Transcript Äldres hälsa En kartläggning av hälsofrämjande och förebyggande
Äldres hälsa En kartläggning av hälsofrämjande och förebyggande arbete för ett hälsosamt åldrande i Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Nora kommun
Natasha Anderberg Folkhälsoteamet okt 2013
Innehållsförteckning
2
BILAGA 1: Statistik från SCB 2012 befolkning över 65 år BILGAGA 2: Intervjumall för kartläggning äldres hälsa 3
INLEDNING
”I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas på åtgärder för människors rätt till lika villkor för hälsa och livskvalitet. Barn och ungdomar samt äldre är prioriterade målgrupper ” (Örebro läns landsting, 2011 a)
Citatet är hämtat från Örebro läns folkhälsoplan och utgör visionen för länets samlade folkhälsoarbete. Folkhälsoplanen är ett strategiskt styrdokument för länets folkhälsoarbete och utifrån denna har Örebro läns landsting tecknat samverkansavtal med länets kommuner, Örebro läns idrottsförbund inklusive SISU idrottsutbildarna och Örebro läns bildningsförbund. Avtalen anger utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet. Ett område som särskilt anges för arbetet 2012-2015 är att ”Verka för ett hälsosamt åldrande”. Enligt avtal om samverkan mellan länets norra kommuner och Örebro läns landsting som syftar till att vidareutveckla det lokala folkhälsoarbetet (Örebro läns landsting, 2011 b), ska kommunerna bl.a. verka för äldres hälsa utifrån de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande: • • • • Social gemenskap Delaktighet/meningsfullhet och känna sig behövd Fysisk aktivitet Goda matvanor Äldres hälsa är ett nytt prioriterat uppdrag i folkhälsoteamets verksamhetsplan för 2013 (Folkhälsabergslagen, 2013). Därför har folkhälsoteamet fått i uppdrag från kommuncheferna att kartlägga och inventera vilka insatser och aktörer som arbetar hälsofrämjande och förebyggande med äldres hälsa i Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Nora kommuner.
BAKGRUND
Det finns stora skillnader bland äldre människor både när det gäller förutsättningar för ett gott åldrande och hur åldrandet faktiskt ser ut. Äldre är inte en homogen grupp och kan inte enkelt placeras in i en enda kategori. Många äldre människor fortsätter arbeta efter 65 år och de flesta är fram till 80-årsåldern fortfarande oberoende och klarar sig bra på egen hand. Förutom ålder kan skillnader bero på eventuella funktionsnedsättningar, ekonomiska förutsättningar, utbildningsnivå, eventuella tidigare hälsoproblem, sociala nätverk, födelseland, sexuell läggning och kön (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Begreppet ”Äldre” innebär i detta sammanhang personer som är 65 år eller äldre. Ofta delas gruppen äldre in i åldersgrupper 65-74 år och 75-84. Ju högre ålder man har, desto färre personer upplever att de har god hälsa (subjektiv bedömning). Bland både män och kvinnor mellan 75-84 år i Sverige upplever mindre än hälften att de har god hälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Statens folkhälsoinstitut (2009) lyfter fram fyra argument för att satsa på äldres hälsa: • Andelen äldre ökar, vilket förmodligen kommer att ge ökade kostnader inom omsorgen och hälso- och sjukvården 4
• • • Det är lönsamt att investera i äldres hälsa. Det finns beräkningar som visar att de ekonomiska besparingar som kan göras i sjukvården är större per person för äldre än för yngre eftersom sjukdomar är vanligare bland äldre. Ett gott åldrande förbättrar och förlänger livet. Fyra områden lyfts fram som extra viktiga för ett gott åldrande: social gemenskap och socialt stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor Hälsan är ojämnt fördelad i befolkningen. Skillnaderna jämnas inte ut med ökad ålder utan skillnader som uppstod tidigare i livet tenderar att bli bestående.
En åldrande befolkning
I Sverige bor drygt 9, 5miljoner människor varav 1,8 miljoner (19 %) är personer 65 år och äldre (Statistiska Centralbyrån, 2012). Antalet äldre förväntas öka och år 2060 beräknas andelen äldre uppgå till 25 % eller 2,7 miljoner personer (Statistiska Centralbyrån, 2009). Fler lever längre idag och ökningen anses bero på en prognostiserad snabb nedgång i dödlighet, bland annat genom att färre insjuknar och dör av hjärt- kärlsjukdomar (Statistiska Centralbyrån, 2009). Det finns dock stora regionala skillnader när det gäller andelen äldre i befolkningen. Andelen äldre över 65 år i norra Örebro län är högre än riksgenomsnittet med 29 % i Hällefors, 29 % i Ljusnarsberg, 25 % i Nora och 23 % i Lindesberg, vilket gör att andelen äldre omfattar närmare en fjärdedel av befolkningen i norra Örebro län, se bilaga 1. Hälsan idag är inte jämlikt fördelad. Livsvillkor såsom familjesituation, ekonomisk situation och socialt liv är avgörande för såväl levnadsvanor som hälsa (Örebro läns landsting, 2011 a). Personer med låg inkomst uppger sämre hälsa än övriga i befolkningen (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Andelen pensionärsfamiljer inkomst.
med låga inkomster är i Hällefors 9 %, Lindesberg 9 %, Ljusnarsberg 13 % och i Nora 7 %, vilket kan jämföras med Örebro län som har 8 % och rikets 9 % (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Ljusnarsbergs kommun är den kommun som har störst andel pensionärsfamiljer med låg inkomst, medan Nora kommun har lägst antal pensionärsfamiljer med låg Majoriteten av den äldre befolkningen (65 år och äldre) i Sverige är åldersgruppen i särskilda boendeformer
eller inte
i behov av kommunernas äldreomsorg. Enligt nationell statistik från 1 oktober 2012 bor ca 14 procent av befolkningen i var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Bland personer 80 år och äldre hade ca 38 procent antingen hemtjänst eller bodde i särskilt boende (Socialstyrelsen, 2013). Detta innebär att de allra flesta äldre i kommunerna inte är i behov av vård och omsorg utan klarar sig på egen hand. Åldrande innebär att den enskildes kapacitet successivt avtar så att olika hälsoproblem uppstår och därmed ett vårdbehov. Hälsosamt åldrande handlar om att förutse, hantera och anpassa sig till detta faktum och viktiga framgångsfaktorer är; acceptans och utveckling för individen, positiva relationer till andra, möjlighet till självbestämmande och förmåga att känna meningsfullhet. Framgångsrikt åldrande handlar därför inte bara om att undvika/skjuta upp 1 Pensionärsfamilj - familj med minst en person över 64 år med disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) under 60 procent av medianinkomsten (Definitioner, kommentarer och källor – Folkhälsodata, Statens folkhälsoinstitut) 5
100 90 80 30 20 10 0 70 60 50 40 en nedgång utan också om utveckling av nya möjligheter (Karp, Agahi, Lennartsson, Lagergren, & Wånell, 2013).
Äldres hälsa i norra Örebro län
År 2012 genomfördes den nationella studien "Hälsa på lika villkor?" i Örebro län. För Örebro läns del erbjöds drygt 17 000 personer i åldern 16-84 år att delta. 9 199 svarade på enkäten (Persson, 2013). Nedan presenterade siffror kommer från denna undersökning.
Självupplevd hälsa.
De allra flesta äldre upplever sig må bra eller till och med mycket bra. Man kan se en viss skillnad mellan män och kvinnors upplevda hälsa, där männen upplever sig må bra i högre utsträckning än kvinnorna. Det finns en tydlig skillnad mellan ”yngre” äldre (65-79 år) och ”äldre” äldre (80-84 år) med allt färre som upplever sig må bra ju äldre man blir. I den äldre gruppen mår både män och kvinnor mellan 80-84 år sämre än yngre och allra sämst i Ljusnarsbergs kommun även jämfört med samma åldersgrupp i Örebro län, se figur 1.
Figur 1. Hur bedömer du ditt allmänna tillstånd?
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Procentandel som svarat "Mycket bra/Bra" 57 51 70 64 70 70 64 55 64 57 Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Män 65-79 år Nora Örebro län Kvinnor 65-79 år 57 33 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Procentandel som svarat "Mycket bra/Bra" 51 53 45 33 16 10 41 40 Hällefors Lindesberg Män 80-84 år Ljusnarsberg Nora Kvinnor 80-84 år Örebro län 6
100 90 80 30 20 10 0 70 60 50 40 100 90 80 70 20 10 0 60 50 40 30
Fysisk aktivitet.
Undersökningen visar hur mycket tid som man ägnar sig åt ansträngningar och aktiviterer under en vanlig vecka (i genomsnitt) som gör att man blir varm (till exempel promenader, trädgårdsarbete, tyngre hushållsarbete, cykling, simning mm). Många äldre är mycket fysiskt aktiva, kvinnor i något lägre utsträckning än män. Antal timmar som man ägnar sig åt fysisk aktivitet minskar med stigande ålder, särskilt hos äldre kvinnor i Nora kommun, se figur 2.
Figur 2. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm?
Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm? Procentandel som svarat "5 timmar per vecka eller mer"/"Mer än 3 timmar, men mindre än 5 timmar per vecka" 62 59 Hällefors 58 58 64 60 58 47 Lindesberg Ljusnarsberg Män 65-79 år Nora Kvinnor 65-79 år 58 53 Örebro län 55 Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm?
