Transcript Utbredningskartor för Natura 2000 naturtyper

Utbredningskartor för
Natura 2000 naturtyper
Rapport för Naturvårdsverket
Eva Ahlkrona, Anna Engdal, Michael Ledwith, Birgitta Olsson,
Åsa Sehlstedt
Maj 2010
M E T R I A
INGÅR I LANTMÄTERIET
M E T R I A
INGÅR I LANTMÄTERIET
RAPPORT
2010-05-24
M10/01671.2
Utbredningskartor för Natura 2000 naturtyper
För mer information kontakta:
Birgitta Olsson ([email protected])
Metria Geoanalys Box 25154 104 51 Stockholm
Besök: Karlavägen 108, plan 4 Tfn växel: 08 - 579 972 70 Fax: 08 - 579 972 80
Internet: www.lm.se
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ..................................................................................................................... 3
1.1 Bakgrund............................................................................................................... 3
1.2 Mål och förväntade resultat ............................................................................... 3
1.3 Dokumentets struktur......................................................................................... 3
2 INDATA SOM ANVÄNDS FÖR FLERA NATURTYPER......................................................... 5
2.1 Basinventeringen ................................................................................................. 5
2.2 Ängs- och betesmarksinventeringen ................................................................ 5
2.3 Höjddata - lutning ............................................................................................... 6
2.4 Topografiska kartan ............................................................................................ 6
2.5 Vegetationskartan................................................................................................ 6
2.6 Naturgeografiska regioner ................................................................................. 6
2.7 Biogeografiska regioner ...................................................................................... 7
2.8 Geologiska indata ................................................................................................ 7
2.9 GSD Marktäckedata ............................................................................................ 7
3 GENERELLA BEARBETNINGSMETODER .......................................................................... 8
4 HAV ................................................................................................................................ 9
4.1 Ingående naturtyper............................................................................................ 9
4.2 Sammanställning av befintliga underlag ......................................................... 9
4.3 1110 – Sublittorala sandbankar.......................................................................... 9
4.4 1130 - Estuarier..................................................................................................... 10
4.5 1140 – Ler och sandbottnar som blottas vid lågvatten................................... 10
4.6 1150 - Laguner ...................................................................................................... 11
4.7 1160 - Stora grunda vikar och sund .................................................................. 11
4.8 1170 – Rev ............................................................................................................. 12
4.9 1180 – Submarine structures made by leaking gases ..................................... 12
4.10 1610 – Rullstensåsöar i Östersjön ...................................................................... 12
4.11 1620 – Skär och små öar i Östersjön .................................................................. 13
4.12 1650 – Smala vikar i Östersjön ........................................................................... 13
5 SÖTVATTEN .................................................................................................................... 14
5.1 Ingående naturtyper............................................................................................ 14
5.2 Sammanställning av befintliga underlag ......................................................... 14
5.3 Sjöhabitaten: 3110, 3130, 3140 och 3150 ............................................................ 15
5.4 3160 – Dystrofa sjöar och småvatten................................................................. 15
5.5 Vattendragshabitaten: 3210, 3220 och 3260...................................................... 16
2
6 GRÄSMARKER................................................................................................................. 17
6.1 Ingående naturtyper............................................................................................ 17
6.2 Samtliga naturtyper............................................................................................. 17
7 FJÄLL OCH BRANTER ...................................................................................................... 18
7.1 Ingående naturtyper............................................................................................ 18
7.2 Sammanställning av befintliga underlag ......................................................... 18
7.3 Metod..................................................................................................................... 18
8 SKOGAR .......................................................................................................................... 20
8.1 Ingående naturtyper............................................................................................ 20
8.2 Sammanställning av befintliga underlag ......................................................... 20
8.3 9010 – Västlig taiga .............................................................................................. 21
8.4 9020 – Borenemoral ädellövskog....................................................................... 21
8.5 9030 – Skogar på landhöjningskust................................................................... 22
8.6 9040 – Fjällbjörkskog ........................................................................................... 22
8.7 9050 – Näringsrik granskog ............................................................................... 23
8.8 9060 – Åsbarrskog................................................................................................ 23
8.9 9080 – Lövsumpskog........................................................................................... 24
8.10 9110 – Näringsfattig bokskog............................................................................. 24
8.11 9130 – Näringsrik bokskog................................................................................. 25
8.12 9160 – Näringsrik ek- eller ek-avenbokskog.................................................... 25
8.13 9170 – Ek-avenbokskog av måratyp ................................................................. 26
8.14 9180 – Ädellövskog i branter ............................................................................. 27
8.15 9190 – Näringsfattig ekskog ............................................................................... 27
8.16 91D0 – Skogsbevuxen myr ................................................................................. 28
8.17 91E0 – Svämlöskog .............................................................................................. 28
8.18 91F0 – Svämädellövskog..................................................................................... 29
9 SAMMANSTÄLLNING ..................................................................................................... 30
10 RESULTAT OCH LEVERANSFORMAT ............................................................................... 32
10.1 Leveransmedia ..................................................................................................... 32
10.2 Utbredningskartor ............................................................................................... 32
10.3 Statistik.................................................................................................................. 35
10.4 Kartbilder i pdf..................................................................................................... 36
10.5 Dokumentation .................................................................................................... 37
REFERENSER ........................................................................................................................ 38
3
1
1.1
INLEDNING
Bakgrund
För att dimensionera (och senare genomföra) uppföljningen av Natura 2000 naturtyper behövs ett underlag för att i tillräckligt hög grad träffa de naturtyper
som ska följas upp. Till detta behövs kartor som visar kända förekomster av
naturtyperna, men också ”sannolikhetskartor” som anger var det är mer troligt att
naturtyperna kan gå att hitta, men ännu inte är kända.
För vissa naturtyper (de som är fler till antal och areal) finns som regel redan
någon slags (tillräckligt bra) väntevärdesriktiga data för naturtypens yttäckning i
en biogeografisk region.
För naturtyper med färre antal kända förekomster är det svårare att träffa
tillräckligt mycket av naturtypen genom ett stickprov i hela landskapet.
Uppföljningen kommer i stället riktas mot kända platser, i vissa fall kompletterat
med platser där det är högre sannolikhet att naturtypen förekommer. Det är
därför viktigt att skilja på kända platser och potentiella.
1.2
Mål och förväntade resultat
Underlagen och analyserna ska bidra till att förslaget till uppföljning kan riktas
kostnadseffektivt mot områden där det är mer sannolikt att naturtypen
förekommer. När en naturtyp är ovanlig men det ändå går att peka ut områden
där den potentiellt förekommer (t.ex. att svämädellövskog kan förekomma i
lövskog intill vattendrag) så redovisas det som potentiell förekomst. Utifrån
beskrivningen hur den potentiella ytan tagits fram kan en sannolikhet bedömas.
I förlängningen kan det vara aktuellt att använda resultaten som grund för
Sveriges rapportering till EU om vilken yta och utbredning naturtyperna har inom
vårt territorium, men detta är underordnat att resultaten ska ge en bra grund för
att rikta uppföljningen effektivt. Troligen kommer också mer utförliga analyser
vara motiverade för i alla fall vissa naturtyper inför rapporteringen 2013.
