Transcript Arkeologisk rapport 2013

Arkeologisk rapporT 2013:20
Tidigmesolitiska fynd i
Tumlehed
Torslanda 194 | Torslanda socken | Boplats
Förundersökning | Göteborgs kommun
Sara Lyttkens
ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN
GÖTEBORGS STADSMUSEUM
ISSN 1651-7636
© Göteborgs stadsmuseum 2013
Norra Hamngatan 12
411 14 GÖTEBORG
www.stadsmuseum.goteborg.se
REDAKTION
Else-Britt Filipsson
Ulf Ragnesten
Tom Wennberg
OMSLAGETS GRAFISKA FORM
Mimmi Andersson
Omslag: Fastigheten Tumlehed 2:118 vid Torslanda 194. Foto mot norr.
TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN
© Lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3211
KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS
© Göteborgs Stadsbyggnadskontor
FORNLÄMNING TORSLANDA 194
Arkeologisk förundersökning
SAMMANFATTNING
På uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götaland har Göteborgs stadsmuseum utfört
en förundersökning på fastigheten Tumlehed 2:118, Torslanda socken i Göteborgs
kommun. Detta med anledning av exploatering i form av husbygge som skall
utföras på platsen. Fastigheten ligger inom gränserna för fornlämning Torslanda
194 som är en stenåldersboplats med övervägande mesolitisk datering.
Undersökningen utfördes under en dag i oktober och totalt fem schakt grävdes på
de grävbara delarna av tomten. Schakten visade att en stor del av fastigheten var
störd genom äldre dräneringar, ledningsdragning och husfundament. På vissa ytor
påträffades dock rikligt med slagen flinta. Flintmaterialet härrör från den äldsta
delen av mesolitikum, närmare bestämt hensbackakulturen. Detta överensstämmer
med höjden över havet på fastigheten, som låg på 24-26 m. Inga anläggningar
påträffades på fastigheten och fastigheten är så pass störd av sentida omgrävningar
att inga ytterligare ytor fanns att gräva på. Således föreligger inget hinder ur
arkeologisk synpunkt för att marken tas i anspråk för avsedd exploatering.
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Länsstyrelsens beslut nr: GSM dnr
Uppdragsgivare:
Läge:
Ekonomisk karta:
Koordinater i rikets nät: Grävningsorsak: Grävningsinstitution: Datum för undersökning i fält:
Undersökt yta:
Antal arkeologtimmar i fält:
Antal maskintimmar:
Platsledare:
Övriga deltagare i fält:
GSMA nr:
431-27916-2013
1401/13
Dennis Nilsson
Trolldalen, Tumlehed 2:118, Torslanda socken,
Göteborgs kommun (figur 1-3)
7B 1b
E: 134 331,8 / N: 6400 783,6 (SWEREF99 12 00)
Husbyggnation
Göteborgs stadsmuseum
2013-10-30
cirka 1116 m2 (extensivt), cirka 45 m2 (intensivt)
16
8
Ulf Ragnesten
Sara Lyttkens
130021
3
Göteborgs stadsmuseum
Figur 1. Fornlämningens läge (cirkel) på sydvästra Hisingen i Göteborgs kommun. Blå kartan, skala
1:100 000.
4
Tidigmesolitiska fynd i Tumlehed
Figur 2. Fornlämningen läge markerat med pil på fastighetskartan, skala 1:20 000.
5
Göteborgs stadsmuseum
Figur 3. Läget för fastighet Tumlehed 2:118 (svart markering) inom fornlämning Torslanda 194 (markerat i rött).
6
Tidigmesolitiska fynd i Tumlehed
TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ
Fornlämning Torslanda 194 ligger i dalgången Trolldalen i Tumlehed på västra
Hisingen i Göteborgs kommun (figur 1-3). Den skogsbevuxna dalgången sluttar
mot nordväst och utgörs av en bäckfåra som skär genom dalen. Området är i sina
lägre delar belägen cirka 10 meter över havet och i sina övre delar cirka 30 meter
över havet. Den aktuella fastigheten Tumlehed 2:118 är belägen mellan 25 och
30 m över havet och ligger således i de högre partierna av dalgången. Trolldalen
är en sidodal till Tumledalen som även den utgörs av en sprickdal med bäckfåra
som i väster mynnar ut i havet vid Björköfjorden. Området runt dalgångarna
består idag av odling- och betesmark som omges av berg men under stenålder var
Trolldalen en skyddad havsvik i en resursrik skärgårdsmiljö. I närområdet finns
den kända hällmålningen, Torslanda 216, som är den enda kända hällmålningen i
Göteborgsområdet. Denna är daterad till äldre stenålder. I närområdet finns även
flertalet andra undersökta stenåldersboplatser, bl.a. To 150, 161, 177, 182, 187, 193
samt 195.
TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR
Boplatsen Torslanda 194 har varit känd i nästan hundra år och redan 1916 var
Johan Alin på platsen och gjorde en inventering. Vid detta tillfälle påträffades
flinta i form av kärnor, spån och ett par redskap (GAM:10227-10231). Vid flera
senare tillfällen har rikligt med flintfynd från Torslanda 194 lämnats in eller köpts
av museet, exempelvis år 1935 (GAM:53833-53856); år 1939 (GAM:5923859683;46652); år 1942 (GAM:66767-67939;68300-72653 etc). Vid 1968 gjordes
en sonderingsgrävning och vid 1973 en inventering (GAM: 49264 samt 48949).
Platsen har även varit föremål för arkeologiska förundersökningar och antikvarisk
kontroll vid flera tre tillfällen, 1985, 1997 och 2003 (Jeffery 1985; Ling 1997
samt Johansson 2004). Vid dessa tillfällen har ett rikligt flintmaterial framkommit.
En stor mängd bearbetad flinta har även påträffats genom ytplockning på
fornlämningsområdet, främst intill Trolldalsvägens slänt men även på tomter och
i åkrar. Det påträffade materialet är övervägande mesolitiska fynd bestående av
bl.a. skiv- och trindyxor, spån och skrapor men även ett neolitiskt material såsom
tvärpilar och eggen av en tjocknackig yxa har påträffats. I fornlämningsområdets
sydvästra del, på den västra sidan av vägen finns även en skalgrusbank (Jeffery
1985; Johansson 2004).
Vid schakningsövervakningen år 1984 grävdes två provgropar och ett schakt i den
sydvästra delen av Torslanda 194. Vid detta tillfälle påträffades bland annat två
knackstenar, två flintknivar, spån, kärnor och avslag. Materialet var härrörande
från hensbacka- och lihultkultur (Jeffery 1985). År 1997 utfördes en antikvarisk
7
Göteborgs stadsmuseum
kontroll på de lägre delarna av boplatsen. Ett schakt grävdes vilket innehöll
rikligt med flinta i ett kulturlager bland annat bestående av en kärnyxa, en mejsel,
en borrspets, sju knivar och en stor mängd andra redskap främst tillhörande
hensbacka- och lihultkulturen. I schaktet påträffades även två avfallsgropar och en
härd (Ling 1997). Vid förundersökningen 2003 påträffades ett kulturlager och en
avfallsgrop samt flintredskap som daterades till mesolitikums samtliga perioder, det
vill säga hensbacka-, sandarna- och lihultkultur (Johansson 2004). Trots flertalet
tidigare undersökningar i området har man inte tidigare undersökt någon större yta
på fornlämningens övre del eller på så höga nivåer över havet som på den fastighet
som nu planeras för utökad byggnation.
UTSEENDE FÖRE UNDERSÖKNINGARNA
Den aktuella fastigheten är en sommarstugetomt där markägaren planerar ett
nybygge av ett enfamiljshus för åretruntboende. Fastigheten består av grästäckta
ytor med berg i dagen på flera ställen. Enstaka träd, buskar, enklare byggnader och
husgrunder efter gamla skjul finns idag på ytan. Dessa och övrig fritidsverksamhet
på tomten har bidragit till att marken störts och i marken fanns dräneringar, rör
och ledningar som stack upp på flera ställen. Trädgårdens nordöstra del bestod av
en brant bergssluttning med en liten damm ovanför. Vatten flödade ner på området
Figur 4 (ovan): Den
centrala delen av
fastigheten med äldre
byggnader. Foto mot norr.
Figur 5 (t.v.): Fastigheten
med äldre byggnader. Foto
mot sydöst.
8
Tidigmesolitiska fynd i Tumlehed
från denna vattensamling vilket gjorde marken sank. Detta förklarade också alla de
dräneringar som påträffades på ytan. I nordväst och sydväst gränsade fastigheten
mot andra mindre tomter medan den södra delen gränsade mot en mindre parkering
och en grusbacke som ledde ner mot Trolldalsvägen.
