om vad du ser. Fundera på: Hur är
myrstacken byggd? Vem har byggt den? Vad finns
vid myrstacken?
1F
Gun, Gunnel
2L
Rutger, Roger
3S
Ingemar, Gudmar
Roligt att känna till:
4 M Solbritt, Solveig
5T
Världsmiljödagen
Bo
6O
Sveriges nationaldag och Svenska flaggans dag
Gustav, Gösta
7T
Robert, Robin
8F
Eivor, Majvor
9L
Börje, Birger
10 S
v 23
Nässelfjärilen lägger sina ägg på nässelblad. På
bladen kan man se nässelfjärilens larver som är
svarta med gula ränder. Larverna tycker om att äta
på bladen och när de är mätta förpuppar de sig.
Efter ungefär tio dagar spricker puppan upp och
den färdiga fjärilen flyger ut.
Daggmasken bor och lever i jorden. Den äter löv
och andra växtdelar som den tar med sig ner i sina
gångar under marken. När det regnar kryper
masken upp ur jorden. Masken är bra för växterna.
Den luckrar upp jorden så att luft och regnvatten
kan nå växternas rötter. Maskrosor växer där det
finns många daggmaskar.
Svante, Boris
v 24
12 T
Eskil
Sommarsolståndet infaller den 21 juni. Då är
solen uppe nästan hela dygnet. Det är vid den här
tiden som vi firar midsommar.
13 O
Aina, Aino
Roligt att göra:
14 T
Håkan, Hakon
Sommarkul: Gör en blomsterkrans att ha på
huvudet. Plocka smultron och trä på ett grässtrå.
15 F
Margit, Margot
16 L
Axel, Axelina
17 S
Torborg, Torvald
11 M Bertil, Berthold
Bjud in dina kamrater till en sommarfest. Lek och
sjung sommarvisor tillsammans.
v 25
18 M Björn, Bjarne
19 T
Germund, Görel
20 O
Linda
21 T
Sommarsolstånd
Alf, Alvar
22 F
Midsommarafton
Paulina, Paula
23 L
Midsommardagen
Adolf, Alice
24 S
Johannes döparens dag
25 M David, Salomon
26 T
Rakel, Lea
27 O
Selma, Fingal
28 T
Leo
29 F
Peter, Petra
30 L
Elof, Leif
v 26
1S
Aron, Mirjam
2 M Rosa, Rosita
Roligt att känna till:
3T
Aurora
4O
Ulrika, Ulla
5T
Laila, Ritva
6F
Esaias, Jessika
7L
Klas
8S
Kjell
9 M Jörgen, Örjan
10 T
André, Andrea
11 O
Eleonora, Ellinor
12 T
Herman, Hermine
13 F
Joel, Judit
14 L
Kronprinsessans födelsedag
Folke
15 S
Ragnhild, Ragnvald
16 M Reinhold, Reine
17 T
v 27
Under sommaren är nätterna ljusa och medeltemperaturen ligger över + 10 grader. Sommaren
är naturens höjdpunkt. Den riktiga värmen kommer
sällan förrän i juli, då sjöarna och marken blivit så
uppvärmda att de kan höja luftens temperatur. Det
växer så det knakar och växterna blir mat till
djuren. Mycket värme och gott om mat betyder
många individer, därför är djuren allra flest på
sommaren.
v 28
Roligt att göra:
Gå på upptäcktsfärd: På sommaren när vattnet är
varmt är det skönt att bada och i vattnet finns det
fiskar och annat intressant som du kan se. Du kan
gå på upptäcktsfärd i naturen.
v 29
Bruno
18 O Fredrik, Fritz
19 T
Sara
20 F
Margareta, Greta
21 L
Johanna
22 S
Magdalena, Madeleine
23 M Emma
24 T
v 30
Kristina, Kerstin
25 O Jakob
26 T
Jesper
27 F
Marta
28 L
Botvid, Seved
29 S
Olof
v 31
30 M Algot
31 T
Helena, Elin
Sommaren börjar ofta med myggbett, myggan
behöver blod för att hennes ägg ska utvecklas.
Hitta något för varje sinne:
Något rött och något som är sött.
Något mjukt och något grönt.
Något som mot kinden är skönt.
Något vått, något som doftar gott.
Och något som skramlar så smått.