Här är det också värt att nämna att en yta i naturen ibland kan uppfylla
definitionerna för flera olika naturtyper samtidigt. Inom ett estuarium (1130) kan
det t.ex. finnas rev (1170). Estuariets yta är hela området, och inkluderar alltså
revets yta.
4
1.3
Dokumentets struktur
Detta dokument är uppbyggt på följande sätt.
1. Inledning
2. Generella indata
Här beskrivs de indata som används mer generellt
inom flera olika naturtypsgrupper.
3. Generella
bearbetningsmetoder
En beskrivning av generella bearbetningsmetoder
som används.
3. Detaljerad beskrivning
per naturtypsgrupp
I detta kapitel beskrivs det detaljerat för varje
naturtyp hur utbredningskartan kan skapas och
vilka indata som används.
4. Resultat
En sammanfattning av leveransen.
5. Referenser
5
2
INDATA SOM ANVÄNDS FÖR FLERA NATURTYPER
2.1
Basinventeringen
Basinventeringen som projekt beskrivs i rapporten ”Basinventering av Natura
2000 och skyddade områden” (referens 1) och en beskrivning av
basinventeringens data finns i rapporten ”Data från Basinventering av Natura
2000 och skyddade områden” (referens 6). För detta uppdrag så används data från
basinventeringen både för att skapa ”säkra förekomster” och ”potentiella
förekomster”.
Basinventeringens data delas upp i följande grupper (se även Tabell 1):
•
Metod 10: ”Granskade data”
Data som har kontrollerats i fält eller granskats av länsstyrelsen. Denna
grupp av data skapas genom att välja samtliga polygoner i
basinventeringen som har följande värden i attributet STATUS 1
(granskad), 2 (reviderad naturtyp), 11 (granskad vid skrivbordet), 12
(besökt i fält) eller 13 (inventerad i fält).
•
Metod 11: ”Flygbildstolkade data” – naturtyp
Data från basinventeringen som har flygbildstolkats till en naturtyp där
ingen granskning eller ytterligare bearbetning av data har skett. Detta urval
sker genom att välja alla ytor som har ett värde i attributet TOLKARE och
där attributet STATUS inte är 1, 2, 11, 12 eller 13.
•
Metod 12: ”Flygbildstolkade data” – samlingskoder
Data från basinventeringen som har flygbildstolkats till en så kallad
”samlingskod” vilket betyder att flygbildstolkaren har angett att en yta är
någon av ett antal naturtyper. Urvalet skapas genom att välja alla
flygbildstolkade data som har samlingskoder där någon av de aktuella
naturtyperna ingår. Attributet TOLKARE ska ha värde.
•
Metod 13: ”Underlagsmaterial”
Data från basinventeringen som kommer från ”underlagsmaterial” och inte
har granskats eller bearbetats av länsstyrelsen. Ett urval sker av de
förekomster som har fått en ”naturtypskod” eller ”samlingskod”.
2.2
Ängs- och betesmarksinventeringen
Data från den sk Ängs- och betesmarksinventeringen används för att ta fram
gräsmarkshabitaten. Dessa data är insamlade i fält under perioden 2002-2008 (i
huvudsak 2002-2004). Metoden beskrivs i referens 3. Data från Ängs- och
betesmarksinventeringen delas upp i följande metoder:
•
Metod 20: ”Naturtyp”
Ytor som vid fältbesök har kodats till en naturtyps som täcker 100% av
ytan.
6
•
2.3
Metod 21: ”Mosaik”
Ytor som vid fältbesöket har angetts till ”mosaik”. För dessa ytor så lagras
naturtypen och den procentuella täckningen.
Höjddata - lutning
Från rikstäckande 50 m höjddata beräknades lutning (slope), används som stöd för
vissa naturtyper.
2.4
Topografiska kartan
Den topografiska kartan innehåller följande ytinformation som kan användas i
detta sammanhang:
•
Övrig öppen mark
Innehåller t ex betesmark men även gårdsplaner, vägbankar mm.
•
Vatten
Innehåller allt vatten (marint, vattendrag och sjöar).
•
Alvarmark
Främst på Öland och Gotland
•
Skog
Innehåller skog med en krontäckning > 30%.
•
Kalfjäll
•
Fjällbjörkskog
2.5
Vegetationskartan
Vegetationskartor finns för ett antal områden i Sverige (fjällen, Norrbottens län,
Värmland län, Västmanlands län och Jämtland län). Data från vegetationskartan
kodas om till natura-naturtyper enligt den metod som används i basinventeringen
(referens 7).
Vegetationskartans data delas upp i metoder enligt följande:
2.6
•
Metod 50: De ytor som vid översättningen av vegetationskartan har klassats
som en natura-naturtyp.
•
Metod 51: De ytor som vid översättningen av vegetationskartan har klassats
som en samlingskod.
Naturgeografiska regioner
Naturgeografiska regioner enligt en indelning som Nordiska ministerrådet tagit
fram kan vara aktuellt att använda ifall ytterligare analyser ska genomföras.
7
2.7
Biogeografiska regioner
För indelning i biogeografiska regioner så har underlag som levererats från
Naturvårdsverket använts. Indelningen i regionerna ”Alpin”, ”Boreal” och
”Kontinental” används för terrestra naturtyper. För de marina naturtyperna
används en kompletterande indelning i ”Baltisk” och ”Atlantisk” region. Den
indelningen har gjorts baserat på ett underlag som levererades från
Naturvårdsverket.
2.8
Geologiska indata
Geologiska data har använts för visuell ”betraktelse”. Eventuellt skulle geologiska
data kunna bidra ifall ytterligare analyser ska genomföras. För fjällhabitaten
används geologiska data när basinventeringens ”fjällhabitatkarta” togs fram.
2.9
GSD Marktäckedata
GSD Marktäckedata har använts för att generera ett skikt med ”gräsmarker”, se
avsnitt 6.2. Detta levereras som ett generellt gräsmarksskikt eftersom det
innehåller ett stort antal förekomster.
8
3
3.1
GENERELLA BEARBETNINGSMETODER
”Erase” för att ta bort överlapp mellan ytor
När naturtypsskiktet för en naturtyp skapas så används kommandot ”Erase” i
ArcGIS för att säkerställa att det inte finns överlapp mellan ytor som kommer från
olika indata.
Kommandot fungerar som en ”kakform” där ett gis-skikt används för att ta bort
alla data som överlappar i ett annat skikt, se illustration i
Figur 1. Detta tillvägagångssätt medför att överlappande ytor inte förekommer
inom ett GIS-skikt, däremot ger det upphov till flera små ytor ”slicar” något som
kommer att finnas kvar.
Figur 1. Illustration hur kommandot ”Erase” i ArcGIS fungerar.