Procentandel som svarat ”5 timmar per vecka eller mer”/”Mer än 3 timmar, men mindre än 5 timmar per vecka” 60 52 38 Hällefors 47 15 27 Lindesberg Ljusnarsberg Män 80-84 år Nora Kvinnor 80-84 år 8 43 28 Örebro län 7
Levnadsvanor.
Goda matvanor är en av de utpekade hörnstenarna som påverkar äldres hälsa. Liv och Hälsa undersökningen visar att de allra flesta äter regelbundet och 3 mål mat eller mer dagligen eller nästan varje dag. Det är mycket små skillnader mellan män och kvinnor och ålder, se figur 3.
Figur 3. Hur ofta äter du frukost, lunch, middag och kvällsmål?
100 90 80 30 20 10 0 70 60 50 40 Hur ofta äter du frukost, lunch, middag och kvällsmål? Procentandel som svarat "Dagligen/nästan dagligen" på 3 av 4 frågor Män 65-79 år Män 80-84 år Kvinnor 65-79 år Kvinnor 80-84 år 100 90 80 30 20 10 0 70 60 50 40
Matvanor.
Det är väldigt få äldre som äter grönsaker, rotfrukter, frukt eller bär fem gånger eller mer per dag, ses figur 4. Men det finns många som skulle vilja äta mer frukt och grönt, nästan hälften av alla äldre oavsett ålder och kön skulle vilja öka sitt intag av frukt och grönt, se figur 5.
Figur 4. Hur ofta äter du grönsaker, rotfrukter, frukt eller bär?
Procentandel som äter frukt och grönt, grönsaker eller bär minst fem gånger per dag 1 1 2 5 Hällefors Män 65-79 år 2 0 8 13 5 0 10 7 2 5 9 0 3 2 8 Lindesberg Män 80-84 år Ljusnarsberg Nora Kvinnor 65-79 år Örebro län Kvinnor 80-84 år 6 8
Figur 5. Vill du öka ditt intag av frukt och grönt?
Vill du öka ditt intag av frukt och grönsaker? Procentandel som svarat ja 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män 65-79 år Män 80-84 år Kvinnor 65-79 år Kvinnor 80-84 år
Ekonomiska förhållanden.
Ekonomi kan påverka såväl känslan av trygghet som möjligheter att delta i olika aktiviter som ger social gemenskap och meningsfullhet i tillvaron. De allra flesta äldre har en ordnad ekonomi men det finns en liten grupp i åldersgruppen 65-79 år (både män och kvinnor) på cirka 5 procent som vid flera tillfällen har haft problem med att klara sina löpande utgifter, se figur 6.
Figur 6. Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?
Har det under de senaste 12 månadern hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m? Procentandel som svarat "Ja, vid flera tillfällen" 10 9 8 3 2 1 0 7 6 5 4 2 5 5 5 Hällefors Män 65-79 år 7 0 0 Lindesberg 0 Män 80-84 år 7 4 0 0 Ljusnarsberg 3 1 0 Nora 0 Kvinnor 65-79 år 3 2 4 3 Örebro län Kvinnor 80-84 år 9
Nationella satsningar för hälsosamt åldrande
Med en ökande andel äldre i den svenska befolkningen har insatser för äldre fått allt större betydelse. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser från såväl samhällets som individens sida kan förbättra livskvalitén och bidra till minskade samhällskostnader för vård och omsorg. Statens folkhälsoinstitut har fått ett regeringsuppdrag att under åren 2010-2013 i samarbete med Socialstyrelsen utarbeta en vägledning till kommuner och landsting för att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande. Vägledningen kallas för landsting, kommun och ideell sektor ( 2013 (Statens Folkhälsoinstiut, 2013).
Seniorguiden
och är en webbaserad hemsida som ska ge kunskap och inspiration för dem som arbetar inom folkhälsoområdet med äldres hälsa inom http://www.fhi.se/Seniorguiden ). I uppdraget ingår också att starta försöksverksamhet med hälsocoacher på vårdcentraler och mötesplatser för personer i åldern 60-75 år. Målet är att fler äldre ska få möjlighet att förbättra sin hälsa genom stöd för en förändrad livsstil. Projektet är ett samarbete mellan Folkhälsoinstitut, landsting, kommuner och ideell sektor. Syftet är att ge landsting och kommuner kunskap och inspiration om hur de tillsammans med den ideella sektorn kan främja ett aktivt och hälsosamt åldrande. Fyra landsting (Jönköping, Skåne, Sörmland och Värmland) och 17 kommuner ingår i försöksverksamheten som pågår under åren 2010-
Länsövergripande arbete för hälsosamt åldrande
Nedan följer kortfattade beskrivningar av arbetet med äldres hälsa i de organisationer och verksamheter som arbetar länsövergripande i Örebro län. I huvudsak beskrivs arbete som påverkar eller involverar de fyra kommunerna i norra Örebro län.
Regionförbundet Örebro
Regionförbundet i Örebro arbetar utifrån ett regionalt program för social välfärd. Programmet ska stödja de verksamheter som bedrivs utifrån socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen i kommunerna. Primärt arbetar regionförbundet med insatser för äldre som har stort hjälpbehov (de svårast sjuka) t.ex. projekt ViSam (Vårdplanering och Informationsöverföring i en Samlad Modell) och Pallert (stöd i Örebro län för införande av kvalitetsregister och långsiktigt förbättringsarbete för vård och omsorg om äldre) (Regionförbundet Örebro, 2011). Regionförbundet Örebro arbetar på senare år mer förebyggande än tidigare, framförallt med stöd av statliga stimulansmedel. Pågående satsningar är; e-hälsa, invånartjänster och ”teknik för äldre” som till exempel e-hemtjänst och mobila larm. Regionförbundet driver även nätverk för äldreomsorgschefer för erfarenhetsutbyte och utveckling av gemensamma rutiner (Arvidsson G. , 2013).
Örebro läns landsting
Primärvården
Primärvården har inget specifikt uppdrag att arbeta mot målgruppen äldre utan arbetar utifrån behov, men har flera projekt och insatser som riktar sig till en äldre målgrupp. Primärvården arbetar och erbjuder till exempel läkemedelsgenomgångar, vaccination gratis för 65 år och äldre, öppna föreläsningar (i begränsad omfattning), artrosskolor, livsstilsmottagningar på vissa vårdcentraler, hem rehab sjukgymnaster (3 personer arbetar i norra Örebro län), FAR förskrivning (Fysisk Aktivitet på Recept) till äldre samt projekt Senior Alert och projekt Fallprevention (samarbetsprojekt med Primärvård, kommuner, Psykiatri och Regionförbundet Örebro) (Studahl, Ledstam, Ekstrand, & Forsberg, 2013). 10
Folktandvården
Äldre med ett stort behov av personlig omvårdnad, dvs. personer som bor på särskilda boenden eller i ordinärt boende och med motsvarande omvårdnadsbehov, erbjuds besök av en tandhygienist från Folktandvården en gång om året. Vid besöket görs en bedömning av munhälsan och omvårdnadspersonalen får handledning för att kunna hjälpa till med munvården. Samma personer får även i stort sett all tandvård till samma pris som hälso- och sjukvård. Tandvården kan valfritt utföras hos såväl Folktandvården som privat vårdgivare. Folktandvården erbjuder även utbildningar för omvårdnadspersonal i äldreomsorgen. Dessa förmåner ingår i landstingets särskilda tandvårdsstöd. Under 2013 inrättas ett kompetenscenter för äldretandvård i länet. Centret ska vara en samlande enhet för alla typer av frågor som rör äldres munhälsa och tandvård. Samarbetspartner ska vara specialisttandvård, allmäntandvård, hälso- och sjukvård, och äldreomsorg. Centret ska svara för kunskapsmässigt stöd i vårdriktlinjer och utbildning, driva patientnära forskning och samverka med alla i frågor som rör munhälsa och munvård. Det pågår även forskning inom området, bla. en studie om ”Aspekter av ätande, munhälsa, vårdkvalitet och sväljning, bland äldre som vårdas inom korttidsvård” som omfattar 400 personer samt en stor enkätstudie som rör munhälsan hos länets 70- och 80-åringar. Landstingets tandvårdsrapporter finns på www.orebroll.se/rapport_tandvard (Johansson T. , 2013)
Samhällsmedicinska enheten
Samhällsmedicinska enheten arbetar utifrån länets folkhälsoplan (Örebro läns landsting, 2011 a) kunskapsstöd till aktörer i folkhälsofrågor (Örebro läns landsting, 2013 a). och de länsvisa samverkansavtal som skrivits med kommunerna (Örebro läns landsting, 2011 b). Därmed ingår äldres hälsa som ett prioriterat område i verksamheten. Den samhällsmedicinska enheten ska kartlägga, sammanställa och analysera data om folkhälsoutvecklingen i länet och erbjuda metod- och
Örebro läns idrottsförbund
Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF) har ett samverkansavtal för lokalt folkhälsoarbete med Örebro landsting (Örebro läns landsting, 2011 c) som i likhet med övriga organisationers samverkansavtal anger arbetet med hälsosamt åldrande som en viktig utgångspunkt för folkhälsoarbetet. ÖLIF har en samordnare för norra länsdelen sedan 1999. När det gäller äldres hälsa har ÖLIF i första hand fokus på levnadsvanor såsom fysisk aktivitet och matvanor. ÖLIF arbetar sedan lång tid med FAR (Fysisk aktivitet på recept) tillsammans med vårdcentralerna och har register på föreningar med passande gruppaktiviteter (Andersson, 2013). Det pågår en kartläggning av miljöer och utbud för fysisk aktivitet för äldre, den beräknas vara klar i början av 2014. Utredningen ska ligga till grund för framtagande av strategier och insatser för ökad fysisk aktivitet hos äldre (Johansson M. , 2013).
