RÄTTEN TILL FULLVÄRDIG MAT FIAN g 25 åR I

Download Report

Transcript RÄTTEN TILL FULLVÄRDIG MAT FIAN g 25 åR I

för
n
e
p
m
a
k
i
FIAN - 25 år
t
a
m
ig
d
r
ä
v
l
ul
rätten till f
FIAN International grundades 1986 och var den första internationella människorättsorganisationen som
arbetade med rätten till mat. FIAN är en ideell gräsrotsorganisation som är partipolitiskt och religiöst obunden. Organisationen har rådgivande status i FN. FIAN:s arbete grundar sig på FN:s Allmänna förklaring
om de mänskliga rättigheterna och den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter. FIAN:s vision är en värld fri från hunger där varje människa åtnjuter sina mänskliga rättigheter i
värdighet, framför allt rätten till mat.
Utgiven av FIAN International www.fian.org
Redigerad av Wilma Strothenke
Layout: Ewa Garcia Folmer
Tryckt på återvunnet papper i Tyskland på Integra, Walldorf
September 2011
Fotografer:
Tom Henning Bratlie (omslagsfoton)
Mohan Dhamotharan (s 3),
James Rodríguez, MiMundo.org s.9),
Roman Herre (s 4, 11),
Ademir Luna Rodriguez/OPI s 3),
FIAN International s 5, 8, 17),
Sebastian Rötters (s 6),
FIAN Philippines (s 10),
FIAN India (s 12),
FIAN Belgium (s 14),
FIAN Nepal s 15)
2
Innehållet i denna publikation får citeras under förutsättningar att källan nämns.
Utgivaren vill få en kopia av det dokument där denna rapport har används
eller citerats.
Utgiven med finansiellt stöd av Europeiska kommissionen.
Innehåll och åsikter i publikationen är FIAN:s och inte Europeiska kommissionens.
Hungern i världen
en människorättslig utmaning
Hungern ökar. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) rapporterar att antalet undernärda människor har ökat dramatiskt under senare
år och att närmare en miljard människor lider av
hunger idag.
Som fallen i denna publikation visar kan de ansvariga för kränkningarna – nationella regeringar i
Nord och Syd, transnationella organisationer och
privata företag – tydligt identifieras och ställas till
svars.
Människor som lider av hunger saknar inte bara
mat. De saknar kontroll över grundläggande
resurser som land, vatten, utsäde eller inkomster
– på samma sätt som de saknar politisk makt och
tillgång till rättssäkerhet. I de flesta fall kan hunger
tillskrivas kränkningar av rätten till mat – en av de
mänskliga rättigheter som har kränkts allra mest.
Detta är FIAN (Food First Information and Action
Network) Internationals arbete.
3
FIAN
25 år i kampen för rätten till mat
För 25 år sedan tog FIAN International sina första
steg för att försvara alla människors grundläggande
rätt till varaktig och oinskränkt tillgång till fullvärdig,
näringsrik och kulturellt anpassad mat som gör det
möjligt för dem att leva sitt liv i värdighet.
FIAN:s mandat har alltid fokuserat på att stödja
människor som kämpar mot orättvisor och förtryck
som hindrar dem från att försörja sig själva och sina
familjer. Denna långsiktiga inställning avspeglas i
organisationens strategi.
”Vår målsättning är att finna konkreta lösningar
i form av verkliga policyändringar för att säkra
människors tillgång till resurser som de behöver
för att försörja sig både nu och i framtiden”,
fastslår FIAN:s generalsekreterare Flavio Valente.
4
För att stödja dem som kämpar för att få sin rätt
till mat förverkligad rapporterar FIAN oavbrutet
om kränkningar av de mänskliga rättigheterna
och hjälper till i uppbyggnaden av individers och
samhällens kapacitet att försvara sina rättigheter
mot regeringar och företag. Som en skapelse av en
grupp engagerade aktivister förblir FIAN den enda
internationella människorättsorganisation som
arbetar uteslutande för att främja rätten till mat.
”Vi var pionjärer i försvaret av de ekonomiska,
sociala och kulturella rättigheterna som
mänskliga rättigheter medan de flesta andra
människorättsorganisationer var begränsade
till medborgerliga och politiska rättigheter”,
minns Rolf Künnemann, en av grundarna.