Den generella prioriteringsordningen mellan de nationella skikt som används är
(högst prioriterat överst):
1. TUVA
2. Basinventeringen
3. Biotopskyddet
4. Nyckelbiotopsinventeringen
5. Vegetationskartan
6. KNAS
9
4
4.1
HAV
Ingående naturtyper
Kod
Namn
1110
Sublittorala sandbankar
1130
Estuarier
1140
Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten
1150
Laguner
1160
Stora grunda vikar och sund
1170
Rev
1180
Submarine structures made by leaking gases
1610
Rullstensåsöar i Östersjön med littoral och sublittoral vegetation
1620
Skär och små öar i Östersjön
1650
Smala vikar i Östersjön
4.2
Sammanställning av befintliga underlag
4.2.1
Natura 2000 naturtyper
Den potentiella nationella utbredningen för vissa kustnära Natura 2000 naturtyper
har tagits fram av Metria i tidigare projekt (Axelsson 2003, Axelsson 2004 samt
Törnqvist och Wennberg 2007). De naturtyper som togs fram var ”Estuarier”
(1130), ”Laguner” (1150), ”Stora grunda vikar och sund” (1160) samt ”Skär och
små öar i Östersjön” (1620). Utbredningen av naturtyperna togs fram genom GISanalyser enligt kriterier som finns beskrivet i rapporterna ovan. De underlag som
användes kom från projektet SAKU; Sammanställning och analys av kustnära
undervattensmiljö (Naturvårdsverket 2006).
4.3
1110 – Sublittorala sandbankar
Ett underlag som beskriver utbredningen av sublittorala sandbankar bedöms
kunna skapas med hjälp av djupinformation (Sjöfartsverkets djupkartor) och
information som används enligt avsnitt 4.2.1. Att genomföra dessa analyser och
skapa en databas bedöms ta ca 15 arbetstimmar.
10
4.4
1130 - Estuarier
4.4.1
Underlag
Natura 2000 naturtyper (se avsnitt 4.2.1)
Basinventeringen (se avsnitt 3.1)
4.4.2
Metoder och analyser
Metod 102: Objekten är framtagna genom GIS-analys enligt Törnqvist och
Wennberg (2007). Dessa objekt bedöms som potentiella förekomster av
naturtypen. I attributfältet ”kommentarer” anges vilka tveksamheter som
framkommit i tolkningarna, t ex om objektet helt eller delvis kan vara ett annat
habitat.
Metod 103: Objekten är tagna från GSD Marktäckedata (se Törnqvist och
Wennberg 2007). Dessa objekt bedöms som säkra förekomster.
Metod 10-12: Där säkra förekomster rapporterats inom basinventeringen har dessa
ersatt områden som tagits fram genom GIS-analys.
4.4.3
Kvalitetsbedömning
Objekten avgränsar grunda områden i anslutning till flod- och åmynningar.
Objekten från Marktäckedata är kontrollerade av respektive länsstyrelse och
bedöms därmed som säkra förekomster. De resulterande objekten från GISanalysen har kontrollerats mot ortofoton men bedöms som potentiella
förekomster. Vid jämförelse med objekt som är inventerade inom
basinventeringen är de GIS-framställda objekten generellt sett vidare avgränsade.
Det är därmed möjligt att arealen av naturtypen är något överskattad.
Sammantaget bedöms emellertid underlaget utgöra en rimlig uppskattning av
naturtypens utbredning.
4.5
1140 – Ler och sandbottnar som blottas vid lågvatten
Metria har inte bedömt att det finns något underlag som kan användas för att
skapa en nationell översikt för denna naturtyp. En idé som snabbt utvärderades
visuellt var att använda topografiska kartans ”osäker strandlinje” för att hitta de
strandlinjer där det fanns grunda sandbottnar. En visuell kontroll visade att denna
typ av strandlinje används där vass/myrmark gör att strandlinjen varierar. En
mer omfattande analys kan kanske ge ett bättre underlag. I så fall ett urval där
osäkra strandlinjer, längs kustlinjen där det inte finns angränsande myr. Detta
urval av strandlinjer ska sedan ytbildas. Tidsuppskattning för att ta fram ett
förfinat underlag, ca 1-2 arbetsdagar.
11
4.6
1150 - Laguner
4.6.1
Underlag
Natura 2000 naturtyper (se avsnitt 4.2.1)
Basinventeringen (se avsnitt 3.1)
4.6.2
Metoder och analyser
Metod 10-12: Där säkra förekomster rapporterats inom basinventeringen har dessa
ersatt områden som tagits fram genom GIS-analys.
Metod 103: Objekten är tagna från GSD Marktäckedata (se Törnqvist och
Wennberg 2007). Dessa objekt bedöms som säkra förekomster.
Metod 104: Objekten är framtagna genom GIS-analys enligt Törnqvist och
Wennberg (2007). Metoden skiljer på helt avsnörda och delvis avsnörda laguner
vilket anges i attributfältet ”kommentarer”. Dessa objekt bedöms som potentiella
förekomster av naturtypen.
4.6.3
Kvalitetsbedömning
Objekten avgränsar grunda, skyddade, oexploaterade vattenområden med en
storlek på högst 30 ha, helt eller delvis avsnörda från havet. Objekten från
Marktäckedata är kontrollerade av respektive länsstyrelse och bedöms därmed
som säkra förekomster. Resultatet av GIS-analysen har kommenterats av tre
länsstyrelser (O, M och AB) samt har kontrollerats mot inrapporterade arealer
inom några Natura 2000-områden. Analysen av helt avsnörda laguner (glo-sjöar)
riskerar att inbegripa sjöar som allt för länge varit avsnörda från havet. Analysen
av delvis avsnörda laguner tenderar att överskatta antalet objekt men underskatta
arealen. Vid flacka kuster och landhöjningskuster tenderar GIS-analysen att,
generellt sett, underskatta arealen av objekten. Objekt som är påverkade av
exploatering har tagits bort genom att ta hänsyn till ett exploateringsindex baserat
på förekomst av bryggor, tätorter, industrier samt hamnområden (se Smedberg
2006). Sammantaget bedöms underlaget utgöra en rimlig uppskattning av
naturtypens utbredning.
4.7
1160 - Stora grunda vikar och sund
4.7.1
Underlag
Natura 2000 naturtyper (se avsnitt 4.2.1)
Basinventeringen (se avsnitt 3.1)
12
4.7.2
Metoder och analyser
Metod 10-12: Där säkra förekomster rapporterats inom basinventeringen har dessa
ersatt områden som tagits fram genom GIS-analys.
Metod 105: Objekten är framtagna genom GIS-analys enligt Törnqvist och
Wennberg (2007). Dessa objekt bedöms som potentiella förekomster av
naturtypen. Om något objekt inkluderar ett objekt av naturtypen laguner så har
detta angetts i attributdatafältet ”kommentarer”.
4.7.3
Kvalitetsbedömning
Objekten avgränsar stora (minst 20 ha) skyddade, relativt grunda vikar och sund.
Förekomst av rika bentiska växt- och djursamhällen har inte bedömts. Inte heller
har ”begränsat inflytande av sötvatten” påverkat avgränsningen. Det
ursprungliga skiktet är emellertid attributsatt med olika parametrar som beskriver
det potentiella inflytandet av sötvatten. Områden med kraftig påverkan av
sötvatten bedöms som estuarier och har raderats från detta skikt. Om objekt som
bedömts som laguner ingår i något objekt så är detta angett i attributdatafältet
”kommentarer”. GIS-analysen tenderar att överskatta arealen av naturtypen och
inkludera vikar med lite för hög exponering för att kunna hysa en hög
biodiversitet, framförallt längst väst- och sydkusten.
