Transcript Energipoolen Sydost_april 2011_Del2.pdf

www.thermia.se
Nyheten som förändrar
värmepumpsbranschen:
Fingertoppskänsla.
Med världsnyheten Thermia Link tar du kontroll över varje rums värmeinställning med en enda enhet - en fingertoppskänsla som aldrig skådats
tidigare. Palcera den var du vill och låt den optimera din Thermiaärmapump.
Det hjälper dig att både spara mer och leva skönare.
THERMIA LINK – NY TID, TRÅDLÖS GENERATION
Återförsäljare
Blekinge län:
Johannishus Värmeinstallation, Listerby
0457 - 305 60
LEJ s Rörmontage, Sölvesborg
0456 -218 40, 044-506 76
Thörnqvist Rör AB, Karlskrona
0455 - 206 82
Jönköpings län:
A-VVS i Anderstorp AB, Anderstorp
0371-185 10
Bankeryds Rör AB, Bankeryd
036 - 37 92 00
Forserums Rör AB, Forserum 0380-210 00
Knutsson El, Kyla och Värme AB, Nässjö
0380 -159 00
Peter Blomqvist VVS AB, Rydaholm
070- 509 38 77
Rörbolaget i Smålandsstenar,
Smålandsstenar 0371- 308 15
Sävsjö Rörtjänst AB, Sävsjö 0382 - 615 31
R.A.s Rör AB, Taberg 036 -715 190
Tenhults Rör, Tenhult 036 - 917 00
Vaggeryds Rörinstallation AB, Vaggeryd
0393 -795 05
Vetlanda Rör AB, Vetlanda 0383 -158 49
L Forsberg Installatör AB, Visingsö
0390 - 405 61
Bravida Franssons Rör, Värnamo
0709-418 808
Kalmar län:
Boris Värme & Sanitet AB, Berga
0491-522 20
BP Rör i Borgholm AB, Borgholm
0485 -777 71
Vatten och Värme, Emmaboda
0471-102 53
Kalmar VVS & Elmontag, Färjestaden
0485 - 316 70
Gamleby Mek Verkstad AB, Gamleby
0493 -123 70
Hammarstedts VVS, Kalmar 0481-426 30
Rör-Karlsson AB, Mönsterås 0499 - 430 32
Hammarstedts VVS, Nybro 0481-426 30
Rockneby VVS Service AB 0480 -664 77
Energihuset i Vimmerby AB, Vimmerby
0492-184 84
Kronobergs län:
Vatten och Värme i Emmaboda, Lessebo
070 - 869 51 00, 070-96950 03
Söders Olja & Rör, Rottne
0470 - 925 50
Sandbergs Rör, Urshult
0477- 202 40
Vislanda Rörtjänst AB, Vislanda
0472- 342 77
Åseda Värme & Sanitet, Åseda
0474 -101 52
14
Från juver till kyldisk – snart med ännu mindre spill. Mjölken från bland annat Patrik Evertssons kor på Virstad gård går via det egna mejeriet i Hultsfred och sedan levereras mjölkprodukterna till drygt 130 lokala butiker.
Emåmejeriet energieffektivis
et prisbelönta lilla
Emåmejeriet i
Hultsfred har nått
stor framgång med sina
mjölkprodukter från lokala
kossor.
En energieffektivisering
av mejeriet genom projektet
”Från ord till handling”
ligger då förstås helt i linje
med företagets miljöprofil.
– I dag erbjuder vi en rad mejeriprodukter i ungefär 130 olika butiker
runt om i Småland. Så sent som nu i
april lanserade vi Crème Fraîche och
håller just nu på att etablera oss ordentligt i Kalmar och Växjö, säger vd
Patrik Evertsson.
Mjölken kommer förstås från grundarna Patrik Evertsson och Anders
Johanssons gårdar Virstad och Hagelsrum – samt fyra andra familjegårdar
i Vena, Eksjö, Järnforsen och Lenhovda.
Emåmejeriet startade så sent som
den 11 maj 2007, då de första mjölkpaketen levererades ut till en handfull
butiker i norra Kalmar län.
Mjölk från din hemtrakt
D
Emåmejeriet är fortfarande Sveriges
minsta och belönades redan startåret
2007 med Hultsfreds kommuns miljö-
pris, då företaget lägger stor vikt vid
hållbara transporter och genomtänkt
logistik.
– Mjölk från din hemtrakt är hela
affärsidén och precis det vi erbjuder.
Inga onödiga och långa transporter.
Kvalitet, närhet och spårbarhet är ledstjärnan i hela vår verksamhet.
Möjligheten att även energieffektivisera sin verksamhet vid det lilla mejeriet i Hultsfred genom projektet, samt
möjligheten att även kunna söka energikartläggningscheckar från Energimyndigheten, kom därför verkligen i rättan
tid.
– Visst har det pratats länge om energieffektivisering, men det här projektet
känns som ett riktigt avstamp. Att det
verkligen händer något konkret, därför känns det viktigt att vara med i
början av tåget.
Seriösa och
trovärdiga partners
Att några av samverkansparterna i
projektet är Regionförbundet, Länsstyrelsen, Energikontor Sydost och
affärsutvecklingsnätverket Sustainable Sweden Southeast AB, ger extra
tyngd åt projektet.
– Energikontor Sydost och hela nätverket känns som seriösa och trovärdiga partners, som inger förtroende. De
gör det här för miljöns bästa och inte
för egen vinnings skull, menar Patrik
Evertsson.
Nyttig kunskap
och handfasta tips
Allting började med ett antal frukostmöten i våras för att informera företagen om möjligheterna. Patrik Evertsson
nappade direkt, framför allt för
chansen att få träffa en energi- och
klimatrådgivare från Energikontor
Sydost.
– Man vet att de finns, men det är så
oerhört viktigt att få den inledande
kontakten och verkligen träffa och
prata med en energi- och klimatrådgivare. De sitter ju på så mycket
nyttig kunskap och handfasta tips.
– Visst vet vi om saker vi behöver
göra någonting åt på energisidan, men
framför allt är vi intresserade av att
15
Elementärt,
min käre Watson!
ikt mästerdetektiven
Sherlock Holmes ska
energi- och klimatrådgivarna nu nattvandra runt
industriföretagen i jakten
på energibovar.
L
Energikontor Sydost och energi- och
klimatrådgivarnas roll i projeketet
”Från ord till handling” är dels att informera företagen i Kalmar län om
möjligheten att söka investeringsstöd
genom Energimyndighetens energikartläggningscheckar.
Dels att tillsammans med företrädare
från de utvalda företagen genomföra
studiebesök och även nattvandringar
i en skoningslös jakt på energibovar.
– Vi smyger runt som detektiver på
natten för att hitta alla onödiga energiläckage. Vissa saker är förstås svårare
att upptäcka när industriprocessen är
i gång, så det ska bli väldigt spännande
att se vad vi hittar, konstaterar energioch klimatrådgivare Roger Gunnarsson.
För företagsgrupperna runt om i länet
väntar nu även workshops, dialoger,
erfarenhetsutbyten, benchmarking, seminarium, informations- och kunskapsträffar, studiebesök samt hemläxor.
Energieffektivisering –
Från ord till handling
Samverkansprojekt mellan Regionförbundet, Länsstyrelsen, Sustainable Sweden
Southeast AB och Energikontor Sydost november 2010 – december 2011. Ett 30tal företag runt om i Kalmar län väljs ut för energikartläggningar och medverkan i
projektet. Totalt har cirka 700 företag i länet redan i början av projektet nåtts av en
webbenkät, som syftar till att undersöka synen på energieffektivisering och nå
ökad samverkan mellan näringsliv och kommun i energi- och miljöfrågor.