Under de senaste 25 åren har FIAN International
formaliserat sin roll, växt från ett huvudkontor i
en källare till ett nätverk av nationella kontor i 18
länder, både i Nord och i Syd. FIAN:s individuella
medlemmar överallt i världen deltar i ansträngningarna att fördöma kränkningar av rätten till mat.
FIAN fick rådgivande status i FN år 1989. Detta
har gjort att organisationen har fått inflytande över
försvaret av de mänskliga rättigheterna till förmån
för sårbara grupper inklusive småbönder, jordlösa
och kvinnor.
FIAN har medverkat till utarbetandet av FN:s
General Comment No. 12 om Rätten till Mat år
1999, som är den mest auktoritativa juridiska
tolkningen av rätten till mat. Organisationen var
Photo: UN Photo/Jean-Marc Ferré
också en av huvudaktörerna vid antagandet av de
Frivilliga Anvisningarna (Voluntary Guidelines) för
Rätten till Mat av FAO:s medlemsländer år 2004
och vid antagandet av Tilläggsprotokollet till den
Internationella Konventionen om de Ekonomiska,
Sociala och Kulturella Rättigheterna.
25 års nätverksarbete för att göra skillnad
I alla dessa insatser har FIAN samarbetat nära med
andra enskilda organisationer (NGOs) och sociala
rörelser och har på så sätt utvidgat utrymmet för
civilsamhället på olika nivåer. Margret Vidar, jurist
hos livsmedels- och jordbruksorganisationen FAO,
betonar FIAN:s medverkan i skapandet av nuvarande praxis hos FAO där enskilda organisationer
kan tala på jämställd fot med regeringar: ”När jag
började arbeta på FAO år 1996 var organisationen mycket mindre öppen för enskilda organisationers medverkan än den är nu och (…) FIAN har
spelat en roll i att ändra denna sida av FAO”.
FIAN är också en spjutspets när det gäller ämnen
relaterade till rätten till mat genom samarbete med
andra organisationer i det civila samhället, mest
framträdande i den årliga publikationen Right to
Food and Nutrition Watch. Publikationen tar sig
an besvärliga ämnen, som den ökande produktionen av agrobränslen, tendensen till landgrabbing och debatter om styrningen av världens
matsystem.
Jean Ziegler, vice ordförande i rådgivande
utskottet till FN:s råd för mänskliga rättigheter,
anser att the Watch ”ger en röst åt de miljontals
människor som kämpar varje dag för att på ett
värdigt sätt förse sina familjer med mat”.
Precis som hungern har många olika ansikten har
kampen för rätten till mat många dimensioner.
Som Olivier de Schutter, FN:s specialrapportör
för rätten till mat, förklarar: ”FIAN gör mycket
mer än att bara bekämpa hungern. Att kunna
försörja sig själv är en mänsklig rättighet”.
5
Rätten till fullvärdig mat
”Rätten till fullvärdig mat är förverkligad när
varje man, kvinna och barn, ensamma eller
tillsammans med andra, alltid har fysisk och
ekonomisk tillgång till fullvärdig mat eller
möjlighet att inhandla den”. General Comment
No. 12 av Kommittén för ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter (1999).
6
I samarbete med andra ingriper FIAN i beslutsprocesser som påverkar människors förverkligande av
sin rätt till mat. För att göra detta strävar FIAN efter
att påverka mäktiga aktörer och informera samhällen och individer om deras rättigheter. Genom att
fästa internationell uppmärksamhet på kränkningar
av dessa rättigheter vill FIAN skydda, uppmuntra
och bidra till de ansträngningar som görs av dem
som kräver sin rätt till mat.
Fallbeskrivningarna i denna broschyr framhåller
olikheterna i dessa kränkningar som varierar från
att ha blivit nekad tillgång till säkert och rent vatten,
via vräkning från hävdvunnen mark för att bana väg
för gruvbolag, till regeringars misslyckande med
att genomföra program för social trygghet och att
genomdriva lagstiftning som förhindrar
landgrabbing.
Dessa fall visar också att de som påverkas mest av
hunger och undernäring ofta är de mest sårbara.
De löper större risk att utsättas för kränkningar
på grund av marginalisering baserad på etnicitet,
hälsa, kön eller ålder.