4.8
1170 – Rev
Ett underlag som beskriver utbredningen av rev bedöms kunna skapas med hjälp
av djupinformation (Sjöfartsverkets djupkartor) och information som används
enligt avsnitt 4.2.1. Att genomföra dessa analyser och skapa en databas bedöms ta
ca 15 arbetstimmar.
Samtliga förekomster från basinventeringen har lagts in.
4.9
1180 – Submarine structures made by leaking gases
Metria har inte bedömt att det finns något underlag som kan användas för att
skapa en nationell översikt för denna naturtyp. I basinventeringen finns inga
förekomster.
4.10
1610 – Rullstensåsöar i Östersjön
Metria har inte bedömt att det finns något underlag som kan användas för att
snabbt skapa en nationell översikt för denna naturtyp. De underlag som finns från
SGU har granskats men är för grova för att användas. Att använda SGU:s grova
underlag och komplettera med en visuell tolkning av flygbilder bör fungera, men
Metria kan inte ge någon tidsuppskattning för detta.
Samtliga förekomster från basinventeringen har lagts in.
13
4.11
1620 – Skär och små öar i Östersjön
4.11.1
Underlag
Natura 2000 naturtyper (se avsnitt 4.2.1)
Basinventeringen (se avsnitt 3.1)
4.11.2
Metoder och analyser
Metod 101: Objekten är framtagna genom GIS-analys enligt Törnqvist och
Wennberg (2007). Dessa objekt bedöms som potentiella förekomster av
naturtypen.
Metod 10-12: Där säkra förekomster rapporterats inom basinventeringen har dessa
ersatt områden som tagits fram genom GIS-analys.
Ytor med säkra förekomster från basinventeringen raderades (ERASE) från
naturtypsunderlaget från GIS-analysen. Dessa två underlag lades sedan ihop
(MERGE) till ett slutgiltigt underlag.
4.11.3
Kvalitetsbedömning
Utbredningen av naturtypen enligt den tidigare genomförda GIS-analysen har
kvalitetsgranskats av länsstyrelsen och fanns då vara av god kvalitet. Analysen
visade sig ha fångat många relevanta områden men upplevdes ibland som lite för
snäv. Några län har exempelvis lagt till ytterligare kala skär i mer skyddade
områden. Vissa frågetecken fanns för naturtypens utbredning i Norrbottens län.
Underlaget användes i sin helhet inom basinventeringen. Enligt Wennberg m. fl
(2008) är resultatet av GIS-analysen väl korrelerat till definitionen av habitatet.
Eventuella osäkerheter är främst förknippat med utbredningen av
undervattensdelen av habitatet. Objekt som getts säkerhetsklassen ”sannolik
förekomst” i det levererade naturtypsskiktet, baserat på att de tagits fram genom
GIS-analys, kan därmed anses ha relativt hög sannolikhet för förekomst av
naturtypen.
4.12
1650 – Smala vikar i Östersjön
I en rapport från Stockholms universitet så har ett antal vikar pekats ut som
potentiella förekomster av detta habitat. Dessa vikar kan digitaliseras för att skapa
ett underlag. Arbetstid för att göra detta ca 8 timmar.
Samtliga förekomster från basinventeringen har lagts in.
14
5
5.1
SÖTVATTEN
Ingående naturtyper
Kod
Namn
3110
Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden
3130
Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på
exponerade stränder
3140
Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger
3150
Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation
3160
Dystrofa sjöar och småvatten
3210
Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ
3220
Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation
3260
Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor
5.2
Sammanställning av befintliga underlag
5.2.1
Metod 301: GIS-analys av ”humösa sjöar”
Kartering av ”humösa sjöar” har genomförts genom att välja alla sjöar i
fastighetskartan < 10 hektar där den omgivande marken till mer än 50% är
myrmark. Denna analys genomfördes rikstäckande 2007, ett antal områden har
utelämnats eftersom fastighetskarta saknades där. Det har inte genomförts någon
komplettering för detta uppdrag. En komplettering med de områden som saknas
beräknas ta ca 20 timmar.
5.2.2
Metod 302: Vattendragsklassificering
Inom basinventeringen har det genomförts en klassificering av vattendrag baserat
på fastighetskartan och ett underlag från SMHI som beskriver vattendragsordning
och vattenföring (se referens 5). Denna klassificering genererade följande klasser:
3210
Vattendragsordning >= 4
Ovan eller nedan barrskogsgräns.
eller
flöde >= 20 m3/sek
3220
Vattendragsordning < 4 och
Ovan barrskogsgräns.
Flöde < 20 m3/sek
3260
Vattendragsordning < 4 och
Flöde < 20 m3/sek
Nedan barrskogsgräns.
15
Vattendragen i fastighetskartan valdes ut och tilldelades naturtyp baserat på
SMHI:s klassificering ovan. Denna klassificering har gjorts heltäckande för ett
antal vattendrag vilket betyder att vattendragen finns klassificerade oavsett hur
gränserna för de skyddade områdena går.
5.2.3
Metod 303: Vattendragsklassificering, utanför skyddade områden
Den klassificering som beskrivs i avsnittet ovan har gjorts för samtliga vattendrag
enligt röda kartan. GIS-data är i form av linjer och innehåller samtliga vattendrag i
Sverige.
5.3
Sjöhabitaten: 3110, 3130, 3140 och 3150
För dessa klasser har data från Basinventeringen valts ut, se avsnitt 2.1.
Potentiella förekomster kan tas fram genom analyser av vatten i topografiska
kartan som sammanlagras med geologiska data och eventuell ett urval av
naturgeografiska regioner. Tidsuppskattning 15-20 timmar.
5.4
5.4.1
3160 – Dystrofa sjöar och småvatten
Underlag
De underlag som används är:
2.1
Basinventeringen
5.2.1 Metod 301: GIS-analys av ”humösa sjöar”
5.4.2
Metoder och analyser
Samtliga förekomster i underlaget ” Metod 301: GIS-analys av ”humösa sjöar”
kodas som 3160 (metod 301) sedan adderas alla förekomster från basinventeringen
med aktuell metod (10-14). För de förekomster som överlappar varandra så
behålls basinventeringens förekomster.
5.4.3
Kvalitetsbedömning
Analysen av humösa sjöar bygger på fastighetskartan och den geometri som finns
där, vilket generellt sätt är en bra geometri. Analysen genomfördes 2007 och det
saknas data för ett antal områden där fastighetskartan inte fanns 2007. I det fall
myrområdet närmast sjön är väldigt smalt så är myren sannolikt inte karterad i
fastighetskartan och dessa förekomster är inte med i urvalet.
Säkerhetsmässigt bedöms samtliga förekomster som säkra förekomster.