Örebro läns bildningsförbund
Örebro läns bildningsförbund (Ölbf) har ett samverkansavtal med Örebro läns landsting (Örebro läns landsting, 2011 d) och vill
”via studieförbund i Örebro län öka folkbildningens roll som aktör och resurs i det lokala folkhälsoarbetet för en jämlik hälsa
” (Örebro läns bildningsförbund, 2012). Äldre är en av de prioriterade målgrupperna i arbetet. Ölbf är en intresseförening och har som uppdrag att arbeta med att föra ut folkhälsa till studieförbund, folkhögskolor, länsbibliotek och teater. Studieförbunden erbjuds att söka medel från Ölbf, i nuläget pågår två projekt för äldre ”Det 11
hälsosamma åldrandet” (kulturverksamhet och volontärverksamhet på institutioner för äldre) och ”Moving on” (utveckla metoder för att integrera rörelse och kroppskännedom för stillasittande) (Flodman, 2013; Örebro läns bildningsförbund, 2012).
Länsdelsarbete med hälsosamt åldrande
Nedan följer en kortfattad beskrivning av de andra länsdelarnas arbete med äldres hälsa, Örebro kommun, södra- och västra länsdelen.
Örebro kommun
Örebro kommun påbörjade under 2012 ett strukturerat arbete med äldres hälsa. En samordningsgrupp,
Folkhälsa för äldre
, har skapats. Samverkansgruppens syfte är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa för kommunens äldre invånare. Gruppen identifierar behov, föreslår, värderar, prioriterar, och initierar åtgärder samt följer upp dessa. Samverkan mellan de olika parterna regleras i folkhälsoavtal. I gruppen ingår deltagare från Örebro kommun (Social välfärd, Enheten för hållbar utveckling och Kultur och fritid), Örebro läns landsting (Samhällsmedicin och Folktandvård), Örebro läns idrottsförbund och Örebro läns bildningsförbund (Örebro kommun, 2012). Örebro kommun arbetar även med Servicetorget (förebyggande verksamhet) och Seniorfestivalen (en vecka som uppmärksammar äldre). Kommunala pensionärsrådet och kommunen samarbetar kring Seniorfestivalens arrangemang sedan tre år. Inför 2012 inviterades hela kommunen att delta – företag, föreningar, studieförbund etc., vilket gjorde festivalen större än tidigare år. Festivalen utgår från de fyra hörnpelarna för ett hälsosamt åldrande (Örebro kommun, 2013).
Södra länsdelen
Södra länsdelen (Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, och Lekebergs kommuner) har under 2012 genomfört en inventering av kommunernas hälsofrämjande insatser för äldre. Inventeringen genomfördes genom besök och enkät till äldreomsorgschefer eller motsvarande i länsdelens respektive kommuner (Hansson & Karlsson Södra länsdelens folkhälsoteam, 2012). Kartläggningen presenterades för politiker (folkhälsoteamets styrgrupp) samt pensionärsråd och utmynnade i ett uppdrag att anordna Äldre dagar under 2013 för politiker, tjänstemän, pensionärsorganisationer och föreningar (Hansson & Karlsson, 2013)
Västra länsdelen
Västra länsdelen (Karlskoga och Degerfors) har en lång tradition av framgångsrikt folkhälsoarbete. Dock har man inte riktigt kommit igång med det nya uppdraget i avtalen att arbeta med äldres hälsa. Arbetet har påbörjats genom kontakt med Pensionärsrådet (Spens, 2013).
Övriga insatser i länet
Det finns även andra organisationer som arbetar med interventioner i norra Örebro län för att främja ett hälsosamt åldrande. Nedan följer beskrivningar av insatser som berör den norra länsdelen.
Clowner i Demensvården
Glädjeverkstan (en ideell förening med clowner och trollkarlar, se www.gladjeverkstan.se
) arbetar tillsammans med personal och anhöriga med att ta fram en metod för hur de på bästa sätt ska bemöta äldre människor med demenssjukdom. Målet med projektet är att höja livskvalitén för de demenssjuka genom att ge dem energi och inspiration att hitta sin egen glädje. Projektet drivs på fem orter i Sverige (Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro och Norrköping) och är finansierat av Postkodlotteriets Kulturstiftelse (Postkodlotteriets Kulturstiftelse, 2013). I Örebro är clownen Bulgo 12
involverad i projektet och besöker äldrevården i Hällefors och Nora kommuner (Clownen Bulgo, 2013).
Dataprojekt för pensionärer
Pensionärsorganisationen PRO Örebro län har erhållit medel från Internetfonden för att utbilda äldre i datakunskap. Insatserna sker i studiecirkelform tillsammans med Arbetarnas Bildningsförbund (ABF). Utbildningen inriktar sig på banktjänster, skicka e-post, söka på nätet, beställa biljetter till kulturarrangemang och resor. I och med den tekniska utvecklingen i samhället ställs större krav på medlemmarna i pensionärsföreningarna att kunna hantera Internet och datoranvändning. Kurserna är förlagda till ABF-avdelningarnas datasalar (Internetfonden, 2013). I norra Örebro drivs för närvarande 15 datacirklar i Lindesberg, Frövi, Fellingsbro, Rockhammar, Nora, Hällefors, Grythyttan, Ställberg och Hörken. Förutom Dataprojektet med PRO har även ABF allmänna datakurser för personer + 60 (Ström, 2013).
Forskning om äldres hälsa vid Örebro Universitet
Örebro Universitet driver ett forskningsprogram som fokuserar på interaktion mellan den äldre individens näringsintag, fysiska aktivitetsvanor, muskelfunktion och upplevd hälsa. Programmet initierades under 2012 och består av flera studier med olika inriktningar (Örebro Universitet, 2013). En pågående studie ”Träning i Kombination med Nutritionsåtgärder hos Äldre - Epidemiologiska och Experimentella studier” pågår och förväntas redovisa resultat inom kort (Kadi, 2013).
Passion för livet
De tre pensionärsföreningarna, PRO (Pensionärernas Riksförbund), SKPF (Svenska Kommunal Pensionärers Förbund) och SPF (Sveriges Pensionärsförbund) har på uppdrag av landstingets pensionärsråd utbildat flera hundra cirkelledare som nu leder cirklar runt om i länet. Syftet med Passion för livet är att ge äldre kunskap och verktyg för att skapa ett hälsosamt liv och själva aktivt ta ansvar för sitt åldrande. Det finns studiematerial och teman att gå efter, men alla grupper bestämmer själva hur ofta och hur många gånger de ska ses, samt hur träffarna ska se ut. Det finns fyra områden som tas upp under kursen; bra matvanor, säkerhet, fysisk aktivitet samt sociala nätverk (Örebro läns landsting, 2013 b). I norra länsdelen driver PRO grupper i Lindesberg och Hällefors (Book, 2013; Rydén, 2013).
KARTLÄGGNING I NORRA ÖREBRO LÄN SYFTE
Kartläggningen syftar till att inventera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som bidrar till ett hälsosamt åldrande. Inventeringen syftar till att synliggöra det arbete och insatser som idag finns riktat till gruppen äldre inom de fyra norra kommunerna Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Nora. Gruppen äldre befinner sig inom en rad olika verksamheter inom kommunerna varför en kartläggning över arbetet spänner över en stor bredd av verksamheter inom de fyra kommunerna. Både offentliga, ideella och privata aktörer ingår därför i denna inventering. Genom att kartlägga befintligt arbete synliggörs områden och delar som kan vidmakthållas, förstärkas eller utvecklas. 13
Frågeställningar
• Vilka aktörer/verksamheter arbetar med äldres hälsa? • Vad/vilka insatser görs alternativt finns idag? • Vad/vilka är framgångsfaktorerna för lyckosamma insatser? • Vad saknas? • Vad kan utvecklas?
