Transcript Här kan du ladda ner protokollet från Ungdomens

Protokollet från Ungdomens
kyrkodagar 28–31.1.2010 på
Stiftsgården Lärkkulla i Karis
1 § Plenum öppnas
Ungdomens kyrkodagar (UK) 2010 öppnades fredagen den 29
januari av Linda Finnbäck, ordförande för UK 2009. Ungdomens
kyrkodagar var sammankallat enligt arbetsordningen av Borgå stifts
biskop Björn Vikström.
2 § Fastställande av röstlängden
På basen av utkvitterade röstkort konstaterades röstlängden bestå
av 168 ombud. Röstlängden lämnades öppen att förlängas fram till
nästa plenarsession.
3 § Val av protokolljusterare (2 st) och rösträknare (4 st)
Till protokolljusterare föreslogs Frida Forsblom (Esse Församling)
och Kim Lindström (Lovisa svenska församling). Till rösträknare
föreslogs Ditte Sandholm (Esbo svenska församling), Camilla
Markkanen (Matteus församling), Axel Vikström (Kimitoöns
församling) och Åsa Taubert (Kyrkslätts svenska församling) UK
godkände enhälligt förslagen av protokolljusterare och rösträknare.
4 § Val av ordförande och viceordförande
Till ordförande föreslogs Linus Stråhlman (Borgå svenska
domkyrkoförsamling), Jona Granlund (Åbo svenska församling) och
Ewert Gustafsson (Mariehamns församling). De föreslagna
personerna presenterade sig innan omröstningen UK omfattade att
ordförande blir den som erhållit flest röster medan den som erhållit
näst mest röster fungerar som viceordförande. I den slutna
omröstningen fick Granlund 16 röster, Stråhlman 36 röster och
Gustafsson 103 röster. 9 röster förkastades. Således valdes Ewert
Gustafsson till ordförande och Linus Stråhlman till viceordförande.
5 § Val av sekreterare (2 st)
Till sekreterare föreslogs Simon Lampenius (Kyrkans central för det
svenska arbetet), Sebastian Åstrand (Jakobstads svenska
församling), Miira Holländer (Borgå svenska domkyrkoförsamling)
och Theodora Nyberg (Grankulla svenska församling). De föreslagna
personerna presenterade sig. UK omfattade att sekreterare blir de
två personer som erhållit mest och näst mest röster. I den slutna
omröstningen där man skrev två namn på röstningsblanketten fick
Lampenius 145 röster, Holländer 132 röster, Nyberg 26 röster och
Åstrand 22 röster. Till sekreterare valdes således Simon Lampenius
och Miira Holländer.
3
6 § Fastställande av föredragningslistan
En motion, Aktiv kristen, undertecknad av Anders Blomberg hade
kommit KCSA tillhanda efter sista inlämningsdag. Under diskussion i
plenum framkom att en liknande motion redan finns på den
föreslagna föredragningslistan. På basen av en provomröstning
gjordes beslut om att motionen Aktiv kristen inte tas med på
föredragningslistan.
Linda Finnbäck fungerade som ordförande i paragraferna 1-5,
därefter ledde Ewert Gustafsson ordet i paragraferna 6, 7, 8, 9, 10,
11, 12, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 23, 24 och 25 och Linus Stråhlman i
paragraferna 13, 16, 19 och 20.
7 § Fastställande av arbetsmetod och beredningsutskottens sammansättning
UK omfattade den arbetsmetod som beskrivs i arbetsordningen och
som kommit till kännedom via förhandsmaterialet. UK beslöt att
tillsätta utskott för alla motioner och diskussionsinitiativ.
8 § Uppföljning av besluten från UK 2009
Stefan Myrskog och Simon Lampenius från Kyrkans central för det
svenska arbetet (KCSA) redogjorde för uppföljningen av besluten
från UK 2009.
Förändringen i arbetsordningen som innebär att församlingar kan
sända 4-12 ombud till UK tillämpas. Redan till UK 2010 har vissa
församlingar tagit vara på möjligheten och utökat sitt antal ombud till
det maximala. Samtidigt finns det församlingar som inte har
representation på UK. Möjligheten att sända observatörer har inte
ännu tillämpats av församlingar utanför Borgå stift.
Frågan om en sångbok för ungdomar och unga vuxna har
behandlats grundligt. Två möten har hållits mellan Fontana Media,
KCSA och stiftssekreteraren för gudstjänst och musik vid Borgå
domkapitel. Under arbetets gång har en liten undersökning gjorts om
vilka sånger som sjungs på olika håll i stiftet. Fontana Media har
också utrett möjligheter att starta en nätbutik för sånger/noter. Också
tryckning av en sångbok har undersökts. Frågan har varit uppe på
UK i olika repriser genom åren och viljan är god men problemen
många.
Marknaden är väldigt liten för en sångbok. Det finns redan en
sångbok som riktar sig till målgruppen: Ung psalm. Den säljer dock
inte så bra hos oss. Volymen är alltså liten och det är svårt att få det
ekonomiska att gå ihop, copyright, tryckning, ombrytning,
notskrivning mm. kostar helt enkelt för mycket. För ett nätalternativ
som UK föreslog gäller copyrightfrågorna också liksom notskrivning,
upprätthållandet av sidan mm. Sångerna är från olika förlag som
skall ha sin provision liksom upphovsmännen. Fontana Media har
alltså inte resurser att bygga upp en nothandelsbutik.
4
Arbetsgruppen diskuterade också hur man kan överbrygga mellan
kantorer och ungdomsarbetet, den teologiska aspekten i vad som
sjungs, det finns ett behov av nya texter på bibelkörer, nya sånger
lärs ut till ungdomsarbetsledarna (t.ex. på Rådplägningsdagarna).
Fontana kommer att ge ut ett litet häfte med ca 4 nya sånger som
introduceras på Kyrktorget.
I fråga om sånger inom församlingen rekommenderar arbetsgruppen
Ung psalm som är en bred sångbok. Dessutom strävar gruppen till
att lista webbplatser där man kan köpa musik och noter. Vad som
ska göras med UK sångerna dryftas vidare av KCSA. Efter vårt möte
har det kommit en förfrågan av Joakim Palmén om att producera en
skiva med UK sångerna. Han ansöker om medel av Svenska
kulturfonden för detta och är i kontakt med KCSA.
UK:s beslut gällande tobak bland församlingsungdomar har gått
vidare till församlingarna genom protokollet från UK 2009 samt en
särskild sammanställning av besluten.
Ett brev skickades till stiftssekreteraren för gudstjänstliv och musik
vid domkapitlet i Borgå stift Jan Hellberg och en insändare till
Kyrkpressen. Insändaren föranledde också en debatt i Kyrkpressen.
Under våren 2009 arrangerades en logotävling med målet att skapa
en beständig logotyp för UK. Totalt sex bidrag kom in.
Planeringsgruppen för UK 2010 som fungerade som jury valde
Johanna Öst-Häggbloms bidrag till vinnare i tävlingen. Logotypen är
mångsidig och finns i tre olika format: stående, liggande och
kompakt.