Det finns många och starka motiv för att använda energi så effektivt som möjligt. I
dag är det i synnerhet klimatfrågan som är i blickfånget. Sett ur företagens perspektiv är ekonomi ett starkt skäl att se över energianvändningen. Små brister i
utrustningar och driftsätt, som finns på alla företag, innebär onödigt hög energianvändning och därmed onödigt höga energikostnader. Dessa onödiga kostnader
är mycket högre än man i allmänhet tror. Energipriserna har ökat kraftigt vilket gör
energieffektivisering mycket mera lönsamt än tidigare. Man kan börja med enkla
och mycket lönsamma åtgärder i stödsystemen, vilka inte kräver stora investeringar.
Energikartläggningscheckar
Det går att påverka de höga energiräkningarna.
Energimyndigheten kan nu stödja företag
med 50 procent av kostnaden för en energikartläggning,
maximalt 30 000 kronor.
Energimyndigheten räknar med att energikartläggningscheckarna kan spara så
mycket som 1 TWh om året.
Företag som använder mer än 500 MWh per år kan få hjälp att bli både mer klimatsmarta och mer lönsamma. Genom energikartläggning får företaget en rad
förslag på lönsamma åtgärder för att effektivisera energianvändningen. Därefter
åtar sig företaget att genomföra åtgärder, och kan på så sätt minska både sin
miljöpåverkan och sina kostnader.
– Många företag använder mer energi än de behöver för att driva sin verksamhet. Energimyndigheten bedömer att stödet kan ge företagen ett nytt verktyg att
frigöra pengar till kärnverksamheterna istället, säger Daniel Lundqvist, projektledare vid Energimyndigheten.
Finns att söka till och med 2014
Stödet för energikartläggning finns till och med år 2014, och beräknas minska
företagens energianvändning med upp till 1 TWh per år. Satsningen är en del i
regeringens ambition att öka företagens kunskap om den egna verksamhetens
energianvändning och synliggöra den stora möjligheten att spara energi.
Företagen ansöker om stödet via en e-tjänst på Energimyndighetens webbplats.
Det ska sökas innan energikartläggningen påbörjas. Företag som använder mer
än 500 MWh kan söka stödet, liksom lantbruk som omfattar minst 100 djurenheter, oavsett nuvarande energianvändning. Företagen rapporterar sedan vilka
insatser de gjort och vilka resultat kartläggningen har gett.
tiker.
viserar
veta vilken ny teknik som finns och
vad de får för genomslag i framtiden.
Besparingar som
ger dubbel effekt
Själva tillverkningsprocessen har
Emåmejeriet ett bra grepp om. Däremot finns en hel del runt omkring
som måste ses över.
– Bland annat våra lysrör, som har
dubbel besparingspotential. Förutom
att sluka dyrbar energi, alstrar de också värme som förstås är en energibov
då vi strävar efter kyla i alla våra rum.
Belysningsalternativ – och mycket
annat – hoppas Patrik Evertsson tillsammans med sin energi- och klimatrådgivare hitta under den nattvandring som väntar inom kort.
Är din energiförbrukning helt åt pipsvängen kan Roger Gunnarsson och hans kollegor till energi- och klimatrådgivare hjälpa dig komma gåtans lösning på spåret.
16
Coola handlare med ljusa
idéer ökar sin försäljning
pp till hälften av en
vanlig matvarubutiks
elkostnad går bokstavligen talat upp i rök i
kyl- och frysdiskarna.
Inte så konstigt, när fem
meter kyldisk kan dra lika
mycket el som en direktuppvärmd villa.
Genom att se över kylsystem och belysningen,
kan alla butiker drastiskt
minska sin energianvändning – samtidigt som
försäljningen ökar!
U
I hela Sverige finns det över 100 000
meter kyldisk. Varje typ har sitt optimala sätt att packas med varor. Om man
staplar varor på fel sätt, eller packar
för mycket i kyldisken, kan den kalla
luftströmmen från kylaggregaten störas. Något som innebär att både varornas hållbarhet och energiförbrukningen
påverkas negativt.
Butikens ventilation, övrig temperatur,
felaktig belysning samt smuts och is
är andra faktorer som spelar in.
ICA Maxi Stormarknad i Solna som
lade 100 000 kronor på att energief-
Svenska
äldreboenden
i SAVE AGE
Högsby:
Mogården, Välengården, Kvillgården.
Älmhult:
Almgården, Ekebo,
Niklagården.
Sölvesborg: Svalan, Tärnan,
Slottsgården,
Gerbogården.
fektivisera sina kyl- och frysdiskar,
tjänade in investeringen på mindre än
ett år.
Ljusa idéer ökar försäljningen
En annan stor energibov i butikerna
är belysningen.
Blomsterbutiken Buketten i Borås valde att tillsammans med kommunens
energi- och klimatrådgivare Jesper
Petersson ta ett helhetsgrepp på hela
butiken.
– Med hjälp av den nya belysningen
kan vi exponera våra varor mycket
bättre och detta har definitivt hjälpt
oss att öka vår försäljning. Samtidigt
har vi fått en bättre arbetsmiljö och är
på det hela taget väldigt nöjda, säger
butikschef Kenneth Olofsson.
De gamla lamporna drog mycket energi, samt blev väldigt varma och lät
mycket.
– Det gjorde att man blev trött i huvudet efter en dag i butiken, fortsätter
Kenneth Olofsson.
Mindre ljus ger mer effekt
Även kunderna märker av förändringen. I blomsterkylen är lamporna med
kallt ljus utbytta mot varmt ljus i olika
nyanser, som ger tydliga effekter på
blommorna. Genom att till exempel
belysa röda rosor med olika varma
nyanser, får de olika röd ton.
Mycket belysning är inte lika med bra
belysning. Det gäller att belysa på rätt
sätt. Antalet armaturer har minskats
– men tack vare användning av så kallad fokusbelysning leds kunderna
genom butiken på ett trevligt sätt och
olika kampanjblommor kan exponeras effektivare.
Samtidigt har bländningar och reflexer
från lysrörsljuset i snittblomsrummet
plockats bort med ett enkelt raster och
en rörelsevakt i källaren ser till att
lagerutrymmet inte är tänt i onödan.
Funkar lika bra
i dagligvaruhandeln
Ett annat lysande exempel är ICA
Kvantum i Kungens Kurva, som i samband med en ombyggnad också såg
över hela sitt belysningssystem.
– Vi sparar ungefär 200 000 kWh per
år, vilket innebär att vår energianvändning har sjunkit med 29 procent,
säger ägarna Carina Söderberg och
Jan Olsson.
Bonuseffekterna blev precis som för
Bukettens del ökad trivsel, bättre arbetsmiljö och ökad försäljning.
Text: Aldina Hocanin
och Emma Bogren
Coola tips
• Kontrollera kylvarornas temperatur med små mätare, loggrar, som placeras
på olika ställen på hyllorna – eller titta på diskarna med en värmekamera.
• Dörrar eller luckor som går att öppna och stänga är mycket positivt för
såväl inneklimatet, varutemperaturen som energianvändningen.
• Se över ditt totala kylbehov och gör en livscykelkostnad (LCC) vid inköp av
nya kyldiskar. Energikostnaden under produktens livslängd spelar nästan
alltid större roll än investeringskostnaden. Läs mer om LCC på energimyndigheten.se.