METOD
Utifrån syftet gjordes sökningar på nätet för att ta reda på vilka organisationer som arbetar med äldre. Förutom detta har muntliga rekommendationer med den så kallade snöbollsmetoden (tips och idéer från t.ex. intervjuade personer med lokalkännedom och kännedom om kommunen) använts. I så stor utsträckning som möjligt har besök bokats för personliga intervjuer. Några intervjuer har genomförts via telefon. Totalt har 40 intervjuer utförts. Initialt genomfördes 7 intervjuer med organisationer som arbetar övergripande i länet eller i flera kommuner för att få en bakgrund samt skapa en helhetsbild över länets arbete i norra Örebro län. Följande verksamheter intervjuades: Folktandvårdens folkhälsoenhet Örebro läns landsting, Örebro läns bildningsförbund, Örebro läns idrottsförbund, Primärvårdens kansli, Bilda studieförbund, Arbetarnas studieförbund och Regionförbundet Örebro. Övriga verksamheter som ingått i kartläggningen: • • • Offentlig verksamhet: o Kommuner: social/omsorgschefer eller motsvarande o kultur – och fritidschefer/bildningschefer eller motsvarande kostchefer Örebro län landsting (ÖLL) Primärvård – verksamhetschefer Ideella organisationer: o Pensionärsorganisationer (PRO och SPF) o Svenska kyrkan o o o Väntjänst Föreningsverksamhet (Kultur och Fritid) Röda korset Privata aktörer - Gym/Träningsanläggningar 33 intervjuer har genomförts i norra Örebro län, geografiskt fördelning mellan kommunerna är följande: 10 intervjuer i Nora kommun, 9 intervjuer i Lindesbergs kommun, 6 intervjuer i Hällefors kommun och 8 intervjuer i Ljusnarsbergs kommun. Följande intervjuer har genomförts i respektive kommuner: • Nora kommun: socialchef, tf. kultur- och fritidschef, kostchef, verksamhetschef vårdcentralen, PRO, SPF, Svenska kyrkan, Väntjänst samt 2 träningsanläggningar (Nora Kraft & Kondition och Nora Body & Fitness). 14
• • • Lindesbergs kommun: socialchef, kultur- och fritidsförvaltning (kultur- och fritidschef, chefsbibliotekarie och kultursekreterare), kostenhet (biträdande kostchef och dietist), 2 verksamhetschefer för 3 vårdcentraler (Lindesberg & Fellingsbro samt Storå), PRO och 3 träningsanläggningar (Energikällan, Frövi Gym och Tränografen i Frövi). Hällefors kommun: omsorgschef, kostchef, kultur- och bildningschef (bildningschef och kultur- och fritidschef), PRO, Svenska kyrkan och Friluftsfrämjandet.. Ljusnarsbergs kommun: kostchef, rektor/enhetschef bildningsförvaltning, kultur- och fritidschef, verksamhetschef vårdcentralen, PRO, Svenska kyrkan, Röda korset och 1 träningsanläggning (Värket). Utöver detta har kontakter hållits med andra verksamheter och projekt som till exempel Clowner i Demensvård, forskningsprojekt om äldre vid Örebro Universitet och Passion för livet, Örebro läns landsting.
Genomförande
Intervjuerna genomfördes huvudsakligen på plats i respektive organisation och kommun. Som stöd för samtalet användes en intervjumall, se bilaga 2. Under intervjuerna fördes handskrivna anteckningar. Samtalen spelades även in, efter godkännande av de/den intervjuade. Syftet med inspelningen var inte att transkribera texten för analys utan endast som en möjlighet att vid behov gå tillbaka för att komplettera de anteckningar som gjordes under intervjuerna. Anteckningarna har renskrivits och använts som underlag för sammanställning av denna rapports innehåll.
Avgränsning
Inventeringen avser inte att beskriva lagstadgade åtgärder inom exempel vård och omsorg, eller att bedöma kvalitet, frekvens eller effekter av genomförda insatser inom de olika verksamheterna. Information, såväl muntlig som skriftlig, har erhållits där så varit möjligt. Det finns med stor sannolikhet verksamheter, information och insatser som av olika orsaker inte finns beskrivna i denna rapport. Rapporten har därför inte möjlighet eller ambition att fullständigt täcka området, utan bör ses som ett exempel på aktörer och verksamheter som bidrar till hälsosamt åldrande i Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Nora kommuner.
RESULTAT
Resultatet från kartläggningen visar bredden och mångfalden av de olika aktörers insatser och arbete med äldres hälsa. Inventeringen belyser hur det befintliga arbetet ser ut utifrån de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande; social gemenskap, delaktighet/meningsfullhet och känna sig behövd, fysisk aktivitet och goda matvanor. Figur 1 visar vilka organisationer och aktörer som arbetar med äldres hälsa samt inom vilka områden deras insatser i huvudsak främjar. 15
Figur 1. Översikt över arbetet med hälsosamt åldrande i norra Örebro län
Offentliga verksamheter
De verksamheter som ingått i denna kartläggning är kommunala verksamheter - Vård och omsorgsförvaltningar/Socialförvaltningar eller motsvarande, Kultur- och fritidsförvaltningar, Kostchefer samt Örebro läns landsting och Primärvårdens lokala verksamheter i kommunerna – Vårdcentralerna.
Kommuner
Kommunernas arbete med äldre har både bredd och mångfald och omfattar många olika verksamheter.
Hälsofrämjande hembesök
. Alla kommunerna arbetar med uppsökande verksamhet och erbjuder äldre 75-80 år som inte har hemtjänst ett hembesök. Målet med besöken är att ge de äldre möjligheter att kunna fortsätta leva ett så aktivt liv som möjligt efter egna önskemål och förutsättningar. Hälsofrämjande besök är friviliga, kostnadsfria och personen som besöker de äldre har tystnadsplikt. Flera kommuner har under senare år höjt åldern för de hälsofrämjande besöken och fortfarande är det många äldre som tackar nej till dessa besök eftersom de inte upplever ett behov. Detta är en svårighet eftersom besöken syftar till att förebygga och eliminera risker i hemmet och främja äldres hälsa
innan
olyckor sker. 16
Anhörigstöd.
som Anhörig är den som vårdar, hjälper och stödjer någon, som på grund av sjukdom, ålder eller funktionshinder behöver hjälp och stöd för att klara av sin vardag. Många anhöriga vårdar äldre och/eller är själv över 65 år. Kommunerna erbjuder kostnadsfri avlösning och avlastning så att den vårdar kan göra något på egen hand eller om den som vårdas vill vara med på någon aktivitet som han/hon inte klarar av på egen hand och den anhörig inte vill eller orkar delta i. Kommunerna har även anhörigstödjare som erbjuder stöd till anhöriga enskilt, i grupp, via anhörigträffar, mötesplatser eller studiecirklar, ofta i samverkan med pensionärs- och handikapporganisationer, frivilligorganisationer och kyrkor.
Rehabilitering- och dagverksamhet
. Dagverksamheten underlättar för den enskilde att bo hemma och att få kontakter med andra. Dagverksamheten fungerar även som avlastning och stöd för anhörigvårdare. Att ha något meningsfullt att göra, vara tillsammans och umgås med andra i en trivsam miljö kan vara ett bra stöd i vardagen. Beslut om dagverksamhet tas av kommunens biståndshandläggare. Demensbehandling och rehabilitering kan erhållas efter remiss.
Pensionärsråd, gårdsråd och/eller brukarråd.
äldre. pensionärsrådsrepresentant. Kommunerna erbjuder och anordnar flera former för att informera, tillvarata erfarenheter och synpunkter samt öka delaktighet i verksamheter som rör Kommunala pensionärsråd är ett organ för samråd och ömsesidigt informationsutbyte och arbetar för att viktiga frågor för pensionärer uppmärksammas i kommunens nämnder och förvaltningar. I pensionärsråden ingår kommunrepresentanter och pensionärsorganisationer. Gårds- eller brukarråd på särskilda boenden består av brukare, anhöriga, personal, politiker och
Väntjänst.
Kommunerna (finns ej i Ljusnarsbergs kommun) stöttar på olika sätt detta frivilligarbete som kompletterar det som äldreomsorg och kommunen i övrigt inte kan tillhandahålla. Exempel på vad kommunerna stöttar denna verksamhet med; tillhandahåller kontor, telefon och/eller ersätter kostnader såsom resor och liknande). För mer information om Väntjänsten, se under Ideella organisationer.
Äldredagen
. Kommunerna uppmärksammar i samarbete med frivilligorganisationer FN:s Internationella äldredag den 1 oktober som kallas ”Peppar peppar”.
Kost för äldre
. Alla kommuner arbetar med att utveckla mat som serveras till äldre inom vård och omsorg, vilket omfattar både mat på särskilda boenden för äldre och matlådor till äldre i eget boende. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att ständigt utveckla maten vad gäller valfrihet (möjlighet att välja från meny), måltidsmiljö, färg, form och dofter och närhet (logistik). Måltidsverksamheterna tillvaratar äldres önskemål genom enkäter, bo- och gårdsråd och kostombudsträffar.
Fritid
. Kommunerna stöttar föreningar genom olika former av föreningsbidrag, föreningsutveckling, hjälper föreningar att söka externa bidrag samt erbjuder rabatterade eller fria lokaler för föreningsverksamhet.
Kultur.
En stor del av den kultur som kommunerna erbjuder konsumeras av äldre. Kommunerna bidrar till specifika arrangemang, högtidsdagar och liknande (Ljusstråk, Vinterspår, Treskillingdagen m fl.). Kulturföreningar har möjligheter att söka föreningsbidrag. Kommunerna stöttar även bygdeutveckling på olika sätt. Flera kommuner har eller planerar digitaliserad bio som möjliggör bio 17
på dagtid, konserter, idrottsevenemang och liknande på nära håll vilket underlättar och möjliggör för äldre att delta.