Via protokollet och en särskild sammanställning av besluten har
församlingarna informerats om uppmaningarna gällande
församlingsvalet 2010. Som hjälp för församlingarna har KCSA
producerat lektionsmaterial som finns tillgängligt på nätet samt korta
reklamfilmer. Kristen fostran på KCSA är med i ett brett samarbete
kring församlingsvalet, tillsammans med Kyrkans
informationscentral, Lutherska ungdomscentret i Finland,
Församlingsförbundet m.fl. med strävan att göra valet så bra som
möjligt.
9 § Ungdomsarbetet inom ansvarsområdet för Kristen fostran (Kyrkans
central för det svenska arbetet) 2009
Stefan Myrskog (KCSA) berättade om Kristen Fostrans verksamhet
under år 2009. Fyra personer arbetar med kristen fostran vid KCSA.
Anne Holländer jobbar med barn, Helena Sandberg med skola,
Simon Lampenius med ungdomsfrågor och Stefan Myrskog leder
enheten och har hand om bland annat konfirmandfrågor.
Kristen fostran ansvarar för planering och genomförande av UK samt
uppföljningen av UK:s beslut. Kristen fostran är med i ett större
projekt med helhetskyrkan som går under rubriken Flickors och
pojkars rättigheter i kyrkan. Hit hör bl.a. firandet av FN:s
barnkonvention som fyllde 20 år i höstas och uppmärksammades
stort i kyrka och samhälle. Till projektet gör också utredande av
möjligheterna till en barnkonsekvensbedömning till kyrkolagen, vilket
i korthet innebär att man vill att de beslut som görs i kyrka och
församling skall beakta barnen. En tredje bit utgörs av
informationskampanjen inför församlingsvalet 2010 då det är första
5
gången som 16-åringar får rösta i allmänna val.
Kristen fostran arrangerar varje år Rådplägningsdagar barn- och
ungdomsarbetet. Vi ger ut en professionstidning Nyckeln, som riktar
sig till anställda som jobbar med barn, ungdom, diakoni och
familjearbete, bl.a. hjälpledare. Vi stöder religionslärarna, bl.a. med
Religionspedagogiska dagar och information om lagstiftning och
trender inom samhällets utbildningsinstanser. Senaste år hade vi två
evenemang för konfirmandledare, Nordisk konfirmandkonferens som
hölls i Helsingfors och en Konfirmandpedagogisk dag som hölls på
Ilkko lägergård utanför Tammerfors. Scoutfrågor sköts i samarbete
med kyrkostyrelsens finska avdelning och Finlandssvenska scouter.
Tillsammans med arbetsgrupper jobbar vi för frågor som rör
killgrupper i församlingarna samt nätvandring och Internet. Mycket
av arbetet handlar om, planering av evenemang, nätverkande och
kontakter till organisationer, kyrkor och församlingar.
10 § Ajournering av mötet till lördagen den 30 januari kl. 10.15
Ordförande ajournerade mötet till lördagen den 30 januari kl. 10.15.
11 § Ordförande öppnar fortsatta förhandlingar
Ordförande öppnade plenarförhandlingarna kl. 10.20.
Viceordförande inledde plenum med ett bibelord och en bön.
Röstlängden kompletterades till 180 ombud på basen av utkvitterade
röstkort.
Ordförande informerade om mötestekniken i plenum.
12 § Motion: Alpha för konfirmandföräldrar
Linus Stråhlman och Erika Forsblom (Borgå svenska
domkyrkoförsamling) hade lämnat in följande motion och Stråhlman
presenterade den:
En majoritet av alla tonåringar går i skriftskoleundervisningen. Genom detta
kommer även deras föräldrar i direkt kontakt med församlingen och
församlingsarbete. Tonåringarna får lära sig grunderna i kristen tro dvs. de får
dopundervisning. Men hur är det med föräldrarna? De flesta finländare har gått i
skriftskolan, men många har glömt bort vad de lärde sig och många har helt
tappat kontakten till Gud och församlingen. Med detta som bakgrund vore det
motiverat att erbjuda en grundkurs i kristen tro för konfirmand föräldrar. Det
finns en varieté av olika koncept och utarbetade kurser. Alpha-kursen är ett
koncept som under de senaste åren blivit väldigt populär. Alpha:n har en enkel
uppbyggnad och förklarar den kristna tron på ett väldigt lättfattlig sätt. Den
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har även gått in för att satsa på Alphakurs
i församlingarna.
Förslag till beslut:
UK 2010 vill att församlingarna erbjuder Alphakurs för de föräldrar, vars barn
går i skriftskola.
Linus Stråhlman
Erika Forsblom
Borgå svenska domkyrkoförsamling
6
Utskottets arbete presenterades av Erika Forsblom. I utskottet hade
man definierat vad alpha är. Man hade konstaterat att det också
finns andra koncept för att lära sig om kristen tro, t.ex.
katekumenatet, men man hade beslutit att enbart behandla alpha.
Man konstaterade att alpha är en bra verksamhet som är billig att
genomföra och att den aktiverar lekmän. Utskottet kom med följande
förslag till beslut:
UK 2010 vill genom ett brev uppmana församlingarna i Borgå stift att erbjuda
Alphakurs för de föräldrar, vars barn går i skriftskola. UK utser en person som i
samarbete med KCSA formulerar ett brev.
Debatten öppnades av ordförande. Plenum var överens om att det är
en bra idé att stöda konfirmandföräldrarnas kunskaper i kristen tro.
Men man funderade också om föräldrar under ett annars stressigt
konfirmandår har tid att även engagera sig i en alphakurs.
I diskussionen kom fram att man också önskade att denna kurs
skulle vara öppen för alla intresserade, men att en specifik inbjudan
skulle ges till konfirmandföräldrar. Om församlingen inte har resurser
att ordna en alphakurs kan man göra det tillsammans med
grannförsamlingarna i prosteriet. Man kan också ge bara en kursdag
om resurserna inte räcker till mer.
I diskussionen föreslogs att motionsskribenterna tillsammans med
KCSA formulerar detta brev och plenum understödde detta.
Ordförande avslutade diskussionen efter 11 inlägg. Då inga andra
beslutsförslag hade kommit in under diskussionen antog UK
beredningsutskottets förslag.
Beslut:
UK 2010 vill genom ett brev uppmana församlingarna i Borgå stift att erbjuda Alphakurs
för de föräldrar, vars barn går i skriftskola. UK utser en person som i samarbete med KCSA
formulerar ett brev.
13 § Motion: När bryter sekulariseringstrenden mot Finlands grundlag?
Eric Jansson (Väståbolands församling) hade kommit in med
följande motion vilken han även presenterade.
I dagens samhälle har sekularisering blivit ett modeord. Ingen skall bli ”utsatt”
för någon form av religion, och religionsutövning ses som ”hjärntvättning” av
massorna. Vårt samhälle blir mer och mer individualiserat och alla ska få ha det
som den vill, men när går det för långt?
Skolorna i Spanien måste efter EU-domstolsbeslut plocka ner alla krucifix,
diskussion har förts om elever i franska skolor får bära synliga kors i skolan eller
inte. Här i Finland har det varit aktuellt med förbud mot bordsböner i skolorna.