Regeringar i det globala Nord och Syd, transnationella organisationer inklusive Världsbanken
och privata företag är bland dem som ofta kränker
rätten till mat. Många av dessa kränkningar är
följder av systematiska orättvisor som lever vidare
på grund av orättvis mark-, handels- och investeringspolitik.
De vars rättigheter har kränkts, och stödorganisationer som FIAN, har med gemensamma
ansträngningar bidragit till fallens framsteg eller
lösning. Men, även när en domstol har beslutat
till människors fördel eller när en länge emotsedd
policy till slut antas, är noggrann kontroll av att rätten till fullgod mat efterlevs i praktiken nödvändig.
FIAN kommer att delta i detta arbete fram till dess
att rätten till daglig mat och ett värdigt liv för alla
har förvandlats från dröm till verklighet.
För att få veta mer om följande fall gå till www.
fian.org för dokumentärer, foton, bloggar och
rapporter.
7
BRASILIEN
Bränsle eller mat – ursprungsfolket Guaraní-Kaiowás ord sprids
Guaraní-Kaiowá, ursprungsbefolkningen i Mato
Grosso do Sul i Brasilien, tvingas utstå såväl hälsoproblem som sociala problem med undernäring,
alkoholism och till och med ungdomars självmord.
Dessa tragedier, som skulle ha kunnat förhindras,
är konsekvenserna av att de har fördrivits från
traditionell mark för att bana väg för monokulturer
av agrobränslen - sockerrör och etanol.
De som blir de första offren för kränkningar av
rätten till mat är barnen. Mellan 2005 och 2008
dog 34 av lokalbefolkningens barn under fem års
ålder av näringsrelaterade orsaker i Mato Grosso
do Sul medan ytterligare 600 identifierades som
undernärda.
8
Under tiden har Brasiliens regering försummat att
tillämpa utstakandet av ursprungsbefolkningens
områden i linje med de konstitutionella bestämmelser som skyddar Guaranís rätt till mark och
naturresurser. Denna process är ett viktigt formellt
steg i den juridiska kampen för att få tillbaka
marken. Plantageägare har motsatt sig kartläggning av marken av antropologer och har hotat med
fysiskt våld och rättsprocesser.
FIAN har stött Guaranís kamp i många år på
många olika sätt. Europeiska FIAN-avdelningar
samarbetade i Guaraní-Kaiowá-fallet i en treårig
kampanj för att öka kännedomen om fallet. Under
denna tid reste en delegation från GuaraníKaiowá runt i Tyskland, Sverige, Norge och
Belgien. Lokala FIAN-volontärer välkomnade
delegationen, anordnade offentliga framträdanden och mediakontakter och uttryckte sin solidaritet. Ett filmteam reste till Brasilien för att göra
en dokumentär som avslöjade för en större publik
de svåra förhållanden som Guaraní har tvingats
leva under och de kränkningar som har utförts av
de transnationella företagen i jordbruksbranschen
som driver plantagen.
Bara obegränsad tillgång till deras förfäders mark
kommer att uppfylla Guaraní-Kaiowás rätt till
fullvärdig mat. ”Detta är vår matkorg”, säger den
lokale ledaren Carlitos från Paso Pirajú medan
han pekar i riktning mot den odlade marken.
”Bara jorden kan garantera vår mat.”
GUATEMALA Hur driften av en guldgruva kan förstöra tillgången
till vatten och kränka lokalbefolkningens rättigheter
I Guatemala har Marlinguldgruvan en djupt
negativ effekt på lokalbefolkningens tillgång till mat
och vatten. Gruvverksamheten använder väldiga
mängder vatten och förorenar kvarvarande
reserver. Höga nivåer av giftiga tungmetaller har
identifierats i blod- och urinprover hos enskilda
medlemmar av lokalbefolkningen.
Efterforskningar i lokalsamhället år 2005
avslöjade att mer än 90 procent av invånarna
i Sipacapa var motståndare till Marlinprojektet.
År 2010 förklarade FN:s specielle rapportör för
ursprungsbefolkningar, James Anaya, och en
expertkommitté från FN:s internationella arbetsorganisation (ILO) att regeringen hade godkänt
licensen för gruvdrift utan fritt och informerat
samtycke från de berörda samhällena.
