Transcript Länkar - Statsvetenskapliga institutionen

STVA01 – STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET
Statsvetenskaplig introduktion
- distanskurs vt 2015
MIKAEL SUNDSTRÖM | MALENA ROSÉN SUNDSTRÖM
K APITEL 1
Välkommen!
“Et nunc reges, intelligite
erudimini qui judicatis
terram”
– Deprimerad centurion i Asterix
på Olympiaden
Välkommen till kursguiden för distanskursen i
statsvetenskaplig introduktion, som ges av
statsvetenskapliga institutionen vid Lunds
universitet. Dokumentet innehåller både rent
kursteknisk information, och ämnesintroducerande texter och annat material.
Dokumentet finns både som e-bok för iPad,
samt som pdf-fil.
STATSVETENSKAPLIG
INTRODUKTION
(DISTANS)
A VSNITT 1
Välkommen till kursen!
Välkommen till distanskursen STVA01
Statsvetenskaplig introduktion
Välkommen till vårens distanskurs som behandlar statsvetenskaplig
introduktion. Kursen ges på distans, och all kommunikation sker via
nätet. Detta skapar en del pedagogiska utmaningar eftersom vi inte
träffas regelbundet. Ni kommer själva att få delta aktivt i processen genom att kommentera era kollegors alster, och på annat sätt bidra med
väsentlig information. Vi lärare kommer att göra oss så lyhörda som
det går via nätet, och är normalt mycket rappa i svaret om vi får epost, eller (vilket är mycket bättre för andra studenter) får förfrågningar
via kursens anslagstavla. Det är ytterst ovanligt att svar dröjer mer än
några timmar, men undantag kan förstås förekomma eftersom vår
verksamhet är spretig, och vi inte alltid kan sitta lutade över datorn.
Micke Sundström & Malena Rosén Sundström
Lund, vintern 2014 (inför vt 2015)
Så här fungerar kursguiden
Den här kursguiden är tänkt att samla all relevant information om kursens tekniska aspekter (hur, när, och på vilket sätt en student måste
agera för att ta sig igenom kursen). Den innehåller därtill en läsguide
där vi introducerar själva ämnet som kursen skall behandla.
T EKNISK INFORMATION OM KURSEN
1. Inledning – välkommen!
2. Hur fungerar kursguiden?
3. En liten lathund
Läsguiden är tänkt som ett hjälpmedel för inläsningen. Den lyfter fram
några centrala delar ur böckerna och innehåller även läsanvisningar
och en del instuderingsfrågor (i Fundera över-rutorna i slutet av varje
avsnitt). Det finns emellertid inte något facit. Många av frågorna kan ni
hitta svar på när ni läser kurslitteraturen, andra besvaras olika av olika
forskare och har därför inte några entydigt ”rätta” svar – dessa vill
2
främst inspirera till reflektion. Observera också att denna läsguide inte
täcker in hela kursinnehållet och den kan definitivt inte användas som
ersättning för inläsning av litteraturen. Referera aldrig till kursdokumentet, eller de inspelade föreläsningarna, utan direkt till kurslitteraturen
(möjligen kompletterat av extern litteratur).
Kursguiden är upplagd på följande sätt
1. Kursupplägg och kurslitteratur. Detta är den tekniska informationen om kursen, så att studenter vet vad som krävs för att kunna ta
sig igenom den – kort sagt, så här fungerar kursen.
2. Läsguide för kursmoment 1: det vetenskapliga studiet av politik.
• Vad är statsvetenskap?
• Vetenskapsteori
• Forskningsprocessen
3. Läsguide för kursmoment 2: politisk filosofi
• Vad är politisk filosofi?
• Klassisk politisk filosofi
• Naturtillståndet och samhällskontraktet
• Liberalismen
• Marxismen
• Feminismen
Om kursguidens format
Detta dokument förekommer dels som ”e-bok” särskilt avpassad för
iPad, dels som pdf-dokument som kan läsas av alla plattformar. Anledningen att vi skapat en särskild iPad-version är för att vi tidigare författat läroboken En guide till mellanstatliga organisationer för plattformen
och då upptäckte och använde vi det förträffliga layoutprogrammet
iBooks Author. Det finurliga med iPad-versionen är att vi direkt i dokumentet har kunnat integrera de inspelade föreläsningar som hör till kursen, men det finurliga med iBooks Author är att programmet dessutom exporterar habila pdf-dokument, vilket gör att vi kunnat slå två
flugor i en smäll. Filmerna finns också tillgängliga externt, och vi länkar till filerna i både iPad- och pdf-versionerna av kursguiden, så att
alla studenter har ett likvärdigt studiematerial.
Om de tillhörande multimediala
resurserna
Vi tycker det är viktigt att poängtera att de inspelade föreläsningarna
är introduktioner, och inte alltid knypplas samman stenhårt med specifika avsnitt i era läroböcker. De skall (förhoppningsvis) väcka intresse
och tankar, men när det är dags att referera till kursmaterian i era olika
uppgifter så är det alltså uteslutande läroböckerna som gäller.
När vi testade läroboken vi nyss nämnde i en pilotstudie, så lärde vi
oss av studenterna i studien att de gärna efter att ha sett igenom inspelade föreläsningar ville ha dem som ljudfiler för att kunna lyssna
och repetera medan de gjorde annat – inklusive medan de läste andra
avsnitt i boken! För att tillgodose detta behov finns också rena ljudfiler
(mp3) tillgängliga för nerladdning.
3
Länkar till resursfiler
Obs! Om du laddat ned och nu läser iPad-versionen av kursguiden så behöver du inte ladda ner
screencast-filerna som listas här nedanför, eftersom alla videofiler finns inbakade direkt i dokumentet. Länkarna till screencasts är tänkt som ett enkelt sätt för studenter som istället läser pdf-versionen att hitta det kopplade materialet.
Presentation Malena Rosén Sundström Screencast –
Presentation Mikael Sundström Screencast –
Vad sysslar statsvetare med?
Screencast Ljudfil
Positivism – en introduktion
Screencast Ljudfil
Hermeneutik – en introduktion
Screencast Ljudfil
Platon och Aristoteles
Screencast Ljudfil
Machiavelli, Hobbe & Locke
Screencast Ljudfil
Staden – en introduktion Screencast Ljudfil
Projektbeskrivning (för uppgift 4) Screencast Ljudfil
Tack till tidigare lärare
Kursen och dess föregångare har givits av en lång rad kollegor. Mycket av grundmaterialet i denna kursguide har skapats av dem. Vi tackar
bland andra Christian Fernández, Sara Kalm och Rasmus Karlsson,
samt Björn Badersten (som undervisar på motsvarande campuskurs)
för bidragen. Eventuella fel och brister tar vi däremot graciöst på oss
själva.
4
A VSNITT 2
Dina lärare
K ONTAKTINFORMATION
1. Malena Rosén Sundström
e-mail: [email protected]
hemsida: www.svet.lu.se/?MRO
telefon: 046–2224994
(är svår att nå per telefon, men svarar normalt
mycket snabbt på email)
2. Mikael Sundström
e-mail: [email protected]
hemsida: www.svet.lu.se/?MSU
telefon: 046–2224993
(är svår att nå per telefon, men svarar normalt
mycket snabbt på email)
Mikael Sundström
Hej! Jag heter Mikael Sundström, och arbetar som universitetslektor
vid statsvetenskapliga institutionen. Jag disputerade 2001 med avhandlingen Connecting Social Science and Information Technology.
Democratic Privacy in the Information Age. För den som har svårt att
somna så finns den online. Föredrar du att öppna ostbågspåsen och
under mer avslappnade former beskåda en presentation av en av avhandlingens centrala tankar så låter även det sig göras. Sedan dess
har jag dels undervisat på en lång rad olika kurser både för statsvetare
och blivande lärare och journalister, dels forskat. Fokus de senaste
åren har varit skolpolitik, med fokus på liberalisering av skolsystem i
fyra olika länder [min forskarpartner Christian Fernández berättar lite
vad vi håller på med i detta YouTubeklipp], samt politisk psykologi
kopplat till informationssäkerhet [halvvägs in i detta klipp från radioprogrammet OBS i P1 berättar jag lite om den problematik som berörs i
projektet]. Verkar ämnena svåra att kombinera? You bet! För att komplicera situationen ytterligare så är jag också intresserad av partipolitik
och följer särskilt Centerpartiets öden och äventyr (på en annan distanskurs råkade jag av en ren slump ha Annie Lööf som student – dock
innan hon blev partiledare, och innan jag själv började skriva om Centern – usel timing kan man säga. [I ett multimedialt föredrag från 2010
berättar jag och Malena lite om Centerns utveckling].
Som statsvetare kan man ibland intressera media, och jag försöker i
mån av tid att delta i den allmänna debatten med debattartiklar som
rör mina forskningsintressen. Jag skriver också en regelbunden krönika för Skånska dagbladets räkning (där för övrigt aspekter som på olika sätt har med denna kurs ofta förekommer), och som krönikör är
man lite friare att tycka om lite av varje. Ett knippe krönikor hittas här.
Det var förresten på vippen att jag inte alls blev statsvetare. Jag läste i
rask takt 80 poäng engelska, med målsättningen att bli doktorand i
5
det ämnet. Efter ytterligare studier, som inte alls gagnades av mitt engagemang i Wermlands nation, landade jag emellertid i statsvetenskapen, även om jag fortsätter att vara en hängiven anglofil.
Just det ja: jag är gift med er andra lärare, och tillsammans har vi tre
vanartiga barn: Tuva 12 år, Hedda 10 år och Vidar som precis lärt sig
hur tvåårstrotset går till.
Malena Rosén Sundström
Hej! Jag heter Malena Rosén Sundström, och arbetar också som universitetslektor vid statsvetenskapliga institutionen. Jag disputerade
2009 med en avhandling betitlad Förankring av socialdemokratisk EUpolitik. Med rum för demokratisk debatt? som finns online här. Partipolitik samt förhandlingar fortsätter att vara forskningsfält som intresserar mig, och jag och Micke har samförfattat en artikel om Centerpartiets utveckling, samt jag själv en mindre internationell artikel om Miljöpartiet. Jag berättar förresten lite om EU och demokrati i ett inslag jag
gjorde för radioprogrammet OBS sommaren 2012 (andra halvan av
klippet). Jag har också ägnat mig åt skolpolitik, i synnerhet hur skolsystemets utveckling diskuterats i brittiska medier. Jag undervisar på
en lång rad olika kurser, ofta med ett demokratifokus.
F ILM 1.1 Micke – en presentation
F ILM 1.2 Malena – en presentation
Denna lilla presentationsfilm gjordes för fem år sedan av några duktiga journaliststudenter. Jag är marginellt tjockare nu, men mycket i filmen stämmer fortfarande
Denna lilla presentationsfilm gjordes innan jag doktorerade av samma journaliststudenter, men presenterar det forskningsfokus jag fortsatt intresserat mig för
6
2004 författade jag, Micke och Martin Hall boken En Guide till Mellanstatliga Organisationer, som gavs ut av Studentlitteratur. 2012 gjorde
vi (minus Martin som inte hade tid) om den till i e-bok för iPad, för att
testa det nya formatet där man kunde infoga filmat material och andra
multimediala resurser.
Även jag är relativt aktiv i media, och jag skriver bland annat varannan
vecka krönikor som publiceras i Ystads Allehanda, Kristianstadsbladet
och Trelleborgs Allehanda). Ett antal av mina krönikor hittas här.
Vidar Sundström kontemplerar det faktum att vetenskapliga modeller aldrig
kan vara mer än imperfekta speglar av
en komplex verklighet
7
A VSNITT 3
Ditt lärosäte
K ONTAKTINFORMATION
1. Statsvetenskapliga institutionen
Karta hittas här
e-mail: [email protected]
hemsida: www.svet.lu.se
telefon: Tel. 046 222 89 52
fax: 046 222 40 06
studievägledningens hemsida
Din institution
Statskunskapens ursprung i Lund kan dateras till år 1877, då en adjunktstjänst i historia omvandlades till en professur i historia och statskunskap. Innehavare av denna tjänst fram till 1888 var Martin Weibull.
År 1889 övertog Pontus Fahlbeck samma professur. Professuren ändrades 1902 till en professur i statsvetenskap och statistik, dock fortfarande med Pontus Fahlbeck som innehavare. Fahlbeck grundade
även Statsvetenskaplig Tidskrift som han redigerade under två årtionden. Han var tjänstledig från professuren under långa perioder och då
vikarierade Sigfrid Wallengren.
År 1917 blev Wallengren utnämnd till professor. Han var en på sin tid
mycket anlitad utrednings- och förlikningsman. År 1926 tillkom en särskild professur i statistik, och Wallengrens tjänst blev omvandlad till
en professur i enbart statskunskap. Wallengren dog 1927, och det
uppstod ett interregnum under flera år. Först år 1929 utnämndes Fredrik Lagerroth till ny professor, men han flyttade inte till Lund förrän
1931. Under en lång tid vikarierade sålunda Arthur Thomson på tjäns-
B ILD 1.1 Statsvetenskapliga institutionen
2. Lunds samhällsvetarkår
hemsida: www.samvetet.lu.se
3. Lunds universitet
hemsida: www.lu.se
Universitetet finns på iTunesU, Youtube,
Facebook och Twitter
Statsvetenskapliga institutionens byggnad (kallad ”Eden”, eftersom den ligger
på Paradisgatan) mitt i Lund. Under 2013 är institutionen dock utlokaliserad
till andra lokaler eftersom Eden renoveras.
8
ten. Thomson bedrev undervisning och forskning inriktad bland annat
på kamerala och kommunala problem. Fredrik Lagerroth var professor
t o m 1950 års utgång. Han blev främst känd för sin omvärdering av
frihetstiden och dess författning. Lagerroth gjorde en banbrytande insats, då han angav perspektiven på den svenska författningsutvecklingen.
47 000 studenter och 6 800 anställda från hela världen är verksamma
främst i Lund, Malmö och Helsingborg. Universitetets omsättning uppgår till omkring 6,5 miljarder, varav två tredjedelar avser forskning och
en tredjedel utbildning. Vi har en tydlig internationell profil och samarbetar med 680 partneruniversitet i mer än 50 länder.
Nils Stjernquist tillträdde professuren 1951. Under hans ledning institutionaliserades verksamheten, och undervisning och forskning expanderade kraftigt; ämnet blev samhällsvetenskapligt. Modern samhällsvetenskaplig metod- och teoribildning kom att prägla forskningsarbetet,
som fick en bredare profil. Stjernquist efterträddes 1983 av Lars-Göran Stenelo, och professurens beteckning ändrades då från statskunskap till statsvetenskap. Den innehas just nu av Jens Bartelson.
Ett av de hundra bästa i världen
År 1964 inrättades en preceptur i statskunskap. Sedermera omvandlades denna tjänst till en professur, ämnets andra. Den förste innehavaren var Hans F. Petersson, som 1989 efterträddes av Christer Jönsson. Även denna professurs beteckning ändrades till statsvetenskap.
1986 inrättades en tredje professur då Lennart Lundquist blev extra
professor i statsvetenskap med inriktning mot förvaltning. Professuren
innehas just nu av Ole Elgström.