Dessa steg till sekularisering har börjat ta absurda former. Ingen ska bli tvingad
till någon religionsutövning, men blir man tvingad om man är i samma rum som
människor som utövar sin religion? Var dras gränsen mellan ”hjärntvättning”
och religionsutövning?
I Finlands grundlag § 11 står det:
Var och en har religions- och samvetsfrihet.
Till religions- och samvetsfriheten hör rätten att bekänna sig till och utöva en
religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse och rätten att höra till eller inte
höra till ett religiöst samfund. Ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i
religionsutövning.
7
Var och en av oss är berättigad till att uttrycka sin övertygelse, detta borde inte
heller få störa någon annan. Vill man be en bordsbön i skolan före man äter ska
det inte finnas ett beslut eller en regel som förbjuder det. När anmäler någon en
skola för att den förhindrar elevers rätt att utöva sin religion? Om detta skulle
hända stämplas antagligen händelsen som ett verk av extrema ”religionsprällar”
som vill hjärntvätta alla andra.
Det är viktigt att vi här på Ungdomens Kyrkodagar 2010 diskuterar detta och
visar att det finns sådana som vill ha möjlighet att ge uttryck för sin övertygelse
även i dessa sekulariserade tider! Vi önskar med denna motion få igång en
djupare diskussion på UK än bordsbönernas varande eller icke varande i
skolorna, för detta har utbildningsnämnden redan tagit ställning till.
Att kontakta KCSA eller andra kyrkliga organ ger inget nytt – vi har alla ungefär
samma åsikt. Däremot kan vi visa vår åsikt för landets beslutsfattare och
förhoppningsvis aktivera en saklig diskussion bland dem.
Förslag till beslut:
Ungdomens Kyrkodagar 2010 skickar ett brev till Undervisningsministeriet och
till minister Stefan Wallin där det framgår att:
Det är viktigt att alla elever bereds möjlighet att ge uttryck för sin religiösa
övertygelse.
En påminnelse om att ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i
religionsutövning.
En god religionsundervisning ger grunden till en befolkning med öppet sinne
och hänsyn för andra och andra religioner.
Den popularistiska inställningen till sekularisering inte återspeglas hos alla och
inte får gå för långt, hänvisande till grundlagens § 11. Vilket vi vill
uppmärksamma även för landets riksdag.
Väståbolands svenska församlings delegater
Källor:
http://www.kyrkpressen.fi/paperarchive/KP0948.pdf
http://www.finlex.fi/ Finlands grundlag, Religionsfrihetslagen
http://www.edu.fi/peruskoulu/uskonto/perusopetuslaki.pdf
http://www.minedu.fi/OPM/Kirkollisasiat/uskonnonvapaus/?lang=sv
I presentationen lyfte Jansson fram att det verkar som om
sekularisering fått betydelsen strävan att göra samhället ickereligiöst. I Italien diskuteras krucifixförbud och Frankrike är på väg att
förbjuda burka. Jansson funderade när förbuden blir i konflikt med
vår grundlag.
Utskottets ordförande Jannica Törnqvist (Grankulla svenska
församling) presenterade utskottets arbete. Utskottet understödde
långt motionen och man betonade att man vill främja öppenhet till
olika åsikter och kulturer. Utskottet såg det dock inte nödvändigt att
informera om ärendet till landets riksdag. Man hade också formulerat
ett brev.
Vi önskar att KCSA organiserar en PR-kampanj (t.ex. i form av planscher till
skolorna) som informerar elever och föräldrar om vilka religiösa rättigheter vi
har.
Samt önskar vi att brevet skrivet nedan skickas till ministrarna Stefan Wallin och
Henna Wirkkunen
Ärade ministrar,
Vi på Ungdomens Kyrkodagar 2010 har diskuterat problematiken kring
sekulariseringen och rädslan för religionsutövning i dagens samhälle. Resultatet
av denna diskussion är detta brev. Vi vill uppmärksamma er om att Finlands
grundlag ger var och en rättighet att utöva sin religiösa övertygelse, oberoende
av vilken religion man tillhör. Det är viktigt att eleverna får utöva sin religion i
skolan utan att känna sig tvingade till det, samt lära sig om positiv
religionsfrihet. Vi vill också belysa att en god och mångsidig
religionsundervisning ger grunden till en befolkning med öppet sinne för och
hänsyn till andra människor med annan trostillhörighet. Den sekulariserande
trenden som media framhäver godtas inte av alla medborgare vilket vi vill
poängtera för beslutsfattarna.
8
Debatten öppnades av viceordförande och där kom fram både fakta
och åsikter. Motionen och utskottets förslag fick mycket bifall av
plenum. I diskussionen framkom att Utbildningsstyrelsen i ett
uttalande konstaterat att t.ex. läsa julevangelium är en form av kultur
och att det inte kan betraktas som religionsutövning. Bordsbön
nämns inte i detta uttalande.
Det betonades att PR-kampanjen ska vara religionsneutral och
handla om vilka rättigheter man har att utöva religion, oberoende om
man är kristen eller inte. Den ska alltså inte vara en
frälsningskampanj. Samtidigt kom det också fram att vi kristna är
väldigt försiktiga att trampa andra på tårna och att vi egentligen hela
tiden själva blir stampade på fötterna.
Under diskussionen kom Jona Granlund (Åbo svenska församling) in
med ett klämförslag där han föreslår ett tillägg med en mening i
brevet till ministrarna:
Frihet är inte enbart frihet från utan också frihet att göra något.
Viceordförande drog streck i debatten efter 25 talturer. I
diskussionen uttalade sig Helena Sandberg, branschsekreterare för
skolfrågor vid Kyrkans central för det svenska arbetet. I
omröstningen ställdes utskottets förslag mot Jona Granlunds
klämförslag. Klämförslaget godkändes av plenum och blev därmed
UK:s beslut.
Beslut:
Vi önskar att KCSA organiserar en PR-kampanj (t.ex i form av planscher till skolorna) som
informerar elever och föräldrar om vilka religiösa rättigheter vi har.
Samt önskar vi att brevet skrivet nedan skickas till ministrarna Stefan Wallin och Henna
Wirkkunen
Ärade ministrar,
Vi på Ungdomens Kyrkodagar 2010 har diskuterat problematiken kring sekulariseringen och
rädslan för religionsutövning i dagens samhälle. Resultatet av denna diskussion är detta
brev. Vi vill uppmärksamma er om att Finlands grundlag ger var och en rättighet att utöva sin
religiösa övertygelse, oberoende av vilken religion man tillhör. Det är viktigt att eleverna får
utöva sin religion i skolan utan att känna sig tvingade till det, samt lära sig om positiv
religionsfrihet. Vi vill också belysa att en god och mångsidig religionsundervisning ger
grunden till en befolkning med öppet sinne för och hänsyn till andra människor med annan
trostillhörighet. Den sekulariserande trenden som media framhäver godtas inte av alla
medborgare vilket vi vill poängtera för beslutsfattarna. Frihet är inte enbart frihet från utan
också frihet att göra något.
9
14 § Motion: Användningen av energidrycker i församlingarnas verksamhet
Ungdomarna i Kronoby församling hade lämnat i följande motion och
Eric Abbor presenterade den.