Ljusa idéer
Kom ihåg:
• Belysningen står för en stor del av din elkostnad.
• Nya lampor och armaturer är energieffektiva och ger mer ljus.
Byt ut:
• Glödlampor mot lågenergilampor.
• Halogenspotlights mot keramiska metallhalogener.
• Gamla lysrör till nya energieffektiva med rätt färgtemperatur.
Öka din försäljning:
• Hitta en fin och säljande balans mellan grund- och fokusbelysning.
• Locka kunderna till vissa varor med hjälp av fokusbelysning.
Spara el:
• Nya skylt- och fasadbelysningar sänker elförbrukningen dramatiskt.
• Tidsstyrning och närvaroreglering hjälper dig att inte slösa el.
SAVE AGE energikick på ålderns höst
AVE AGE är det första
europeiska projektet
där våra äldre ses
som en viktig potential för
att minska energiförbrukningen.
S
Hela projektet, som finansieras av EU
och Intelligent Energy Europe, pågår
samtidigt i tio av unionens medlemsländer.
Lika många äldreboenden runt om i
Småland och Blekinge ingår i den
svenska delen av SAVE AGE.
– Vi har besökt och gjort en energiinventering av tio äldreboenden och
nästa steg blir nu en energisparkampanj som riktar sig till drifts- och vårdpersonal, boende och dess anhöriga,
berättar projektledare Lena Eckerberg
på Energikontor Sydost.
Nästan 14 procent av EU:s befolkning
är äldre än 65 år, en siffra som väntas
fördubblas till 2050. I dag bor 1,5 miljoner människor på mer än 24 000
vård- och äldreboenden runt om i
Europa.
Äldreboendet Svalan i Sölvesborg ska spara energi.
Nyhet!
KOM TILL OSS, VI ÄR EXPERTER PÅ NIBE VÄRMEPUMPAR.
Kalmar län:
Kronobergs län:
Blekinge län:
Johanssons Energiteknik AB, Ankarsrum
Tel. 0490-500 42
Södregårds Rör & Maskin AB, Växjö
Tel. 0470-77 61 24
YIT Sverige AB, Kalmar/Oskarshamn
Tel. 0480-47 16 30, 0491-842 20
Ljungby Borr & Energiteknik AB, Ljungby
Tel. 0372-143 30
Glimman och Söderberg
VVS & Värmeinstallation AB, Ronneby
Tel. 0457-171 10
Rör-Karlsson AB, Mönsterås/Oskarshamn
Tel. 0499-430 32, 0491-189 91
Moheda Rör AB, Växjö
Tel. 0470-70 06 50
Lenhovda Värme & Sanitet AB, Lenhovda
Tel. 0474-201 74
Thermofix Kyl & Värmepumpar, Asarum
Tel. 0454-612 08
18
Alger framtidens
stora energiknippe?
lger är något man helst undviker
att bada i – eller betalar dyrt för att
sänkas ner i på en spainrättning?
De kan samtidigt vara framtidens stora
förnyelsebara energikälla.
A
När hav drabbas övergödning
bildas närsalter i för höga halter,
vilket gynnar stora algblomningar. Alger är också en flitig konsument av koldioxid och kan växa
vid mycket höga halter, vilket gör
att de med fördel skulle kunna
odlas i större skala i bassänger
jämte till exempel ett reningsverk.
Varför man nu i hela fridens
namn skulle vilja påskynda tillväxten av alger?
– Det finns en rad fördelar med
alger som förnyelsebar energi-
källa. Att de slukar koldioxid och
därmed minskar växthuseffekten är bara en, berättar Catherine
Legrand, professor i marinekologi
vid Linnéuniversitetet.
50 gånger mer produktiv
Alger kan odlas i stort sett var
som helst och konkurrerar inte
med livsmedel om produktiv odlingsbark mark. Dessutom är produktionstakten oerhört snabb och
överlägsen landlevande växter.
Siffror från laboratorieförsök visar
att en hektar alger kan producera
mellan 3 500 och 22 000 liter
olja per år. Motsvarande siffror
för majs är 23 liter, eller raps 192
liter.
– Det rör sig om billiga system
där intensivodling är möjlig. En
algodling kan vara upp till 50
gånger mer produktiv än dagens
energigrödor.
Biodiesel, etanol eller biogas
Snabbväxande alger kan i framtiden alltså komma att förse oss
med råvara för produktion av allt
från biodiesel till etanol och biogas.
Ur algbiomassan kan vidare fler
biprodukter utvinnas – då exempelvis allt mellan rena födoämnen till bioplast.
Visst är det en lång väg till dess
att biobränsle från alger kan produceras i stor skala, men alger
har en jättepotential som betydande framtida energikälla.
Bland annat gäller det att hitta
effektiva sätt att skörda och en
ekonomiskt lönsam affärsmodell
för att utvinna oljan ur algerna.
I dag pågår en rad småskaliga
försöksprojekt både i regionen
och runt om i landet.
– Det kommer att krävas stora
insatser politiskt och teknologiskt
sett, med långsiktig planering och
framförhållning. Men de som investerar mest i forskning och utveckling om alger som förnyelsebart bränsle är faktiskt oljeindustrin! sammanfattar Catherine
Legrand.
Biogas Sydost – viktigt regionalt nätverk
iogas Sydost är ett
regionalt nätverk som
aktivt påverkar och
förbättrar förutsättningarna
för biogas som drivmedel i
Sydöstra Sverige.
B
Biogas Sydost fyller flera viktiga uppgifter på regional nivå genom att sammanföra offentliga och privata aktörer.
Många goda initiativ finns redan, men
genom att samordna insatserna och
resurserna blir det lättare att uppnå
goda resultat.
Hannele Johansson är projektledare
för Biogas Sydost:
– Biogas som drivmedel har många
fördelar. Den är mycket miljövänlig och
den stora tillgången på gödsel gör biogasen särskilt intressant i vår region.
Det innebär att biogasen kan både produceras och användas lokalt. Men i
ett initialskede behövs såväl samverk-
an mellan olika aktörer som statligt stöd
för att vi ska få fordonsgasen ut på marknaden. Förutom produktionsstöd krävs
stöd till tankställen och ett generellt
stöd till alternativa drivmedel. Detta är
viktigt eftersom utsläppen från transportsektorn ökar och riskerar att klimatmålen annars inte uppnås.
Stort intresse
Biogas Sydost är ett nätverk som är öppet för alla med intresse i produktion,
distribution och konsumtion av biogas.
Intresset är stort bland kommuner,
länstrafikbolag och privatpersoner,
trots att det är ont om gas och det saknas tankställen i vår region. Karlshamn, Olofström, Kalmar, Växjö, Älmhult och Västervik är de orter där du i
dag kan tanka din bil med fordonsgas.
Biogas är ett modernt och miljövänligt drivmedel. Tack vare att den är närproducerad bidrar den till en bättre
miljö och regional tillväxt genom att
bland annat öka sysselsättningen.
– Dessutom är Region Sydost speciell
eftersom det inte finns någon naturgas och heller inga gasledningar här.
Att bygga en biogasregion utan befintligt naturgasnät kan å andra sidan
vara ett intressant alternativ som kan
göra vår region till ett gott exempel i
Europa, säger Hannele Johansson.
Text: Adina Hocanin
och Emma Bogren
Vi snackar
inte bara
Många talar om vikten av att skapa ett långsiktigt
hållbart samhälle. Men allt för ofta handlar det om
tomma ord.
Länsförsäkringar och Stiftelsen Håll Sverige Rent
anser att handling är mycket viktigare än ord.