• Times Higher Education World University Rankings
Lunds universitet har i flera år rankats som ett av de hundra bästa universiteten i världen. Några av faktorerna som jämförs i rankingarna är
kvalitet på utbildning, forskning, undervisning, innovationer och internationalisering.
Läs mer på några av de ledande rankingarnas webbplatser:
• QS Top universities
• Academic Ranking of World Universities
B ILD 1.2 Lunds universitet – universitetshuset
Ditt universitet
Ända sedan 1666 har universitetet varit ett säte för bildning och nya
idéer. Vi är ett fullskaligt universitet som med vår mångfald och våra
starka miljöer kan ta oss an komplexa kunskapsproblem och globala
utmaningar.
Vi utbildar och forskar inom teknik, naturvetenskap, juridik, samhällsvetenskap, ekonomi, medicin, humaniora, teologi, konst, musik och teater. Genom samverkan med omvärlden ser vi till att kunskap och innovationer kommer samhället tillgodo.
Lunds universitets centrala byggnad, ibland kallat vita huset
9
A VSNITT 4
Din kurslitteratur
Kurslitteraturen är era huvudsakliga arbetsredskap. Denna termin består kurslitteraturen av följande böcker:
Badersten, Björn – Gustavsson, Jakob, 2010. Vad är statsvetenskap? Om
undran inför politiken. Lund: Studentlitteratur. [länk till förlagets informationssida]
Detta är en relativt nyutkommen bok, skriven av två lärare på
statsvetenskapliga institutionen i Lund. Boken är skriven för
nybörjarstudenter, och introducerar ämnet brett och lättförståe-
O M FÖRFATTARNA
1.
Björn Badersten är lektor i statsvetenskap vid Lunds
universitet, och arbetar även som pedagogisk utvecklare vid
universitetets högskolepedagogiska centrum [hemsida]
2.
Ludvig Beckman är professor vid Stockholms universitet och
arbetar även som prefekt vid institutionen [hemsida]
3.
Jakob Gustavsson är lektor i statsvetenskap vid Lunds
universitet, och arbetar även som studierektor vid institutionen
ligt. Ämnen som berörs är bl.a. statsvetenskapens utveckling,
vetenskapsteoretiska och metodologiska alternativ och tvister,
centrala begrepp och vad det innebär att studera och arbeta
som statsvetare. På denna kurs används boken främst i Moment 1.
Lewin, Leif, 2007. Statsvetenskapens grunder. Lund: Studentlitteratur.
[länk till förlagets informationssida]
[hemsida]
4.
5.
6.
7.
Peter Hallberg är docent i statsvetenskap vid Stockholms
universitet [hemsida]
Denna lilla bok är skriven av en numera pensionerad Uppsalaprofessor som haft stort inflytande på den svenska statsvetenskapen. Den ger en introduktion till statsvetenskap genom
Maria Hedlund är lektor i statsvetenskap vid Lunds universitet
att fokusera på ett antal för ämnet centrala områden (t.ex. Sam-
[hemsida]
hällskontraktet, allas krig mot alla, välfärd och demokrati). För-
Maria Jansson är lektor i statsvetenskap vid Stockholms
universitet [hemsida]
slagsvis läser ni den som en inspirerande ämnesintroduktion i
Leif Lewin är professor emeritus vid Uppsala universitet
behållning återkomma till den under Moment 2.
[hemsida]
8.
Sven-Eric Liedman är professor emeritus i idé- och
lärdomshistoria vid Göteborgs universitet [hemsida]
9.
Ulf Mörkenstam är lektor i statsvetenskap vid Stockholms
universitet [hemsida]
början av arbetet med Moment 1. Eftersom författaren kommer
in på ett antal politisk-filosofiska spörsmål kan ni sedan med
10
Beckman, Ludvig – Mörkenstam, Ulf (red.), 2009. Politisk teori. Malmö: Liber.
Liedman, Sven-Eric, 2005. Från Platon till kriget mot terrorismen. De politis-
[länk till förlagets informationssida]
ka idéernas historia. Stockholm: Bonnier. [länk till förlagets informationssida]
Detta är en introduktionsbok till politisk filosofi, med kapitelbidrag från en rad framstående namn på området. Den är inde-
Detta är den nyaste upplagan av idéhistorikern Liedmans upp-
lad i två delar. Den första delen handlar om ”politiska ideal”,
skattade lärobok. Den tecknar en bild av den politiska filoso-
d.v.s. politiska kärnvärden såsom frihet, jämlikhet och rättvisa.
fins utveckling. Förutom att den på ett lättbegripligt sätt förkla-
Den andra delen fokuserar istället på ”politisk praktik” och be-
rar politiska idéer sätter den även in de tänkare ni läser om
handlar normativa spörsmål som anknyter till aktuella politiska
(här, i Hallberg et al, i Beckman – Mörkenstam, och delvis i
frågor som exempelvis mångkultur, manliga maktordningar,
Lewin) i ett historiskt sammanhang. Ingår i Moment 2 på kur-
miljöproblem och krig. Kapitlen i bokens bägge delar är peda-
sen. OBS! Boken finns även som e-bok.
gogiskt upplagda och författarna visar på skilda normativa ståndpunkter på områdena ifråga. Bokens första del hör hemma på Moment 2. Den andra delen behandlar aktuella politiska frågor och ingår därför i introduktionen till ämnet i Moment 1,
men man kan med fördel återgå till den även under Moment 2.
Det är denna litteratur ni ska redovisa kunskap och förståelse om i inlämningsuppgifter och hemtenta. Många som studerar vid universitetet för första gången upplever stress och villrådighet inför en kurslitteratur som omfattar många hundra sidor.
Att läsa in akademisk kurslitteratur är annorlunda än att t.ex. läsa in läroböcker på
Hallberg, Peter – Jansson, Maria – Mörkenstam, Ulf, 2009. Tretton texter i po-
gymnasiet, men med tiden utvecklar man en teknik för detta. I Badersten – Gus-
litisk teori. Malmö: Liber. tavsson kap 8 finns en del råd angående lästekniker för nybörjarstudenter.
[länk till förlagets informationssida]
Kursen innehåller flera skriftliga uppgifter. Vi vill därför även lyfta fram en annan
Detta är en antologi med klassiska texter inom politisk filosofi.
text som kommer att vara er behjälplig i ert skrivande, nämligen:
Den ger er möjlighet att läsa originaltexter av t.ex. Aristoteles,
Machiavelli, Locke, Mill, Wollstonecraft, Marx & Engels, men
Gustavsson, Jakob – Hedlund, Maria, 2010. Konsten att skriva och tala.
även av 1900-talstänkare såsom Rawls, Habermas och Mouf-
Lund: Statsvetenskapliga institutionen.
fe. Denna bok används i Moment 2, och läses lämpligen omväxlande med översikterna i Liedman och Mörkenstam – Beck-
Texten kan gratis laddas ner via denna länk. Den är ett hjälpme-
man.
del som förklarar hur man skriver vetenskapliga texter, hur man
genomför en kritisk granskning/opposition, vad som räknas
som ”vetenskaplig oredlighet” och – kanske allra viktigast – hur
man gör korrekta litteraturhänvisningar och referenslistor.
11
A VSNITT 5
Lärandemål
Kursupplägg
De formella lärandemålen ser ut så här:
Efter genomgången kurs skall studenten
• visa förståelse för betydelsen av forskningsprocessens utformning för det
vetenskapliga studiet av politik,
• visa kunskap om centrala statsvetenskapliga frågeställningar, metoder
och tekniker inom studiet av politiska idéer.
• visa förmåga att välja och använda relevanta redskap för att lösa tillhandahållna analytiska problem,
• visa förmåga att sammanställa och förmedla resultat av en inlärningsprocess i skriftlig form inom givna tids- och utrymmesramar,
• visa förmåga att utföra grundläggande informationssökningar samt ha kännedom om enkel referenshantering.
• visa förmåga att ansvara för, och planera, sin egen arbets- och inlärningsprocess,
S Å HÄR FUNGERAR KURSEN
1. Kursens lärandemål
2. Konsten att klara en distanskurs
3. Kursens övergripande upplägg: två olika
moment
• visa förmåga att samarbeta med andra i syfte att realisera gemensamma
mål.
Det här kan låta knastertorrt, men är i själva verket mycket levande beskrivningar eftersom det är dessa krav vi också examinerar. Omskrivet
till vardagsspråk betyder det att vi vill se att ni dels kan själva ämnesmaterian som rör de två kursdelarna (som vi strax går igenom), och
formalia som till exempel referenshantering, dels visar att ni kan samarbeta och hålla de angivna tidsramarna.
4. Examination
12
Konsten att klara en distanskurs
En del av våra distansstudenter förvånas efter hand över hur mycket
arbete som krävs för att uppnå kursmålen. Detta är kort sagt ingen
kurs man gör med vänsterhanden eller med en heroisk kraftsamling
inför en tenta. Kursen förutsätter i sin pedagogiska approach både
samarbete studenterna emellan, och en rad olika sätt att rapportera till
oss lärare att ni når de olika målen.
Kursen är uppbyggd kring de deadlines som är uppsatta, och eftersom själva kommenterandet studenterna emellan är en mycket viktig
pedagogisk poäng, kan vi knappast nog understryka vikten av att hålla dem. Men vad händer om man ändå missar en deadline? Nu är ju
inte alltid livet så snällt att det väntar på deadlines bestämda av statsvetenskapliga institutionen i Lund. Därför finns det utvägar meddelst
kompletteringar om det helt enkelt är omöjligt att hinna inom den utsatta tiden. Det är dock inte förhandlingsbara kompletteringar: för att examineras om en deadline missas, måste den utsatta kompletteringen
genomföras (läkarintyg om sjukdom kommer dock att beaktas). När
de olika arbetsmomenten strax beskrivs så passar vi samtidigt på att
redogöra för de kompletteringar det kan bli tal om.
Tips inför kursstart
Det är förstås särskilt viktigt att tekniken fungerar på en helt nätbaserad distanskurs, och att man förstår de system som kan komma i
bruk. Gå därför igenom systemet Live@Lund som vi använder så snart
som möjligt, och se till att du känner dig helt bekväm med de olika
funktionerna. Att få problem minuterna innan skarp inlämning är inte
alls bra eftersom deadlines är viktiga saker på kursen. Vi lägger in en
särskild inlämningsuppgift som vi kallar för ”testuppgift” för att ni skall
kunna prova den funktionen direkt.
Även om det inte alls är tvunget, så tror vi att ni kan få mycket nytta av
Google Docs under de gruppuppgifter som ingår på kursen eftersom
det är ett bra sätt att samskriva och kommunicera kring en text. Vi rekommenderar er därför att (om ni inte redan har koll på läget) pröva
Google Docs, kanske till och med tillsammans med någon bekant, så
ni ser hur det kan te sig när båda använder ett skapat Google Docsdokument samtidigt. På så vis kan grupparbetena komma igång snabbare om ni använder denna kommunikationsmetod. Gissningsvis fungerar f.ö. era Stil-konton (de konton med vilka ni bland annat loggar in
på Live@Lund, och där ni får er LU-emailadress) direkt på Google
Docs om ni inte redan använder systemet med annat emailkonto.
Avslutningsvis: ladda ner och begrunda anvisningarna om hur man
skriver korrekta referenser, som beskrivs i Konsten att skriva och tala
som kan laddas ned gratis via denna länk. Det är viktigt att du på de
olika uppgifterna följer de formella instruktioner som Konsten att
skriva och tala anger.
De två övergripande kursdelarna
Kursen har två olika delar, eller moment. Moment 1 presenterar statsvetenskapen som det vetenskapliga studiet av politik. Här beskrivs ämnets studieobjekt, historiska utveckling, subdiscipliner och centrala begrepp. Tonvikt läggs även vid vetenskapsteoretiska utgångspunkter
och forskningsprocessens beståndsdelar (problem, teori, metod, material, resultat). Moment 2 berör politisk filosofi, alltså idéer kring politikens värdefrågor. Här ges en översikt över den politiska idéhistorien,
och olika (samtida och historiska) sätt att besvara frågor om rättvisa,
frihet, jämlikhet, styrelseskick etc. introduceras. Observera att termen
”politisk filosofi” används omväxlande med termen ”politisk teori” i litteraturen.
13
Examination
Varje arbetsmoment på kursen är betygsgrundande, och vägs samman när slutbetyget skall sättas. Vi räknar med att ca. 60 % av betygets vikt avgörs av resultatet av tentamen, och kvarvarande 40 % av
insatserna på övriga kursmoment. Tänk på att det i praktiken är lärandemålen vi presenterade tidigt i detta avsnitt som examineras (titta därför gärna igenom dem en gång till för att se dem i all deras formella
glans). Om alla moment på kursen är avklarade i och med tentamen
eller omtentamen så brukar slutbetyget anges senast tre veckor efter
att denna tentamen lämnats in (dvs i samband med att läraren/lärarna
examinerar själva tentan). Betygsskalan för kursen är A-E samt Underkänt (U).
14
A VSNITT 6
De olika arbetsuppgifterna på kursen
Praktiska arbetsmoment
Uppgift 1: Presentation
Vi upplever det som ett problem att en kurs bara startar med ett torrt
internetdokument. Risken är att man inte startar alls förrän den första
inlämningen närmar sig. På en kurs som denna behöver vi snabbt
komma igång och få rull på läsningen, för att det inte skall bli för
trångt senare. Samtidigt är det perverst att inom ett par dagar tvinga
er att läsa stora textsjok som ni skall sammanfatta. Vem lär sig något
varaktigt under sådana förutsättningar?
Vår idé med det första momentet är att ni skall läsa igenom detta dokument, och förhålla er till det snarare än till litteraturen. Vi behöver få
reda på vad ni tänker kring kursupplägget, och vad som egentligen intresserar er inom det vida fältet statsvetenskap. Dessutom är vi nyfikna på vilka ni är. Vi vill att både ni och vi känner att kursen verkligen
kommer igång med detta moment. Kom förresten ihåg att inte bara ni
känner er distanserade när ni läser en kurs på det här sättet: som lärare är vi vana att träffa våra studenter i ett socialt sammanhang. På internetdistans kan kursen därför även för oss kännas avlägsen… nästan overklig ibland. Därför är våra gemensamma ansträngningar här
tidigt under kursen ett sätt att understryka att vi gör detta tillsammans,
och att det (förhoppningsvis) känns angeläget.
Senast den dag som strax anges (och det är snabba ryck) förväntar vi
oss därför:
S Å HÄR FUNGERAR KURSEN I PRAKTIKEN
1. Kursens olika arbetsmoment
2. Examination
1. Att ni under uppgiften ”kursstart” Live@Lund lägger in en text omfattande max 3500 tecken (inklusive blanksteg) där ni beskriver vad
som intresserar er med statsvetenskap, och vad ni hoppas kursen
skall kunna bidra med. Läs igenom detta dokument och fundera
över om något känns oklart. Beskriv i sådana fall detta. På så vis
kanske vi kan bli av med en del otydligheter vi lärare inte tänkt på
15
när vi skapade denna information. Vi är förresten extra intresserade
av att höra om ni regelbundet använder Twitter, Facebook eller andra sociala medier – vi försöker på så vis utröna om det kan vara vettiga kanaler att använda på distanskurser, så ge gärna era kommentarer kring detta. Berätta också gärna om ni använder iPad eller ej.