16
5.5
Vattendragshabitaten: 3210, 3220 och 3260
5.5.1
Underlag
De underlag som används är:
2.1
Basinventeringen
5.2.2 Metod 302: Vattendragsklassificering
5.2.3 Metod 303: Vattendragsklassificering, utanför skyddade områden
5.5.2
Metoder och analyser
Vattendragsklassificeringen enligt beskrivningen i avsnitt 5.2.2 har genomförts för
de flesta skyddade norrländska älvarna (lista namnen). Utanför de skyddade
områdena har vattendragsklassificeringen enligt avsnitt 5.2.3 lagts in.
5.5.3
Kvalitetsbedömning
Inom de skyddade områdena så har geometrin för vattendragen korrigerats efter
bästa möjliga underlag och dessutom har i flera fall granskningar skett från
länsstyrelsen, alternativt har flygbildstolkning skett.
Utanför de skyddade områdena är data hämtat från röda kartans indelning av
vattendragen vilket är en väldigt schematisk redovisning. Samtliga vattendrag har
bedömts som potentiella habitat och de potentiella habitat som redovisas med
metodkoden 303 ses som grova uppskattningar.
De potentiella förekomsterna kan sannolikt förbättras genom att använda
databasen för biotopkartering längs vattendrag som kommer att vara klar hösten
2010.
Det finns ett överlapp mellan basinventeringens kartering och metod 303. Detta
överlapp är väldigt svårt att komma åt med enkla GIS-bearbetningar.
17
6
6.1
GRÄSMARKER
Ingående naturtyper
Kod
Namn
2320
Torra sandhedar med ljung och kråkbär i inlandet
2330
Inlandssanddyner med öppna gräsmarker med borsttåtel eller andra pionjärgräs
4010
Fukthed med klockljung
4030
Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen
5130
Enbuskmarker nedanför trädgränsen
6110
Basiska berghällar
6120
Sandstäpp
6210
Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen
6230
Artrika stagg-gräsmarker nedanför trädgränsen
6270
Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen
6280
Kalkhällmarker
6410
Fuktängar med blåtåtel eller starr
6430
Högörtssamhällen
6450
Nordliga översvämningsängar
6510
Slåtterängar i låglandet
6520
Höglänta slåtterängar
6530
Lövängar
8230
Pionjärvegetation på silikatrika bergytor
8240
Karsthällmarker
9070
Trädklädda betesmarker
6.2
Samtliga naturtyper
Som underlag har Jordbruksverkets Ängs- och betesmarksinventering använts, se
beskrivning i avsnitt 2.2.
Ytterligare ett skikt ”gräsmarker” levereras. Detta innehåller alla förekomster från
Svenska Marktäckedata som är ”betesmark” eller ”naturlig gräsmark” vilket är
väldigt många förekomster. Detta skikt kan kombineras vidare med
naturgeografiska regioner, höjddata, förekomst av vatten/våtmarker etc för att
skapa mer potentiella förekomster för några av gräsmarkstyperna. Uppskattad
tidsåtgång 3-5 dagar beroende på ambitionsnivå.
18
7
7.1
FJÄLL OCH BRANTER
Ingående naturtyper
Kod
Namn
4060
Rishedar ovanför trädgränsen
4080
Videbuskmarker ovanför trädgränsen
6150
Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen
6170
Kalkgräsmarker ovanför trädgränsen
7240
Artrika alpina rikkärrssamhällen med brokstarr/svedstarr
7320
Palsmyrar
8110
Silikatrasmarker
8120
Kalkrasmarker
8210
Klippvegetation på kalkrika bergssluttningar
8220
Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar
8340
Permanenta glaciärer
7.2
Sammanställning av befintliga underlag
7.2.1
Basinventeringens fjällhabitatkarta
Inom basinventeringen så gjordes en ”fjällhabitatkarta” där vegetationskartan,
fjällvegetationskartan, geologisk information och en satellitbaserad klassning
(GSD Marktäckedata) lades ihop för att skapa naturtyper enligt indelningen för
Natura 2000.
7.2.2
Basinventeringens data
I de fall det finns granskade data eller fältkontrollerade data från basinventeringen
så används dessa.
7.3
Metod
Utbredningskartorna för fjällhabitaten är framtaget från två källor. Dessa är
BIDOS och fjällhabitatkartan. Eftersom det finns ett överlapp mellan dessa två
dataset har de delar av fjällhabitatkartan som täcks av BIDOS, maskats bort.
I BIDOS finns data av olika ursprung, såsom flygbildstolkat data,
underlagsmaterial från fjällhabitatkartan samt underlagsmaterial från andra
databaser, såsom vegetationskartan, fastighetskartan och vägkartan, med
komplement från ängs- och betesinventeringen och våtmarksinventeringen.
19
BIDOS-uttaget har gjorts heltäckande i de delar som sammanfaller med
fjällhabitatkartan. Därutöver ingår resten av de områden som delvis täcks av
fjällhabitatkartan. Utöver detta ingår områden där något fjäll- eller bergshabitat
förekommer utanför fjällkedjan.
I habitatet 7320 ”Palsmyr” ingår även data från vegetationskartan.
Följande grupperingar har gjorts för att skapa de enskilda utbredningskartorna:
Habitat
Ingående koder från basinventeringens data (N2000A)
4060
4060
4000
4840
4080
4080
4000
4880
6150
6150
6815
6170
6170
6815
7240
7240
7320
7320
8110
8110
8810
8120
8120
8810
8210
8210
8220
8220
8221
8230
8230
8231
8340
8340
9040
9040
8212
8232
6825
8820
8930
8932
8820
8930
8931
8840
8930
8931
I den ursprungliga fjällhabitatkartan fanns en klass som innehöll vide nedanför
barrskogsgränsen. Denna typ är inte ett eget habitat och grupperades
ursprungligen ihop med samlingsklassen 6820 ”Obestämd fuktig naturlig
gräsmark/hed nedanför barrskogsgränsen”. I samband med att länsstyrelserna
utvärderade fjällhabitatkartan, fanns kommentarer från såväl Västerbottens som
Norrbottens län att det verkade finnas för lite av habitatet 4080 ”Videbuskmarker
ovanför trädgränsen”. En kontroll gjordes därför mot vägkartans fjällbjörkskog
och kalfjäll och en del av dessa ytor överfördes till kod 4080.
Kommentar: Många av de genuina fjällhabitaten finns sprida i Skåne och Halland,
detta är givetvis felkodade ytor, men det har inte gjorts någon redigering av dessa.
20
8
SKOGAR
8.1
Ingående naturtyper
Kod
Namn
9010
Västlig taiga
9020
Boreonemoral ädellövskog
9030
Skogar på landhöjningskust
9040
Fjällbjörkskog
9050
Näringsrik granskog
9060
Åsbarrskog
9080
Lövsumpskog
9110
Näringsfattig bokskog
9130
Näringsrik bokskog
9160
Näringsrik ek- eller ek-avenbokskog
9170
Ek-avenbokskog av måratyp
9180
Ädellövskog i branter
9190
Näringsfattig ekskog
91D0
Skogbevuxen myr
91E0
Svämlövskog
91F0
Svämädellövskog
8.2
Sammanställning av befintliga underlag
8.2.1
Nyckelbiotoper och biotopskydd
Nyckelbiotoper (uttag september 2007) för SVO, Sveaskog, SCA, Holmen, Bergvik,
Assi, Stift (Karlstad, Strängnäs, Västerås).