Efter att på nära håll sett de negativa sidorna av energidryckerna känner vi stor
oro över användningen av dessa bland barn och ungdomar. Även i vårt
ungdomsarbete har det inträffat allvarliga bieffekter orsakade av dryckerna. I
detta nu finns ingen åldersgräns för inköp vilket har bidragit till att de
förekommer allt oftare på resor, läger och som ersättare för läskedrycker.
Förslag till beslut:
Vi uppmanar därför UK 2010 att utreda möjligheten att förbjuda användningen
av energidrycker i församlingarnas verksamhet.
Erik Abbor
Juhani Hopkins
Tove Krook
Carolina Myrskog
Kim Wallis
Tom Wiklund
Kronoby församling
I sin presentation av motionen poängterade Erik Abbor ärendets vikt
genom en personlig upplevelse då en kompis fått ”överdos” av
energidryck och därefter förts med ambulans till förstahjälp.
David Helander (Esbo svenska församling) presenterade utskottets
arbete. Ett förbud av energidrycker kan få både positiva och negativa
följder. Dryckerna kan bli mera lockande, men samtidigt är det en
signal till ungdomar och föräldrar om hur farliga dryckerna är.
Utskottet ansåg också att på läger behövs inga energidrycker.
UK 2010 skickar ett brev till församlingarna där vi uppmanar dem att förbjuda
användningen av energidrycker i församlingens verksamhet. Dessutom
uppmanar vi KCSA att skriva ett brev till både finska och svenska tidningar samt
till Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä och Kultur- och idrottsminister
Stefan Wallin. Dessa brev bör lyfta fram vår ståndpunkt att energidrycker skall
ha en lagstadgad åldersgräns.
Brev:
Efter att på nära håll sett de negativa sidorna av energidryckerna känner vi stor
oro över användningen av dessa bland barn och ungdomar. I detta nu finns
ingen åldersgräns för inköp vilket har bidragit till att de förekommer allt oftare i
församlingens verksamhet t.ex. på resor och läger som ersättare för
läskedrycker.
Vi på Ungdomens kyrkodagar 2010 uppmanar alla församlingar att förbjuda
användningen av energidrycker i sin verksamhet. Vi vill också lyfta fram
behovet av information om energidryckers innehåll och bieffekter till barn och
ungdomar samt till deras föräldrar.
Ungdomens Kyrkodagar 2010
Ordförande öppnade debatten som blev mycket livlig. Den
huvudsakliga frågan handlade om energidrycker borde förbjudas i
församlingens verksamhet eller inte och hurdant förbud det i så fall
skulle vara. Å ena sidan var man tveksam till om ett förbud skulle
hjälpa upp situationen eller om dryckerna därigenom skulle bli mer
lockande. Dessutom undrade man också om kristnas rykte som
tråkiga typer skulle förstärkas i och med ett förbud av dessa drycker.
Å andra sidan såg många farorna i energidryckerna och påpekade
10
att dess bieffekter är både snabba och slumpmässiga. Man ansåg
att det är viktigare att se till människans hälsa än till vårt rykte som
kristna.
Man diskuterade också om man borde sträva till ett mer allmänt
förbud som gäller alla församlingar, t.ex. genom att arbeta för att
begränsa tillgängligheten av dryckerna eller om enskilda
församlingar ska göra egna beslut i denna fråga. Det kom fram att en
högre åldersgräns för energidrycker har diskuterats på nationellt plan
och att UK nog har en stark röst och kan vara vägvisare i detta
ärende. I vissa EU-länder är energidryckerna förbjudna.
I Esbo svenska församling har man erfarenhet av att förbjuda
energidrycker på församlingens läger. Man har upplevt att bruket av
dryckerna där av har minskat. Det kom också fram att mera
information i denna fråga behövs. Man måste också ställa
energidryckerna i relation till andra energiprodukter, men också till
exempel till kaffe.
Diskussionen avslutades efter 25 talturer. Ledande
branschsekreterare för kristen fostran vid Kyrkans central för det
svenska arbetet Stefan Myrskog uttalade sig i debatten. Under
diskussionen kom det in fyra förslag till beslut samt ett förslag om
förkastande. En omröstning inleddes.
Jona Granlund (Åbo svenska församling) och Ylva Vikström
(Kimitoöns församling) hade lämnat in följande förslag till beslut:
Samma som utskottet förutom sista meningen i brevet:
”...energidryckers innehåll och bieffekter.”
Allt efter detta (med början ”till barn och ungdomar...”) stryks.
Nicklas Holmgård och Jonathan Lassila (Pedersöre församling) hade
lämnat in följande förslag till beslut:
I beslutstexten: Att skicka till tidningar stryks. I brevet: ändras en mening till:
”...uppmanar alla församlingar att diskutera användningen av energidrycker.”
Peter Fallström och Robin Frisk (Sibbo svenska församling) hade
lämnat in följande förslag till beslut:
Ändring i sista stycket i brevet:
”Vi på Ungdomens Kyrkodagar 2010 uppmanar alla församlingar att ta tag i
problemet gällande användningen av energidrycker i deras verksamhet, på ett
sätt som passar dem.”
Oscari Saariniemi (Vasa svenska församling) och Mathias Suontaa
(Vanda svenska församling) hade lämnat in följande förslag till
beslut:
I brevet skulle man ändra formuleringen ”... församlingar att förbjuda
användningen...” till ”... församlingar att ha skarpare kontroll av användningen...”
Christa Mickelsson (Petrus församling) och Erika Rönngård (Vasa
svenska församling) lämnade in ett förslag om förkastande av
motionen.
I omröstningen ställdes först Granlunds förslag mot Holmgårds
förslag. I den om röstningen vann Holmgårds förslag. Därefter
ställdes Holmgårds förslag mot Fallströms förslag. Fallströms förslag
vann. Fallströms förslag ställdes därefter mot Saariniemis förslag.
Fallströms förslag vann, varefter det ställdes mot utskottets förslag. I
den omröstningen vann Fallströms förslag. I den sista omröstningen
11
ställdes Fallströms förslag mot Mickelssons förslag om förkastande
av motionen. Även i den omröstningen vann Fallströms förslag som
därmed blev UK:s beslut.
UK:s beslut
UK 2010 skickar ett brev till församlingarna där vi uppmanar dem att förbjuda
användningen av energidrycker i församlingens verksamhet. Dessutom uppmanar vi KCSA
att skriva ett brev till både finska och svenska tidningar samt till Social- och
hälsovårdsminister Liisa Hyssälä och Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin. Dessa brev
bör lyfta fram vår ståndpunkt att energidrycker skall ha en lagstadgad åldersgräns.
Brev:
Efter att på nära håll sett de negativa sidorna av energidryckerna känner vi stor oro över
användningen av dessa bland barn och ungdomar. I detta nu finns ingen åldersgräns för
inköp vilket har bidragit till att de förekommer allt oftare i församlingens verksamhet t.ex. på
resor och läger som ersättare för läskedrycker.
Vi på Ungdomens Kyrkodagar 2010 uppmanar alla församlingar att ta tag i problemet
gällande användningen av energidrycker i deras verksamhet, på ett sätt som passar dem. Vill
också lyfta fram behovet av information om energidryckers innehåll och bieffekter till barn
och ungdomar samt till deras föräldrar.