1O
Per
2T
Karin, Kajsa
3F
Tage
Roligt att känna till:
4L
Arne, Arnold
5S
Ulrik, Alrik
6 M Alfons, Inez
7T
Dennis, Denise
8O
Drottningens namnsdag
Silvia, Sylvia
9T
Roland
10 F
Lars
11 L
Susanna
12 S
Klara
v 32
I augusti parar sig rådjuren och huggormen får
ungar. Kantareller och karljohansvamp sticker upp
ur marken. Bär och frukter mognar.
Roligt att göra:
Plocka bär och gör sylt: Plocka blåbär, hallon och
lingon. Gör blåbärspaj, hallon- eller lingonsylt. Det
är också väldigt gott att äta blåbär och hallon med
mjölk eller grädde.
v 33
13 M Kaj
14 T
Uno
15 O
Stella, Estelle
16 T
Brynolf
17 F
Verner, Valter
18 L
Ellen, Lena
19 S
Magnus, Måns
v 34
Jon, Jonna
22 O
Henrietta, Henrika
23 T
Signe, Signhild
24 F
Bartolomeus
25 L
Lovisa, Louise
26 S
Östen
v 35
27 M Rolf, Raoul
28 T
Fatima, Leila
29 O
Hans, Hampus
30 T
Albert, Albertina
31 F
Arvid, Vidar
Gör rårörda lingon: Rensa och skölj 1 liter lingon.
Krossa dem lätt med en gaffel och rör om med
cirka 3 deciliter socker.
Sylt av blåbär, hallon och lingon passar bra till
pannkakor.
20 M Bernhard, Bernt
21 T
I slutet av augusti, när det inte längre finns så
många insekter här i Sverige, förbereder många
fåglar sig för att flytta till varmare platser. Till
platser i andra länder där det finns gott om
insekter. Starar och lövsångare flyttar ända till
Afrika. Andra fåglar som också flyttar är sånglärka,
tofsvipa, svartvit flugsnappare och sädesärla.
1L
Sam, Samuel
2S
Justus, Justina
3 M Alfhild, Alva
4T
Gisela
5O
Adela, Heidi
6T
Lilian, Lilly
7F
Kevin, Roy
8L
Alma, Hulda
9S
Anita, Annette
10 M Tord, Turid
11 T
Dagny, Helny
12 O
Åsa, Åslög
13 T
Sture
14 F
Ida
15 L
Sigrid, Siri
16 S
Dag, Daga
17 M Hildegard, Magnhild
18 T
Orvar
19 O
Fredrika
20 T
Elise, Lisa
21 F
Matteus
22 L
Höstdagjämning
Maurits, Moritz
23 S
Tekla, Tea
24 M Gerhard, Gert
25 T
Tryggve
26 O
Enar, Einar
27 T
Dagmar, Rigmor
28 F
Lennart, Leonard
29 L
Mikael, Mikaela
30 S
Helge
v 36
Roligt att känna till:
Det gröna i lövet heter klorofyll, det brukar kallas
jordens mirakelämne. Växternas klorofyll kan med
hjälp av solens energi, luftens koldioxid och vatten
från jorden, bygga upp näring i form av socker och
stärkelse.
På hösten drar träden tillbaka klorofyllet in i stam
och grenar och löven börjar gulna. När solen inte
är uppe så länge på dagarna – och temperaturen
sjunker – faller löven ner till marken.
v 37
Höstdagjämningen är den 22 september. Då är dag
och natt lika långa. Dagen efter blir natten längre
än dagen.
Roligt att göra:
Färga med växter: Plocka cirka 2 liter björklöv i en
plastpåse. Fyll en kastrull med vatten. Lägg i löven
tillsammans med vitt ofärgat ullgarn och en tesked
alunsalt (finns på apotek). Låt sjuda i 30 minuter.
Ta upp garnet och skölj det väl. Gör en tofs av
garnet. Björkblad gör att färgen blir starkt gul.
v 38
v 39
Internationella barndagen
1 M Ragnar, Ragna
2T
Ludvig, Love
3O
Evald, Osvald
Roligt att känna till:
4T
Frans, Frank
5F
Bror
6L
Jenny, Jennifer
7S
Birgitta, Britta
8 M Nils
9T
v 40
Utan svampar växer skogen dåligt. Många svampar samarbetar med träd. Träden ger svamparna
näring och som tack för hjälpen ger svamparna
träden närsalter och vatten. De skyddar också
träden mot vissa sjukdomar.