2. Att ni lägger in samma text på anslagstavlan (även den hittas på
Live@Lund). Varför det? Anslagstavlan är kursens hjärta, och det
som gör det möjligt för oss att hjälpa varandra med inlärningen –
och annan förståelse. Rimligen bör någon av era kurskamraters funderingar skilja sig från era egna: detta kan ge nyttiga impulser för
själva inställningen till kursen. Vi uppmuntrar å det varmaste att ni
utnyttjar anslagstavlan flitigt. Kanske finns det redan efter denna inledande omgång anledning att kommentera/ifrågasätta/berömma
andras inlägg? Gör då det. Kritisk (positiv och negativ) kommunikation är den akademiska livsnerven, och den skall vi på alla sätt understödja.
3. För att 2) skall fungera: läs övrigas inlägg på anslagstavlan, och
kommentera vid behov.
Viktiga datum
Uppgift 2 a: Maktanalys
Du har fått i uppdrag att undersöka vem, vilka eller vad som har makten på den statsvetenskapliga institutionen i Lund. Gör en plan där du
beskriver hur du tänker genomföra ditt forskningsprojekt. Planen bör
innehålla en definition av makt samt en beskrivning av metod och material. Att sådana maktanalyser är något statsvetare sysslar med kan
verifieras i denna debattartikel.
Glöm inte att använda dig av och referera till kurslitteraturen. Uppgiften skall omfatta 7000-10000 tecken (inklusive blanksteg), och lämnas
in via Live@Lund under uppgift ”Uppgift 2 a Maktanalys”. Denna uppgift kommer att vara synlig för dina kurskollegor.
Viktiga datum
Inlämning av uppgiften via Live@Lund: 27/1, kl. 12.00
Lärarfeedback ca 5/2
Vad händer om man missar deadline?
Vad händer om man missar deadline?
För det första kommer du att missa den ordinarie feedback från dina
medstudenter som följer med uppgift 2 b. Som komplettering förväntas du att
välja ut två av dina medstudenters texter (som i detta skede finns tillgängliga via
Live@Lund) och kommentera (ca 2000-2500 tecken, inklusive blanksteg, per
text, dvs sammanlagt 4000-5000 tecken inklusive blanksteg) deras
maktdiskussion samt föreslagna metodupplägg, med referenser till relevant
kurslitteratur.
Till distanskurser anmäler sig inte sällan studenter som av olika skäl sedan inte
kan ta sin studieplats i anspråk. Presentationen blir inte bara en viktig väg för
oss att få reda på mer om dem av er som faktiskt går kursen, utan också ett
första sätt att se vilka som inte går den trots att de finns med i rullorna. Att
missa deadline innebär att vi med sorgsen min markerar er som inaktiva på
kursen denna termin. Det är därför särdeles viktigt att inte missa denna tidiga
deadline.
Texterna (den ordinarie uppgiften + komplettering) måste allra senast lämnas
in till lärarna 24/8 för att kursen skall kunna examineras under 2015. OBS!
Eftersom sen inlämning lämnar kursens ”ordinarie spår” är det viktigt att du
lägger in texterna (som ett samlat dokument) på det sätt som anges ovan, men
också mailar den till dina lärare så de inte missar det. Skriv tydligt att det rör
sig om en komplettering. Uppgiften räknas inte som inlämnad förrän du får
svarsmail från lärarna där de konfirmerar att texterna nått dem.
Inlämning av uppgiften via Live@Lund: 19/1
Lärarna kommenterar presentationerna ca 22/1
16
Uppgift 2 b: Analys av maktanalys
Uppgift 3 a: Politisk filosofi (gruppuppgift)
Du är nu kommentator på en kollegas projekt (lärarna anvisar vilket alster du skall ge kommentarer på).
I läsguiden till delkursens andra moment, politisk filosofi, finns en uppsättning frågor som kan sägas vara ständigt återkommande i den politiska filosofin. Välj ut en av dessa frågor och beskriv hur den har diskuterats av tre filosofer från tre olika tidsepoker. Vilka är de viktigaste
skillnaderna? Finns det några likheter? Glöm inte att referera till kurslitteraturen.
När du nu börjar arbeta med detta nya alster, skall du 1) beskriva och
motivera undersökningens vetenskapsteoretiska utgångspunkter och
2) kommentera hur din medstudent operationaliserar makt i sin studie
och kritiskt reflektera över styrkor och svagheter med detta. Glöm inte
att referera till kurslitteraturen i ditt svar.
Uppgiften skall omfatta 7000-10000 tecken (inklusive blanksteg), och
lämnas in via Live@Lund under uppgift ”Uppgift 2 b Analys av maktanalys”. Denna uppgift kommer att vara synlig för dina kurskollegor.
Viktiga datum
Lärarna lägger ut lista vem som kommenterar på vad: senast 27/1, kl. 18.00
Inlämning av uppgiften via Live@Lund: 3/2
Lärarfeedback ca 11/2
Vad händer om man missar deadline?
Kompletteringen innebär att du väljer ut två av dina kollegors maktanalyser
(uppgift 2 a) och jämför deras analys, med referenser till kurslitteraturen.
Kompletteringen skall omfatta 3000-3500 tecken inkl. blanksteg.
Texterna (den ordinarie uppgiften + komplettering) måste allra senast lämnas
in till lärarna 24/8 för att kursen skall kunna examineras under 2015. OBS!
Eftersom sen inlämning lämnar kursens ”ordinarie spår” är det viktigt att du
lägger in texterna (som ett samlat dokument) på det sätt som anges ovan, men
också mailar den till dina lärare så de inte missar det. Skriv tydligt att det rör
sig om en komplettering. Uppgiften räknas inte som inlämnad förrän du får
svarsmail från lärarna där de konfirmerar att texterna nått dem.
I denna uppgift arbetar ni i grupp, och det ställer en del nya krav på er
för att koordinera er på ett effektivt sätt. Lärarna delar in er i grupper,
och utgår i första hand från att studenter som fullgjort tidigare uppgifter är aktiva och finns tillgängliga för detta grupparbete. En liten varning är här på sin plats. Den effektivitetstörstande studenten kan få
ingivelsen att man kanske bör dela upp filosoferna mellan sig så att
varje gruppmedlem tar hand om ”sin” filosof, och att man därpå helt
sonika slår samman dessa tre textsnuttar till ett samlat dokument. Det
lär finnas ett afrikanskt talesätt som i princip säger att om man vill
komma fram snabbt så gör man det själv, men om man vill komma
långt så gör man det tillsammans med andra. Det gäller i hög grad här.
Det är normalt mycket lätt för en utomstående (som, bara för att ta ett
exempel, en examinator) att se att en grupp arbetat på detta sätt – eftersom den resulterande texten är mycket sämre än om gruppmedlemmarna arbetat tätare med alla olika delar av den.
Det där låter kanske lite jobbigt när nu alla jobbar på distans, men ett
konkret tips till er är att använda Google Docs inom gruppen. Att arbeta med Google Docs skall inte blandas samman med att ha en Dropbox eller liknande där man har ett delat dokument i en mapp som flera
kan komma åt. I Google Docs kan alla arbeta med dokumentet samtidigt (är flera personer inne i dokumentet samtidigt ser man hur de övriga skriver – vilket kan vara både distraherande och djupt inspirerande)
och man har en chat i direkt anslutning till dokumentet som kan över17
brygga avstånden. Detta givetvis bara ett tips från läktaren: ni bestämmer själva hur samarbetet skall gå till.
Uppgiften skall omfatta 7000-10000 tecken (inklusive blanksteg), och
lämnas in via Live@Lund under uppgift ”Uppgift 3 a Politisk filosofi”.
OBS! samma text skall läggas in på alla de olika gruppmedlemmarnas
konton. Denna uppgift kommer att vara synlig för dina kurskollegor.
Viktiga datum
Lärarna lägger upp grupper på anslagstavlan: 10/2
Uppgift 3 b: Politisk filosofi del 2 (gruppuppgift)
Ni resonerar vidare kring innehållet i uppgift 3 a. Vad vi vill att ni gör nu
är att ge en förklaring till den beskrivning av skillnader och likheter
som presenterades i uppgift tre – men för en grupptext du anvisas av
lärarna. Detta gör ni lämpligen genom att placera in filosoferna i fråga i
deras respektive historiska sammanhang (kontextualisering) och resonera kring varför de tänkte som de gjorde. Glöm inte att referera till
kurslitteraturen.
Inlämning av uppgiften via Live@Lund: senast 17/2, kl. 12.00.
Uppgiften skall omfatta 5000-5500 tecken (inklusive blanksteg), och
lämnas in via Live@Lund under uppgift ”Uppgift 3 b Politisk filosofi”.
(lärarfeedback kommer först efter uppgift 3 b om inga särskilda skäl föreligger)
OBS! samma text skall läggas in på alla de olika gruppmedlemmarnas
konton. Denna uppgift kommer att vara synlig för dina kurskollegor.
Vad händer om man missar deadline?
Att lämna det ordinarie kursspåret är särskilt besvärligt när det gäller
gruppuppgifter eftersom vi inte har möjlighet att synkronisera samman olika
grupper i senare skede. Det betyder att uppgiften genomförs individuellt (med
samma grundkrav som beskrevs ovan). Därtill kommer komplettering som
innebär att du letar reda på en grupptext som behandlar en av ”dina” filosofer,
men där gruppen diskuterar en annan grundfråga. Denna text kommenterar du,
och jämför där möjligt med dina egna skriverier om filosofen i fråga (samt,
givetvis, med relevant kurslitteratur). Kompletteringen skall omfatta 2500-3500
tecken, inklusive blanksteg.
Texterna (den ordinarie uppgiften + komplettering) måste allra senast lämnas
in till lärarna 24/8 för att kursen skall kunna examineras under 2015. OBS!
Eftersom sen inlämning lämnar kursens ”ordinarie spår” är det viktigt att du
lägger in texterna (som ett samlat dokument) på det sätt som anges ovan, men
också mailar den till dina lärare så de inte missar det. Skriv tydligt att det rör
sig om en komplettering. Uppgiften räknas inte som inlämnad förrän du får
svarsmail från lärarna där de konfirmerar att texterna nått dem.
Viktiga datum
Lärarna lägger upp kommentatorslista: senast 17/2, kl. 18.00
Inlämning av uppgiften via Live@Lund: senast 24/2, kl. 12.00
Lärarfeedback: ca 3/3
Vad händer om man missar deadline?
Kompletteringen innebär att du väljer ut ytterligare en grupps (3 a) arbete och
kommenterar på samma sätt som angivits ovan. Samma längdkrav gäller för
kompletteringen, dvs 5000-5500 tecken inkl. blanksteg även för denna uppgift.
Texterna (den ordinarie uppgiften + komplettering) måste allra senast lämnas
in till lärarna 24/8 för att kursen skall kunna examineras under 2015. OBS!
Eftersom sen inlämning lämnar kursens ”ordinarie spår” är det viktigt att du
lägger in texterna (som ett samlat dokument) på det sätt som anges ovan, men
också mailar den till dina lärare så de inte missar det. Skriv tydligt att det rör
sig om en komplettering. Uppgiften räknas inte som inlämnad förrän du får
svarsmail från lärarna där de konfirmerar att texterna nått dem.
18
Uppgift 4: Forskarassistentuppdraget
Grattis! Du har just förvandlats till forskarassistent åt professor Jan Teorell! Du kommer att hjälpa till i ett av hans projekt, och framför allt är
det nu ditt jobb att söka pengar åt projektet. Politisk-filosofiska rådet
har just utlyst projektpengar och Jan som är en upptagen man lämnar
med fullt förtroende uppdraget att författa en ansökan i dina händer.
Till din hjälp har du Jans inspelade projektidé. Nu är det så att det upphöjda Politisk-filosofiska rådet har den egenheten att dess medlemmar närmast religiöst vördar just dina kursböcker (fantastiskt som det
kan bli), så det gäller att stöpa ansökan i en form som gör att man kan
referera så flitigt som möjligt till dessa husgudar. Ansökan måste innehålla en sammanfattning av forskningsproblemet, en tungt referens-
F ILM 1.3 Projektbeskrivning
stödd forskningsdesign, och en beskrivning av projektets politisk-filosofisk relevans, och allt detta måste klaras av på 9000-12000 tecken
(inkl. blanksteg).
Uppgiften lämnas in via Live@Lund under uppgift ”Uppgift 4 Forskarassistentuppdraget”. Denna uppgift kommer inte att vara synlig för dina kurskollegor.
OBS! Denna uppgift kan även utföras som grupparbete. Om du trivts
med att arbeta i grupp kan gruppen fortsätta samarbetet och författa
ansökan tillsammans. Skillnaden är då att uppgiftens längd blir 1000015000 tecken (inkl. blanksteg), samt att inlämning sker till alla gruppmedlemmarnas konton på Live@Lund. Det är viktigt att det framkommer tydligt i dokumentet att arbetet gjorts i grupp och vilka gruppmedlemmarna är.
Viktiga datum
Inlämning av uppgiften via Live@Lund: senast 10/3, kl. 12.00
Lärarfeedback ca 17/3
Vad händer om man missar deadline?
Kompletteringsuppgiften blir att skriva politisk-filosofiska rådets utlysningstext,
där de gör tydligt de formella kraven för utlysningen, och hintar (med
referenser) att, och varför, de föredrar utlysningar som tar era kursböcker i
beaktande. Utlysningstexten skall vara 5000-7500 tecken lång.
Texterna (den ordinarie uppgiften + komplettering) måste allra senast lämnas
in till lärarna 24/8 för att kursen skall kunna examineras under 2015. OBS!
Eftersom sen inlämning lämnar kursens ”ordinarie spår” är det viktigt att du
lägger in texterna (som ett samlat dokument) på det sätt som anges ovan, men
också mailar den till dina lärare så de inte missar det. Skriv tydligt att det rör
sig om en komplettering. Uppgiften räknas inte som inlämnad förrän du får
svarsmail från lärarna där de konfirmerar att texterna nått dem.
Professor Jan Teorell introducerar ett nytt forskningsprojekt (2011)
19
Uppgift 5 a: Tentamen
Uppgift 5 b (vid behov): Omtentamen
Hemtentan kommer att bestå av två frågor (en rörande vetenskapsteori och en rörande politisk teori) som du ska besvara individuellt. Ditt
Om man av en eller annan anledning missar den ordinarie tentamen,
så kommer en omtentamen att erbjudas. Bortsett från nya datum så
fungerar den precis som ordinarie tentamen (se 5 a).
svar skall omfatta max 900-1200 ord (och inte mycket mindre heller)
per uppgift, dvs sammanlagt i runda slängar 1800-2400 ord (vi använder ord snarare än teckenlängd för att harmoniera med campuskursens krav). Var noga med att göra utförliga och korrekta referenser till
kurslitteraturen. Svar som saknar referenser blir automatiskt underkända. Alla svar analyseras automatiskt av plagieringskontrollen Urkund.