Ungdomens Kyrkodagar 2010
En reservation till protokollet lämnades in:
Motivering:
Frågan behöver skötas på en nationell nivå och inte på
församlingsnivå. Detta för att samma regler ska gälla överallt.
Jona Granlund (Åbo svenska församling)
Rebecka Vikström (Borgå svenska domkyrkoförsamling)
Frida Vikström (Matteus församling)
John-Einar Smeds (Åba svenska församling)
Niklas Lindblad (Åbo svenska församling)
15 § Motion: Första gången – församlingsvalet 2010
Simon Lampenius, branschsekreterare för ungdomsarbete vid
Kyrkans central för det svenska arbetet samt medlem i styrgruppen
för valinformationskampanjen Första gången hade kommit in med
följande motion som han också presenterade.
Den 15 november 2010 är det val till församlingarnas förtroendeorgan. Valet är
speciellt eftersom det är första gången 16-åringar får rösta. Valet ger den
enskilda församlingsmedlemmen möjlighet att påverka i församlingens beslut,
verksamhet och framtid.
Tanken med förtroendeorganen är att de ska representera alla
församlingsmedlemmar. I dagens läge är representationen skev. Av de
förtroendevalda som valdes in genom församlingsvalen 2002 var endast sex
12
procent under 30 år. Ingen större förändring skedde i valen 2006. Ändå ligger
de unga i toppen när det gäller församlingsstatistiken över delaktighet i
församlingens verksamhet. Årligen går ca 90 procent av 15-åringarna i
skriftskola och av dem fortsätter ungefär en tredjedel i hjälpledarutbildningen.
Församlingsvalet diskuterades också på UK 2009 och då gjordes följande
beslut:
UK 2009 uppmanar församlingarna i Borgå stift att informera ungdomarna om:
Församlingsrådet och dess uppgifter
Församlingsvalen
Bra tillfällen är t.ex. skriftskolläger, ungdomssamlingar, skolornas
morgonsamlingar.
Det är också viktigt att hitta lättillgängliga röstningsplatser.
Församlingsanställda är viktiga för att uppmuntra ungdomar att kandidera och
rösta.
Vid behov kunde församlingarna samarbeta med KCSA och
Församlingsförbundet prosterivis.
Valet närmar sig och ännu finns det möjligheter att påverka hur valet genomförs
i den egna församlingen. Beslutet från UK 2009 bör gås igenom och förnyas för
att visa på ärendets betydelse och aktualitet. Nedanstående konkreta förslag till
beslut får diskuteras av utskottet och av plenum.
Förslag till beslut:
Vi ombud som varit med på UK 2010 skriver ett initiativ till vårt eget
församlingsråds valnämnd och ber dem placera vallokaler på ställen som är
lättillgängliga för väljarna.
Jag röstar själv i församlingsvalet 2010 och tar en kompis med mig
Jag uppmanar en person jag har förtroende för att ställa upp i församlingsvalet
Mer information om valet finns på adresserna:
www.forsamlingsvalet.fi
www.förstagången.fi
evl.fi/konfirmand
Utskottets arbete presenterades av Emilia Grahn (Matteus
församling) Grahn poängterade att man också vill få veta vad
kandidaterna vill arbeta för. Utskottet hade kommit fram till följande
beslut:
Uppmana delegater att tala med sin valnämnd och sitt församlingsråd
om UK.
Uppmana församlingar att hålla olika valdebatter eller olika evenemang
var man kunde få fram vad kandidaterna vill göra för ungdomarna.
Församlingar får själva tänka ut var man kan placera val-stand, t.ex.
Bibliotek, närbutik, skola eller köpcenter.
Jag röstar själv och tar med mig en vän
Jag uppmanar en person jag har förtroende för att ställa upp i
församlingsvalet 2010
Ordförande öppnade diskussionen. Plenum var enhälligt om att
ärendet är viktigt och att det är bra med konkreta beslutsförslag. Det
klargjordes att det är församlingens valnämnd som fattar beslut om
valplatserna. Under diskussionens gång lämnade Jona Granlund
(Åbo svenska församling) in ett förslag till beslut. Diskussionen
avslutades efter nio talturer.
Jona Grandlund och Ylva Vikströms (Kimitoöns församling) förslag
till beslut:
1:a punkten – UK uppmanar ungdomar att skriva brev till sin valnämnd för att
delge dem sina synpunkter.
3:dje punkten – stryks.
I omröstningen ställdes Granlunds förslag mot utskottets förslag och
Granlunds förslag vann. Därmed blev Granlunds förslag UK:s beslut.
13
UK:s beslut:
–
–
–
–
UK uppmanar ungdomar att skriva brev till sin valnämnd för att delge dem sina
synpunkter.
Uppmana församlingar att hålla olika valdebatter eller olika evenemang var man
kunde få fram vad kandidaterna vill göra för ungdomarna.
Jag röstar själv och tar med mig en vän
Jag uppmanar en person jag har förtroende för att ställa upp i församlingsvalet 2010
16 § Motion: Nattvardsgemenskap
Jona Granlund (Åbo svenska församling) hade lämnat in följande
motion och han presenterade den.
Nattvarden idag är ett intressant fenomen. Det är i korthet en
gemenskapsmåltid där gemenskapen har fått sätta sig i baksätet. I
instiftelseorden sägs det ”gör det här för att komma ihåg mej”. Enligt
Cavanaugh är nattvarden den ultimata gemenskapen där vi dels får gemenskap
med Gud men också med alla andra kristna genom Gud.
Tyvärr är idag gemenskapen i nattvarden ytterst frånvarande i handlingen. Man
går upp till nattvarden, ensam, eller kanske med sin familj eller kompis, ser man
någon man känner så kan man nicka lite diskret. Under själva nattvarden sitter
man på sin plats och får en oblat och lite vin, dricker det och går ner.
Gemenskapen måste stärkas. Ett sätt skulle vara att under själva nattvarden få
in en känsla av att vara en del av gruppen. Att man inte kommer som individ för
att ensam komma inför Gud, utan att man kommer som individ för att ta del i en
gemenskap.
Förslag till beslut:
Ungdomens Kyrkodagar uppmanar församlingar i Borgå Stift att använda riktigt
bröd i stället för oblater för att stärka känslan av gemenskap i själva nattvarden.
Matias Särs (Vasa svenska församling) presenterade utskottets
arbete och dess förslag till beslut:
Ungdomens Kyrkodagar anser att gemenskapen kring nattvarden behöver
stärkas. Vi uppmanar därför församlingarna i Borgå Stift att använda riktigt bröd
istället för oblater, eftersom det här är en konkret, genomförbar åtgärd. Alla
församlingar borde åtminstone pröva på det någon gång under året. Om brödet
bakas inom församlingen ökas ytterligare känslan av delaktighet. Detta kunde
också vara ett sätt för olika åldersgrupper att träffas och samarbeta.
Viceordförande öppnade debatten som visade både åsikter för och
emot riktigt bröd i nattvarden. De flesta var av den åsikten att ha
riktigt bröd vi nattvarden är en bra sak som stärker gemenskapen.