UNDERSÖKNINGSMETOD
Undersökningen utfördes med hjälp av en liten grävmaskin som tog upp schakt på
grävbara ytor på fastigheten. Ett par ytor där fyndmängden var stor handgrävdes
med spade och skärslev (Yta 1 och Yta 2, figur 7). Undersökningen dokumenterades på traditionellt sätt med GPS-inmätning, textbeskrivningar samt fotografering.
Redskap och avslag av flinta togs tillvara och presenteras i bifogad fyndtabell
(bilaga 1).
GRÄVNINGSIAKTTAGELSER
Under förundersökningen grävdes totalt fem schakt med en sammanlagd längd av
cirka 45 meter och 1-1,5 meters bredd. I två av schakten (S2 och S4) påträffades
fyndkoncentrationer i form av stora mängder slagen flinta. Nedan följer en
beskrivning av schakten och fyndytorna:
Schakt 1:
0-0,15 meter: Vegetationsskikt.
0,15-0,65 meter: Grus och stora stenar. Enstaka flintor.
0,65 meter: Berg (söder) morän (norr).
Kortare schakt i trädgårdens sydöstra hörn (figur 6). Berg i dagen i den södra delen
av schaktet samt ett par större stenblock. I norr en modern störning samt en stor rot.
Mycket sankt. Fynd av enstaka avslag.
Schakt 2:
0-0,15 meter: Vegetationsskikt och humus.
0,15-0,30 meter: Grusigt siltlager med inslag av stora stenar. Fyndförande lager.
0,30-0,70 meter: Silt.
0,70 meter: Lera.
Långt schakt på framsidan av huset. Tre olika dräneringar (en i sten, en i tegel och
en i cement) som skar genom schaktet (figur 7). I den södra delen av schaktet
påträffades en större flintkoncentration, Yta 1, på ett djup av cirka 0,50 meter.
Denna yta var cirka 2x3 meter stor och innehöll rikligt med slagen flinta, bland
annat flera spån och ett större skivyxe-liknande redskap med tillhuggning
(se bifogad fyndtabell).
9
Göteborgs stadsmuseum
Schakt 3
0-0,20 meter: Vegetationsskikt och humus
0,20-0,35 meter: Grus och stora stenar med enstaka flintor.
0,35 meter: Silt.
Kortare schakt på baksidan av huset. Fynd av enstaka flintor.
Schakt 4:
0-0,10 meter: Vegetationsskikt.
0,10-0,20 meter: Grusig silt. Fyndförande lager.
0,20 meter: Sandig silt med större stenar.
Längre schakt i trädgårdens östra del. En större fyndkoncentration påträffades i
schaktets norra del, Yta 2. Yta 2 var cirka 1,5x2 meter stor och innehöll rikligt med
slagen flinta. En elledning skar över schaktet och schaktets södra del var stört av
rötter och sten.
Schakt 5:
0-0,15 meter: Segetationsskikt och humus.
0,15 meter: Påfört grus med flera dräneringar som skar genom schaktet.
Fyndtomt.
Figur 6. Schakt 1 dras i fastighetens sydöstra hörn. Foto mot väst.
10
Tidigmesolitiska fynd i Tumlehed
Figur 7. Schaktens och fyndkoncentrationernas läge på fastighet Tumlehed 2:118, Torslanda 194. Gula markeringar visar husens
läge medan streckade linjer visar dräneringar och elkablar.
11
Göteborgs stadsmuseum
NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR
Inga naturventenskapliga analyser utfördes under förundersökningen.
FYNDBESKRIVNING
På fastighet Tumlehed 2:118 påträffades rikligt med slagen flinta. Flintan fanns
huvudsakligen i två koncentrationer på tomten. Dessa kallades Yta 1 och Yta 2.
Den slagna flintan på ytorna var vitpatinerad men inte mycket svallad (figur 8).
Flintan utgjordes främst av långa spån och spånliknande avslag samt ett par kärnor
och mikrospån. Ett par tillhuggna redskap påminde om skivyxor till formen. Den
ena av dessa var dock en knacksten (figur 9) och den andra klassades som avslag
med tillhuggning (figur 8, längst ner till vänster).
Flintmaterialet härrör från den äldsta delen av mesolitikum, närmare bestämt
hensbackakultur vilket ett par ledartefakter visar. Exempelvis påträffades tre
stycken plattformskärna typ D som är typiska för denna period. Flintmaterialet har
sorteras i enlighet med Andersson, S, m.fl. Sorteringsschema för flinta.