Din hemtenta kommer att ges något av betygen: Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd (detta är inte samma sak som betyget för hela
kursen, se informationen om examination). Tentan måste lämnas in senast klockan 12.00 det datum som anges för att kunna bedömas och
det finns ingen möjlighet att komplettera i efterhand. Tentan ska lämnas in i pdf-format via Live@Lund. Observera att tentamen motsvarar
ungefär 60 % av den samlade bedömningen när kursbetyget skall
ges. Dina svar kommer inte att vara synliga för dina kurskollegor.
Viktiga datum
Omtentamen görs tillgänglig via Live@Lund: 1/5
Inlämning av omtentamen via Live@Lund: senast 8/5, kl. 12.00
Lärarfeedback senast 29/5
Vad händer om man missar deadline?
När det gäller omtentamen så innebär missat datum inga särskilda åtgärder
eller sanktioner – det finns ett sista inplanerat uppsamlingsheat ni kan dra nytta
av (se nedan) om ni inte hann med denna gång.
Viktiga datum
Tentamen görs tillgänglig via Live@Lund: 16/3
Inlämning av tentamen via Live@Lund: senast 23/3, kl. 12.00
Lärarfeedback senast 14/4
Vad händer om man missar deadline?
När det gäller tentamen så innebär missat datum inga särskilda åtgärder eller
sanktioner – det finns ett inplanerat tillfälle för omtentamen ni kan dra nytta av
(se nedan) om ni inte hann med första gången.
20
Uppgift 5 c (vid behov): Uppsamlingstentamen
Sista möjligheten att skriva tentamen denna omgång kursen ges är
uppsamlingstentamen. Bortsett från nya datum så fungerar den precis
som ordinarie tentamen (se 5 a).
Viktiga datum
Uppsamlingstentamen görs tillgänglig via Live@Lund: 17/8
Inlämning av uppsamlingstentamen via Live@Lund: senast 24/8, kl. 12.00
Lärarfeedback senast 14/9
Vad händer om man missar deadline?
Missar man även detta tillfälle kan man inte examineras förrän tidigast nästa
gång kursen ges, dvs våren 2015, och första tillfälle att tentera är då när den
kursen har sitt tentamensdatum.
21
K APITEL 2
Kursmoment 1. Det
vetenskapliga
studiet av politik
“Bene legere saecla vincere”
Detta är första delen av läsguiden som
hör till kursen. Den är tänkt att
underlätta inläsningen av den litteratur
som hör till kursen – men skall inte ses
som en ersättning för den.
A VSNITT 1
Introduktion: vad är statsvetenskap?
I NNEHÅLL I DETTA AVSNITT
1. Statsvetenskap – en disciplin med många olika
fokus
2. Vad handlar studiet av politik om? Några
exempel
3. Tre typer av statsvetenskaplig forskning:
empirisk
normativ
jämförande
En disciplin med många olika fokus
Akademiska ämnen skiljer sig åt ifråga om vad som utgör deras studieobjekt. Inom biologi är det levande organismer som står i centrum
medan litteraturvetenskap som namnet antyder ägnas åt att studera
litteratur. Termen ”statsvetenskap” antyder att det är staten som utgör
detta ämnes centrala studieobjekt. Men även om det är staten och offentliga institutioner som stått i centrum för mycket av forskningen, är
den moderna statsvetenskapen bredare än så. Som Badersten och
Gustavsson skriver, kan statsvetenskap förstås som ”det vetenskapliga studiet av politik”. Statsvetenskapens huvudsakliga studieobjekt är
alltså politik, vilket inte med nödvändighet är begränsat till den moderna staten och dess institutioner. (I den engelskspråkiga världen kallas
ämnet ”political science”). Vad ”vetenskaplig” kan tänkas innebära
kommer beröras i senare avsnitt.
Hur man ser på statsvetenskapens studieobjekt kommer därför att bero på hur man definierar politik, och detta gör statsvetare på olika sätt.
Det pågår en ständig diskussion om hur politik, och därmed ämnets
innehåll, ska avgränsas.
Allmänt kan man säga att definitioner av politik är olika breda:
• Minimalistisk: Politik är sådant som våra offentliga institutioner ägnar
sig åt.
• Medel: Politik handlar om den auktoritativa fördelningen av värden.
• Maximalistisk: Politik handlar om olika former av maktutövning.
Enligt Badersten och Gustavsson är statsvetenskapens studieområden sådana som på något vis berör offentliga institutioner, fördelning
och makt. Detta innebär att exempelvis vänskaps- och familjerelatio23
ner som regel inte ingår om det inte finns en koppling till någon eller
några av dessa – vilket i och för sig ofta är fallet. Här har feministiska
forskare gjort viktiga bidrag genom att lyfta fram att den privata sfären
inte är fri från maktrelationer: The personal is political! är ett viktigt feministiskt slagord.
fundera över hur denna avgränsning görs och vad det får för konsekvenser.
I tabellen på nästa sida följer en förteckning över några olika inflytelserika åsikter om vad politik-studiet kan (enligt somliga bör) ägna sig åt:
Kanske är det så som den engelska statsvetaren Jenny Edkins menar:
hon har argumenterat för att själva handlingen att definiera politik i sig
är en politisk akt eftersom man då samtidigt definierar bort andra områden som opolitiska. När man läser olika texter om vad politik är, och
vad statsvetenskapens studieområde bör avgränsas bör man därför
M INIFÖRELÄSNING 1 Vad sysslar statsvetare med?
En cirka 28 minuter lång introduktionsföreläsning om vad statsvetenskap är för något, inläst av Mikael Sundström
24
Vad handlar studiet av politik om? Några exempel.
Tre typer av statsvetenskaplig forskning
Aristoteles 300-t f Kr. Hur många medborgare är berättigade att styra? I vems
intresse styr de styrande?
Statsvetenskapliga forskare har olika ambitioner och ställer olika frågor. Man brukar skilja mellan tre huvudtyper.
Marx 1859. Sättet för det materiella livets produktion betingar den sociala,
politiska och andliga livsprocessen över huvud. Det är icke människors
medvetande, som bestämmer deras tillvaro utan omvänt deras sociala tillvaro,
som bestämmer deras medvetande.
Empirisk forskning
Engels 1882. De yttersta orsakerna till alla sociala omvälvningar och politiska
revolutioner bör sökas, inte i människornas hjärnor, inte i människans större insikt i
evig sanning och rättvisa, utan i metoderna för produktion och byte. De bör inte
sökas i filosofin, utan i varje givet tidsskedes ekonomi. Filosoferna har försökt
förstå världen. Det gäller att förändra den. Bentley 1908. Alla politiska fenomen är gruppfenomen, i det att grupper utövar
tryck på varandra, formar varandra och frambringar nya grupper och
grupprepresentanter (i organen i statsapparaten) för att förmedla avgöranden. Lasswell 1936. Politics: Who Gets What, When and How? (boktitel)
Easton 1950. Det politiska systemet bör preciseras /avgränsas utifrån dess
funktion i samhället. Denna kan sägas vara att ombesörja en auktoritativ fördelning
av värden för samhället (auktoritativ = bindande; värden = materiella och
immateriella nyttigheter, dvs. allt vad samhällsmedlemmarna i vid mening
värderar). En huvudfråga för den politiska analysen blir då: Hur tillkommer i ett
givet samhälle den auktoritativa värdefördelningen?
Riker 1962. Now if, as Eastons asserts, politics is the authoritative allocation of
values and if, as I interpret it, “allocation” refers not to a physical process but to
the social process of deciding how a physical process shall be carried out, then
the subject studied by political scientists is decision-making. Almond 1960. Vilka strukturer fyller vilka grundläggande funktioner i ett visst givet
system och under vilka betingelser?
Dahl 1963. Who Governs? (boktitel)
Deutsch 1963. ... it might be profitable to look upon government somewhat less
as a problem of power and somewhat more as a problem of steering
and ...steering is decisively a matter of communication. (Jfr titeln på Deutsch bok
The Nerves of Government).
Habermas 1960-talet. Det är samhällsvetenskapens primära uppgift att kritisera
illegitim maktutövning.
Empiri innebär erfarenhetsbaserad kunskap. Empirisk forskning söker
svar på frågor om hur något är och vill beskriva och förstå eller förklara detta. Majoriteten av den forskning som bedrivs är av empirisk karaktär. Några exempel på empiriska frågeställningar:
• På vilken grundval tar väljarna ställning vid politiska val?
• Vilka faktorer ger en aktör makt?
• I vilken utsträckning påverkar massmedier medborgarnas politiska
attityder?
• Varför är stater mer benägna att samarbeta inom vissa politikområden än andra?
Normativ forskning
Normativ forskning handlar om hur något bör vara och hur detta kan
rättfärdigas. Normativa frågor har ställts åtminstone sedan antiken. Under efterkrigstiden fanns under en period en dominerande vetenskapssyn inom statsvetenskapen som menade att normativa frågor var ovetenskapliga. Dock har den normativa forskningen fått något av en revansch under senare decennier. Den politiska filosofin (som moment 2
av denna kurs handlar om) är normativ till sin karaktär. Vissa normativa
frågor kring politiska ideal har varit ständigt återkommande genom
den politiska idéhistorien (jfr del 1 i Beckman – Mörkenstam). Andra
har uppstått som respons på specifika problem i den politiska praktiken (jfr del 2 i Beckman – Mörkenstam). Några exempel på normativa
frågeställningar (som alla behandlas i Beckman – Mörkenstam, Lewin,
Hallberg et al och Liedman):
25
• Vad är frihet, jämlikhet och rättvisa?
• Vilken är den bästa styrelseformen?
• Vilken skyldighet har vi gentemot kommande generationer att komma tillrätta med miljöproblem?
• Vad är makt?
• Kan krig någonsin rättfärdigas?
• Konstruktiv forskning
ta? Författarna kom fram till att fri migration är ett önskvärt ideal, men
att det i dagsläget är orealistiskt och dessutom kan det få vissa praktiska problematiska konsekvenser som man måste hantera.
Konstruktiv forskning handlar om vad man kan göra för att uppnå ett
visst mål, och den har ofta karaktären av handlingsrekommendationer
till beslutsfattare. Denna typ av forskning förutsätter svar på både en
är och en bör- fråga. Utredningar av olika slag har ofta karaktären av
konstruktiv forskning, men inom den akademiska statsvetenskapen är
den lite mindre förekommande än mer renodlad empirisk eller normativ forskning.
• Hur är makten fördelad i samhället och hur förklaras eller förstås den
aktuella fördelningen?
• Hur bör makten vara fördelad i samhället och hur rättfärdigas den
önskade ordningen?
• Hur kan makten vara fördelad i samhället på ett rättfärdigat sätt och
hur uppnås den möjliga fördelningen?
Som exempel kan nämnas Antoine Pécoud och Paul de Guchteneire
(red.) bok Migration Without Borders. Denna bok tar sin utgångspunkt
i att det finns många problem med dagens förda migrationspolitik: migrationskontroller fungerar ofta inte, många människor mister sina liv
när de migrerar, irreguljär invandring hotar både migranterna själva
och den statliga suveräniteten och gynnar dessutom människosmugglare etc. Mot bakgrund av detta bestämde sig bokens författare för att
undersöka om det vore en bättre idé att helt riva gränser och låta folk
flytta och bosätta sig var de vill. Detta sätt att undersöka lämpligheten
av ett visst politiskt förslag är typiskt för den konstruktiva forskningen.
I boken undersöker de frågan både normativt (Borde det vara en
mänsklig rättighet att migrera? Kan man rättfärdiga gränskontroller
och i så fall hur?) och empiriskt (Vilka konsekvenser skulle fri migration
få för arbetsmarknad, ekonomier, kulturer och demokratiska system i
sändande respektive mottagande länder? Är det realistiskt att föreslå
fri migration i nuläget, skulle politiker och medborgare gå med på det-
Skillnaden empirisk, normativ och konstruktiv är inte bara relevant inom den akademiska forskningen. Det kan vara användbart att hålla
distinktionen i huvudet när man granskar politiska argument. När ett
visst politiskt förslag läggs fram bygger detta alltid på ett visst normativt ideal (en föreställning om hur något bör vara) och en viss föreställning om verkligheten (hur något är). Detta kan observeras t.ex. i tidningarnas debatt- och ledarsektioner. Normativa ideal är inte alltid
klart uttalade, och ofta är det möjligt att dra olika empiriska slutsatser
kring hur något förhåller sig. När debattörer intar olika positioner
(d.v.s. när de framför olika konstruktiva lösningar) har de olika normativa ideal och/eller olika föreställningar om empiriska förhållanden.
Jämförelse
Här följer ett exempel på empirisk, normativ och konstruktiv problemformulering:
26
Litteraturhänvisningar 2.1
Lewin, främst kap 1
Badersten – Gustavsson, kap 1, 2, 4
Fundera över 2.1
Vilken typ av statsvetenskaplig forskning kan man ägna sig åt utifrån var och en av de olika
politikdefinitionerna? Försök tänka ut några olika forskningsområden.
• Man hör ofta att privata aktörer (t.ex. transnationella företag) har fått ett allt större inflytande
över människors liv. Vilken/vilka av politikdefinitionerna skulle kunna inkludera denna typ av
inflytande som statsvetenskapligt studieobjekt?
• Hur definierar Lewin politik, och vad innebär detta för hur han avgränsar statsvetenskapens
studieobjekt?
• Läs kap 10 i Beckman – Mörkenstam och fundera över vad som är/inte är politiskt och som
därmed ingår/inte ingår inom statsvetenskapens intresseområde. D.v.s. vilka sociala
relationer är, enligt dig, opolitiska?
• Hur har statsvetenskapen förändras genom olika historiska perioder?
• Vad utmärker statsvetenskapen idag?
• Vilka är de främsta sub-disciplinerna inom statsvetenskapen? Vilken/vilka av dessa verkar
främst vara av empirisk, normativ respektive konstruktiv karaktär?
• Lewin (s. 31-32) redogör för den kända teorin att demokratier inte går i krig med varandra. Är
detta en empirisk eller normativ teori?
27
A VSNITT 2
Vetenskapsteori
Ontologi och epistemologi
Vetenskapsteori innebär det systematiska tänkandet kring vetenskapens förutsättningar. Inom filosofin utgör vetenskapsteori ett eget fält,
och det kan upplevas som ganska abstrakt för nybörjaren. Det är emellertid viktigt att känna till lite om vetenskapsteori, dels för att så småningom komma fram till vilken position man själv intar (vetenskapsteorin berör grundläggande uppfattningar om världen, människosyn och
kunskapssyn som medvetet eller omedvetet styr forskaren och studenten), dels för att kunna förhålla sig kritiskt till argument och antaganden som framförs av andra.
Vetenskapsteorin har två huvudsakliga beståndsdelar. Med två ”svåra
ord” betecknas dessa som ontologi respektive epistemologi. Ontologi
har att göra med verklighetens natur, medan epistemologi har att göra
med kunskapens natur.
Vad gäller ontologi finns två huvudsakliga positioner. Om man intar en
realistisk position menar man att det finns en verklighet ”där ute”, som
är oberoende av betraktaren/forskaren. Från en relativistisk position
skulle man däremot invända att det inte finns någon oberoende verklighet, utan att denna verklighet är en sorts mental konstruktion som varierar med historien och med vem som betraktar den.