I maj 2010 beviljade the Inter-American Commission on Human Rights försiktighetsåtgärder
till skydd för medlemmarna av 18 ursprungssamhällen i Guatemalas Västra Högländer. Dessa
åtgärder inkluderar ett temporärt inställande av
verksamheten i Marlingruvan. Gruvan drivs av det
kanadensiska företaget Goldcorp.
Människorättsförsvarare, inklusive representanter
för lokalbefolkningen, har hindrats från att protestera mot gruvan med våld. En ledare för
motståndsrörelsen mot gruvan sköts i sitt hem
den 7 juli 2010 efter inställandet av gruvdriften.
Denna brutala kriminella handling och andra
kriminella aktiviteter har till största delen ignorerats av myndigheterna.
Sedan 2004 har FIAN upprepade gånger besökt
området där Marlingruvan ligger och tagit kontakt
med lokala myndigheter och framfört krav som
stöder befolkningens kamp mot gruvan. Tillsammans med internationella människorättsgrupper och nätverk har FIAN genomfört
gemensamma Fact Finding Missions som har
bidragit till att fallet har fått internationell uppmärksamhet.
I samförstånd med andra europeiska organisationer har FIAN öppet ifrågasatt skandinaviska
allmänna pensionsfonders policy som aktieägare i
Goldcorp. Både Norge och Sverige har förbundit
sig att tillämpa de krav som ställs i internationella
överenskommelser om mänskliga rättigheter och
måste förvissa sig om att statliga pensionsfonder
inte investerar i organisationer som är inblandade
i kränkningar av mänskliga rättigheter.
9
Filippinerna
Kampen för jordbruksreformer – viktig för rätten till mat
I Filippinerna har många bönder inte tillgång till
mark och arbetar som arrendatorer eller sharecroppers, dvs de odlar någon annans mark och
måste ge en viss del av skörden till markägaren,
trots att det finns en allmän policy för markfördelning.
The Comprehensive Agrarian Reform Program
(CARP) från 1988 fastställer att privat jordbruksmark som överstiger fem hektar ska fördelas
bland bönder som saknar mark. Fastän delat
arrende går emot den offentliga policyn i CARP
är 300 kokosnötsbönder på den 1 716 hektar
stora haciendan Matias på Bondochalvön anställda som sharecroppers. Detta tvingar dem att ge
upp till 70 procent av skörden till markägaren, ett
exploaterande system som resulterar i utsugning
av familjerna och kränkning av deras rätt till mat.
10
År 2004 mobiliserade sig de berörda lokalsamhällena och begärde att den filippinska staten
skulle genomföra en omfördelning av mark. Som
svar påbörjade Avdelningen för Jordbruksreformer
markfördelningsprogrammet och utfärdade ett
direktiv (Notice of Coverage) till markägaren och
genomförde en inledande granskning av ägorna.
Markägaren har sedan dess försökt att undvika
direktivet genom att leja personer som hotat och
kört bort bönderna och i ett fall orsakat allvarliga
skador. Anklagelser om brott har riktats mot
flera bönder vilket har resulterat i att de har fått
fängelsestraff.
År 2004 lanserade FIAN Filippinerna utbildningsprogram om rätten till mat i lokalsamhällena,
vilka inkluderade genomförandet av reformprogram för jordbruket. Under tiden pressade
FIAN på regeringen på olika nivåer för att få den
att tillmötesgå petitionärernas krav på rätten till
mat. Dessa aktioner kompletterades med lokala
enskilda organisationers initiativ och brevkampanjer utförda av FIAN International. FIAN tog också
upp fallet i en parallell rapport till FN.
I mars 2010 tilläts nio vräkta bönder att återvända till sin mark av regeringen trots motstånd
från markägarna. Detta skedde efter det att the
Department of Agrarian Reform Adjudication
Board hade beslutat att deras vräkning var olaglig.
Granskningen av Hacienda Matias återupptogs.
FIAN Filippinerna kommer att följa upp detta fall
tills fördelningsprocessen är avslutad.
KAMBODJA
Säg nej till land grabbing – tyska direktörer för investeringsfonder bär ansvaret
FIAN Tysklands arbete med land grabbingfall i
Kambodja visar hur noggranna undersökningar
av fall av kränkningar av mänskliga rättigheter
kan tilldra sig medias uppmärksamhet och ha
inflytande på stora företags uppförande.