En del ville också att brödet skulle bakas i församlingens verksamhet
vilket ytterligare skulle öka känslan av delaktighet samt också brygga
över generationsgränser. Ett förslag var också att införa gemensam
kalk.
Motargumentet var att det inte är brödet som gör gemenskapen i
nattvarden. Istället föreslogs kyrkkaffe efter mässan. Man föreslog
också att Pax-momentet i mässan kunde utformas till ett aktivt
moment där mässbesökarna hälsar på varandra och önskar
varandra Guds frid. Dessutom tog man upp både praktiska och
hälsoaspekter gällande användningen av riktigt bröd i nattvarden.
14
I diskussionen förekom också åsikter både för och emot brutet
nattvardsbord och ett förslag om att uppmuntra till kontinuerlig
nattvardsgång kom in. Viceordförande avslutade diskussionen efter
24 talturer. Ungdomsarbetsledare Christian Snellman (Esse
församling) uttalade sig i debatten. Följande förslag hade kommit in:
Jona Granlund och John-Einar Smeds (Åbo svenska församling)
lämnade in ett klämförslag:
”Ungdomens kyrkodagar 2010 anser också att bruket av obrutet nattvardsbord
skall uppmuntras. Detta för att inte dela in församlingen i olika nattvardsbord.”
Fogas till utskottets förslag till beslut.
Matias Särs och Jona Granlund lämnade in ett klämförslag:
”Dessutom vill vi använda gemensam kalk i stället för särkalk, för att visa att vi
dricker ur samma källa.”
Resten samma som utskottet.
Viktor Asplund och Henna Björkskog (Larsmo församling) lämnade
in ett förslag om förkastande av motionen.
I omröstningen ställdes först Granlunds klämförslag mot utskottets
förslag. Granlunds förslag vann och fogades därför till utskottets
förslag. I den andra omröstningen ställdes det nya beslutsförslaget
mot Särs klämförslag. Särs klämförslag vann inte gehör. Slutligen
röstades om förkastande av motionen. Det nya beslutsförslaget vann
och blev därmed UK:s beslut.
UK:s beslut
Ungdomens Kyrkodagar anser att gemenskapen kring nattvarden behöver stärkas. Vi
uppmanar därför församlingarna i Borgå Stift att använda riktigt bröd istället för oblater,
eftersom det här är en konkret, genomförbar åtgärd. Alla församlingar borde åtminstone
pröva på det någon gång under året. Om brödet bakas inom församlingen ökas ytterligare
känslan av delaktighet. Detta kunde också vara ett sätt för olika åldersgrupper att träffas
och samarbeta.
Ungdomens kyrkodagar 2010 anser också att bruket av obrutet nattvardsbord skall
uppmuntras. Detta för att inte dela in församlingen i olika nattvardsbord.
En reservation mot beslutet kom in av ungdomar från Jakobstads
svenska församling. Den hade undertecknats av:
Sebastian Åstrand
Adam Cederberg
Viktor Enbacka
Frank Wikblad
Felicia Holmgård
15
17 § Initiativ till diskussion: Surfarens budord
Nätvandrargruppen, en arbetsgrupp vid Kyrkans central för det
svenska arbetet hade lämnat i ett initiativ till diskussion.
Medlemmarna i gruppen Jessica Högnabba, projektplanerare för
Andligt liv på webben, och Christina Råstedt, ungdomsarbetsledare i
Karis svenska församling, presenterade motionen.
På bara en kort tid har Internet öppnat många och spännande nya möjligheter
för oss. Detta innebär att vi också tvingas ta ställning till många nya
frågeställningar.
Är det ok att delta i diskussioner på nätet anonymt eller borde man göra det
med eget namn? Kan man sätta vilka foton som helst på nätet? Ska
ungdomsarbetare vara facebookvänner med sina ungdomar eller hjälpledare
med konfirmanderna och har dessa då ett särskilt ansvar för innehållet på sin
vägg? Hur motverkar man nätmobbning?
Detta är exempel på frågor som borde uppmärksammas. Förslagsvis kunde
diskussionen utmynna i surfarens budord eller goda tips för en bättre
webbvärld!
Nätvandrargruppen
genom
Jessica Högnabba
Projektplanerare vid Andligt liv på webben
Nätvandrargruppen är en arbetsgrupp vid KCSA vars uppgift är att fundera på
och utveckla webbarbetet inom församlingarnas barn- och ungdomsarbete.
Nätvandrargruppen är också ett stöd för det svenska arbetet vid projektet
Andligt liv på webben.
Fredrika Sundén (Pernå församling) presenterade utskottets arbete.
Utskottet beslöt att behålla initiativets ursprungliga formulering, men
diskuterade därtill några punkter.
Utskottet tänkte att det är svårt att lägga upp regler och riktlinjer då webben
fortfarande är ett osäkert område för alla. Vi vet inte hur vi ska vara på webben.
Och vem övervakar i så fall att reglerna följs? Vem är det som ska informera om
netikett: föräldrarna, skolan, församlingen?
Några av de punkter som utskottet diskuterade:
Bilder på webben: vad får man lägga upp? Hur många frågar verkligen om
tillstånd innan de lägger upp bilder på andra människor? Blir det en slags friport
för andra då någon lagt upp den första bilden? Vad händer med bilderna efter
att man tagit bort dem? Hålls de kvar?
Facebook: är det okej att vara vän med sina konfirmander? Är det okej för en
församlingsungdom att vara vän med församlingens präst eller ungdomsledare
på Facebook? Fastän man raderar sitt konto på Facebook hålls informationen
kvar, åtminstone för en tid. Vem ska man acceptera som vän? Vad kan man
skriva i sin statusuppdatering? Är Facebook tryggt eller kan informationen
hamna i händerna på fel person? Känns Twitter tryggare då man inte laddar
upp bilder på samma sätt? Litar folk för blint på Facebook?
Församlingarnas synlighet: ska församlingarna vara synliga på webben? Var
går gränsen till privatliv för de församlingsanställda? Ska de ställa upp för sina
ungdomar eller församlingsmedlemmar på webben eller har även de rätt till ett
privatliv? Är det lättare att ta kontakt med ungdomsledaren på nätet?
Privatliv: Hur privat och personlig kan man vara på webben? Var går gränsen till
vad som är fritid?
Nätmobbning: Är det svårare att reagera mot nätmobbning på t.ex. Facebook?
Det är inte okej att mobba normalt heller, så varför skulle det vara okej på
webben? Hur är det med yttrandefrihet och ärekränkning?
16
Utskottet funderade på om man kunde lägga upp ett slags 'kom ihåg' för
webben. Kunde kyrkan eller församlingen ha en grupp på Facebook som skulle
fungera som ett slags kanal? Plenum får fortsätta utskottets diskussion.
Ordförande öppnade diskussionen. Diskussionen visade att man
starkt anser att det är viktigt att kyrkan är med på nätet. Man
konstaterade att det är lätt att ta kontakt med en församlingsanställd
via t.ex. Facebook och det uppmuntrades att församlingsanställda
ska vara vänner med sina ungdomar på Facebook. Webben ger
också synlighet åt kyrkan och kan göra t.ex. anmälningar till läger
smidigare.