Därför har vi, inom ramen för den världsunika
Återvinningsförsäkringen, under de senaste åren
befriat de svenska landsbygden från 35 000 ton lantbruksskrot, 4 200 ton spillolja, 619 ton bekämpningsmedel, 410 ton färgavfall, 378 ton oljefilter
och 92 ton lysrör.
För att tydliggöra vidden av miljöarbete räcker det
insamlade skrotet till nyprduktion av 372 000 bilar.
Den insamlade spilloljan klarar uppvärmningen av
775 normalstora villor under ett år.
Ur lysrör har 600 gram kvicksilver återvunnits.
Den mängden är tillräckligt för att slå ut allt ekologiskt
liv i en insjö som exempelvis den 132 kvadratkilometer stora insjön Sommen.
Insamlinen av skrot och faligt avfall fortsätter.
Förhoppningen är att fler tar efter och aktivt jobbar
för en bättre miljö. Och snackar mindre.
Insamlingen av lantbruksskrot och farligt avfall
fortsätter över hela Sverige.
Hjälp oss att skapa världens renaste landsbygd!
Läs mer: giftfrimiljo.nu
Stiftelsen Håll Sverige Rent
Box 4155, 102 64 Stockholm
Tel växel: 08-505 263 00 • www.hsr.se
Spar energi
tillsammans med YIT
Energideklarationer, DriftManagement, Energiincitament, Energientreprenad och
EMU-projekt. Möjligheterna att spara energi med YIT är många.
Vi har en lång erfarenhet inom området energieffektivisering och en praktisk och
realistisk syn på vilka åtgärder som verkligen är möjliga att genomföra, vad de kostar
och hur lönsamma de är.
Välkommen till oss för en dialog om hur du kan få lägre driftkostnader och samtidigt
minska klimatpåverkan.
KALMAR
Tel: 0480-42 63 30
VÄXJÖ
Tel: 0470- 220 30
RONNEBY
Tel: 0457-46 09 10
JÖNKÖPING
Tel: 036-34 82 30
YIT är ledande i Sverige inom installation och service av fastighetstekniska tjänster. Vi erbjuder ett komplett
utbud inom tekniska installationer, drift & underhåll och facilities management. Vi är 4400 kompetenta
medarbetare på cirka 100 orter i Sverige.
YIT Sverige AB
œÝÊ£n£äÊUʣǣÊÓÓÊ-" Tel: 08-705 32 00
Together we can do it.
www.yit.se
21
Värdefulla
mobiltelefoner
ar du skaffat dig en
ny mobiltelefon?
Om du inte har ägnat
en tanke åt att lämna din
gamla mobiltelefon till återvinning är du som de flesta
andra. Varje vuxen svensk har
nämligen i snitt 2,4 mobiltelefoner hemma i byrålådan.
H
Siffrorna kommer från Avfall Sverige
och El-Kretsen, som hoppas att trenden
vänder och att fler personer lämnar sina
mobiltelefoner till återvinning.
De avlagda mobiltelefonerna innehåller
tillsammans 160 kilo guld, som har ett
värde av drygt 40 miljoner kronor. Utöver guldet finns det 700 kilo silver och
56 ton koppar i telefonerna. Det skulle
förstås kunna användas till att tillverka
nya prylar i stället för att de bara ligger
och tar plats.
– Anledningen till att det finns så många
gamla mobiltelefoner i hemmen tror jag
beror på att folk inte vet vad de ska göra
av telefonerna när de köpt en ny. Många
tänker nog också att det kan vara bra att
ha kvar den gamla mobilen om den nya
går sönder, säger Jessica Christansen på
Avfall Sverige.
Viktig miljöinsats
Intressanta fakta i sammanhanget är att
tonåringar och personer upp till 30 år
tillhör de som är minst villiga att lämna
sina mobiler till återvinning.
Motsägelsefullt nog är gruppen miljömedveten och förstår vikten av att återvinna, samtidigt anser unga människor
generellt sett att deras insats spelar en
mindre roll för miljön.
– Det är en utmaning att nå denna grupp
och vi använder oss till exempel av Facebook.
Och det är viktigt att informera barn i
tidig ålder, det gör vi bland annat genom
sopskolan.se.
Samtidigt som det finns en hel del att
göra för att fler mobiltelefoner återvinns
tillhör Sverige ett av de allra bästa
länderna i världen på att samla in elskrot.
– Vi samlar in mest elskrot per person
i Europa, berättar Martin Seeger på ElKretsen.
Små-el i fel tunna
Vad måste göras för att bli ännu bättre
på att återvinna elskrot?
Varje år hamnar 1,3 kilo elavfall per
person i fel soptunna. Det blir totalt
12 000 ton sopor som kan innehålla
bly, kvicksilver och kadmium.
Källa: Avfall Sverige
– Jag tror att receptet är att förenkla
för konsumenterna genom att placera insamlingen av småelektronik närmare hemmen.
– Vi utvärderar ett antal lösningar
just nu, avslutar Martin Seeger.
Se länk:
http://www.elkretsen.se/sitespecific/elkretsen/files/p
roducentansvar/el-kretsen_arsberattelse_2009_lowres.pdf
Saknad av ingen?
vår gick en svensk epok
ur tiden. Om det nu
går att säga så om en
50-öring?
Antagligen kommer myntet
inte saknas av någon, men
efter att ha smälts ner kommer vi att återse den i nya
former. Kanske som nya
mynt eller koppartak?
I
50-öringen har under de sista åren förstås haft en viss växelfunktion, men den
har även irriterat många som tröttnat på
att bära omkring på en onödigt tung
plånbok.
Sveriges Riksdag beslutade i mars 2009
att den kopparfärgade 50-öringen skulle
pensioneras. Beslutet att förpassa myntet ur tiden baserar sig på en undersökning
där allmänheten, handeln och bankerna
har fått säga vad de tycker om myntet.
En kort summering av vad de tillfrågade
sa om 50-öringens roll är att ”det har
gjort sitt”.
– Därför kändes det naturligt att plocka
bort myntet, säger Ulrika Johansson,
utredare på Riksbanken.
Kanske en snackis
Målet är att få en effektivare och mer
kostnadseffektiv hantering av svensk
valuta. Till och med den sista mars 2011
fanns det fortfarande chans att lämna in
myntet till bankerna. Men nu kommer
50-öringen på sin höjd bli en snackis.
Det lär förresten dröja innan den i dagsläget stabila enkronan försvinner ur
myntsortimentet. Riksbanken lägger i
stället sina resurser på annat.
– Nu ser vi över hela mynt- och sedelserien. Inom några år kommer det ut
två nya valörer, en tvåkrona och en 200
kronors sedel. Både enkronan och 100
kronors sedeln kommer att finnas kvar,
men tvåkronan kommer i viss mån ersätta enkronan, medan 200-kronorssedeln, som kommer att prydas av
Ingmar Bergman, kommer ”avlasta” 100
kronorssedeln.
Glöms bort
Hittills har det kommit in ungefär 100
miljoner 50-öringar. När beslutet kom,
om att ogiltigförklara myntet, fanns det
ungefär 400 miljoner 50-öringar i omlopp. Det betyder att cirka 25 procent av
alla 50-öringar har lämnats in. Bankerna
har dock fortfarande tre månader på sig
att lämna in kundernas mynt till Riksbanken, så siffran väntas stiga något.
När ”silver 50-öringen” blev ogiltig 2005
samlades ungefär 30 procent av de mynt
som fanns in.