I NNEHÅLL I AVSNITTET
1. Ontologi
2. Epistemologi
3. Positivism
4. Hermeneutik
Vad gäller epistemologi finns, återigen, två huvudsakliga positioner.
Utifrån en objektivistisk position menar man att det är möjligt att nå objektiv kunskap om samhället. Den kunskapsteoretiska subjektivismen,
däremot, menar att det inte är möjligt att ge en korrekt eller neutral
bild av verkligheten eftersom våra intryck av denna aldrig är fria från
våra egna föreställningar, kategorier eller förväntningar – alltså är forskningen aldrig värderingsfri.
28
Positivism och hermeneutik
I Badersten och Gustavsson kan ni läsa om de två vetenskapliga huvudinriktningarna positivism och hermeneutik. Här presenteras en tabell som sammanfattar de två varianterna (observera att de presenteras i renodlad form; de har båda många underkategorier och forskare
befinner sig i praktiken ofta någonstans emellan dem).
Tabell 1 Positivism och hermeneutik
Positivism
Hermeneutik
Målet är att formulera lagar för
samhällsfenomenen. Helst ska de vara
matematiskt uttryckta.
Det finns inte lagar tillämpbara på alla epoker
och samhället. Betoning på det särpräglade.
Att finna det generella i det speciella.
Allmängiltig kunskap.
De sociala fenomenen tolkas som en del av en
totalitet.
Samhället och naturen är av samma slag.
Samhällsfenomenen är av annan art än
naturfenomenen.
Forskningsidealet är naturvetenskapens.
Begrepp har lånats från biologin, fysiken osv.
Avvisar det naturvetenskapliga
vetenskapsidealet. Strikt åtskillnad mellan
natur- och samhällsvetenskap.
Stort intresse för kvantitativa metoder. Statistik
viktig teknik.
Olika utsagor har olika betydelse för olika
individer. Standardiserade frågeformulär
meningslösa.
Strävar efter kausala förklaringar eller
åtminstone till att finna samvariation.
Experimentet idealmetod.
Strävar efter att uppnå förståelse: att finna en
mening eller betydelse hos de sociala
fenomenen.
Förenklar verkligheten för att kunna analysera
den.
Verkligheten problematiseras.
Den vetenskapliga kunskapen avbildar
verkligheten.
Den vetenskapliga kunskapen tolkar
verkligheten.
Det finns en strikt skillnad mellan fakta och
värderingar. Vetenskapen är värderingsfri.
Man kan inte skilja mellan fakta- och
värdeomdömen. Det finne inte några neutrala
fakta.
Det måste finnas distans mellan forskare och
studieobjekt. Vetenskapen ska vara opartisk.
Forskarens relation till forskningsobjektet ska
präglas av inlevelse och engagemang.
Vetenskapen värderas utifrån förmåga till
prediktion
Forskningen värderas utifrån dess förmåga att
skapa förändring.
Källa: Lundquist, Lennart, 1993. Det vetenskapliga studiet av politik. Lund: Studentlitteratur, s. 42.
29
M INIFÖRELÄSNING 2 Positivism – en kort historia
Litteraturhänvisningar 2.2
Badersten – Gustavsson, kap 3
Fundera över 2.2
• Vilken vetenskapsteoretisk position intar positivismen respektive hermeneutiken? D.v.s. vilka
antaganden gör de ifråga om ontologi och epistemologi?
• Läs om spelteori i Lewin (s. 22-24 och 57-58). Vilken vetenskapsteoretisk position intar de
forskare som sysslar med spelteori?
• Vilka krav på forskning kan ställas utifrån den viktiga principen om ”intersubjektivitet”?
• I förra stycket beskrevs skillnaden mellan empirisk och normativ forskning. Utifrån vilken
vetenskapsteoretisk position är denna skiljelinje dragen?
En cirka 20 minuter lång introduktionsföreläsning om positivism, inläst
av Malena Rosén Sundström
• Går det att observera samhällsvetenskapliga fenomen utan att samtidigt göra en tolkning av
M INIFÖRELÄSNING 3 Hermeneutik – en kort historia
• Läs om kvantitativ metod respektive diskursanalys i Badersten – Gustavsson kap 6-7. Vilka
dem?
vetenskapsteoretiska positioner intar de forskare som sysslar med dessa metoder?
• Är det möjligt att vara realist i ontologisk mening samtidigt som man är subjektivist i
epistemologisk mening? Och omvänt, är det möjligt att vara relativist i ontologisk mening
samtidigt som man är objektivist i epistemologisk mening? (En svår filosofisk fråga, där
forskare inte är överens).
• Fundera över citatet nedan. Efter vad du läst så här långt, överensstämmer din egen
grundsyn främst med positivistens eller hermeneutikerns?
“Ontologin och kunskapsteoretiska synsätt finns säkerligen alltid med och kan troligen
inte heller bytas ut… En aristotelisk [hermeneutisk] respektive galileisk [positivistisk]
grundsyn kan inte tvättas bort. Det skulle kräva en ändring av hela den världsbild samt
människo- och kunskapssyn, som mer eller mindre omedvetet styr forskaren” (Helenius,
citerad i Lundquist 1993, s. 69).
En cirka 24 minuter lång introduktionsföreläsning om hermeneutik, inläst av Malena Rosén Sundström
30
A VSNITT 3
Forskningsprocessen
Det resultat man får inom statsvetenskaplig forskning är i stor utsträckning beroende av de metodologiska överväganden forskaren gjort, vilket Badersten och Gustavsson kallar ”metodologi i arbete”. Det är därför viktigt att ta medvetna metodologiska beslut och att redovisa dessa tydligt för läsaren, så att denna ska kunna ta ställning till det vetenskapliga värdet i undersökningen. Nedan följer några korta anmärkningar om forskningsprocessens beståndsdelar:
Problem
Att ringa in ett bra forskningsproblem är, kanske något överraskande,
något av det svåraste i forskningsprocessen. Man kan motivera sitt val
av problem utifrån dess utomvetenskapliga relevans eller dess inomvetenskapliga relevans. (Har man tur hittar man ett problem som är både
inom- och utomvetenskapligt relevant) De förstnämnda kan exempelvis uppkomma när man funderar över något man sett på TV-nyheterna
medan de sistnämnda ofta försöker fylla en lucka, eller vit fläck, inom
forskningen. Observera att inomvetenskaplig relevans inte behöver betyda att det är samhälleligt irrelevant.
Teori
I NNEHÅLL I AVSNITTET
1. Problem
2. Teori
3. Metod, material och resultat
Allmänt kan sägas att varje uppsats- eller forskningsprojekt ska anknyta till den teori – den tidigare forskning – som finns på området ifråga.
Utöver detta använder olika forskare termen ”teori” på olika sätt.
Ibland används termen för att beskriva större sammanhängande perspektiv, som t.ex. marxismen eller postmodernismen. Termen används
också inom normativ forskning – man talar t.ex. om John Rawls’ rättviseteori (denna kan ni läsa om i flera av kurslitteraturens böcker).
Vi ska nu titta lite närmre på hur termen används inom positivistisk empirisk forskning. Här innebär ”teori” en tänkbar förklaring, alltså upp31
fattningen att det finns ett visst orsakssamband mellan två saker, man
säger då att variabel x påverkar variabel y. T.ex. finns det teorier om
att människor med högre utbildning generellt har en mer negativ attityd till dödsstraff – här är utbildningsnivå x-variabel, medan attityd till
dödsstraff är y-variabel. En annan teori är att svenska kvinnor är mer
positivt inställda till den offentliga sektorn än män. Här är könstillhörighet x-variabel och inställning till offentliga sektorn y-variabel. I Badersten och Gustavsson talas om teoriprövande, teoriutvecklande, respektive teorianvändande studier. I teoriprövande studier prövar man
existerande teorier på ett nytt material. Kanske vill man se om teorin
om könstillhörighetens inverkan på inställningen till offentliga sektorn
även stämmer i länder vars politiska system är väldigt annorlunda än
Sverige. Skulle detta stämma stärks teorin, om inte försvagas den. Teoriutvecklande studier återfinns på hittills outforskade områden. Säg att
en forskare som studerar social bakgrund och politisk rekrytering tycker sig märka att många politiker var mobbade som barn (obs, fiktivt
exempel). I en teoriutvecklande studie kan han/hon då testa bärkraften hos denna nya hypotes, men måste då utforma studien så att den
tar hänsyn till olika möjliga drivkrafter för beslutet att engagera sig politiskt. Teorianvändande studier, slutligen, syftar till att förstå eller förklara ett visst empiriskt fall. Sådana studier använder sig ofta av flera olika teorier. Ett klassiskt exempel är Grahame Allison’s Essence of Decision, där författaren ville förklara hur beslutsfattarna agerade under Kuba-krisen 1962. Han använde sig av tre olika teorier (rationell aktörsteori, beslutsteori och förhandlingsteori) och förklarade utfallet av krisen
med hjälp av var och en av dessa.
Metod, material och resultat
Som förhoppningsvis står klart nu så bedrivs forskning utifrån många
olika syften och problemformuleringar. Det är viktigt att inse att det
därför inte finns en enda allmänt accepterad vetenskaplig metod för
att nå kunskap inom statsvetenskapen. I Badersten – Gustavsson
(kap 6 och 7) beskrivs en rad olika metoder för statsvetenskaplig analys: kvantitativ metod, komparativ metod, fallstudiemetod, textanalys,
diskursanalys och även normativ metod. Det är viktigt att ni känner till
dessa men det är ingen mening i att upprepa dem här.
Det vi vill påpeka om metod här är istället betydelsen av definitioner.
Vi har redan sett hur sättet man definierar politik på blir avgörande för
hur man ser på statsvetenskapens studieområde. På samma sätt kan
man inom många områden dra helt olika slutsatser beroende på vilka
definitioner man arbetar med. I er kurslitteratur kan ni läsa om många
av statsvetenskapens centrala begrepp (t.ex. Lewin, Badersten-Gustavsson kap 6 och Beckman – Mörkenstam). Som ni kommer att se
saknas många gånger allmänt vedertagna definitioner. Istället lägger
olika forskare olika betydelser i begrepp som t.ex. makt eller demokrati. (Det gör politiker och gemene man också, skillnaden är att forskare
– förhoppningsvis – är medvetna om problemet och mer öppet redovisar sina begreppsdefinitioner). Ett relaterat problem rör hur man operationaliserar sin definition, d.v.s hur man översätter sin definition så att
det blir möjligt att observera den i empiriska studier. Operationaliseringen måste göra det möjligt både att mäta det man vill mäta (täcker
operationaliseringen verkligen det aktuella begreppet?) och att mäta
precist.
Ett exempel: om demokrati definieras som ett system för offentligt beslutsfattande i vilket medborgaren har stort inflytande på de offentliga
angelägenheterna, kan vi tänka oss olika typer av operationaliseringar.
Ett sätt är att använda ”valdeltagande” som mått på grad av demokrati. Då vi har tillgång till valstatistik ger detta oss möjlighet att mäta precist. Men mäter vi verkligen det vi vill mäta (demokrati enligt ovanstående definition)? T.ex. hade Sovjetunionen och Irak under Saddam
32
Hussein väldigt höga valdeltaganden, emellertid skulle få karakterisera
dessa politiska system som demokratier.
Hur man väljer material till sin studie beror både på problemformulering och val av metod. Kvantitativt orienterade statsvetare arbetar ofta
med enkätundersökningar eller databaser av olika slag. Gör man istället en diskursanalys väljer man kanske hellre ut ett fåtal viktiga texter
och går på djupet i sin tolkning av dessa. En viktig skiljelinje i materialsammanhang är den mellan primär- och sekundärmaterial. I bearbetningen av ett givet material måste forskaren ägna sig åt källkritik,
d.v.s. kritiskt fråga sig hur tillförlitliga källorna är.
Litteraturhänvisningar 2.3
Badersten – Gustavsson, kap 5-7
Lewin
Beckman – Mörkenstam, del 2
Fundera över 2.3
Formulera för dig själv ett utomvetenskapligt relevant statsvetenskapligt problem.
Formulera sedan för dig själv två frågeställningar – en av deskriptiv och en av förklarande
karaktär.
När man genomfört sin undersökning redovisar man forskningsresultaten. Ofta förs en nyanserad diskussion i samband med att man besvarar sina forskningsfrågor. Inte sällan presenterar forskaren nya forskningsfrågor som resultaten genererat. Det är viktigt att påpeka att olika typer av undersökningar ger olika typer av slutsatser. Gör man t.ex.
en positivistisk empirisk studie måste man reflektera kring forskningsresultatens möjliga generaliserbarhet. Är det troligt att ens resultat
kommer gälla även i andra sammanhang, eller är ens fall för få eller för
snävt valda för att kunna leda till generaliserbara slutsatser? Forskare
som ägnar sig åt hermeneutiska empiriska studier, som t.ex. diskursanalys, förnekar möjligheten att det skulle finnas samhälleliga lagbundenheter och generaliserbarhetsdiskussionen blir därmed inte relevant
(däremot förväntas en kritisk diskussion av hur urvalet av texter påverkat slutsatserna). I normativ forskning, som syftar till att svara på
BÖR-frågor, ägnar man sig vanligen inte åt empiri (detta gäller särskilt
för ”normativ analys i egentlig mening”) – i dessa fall blir inte generaliserbarhetsdiskussionen heller relevant.
På vilka olika sätt påverkar metodologiska överväganden ens forskningsresultat?
Vad ska man tänka på när man bedriver källkritik?
Vilka olika typer av primär- respektive sekundärmaterial finns det?
Identifiera beroende respektive oberoende variabler i följande påstående: ”en hög läskunnighet
bland kvinnor har positiva effekter för ett lands ekonomiska utveckling”.
När man gör komparativa studier, är det alltid bättre ju fler fall man har?
Vilka olika principer för jämförelser finns det, och när används de lämpligen?
Vilka olika principer för fallurval finns det, och när används de?
Kan man generalisera utifrån en studie baserad på ett enda fall?
Läs om olika textanalytiska metoder. Verkar någon av dem vara positivistisk snarare än
hermeneutisk till sin karaktär?
Vad är en diskurs? Vilken maktdefinition utgår diskursanalytiker ifrån?
I Badersten – Gustavsson beskrivs några olika demokratiideal, däribland ett representativt och
ett deltagardemokratiskt ideal. Vilket demokratiideal tycks Lewin, som lägger stor vikt vid
ansvarsutkrävande (se fr.a. Lewin kap 5 och 6), ligga närmast?
Vad innebär det att operationalisera?
På vilka olika sätt kan man definiera makt? På vilka olika sätt kan man mäta makt?
På vilka olika sätt kan man definiera demokrati? På vilka olika sätt kan man mäta demokrati?
33
K APITEL 3
Kursmoment 2.
Politisk filosofi
“Nemo propheta in patria sua”
I detta det andra kursmomentet fördjupar vi oss i en av statsvetenskapens subdiscipliner, nämligen politisk filosofi (vilken som ovan nämnts ofta går under beteckningen politisk teori).
Wikipedia har en bra sida där man kan se vem som är vem på denna klassiska tavla av Skolan i Aten
A VSNITT 1
Vad är politisk filosofi?