Svamparna har – precis som träden ett slags rötter
i jorden. Rötterna består av nät med långa trådar
som kallas mycel.
v 41
Trädens rötter och svamparnas mycel bildar tillsammans något som kallas mykorrhiza. Mykorrhiza
betyder svamprot och det är med hjälp av den som
träden och svamparna hjälper varandra att ta upp
de ämnen i jorden som de behöver.
Ingrid, Inger
10 O
Harry, Harriet
11 T
Erling, Jarl
12 F
Valfrid, Manfred
13 L
Berit, Birgit
14 S
Stellan
15 M Hedvig, Hillevi
16 T
Finn
17 O
Antonia, Toini
18 T
Lukas
19 F
Tore, Tor
20 L
Sibylla
21 S
Ursula, Yrsa
22 M Marika, Marita
23 T
Severin, Sören
24 O
FN-dagen
Evert, Eilert
25 T
Inga, Ingalill
26 F
Amanda, Rasmus
27 L
Sabina
28 S
Sommartid slutar, klockan ställs en timme bakåt
Simon, Simone
Ibland kan du höra på namnet vilka träd som svamparna samarbetar med – som till exempel aspsopp
och björksopp. Svamparna är mat till många djur.
Roligt att göra:
v 42
v 43
á
v 44
29 M Viola
30 T
Elsa, Isabella
31 O
Edit, Edgar
Titta med lupp: Ta med ett litet vitt tygstycke och
samla ihop sådant som du hittar på skogspromenaden – till exempel svamp eller löv – på detta. Se
om svamparna har skivor eller rör under sin hatt.
Titta med lupp, kanske ser du hur det kryper bland
löven och svampen. Där finns kanske små spindlar, hoppstjärtar, gråsuggor och maskar som äter
på löven.
1T
Allhelgonadagen
2F
Tobias
3L
Alla helgons dag
Hubert, Hugo
4S
Sverker
5 M Eugen, Eugenia
6T
Gustav Adolfsdagen
Gustav Adolf
7O
Ingegerd, Ingela
8T
Vendela
9F
Teodor, Teodora
10 L
Martin, Martina
11 S
Fars dag
Mårten
12 M Konrad, Kurt
13 T
Kristian, Krister
14 O
Emil, Emilia
15 T
Leopold
16 F
Vibeke, Viveka
17 L
Naemi, Naima
18 S
Lillemor, Moa
19 M Elisabet, Lisbeth
20 T
Pontus, Marina
21 O
Helga, Olga
22 T
Cecilia, Sissela
23 F
Klemens
24 L
Gudrun, Rune
25 S
Katarina, Katja
Roligt att känna till:
v 45
Det minskade solljuset ger signaler till djuren att
förbereda sig inför vintern, så att de kan överleva
kylan och bristen på mat. Det finns djur som sover
sig genom vintern. Det kallas att gå ide. Grävlingen
och björnen är exempel på djur som går i ide.
På hösten letar igelkotten upp ett frostfritt ställe
att sova på. Utrymmet under en stor lövhög kan
bli en utmärkt sovplats under vintern. Igelkotten
försätter sig i dvala – djup sömn. Temperaturen
sjunker och hjärtat slår sakta, bara några gånger
per minut.
v 46
27 T
Astrid, Asta
28 O
Malte
29 T
Sune
30 F
Anders, Andreas
Växelvarma djur – djur som anpassar sin kroppsvärme efter omgivningen – som grodor, ormar,
sniglar och insekter försätts i dvala av utomhustemperaturen. Ekorren får en tätare och gråare
päls, hare, älg och rådjur får också tätare päls för
att klara kylan.
Roligt att göra:
Leka, hoppa och klättra – naturen är full av lekredskap! Gör en bana av rep, linor, stockar, stenar,
stubbar och slanor.
v 47
v 48
26 M Linus
Så här års är solen uppe allt kortare tid på dygnet.
Solen går upp senare på morgonen och ner
tidigare på kvällen. Det blir mörkare dag för dag
ända fram till vintersolståndet.
1L
Oskar, Ossian
2S
1 i advent
Beata, Beatrice
3 M Lydia
4T
Barbara, Barbro
5O
Sven
6T
Nikolaus, Niklas
7F
Angela, Angelika
8L
Virginia
9S
2 i advent
Anna
Nobeldagen
10 M Malin, Malena
11 T
Daniel, Daniela
12 O
Alexander, Alexis
13 T
Luciadagen
Lucia
14 F
Sten, Sixten
15 L
Gottfrid
16 S
3 i advent
Assar
17 M Stig
18 T
Abraham
19 O
Isak
20 T
Israel, Moses
21 F
Vintersolståndet
Tomas
22 L
Natanael, Jonatan
23 S
4 i advent, Drottningens födelsedag
Adam
Julafton
24 M Eva
25 T
Juldagen
26 O
Annandag Jul
Stefan, Staffan
27 T
Johannes, Johan
28 F
Benjamin
29 L
Natalia, Natalie
30 S
Abel, Set
Nyårsafton
31 M Sylvester
DECEMBER
v 49
Roligt att känna till:
Till jul tar många in en gran. Halva vårt land är
täckt av skog som mest består av gran och tall.