Spannmålsmark och jordbrukets infrastruktur har
blivit attraktiva som investeringsmöjligheter både
för privatpersoner och institutioner. Fiskodlingar utanför kuster i matkrisens kölvatten och
uppsvinget för agrobränslen är viktiga drivfjädrar
för investeringar i utländsk mark. En ofta förekommande följd av denna aktivitet, känd som land
grabbing, är att lokalbefolkningen fördrivs.
Kambodja är ett eftertraktat mål för land grabbers.
I generationer har bönder i detta land, som till
största delen är ett jordbruksland, bibehållit en
traditionell livsstil genom att odla frukt och ris och
samla resurser från skogarna. År 2006 störde
bulldozers friden i Koh Kong-provinsen för att
bana väg för sockerrör och därigenom beröva
lokalsamhällena deras mark och naturresurser
som är nödvändiga för att uppfylla deras rätt till
mat. Den thailändska firman Khon Kaen Sugar
Industry, en tillverkare och distributör av socker
och melass och en framstående etanolproducent, är en av investerarna. Med partners från
Kambodja och Taiwan hade Khon Kaen förvärvat
ett 90-årigt, 19 100 hektar stort, arrende av mark
i Kambodja för att producera socker med destination Europeiska Unionen.
Som svar på den påtvingade vräkningen av bybor
i distriktet Sre Ambel, avslöjade FIAN Tyskland
och några andra av civilsamhällets organisationer kopplingar mellan Khon Kaen och en tysk
investeringsbank. DWS Investment, fondförvaltare
för Deutsche Bank Group, har investerat minst
270 miljoner euro i företag som gör direkta upphandlingar av jordbruksmark. Minst tre miljoner
hektar jordbruksmark ägs av dessa företag i Sydamerika, Afrika och Sydostasien. När ett utbrett
mediaintresse följde, inklusive en redogörelse på
bästa sändningstid i tysk television, gjorde DWS
sig av med sina aktier i Khon Kaen Sugar Industry.
11
INDIEN
Att få tillgång till vatten – vykortskampanj påverkar Indiens regering
Tillgången till säkert vatten är en viktig förutsättning för rätten till mat. I flera år kämpade de 300
invånarna i byn Ghaneshpur i Rae Bareli-distriktet
i staten Uttar Pradesh för att få tillgång till säkert
vatten.
Den lokala källan som skulle ha försett byborna
med säkert vatten förorenades. Hudsjukdomar,
binnikemaskar och diarré var ett vanligt följd av
att dricka det gulaktiga, salta vattnet. Därför var
byborna tvungna att förlita sig till att gå till fots
den långa vägen till en by i närheten för att hämta
vatten. Den tre timmar långa vandringen fram och
tillbaka hade sitt pris både när det gällde hushållsoch jordbruksarbete, liksom barnens utbildning.
12
År 2009 startade FIAN Norge en vykortskampanj
som krävde tillgång till rent vatten för invånarna i
Ghaneshpur. Hundratals norska medborgare deltog i ”blå oktober”-kampanjen för rätten till vatten.
Som en del av en internationell forskningsresa till
Indien senare samma år överlämnade represen-
tanter från FIAN Norge och FIAN Uttar Pradesh
personligen signerade vykort till direktören för
vattenverket i Uttar Pradesh, Mr. Srivastava. Han
beordrade genast att prover skulle tas på vattnet
och organiserade därefter en 900 fot (270 meter) djup brunn som nu förser byborna med vatten
som är fritt från föroreningar och kan användas för
jordbruk, matlagning och som dricksvatten.
FIAN följer upp fallet för att försäkra sig om att
vattenverket i Uttar Pradesh fortsätter att leverera
rent vatten.
Mr. Hemraj, en 70 år gammal jordbruksarbetare
och lokal ledare uttryckte sin glädje: ”Äntligen har
vi fått dricksvatten och mina barnbarn slipper
att fara illa. Vi tackar FIAN och alla dem som
följde oss i vår långa kamp.”
COLOMBIA
Bondesamhälle har framgång i författningsdomstol
Ett författningsdomstolsbeslut till förmån för 123
familjer som hade fördrivits från landsbygdsområdet Las Pavas i distriktet Buenos Aires, Colombia,
är en betydande seger för folkets kamp för rätten
till mat.