– Vår myntleverantör Mint of Finland
tar hand om mynten och ombesörjer att
de smälts ner. Det är för övrigt samma
företag som tillverkar de mynt vi har i
dag i Sverige.
Med stor sannolikhet kommer de kopparfärgade 50-öringarna att användas
till att tillverka nya mynt i nya valörer.
Eller kommer de kanske att smältas ner
för att få ett nytt liv som till exempel
kyrktak?
Miljoner kvar i byrålådan
• När den silverfärgade 50-öringen
blev ogiltig 2005 försvann ett värde
av 125 miljoner kronor på grund av
mynt som aldrig löstes in.
• 50-öringen hade sin storhetstid på
1940- och 1950-talen.
• Den kopparfärgade 50-öringen väger
3,7 gram, består av 97 procent koppar,
2,5 procent zink och 0,5 procent tenn.
• Själva kopparvärdet som nu kvarstår
av Sveriges 400 miljoner “värdelösa”
50-öringar är cirka en miljon kronor.
• En 50-öring smälter vid 1 000 grader.
• Våra nya sedlar kommer att prydas
av Astrid Lindgren (20), Evert Taube
(50), Greta Garbo (100), Ingmar
Bergman (200), Birgit Nilsson (500)
och Dag Hammarskjöld (1000).
Clipperton Scientific Expedition
Saft produkter är installerade på många platser världen över. Från fyrar och bojar till olika solcells och vindkrafts
Saft Sunica.plus Ni-Cd batterier är installerade på många platser världen över, även runt Sveriges
lösningar som tillsammans med Ni-Cd batterier garanterar strömförsörjningen. Batterierna återfinns ofta i tuffast
kust. Från fyrar och bojar till olika solcells lösningar som tillsammans med Sunica.plus garanterar
tänkbara miljöer (+60C ner till -40C) där kraven på driftsäkerhet är som störst.
strömförsörjningen.
SaftSaft
AB är
svenskt batteriföretag
med export till med
över 100
länder.
levererar
ABettärvärldsledande
ett världsledande
svenskt batteriföretag
export
tillViöver
100batterier
länder.förViavbrotts
levererar
fri batterier
elkraft till verksamheter
som
tål etttill
driftstopp;
sjukhus, flygplatser,
telekommunikation,
olja-, gasför avbrotts
friinte
elkraft
verksamheter
som inte eldistribution,
tål ett driftstopp;
sjukhus, flygplatser,
ocheldistribution,
processindustrin
samt energilagring med
solceller
etc. processindustrin samt energilagring med solceller etc.
telekommunikation,
olja-,
gas- och
Vi utvecklar
och tillverkar
våra iprodukter
i Sverige
på ett kostnadseffektivt
sätt samt
Vi utvecklar
och tillverkar
våra produkter
Sverige på ett
kostnadseffektivt
sätt samt tar vårt miljöansvar
fråntar vårt
miljöansvar
från
konstruktion
till
återvinning.
Vi
har
en
egen
återvinningsanläggning
sedan
20 år.
konstruktion till återvinning. Vi har en egen återvinningsanläggning sedan 20 år.
www.saftbatteries.com
Saft AB Oskarshamn Tel: 0491-68 009 Fax: 0491-680 85
Saft AB Oskarshamn
Tel: 0491- 68 009 Fax: 0491- 680 85
[email protected]
[email protected]
www.saftbatteries.com
At t Ekebo villaområde valde en bioeldad panna från just oss är knappast en slump. Vi har valt at t specialisera oss på
t peenr äferkdtaetvpaelertfefö
anläggningar mellan 100 och 2 000 kW; vi jobbar inte med vsitllöorrre llkerrafsttvöerrke, kmraefnt väerrkd,em
k tra valet för
exempelvis skolor, idrot tshallar, bos tadsrät ts föreningar – eller mindre villaområden.
Fördelarna är många: A lla våra anläggningar är specialanpassade ef ter varje kunds behov. De är enkla at t sköta
och extremt tillförlitliga. Kostnaderna för ser vice och reparationer är låga. Resultatet blir skön värme till et t bra pris,
samtidig t som man gör miljön en tjäns t. Och det är ju något som vem som hels t kan uppskat ta.
Gå in på varmeprodukter.se eller kontakta Tellus, en av våra auktoriserade samarbetspartners, på tel: 0491-199 33 om du vill veta mer.
bioeldade pannor för närvärme
IBG007- 8 - 07 Photo credits:Xavier Desmier/7è Continent,
© Corbis, Northern Lighthouse Board, Saft, StudioInge.
22
23
har en del kvar att göra, säger Göran
Nilsson.
Bäst i världen?
Skulle minska…
Han pekar på de miljömässiga förbättringar som en ökad återvinningsgrad skulle innebära.
– För varje kilo tidningspapper som
återvinns besparar vi atmosfären ett
koldioxidutsläpp på 1,4 kilo. Den insamlingsgrad som vi har i dagsläget
motsvarar drygt 600 miljoner kilo koldioxidutsläpp per år. Om vi kunde få
svenskarna att källsortera ännu mera
så att vi når till exempel 95 procent
skulle det motsvara ytterligare 20 miljoner kilo koldioxid varje år, säger
Göran Nilsson.
Vad händer då med allt det insamlade
pappret?
Jo, allt återvinns vid fem svenska
pappersbruk: Braviken (Holmen),
Hylte (StoraEnso), Edet och Munksjö (SCA) och Katrinefors (MetsäTissue).
De produkter som i huvudsak tillverkas är standard tidningspapper,
katalogpapper och hushålls- och
toalettpapper.
verige är världsledande på
tidningsinsamling.
– Men vi kan bli ännu bättre.
Det är viktigt att vi inte slår
oss till ro, säger Göran
Nilsson, vd Pressretur AB.
S
Under förra året samlades 91 procent
av de svenska hushållens alla tidningar,
tidskrifter, kataloger och reklamutskick in för återvinning.
Bäst på tidningsåtervinning är äldre
män och kvinnor, sämst är unga män.
Pressretur och Papperskretsen satsar
därför extra på att nå den sistnämnda
gruppen.
Artisten Oskar Linnros har under hösten varit synlig i Papperskretsens reklamkampanj Recycled. Förutom reklamfilmen har Oskar Linnros designat en
snygg kasse, särskilt lämpad att slänga
gamla tidningar i, samt återvunnit en
av sina låtar (se separat artikel).
Har blivit bättre
Trots att svenska ungdomar inte alltid
källsorterar, så har svenskarna totalt
sett blivit bättre, 2005 kom bara 83
Oskar Linnros brinner
för återvinning
ngdomar ska bli
bättre på pappersåtervinning med hjälp
av artisten Oskar Linnros.
Under hösten har han varit
synlig i reklamfilmen
Recycled, där han återvinner sin superhit ”Från och
med du”.
U
Oskar
Linnros
Född: 15 augusti 1983 i Sundbyberg, Stockholms län.
Yrke: Musiker. Han utgjorde tillsammans med Daniel Adams-Ray
hiphopduon Snook och var tidigare
med i gruppen Maskinen.
Karriär: Solodebuterade 2010 med
singlarna ”Ack, Sundbyberg” och
”Från och med du” som ingår på
Linnros soloalbum, Vilja Bli, som
släpptes den 9 juni samma år.
2010 vann Linnros två Rockbjörnar
för sin hit ”Från och med du” i
kategorin ”Årets svenska låt” samt
”Årets genombrott”.
Bakom filmen står organisationen
PappersKretsen.