Granens barr är korta och sitter ett och ett –
kottarna är avlånga. Tallens barr är långa och sitter
två och två – kottarna är runda.
I granen har många djur sina boplatser. Den lilla
granbarrlusens hus ser ut som en liten kotte.
Den 21 december infaller vintersolståndet. Då är
solen inte uppe så länge. Dagen efter börjar det bli
ljusare – solen går upp allt tidigare på morgonen
och ner allt senare på kvällen.
v 50
Roligt att göra:
Ta fram en kikare: Titta på månen och stjärnhimlen. Om du tittar kväll efter kväll ser du att
månen har olika faser – att den ser olika ut. Då
månen är rund säger man att den är full. Ibland är
den halv och ibland kan man knappt se den. Det
är solen som lyser upp månen olika mycket. Det
vi kallar månsken är solens sken – solljus som
återkastas från månens yta.
v 51
v 52
v1
r
u
Natrlor
pä
12
2
1
3
11
5
Läs mer på haninge.se, naturvardsverket.se (om Allemansrätten) och på friluftsframjandet.se
4
9
10
8
I Haninge finns gott om vildmarksoch skärgårdsnatur – inte minst
många naturreservat – som du kan
besöka året runt.
Här får du tips på naturpärlor som hör
ihop med årets tolv månader. Pärla 1
hör till januari, pärla 2 hör till februari
och så vidare.
1 Rudan
Här kan man åka pulka, skidor och skridskor (Övre Rudasjön plogas vintertid). Här
finns en lekplats och i Nedre Rudasjön
kan du även fiska. Det finns flera vandringsleder att välja på, även en kulturstig.
2 Stora Vindåsen
Följ med på en anordnad långfärdsskridskotur i skärgården, till exempel till
denna ö nordost om Dalarö. Öns västra
strand är mycket hög och brant och ger
ett dramatiskt intryck.
3 Tyresta nationalpark
Lyssna på ugglor i Tyresta. Har du tur kan
du få du höra kattuggla, sparvuggla och
berguv – eller åtminstone någon av dem.
4 Gullringskärret
Spana efter grodor! Här kan man i april
få syn på både vanlig groda, åkergroda,
vanlig padda och vattensalamander.
6
7
5 Sandemar
Passa på att se kungsängsliljor och
många av de orkidéer som blommar här.
6 Utö & Ålö
Cykla och bada. På Utö finns släta klipphällar och grunda vikar och även en liten
strand för barnen, cirka 800 meter norr
om Gruvbryggan. Vackra Ålö Storsand är
värd att cykla till.
9 Gålö
Besök gärna de fina svampskogarna
under färggranna höstdagar. På Gålö kan
man även sola och bada vid Gålö havsbad som har en av skärgårdens längsta
sandstränder.
10 Vitsåravinen
Se havsöringen leka i Vitsåns brusande
vatten.
7 Nåttarö
Snorkla längs snorkelleden. På botten
finns informationstavlor som berättar om
tångräkor, snäckor och andra invånare i
Östersjöns bräckta vatten.
11 Tornberget
Ta dig upp till Tornberget – högsta naturliga punkten i Stockholms län (111 meter
över havet). Låt dig fångas av vildmarkskänslan.
8 Häringe
Titta på fladdermöss. I skymningen och
klara sensommardagar är det lättast att
få syn på fladdermössen då de flyger, tätt
över vattnet, eller runt en gatlykta i jakt på
insekter.
12 Kolartorp
Se jättegrytorna – som bildades vid slutet
av senaste istiden. Smält isvatten fick
stenar att rotera och svarva hål i berggrunden.
Redaktör: Ingrid Hulthage
Text: Jill Westermark, förskollärare och naturpedagog
Textgranskning: Malin Löfgren
Illustratör: Kerstin Olsson Grönvik
Illustratör Haningekarta: Annika Grenefalk
Grafisk form: Frida Brolin
Tryck: Davidsons Tryckeri AB