Samtidigt diskuterades det om hur man ska vara på nätet, både som
ungdom och församlingsanställd. Användning av sunt bondförnuft
poängterades och att vara en bra förebild både i verkligheten och på
nätet.
Många ansåg att det behövs mera information om nätetikett. Det
förekom förslag om att mediafostran kunde förmedlas via
församlingen. Speciellt elever i lågstadiet skulle behöva information
om nätmobbning och hur man ska agera på webben.
Diskussionen avslutades efter 18 talturer.
18 § Initiativ till diskussion: Bibeln Guds Ord – men bara till en viss gräns?
Andreas Andersson (Matteus församling) och Linus Stråhlman
(Borgå svenska domkyrkoförsamling) hade lämnat in följande initiativ
till diskussion. Andersson presenterade initiativet.
”Bibeln är de kristnas heliga skrift. Genom den talar Gud till sitt folk” står det på
kyrkans webbportal evl.fi. Bibeln är vår kyrkas rättesnöre, och kallas också
Guds Ord.
Vilken roll har Bibeln i vår kyrka och våra liv? Sker Guds vilja i mitt liv?
Och vad innebär det att vara kristen, i relation till Bibeln. Behöver vi följa det
som står där, eller räcker det att vi tror att Jesus dog och uppstod?
Och hur ska vår kyrka förhålla sig till Bibeln? Med andra ord, hur mycket kan
man tolka Guds Ord? Detta aktualiseras inte minst genom diskussionerna om
välsignelse av homosexuella, präster som genomgått könsbyte och skilsmässa.
Ifall kyrkan väljer att tolka Bibeln allt mer fritt, till vad behövs en helig skrift över
huvud taget?
UK 2010 får diskutera Bibelns roll i enskilda kristna personers liv och i kyrkan.
Marco Harju (Nedervetil församling) presenterade utskottets arbete
och önskade att diskussionen sker i konstruktiv anda.
Vad betyder bibeln för dig? Vad söker du?
Vad är förhållandet mellan det mänskliga och det gudomliga i skriften?
Om vi inte grundar vår tro på bibeln, vad grundar vi den då på?
Tradition och bibeln
Helig Ande och samvete som hjälp för att tolka bibeln
Kan en människas tolkning vara fulländad?
Syn på moral och etik har ändrat under de senaste 2000 åren.
Till det bättre? På vilka grunder?
Ska kyrkan hålla fast vid varje detalj i skriften eller endast i den röda tråden?
Hurdan tolkning ska användas?
Det är inte mediasexigt att tala om synd, men vad är kärlek och förlåtelse utan
synd? Det talas endast om skandalösa synder, glömmer vi att även ”små”
synder är synder? T.ex. själviskhet.
17
Bibeln finns till för att hjälpa oss hitta Gud. Kan vi utgå ifrån att vi som kristna,
trots att vi kan ha olika åsikter, strävar att läsa skriften så som det bäst tjänar
Gud och följer Hans vilja?
Ordförande öppnade diskussionen. Man diskuterade den allmänna
uppfattningen om rätt och fel och konstaterade att det är
problematiskt då Bibeln uppmanar att göra något som strider mot
ens egen moral och rättsuppfattning. Gällande bibeltolkning kom det
fram att ateister i Sverige retar upp sig på Svenska kyrkans teologi,
eftersom den går så långt ifrån skriften. I diskussionen tangerade
man också gränsen mellan att tolka Bibeln symboliskt och
bokstavligt.
Det kom också fram att det lönar sig att skapa en personlig relation
till Bibeln och att man ska se den som ett redskap som hjälper oss
att komma närmare Gud. Vi är alla här på Guds uppdrag och ska
sträva till att låta oss bli ledda av Guds ord. Bibeln är Guds ord, men
Gud verkar genom oss människor. Det lönar sig att läsa Bibeln i
ljuset av den tid vi lever i just nu.
Ordförande avslutade diskussionen efter 10 talturer.
19 § Initiativ till diskussion: Krav på präster?
Jona Granlund (Åbo svenska församling) hade lämnat in följande
initiativ till diskussion som han presenterade.
Under hösten har en diskussion förts angående prästämbetet inom stiftet.
Frågan gäller huruvida kyrkan kan ställa krav på prästen som går utöver de rent
teoretiska, d.v.s. avlagd examen. Inom de kommande årtiondena kommer
frågan troligen att bli mer och mer aktuell.
För ett antal år sedan blev Nokiarörelsen utslängd från/lämnade kyrkan, officiellt
på grund av att de inte omfattade den lutherska tron (sagt från kyrkan). Enligt
Professor Antti Laato är det inte fallet. Även om man står ute i kanten anser han
att de fortfarande är inom den lutherska sfären. Ställ detta i kontrast till att det
inom kyrkan på höga poster finns personer som ifrågasätter att Jesus var
gudomlig och behovet av ett ställföreträdande offer för att frälsa oss, i den
situationen blir frågan intressant.
Ett annat intressant fall skedde nyligen på Åland. Där fick en präst disciplinära
åtgärder efter att ha skilt sig många gånger.
Om man går till Bibeln ställs ett antal krav på församlingens ledare, man ska
bland annat ha en stadig ekonomi, vara respekterad i samhället o.s.v. Frågan är
om dessa är aktuella idag.
Jag skulle vilja att vi diskuterade följande:
Kan och bör man ställa krav på präster utöver de akademiska? Kan man ställa
krav på hur en präst ska leva?
Bör biskopar kunna tillrättavisa i andra stift än sitt eget? Vilken är ärkebiskopens
roll i frågan?
Vad göra med präster som tydligt har en åsikt som har fördömts som heretisk
inom urkyrkan?
Ylva Vikström (Kimitoöns församling) presenterade utskottets arbete.
Vilken typ av krav kan man ställa på präster?
18
Tro
- kunna kallas luthersk
- kunna följa Bibeln
Arbetsmässigt
- arbeta i kyrkan, hålla förrättningar
- klara av ledarskap
- vara bra på att tala
- vara bra på att lyssna
- tro på sig själv
- acceptera och följa kyrkolagen
Privatliv
- vara ”vanlig människa”
- tro på heltid, men inte vara präst på heltid
- acceptera att det finns vissa förväntningar
och försöka leva upp till dem
- leva som man lär
Hur ska dessa krav prioriteras? Hur ska man kunna mäta eller undersöka om
de uppfylls? Vad händer om kraven inte uppfylls? Hur långt går förlåtelsen?
Utskottets åsikt: om kraven inte uppfylls borde prästen söka sig någon
annanstans
Viceordförande öppnade diskussionen. I diskussionen kom det fram
att det ställs stora krav på präster och att de måste ha ett brett
kunnande. T.ex. för en kyrkoherde är kunskaper i förvaltning,
ledarskap och ekonomi mycket viktiga. Samtidigt kom det fram att
det är mycket viktigt att prästen har en stor social kompetens, för att
klara av vigsel-, dop- och begravningssamtal samt för att kunna vara
trovärdig då man leder t.ex. en andakt. Prästen är ofta kyrkans
ansikte utåt.