Bibliotek.
Biblioteken har idag ett utbud som intresserar äldre, det är många äldre som lånar böcker. Biblioteken erbjuder även möjligheter till datoranvändning med stöd och hjälp, släktforskning, tidningar (på flera olika språk), e-böcker och/eller talböcker (Daisy). Flera bibliotek förser även särskilda boende för äldre med litteratur.
Landstingets Primärvård
Vårdcentralerna har inget specifikt uppdrag att arbeta hälsofrämjande med äldres hälsa. Däremot är många av de patienter som kontaktar eller besöker vårdcentralerna över 65 år. Äldre med stort vårdbehov har tillgång till egen läkare. Vårdcentralerna arbetar i huvudsak med förebyggande och behandlande insatser. Exempel på olika insatser som finns på vårdcentralerna i norra Örebro län är: livsstilsmottagning (kost, motion, tobak, sömn), gruppverksamhet (kan vara behovsstyrd eller frivillig) och självträning (styrka). Vårdcentralerna arbetar även med FAR-förskrivning (Fysisk Aktivitet på Recept), en insats som är både förebyggande och behandlande. Ibland erbjuder Vårdcentralerna öppna föreläsningar inom olika områden (till exempel högt blodtryck), en insats som ofta attraherar en äldre målgrupp.
Ideella organisationer
En stor del av de aktiviteter som erbjuds till äldre organiseras av ideella organisationer. Nedan beskrivs några av de större aktörerna inom området.
Pensionärsorganisationer.
Det finns flera aktiva pensionärsorganisationer som är verksamma i norra Örebro län, här beskriv huvuddragen i två av dem – PRO (Pensionärernas Riksorganisation) och SPF (Sveriges Pensionärsförbund). Pensionärsorganisationerna har en eller flera lokala föreningar i kommunerna. Pensionärsföreningarna har ett stort antal medlemmar – från 150 upp till 650 medlemmar. Föreningarna erbjuder en mångfald av aktiviteter; bowling, boule, bingo, bridge, studiecirklar (bl. a Passion för livet), körsång, sygrupper mm. Förutom regelbundna aktiviteter ordnas resor och utflykter samt månadsmöten med underhållning. Månadsmöten brukar ha över 100 deltagare. Oftast erbjuder pensionärsföreningarna aktiviter och program under veckans alla dagar.
Svenska kyrkan
. Svenska kyrkan är ett stöd för de som går i pension och de aktiviteter som kyrkan erbjuder intresserar ofta en äldre målgrupp. Äldre deltar i hög utsträckning på gudstjänster, som förtroendevalda i kyrkans organisation samt i kyrkans frivilligarbete (t ex kyrkvärdar, guider, lagar sopplunch, står i affär med mera). Kyrkan erbjuder även riktade insatser som enskilda samtal, gudstjänster på särskilda boenden för äldre, uppmärksammar födelsedagar för 80 år och äldre och hembesök vid behov. Kyrkan erbjuder även gruppverksamheter som; sygrupp, samtalsgrupper, körsång (även prova-på kör), promenadgrupper, högläsningsgrupper och studiecirklar. Många äldre är även involverade i hjälpverksamhet och välgörenhet (t ex babypaket till asylsökande, Möt världen café). Många aktiviteter som Svenska kyrkan erbjuder som t.ex. samtalsgrupper, promenadgrupper och studiecirklar attraherar i första hand kvinnor.
Väntjänst.
Väntjänsten arbetar helt på frivillig basis och består av Röda korset, pensionärsorganisationer (både PRO och SPF), Svenska kyrkan och frikyrkor. Väntjänsten hjälper 18
äldre med att; vara en vän, sitta ner och prata, läsa, skriva brev, följa med på promenader, utflykter och kortare resor, hjälpa till i kontakter med myndigheter, fylla i formulär och liknande, följa med och handla, följa med till bank, post, bibliotek, frisör, följa med vid besök på vårdcentral eller sjukhus, följa med på bio- eller teaterbesök, kyrkobesök eller till kyrkogården. Väntjänsten ersätter inte kommunernas hemtjänst (dvs. städar inte). Det är vanligt att personer har en kontaktperson inom Väntjänsten som kommer varje vecka. Oftast är de som arbetar med Väntjänsten själva över 65 år, och nästan uteslutande kvinnor.
Föreningsverksamhet.
Många äldre är engagerade i föreningslivet och förutom att de själva deltar i aktiviteter sitter även äldre ofta med i föreningarnas styrelser som i sin tur bidrar till att skapa förutsättningar och verksamhet för barn och unga. Kommunerna i norra Örebro län är mycket föreningstäta och har många aktiva föreningar inom både fritid och kultur. Exempel på föreningar som intresserar äldre; hembygdsföreningar, byalag, fornminnesföreningar, bridgeklubbar, släktforskning, syföreningar, konstföreningar med flera. Det finns även många idrottsföreningar som har aktiviteter för en äldre målgrupp, t.ex. Tennisklubben i Lindesberg.
Röda korset.
Röda korset är en humanitär organisation vars främsta uppgift är att lindra och förhindra mänskligt lidande. De flesta medlemmarna tillhör den äldre generationen. Röda korset har lokalföreningar som kan ha olika inriktningar på sin verksamhet. I Ljusnarsberg arbetar Röda korset med både asylsökande samt erbjuder lässtunder och rullstolspromenader på särskilda boenden. Det är framförallt kvinnor som engagerar sig i Röda korsets verksamhet.
Privata aktörer
I alla kommuner förutom Hällefors finns gym eller träningsanläggningar som erbjuder fysisk aktivitet och träning för äldre. De flesta anläggningarna erbjuder ingen pensionärsrabatt utan erbjuder träning till ordinarie pris men möjligheter till hjälp med att anpassa träningen. Med lokala variationer finns träningsmöjligheter både individuellt eller i grupp; styrketräning, anpassade cirkel/styrke/gympa pass i grupp för seniorer, cross-fit träning för +60 eller äldre samt vattengymnastik. Vid många anläggningar ingår personlig introduktion och fortsatt instruktion vid träning. Det är övervägande äldre kvinnor som tränar på de befintliga anläggningarna och deltar i anpassade aktiviteterna på gymanläggningarna. Flera av träningsanläggningarna satsar på att nå en äldre målgrupp och planerar att utöka möjligheterna för äldre att träna i framtiden.
Lokala exempel på hälsofrämjande insatser för äldre
Förutom det arbete och insatser som hittills beskrivits och som erbjuds i mer eller mindre utsträckning i alla fyra kommunerna, så beskrivs nedan insatser, möjligheter, framtida planering och goda exempel i respektive kommun.
Hällefors kommun
Sinnenas och Minnenas Park
. Hällefors har Sveriges största pedagogiska och terapeutiska park för äldre. Syftet är att erbjuda ett rum och redskap för ökad livskvalitet inom vård, omsorg och rehabilitering, men även för inspiration och utveckling. Sinnenas park består av två trädgårdar, där upplevelser såsom hörsel, lukt, känsel, syn och smak stimuleras i trädgårdens olika rum, med plats 19
för både gemenskap och återhämtning. I Minnenas park finns en äng och en fruktträdgård, ett torp och en dansbana, rotunda, strövområden samt en liten samling skulpturer. Parken ligger centralt placerad i anslutning till ett särskilt boende för äldre, och är öppen året om oavsett väderlek. Det finns även möjligheter att njuta av ett varm avkopplande bad i en avgränsad och insynsskyddad plats i direkt anslutning till trädgård och boende (Hällefors kommun, 2008).
Trygghetsboende med frivilligorganisationer.
Grythyttan (Bergsten, 2013). Ett pågående projekt utreder möjligheter till att utveckla befintligt trygghetsboende tillsammans med frivilligorganisationer, både centralt och i
Clowner i demensvård
2013). . Deltar i projektet med Clowner i demensvård (se tidigare beskrivning under Övriga insatser) och erhåller besök på särskilda boenden för äldre av clownen Bulgo (Clownen Bulgo,
Serviceteam.
Kommunen erbjuder service som till exempel snöröjning till äldre och funktionshindrade med hjälp av kommunal vaktmästare. För att erhålla hjälpen görs en bedömning genom biståndshandläggare (Bergsten, 2013).
Måltidsverksamhet.
Målet är att höja måltidskvaliteten (miljö och service) genom FAMM som är fem aspekter på måltiden; rummet, mötet, produkten, stämningen och styrsystemet (ekonomi). Just nu pågår en kartläggning som ska leda till mål, genomförande och förbättringar inom kostverksamheten. Kommunen har nyligen antagit Måltidspolicy för Hällefors kommun (Lahti, 2013).
IT och Data för äldre
. Kommunen har genom Medborgarplatsen och Arbetsmarknadsenheten ordnat så att arbetslösa ungdomar lär äldre datakunskaper, verksamheten erbjuder både kurser och individuell undervisning och är öppen mån-fre mellan 9-15 (Lanefjord & Sörensson, 2013).
Naturupplevelser.
Flera naturupplevelser har gjorts tillgängliga för äldre och funktionshindrade med bänkar för vila eller anpassade fiskplatser (Lanefjord & Sörensson, 2013).