I reklamfilmen som visats på bio och
YouTube gör Oskar Linnros en remix
på den låt som han med dunder och
brak slog igenom med för den stora
breda allmänheten.
– Återvinning är ett viktigt ämne för
mig. När jag började prata med Papperskretsen fick jag en idé om att recycla min musik, det är faktiskt det
jag alltid har hållit på med som artist.
I den här remixen spelar jag dessutom
låten på gamla prylar och återvinningsbara material, säger Oskar Linnros i
en kommentar till tidningen Resumé.
Papperskasse
Förutom att återvinna sin hitlåt, så
har Oskar Linnros, på uppdrag av PappersKretsen, designat en kasse för insamling av tidningar.
Oskar Linnros engagemang i pappersinsamlingsfrågan är en del i PappersKretsens koncept ”Artist Recycled”.
Redan 2009 tog reklambyrån Berntzon Bylund på uppdrag av PappersKretsen fram konceptet. Då var det
konstnären Peter Dahl som formgav
en papperskasse åt organisationen.
procent tillbaka till återvinning, jämfört med dagens siffra 91 procent.
Samtidigt har till exempel den svenska dagspressen mindre upplagor och
följaktligen minskar den totala konsumtionen av papper.
Under 2005 så samlades 484 000 ton
tidningar, tidskrifter, kataloger och
andra trycksaker in, jämfört med 2009
då siffran var 420 000 ton.
Regeringens uppställda krav på att två
tredjedelar av allt papper ska återvinnas uppnåddes redan 1997. Med andra
ord skulle pappersindustrin kunna slå
sig till ro.
Papperskretsen
I Papperskretsen ingår Holmen,
SCA, Stora Enso, M-real Sverige
AB, IKEA och Metro samt medlemsföretagen i Tidningsutgivarföreningen, Sveriges Tidskrifter och
Grafiska Företagens Förbund.
– Men vi vet att det går att komma
längre. Det förs en ständig diskussion
med politiker och branschens företrädare om hur återvinningen kan bli
än mer effektiv. Vi kan inte slå oss till
ro och säga att vi är nöjda som det är,
säger Göran Nilsson. Hur mycket papper är då möjligt att få tillbaka till återvinning.
– Vi kommer aldrig få tillbaka allt papper till återvinning, eftersom en del
papper till exempel används när folk
eldar. Men så länge vi får rapporter
från kommunerna om att det ligger
tidningar i restavfallet visar det att vi
Göran Nilsson menar att det är
viktigt att vi inte slår oss till ro.
Vanliga frågor om
pappersåtervinning
Får man slänga kuvert i insamlingen?
Nej. Limningen samt eventuellt fönster förstör i återvinningsprocessen.
Kuvert sorteras därför som hushållsavfall. Extra tips: Vadderade kuvert/
påsar ska sorteras som pappersförpackningar.
Hur ska papperskassen som man
burit tidningarna i till insamlingsstället sorteras?
En papperskasse ska läggas i behållaren för pappersförpackningar, eftersom det är en förpackning.
Kan man slänga färgat,
glansigt papper i insamlingen?
Tumregel: Ja, det går bra. Men omslagspapper är ett förpackningsmaterial
och ska därför sorteras som pappersförpackning.
Kartong, wellpapp, pappkassar, omslagspapper, mjölkförpackningar,
cornflakespaket, sockerpåsar och alla
andra pappersförpackningar ska läggas i behållaren för pappersförpackningar.
Måste man ta bort häftklammer
från tidningar man ska återvinna?
Nej, de kan tas om hand i återvinningsprocessen på pappersbruket.
Ska post-it lappar tas bort från
papper som ska återvinnas?
Ja, eftersom klistret på post-itlappen
inte är bra.
Hur sorterar man kollegieblock?
Kollegieblocken lägger du i tidningsbehållaren, du måste inte ta bort spiralen. Däremot ska du avlägsna pärmen
som är av kartong.
Kan man återvinna böcker?
I första hand är det naturligtvis bra om
man kan återanvända böckerna genom
att lämna in dem till andrahandsförsäljning hos till exempel Myrorna.
Pocketböcker (böcker med mjuka pärmar) kan läggas i tidningsinsamlingen.
Om du vill slänga större mängder böcker ska de sorteras som grovsopor. Hör
med din kommun om du vill ha mer
information.
Kan man lägga kartong
i tidningsinsamlingen?
Nej, i tidningsinsamlingen ska du lägga
dagstidningar, tidskrifter och kataloger. Reklamblad, pocketböcker och
kontorspapper ska också läggas i tidningsinsamlingen.
Hur många gånger kan man
återvinna en pappersfiber?
Cirka 5–7 gånger, därefter har den gjort
sitt. Dåliga och uttjänta fibrer samlas
som slam i stora sedimentbassänger.
Detta slam
eldas upp,
vilket innebär
att pappersfiberns sista
uppgift är att
bistå med
energi
(energiutvinning).
Källa:
www.pappersretur.se
24
Glömda skattkistor
investering
lera tusen gamla
svenska soptippar är
potentiella skattkistor.
Blandat med hushållsavfall
döljer sig metaller till ett
uppskattat värde av 100
miljarder kronor.
F
Men innan metallerna kan återvinnas
återstår några års idogt arbete där en
rad frågor måste lösas. I det allt mer
miljömedvetna Sverige pågår ett projekt på Linköpings universitet, sedan
2009, som ska leda till att metaller och
andra återvinningsbara material kan
plockas ut ur deponierna.
– Syftet med projektet är förutom att
utvinna metaller, även att tillgodose
framtida behov av att sanera ett stort
antal deponier. Det handlar alltså om
en integrerad sanering och återvinning,
konstaterar Joakim Krook, lektor vid
Linköpings universitet och ansvarig för
projektet.
Ökat intresse
Under stora delar av 1900-talet samlades hushållsavfall på hög på flera tusen deponier runt om i landet. Då ägnades få tankar åt att ta fram metoder
för att sortera ut värdefulla metaller
etcetera innan avfallet täcktes med jord.
Det är först på senare år som intresset
har ökat för detta område. Men det finns
en rad osäkerhetsfaktorer som projektet nu tittar närmare på för att så småningom realisera planerna.
Farligt avfall?
– Om det ska bli lönsamt att återvinna
metallerna måste ”rätt” aktörer blandas
in i projekten och vi måste också ta reda
på hur sammansättningen av avfallet i
deponierna ser ut. Det vill säga hur mycket återvinningsbara material och farligt avfall de innehåller. Och hur ska vi
i så fall plocka upp avfallet och vad
leder det till för resultat? Ska vi använda
befintliga tekniker eller måste vi utveckla
nya, är också en central fråga som är
viktig att få svar på.
I dagsläget har Joakim och hans kollegor börjat göra en miljöbedömning.
Och det kan direkt slås fast att utvinning av resurser från soptippar har
goda förutsättningar att göra en stor
tjänst för att minska växthuseffekten.
Genom att exempelvis tillverka nya
metallprodukter av återvunnen metall
sparas stora mängder energi.
– Trenden ser bra ut eftersom vi har en
kraftigt ökad resursanvändning i världen samtidigt som metallpriserna höjs.
Det finns även andra positiva sidoeffekter som projektet kan leda till,
brännbart material som döljer sig i deponierna kan mycket väl användas som
Metallförpackningar
Metallförpackningar består av
stålplåt eller aluminium. Stål är en
legering av järn med mindre än två
procent kol. Stålplåten kan vara
förtennad och kallas då bleckplåt –
cirka 0,3 procent av burkens massa
är då tenn. Aluminiumet i konservburkar är legerad med 0,5 procent
mangan och 0,5 procent magnesium
för att göra materialet starkare.
bränsle för att
producera fjärrvärme etcetera.