De fördrevs av polis år 2009 på begäran av två
palmoljeproducerande företag. År 1997 genomförde invånarna i Las Pavas en fredlig ockupation
av oanvänd jordbruksmark och började bruka
den. Sedan dess har de kämpat outtröttligt för
att få behålla den. De saknar helt andra försörjningsmöjligheter och har framhärdat i en årslång
kamp för att formalisera sin besittningsrätt till
området.
Invånarna utsattes upprepade gånger för kriminella angrepp och förföljelse, inklusive tvångsfördrivning, attacker av paramilitära grupper och
förstörelse av skördar och mat. Som motåtgärd
organiserade de sig och bildade Buenos Aires
Peasant Association (ASOCAB) och lämnade
in klagomål som krävde ett upphävande av det
rättsliga beslut som beordrade deras fördrivning
år 2009.
FIAN och olika colombianska organisationer
stödde familjerna i Las Pavas i deras kamp. FIAN
startade två blixtaktioner och bad sina medlemmar
i olika länder att skriva till Colombias president
och begära att han skulle vidta de åtgärder som
krävdes för att formalisera familjernas äganderätt
till marken. År 2009 skickade FIAN tillsammans
med andra organisationer en sammanfattande inlaga (Amicus Curiae brief) till domaren som hade
hand om fallet och erbjöd information som kunde
hjälpa domstolen att fatta beslut i fallet.
I maj 2011 fann Colombias författningsdomstol
till slut att de åtgärder som ledde till tvångsfördrivningen av familjerna i Las Pavas hade varit
olagliga och beordrade en ny prövning av frågan
om äganderätten till marken. Under förutsättning
att den nya prövningen genomförs på ett lagligt
sätt kommer bondesamhället så småningom att
tillerkännas rätten till marken – och deras försörjningsmöjligheter kommer att garanteras.
Ledaren i Las Pavas-området, Misael Payares
Guerrero, har betonat vikten av FIAN:s och andra
organisationers roll: ”Vi behöver internationellt
stöd för att försvara våra rättigheter, eftersom
vi vill leva ett liv där respekten, inte bara för
människor utan också för naturen, prioriteras”.
13
UGANDA
Vräkta kämpar för att få tillgång till rättvisa och mark
I augusti 2001 vräkte Ugandas armé över 2 000
människor från deras hem och mark i Mubendedistriktet i Uganda. De utförde regeringens order
som hade arrenderat ut lokalbefolkningens mark
till Kaweri Coffee Plantation, ett dotterbolag till det
Tysklandsbaserade Neumann Kaffee Gruppe.
62-årige Elias Mbabazi minns: ”Dagen då vi
vräktes var jag hemma. Soldater bokstavligen
stormade vår mark, sköt några skott i luften och
körde iväg oss. Sedan demolerade de vårt hus
där vi hade bott i 17 år. Vi sökte skydd i skogarna
i närheten. Vår boskap sprang sin väg och vår
jordbruksmark förstördes. Två av mina barn dog
till följd av den våldsamma vräkningen.”
I mer än 10 år har Ugandas myndigheter och
Neumann Kaffee Gruppe hindrat den juridiska
processen och undvikit förhandlingar om en överenskommelse som skulle kompensera de vräkta
utan medverkan av någon domstol.
14
FIAN har stött Mubendefolkets kamp sedan
2002. Gemensamt har man krävt att Ugandas
regering inte bara ska ta sitt ansvar och respektera
de mänskliga rättigheterna utan också att Tyskland,
där Neumann Kaffe Gruppe är baserad, lever upp
till sitt utomterritoriella ansvar.
FIAN-aktivister anordnade uppmärksammade
gatuaktioner för att sätta offentlig press på de ansvariga aktörerna i detta fall. År 2008 framfördes
en ”symbolisk vräkning” under parollen ”Coffee
To Go” utanför Neumanns kontor i Hamburg. År
2011, på 10-årsdagen av vräkningen, protesterade FIAN-aktivister i flera europeiska städer
och framförde återuppföranden av det som hade
skett framför Ugandas ambassader.
År 2009 ingav FIAN och de vräkta ett klagomål
till Tysklands OECD Contact Point och åberopade att Neumann kränkte OECD:s riktlinjer för
multinationella företag. År 2011 lade OECD ned
fallet utan att det hade fått någon lösning.