Man ställde också det akademiska kunnandet mot det andliga. För
att klara av alla krav efterlystes någon form av kompletterande
utbildning till den akademiska teologiutbildningen. Att kunna
delegera uppgifter och inse att alla präster inte är bra på allting såg
man också som viktigt. Likaså att vara ett gott föredöme som präst.
Viceordförande avslutade diskussionen efter 21 talturer. I
diskussionen uttalade sig församlingspastor Johan Kanckos
(Korsholms svenska församling) och församlingspastor Fredrik
Portin (Åbo svenska församling).
20 § Initiativ till diskussion: Hjälppislöner
Ungdomar i Matteus församling hade lämnat in ett initiativ till
diskussion om hjälpledarlöner. Frida Vikström presenterade
initiativet. I presentationen tog hon upp att hjälpledarskapet är en
viktigt men inte alltid lätt uppgift. Hon konstaterade också att det
finns stora skillnader i lönen mellan olika församlingar.
UK 2010 får diskutera:
Ska hjälpledare få lön för sitt arbete?
Borde det existera en standardiserad lön som gäller för alla svenska
församlingar i Finland?
Vad är en lämplig lön för en hjälpledare?
Har alla församlingar råd att betala ut lön åt hjälpledarna?
Är hjälpledararbetet mer motiverande med lön?
Jobbar de äldre hjälpledarna under fler somrar om det finns en fast lön?
Camilla Markkanen
Ida Sundberg
Frida Vikström
Stefanie Lindroos
Sonja Soini
Emilia Grahn
Matteus församling
19
Marina Stenbäck (Esbo svenska församling) presenterade utskottets
arbete. I utskottet hade man diskuterat om man ska få lön eller inte
som hjälpledare. Man kom fram till att i vissa församlingar får man 9
euro per dag och i andra 30 euro per dag. Man funderade om
löneskillnaderna kan bero på skillnader i utbildningen och
spekulerade i att en gemensam starkare utbildning kunde minska
skillnaderna i löner mellan församlingar. Man konstaterade också att
om man som hjälpledare inte vill ha lön så är det säkert möjligt att
avstå.
Viceordförande öppnade debatten. Plenum var till viss del överens
om att hjälpledaren ska få en ersättning för sitt jobb. Man var
överens om att det inte är lönen som är orsaken till att man arbetar
som hjälpledare. Primära orsaken är ofta att man själv haft så roligt
på sitt konfirmandläger att man vill vara med igen. Dessutom lär man
sig mycket, både om en själv och om Gud.
Samtidigt känns det bra att få en ersättning som tack för utfört
arbete. Ersättningen hjälper en också att vara borta från annat
sommarjobb för att kunna vara på läger. Det kom också fram att
eftersom kyrkan tar upp skatt ska församlingen visa sin uppskattning
över det jobb hjälpledarna gör genom att betala lön åt dem. Några
konstaterade att de inte får lön då de arbetar som hjälpledare och att
de inte heller behöver lön.
Man såg det dock inte nödvändigt att alla församlingar betalar
samma summa, utan konstaterade att olika församlingar har olika
ekonomi och utgångspunkt att betala ersättningar. Viceordförande
avslutade debatten efter 19 talturer.
21 § Initiativ till diskussion: Hur påverkas ungdomsarbetet/ungdomarnas
situation vid en sammanslagning av församlingar?
Christian Snellman presenterade motionen.
Veckan efter UK 2010 kommer det att vara en diskussionsdag mellan
församlingarna I Pedersöre prosteri gällande en eventuell sammanslagning.
Vi ungdomar i Esse församling efterlyser nu en diskussion där man samtalar
och delar med sig av sina egna åsikter och erfarenheter i frågan om hur en
sammanslagning har påverkat de församlingar som genomgått en sådan.
Hur har ungdomarnas situation blivit? Har man känt av sammanslagningen? I
så fall, har det lett till något positivt eller negativt?
Dela gärna dina erfarenheter, för att om möjligt ge en bild åt oss som nu kanske
står inför denna sammanslagning, vilka fördelar och nackdelar detta kan
innebära.
Ungdomarna i Esse församling
Johan Myrskog (Petrus församling) presenterade utskottets arbete.
Vi diskuterade kring positiva och negativa följder (i ungdomsarbetet men också
församlingsarbetet i stort) vid sammanslagning och detta är några tankar som
kom upp:
Positivt:
Mera resurser (möjlighet att anställa ungdomspräst? osv)
Ungdomarna får träffa andra ungdomar från andra församlingar, ventilera och få
se saker ur annat perspektiv
Nya influenser, nya system – vidga vyerna
20
Bättre för de församlingsanställda? Lättare att flexa och de anställda kan dela
på uppgifterna på ett annat sätt. Flera ungdomsledare – möjlighet att bolla
tankar med varandra.
Lekmännens ansvar ökar? (en aktivare församling)
Negativt:
Börjar verksamheten lida?
Mera ansvar för kyrkoherden
Blir det svårare för församlingsmedlemmen att få sin röst hörd? (Större
församling, blir jag sedd?)
Lekmännens ansvar ökar? (ifall ansvarskänslan inte finns så blir detta en
negativ sak)
Avstånd mellan orterna (ifall verksamheten blir mera centrerad, beroende av
skjuts...)
Ordförande öppnade debatten. Till skillnad från utskottet, kom det i
plenum fram oro över att personalresurserna minskar, åtminstone på
lite längre sikt. Speciellt var man rädd för att
ungdomsarbetsledartjänsterna är hotade. Dessutom diskuterades att
avstånden till verksamheten kan bli långa och man frågade sig hur
församlingsidentiteten påverkas av sammanslagningen.
Ordförande avslutade diskussionen efter tre talturer.
22 § Förslag till tid och plats för UK 2011
I diskussionen föreslogs enbart Stiftsgården Lärkkulla i Karis 27–
30.1.2011som plats och tid för UK 2011. UK antog förslaget.
UK:s beslut:
Ungdomens kyrkodagar arrangeras nästa gång på Stiftsgården Lärkkulla i Karis den 27–
30.1.2011.
23 § Val av arbetsgrupp för planeringen av UK 2011
I diskussionen om planeringsgrupp för UK 2011 föreslogs följande
personer:
Nicklas Holmgård, Pedersöre församling
Marco Harju, Nedervetil församling
Maria Helander, Hangö svenska församling
Alina Håkans, Korsholms församling
Viktor Enbacka, Jakobstads svenska församling
John-Einar Smeds, Åbo svenska församling
Frida Vikström, Matteus församling
Kandidaterna fick möjlighet att presentera sig, varefter man skred till
sluten omröstning. Viktor Enbacka drog tillbaka sin kandidatur.
UK:s beslut:
Till planeringsgrupp för UK 2011 valdes Marco Harju (Nedervetil församling), Maria
Helander (Hangö svenska församling) och Nicklas Holmgård (Pedersöre församling)
21
24§ Eventuella övriga ärenden
Inga övriga ärenden hade kommit in. Ordförande uppmuntrade
plenum till att komma till UK 2011.
25 § Förhandlingarna avslutas
Ordförande avslutade plenarförhandlingarna vid Ungdomens
kyrkodagar söndagen den 31 januari kl. 10.00.
22