Inom politisk filosofi intresserar man sig för värdefrågor. Detta innebär
att vad som står i centrum för studiet i första hand är politiska idéer.
Studier inom politisk filosofi bedrivs på flera olika sätt. Man kan skilja
mellan empiriska och normativa studier av idéer. Nedan beskrivs några olika typer av sådana studier.
Empirisk politisk filosofi
I NNEHÅLL I DETTA AVSNITT
1. Empirisk politisk filosofi
Empirisk politisk filosofi är av olika slag. Gemensamt för dessa är att
forskaren inte själv tar ställning i värdefrågor, istället vill man beskriva
och kritiskt granska politiska budskap. Idéanalysen vill klarlägga idéinnehållet i olika politiska budskap, och/eller analysera en viss tankeutveckling (t.ex.: Vilken idé om jämlikhet ligger till grund för Alliansens
uppfattning om hushållsnära tjänster? Hur har socialdemokraternas
syn på rättvisa förändrats över tid?). Ideologianalys studerar sammanhängande komplexa tankesystem (t.ex.: vilka är de bärande idéerna
inom konservatismen?). Inom politisk idéhistoria sysslar man med att
beskriva det politiska tänkandets utveckling – det handlar här om olika
tänkares grundläggande föreställningar och argument (t.ex.: vilken syn
på staten hade Platon?). Normativ begreppsanalys handlar om att precisera innebörden av olika begrepp, och detta sker ofta genom att
man jämför olika existerande uppfattningar av begreppet ifråga, eller
genom att man utröner kompatibiliteten med andra begrepp (t.ex. Vilka olika uppfattningar finns om rättvisa? Vilka spänningar finns mellan
liberalism och demokrati?)
2. Normativ politisk filosofi
Normativ politisk filosofi
3. Om läsning av litteraturen i detta kursmoment
Normativ politisk filosofi handlar istället om att själv ta ställning i värdefrågor. Därför kallas denna forskning ibland ”normativ analys i egentlig
mening”. Forskaren vill då ta ställning i politiska sakfrågor (t.ex. Är fri
4. Återkommande frågor i politisk filosofi
35
migration önskvärt? Är Irakkriget ett rättfärdigt krig?). Men det kan också handla om att på ett mer allmänt plan argumentera för att en viss
tolkning av ett politiskt begrepp är rätt eller önskvärt (t.ex. Walzers argument om vad som utgör ett rättfärdigt krig; Rawls teori om rättvisa).
Som den uppmärksamma och kritiska läsaren säkert kommer att märka under kursens gång så överlappar dessa olika sidor av den politiska filosofin varandra. Till exempel ingår det i den normativa politiska
analysen delar av såväl politisk idéanalys som en diskussion kring centrala politisk-filosofiska begrepp (t.ex. Rawls diskussion om rättvisa).
På samma sätt sker politisk idéanalys ofta med utgångspunkt i ett eller flera centrala politisk-filosofiska begrepp, med vars hjälp man analyserar exempelvis ett aktuellt material (t.ex. ett partiprogram) eller en
idéhistorisk text (t.ex. Hobbes’ Leviathan).
manhang. Antagligen har vi alla känt oss orättvist behandlade i samhället, av kompisar, föräldrar, myndigheter, arbetsgivare, i skolan o.s.v.
Antagligen har vi alla också funderat på vad vi ska göra i livet, vad vi
vill bli, hur vi vill leva, vad det är som gör livet värt att leva o.s.v. Det är
sådana frågor som den politiska filosofin tar sin utgångspunkt i. Vad är
lycka och vad betyder vänskap? Vad är rättvisa? Och hur ska vi bära
oss åt för att åstadkomma ett rättvist samhälle? Hur ska vi behandla
varandra, vad betyder det att vara ”schysst” mot andra människor?
Vad är det goda livet? Och delar vi dessa föreställningar om vad som
är gott och eftersträvansvärt i livet eller är det något som skiljer sig åt
mellan människor? Och vad beror dessa skillnader i så fall på? Det är
viktigt att betona denna utgångspunkt för den politiska filosofin för att
förstå på vilket sätt den har att göra med sådant vi funderar på till vardags. Den politiska filosofin öppnar möjligheten för oss att själva fundera och reflektera över våra åsikter och handlingar utifrån ett kritiskt
och ifrågasättande perspektiv. Politisk filosofi i en mer allmän betydelse kan för många människor
uppfattas som något svårt, abstrakt och avlägset de saker vi håller på
med till vardags. I en mening kommer också det du ska läsa under delkursen politisk filosofi att framstå precis på det sättet. De idéer och
tankevärldar som du möter hos historiens stora politiska tänkare rör
sig nämligen ofta på en hög abstraktionsnivå. Den abstrakta ansatsen
ligger s.a.s. i ämnets natur då målsättningen för den politiska filosofin
till stor del går ut på att analysera och diskutera människans grundläggande natur och utifrån dessa insikter utverka generella principer för
mänskligt handlande och samhällsbyggande. Den politiska filosofin
och de modeller som den frambringar bygger härvidlag på en många
gånger svårgripbar blandning av generella verklighetsbeskrivningar av
människa/samhälle, normer och handlingsrekommendationer, alltsammans rörande sig på en förhållandevis abstrakt nivå.
Samtidigt vill vi med bestämdhet hävda att det abstrakta som du möter i politisk filosofi är sprunget ur ytterst konkreta och vardagliga sam-
När en politiker säger ”beslutet har fattats på ett demokratiskt sätt”,
eller någon menar att ”det här är rättvist” håller vi kanske inte med. Vi
vill säga, ”nej, det är inte rättvist” eller ”det är inte demokratiskt”. Vi
ifrågasätter det som någon säger eller gör. Detta ifrågasättande leder
oss till att på ett mer allmänt plan fråga oss vad t.ex. demokrati eller
rättvisa bör vara. Det är detta allmänna och abstrakta sätt att ställa en
fråga som gör det möjligt att ifrågasätta konkreta fall och öppna upp
dem för vidare diskussion (jämför de olika tematiska kapitlen i Beckman – Mörkenstam).
De politiska filosofer och politiska teorier av samhällsvetare som ni
kommer att möta i det här delmomentet ger alla, mer eller mindre, angelägna och kloka sätt att undra över och besvara frågor om det goda
samhället. Det skall understrykas att det inte finns något entydigt sätt
36
att en gång för alla ”lösa” dessa normativa spörsmål. Däremot finns
det naturligtvis bättre och sämre sätt att argumentera på.
grepp och teorier – demokrati, jämlikhet, frihet – som ingen enskild tänkare har monopol på.
Hur sammanfattar man 2500 års
tänkande?
Perioder
Hur bär man sig åt för att överblicka 2500 års politiskt tänkande? Det
intuitiva och enklaste svaret är kanske att vi helt enkelt börjar från början med Platon och sedan ”betar vi av gubbarna” (för det har ju nästan uteslutande varit ”gubbar” som fått komma till tals) en efter en tills
vi når fram till dags dato. En sådan mekanisk uppräkning är emellertid
ganska otillfredsställande eftersom den lätt ger bilden av politisk filosofi som ett samhällsfrånvänt, akademiskt och personligt bryderi som
inte har särskilt mycket med det politiska och sociala livet i stort att
göra. Inget kunde emellertid vara mindre sant. Många av den politiska
filosofins klassiker, t.ex. John Locke's Two Treatises of Government,
har tillkommit som direkta debattinlägg i samtidens politiska stridigheter. De har utövat stort inflytande på samtidens och efterföljande generationers politiska institutioner, samtidigt som de är produkter av sin
tids förutsättningar och villkor. Ju mer vi vet om dessa förutsättningar
och villkor, den samhälliga och historiska kontexten, desto bättre kan
vi förstå innebörden av filosofernas verk.
Den andra invändningen mot en enkel biografisk uppräkning är att
den ställer filosoferna (personerna) i centrum istället för idéerna och
de övergripande frågorna. För studenten i politisk filosofi minskar detta möjligheterna att se helheten – likheterna såväl som skillnaderna.
Den politiska idéhistorien reduceras på så sätt till ett antal unika utsagor om olika ting, istället för att handla om vad de här utsagorna har
gemensamt och vad vi kan lära av dem idag. Men den politiska filosofin handlar inte bara eller ens i första hand om filosofer utan om be-
Ovanstående invändningar talar för att politisk filosofi inte i första
hand bör läsas som ett antal tänkares personliga skapelser, utan hellre
utifrån mer principiella perspektiv. Vad menar jag då med detta? Jo,
jag menar att man bör försöka hitta mera generella teman som gör det
lättare och intressantare för oss att se skiftningar såväl som likheter i
det politiska tänkande över tid och rum. På ett övergripande plan kan
två sådana tematiska ansatser urskiljas. Den första är att dela in idéhistorien i perioder. Varje period präglas av en uppsättning förutsättningar och villkor (materiella och/eller immateriella) som gör de filosofiska
arbetena inom respektive period, t.ex. renässansen, upplysningen eller industrialismen, lika varandra i vissa avseenden. Inom perioderna
råder med andra ord ett visst mått av kontinuitet. Mellan perioderna
finns det däremot brytpunkter som förändrar politikens och det politiska tänkandets förutsättningar i viktiga avseenden, t.ex. stadsstat–territorialstat, agrarsamhälle–industrisamhälle, feodalism–kapitalism. Brytpunkterna utesluter inte jämförelser och förekomsten av likheter mellan perioder, men de innebär så pass viktiga skiften att sättet att tänka
politik måste förändras. Det bör dock understrykas att sådana här periodiseringar inte har någon självklar och objektiv status. De kan göras
på många olika sätt beroende på vilka kriterier vi använder oss av. En
marxist skulle exempelvis betona materiella faktorer som ekonomi och
produktionsförhållanden medan en liberal idealist i betydligt större utsträckning skulle betona immateriella faktorer som idéströmningar och
kunskapsproduktion. Poängen är dock att det är svårt och föga meningsfullt att helt låta bli att göra periodiseringar eftersom det skulle
lämna oss helt utan möjlighet till jämförelser och kategoriseringar.
37
Liedmans bok är skriven utifrån detta perspektiv (vid inläsning, varva
mellan Liedman och de originaltexter av respektive teoretiker som
finns återgivna i Hallberg et al). Varje kapitel i Liedman behandlar vad
vi kan kalla för en period i den politiska filosofins historia, med fokus
på centrala frågeställningar, samhällsförhållanden och betydelsefulla
verk. Det finns därför ingen anledning att lägga något till den indelning
som Liedman gör. Däremot skulle den kunna kompletteras med en ännu mera övergripande fyrdelad periodisering.
Den första perioden blir då den klassiska som börjar i Aten med Platon (300-t f.Kr) och slutar i Norra Italien med Machiavelli (1500-t) som
på samma gång blir den siste av de klassiska tänkarna och den förste
av de moderna.
Den andra perioden blir den tidiga moderniteten (1600-t och 1700-t), i
vilken det politiska tänkandet kommer att präglas av tre övergripande
teman: den framväxande territorialstaten, idén om samhällskontraktet
och upplysningen. Under den här perioden lades grunden till den moderna politiska filosofin och de ideologier som har blivit kännetecknande för den – inte minst liberalismen.
Den tredje perioden kan därför beskrivas som just ideologiernas period (ca 1800 till 1945). Den tidiga modernitetens olika element blommar ut helt, skulle man kunna säga, och blir fullfjädrade politiska doktriner och projekt.
Den fjärde och sista perioden skulle man kunna kalla för den politiska
filosofins död och pånyttfödelse. Samtidigt som det kalla kriget upprätthåller konflikten mellan liberalism och kommunism, präglas utvecklingen i Väst av ett så långtgående förgivettagande av den liberala demokratin och dess välfärdsstat att ideologierna tycks tyna bort och till
och med dö ut, som en del hävdar. Under de senaste decennierna kan
man dock med gott fog påstå att den utvecklingen har vänt. Idag finns
det återigen en rad utmanare eller åtminstone starka kritiker till den liberala demokratiska välfärsstatens hegemoni. En del ”attacker” kommer inifrån liberalismen, såsom nyliberalismen vilken något förenklat
vill avskaffa välfärdsstaten. De flesta attackerna kommer dock utifrån,
från feminister, nykonservativa och deltagardemokrater för att bara
nämna några, som inte (längre) tror på liberalismen. Och där är vi nu.
Återkommande frågor i politisk filosofi
Den andra ansatsen går ut på att politisk filosofi läses som ett försök
att besvara ett antal genom historien återkommande frågor: Vem bör
styra? Vad är rättvisa? Hur kan staten rättfärdigas? osv. Beckman –
Mörkenstams bok är upplagd på detta sätt (och även i viss mån
Lewin). Förutsättningarna för och sättet att besvara de här frågorna
varierar över tid, men frågorna förblir i stort sätt desamma. Den här ansatsen underlättar jämförelser och hjälper oss att se såväl förändring
som kontinuitet i synen på exempelvis rättvisa och stat. För den som
vill härleda och definiera en generell innebörd av ett begrepp eller en
idé är sådana jämförelser över tid nödvändiga. Däremot finns det inte
någon allmänt vedertagen uppfattning om exakt vilka av frågorna som
är viktigast, och ännu mindre om hur de skall besvaras. Men det finns
ett antal frågor som utan problem kan beskrivas som centrala för ämnet:
1. Kan staten (eller statsmakten) rättfärdigas och i så fall hur? Varför
lever vi tillsammans med en överordnad struktur – en suverän – som
beslutar om våra lagar och om hur samhället skall se ut? Varför inte
anarki?
2. Vad bör staten göra? Hur mycket får staten lägga sig i individens liv
och handlande? I grunden handlar ju detta om vad som skall betrak38
tas som politik . Hur mycket skall politiken få breda ut sig: till ekonomiska frågor, till privatlivet, pappamånader, kinesisk barnbegränsningspolitik...
3. Vilket är det bästa styrelseskicket? Vem bör styra och ha makten?
Skall samhällsmedlemmarna styra eller ska vi ha en elit som styr? Hur
bör den politiska makten fördelas, mellan individer, mellan grupper?
Vilken roll skall författningen – konstitutionen – ha i maktutövningen?
De här frågorna är, som ni ser, centrala för frågan om demokratins vara eller icke-vara.
4. Om vi på ovanstående fråga svarar att det är samhällsmedborgarna
som bör styra (vilket de flesta gör idag) kommer vi därför till frågan om
vad som egentligen menas med demokrati? Själva ordet demokrati
härstammar från grekiskans två ord, demos (som betyder folk) och kratos (som betyder styre eller välde). I bokstavlig mening handlar det alltså om folkmakt eller folkstyre. Vad detta folkstyre i praktiken ska innebära råder det emellertid högst delade meningar om och vi finner genom idéhistorien en rad olika tolkningar av begreppets innebörd. Är
demokrati främst ett sätt att ta politiska beslut, eller främst ett sätt att
etablera rättigheter och skyldigheter mellan individ och stat? Måste
alla medborgare delta direkt i politiska beslut för att de ska räknas
som demokratiska? Är det tillräckligt att man väljer politiska representanter som man sen har möjlighet att avsätta i nästa val om man är
missnöjd med deras insatser? Eller är demokrati en ständig process
varigenom medborgare förverkligas som samhällsmedlemmar?