Biotopskydd (uttag september 2007)
8.2.2
KNAS inom Oförändrad skog
Skogsklasser enligt KNAS4 inom Oförändrad skog.
Oförändrad skog, 25 m. Baseras på skikten:
•
Storområdesprojektet, hela Sverige1975-2000. Fil: Storomr_helsv.img, 25 m.
Valda attribut: oförändrad skog (4) och oklassad skog (5).
21
•
Hyggen från SVO, uttag 20071008. Om hygge sammanfaller med klass
oförändrad skog (4) eller oklassad skog (5) i dataset ovan så togs dessa bort.
KNAS baseras på:
•
8.2.3
KNAS4 karteringen och klassning 3 som är heltäckande (utom fjällen). I
skyddade områden är klassning 3 visuellt kontrollerad och vid behov
korrigerad. I de skyddade områdena har den kontrollerade klassningen
(klassning 4) ersatt klassning 3.
Övrigt
I de initiala testerna användes Jordartskartan (1:1 miljon) för att potentiellt skilja
näringsrika (bruna jordar) från näringsfattiga (podsol jordar). I leveransen finns
inte denna information eftersom sambandet mellan basinventeringens relevanta
klasser och jordartskartan inte var starkt.
8.3
9010 – Västlig taiga
8.3.1
Underlag
Basinventering, Kapitel 2.1.
Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1
Ett underlag som är möjligt att använda är KNAS inom oförändrad skog, Kapitel
8.2.2. I dagsläget beslöt vi att inte inkludera detta skikt eftersom antalet potentiella
ytor kommer att bli väldigt stort. Om inte underlaget baserat på nyckelbiotoper
och biotopskydd anses tillräckligt så kan KNAS övervägas.
8.3.2
Metoder och analyser
Det skikt som levereras innehåller endast förekomster inom basinventeringen. Att
lägga till andra urval innebär att ett väldigt stort antal ytor blir ”potentiell” västlig
taiga.
8.4
9020 – Borenemoral ädellövskog
8.4.1
Underlag
Basinventering, Kapitel 2.1
Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1
KNAS inom oförändrad skog, Kapitel 8.2.2.
Underlag som potentiellt skulle kunna användas men inkluderades inte var
Borenemoral region enligt skogens SUS-regioner (följer länsgränser).
22
8.4.2
Metoder och analyser
Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):
SVO:
Metod 902 (Biotopskydd, utsökning):
Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd, Äldre naturskogsartade skogar,
Gamla hassellundar, Hassellundar och hasselrika skogar eller Mark med
mycket gamla träd.
Trädslag: Blandad ädel- och ordinär lövskog och Ädellövskog.
Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog):
Ädellövskog > 1 ha.
8.4.3
Kvalitetsbedömning
Nyckelbiotoper och Biotopskydd har en aktualitet av som bäst september 2007
eftersom uttaget gjordes då.
8.5
9030 – Skogar på landhöjningskust
8.5.1
Underlag
Basinventering, Kapitel 2.1
Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1
8.5.2
Metoder och analyser
Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):
SVO: Landhöjningsskog i något av fälten Beskrivning 1-6.
Den svenska definitionen begränsar förekomst till längs kusten från Uppland
och norrut. Ytor som ligger utanför detta område har inte tagits bort.
8.6
9040 – Fjällbjörkskog
8.6.1
Underlag
Basinventering, Kapitel 2.1
Fjällhabitatkartan, Kapitel 7.2.1 Basinventeringens fjällhabitatkarta
23
8.6.2
Metoder och analyser
Se avsnitt 7.3 Metod.
8.7
9050 – Näringsrik granskog
8.7.1
Underlag
Basinventering, Kapitel 2.1
Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1
Ett underlag som är möjligt att använda är KNAS inom oförändrad skog, Kapitel
8.2.2. I dagsläget beslöt vi att inte inkludera detta skikt eftersom antalet potentiella
ytor kommer att bli väldigt stort. Om inte underlaget baserat på nyckelbiotoper
och biotopskydd anses tillräckligt så kan KNAS övervägas.
8.7.2
Metoder och analyser
Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):
SVO: ("DOMTRSL1" = 'GRAN' AND ("VIRKDEL1" = '1' AND "VIRKDEL2" = ' ')
OR "DOMTRSL1" = 'GRAN' AND "VIRKDEL1" >= '5')
AND ("Biotop1" = 'Barrnaturskog' OR "Biotop1" = 'Barrskog' OR "Biotop1" =
'Bäckdal' OR "Biotop1" = 'Kalkbarrskog' OR "Biotop1" = 'Kanjondal, kursudal'
OR "Biotop1" = 'Källpåverkad mark' OR "Biotop1" = 'Lövrik barrnaturskog' OR
"Biotop1" = 'Naturlig skogsbäck' OR "Biotop1" = 'Örtrika bäckdråg')
AND NOT ( "Biotop2" = 'Bergbrant' OR "Biotop2" = 'Rasbrant' OR "Biotop2" =
'Ravin' OR "Biotop2" = 'Skog-myrmosaik' OR "Biotop2" = 'Tallmyr' OR
"Biotop2" = 'Alsumpskog' OR "Biotop2" = 'Lövsumpskog' OR "Biotop2" =
'Ädelsumpskog' OR "Biotop2" = 'Åsgranskog')
Metod 902 (Biotopskydd, utsökning):
Biotopskydd: Kalkbarrskogar eller Urskogsartade bestånd av barrträd eller
Äldre naturskogsartade skogar eller Örtrika bäckdråg.
Trädslag: Granskog.
8.8
9060 – Åsbarrskog
8.8.1
Underlag
Basinventering, Kapitel 2.1
Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1
8.8.2
Metoder och analyser
Metod 10: Basinventeringen ”Granskade data”.
Metod 11: Basinventeringen ”Flygbildstolkade data” – naturtyp
24
Metod 13: Basinventeringen ”Underlagsmaterial”
Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):
SVO: Åsgranskog i fält Biotop1 eller Biotop2.
Metod 902 (Biotopskydd, utsökning):
Åsgranskog i fält Biotopskydd.
8.9
9080 – Lövsumpskog
8.9.1
Underlag
Basinventering, Kapitel 2.1
Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1
8.9.2
Metoder och analyser
Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):
SVO: Alsumpskog, lövsumpskog eller ädellövsumpskog i fält Biotop1 eller
Biotop2. Inte Landhöjningskust i fält Beskrivning 1-7.
Sveaskog: Alsumpskog eller Lövsumpskog i fält Biotoptyp.
Holmen: Alsumpskog eller Lövsumpskog i fält Biotop1.
Bergvik: Sumplövskog i fält Biotopkara.
Stift, Västerås och Strängnäs: Alsump och Lövsump i fält Biotoptyp.
Stift, Karlstad: Alsumpskog eller Lövsumpskog i fält Nbiotext1.
Metod 902 (Biotopskydd, utsökning):
Alkärr, ädellövsumpskogar och örtrika sumpskogar i fält Biotopskydd och
aspskog, björkskog, blandad ädel- ordinär lövskog, ordinär lövskog eller
ädellövskog i fält Trädslag.