– Passande nog finns
det i dag en överkapacitet
av avfallsförbränning, avslutar
Joakim Krook optimistiskt.
Samarbete med Stena Metall
niversitetslektor
Joakim Krook undervisar i flera olika
kurser med inriktning mot miljöteknik på Linköpings universitet. Han har konstaterat
att det borde finnas stora
mängder metaller i soporna.
U
Hälften av sin arbetstid lägger han på
forskning. Industriell ekologi och stora tekniska system för transporter och
energi är några områden som Joakim
Krook undervisar inom. Förnyelsebara energikällor, återvinning och
energieffektivisering ingår också i
hans åtaganden.
Avdelningen Industriell miljöteknik
där Joakim Krook arbetar har sedan
flera år tillbaka ett samarbete med
Stena Metall, vars ”konstateranden”
ligger till grund för projektet.
För några år sedan konstaterade Stena
Metall att det borde finnas en stor
mängd metaller i det hushållsavfall
som i årtionden deponerats på soptipparna runt om i landet.
Exempel på
metallförpackningar:
• Konservburkar
• Kaviartuber
• Aluminiumfolie
• Formar
• Metallock
• Kapsyler
• Rör från läkemedel
• Dryckesburkar
• Sprayburkar
• Målarburkar
Napoleons förtjänst
ästa gång du öppnar
en konservburk ska
du skänka den
franske kejsaren Napoleon
en tacksamhetens tanke.
N
Det var nämligen han som skapade
incitament för konservburkens
födelse, allt för arméns bästa. Napoleons alla krig kostade på. Men det var
inte bara i strid han förlorade folk.
Dålig mat och svält dödade också.
”Armén färdas med hjälp av sin mage”,
var ett uttryck som kejsaren myntade
innan han utlyste en tävling 1795: Den
som kommer på en bra metod att konservera livsmedel får 12 000 franc.
Det dröjde i det närmaste 15 år innan
en vinnare korades. Nicolas Appert var
hans namn. Han hade ända sedan tävlingsstart jobbat med att försöka lösa
problemet.
Hans hypotes var att gick det att förvara champagne i flaskor med kork
borde det gå förvara mat i dem också.
Efter många misslyckade försök så kom
han på lösningen, maten förpackas i en
lufttät burk och upphettas genom att
koka burken i vatten, sen är konserven
klar.
Apperts burkar, innehållande bland
annat rapphöns, köttbuljong och grönsaker, testades till havs. Och efter 4
månader och 10 dagar var innehållet i
alla burkar fortfarande ätbart. Då som
först fick Nickolas Appert sin belöning.
Känd för världen
Så går det som det oftast går. En annan
uppfinnare snappade upp idén och förfinade den. Konservburken blev känd
för världen 1810, då britten Peter
Durand fick patent på idén om att konservera och förvara mat i en lufttät
plåtburk.
De första konservburkarna var dock så
tjocka att man var tvungen att använda
hammare och stämjärn för att kunna
öppna dem.
Med tiden förfinades tillverkningsmetoderna och burkarna blev tunnare.
Till att börja med tillverkades plåtburkarna för hand. Små fabriker startade runt om i England. Men produktionshastigheten var inte särskilt imponerande. En riktigt skicklig arbetare
kunde framställa tio konservburkar –
per dag….
Nyheten om de fantastiska konservburkarna spreds bland annat genom
upptäcktsresande, kapprustningen i krig
och via immigranter över världen. När
efterfrågan ökade så mekaniserades
tillverkningen av burkarna och antalet
burkar som tillverkades per dag ökade
markant.
Släng rätt
Och nästa gång du ska slänga en konservburk ska du skänka miljön en extra
tanke.
Det vill säga, släng burken i rätt återvinningsbehållare. Inte bland hushållssoporna...
Hämta värmen från naturen.
Och tryggheten från oss.
IVT FÖRSÄKRING
359001
års
KOMPRESSORSFÖRSÄKRING
6 ÅRS TRYGGHETSFÖRSÄKRING
På IVT är vi ensamma i Sverige om att ge dig 10 års försäkring på kompressorn och 6 år på
värmepumpen. Inte för att det är särskilt troligt att du behöver utnyttja det – vi är enda
tillverkaren som har värmepumpar som klarar Svanens höga miljö- och kvalitetskrav. Men det
kan ändå vara skönt att känna tryggheten. Och apropå trygghet: Om du mot förmodan skulle få
ett driftsstopp i din värmepump, så kommer vi hem till dig inom 24 timmar och åtgärdar det.*
Kontakta din närmaste återförsäljare för en kostnadsfri energikalkyl. Välkommen!
*Fullständiga villkor för vår 24-timmarsgaranti hittar du på www.ivt.se.
Återförsäljare:
www.ivt.se
IVT CENTER OLOFSTRÖM - RONNEBY / ACHIEVE ENERGISYSTEM AB Östra Storgatan 38, Olofström tel. 0454-990 10, Kungsgatan 8, Ronneby 0457-168 00
IVT CENTER JÖNKÖPING / PERSSONS RÖR & VÄRME AB Granitvägen 10, 553 03 Jönköping tel. 036-34 92 40
IVT CENTER KALMAR / VÄRME & KYLTEKNIK I VASSMÖLÖSA AB Fölehagsvägen 10, 392 39 Kalmar tel. 0480-321 90
IVT CENTER KRONOBERG / TEAM PTL AB Verkstadsgatan 18, 352 46 Växjö tel. 0470-211 90
IVT CENTER OSKARSHAMN / OSKARSHAMNS VÄRMEPUMPSTEKNIK AB Köpmangatan 15, 572 30 Oskarshamn tel. 0491-76 93 80
IVT CENTER TRANÅS - NÄSSJÖ - VETLANDA / LINDS & KÄLLMANS AB Metallgatan 3, 573 38 Tranås tel. 0140-38 61 30, 0380-37 37 70, 0383-190 30
IVT CENTER VÄRNAMO / PERSSONS RÖR & VÄRME AB Malmövägen 14, 331 42 Värnamo tel. 0370-51 05 80
IVT CENTER VÄSTERVIK Folkparksvägen 58 D, 593 62 Västervik tel. 0490-127 01
26
Sverige tvåa i Europa
edan starten 1986
har Svensk
GlasÅtervinning
byggt upp glasinsamling,
informerat och fört upp oss
svenskar till en hedersam
andraplacering i Europa!
S
Vad det handlar om? Återvunnet glas
såklart! Det har blivit en kultur det
här med glasåtervinning. På något
annat sätt går det inte att beskriva svenskarnas kärlek till behållarna för glasinsamling som vi ser runt om i vårt
samhälle.
När Svensk GlasÅtervinning föddes
och såg dagens ljus 1986 var vi svenskar ett ganska oupplyst folk när det
handlade om just återvinning. Bolagets huvuduppgift på den tiden var att
informera allmänheten om vikten av
att ta till vara på vårt glas samt att
hjälpa landets kommuner med att
hantera det som samlades in. Men det
var då det och sedan dess har mycket hänt. Efter ett riksdagsbeslut 1994
om ett producentansvar för förpackningar gick insamlingsuppdraget till
Svensk GlasÅtervinning och det har
skötts på ett sådant sätt så Sverige idag
kan stoltsera med en hedersam andraplats i Europa när det handlar om
mängden insamlat glas per person.