5. Vad är frihet, rättvisa och jämlikhet? (detta är egentligen tre separata återkommande frågor). Är dessa begrepp eller värden – det är ytterst värden det handlar om – är mycket mångtydiga. För en del betyder t.ex. frihet att man som individ skall lämnas ifred och få göra vad
som helst utan begränsningar och utan påverkan från andra; för andra
är frihet att kunna delta i gemensamma angelägenheter och att kunna
påverka. I många fall så hänger begreppen frihet, rättvisa och jämlikhet också ihop, så att ens syn på rättvisa präglar ens syn på frihet
t.ex. Vissa hävdar att begreppen eller värdena inte går att förena – vi
får välja något framför de andra – andra menar att vi måste ha exempelvis jämlikhet för att kunna få frihet, eller jämlikhet för att nå rättvisa.
Vilken riktning diskussionen tar beror mycket på hur dessa begrepp
definieras.
6. Människosyn. Är individen god eller ond, lat eller flitig, klok eller
dum? Är individen av naturen ett ego, som i varje läge strävar efter sitt
eget bästa, eller är individen av naturen en samhällsvarelse ägnad att
samverka med andra? För att anknyta till den tidigare delen av kursen
är ju dessa frågor av vetenskapsteoretiskt slag som har att göra med
ontologi. Om vi har uppfattningen att människan formas och blir den
hon är genom socialisering är det svårt att försvara ett frihetsideal i vilket enskilda personer med fullständigt fria viljor förväntas förverkliga
sina målsättningar utan yttre påverkan. Beroende på vilken människosyn man förfäktar så ser man olika på statens karaktär och vad som
bör vara dess uppgifter (Lewin visar detta väl i sin bok). För Thomas
Hobbes exempelvis, en av 1600-talets stora politiska filosofer var människan av naturen grym, egoistisk och girig – hans syn var pessimistisk – och om ingen kontrollerar individerna så hamnar vi i ett allas krig
mot alla. Den starka statens uppgift blir därför att kraftfullt sörja för
fred och säkerhet och på sätt skydda individerna från varandra. För
John Locke – en annan engelsk filosof – var individerna inte fullt så
grymma och egoistiska, varvid statsmakten får en helt annan roll. Snarare än att endast skydda individerna från sig själva, så blir staten ett
medel att utveckla individernas inneboende potential. Men här möter
vi alltså två olika människosyner som leder till att synen på staten och
statens uppgifter ser helt olika ut. Är statsmakten till för att individen
skall kunna bevaka och tillgodose sina egna intressen?; eller Är stats39
makten till för att individen skall kunna utvecklas som person i samvaro med andra? Frågan ansluter också till individens valmöjligheter och
individens autonomi. I vilken utsträckning skall samhället tillåtas påverka individen? Hur stor autonomi skall individen ha? Vilka verkliga valmöjligheter för individen finns?
7. Nära kopplad till frågan om synen på individen är frågan om det allmänna bästa . Finns det ett gemensamt intresse – ett gemensamma
bästa – som alla människor kan samlas kring? Vad innehåller i så fall
detta gemensamma goda och hur omfattande är det? Låter det sig begränsas till fred och säkerhet, eller är det något mera djupgående såsom dygder och värderingar? Kan det finnas några gemensamma föreställningar om vad som är gott och ont, rätt och fel, eller är det endast
upp till varje individ att avgöra?
Litteraturhänvisningar 3.1
Liedmans inledning + s. 295-328
Inledningen i Hallberg et al.
Beckman – Mörkenstam, del 1
Fundera över 3.1
Vilka olika typer av normativa metoder finns det?
Vad skiljer empirisk från normativ forskning inom politisk filosofi? Formulera för dig själv två
forskningsproblem som representerar vart och ett av dessa.
Vilka är de viktigaste perioderna inom den politiska idéhistorien?
Vilka är de huvudsakliga normativa motsättningarna inom existerande sätt att se på demokrati,
Alla dessa frågor har i princip diskuterats genom idéhistorien och olika
politiska filosofer har gett olika svar på dem. På så sätt kan dessa
punkter tjäna som ett slags ramverk eller en karta efter vilken vi kan
orientera oss när vi nu skall röra oss genom den politiska filosofins historia. När vi diskuterar olika tänkare så kan vi retoriskt ställa dessa frågor till dem och på så sätt få till en jämförelse mellan olikas perspektiv.
Det är den här typen av ansatser som jag vill att ni använder när ni läser litteraturen.
jämlikhet, rättvisa, frihet respektive det goda livet?
Läs kap 13 i Beckman – Mörkenstam och fundera över vad som skiljer pacifismen och den
politiska realismen ifråga om människosyn.
Läs kap 4 i Beckman – Mörkenstam och fundera över hur den liberala och republikanska
traditionen skiljer sig åt ifråga om människosyn. Hur påverkar deras människosyn synen på vad
frihet är?
40
De grekiska stadsstaterna
A VSNITT 2
Klassisk politisk filosofi
Vi kommer nu att titta på några centrala delar inom den politiska filosofin, och vi börjar i den klassiska. Demokratin sägs ha sitt ursprung i ett
antal grekiska stadsstater (ca. 400-talet f. Kr., främst i Aten), men den
antika demokratin har inte mycket gemensamt med den moderna demokratin. Den skilde sig framförallt på tre punkter med vad vi idag kallar för demokrati, den liberala demokratin.
1. Ingen politisk jämlikhet. Reglerna för den som fick delta i politiken
var mycket strikta. Endast atenska medborgare hade rätt att delta i politiken och det var extremt restriktiva regler för vem som kunde betraktas som medborgare. T.ex. betraktades inte slavar och invandrare som
medborgare. Likaså hade kvinnor ingen rösträtt. Vi kan därför knappast prata om politisk jämlikhet, endast politisk jämlikhet för de som
hade samma status (män födda i Aten vilka utgjorde drygt 1/6 av
Atens invånare).
I NNEHÅLL I AVSNITTET
2. Få rättigheter. Rösträtt fanns, men annars var det dåligt med rättigheter i den atenska demokratin. Den som fick majoriteten med på ett
förslag som senare visade sig ödesdigert eller om förslaget ansågs
som dåligt då det framfördes kunde straffas för att fört fram förslaget.
I den liberala demokratin skyddas medborgarna av en uppsättning rättigheter vilket betyder man kan inte använda en rättighet för att kränka
någon annans rättighet. Ett exempel på sådan lagstiftning i Sverige är
hets mot folkgrupp, vilket innebär att man inte kan åberopa yttrandefrihet när man kränker en viss folkgrupp. 1. Den klassiska politiska filosofin
2. Platon
3. Aristoteles
4. De italienska stadsstaterna och Machiavelli
3. Ingen maktdelning. Folkviljan var den lagstiftande, verkställande
och dömande makten och det fanns, åtminstone till en början ingen
maktdelning. Atenarna menade att det finns ett identifierbart allmänintresse och att besluten skulle genom diskussion, där det goda argu41
mentets makt var stort, leda fram till vad som var bäst för alla. Därför
fanns det heller inget behov av att begränsa folkviljan genom rättigheter. En liberal demokrati å andra sidan kännetecknas av att makten i
varierande grad separeras mellan den beslutande (parlamentet), verkställande (regeringen) och dömande (domstolsväseendet) makten.
vilket leder till särintressen och i förlängningen svåra konflikter. Platon kräver således att:
Platon och Aristoteles
2) endast genom djup kunskap kan
man bilda sig en uppfattning om det
allmänna bästa och
De två mest kända filosoferna vid denna tidpunkt, Aristoteles och Platon var skeptiska till demokratin i Aten. Platon var en stor förespråkare
för att filosoferna skulle styra och en ivrig motståndare till den atenska
demokratin. Orsaken var bl.a. att hans läromästare Sokrates av en i
demokratiskt ordning vald domstolsjury dömdes till döden år 399 f.Kr.
för spridande av gudlösa villoläror (argumenterat mot demokratin)
bland ungdomen.
Platon menade att endast personer som hade fått en mycket omfattande utbildning kunde styra (filosoferna). Varför är då filosoferna bäst
lämpade att styra? Enligt Platon styrs
filosoferna av förnuftet och är därför
Platon. (ca 427-347 f.Kr)
de enda som kan finna fram till det
gemensamma bästa eller det goda
(vilket är objektivt). De kan stiga upp
från grottan, vilken är den synliga världen för gemene man, och finna den
riktiga verkligheten ute i dagsljuset
och sedan kliva ner igen och berätta
om vad de har sett för de som är kvar
i grottan. Endast när filosoferna styr
kan allmänintresset eller samhällets
bästa bevaras, eftersom folket fattar
sina beslut på känslor och fördomar
Aristoteles (384-322 f.
Kr.)
1) Politik syftar till att uppnå det allmänna bästa,
3) att endast få personer har denna djupa kunskap (filosoferna). Detta leder
till att folket inte kan styra eftersom
de saknar denna djupa kunskap. Platon skrev också om den näst bästa
styrelseformen och det är när de
skrivna lagarna, vilka är mycket svåra att förändra, reglerar styret.
Även hos Aristoteles är det viktigt att styrelsesättet kan främja det allmänna bästa och vissa styrelseskick är bättre lämpade än andra att
åstadkomma detta. Aristoteles gör en indelning av olika styrelseskick
som har haft stort inflytande. Han delar in styrelseformer efter två indelningsgrunder, 1) hur många som styr, 2) om styret är för det gemensamma bästa.
Hur många styr?
Styret
är för
det...
En
Fåtal
Flertal
Allmänna bästa
(goda
styrelseskick)
Kungadömet
Aristokratin
Medborgarstat
(Politeia)
Ej allmänna
bästa (dåliga
styrelseskick)
Tyranni
Oligarki
Demokrati
(pöbelvälde)
42
Styrelseskick som ej är för det allmänna bästa innebär att styret endast är i den eller de härskandes intressen. Problemet med demokrati
är att det finns det en risk att folket kommer att ta all egendom från de
rika. Aristoteles är något oklar med vilket av de goda styrelsesätten
som är bäst. Istället menar han att de passar olika bra till olika folk
och vilka dygder som finns där. Medborgarstaten är dock något som
ligger Aristoteles varmt om hjärtat, vilket innebär styre av de bildade
och förmögna.
Både Aristoteles och Platon menade att moral och politik är tätt sammankopplade. Enligt Aristoteles är människan ett politiskt djur. Med
detta menar han att människan inte kan leva utanför ett samhälle eller
att det är först inom samhällens ram som människan uppstår. Samhällsgemenskapen behövs för att människan skall kunna uppnå sitt
M INIFÖRELÄSNING 4 Platon och Aristoteles
En cirka 15 minuter lång miniföreläsning om Platon och Aristoteles, inläst av Mikael Sundström
mål och fostra henne till att bli en rättskaffens och dygdig person och
också att det allmänna bästa endast kan uppnås inom ramen för samhällsgemenskapen.
De italienska stadsstaterna
Stadsrepublikerna som fanns i vad som i dag är Italien (Norditalien, slutet av 1100-talet, bl.a. Florens, Padua, Pisa, Milano, Siena och Venedig) byggde precis som den atenska demokratin på en exklusiv grupp
medborgare. I detta fall var det män med egendom. Kärnan i republikanismen var att friheten i en politisk gemenskap var beroende av att
den politiska gemenskapen inte var ansvarig inför någon annan auktoritet än den egna gemenskapen. Självstyre, tillsammans med medborgarnas rätt att delta i skötseln av gemensamma angelägenheter, var
grunden för frihet.
En av de mest kända tänkarna under denna tidpunkt var Niccolò Machiavelli. Huvudpoängen hos Machiavelli är hur man upprätthåller
Niccolò Machiavelli (1469 –
ett furstendöme och varför man
1527)
misslyckas. Politiken ses som en
kamp för att vinna, utnyttja och behålla makten. Det man bör sträva
efter är en republik där folket får en
del av makten. Men Machiavelli
såg människor som egoistiska, lata
och oförmögna att handla om inte
nöden så kräver. Det kan därför vara nödvändigt att samla all makt
hos en person, den handlingskraftige fursten. Det är utmärkt om denna furste är barmhärtig, människo43
vänlig och uppriktig men det är inte nödvändigt. Det absolut viktigaste
var att han ger folk intryck att ha alla dessa egenskaper. Fursten kan
på det hela taget sätta sig över alla moraliska bud för att främja sitt
mål, gemenskapens överlevnad och blomstring. Ryktet gör gällande
att Stalin alltid hade ett exemplar av Fursten på sitt nattduksbord.
stater. De ideal gällande städer som uppstått och förfinats har givetvis
utmanats ordentligt av denna transformation. Den demokratiska tanken har till exempel utsatts för påfrestningar när direktdemokrati inte
längre var möjlig, utan var tvungen att ske med ombud i en representativ demokrati.
Machiavelli skiljer sig kraftigt från Platon och Aristoteles i sin uppfattning att politik och moral är frikopplade. Machiavelli menar att den privata moralen inte alltid är möjlig i politiken. Det är inte helt klart om Machiavelli bara gör en beskrivning av hur det faktiskt är eller om han
också menar att fursten faktiskt har rätt att sätta sig över all moral.
Olika (historiska och moderna) perspektiv på staden och stadsstyrets
ideal ger dock fortsatt många vinkar om hur man kan se på styrets omfång och fokus – och är därför ett intressant område att studera för
statsvetare.
Machiavellis bok Fursten finns online i svensk (om än lite åldrig) översättning här
Aristoteles bok Politiken finns tillgänglig online (engelsk version) här
Staden som idé
Under mycket lång tid var staden den politiska storhet som naturligt
lockade mest intresse kring politik – eftersom det var i staden man påtagligt och ofta mötte utmaningarna som följer när människor samlas
och måste enas om lagar och regler. De atenska tänkarna har till exempel staden som en helt självklar referens för sina funderingar eftersom
de i praktiken aldrig stött på större enheter (och inte heller önskade
större sammanhang). Staden, och möjligen relationen mellan städerna, blev den politiska rymd som behövde fyllas med filosofiskt grundade ideal. Även när större stater blev mer än en tanke fortsatte städerna att ha en särskild och för människor mer påtaglig roll. Först från
1500-talet (och för många än senare – den Westfaliska freden 1648 är
en vattendelare här liksom i annat) blev det mer påträngande att flytta
det politiska fokuset från stad till det som skulle komma att bli national-
M INIFÖRELÄSNING 5
Staden – några perspektivskärvor
En cirka 13 minuter lång miniföreläsning om olika sätt att konceptualisera den ideala staden, inläst av Mikael Sundström
44
Litteraturhänvisningar 3.2
Liedman s. 15-94
Hallberg m.fl s. 29-65.
Jämför också gärna med kap 9 i Beckman – Mörkenstam, samt diskussionen om politikers
moral i Badersten – Gustavsson s. 65-66.
Fundera över 3.2
Vilka för- och nackdelar finns det med experters (de som bedöms ha stor kunskap) inblandning
i politiken?
• Hur ser vi på idag på experters inblandning i demokratin?