Internationella påtryckningar har bidragit till att
domstolsförhandlingarna har återupptagits i
Uganda, men tio år efter vräkningen är förövarna
undantagna från straff. Så länge denna strafflöshet
fortsätter kommer FIAN att stödja de vräkta i
deras kamp för rättvisa.
NEPAL
Hur utbildning i rätten till fullvärdig mat hjälper HIV/AIDS-smittade kvinnor att överleva
HIV/AIDS är utbrett i Accham i västligaste Nepal.
Det är vanligen manliga gästarbetare som har
ådragit sig sjukdomen när de har rest till Indien.
Gästabete är vanligt förekommande eftersom
många människor helt saknar eller äger ytterst lite
mark som de kan odla mat på. Möjligheterna att få
någon anställning i hemtrakten är sällsynta.
När de väl har blivit smittade av sjukdomen är
många familjer tvungna att sälja mark och andra
tillgångar för att få råd med läkemedel och mat.
Detta har drivit många hushåll längre in i hunger
och undernäring. Änkor lämnas ofta med ansvaret
att föda sina familjer utan vare sig inkomster, mark
eller anställningsmöjligheter. Då de själva har blivit
smittade med HIV måste de kämpa mot fysisk
svaghet och social stigmatisering. De avvisas ofta
från sin utvidgade familjekrets och berövas sin rätt
till egendom.
Näringsrik mat och hälsovård är nödvändiga för
effektiv behandling av HIV/AIDS. Ändå har de
drabbade begränsad kapacitet att tjäna pengar för
att köpa mat eller att producera tillräckligt för att
klara sig själva. Staten Nepal är skyldig att
tillmötesgå rätten till mat för alla sina medborgare
genom åtgärder som sociala välfärdsprogram.
FIAN Nepal har stött lokala organisationer i de
utvecklingsprogram som syftar till att utbilda
människor och göra de drabbade samhällena
mottagliga för rätten till mat och HIV/AIDSdrabbades speciella behov. Ett resultat har varit
bildandet av en ”kampkommitté”. Under tiden,
som en reaktion på påtryckningar från FIAN och
andra sympatisörer, har den lokala regeringen i
Accham godkänt en policy på distriktsnivå som
omfattar upprättandet av en fond för HIV/AIDSsmittade kallad HIV/AIDS Victim Food Support
Fund, som har försett drabbade ensamstående
kvinnor med 100 nepalesiska rupier (1 euro) per
månad sedan 2010.
Även om beloppet är långt ifrån tillräckligt
har initiativet uppmuntrat drabbade grupper i
granndistrikten att verka för en liknande policy
och har satt igång lobbyarbete för en sådan
policy på nationell nivå.
15
Agera
NU
De positiva resultat som har identifierats i dessa fall hade
inte varit möjliga utan deltagande av aktivister, medlemmar och supporters i FIAN och likasinnade organisationer runt om i världen.
FIAN Internationals nätverk består av individer och
grupper från Asien, Afrika, Europa och Syd- och Nordamerika, som med gemensamma krafter gör rätten till
mat till verklighet.
Bli en del av detta globala nätverk och ta ställning mot
kränkningar av rätten till fullvärdig mat och relaterade
mänskliga rättigheter.
FÖR MER INFORMATION:
•
•
•
•
•
Gå in på www.fian.se
Prenumerera på FIAN:s nyhetsbrev
Prenumerera på FIAN:s RSS-flöde
Bli vän med FIAN på Facebook
Följ FIAN på Twitter
ENGAGERA DIG:
•
•
•
Delta i FIAN:s blixtaktioner
Bli medlem i FIAN
Bilda en lokal FIAN-grupp där du bor
BIDRA:
Ge en gåva via PayPal:
http://www.fian.org/get-involved/donate
16
www.fian.org, www.fian.se
17
FIAN I VÄRLDEN
FIAN International
Secretariat
Willy-Brandt-Platz 5
69115 Heidelberg
P.O. Box 10 22 43,
69012 Heidelberg
Germany
Phone: +49-6221-65300-30
Fax: +49-6221-65300-33
[email protected]
www.fian.org
FIAN International
Secretariat - Geneva office
Maison des Associations
15, Rue des Savoises
1205 Genève
Switzerland
phone: +41-22 328 03 41
[email protected]
[email protected]
FIAN SECTIONS
FIAN Austria
Schwarzspanierstraße 15/3/1
1090 Wien
Austria
phone: +43-01 - 2350239
[email protected]
www.fian.at
FIAN Belgium
Rue van Elewijck 35
1050 Bruxelles
Belgium
phone: +32-264 084 17
[email protected]
www.fian.be
FIAN Brazil
Rua 19, N. 35 Ed. Dom Abel-Sala 03
Centro - CEP74030-090
Goiânia-GO
Brazil
phone: +55-62 3092 4611
[email protected]
www.fianbrasil.org.br
FIAN Germany
Briedeler Straße 13
50969 Köln
Germany
phone: +49-221 702 0072
[email protected]
www.fian.de
FIAN Ghana
P.O.Box 2062
Accra
Ghana
phone: +233-244 656632
[email protected]
18
FIAN Honduras
Colonia Tepeyac,
Boulevard Las Minitas
Apartamentos Vista
Hermosa No. 17
Tegucigalpa
Honduras
Mailing address:
Apdol Postal 5303
phone: +504-213 9258
[email protected]
www.fian.hn
FIAN India
Sanjay K. Rai
7/37 B, (Top Floor), Janpura-B.
