Transcript Jordherbicider

Bibliografiska uppgifter för
Jordherbicider
Författare
Utgivningsår
Jensen K.
2010
Tidskrift/serie
Nr/avsnitt
Utgivare
Redaktör
Huvudspråk
Målgrupp
Jordbiten
3
Länsstyrelsen Västra Götaland
Lennartsson, M., Goos N., Holmberg G.
Svenska
Praktiker
Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko,
http://www.vaxteko.nu, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd
och växtnäring.
Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.
Ogräsbehandling
Jordherbicider
Jordherbicider är en grupp ogräsmedel som främst tas upp genom
roten och sedan transporteras runt i
ogräsplantan med saftströmmen och
dödar den inifrån.
Ett exempel på jordherbicider med
enbart systemisk effekt är Gallery. En del jordherbicider har även
kontaktverkan och dödar ogräset
genom att bladen på redan grodda
ogräsplantor kommer i kontakt med
medlet, till exempel Kerb eller Goltix. Kontakteffekten kan vid vissa
medel förstärkas genom tillsats av
penetreringsolja.
Selektivitet på vissa villkor
Selektiviteten av systemiska jordherbicider bygger på att ogräset och
grödan inte har sina aktiva rötter
i samma del av jorden. Etablerade
kulturplantor har sina nya rötter
och rothår längre ner i marken än
nygrott ogräs. Om man kan få jordherbiciden att stanna i de översta
centimetrarna av jorden måste en
nygrodd ogräsplanta ta upp medlet,
medan grödan inte påverkas mycket
eftersom den tar upp huvudparten
av sitt vatten längre ner i jorden.
Det betyder, att jordherbicider
nästan enbart har effekt på helt nygrott ogräs, inte på äldre ogräsplantor, och inte alls på flerårigt ogräs
som i regel har minst lika djupa rötter som grödan. Det betyder också,
att nygrodda plantor som klarar av
Vinderosion kan flytta jordherbicider långt – även dit de inte är önskvärda.
att ta sig upp till ytan från så stora
djup att de har roten under skiktet
med jordherbicid klarar behandlingen utan större problem, till exempel
fliknäva och vicker.
Viktigt med rätt djup
Jordherbicider består dels av en aktiv
substans (giftet) samt en rad hjälpämnen. Det är hjälpämnena som ska
hålla jordherbiciden kvar nära jordytan. Dock inte på ytan, där solljuset
förstör medlen. Giftet måste ner lite
i marken och dessutom fördelas så
jämnt att inga ogräsplantor kan hitta
en frizon att gro i. Därför måste det
både vara god markfukt och hög
vätskemängd när man sprutar ut en
jordherbicid.
Sammansättningen av medlen är
en konst. Medlet måste kunna ta sig
ner i skiktet precis under ytan, men
inte följa med jordvattnet längre
ner till grödans rötter och
grundvattnet. Gallery binder
sig så hårt till ämnen i marken att det måste vattnas ner
med regn eller bevattning
innan solljuset hinner bryta
ner det. Vid hög mullhalt
eller marktäckning med organiskt material räcker inte
ens vatten, då stannar medJordherbiciders selektivitet bygger oftast på
att ogräsets rötter utsätts för medlet men inte
let kvar på ytan.
grödans.
Jordbiten 3/2010
Jordherbicid, håll dig på plats
– fast inte för länge!
Å andra sidan är det inte bra att
medlet rör sig för mycket i jorden
heller, då kan det hamna i grundvattnet. Det är särskilt på lätt jord
som urlakningsrisken är stor. På
vägen ner kan medlen dessutom
skada grödan. Därför avråds från
användning av till exempel Goltix
på jord med låg mull- och lerhalt.
Risken för urlakning är större under
den blöta hösten än under den torrare våren. På våren ökar dessutom
temperaturen i jorden och påskyndar
nedbrytningen av medlet.
Det är inte heller önskvärt att
medlet skall ligga kvar för länge i
marken, det vill säga ha lång persistens. Dels kan senare grödor
skadas, dels kan ogräsmedlet efterhand hamna fel. Till exempel kan
jordpartiklar med växtskyddsmedel
följa avrinningsvatten eller vind ut
i vattendrag, sjöar och hav. Just den
risken är anledningen till att man
ska hålla extra långt markbaserat
skyddsavstånd till känsliga objekt
om man sprutar på sluttande fält.
Dubbelt avstånd vid 10 procent lutning och fyrdubbelt avstånd vid 20
procent lutning.
Kirsten Jensen
Skara
19