Gubbröra
. Svenska kyrkan har en grupp där män varannan onsdag lagar mat tillsammans, de flesta deltagarna är över 65 år. Det finns även möjlighet till verksamhet på finska i Hällefors genom en finsk diakoniassistent (Schmidt, 2013).
Promenadgrupp/stavgång
. Svenska kyrkan har en promenadgrupp i Grythyttan med fika och social samvaro efteråt, de flesta som deltar är äldre kvinnor (Schmidt, 2013).
Passion för livet.
PRO har stort intresse för grupperna och har 2 grupper igång med 10 deltagare i varje. PRO i Hällefors erbjuder även sina medlemmar omvärldsbevakning och arbetar aktivt med frågor som rör äldre, till exempel kommunens särskilda boenden för äldre (Book, 2013)
Friluftsfrämjandet.
Föreningen har ca 90 medlemmar varav hälften är över 65 år. Föreningen ordnar med vandringar, utflykter med informationsinslag (t.ex. Knuthöjden, eller om ätliga växter). En ny aktivitet som växt under senare år är Geocashing (som är en modern och världsomspännande variant av skattjakt som sker utomhus, man söker med hjälp av en GPS-mottagare, eller smartphone, efter skatter- så kallade cacher, vars koordinater är utlagda på internet). Geocashing attraherar både unga och gamla och förenar de båda åldersgrupperna (Nyström, 2013). 20
Styrketräning.
Örebro universitets studenters idrottsförening (ÖUIF) bedriver ett gym i Grythyttan där man har riktade insatser till äldre (Johansson M. , 2013).
Ljusnarsberg kommun
Äldrepolitiskt program för Ljusnarsbergs kommun År 2011-2014.
äldreomsorgen. Programmet är antaget av kommunfullmäktige och syftar till att tydliggöra behov och att ange strategiska vägval för
Data för äldre.
Bildningsförvaltningen erbjuder datakurser i samverkan med PRO och tillhandahåller lokaler (Liljendahl, 2013).
Servicegrupp.
Kommunen erbjuder hushållsnära tjänster (snöskottning, gräsklippning mm) till äldre och funktionshindrade, utan behovsprövning. Servicegruppen består av 20 personer i olika omfattning som motsvarar cirka sex heltidstjänster (Liljendahl, 2013).
Matråd inom äldreomsorg
. Personal, boende och/eller anhöriga träffas var 6:e vecka i så kallade Boråd för att tillvarata synpunkter och öka de boendes delaktighet vad gäller maten i de särskilda boendena (Allén & Karlsson, 2013).
Kostutställning.
Vårdcentralen har en utställning om kost vid receptionen och planerar att starta en livsstilsmottagning i höst (Lönnström, 2013).
Fritid.
I Ljusnarsberg finns en tradition med att föreningar själva står för arrangemang och aktiviteter som kommunen stöttar (Nordlund, 2013).
Vattengymnastik
. Korpen och PRO erbjuder vattengymnastik i Gillersklack, de flesta deltagarna är kvinnor (Johansson & Sandberg, 2013).
Andakter på verandan
. Svenska kyrkans kyrkvärdar (frivilligarbetare) som består av 10 äldre personer ordnar andakter utomhus onsdagar kl 10 på verandan sommartid (Särnqvist, 2013).
Rullstolspromenader
. PRO, Röda korset och Korpen i Ljusnarsberg erbjuder i samverkan rullstolspromenader för boenden på de tre särskilda boenden för äldre som finns. Promenaderna hålls 1 gång i veckan året runt med 3-15 ledsagare/gång (Johansson & Sandberg, 2013). Röda korset ger garn till äldre kvinnor på boenden som stickar vantar till rullstolspromenaderna, raggsockor till dagisbarn och bebisfiltar till asylsökanden (Gällström, 2013).
Syneförrättning.
Sandberg, 2013). PRO pratar med boende och personal för att ta tillvara synpunkter på verksamheterna. Detta sker på uppdrag av Socialförvaltningen som också har en enkät (Johansson &
Lindesberg kommun
Socialt utbud på särskilda boenden.
Vissa särskilda boenden har personal som ordnar med aktiviteter för de äldre, särskild tid i tjänster är avsatt för detta (till exempel 75 % tjänst på Tallåsens särskilda boende). Tankar och önskemål finns om att samordna skola, boenden och frivilligverksamhet (Kronman & Gustavsson, 2013).
Anhörigcentrum.
Det finns ett uppdrag att utveckla ett anhörigcentrum i Lindesberg. Utredningen förvänts presenteras i höst (Kronman & Gustavsson, 2013). 21
Träffpunkter.
Det finns mötesplatser för äldre, funktionshindrade och anhörigstöd i Fellingsbro, Frövi, Linden i Lindesberg och i Storå. På mötesplatserna finns samtalsgrupper. På mötesplatserna och dess aktiviteter är det övervägande kvinnor som kommer/deltar (Kronman & Gustavsson, 2013). Det finns ett undantag - ett nedlagt boende på Mosebacke har en gammal snickarverkstad där män (i huvudsak) träffas och umgås, denna aktivitet drivs dock ideellt, men kommunen står för lokalen (Uvhagen, 2013)
Utredningar och informationsmaterial.
som till exempel: Det har funnits ett flertal projekt som arbetat med äldres hälsa och resulterat i flera sammanställningar och utveckling av verksamheter som arbetar med äldre • • • • • • • ”Kost och måltider inom äldreomsorgen i Lindesberg – en kartläggning” (2007), ”Vad hände sen? Uppföljande utredning av dagvårdsorganisationen samt förslag på förändrad organisation” (2008) ”Att undvika dagsländor – långsiktigt utvecklingsarbete i äldreomsorgen” (2008) ”Möjligheter för äldre…Hälsofrämjande besök för äldre i Lindesbergs kommun” (2009) ”Föreningsliv och aktivitetsutbud för äldre i Lindesbergs kommun” (2010) ”STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 – 2013-03-31” ”Anhörigstöd inom Socialförvaltningen – en kartläggning” (2011)
Rehabiliteringsarbete.
(Uvhagen, 2013). Kommunen har sedan 2007 med hjälp av statliga stimulansmedel arbetat med hälsofrämjande insatser i hemtjänst och särskilda boenden. Personal har fått utbildning och handledning i vardagsrehabilitering - om att inte ”ta över” och hur man kan arbeta med ”hjälp till självhjälp”. Arbetet har även legat till grund för STIL-projektet (se ovan för mer information)
Måltidsmiljö.
Två personer har tidigare arbetat med att främja och utreda hur måltidsmiljön ser ut på särskilda boenden för äldre (Lena Uvhagen och Linda Sandberg). Arbetet visar att stämningen är lugn och att personalen engagerar sig för de boendes hälsa (Arvidsson & Karlsson, 2013).
Biblioteket i Lindesberg.
Biblioteket har en bokbuss, vilket ökar tillgängligheten för äldre och funktionshindrade att ta del av Bibliotekets utbud. Biblioteket erbjuder även bokkaféer, över 800 tidningar (även på andra språk), arbetar med digital delaktighet samt Daisy talböcker (Tranquist, Dovsten, & Blomkvist, 2013).
Digital bio.
Den digitala bion erbjuder Seniorbio under dagtid med lägre pris än ordinarie filmer. Den digitala bion erbjuder även live sändningar av konserter, opera och idrottsevenemang (Tranquist, Dovsten, & Blomkvist, 2013).
Konstpaket till särskilda boenden för äldre.
Blomkvist, 2013). Kultur och fritidsförvaltningen samarbetar med Konstfrämjandet och erbjuder konstpaket till särskilda boenden för äldre. Paketen innehåller tre verk från länskonstnärer med handledning samt aktivitetslåda med material (Tranquist, Dovsten, &
Digitalt arkiv
. Arkivet digitaliserar bilder så att de kommer att finnas tillgängliga på nätet. Det finns även planer på att komma ut till särskilda boenden för äldre och visa bilderna (Tranquist, Dovsten, & Blomkvist, 2013). 22
Familjecentral-Äldrecentral
. Vårdcentralen i Lindesberg söker nya lokaler och kommer att bygga en ny vårdcentral där även folktandvården finns med. Det finns tankar om att det skulle kunna finnas samverkansvinster om Familjecentral och ev. Äldrecentral är samlokaliserade på den nya vårdcentralen (Blomqvist, 2013).
Passion för livet.
PRO driver en grupp med ca 10 deltagare (Rydén, 2013)
Varmvattengymnastik.
PRO i Lindesberg erbjuder varmvattengymnastik för sina medlemmar 1 gång/vecka (Rydén, 2013). Även ÖLIF bedriver varmvattengymnastik på Lindesbergs lasarett för FaR patienter. De flesta deltagarna är äldre (Johansson M. , 2013).
Mötesplats
. PRO i Lindesberg har ett café (Linden) som är öppet 14-17 må, ti, to & fre. Underhållning ordnas den sista fredagen varje månad. Caféet är en mötesplats för många äldre. Överskottet av verksamheten skänker PRO till Väntjänstens verksamhet samt ordnar bussresor för boende på särskilda boenden (Rydén, 2013)
Nora kommun
Värdighetsgaranti i Äldreomsorgen.