New Delhi-110014
India
phone: +91-11 24374437
[email protected]
[email protected]
www.fian.in
FIAN India / Andhra Pradesh
T. Ravi Kumar
5-20/B Ashoknagar, Kothur
Khammam-507003
Andhra Pradesh, India
phone: +91-986 603 5859
[email protected]
FIAN India / Karnataka
c/o John Bosco y Tulip
9th Cross, Bhagyanagar
Belgaum- 590006
India
phone: +91-831 248 4491
[email protected]
FIAN India / Rajasthan
c/o HEDCON/GRAVIS
67/145, Pratap Nagar Housing
Board, Sanganer
303906 Jaipur, India
phone: +91-141 279 2994
[email protected]
FIAN India / Tamil Nadu
11 P.T. Rajan Road, 5 Street
Madurai- 625002
Tamil Nadu, India
phone: +91-452 422 0353
[email protected]
FIAN Norway
Kirkegata 5
0 153 Oslo
Norway
phone: +47-901 38 264
[email protected]
www.fian.no
FIAN India / Uttar Pradesh
c/o Sanjay K. Rai
A-8, Sarvoday Nagar Indira
Nagar
Lucknow- 226016
Uttar Pradesh, India
phone: +91-522 234 9556
[email protected]
FIAN Philippines
91 Madasalin Street,
Sikatuna Village
Quezon City
Philippines
phone: +63-237 439 86
[email protected]
FIAN India / West Bengal
c/o IMSE, 195 Jodhpur Park
Kolkata- 700068
India
phone: +91-332 412 8426
[email protected]
www.fianwb.org
FIAN Sweden
Hammarby Allé 93
12063 Stockholm
Sweden
phone: +46-864 393 47
[email protected]
www.fian.se
FIAN Mexico
Huatusco 39, Col. Roma Sur,
Deleg. Cuauhtémoc
C.P. 06760 México D.F.
México
phone: +55-5111 6256
[email protected]
FIAN Switzerland
Maison des Associations
15, Rue des Savoises
1205 Genève
Switzerland
phone: +41-22 328 03 40
[email protected]
www.fian-ch.org
B.
esh
ng
FIAN Nepal
P.O.Box 11363
Kathmandu
Nepal
phone: +977-1 50 11 609
[email protected]
FIAN Netherlands
De Wittenstraat 25
1052 AK Amsterdam
Netherlands
phone: +31- 6 81243351
[email protected]
www.fian-nederland.nl
FIAN CO-ORDINATIONS
FIAN Burkina Faso
11 BP 963 CMS
Ouagadougou 11
Burkina Faso
phone: +226-707 345 22
[email protected]
FIAN Ecuador
La Isla N27-24 y Jose Valentin,
Sector de Las Casas
Quito
Ecuador
phone: +593-22237622
[email protected]
www.fianecuador.org.ec
FIAN France
15 Rue Georges Jacquet
F-38000 Grenoble
France
phone: +33-630 843376
[email protected]
www.fian.fr
FIAN Zambia
Plot 339, Off Kudu Road
Kabulonga Extension
Lusaka
Zambia
mobile: +26 -60 966425 784
[email protected]
För att få kontakt med FIAN
i andra länder, vänligen kontakta
FIAN Internationals sekretariat.
19