• Vilken betydelse har den politiska gemenskapens storlek, tror du, för synen på vilket
styrelseskick som är bäst?
• Vilka är de huvudsakliga likheterna och skillnaderna mellan den moderna demokratin och den
antika grekiska demokratin?
45
A VSNITT 3
Naturtillståndet och samhällskontraktet
Utmärkande för de tidiga liberala tänkarna (se mer om liberalismen i
nästa del) var att man diskuterade ett samhällskontrakt. Både Hobbes
och Locke (även Rousseau, Kant, Grotius och Pufendorf) diskuterade
samhällskontraktet som innebär att en stat ytterst måste bygga på de
enskilda medlemmarnas samtycke. Syftet med diskussioner om samhällskontrakt är att diskutera varför staten uppstår och hur den kan
rättfärdigas. Diskussioner om samhällskontraktet innebär att vi förutsätter möjligheten av ett naturtillstånd, dvs. ett tillstånd utan någon
stat.
En teori om samhällskontraktet i
punktform
• Naturtillstånd. Ett tillstånd som existerar innan det finns någon stat
eller politisk makt. Var och en är utlämnad åt sig själv, i så måtto att
det inte finns någon högre auktoritet eller makt som kan utkräva lyd-
John Locke (1632 – 1704)
Thomas Hobbes 1588 – 1679
I NNEHÅLL I AVSNITTET
1. Samhällskontraktets idé
2. En teori om samhällskontraktet i punktform
3. Thomas Hobbes och John Locke
46
nad eller som har ansvar för att skydda egendom och intressen. Naturtillståndet bedöms som icke önskvärt eftersom den svage far illa.
• Individerna har självbevarelsedrift.
• Därför tecknas nu ett kontrakt mellan individerna. Frågan är nu också vilket slags kontrakt personer i naturtillståndet skulle teckna, när
de skall upprätta en politisk auktoritet med befogenheter att utkräva
lydnad och skyldighet att försvara individerna.
• Kontraktet leder till att någon får makten och därigenom upprätthålls
lag och ordning.
vi har en stat. Om vi känner till villkoren i kontraktet vet vi också vad
staten är förpliktigad att åstadkomma, och vilken lydnad den har rätt
att utkräva av medborgarna. Hur naturtillståndet ser ut och vilket samhällskontrakt som skrivs skiljer sig dock åt mellan olika filosofer. Huvudskillnaden mellan detta synsätt och Aristoteles är att människan
existerar innan samhället och det är genom en viljeakt som samhället
skapas.
Thomas Hobbes bok Leviathan finns online (engelsk version) här
• Samhället bildas.
John Lockes bok Second Treatise of Government finns online (engelsk
version) här
Detta resonemang görs för att visa att staten kan rättfärdigas, men
också för att visa att livet i naturtillståndet är sämre än ett tillstånd där
Litteraturhänvisningar 3.3
Liedman s. 105-145.
M INIFÖRELÄSNING 6 Tre perspektiv på samhällets styrning
Hallberg m.fl. s. 65-110.
Lewin, kap 1-2.
Fundera över 3.3
• Vilka skillnader finns det i olika föreställningar om naturtillståndet och vilka konsekvenser har
det för utformandet av samhällskontraktet?
• Tror du att de flesta tänkare sett kontraktsskrivandet som en verklig historisk händelse? Om
det bara är en tankekonstruktion, varför har man då framställt det som ett kontrakt?
• Vilken betydelse har den moderna statens framväxt för sättet att tänka samhället som ett
kontrakt?
• Hur tillämpligt tycker du att ”kontraktstänkandet” är för nya politiska formationer såsom EU?
Vilka är de kontraktsslutande parterna? Vilka rationella motiv har de för att sluta kontraktet och
En cirka 25 minuter lång introduktionsföreläsning om Machiavellis, Hobbes och Lockes syn på samhällets styrning, inläst av Mikael Sundström
inte bryta det? Kan kontraktet rättfärdigas?
47
A VSNITT 4
Liberalismen är på en och samma gång en av de mest inflytelserika politiska idé-
Liberalismen
om demokrati, utan tvekan den idé har haft störst inverkan på styrelseskicket och
strömningarna och också en av de hårdast kritiserade. Liberalismen är, vid sidan
på det politiska tänkandet i västvärlden. Liberalismen var när den först dök upp
en mycket radikal idé. Man riktade stark kritik mot dåtidens styrelseformer som
olika former av kungligt envälde och tyranni, vilka var de dominerande styrelseformerna i Europa mellan 1400- och 1700-talet. Även mot kyrkans makt var den kritisk och man betonade förnuft, tolerans och tanke- och religionsfrihet, samtidigt
som man satte individen i centrum.
Men det finns inte ett liberalt synsätt utan flera olika. Idag råder det stor skillnad
mellan olika syner på vad liberalism är, men man skulle grovt kunna skilja på tre
olika liberala skolor:
• Klassisk liberalism (John Locke)
• Jämlikhetsliberalism eller socialiberalism (John Rawls)
• Nyliberalism eller libertarianism (Robert Nozick)
Några gemensamma nämnare i dessa liberala skolor är:
John Locke (1632 – 1704)
John Rawls (1921 – 2002)
I NNEHÅLL I AVSNITTET
1. Klassisk liberalism
2. Jämlikhetsliberalism / socialliberalism
3. Nyliberalism / libertarianism
48
1.Individen, i motsats till samhällets bästa, sätts i centrum för analysen Alla individer ses som moraliskt jämlika, vilket innebär att deras intressen är lika mycket värda.
Litteraturhänvisningar 3.4
Liedman s. 166-183
Hallberg et al, s. 65-90, 183-254
2.Individuellt ansvar. Den enskilde individen kan själv påverka sitt öde och blir därmed också ansvarig för sitt eget öde. Hur mycket individen kan hållas ansvarig
skiljer sig dock något åt mellan olika liberala uppfattningar.
3.Tydlig skillnad mellan det offentliga och det privata. Offentlig makt skall vara begränsad eftersom det är nödvändigt att garantera individuell frihet. Hur begränsad
skiljer sig dock också åt mellan olika liberala uppfattningar.
Fundera över 3.4
Vilka skillnader finns det mellan olika liberala skolor och vad beror de på?
• Hur utbredd är den liberala grundsynen bland dagens politiska partier?
4.Statens främsta uppgift är att skydda de enskilda medborgarna mot varandra
• Är liberalismens idéer universellt tillämpbara eller har de en typisk västerländsk kulturell prägel
genom en betoning på rättigheter som ingen får kränka, t.ex. tanke-, yttrande-
som gör dem oförenliga med t.ex. ostasiatiskt kultur- och samhällsliv?
och handlingsfrihet.. Hur den skall tolkas råder det dock ingen riktig klarhet om.
5.Staten skall hålla sig neutral mellan olika livsstilar och uppfattningar om det goda livet och inte lägga sig i hur en individ vill leva sitt liv (inom vissa gränser – man
får aldrig kränka en annans individs rättighet). Individerna tros ha olika uppfattning-
• Hur går liberala idéer ihop med tankar om grupprättigheter för särskilt utsatta grupper? (Läs
här gärna kap. 7 i Beckman – Mörkenstam)
• Läs s. 271-301 i Hallberg et al och fundera på hur Habermas’ och Mouffes idéer utmanar den
liberala demokratin.
ar om det goda livet. Man betonar en moralisk jämlikhet, vilket innebär alla individer är lika mycket värda och ingens intresse är värt mer än någon annans.
Robert Nozick (1938 – 2002)
49
A VSNITT 5
Marxismen var den politiska idé som under en lång period sågs som ett alternativ
Marxismen
ke på det kalla krigets slut så har marxismen naturligtvis blivit naggad i kanten,
till liberalismen både i den politiska filosofin och i den praktiska politiken. Med tanmen den är inte död. Även om det idag är väldigt få som köper Marx oreserverat
så finns det många samhällsanalyser som i olika grad påverkats av marxismen.
Många centrala delar av Marx teori är idag kraftigt ifrågasatta, även inom det
marxistiska lägret. Däremot är flera saker som Marx diskuterade, t.ex. ekonomiska faktorer, klassfaktorer och hur ekonomisk makt påverkar politisk makt, något
man måste förhålla sig till.
Marxismen riktade kraftig kritik mot liberalismen på en rad punkter:
1.I en kapitalistisk värld är det omöjligt för staten att vara neutral, eftersom staten
är ett maktinstrument i den härskande klassens intresse. Även om staten säger att
den agerar neutralt så kan den omöjligt göra detta för den har redan valt sida då
den skyddar rätten att äga produktionsmedlen. Ojämlikheter som uppstår på
marknaden kan inte anses som naturliga, utan beror på att staten är icke-neutral
till förmån för den ekonomiskt härskande klassen (de som äger produktionsmedlen: kapitalisterna). Staten överbrygger inga motsättningar genom att vara neutral
i ett kapitalistiskt system; den utgjorde tvärtom den ena, nämligen den starkare
partens rätt att effektivt förtrycka un-
Friedrich Engels (1820 – 1895)
Karl Marx (1818 – 1883)
derklassen. Slutsatsen är att ekonomin och den ekonomiska organisationen inte kan placeras utanför den politiska sfären.
2.Demokrati och frihet är omöjligt i en
kapitalistisk värld. Så länge de grundläggande strukturerna i kapitalismen
inte förändras så har vi inte heller demokrati eller frihet. Så länge kapitalismen existerar är demokratin bara ett
I NNEHÅLL I AVSNITTET
spel för gallerierna och frihet bara en
chimär. Det finns formella fri- och rät-
1. En kort introduktion om Marxism
tigheter, men inte faktiska eller verkliga för lika formella rättigheter får
50
ojämnlika konsekvenser i ett kapitalistiskt system. Fördelning är dock inte centralt
utan man måste förändra hela det ekonomiska systemet. Istället för att fördela privat egendom måste man avskaffa privat ägande av produktionsmedlen.
Litteraturhänvisningar 3.5
Liedman s. 184-212 och 244-271
Hallberg et al. s. 157-182
3.Individens möjligheter och framtidsutsikter bestäms av dennes position i klasstrukturen. Den som har makten över produktionsmedlen har också makt över
den politiska sfären. Klass är som bekant ett centralt begrepp i Marx samhällsanalys. I varje samhälle som existerat är klassen den dominerade enheten i samhällslivet. För att överhuvudtaget förstå vad som händer i ett samhälle så måste man
studera klasser eller närmare bestämt förhållandet mellan olika klasser. Så länge
Fundera över 3.5
• Påverkar sociala och ekonomiska förhållanden den politiska sfären och i så fall på vilket sätt?
det finns klasser i samhället så kommer det att finnas klasskamp, eftersom klassernas intressen är oförenliga.
• Begreppen klass och klasskamp är centrala för marxistisk teori. Vilken relevans har de idag
(t.ex. i Sverige) och hur förhåller de sig till nyare och delvis konkurrerande begrepp som genus
4.Individer existerar inte oberoende av samhället och autonoma från varandra,
utan deras situation kan endast förstås med hänsyn till hur samhället och historien ser ut. Det är inte bara marxister som kritiserar liberalerna för överdriven indivi-
och etnicitet?
• Marxismen avfärdar den liberala demokratin som en skendemokrati. Men är marxismen
förenlig med någon typ av demokrati och hur skulle denna i så fall kunna tänkas se ut?
dualism och att deras analys utgår och domineras av individen. Marx var inte den
första som tänkte i dessa banor, utan även Aristoteles, Rousseau och Hegel hade
• Var, om någonstans, i dagens svenska partisystem kan man spåra inflytandet av marxismens
funderat på liknande sätt. Liberalerna kritiseras för att de inte kan fånga och upp-
idéer?
skatta värdet av gemenskap (samhället), eftersom liberalerna uppfattar samhället
som en samling av individer. Enligt Marx är samhället som utvecklar individens
kapaciteter, ger en känsla av tillhörighet och identitet. Individen är produkten av
historiska och sociala strukturer, dvs. den sociala miljön. Rättigheter var enligt
Marx egoistiska rättigheter som separerade individerna och som såg andra individer som ständiga hot mot deras egen frihet.
51
A VSNITT 6
Feminism kännetecknas av att ett kvinno- eller könsperspektiv anläggs på sociala
Feminismen
är kulturellt skapade. Här gör man då en skillnad mellan kön och genus, där kön
fenomen. Det vanligaste inom feminismen är att man studerar könsskillnader som
är den biologiska skillnaden och genus den sociala eller kulturella. Sådana kulturella skillnader är t.ex. att det uppfattas som naturligt att kvinnan jobbar mest i hemmet, det är naturligt att männen tjänar mer än kvinnor, pojkar skall leka med bilar
och tjejer med dockor, men att det egentligen bara är sociala konventioner som
skapat dessa föreställningar, som dessutom tenderar att upprätthålla en maktordning mellan könen.
Dagens feministiska politiska teori är ytterst mångsidig, i såväl utgångspunkter
som slutsatser, men här följer några gemensamma utgångspunkter inom feministiska skolor:
1. Kön utgör ett centralt ämne för att förstå praktiskt taget alla sociala relationer,
institutioner och processer. Intressemotsättningen mellan könen som sociala
grupper är grundläggande för samhällets organisering.
2. Könsrelationer utgör ett problem då dessa är förknippade med dominansförhållande, ojämlikhet, påfrestningar och mot-
Mary Wollstonecraft (1759 –
1797)
sättningar. Samhället och många politisk
filosofiska teorier har traditionellt utgått
ifrån att kvinnornas naturliga roll inom
familjen, så väl som samhället, är underkastad mannens och kvinnans huvudsakliga uppgift är att ta hand om barnen. Syftet är att upphäva kvinnas underkastelse.
Det råder dock olika uppfattningar om
vad denna underkastelse består av.
3.Könsrelationer förstås som socialt skapade (kan förändras av mänskligt hand-
I NNEHÅLL I AVSNITTET
1. En kort introduktion om feminism
lande).
Feminister menar vidare att praktiskt taget all forskning har varit mansdomine-
52
rad och präglad av detta när det häller vilka frågor som ställts (och aldrig ställts)
och hur dessa har besvarats. Kvinnor som kategori, deras önskemål, erfarenheter
och perspektiv har nonchalerats. Traditionell forskning inrymmer mer eller mindre
dolda uttryck för sexism i fokus, språkbruk och resultat. På så sätt legitimerar och
Litteraturhänvisningar 3.6
Liedman s. 213-223,
Hallberg et al, s. 129-156, 255-270.
reproducerar den asymmetriska (maktmässigt) könsrelationer i samhället. Man vill
alltså omvärdera existerande teorier genom att ge dem ett könsperspektiv samt
Beckman – Mörkenstam, kap 10
peka ut forskningsområden som tidigare försummats.
Fundera över 3.6
• Vilka perspektiv kan feminismen tillföra statsvetenskapen och den politiska filosofin?
• Hur förhåller sig egentligen begreppen kön-genus-kvinna till varandra?
• Är det privata politiskt?
• Ska man dra en gräns mellan privat/offentligt och i så fall hur?
• Bör feminismen uppfattas som en egen teori eller är den en subdisciplin inom andra
teoribildningar, t.ex. liberalfeminism, marxistisk feminism, etc.?
53