Nora kommun har tagit fram en broschyr för att klargöra värdighetsgarantin i äldreomsorgen som ska ge den enskilde som behöver stöd och hjälp möjligheter och förutsättningar att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Värdighetsgarantin omfattar att det finns tillräckligt med personal för vård och omsorg, måltider med kvalitet och gemenskap, aktivt vardagsliv för alla, parboendegaranti, rätt till läkemedelsgenomgång, skilda vårdenheter och att ingen skall behöv avsluta sitt liv i ensamhet (Nora kommun, 2012).
Aktiviteter på särskilda boenden för äldre.
”Hobbyhörnan” (Forsberg, 2013). På boenden för äldre erbjuds minst 1 aktivitet per dag allt från att läsa tidning, gå promenad till att dansa afrikansk dans. På ett särskilt boende för äldre (Tullbackagården) finns en 75 % tjänst som arbetar med aktiviteterna för de äldre på den så kallade
Kulturombud
. Särskilda satsningar inom Socialförvaltningen har genomförts för att få sociala aktiviter för äldre att ingå i värdegrundsarbetet. Varje enhet har kulturombud (Forsberg, 2013).
Clownen Bulgo
. Deltar i projektet med Clowner i demensvård (se tidigare beskrivning under Övriga insatser), där clownen Bulgo besöker de två särskilda boendena för äldre var tredje vecka. Hittills visar projektet mycket goda resultat och eventuellt kommer insatserna att kunna fortsätta även efter projekttiden (Forsberg, 2013).
Anhörigstöd.
Socialförvaltningen arbetar kontinuerligt med att utveckla anhörigstödet och har träffar varannan vecka (fika och samtal) tillsammans med Röda korset på Tullbackagården (Forsberg, 2013).
E-tjänster för äldre.
Kommunen arbetar med att utveckla e-tjänster såsom nattkamera och kommunikation via Skype under 2014 (Forsberg, 2013).
Kostträffar, Matråd och Gårdsråd.
Kostenheten har regelbundna
kostträffar
med hemtjänstpersonal (genomgång av rutiner, leverans matlådor mm), (Wärnberg, 2013).
matråd
på äldre på särskilda boenden med berörd personal och gårdsråd med boende, gode män och anhöriga på särskilda boenden för äldre 23
Meny med alternativ.
2013). Sedan mars 2013 provas möjligheten för äldre att kunna välja mellan 2 alternativ, beställs via hemtjänstpersonal på web. Har fått mycket god respons hittills (Wärnberg,
Enkäter till äldre
. Genomför kontinuerligt (årligen) enkäter till äldre som har matlådor. Det finns även möjlighet att tycka till/ ge synpunkter om maten via kommunens hemsida (Wärnberg, 2013).
Biblioteket.
En socialbibliotekarie ska anställas som utarbetar strategier för att nå grupper som inte kan ta sig till biblioteket, till exempel äldre (Kurtsson, 2013).
Utomhusgym
. Kommunen har med hjälp av BKT (Bergslagens Kommunal Teknik) nyligen iordningsställt träningsredskap utomhus i Skolparken som ligger centralt i Nora (Kurtsson, 2013).
Parkdans
. Pensionärsföreningen PRO ordnar dans i Folkets park varannan lördag under sommaren (8 ggr), brukar locka cirka 200 deltagare från hela länet (Wahlun, 2013).
DISKUSSION
Kartläggningen visar att det finns en mångfald av aktörer som på olika sätt arbetar med äldres hälsa inom offentliga, ideella och privata verksamheter. De offentliga verksamheterna (kommuner och landstingets primärvård) arbetar i huvudsak med insatser som främjar
goda matvanor
och
fysisk aktivitet
medan de ideella organisationernas (pensionärs-, kyrkliga- och frivilligverksamheter) verksamhet i stor omfattning främjar d
elaktighet, meningsfullhet
och s
ocial gemenskap
för äldre (se figur 1 på sidan 16). Med tanke på att de olika verksamheterna med stor sannolikhet når olika målgrupper inom gruppen äldre så visar kartläggningen att de vore det önskvärt att de offentliga verksamheterna i större utsträckning arbetar med alla eller åtminstone inom flera områden, vilket innebär att i större utsträckning arbeta med insatser som främjar delaktighet och social gemenskap. Samtidigt skulle den ideella sektorn i sin tur kunna utveckla arbetet med att främja goda matvanor och fysisk aktivitet - både genom att bedriva aktiviteter och interventioner inom områdena genom till exempel studiecirklar till att utveckla befintliga aktiviteter genom att till exempel arbeta med det traditionella ”fikat” (kaffe och kaka) som många ideella organisationer av tradition erbjuder vid många aktiviteter, till ett fika som bättre tillgodoser äldres näringsbehov och hälsa – ett ”fika” som stimulerar alla sinnen (färg, form, doft och smak). Genom samverkan och samarbete skulle spetskompetens från olika verksamheter i högre utsträckning än idag kunna bidra till framgångsrika interventioner. Ett exempel på sådan samverkan är det samarbete PRO Nora vid några tillfällen har haft med landstingets primärvård i Nora. Samarbetet innebar att pensionärsföreningen ordnade med en öppen föreläsning där landstingets Primärvård bidrog med föreläsare med kunskap och kompetens. Ideella organisationer är beroende av kommunernas stöttning på olika sätt, såväl ekonomiskt som andra former (till exempel samverkan och kunskapsstöd). De ideella organisationerna efterfrågar stöttning men har ofta svårt att konkret beskriva i vilken form stödet ska ges eller hur behovet ser ut. Behovet av stöd kan även variera mellan olika organisationer och över tid. En svårighet som ofta nämns från den ideella sektorn är möjligheten att få mäniskor att ”arbeta” i de ideella organisationerna, i såväl direkta aktiviteter (som ledare) som i styrelser och programkommittéer. Ett 24
80 70 60 50 40 30 20 10 0 konkret exempel på detta är väntjänsten som har svårt att rekrytera frivilliga i flera kommuner. Det är ofta ett fåtal mycket engagerade personer som driver och arbetar i många olika föreningar. Det framgår tydligt att nästan alla aktiviteter och insatser som idag erbjuds till målgruppen äldre i första hand attraherar kvinnor. Detta gällde alla; såväl offentliga, ideella som privata verksamheter. Även i sammanhang eller aktiviteter där man skulle kunna tro att majoriteten skulle vara män, till exempel gymträning eller styrketräning på träningsanläggningar, så visade kartläggningen att det i huvudsak var kvinnor som deltog eller tränade på anläggningarna. Förutom några enstaka undantag såsom snickarverkstad (Lindesberg) eller matlagningsgrupp (Hällefors) för män så är det nästan enbart kvinnor som utnyttjar den mångfald av aktiviteter som erbjuds till målgruppen äldre. Intressant i detta sammanhang är att undersökningar visar att män uppger sig generellt sett må bättre än kvinnor (i åldersgruppen 65-84 år) (Statens folkhälsoinstitut, 2012). Även i Örebro läns undersökning ”Hälsa på lika villkor 2012” (Örebro läns landsting, 2012) uppger fler män än kvinnor att de mår bra - med undantag för kvinnorna i Ljusnarsberg som både jämfört med män i samma kommun och andra kvinnor i länet och riket upplever sig må mycket bra eller bra, se figur 2.
Figur 2. Liv och Hälsa på lika villkor i Örebro län 2012.
Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Procentandel som svarat ”Mycket bra/Bra” (65-84 år) 55 55 47 62 63 52 Män Kvinnor Det krävs vidare utredningar på lokala nivåer för att ytterligare klargöra hur eventuella samband hör ihop eller hur arbetet kan utvecklas för att i högre utsträckning nå och/eller intressera män.
Exempel på framgångsfaktorer och svårigheter i arbetet med äldres hälsa
Nedan följer några exempel på framgångsfaktorer och svårigheter (vad som saknas och kan utvecklas) som framkommit under kartläggningen. Exemplen är generella och gäller i huvuddrag för alla verksamheter och kommuner, även om skillnader förekommer. Äldre är inte en homogen grupp vilket direkt innebär svårigheter vid generalisering. Det finns många och skiftande behov inom gruppen. En framgångsfaktor när det gäller att nå målgruppen är de många ideella organisationerna som med sina olika inriktningar tillsammans med offentliga verksamheter når många och olika målgrupper inom gruppen äldre. En nackdel är samtidigt att de 25
ideella organisationerna ofta når de äldre som vill, kan och har både fysiskt och psykisk möjlighet att delta i de aktiviteter och sammanhang som erbjuds. Äldre med till exempel funktionshinder, annat språk och liknande deltar sällan i samma utsträckning som äldre med redan goda sociala nätverk och relativt god hälsa. Här behövs fortsatt utredning och belysning av de olika behov och möjligheter som finns för olika grupper inom målgruppen äldre. En annan fråga är
när
eller vid
vilken ålder
man hör till målgruppen äldre och därmed har eller önskar hälsofrämjande insatser. Vi blir allt äldre och idag anses våra 70-åringar knappast vara särskilt gamla. Detta syns även i statistiken (se tidigare avsnitt ”Äldres hälsa i norra Örebro län”), där tydliga skillnader i hälsa kan ses mellan ”unga äldre” och ”äldre äldre”. Detta får även effekter direkt i verksamheter – många kommuner har höjt åldern för hälsofrämjande besök eftersom många avböjer besöket eftersom de ännu inte upplever sig som äldre med behov. Samtidigt så är syftet med de hälsofrämjande besöken att förebygga och främja hälsa de egentligen hör till gruppen äldre.