8.10
9110 – Näringsfattig bokskog
8.10.1
Underlag
Basinventering, Kapitel 2.1
Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1
KNAS inom oförändrad skog, Kapitel 8.2.2.
8.10.2
Metoder och analyser
Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):
25
SVO:
Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller
Hedädellövskog.
Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog
Domtrsl1: Bok.
Metod 902 (Biotopskydd, utsökning):
Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar
Trädslag: Bokskog.
Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog):
Ädellövskog > 1 ha.
8.11
9130 – Näringsrik bokskog
8.11.1
Underlag
Basinventering, Kapitel 2.1
Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1
KNAS inom oförändrad skog, Kapitel 8.2.2.
8.11.2
Metoder och analyser
Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):
SVO:
Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller
Hedädellövskog.
Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog
Domtrsl1: Bok.
Metod 902 (Biotopskydd, utsökning):
Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar
Trädslag: Bokskog.
Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog):
Ädellövskog > 1 ha.
8.12
9160 – Näringsrik ek- eller ek-avenbokskog
8.12.1
Underlag
Basinventering, Kapitel 2.1
Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1
26
KNAS inom oförändrad skog, Kapitel 8.2.2.
8.12.2
Metoder och analyser
Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):
SVO:
Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller
Hedädellövskog.
Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog
Domtrsl1: Ek eller Avenbok
Domtrsl2 eller 3 (om Avenbok i Domtrsl1): Ek
Metod 902 (Biotopskydd, utsökning):
Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar
Trädslag: Ekskog
Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog):
Ädellövskog > 1 ha.
8.13
9170 – Ek-avenbokskog av måratyp
8.13.1
Underlag
Basinventering, Kapitel 2.1
Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1
KNAS inom oförändrad skog, Kapitel 8.2.2.
8.13.2
Metoder och analyser
Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):
SVO:
Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller
Hedädellövskog.
Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog
Domtrsl1: Bergek
Metod 902 (Biotopskydd, utsökning):
Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar
Trädslag: Ekskog
Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog):
Ädellövskog > 1 ha.
27
8.14
9180 – Ädellövskog i branter
8.14.1
Underlag
Basinventering, Kapitel 2.1
Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1
KNAS inom oförändrad skog, Kapitel 8.2.2.
Rikstäckande lutning i grader, Kapitel 2.3
8.14.2
Metoder och analyser
Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):
SVO: ädellövskog, ädellövnaturskog, sekundär ädellövnaturskog i fält Biotop1
eller Biotop2 och ravin, bergbrant, rasbrant i fält Biotop1 eller Biotop2.
Sveaskog: ravin, bergbrant eller rasbrant i fält Biotoptyp och ädellövskog (----x)
i fält TSL blandning.
Holmen: ädellövskog, ädellövnaturskog, sekundär ädellövnaturskog i fält
Biotop1 och rasbrant, bergbrant, eller bäck med branta sidor i fält Biotop2 eller
Biotop3.
Stift, enbart för Karlstad kunde information erhållas: ädellövskog, ravin,
rasbrant, bergbrant i fält Nbiotext1 och ravin, rasbrant, bergbrant,
ädellövnaturskog i fält Nbiotext2.
Metod 902 (Biotopskydd, utsökning):
Ras- eller bergbrant, ravinskogar i fält Biotopskydd och ädellövskog, blandad
ädel- ordinär lövskog i fält Trädslag.
Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog):
Ädellövskog och potentiell ädellövskog i områden med > 10 graders lutning.
Dessa kriterier sattes baserat på 9180 i basinventeringen. Utsökning av ytor >
0,4 ha.
8.15
9190 – Näringsfattig ekskog
8.15.1
Underlag
Basinventering, Kapitel 2.1
Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1
KNAS inom oförändrad skog, Kapitel 8.2.2.
28
8.15.2
Metoder och analyser
Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):
SVO:
Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller
Hedädellövskog.
Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog
Domtrsl1: Ek eller Avenbok
Domtrsl2 eller 3 (om Avenbok i Domtrsl1): Ek
Metod 902 (Biotopskydd, utsökning):
Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar
Trädslag: Ekskog
Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog):
Ädellövskog > 1 ha.
8.16
91D0 – Skogsbevuxen myr
8.16.1
Underlag
Basinventering, Kapitel 2.1
Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1
8.16.2
Metoder och analyser
Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):
SVO: skog-myrmosaik eller tallmyr i fält Biotop1.
Sveaskog: skog-myrmosaik eller tallmyr i fält Biotoptyp.
Holmen: myrholmar i fält Biotop1.
Metod 902 (Biotopskydd, utsökning):
Myrholmar i fält Biotopskydd.
8.17
91E0 – Svämlöskog
8.17.1
Underlag
Basinventering, Kapitel 2.1
Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1
8.17.2
Metoder och analyser
Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):
29
SVO: Allund, aspskog, lövnaturskog, lövrik barrnaturskog, sekundär lövskog,
eller örtrik allund i fält Biotop1 eller Biotop2 och översvämningskog i fält
Beskrivning 1 eller Beskrivning 2.
Metod 902 (Biotopskydd, utsökning):
Strand- eller svämskogar i fält Biotopskydd och aspskog, björkskog eller
ordinär lövskog i fält Trädslag.
8.17.3
Kvalitetsbedömning
Nyckelbiotoper och Biotopskydd har en aktualitet av som bäst september 2007
eftersom uttaget gjordes då.
8.18
91F0 – Svämädellövskog
8.18.1
Underlag
Basinventering, Kapitel 2.1
Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1
8.18.2
Metoder och analyser
Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):
SVO: Ädellövskog, ädellövnaturskog eller sekundär ädellövnaturskog i fält
Biotop1 eller Biotop2 och översvämningskog i fält Beskrivning 1 eller
Beskrivning 2.
Metod 902 (Biotopskydd, utsökning):
Strand- eller svämskogar i fält Biotopskydd och blandad ädel- och ordinär
lövskog, bokskog, ekskog eller ädellövskog i fält Trädslag.
30
9
SAMMANSTÄLLNING
Tabell 1. Sammanställning av metoder, naturtyper och klassificering.
Metodkod
Metod
Naturtyper
Klassificering
10
Basinventeringen, förekomster som är
Samtliga
Säker
Flertalet
Säker
Flertalet
Potentiell
Flertalet
Potentiell
Flertalet (gräsmark)
Säker
Flertalet (gräsmark)
Säker
Flertalet (gräsmark)
Potentiell
Flertalet
Säker
Flertalet
Potentiell
inventerade i fält eller på annat sätt
granskade av länsstyrelsen.
11
Basinventeringen, flygbildstolkade
förekomster (ingen ytterligare bearbetning).
De koder som tolkats till en naturtypskod.
12
Basinventeringen, flygbildstolkade
förekomster (ingen ytterligare bearbetning).
De koder som tolkats till en sk samlingskod.
13
Basinventeringen, underlagsmaterial, ingen
ytterligare bearbetning.
20
TUVA, Naturtyp. Ytor som vid fältbesökt
karteras som naturtyp som täcker 100% av
yta.