Ledord
När vi lämnar vårt glas på en av landets 7 000 insamlingsplatser gör vi ett
aktivt val för vår miljö. Frank Tholfsson, vd på Svensk GlasÅtervinning
får förklara:
– Vi i Sverige har verkligen börjat förstå vikten av att värna vår miljö. Jag
har varit vd i bolaget under åtta år nu
och jag ser en rejäl attitydförändring
under åren som gått. Framtiden stavas
miljö och återvinning, så enkelt är det!
Glasåtervinning sparar ju våra naturtillgångar och minskar energiförbrukningen.
När återvunnet glas smälts till nytt
glas minskar energiförbrukningen
med 20 procent än när man utgår från
råvarorna sand, soda och kalk.
Glastillverkning med återvunnet glas
avger dessutom mindre mängder koldioxid än glastillverkning som baseras på nya råvaror. Vi pratar alltså om
glasets egna kretslopp.
Var sak har sin plats
Varje vecka tar Svensk GlasÅtervinning emot 3 500 ton glasförpackningar
i sin anläggning i Hammar. Där sorteras, krossas och förädlas det insamlade
glaset till ny råvara. Mycket glas blir
det alltså och det är inte så konstigt
när Sverige är ett av världens bästa
länder på insamling av glas!
Över 90 procent av alla glasförpackningar lämnas tillbaka till återvinning
och det är riktigt, riktigt bra! Men
på en viktig punkt kan vi bli ännu
bättre. Vi måste lära oss lämna rätt
sak i rätt återvinningsbehållare. Skräp
och fel färgsortering på glaset orsakar problem i återvinningsprocessen.
– Så är det. Vi har under åren lagt stora
resurser på att informera om vikten
av att sortera rätt. Det skapar onödigt
arbete för alla inblandade. Ibland tror
jag det handlar om ren okunskap men
det finns säkert dem som slänger i
glasbehållarna av ren tidspress. I Sverige är vi suveränt duktiga på det här
med glasåtervinning och det gör mig
stolt att få leda ett bolag som får ta del
av både allmänhetens och våra anställdas miljömedvetenhet, avslutar
Frank Tholfsson, vd på Svensk GlasÅtervinning.
Glasförpackningar
Hur stor del av packningarna samlas in?
Insamlingsvolym under åren!
Europatoppen 2007
1.
Schweiz
2.
Sverige
3.
Belgien
4.
Norge
5.
Tyskland
6.
Danmark
7.
Nederländerna
8.
Österrike
9.
Irland
10.
Finland
År
1987
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2003
2006
2008
95 %
94 %
92 %
90 %
87 %
84 %
81 %
80 %
73 %
61 %
Text: Mathias Larsson
Läs mer på www.glasatervinning.se
Steget före
eif Hauge ligger alltid steget före. Glaskonstnären återvinner
innan själva återvinningsprocessen. Av ketchupflaskor, champagneflaskor
och spritflaskor skapar
han med sin teknik, som
nu sprids över hela världen,
fantastiska alster.
L
Leif Hauge arbetade på Älghults glasbruk, beläget i Kronobergs län, i tio
år, varav sex som uppblåsare. Därefter bar det av till Köpenhamn och
en tjänst som glaslärare vid Danmarks
Designskola.
När han blev arbetslös 1991 var det
inte en tragedi utan början till en härlig framtid.
– Jag hade en gammal dröm om att
starta en egen studioglashytta samtidigt som jag alltid arbetat för krets-
Insamlingsvolym
22 000 ton
49 800 ton
75 700 ton
94 200 ton
119 600 ton
143 100 ton
143 800 ton
149 000 ton
151 200 ton
158 700 ton
174 100 ton
loppssamhället och där är ju nya återvinningstekniker av engångsemballage särskilt viktiga.
Efter två års experimenterande och
verkstadsbygge "tände" Heinz på
Hauges glas gjorda av deras enkilos
Ketchupflaskor. Ketchupproducenten beställde 300 karaffer som företagspresenter och kundreklam. Och
Hauges lycka var gjord.
Efter leveransen startade Heinz en
reklamkampanj med det småländska
återvinningsglaset i centrum.
Detta visade sig vara ett lyckat drag
eftersom kampanjen genererade
många inslag i tidningar och tv-program. Det startade en "snöbollseffekt"
med företag som ville skapa sig en
miljöprofil bland annat genom att återvinna glasemballage.
Framgångssagan var ett faktum.
Förutsättningarna förbättrades ytterligare året efter Hauges start, 1995,
då en lag kom om företagens skyldighet att ta ansvar för sitt glasemballage.
Sedan dess har en rad stora företag
anlitat Leif Hauge.
– De vill ofta ge bort flaskor som
presenter och julklappar, säger han.
Letar flaskor
–Jag åker till återvinningscentralen
och står sedan med en lång räfsa och
rotar i det yttersta lagret tills jag hittar vad jag söker. Allt som är ovanligt
tar jag hand om och formar om, berättar Leif.
Även om Leif Hauge inte smälter
några flaskor, så smälter många för
hans flaskor. Folk står i kö för att glas-
Återvinningsgrad
17 %
38 %
58 %
56 %
72 %
84 %
86 %
84 %
92 %
92 %
94 %
Frank Tholfsson,
vd på Svensk
GlasÅtervinning.
konstnären ska omforma deras gamla glas och flaskor.
Leif Hauges glas har blivit inne och
skymtar nu i diverse inredningsmagasin.
– Det känns roligt, men samtidigt har
det blivit lite väl mycket att göra, vilket gjort att jag blivit lite bekymrad
för min hälsa. Jag försöker att sprida
jobben till flera, säger Leif.
Förarbetet innan en flaska blir exempelvis en vacker vas är tidsödande.
Först läggs flaskorna i blöt för att
etiketterna ska kunna lossas utan
skador eftersom många vill ha den påklistrad när glaskonstnären är klar
med sitt jobb.
Sedan måste flaskorna diskas noga.
Och efter att konstglaset är klart ska
det poleras och sist signeras av konstnären själv.
I fokus
Miljöarbetet har alltid varit i fokus för
Leif Hauge och han har alltid legat
steget före resten av omvärlden.
Den största miljövinsten beror på att
glashyttan bara gör av med en fjärdedels så mycket energi som en vanlig
hytta gör (en del av energin hämtas
från vindkraft).
– Den andra stora miljövinsten är
att vi återvinner flaskor direkt istället för att smälta om dem, vilket är
mer energikrävande.
– Den tredje miljövinsten är att vi slipper alla farliga utsläpp som andra glasbruk ger, berättar han.
Text: Tobias Sandblom
Foto: Birger Lallo
27
Ju mindre ni köper
av oss, desto bättre.
Som fjärrvärmekund hos E.ON får ni en mängd smarta tjänster
som gör det lätt att få koll på energiförbrukningen och förändra
den. Läs mer på eon.se eller ring oss på 020 -47 47 27.
Värme från solen!
Alltid rätt uppvärmning med FlexiFuel.
Värmmep- ar
pu
Nytt
N
tt lä
lägre
pris!
FlexiFuel-systemet kombinerar olika
värmekällor. Låt solen ge gratis uppvärmning större delen av året medan
värmepump, fjärrvärme, pelletspanna, el, vedpanna eller vedkassett
kompletterar när det är som kallast.
Utvald Sveriges bredaste solfångar-program!
till månadens
produkt
ExoSol P2.4 Solfångare från 6.500 kr
Pris per modul. Installation tillkommer
Tel. 0480-221 20 • www.euronom.se
Läs mer om framtidens värmelösningar på www.euronom.se