Fyndrapporter 1978 och redovisas i bifogad fyndtabell. Övrig flinta kasserades efter fyndsortering. Flintan låg företrädesvis i ett gruslager direkt under vegetationsskiktet. Fyndlagret var cirka 0,10 m tjockt. Därunder framkom ett siltlager som var
fyndtomt.
Figur 8. En del av det fyndmaterial som
påträffades vid Torslanda 194. Bland
fynden fanns bland annat stora mängder
spån och avslag.
Figur 9. En greppvänlig knacksten i flinta.
Påträffad vid Yta 2 i schakt 4 (se fyndtabell)
12
Tidigmesolitiska fynd i Tumlehed
TOLKNING OCH DATERING
Flintmaterialet daterades till den tidigaste delen av av mesolitikum, det vill säga
hensbackakultur som varade under perioden 9500-8000 f. Kr. Denna datering
överensstämmer med höjden över havet på fastigheten, som var 24-26 meter
samt tidigare fynd som gjorts på fornlämningen. Under hensbackaperioden var
havsnivån cirka 25 meter högre än idag vilket visar att boplatsen legat nära den
dåtida strandlinjen. Ytan tolkades som del av den mesolitiska boplats som redan
konstaterats på området inom fornläming Torslanda 194.
ANTIKVARISK BEDÖMNING
Fastigheten uppvisade ett intressant fyndmaterial från tidigmesolitikum. Detta
material uppträdde på enstaka platser på tomten, där inte moderna ledningsdragningar, dräneringar och annat hade stört fyndlagret. Fastigheten var så störd av
dessa sentida omgrävningar att inga ytterligare ytor finns att gräva på. Inga
anläggningar påträffades och ytan är därför färdigundersökt ur arkeologisk
synpunkt. Inget hinder föreligger därför att ta marken inom fastigheten i anspråk
för avsedd exploatering.
LITTERATUR
Andersson, S, m.fl. Sorteringsschema för flinta. Fyndrapporter 1978, s. 215-252.
Jeffery, S. 1985. Rapport över schaktningsbevakning Torslanda 194. Göteborgs
stadsmuseum. Arkeologisk arkivrapport 1985:2.
Johansson, M. 2004. Stenålder i Tumlehed. Arkeologisk förundersökning.
Torslanda 194. Göteborgs stadsmuseum. Arkeologisk arkivrapport 2004:30
Ling, J. 1997. Rapport över antikvarisk kontroll i Göteborgs kommun 1997.
Torslanda socken nr 150, 161, 177, 193, 194 och 195. Göteborgs stadsmuseum.
Arkeologisk arkivrapport 1997:1
13
Fyndtabell
GSMA
130021 :
gr
Material
Schakt
Sakord
1
s1
Avslag
4
102
Flinta
2
s1 yta 1
Avslag med tillhuggning
1
177
Flinta
3
s1 yta 1
Avslag med inhak
1
17
Flinta
4
s1 yta 1
spån
12
93
Flinta
5
s1 yta 1
Avslag
23
259
Flinta
6
s2
plattformskärna D
1
130
Flinta
7
s2
plattformskärna C
1
102
Flinta
8
s2
plattformskärna C
1
71
Flinta
9
s2
Övrig kärna
1
318
Flinta
10
s2
kärnfragment A
1
22
Flinta
11
s2
spån
8
86
Flinta
12
s2
Avslag
46
562
Flinta
13
s3
plattformskärna D
1
74
Flinta
14
s3
Avslag med tillhuggning
1
24
Flinta
15
s3
spån
1
8
Flinta
16
s3
Avslag
6
41
Flinta
17
s4
knacksten
1
140
Flinta
18
s4 yta 2
plattformskärna D
1
59
Flinta
19
s4 yta 2
plattformskärna C
1
148
Flinta
20
s4 yta 2
kärnfragment A
1
28
Flinta
21
s4 yta 2
kärnfragment A
1
14
Flinta
22
s4 yta 2
kort spånfragment
2
18
Flinta
23
s4 yta 2
spån
10
63
Flinta
24
s4 yta 2
Mikrospån
1
1
Flinta
25
s4 yta 2
Avslag
64
167
Flinta
26
s5
spån
1
3
Flinta
27
s5
Avslag
4
50
Flinta
st