21
TUVA, Mosaik Ytor som vid fältbesök
karterats som mosaik. Procentandelen
anges som speciellt attribut.
30
SMD Gräsmarker. Ett urval ur SMD av
klasserna ”betesmark” och ”naturlig
gräsmark”
50
Översättning av vegetationskartan där det
går att klassa en enskild naturtyp.
51
Översättning av vegetationskartan där det
går att klassa till en samlingskod.
101
GIS-analys av skär och små öar i Östersjön
1620
Potentiell
102
GIS-analys av estuarie
1130
Potentiell
103
Estuarier i Svenska Marktäckedata
1130
Säker
104
GIS-analys av laguner
1150
Potentiell
105
GIS-analys av stora grunda vikar och sund
1160
Potentiell
301
GIS-analys, humösa sjöar
3160
Säker
302
GIS-analys av vattendragsdata,
3210, 3220, 3260
Potentiell
sambearbetad med fastighetskartan för att
få mer korrekta avgränsningar av
vattendragen.
31
303
GIS-analys av vattendragsdata, genomförd
3210, 3220, 3260
Potentiell
Samtliga.
Säker
Samtliga.
Potentiell.
av SMHI och nationellt täckande.
801
Fjäll och branter: Fjällhabitatkartan unik
kod.
802
Fjäll och branter: Fjällhabitatkartan,
samlingskod.
901
Nyckelbiotoper, utsökning
Skogsklasser
Potentiell
902
Biotopskydd, utsökning
Skogsklasser
Potentiell
903
KNAS inom Oförändrad skog
Skogsklasser
Potentiell
32
10
RESULTAT OCH LEVERANSFORMAT
10.1
Leveransmedia
Leverans sker som zip-filer via e-mail och för större filer via Lantmäteriets ftp-site.
Vid uppdragets avslutande levereras en DVD med samtliga data och övrig
dokumentation.
10.2
Utbredningskartor
10.2.1
GIS-skikt med utbredningskartor
För varje naturtypsgrupp så består leveransen av en sk ”personlig geodatabas”.
Dessa går att använda i ArcGIS och även i Access. I den personliga geodatabasen
finns en sk ”Feature class” per naturtyp som ingår (se ”Ingående naturtyper” i
kapitel 4 - 8). För de naturtyper där utbredningen är både ytor och linjer finns det
två ”Feature class”. I Tabell 2 finns en sammanställning av de personliga
geodatabaserna och vilka ”Feature class” som ingår.
Samtliga geodatabaser levereras i projektionen SWEREF 99 TM.
Tabell 2. Sammanställning av personliga geodatabaser och ingående ”feature class”.
Personlig geodatabas
Feature class
Hav
1110_yta
1130_yta
1140_yta
1150_yta
1160_yta
1170_yta
1610_yta
1620_yta
1650_yta
3110_yta
3130_yta
3140_yta
3150_yta
3160_yta
3210_yta, 3210_linje
3220_yta, 3220_linje
3260_yta, 3260_linje
2320_yta
2330_yta
4010_yta
Sotvatten
Gras
33
Fjall
Skog
4030_yta
5130_yta
6110_yta
6120_yta
6210_yta
6230_yta
6270_yta
6280_yta
6410_yta
6430_yta
6450_yta
6510_yta
6520_yta
6530_yta
8230_yta
8240_yta
9070_yta
smd_gras
4060_yta
4080_yta
6150_yta
6170_yta
7240_yta
7320_yta
8110_yta
8120_yta
8220_yta
8340_yta
9010_yta
9020_yta
9030_yta
9040_yta
9050_yta
9060_yta
9080_yta
9110_yta
9130_yta
9160_yta
9170_yta
9180_yta
9190_yta
91D0_yta
91E0_yta
91F0_yta
34
10.2.2
Attribut
Följande attribut finns i varje feature class:
Tabell 3. Tabellen visar vilka attribut som finns för varje “feature class”, vilken typ dessa
är och eventuella kodlistor.
10.2.3
Kodlistor
Godkända värden för de kodlistor som används framgår av Tabell 4 och Tabell 1.
35
Tabell 4. Kodlistor som används och definierade värden.
Koder för domänen ”metod” framgår av Tabell 1.
10.3
Statistik
En separat accessdatabas redovisar statistik för naturtyperna. Denna databas
”statistik.mdb” har länkar till de personliga geodatabaserna och ett antal
definierade frågor som gör det möjligt att få fram:
•
•
total yta känd förekomst av naturtyperna per biogeografisk region.
total yta potentiella förekomster av naturtyperna per biogeografisk region
uppdelat i metod för framtagandet.
Det finns en fördefinierad fråga per naturtyp (namnet är detsamma som
naturtypens kod) som sammanställer arealen av säker och potentiell naturtyp
inom de olika biogeografiska regionerna.
Databasen använder sk länkade tabeller vilket betyder att statistikberäkningarna
hämtar information från geodatabaserna. Om databaserna flyttas i filstrukturen så
är det nödvändigt att uppdatera länkarna.
36
10.4
Kartbilder i pdf
För samtliga naturtyper levereras en pdf-fil i A4-format som visar var naturtypens
utbredning av kända respektive potentiella förekomster. Pdf-filen genereras i en
upplösning av 300 dpi och redovisar förutom naturtypens utbredning en
bakgrundskarta, de biogeografiska regionerna och de marina regionerna. Se
exempel i Figur 2.
Figur 2. Utbredningskartor levereras i form av pdf-filer för utskrift för i A4-format,
upplösning 300 dpi.
37
10.5
Dokumentation
Uppdragets utförande och leveranser dokumenteras skriftligt (denna rapport).
38
REFERENSER
1. Axelsson, S., 2003: Kartering av vissa kustbiotoper som utpekas I EU:s
Habitatdirektiv. Rapport för Naturvårdsverket. Metria Miljöanalys.
2. Axelsson, S., 2004: Kartering av vissa kustbiotoper som utpekas I EU:s
Habitatdirektiv - Estuarier. Rapport för Naturvårdsverket. Metria
Miljöanalys.
3. Jordbruksverket, 2005: Ängs- och betesmarksinventeringen –
inventeringsmetod. Rapport 2005:2
4. Naturvårdsverket, 2006: Sammanställning och analys av kustnära
undervattensmiljö. Rapport 5591.
5. Naturvårdsverket, 2009: Basinventering av Natura 2000 och skyddade
områden 2004-2008, Rapport 5990, ISBN: 978-91-620-5990-2.
6. Naturvårdsverket, 2009: Data från Basinventering av Natura 2000 och
skyddade områden, Rapport 5907, ISBN: 978-91-620-5907-1.
7. Naturvårdsverket, Basinventering – Specifikation av underlagsmaterial,
Version 2.3.
8. Törnqvist, O. och Wennberg, S., 2007: Kartering och GIS-modeller av
marina Natura 2000-habitat. Arbetsbeskrivning för Naturvårdsverket.
Metria Miljöanalys.
9. Wennberg, S., Nöjd, A-L. och Lindblad, C., 2008: Mapping of marine
Natura 2000 habitats in GIS – a case study from the Stockholm archipelago
and Archipelago Sea. Balance interim report no. 30.