innan
en olycka sker. Även de ideella organisationerna märker av detta, PRO skickar ut informationsbrev om sin verksamhet till alla som når pensionsålder (65 år) vilket för en del kan upplevas som alldeles för tidigt för att delta i en pensionärsförening. Kanske finns det behov av att nå målgruppen gemensamt (kommun och ideella organisationer i samverkan) för att på något sätt för att informera den åldrande befolkningen innan Landstingets vårdcentraler når många av de äldre som på ett eller annat sätt är i behov av vård och omsorg och har därför en utmärkt plattform för att nå äldre med insatser utifrån deras behov. Vårdcentralerna har dock inget uppdrag att särskilt arbeta med förebyggande och främjande insatser riktat mot målgruppen. Det pågår ett nationellt projekt där man har startat försöksverksamhet med hälsocoacher på vårdcentraler och mötesplatser för äldre ( insatser på denna arena. www.fhi.se/seniorguiden ). Projektet är ett samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut, landsting, kommuner och ideell sektor. Eftersom vårdcentralen ofta har etablerade kontakter med de äldre skulle samarbete och samverkan med organisationer som har möjlighet att arbeta med insatser för äldre kunna främja äldres hälsa. Det nationella projektets resultat och utvärdering är ett värdefullt underlag för framtida strategier och Svenska kyrkan har många insatser för äldre, både för äldre och tillsammans med äldre. Svenska kyrkan erbjuder både samtal, högläsning, promenader och andaktsstunder på kommunernas särskilda boenden för äldre vilket är mycket uppskattat. Samtidigt som insatserna är mycket viktiga och uppskattade så kan det finnas äldre på de särskilda boendena som inte delar samma religion och därför inte kan eller vill vara med i de aktiviteter som Svenska kyrkan erbjuder. Det bör därför finnas eller utvecklas andra alternativ för liknande aktiviteter av andra organisationer. Ideella frivilligorganisationer bidrar i mycket stor omfattning till att främja äldres hälsa. Väntjänst, hjälpverksamhet (som till exempel Röda korset), hembygdsföreningar och byalag med flera bemannas många gånger av äldre som gör insatser för äldre. Kartläggningen visar att det kan vara svårt att rekrytera nya personer (återväxt) till olika poster (såväl ledare som i styrelser och programkommittéer). Insatserna är ibland mycket personbundna och det finns oro för vad som händer eller vem som kan ta över då de/den aktive själv blir gammal och inte längre kan hjälpa andra. Det behöver utvecklas strategier för att rekrytera nya ledare och medhjälpare inom ideella och frivilligorganisationer. 26
En framgångsfaktor i arbetet med äldres hälsa är träningsanläggningarna som erbjuder äldre allt fler möjligheter till anpassad träning för målgruppen. Kartläggningen visar även att det finns planer på att utveckla verksamheter i framtiden, som t ex yoga för alla åldrar. Det verkar vara en ”vinn-vinn situation då äldre ofta har möjlighet att träna på dagtid och andra målgrupper på andra tider – den sociala biten av att träffa andra äldre beskrivs som viktigt och inte bara den fysiska träningen. En framtida utmaning för träningsanläggningarna är att rekrytera nya äldre inom målgruppen, såsom män och personer med utländsk bakgrund. Kommunernas vård och stöd till äldre är brett och omfattar många verksamheter. Denna kartläggning har inte inventerat hur hälsofrämjande verksamheter bedrivs i dessa verksamheter. Det framgår tydligt att många frivilligorganisationer bidrar med hälsofrämjande insatser till de som är i behov av kommunens vård och omsorg. En utmaning i detta arbete är att samordna och samarbeta med de olika aktörerna för att så långt som möjligt tillgodose brukares behov av hälsofrämjande insatser. Kommunernas kultur- och fritidsutbud konsumeras i hög grad av en äldre målgrupp. Det innebär att kommunernas förmåga att på olika sätt arbeta med folkbildning; stötta föreningar, erbjuda kulturutbud och driva biblioteksverksamhet är viktiga för att främja de äldre kommunnivåernas hälsa.
SLUTSATSER
Kartläggningen visar att finns ett stort behov av att öka både kunskap och kännedom om de olika verksamheternas insatser och arbete för de äldre, såväl inom den egna organisation som mellan olika aktörer. Nyckeln till framgång är flera faktorer som framträder tydligt; samverkan, samarbete, engagemang och kunskap. Det finns ett behov av att utarbeta strategier och arbetssätt för att långsiktigt säkerställa och främja ett hälsosamt åldrande. Ett exempel på långsiktig struktur är Örebro kommun som under det senaste året startat ett Folkhälsoråd för äldre med bred sammansättning (se tidigare avsnitt Övriga länsdelsinsatser). Detta råd träffas kontinuerligt och har fokus på äldres hälsa. Kommunerna i norra Örebro län bör fundera på om liknande strategiska grupper skulle vara möjliga även i mindre kommuner för att främja samverkan för ett hälsosamt åldrande. Det saknas kunskap och metoder för att nå vissa grupper, som till exempel äldre med utländsk bakgrund, socioekonomiskt svaga och äldre med funktionshinder eller psykisk sjukdom. De aktiviteter som kartläggningen beskriver riktar sig i huvudsak till relativt friska och rörliga inom målgruppen äldre. Det finns ett behov av ytterligare fördjupning och utredning för att kunna ge information om dessa gruppers behov och önskningar för att långsiktigt främja ett hälsosamt åldrande i Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Noras kommuner. Denna kartläggnings resultat bör ligga till grund för ett fortsatt arbete med att i befintliga verksamheter strukturera, utveckla och prioritera insatser inom området äldres hälsa. Resultatet bör ligga till grund för diskussioner av berörda tjänstemän, politiker och verksamma inom området om hur strategier och arbetet kan utvecklas i framtiden. 27
Förslag på fortsatt arbete med äldres hälsa
Kartläggningen visar översiktligt på vilka insatser som finns riktat till de äldre i kommunerna Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Nora kommuner. Det finns fortsatt behov av att i respektive kommun arbeta fram långsiktiga strategier för arbetet med äldres hälsa. Utifrån kartläggningen föreslås följande insatser: • •
Workshops eller seminarier
för att tillsammans utarbeta strategier inom området äldres hälsa. Detta bör ske i respektive kommun med berörda förvaltningar, politiker och frivilligorganisationer. Liknande dagar har hållits med goda resultat i södra länsdelen.
Fortsatt kartläggning/inventering
inom olika områden. Här kan behoven se olika ut i de olika kommunerna men generella förslag är: o o o o o
Vad vill och behöver äldre män för att må bra?
Kartläggning om äldre mäns hälsa. Äldre män mår enligt statistik bättre än äldre kvinnor men kvinnor är oftast de som är involverade i befintliga aktiviteter.
Äldres kostvanor
. Statistik från Hälsa på lika villkor visar att många äldre skulle vilja äta mer frukt och grönt. Hur och vilka organisationer skulle kunna arbeta med detta?
Vilka förebyggande och hälsofrämjande insatser finns i kommunernas vård och omsorg
? Fortsatt fördjupning och inventering av kommunernas vård och omsorg. Här finns mycket redan gjort i Lindesbergs kommun som de andra kommunerna kan ta del av.
Hur når vi äldre med utländsk härkomst
? Det behövs fortsatt inventering av hur vi kan arbeta med att nå äldre som har utländsk härkomst. Flera undersökningar visar att de generellt sett mår sämre än äldre med svensk härkomst.
Samhällsplanering för äldre
. Inventering av hur och om hänsyn tas till äldres hälsa i kommunernas miljö- och samhällsplanering. 28
REFERENSER
Folkhälsabergslagen.
(2013). Hämtat från http://www.folkhalsabergslagen.se/4.539d1c491275e7d056480004110.html Allén, E., & Karlsson, M. (den 26 04 2013). Koschef & Dietist i Ljusnarsbergs kommun, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Andersson, B. (den 07 03 2013). Samordnare norra länsdelen Örebro läns idrottsförbund, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Arvidsson, G. (den 07 03 2013). Utvecklingsledare Regionförbundet Örebro, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Arvidsson, G., & Karlsson, M. (den 04 04 2013). Enhetschef & Dietist, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Bergsten, A. K. (den 20 03 2013). Omsorgschef i Hällefors kommun, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Blomqvist, S. (den 13 03 2013). Verksamhetschef för Lindesberg & Fellingsbro Vårdcentral, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Book, L.-E. (den 09 04 2013). PRO Hällefors, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Clownen Bulgo. (2013).
Clownen Bulgo
. Hämtat från http://bulgo.se/Bulgo_A_Matts_i_aldrevarden.html den 02 07 2013 Flodman, M. (den 26 03 2013). Folkhälsoutvecklare på Örebro läns bildningsförbund, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Forsberg, M. (den 25 03 2013). Socialchef i Nora kommun, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Gällström, B. (den 30 04 2013). Röda korset i Ljusnarsberg, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Hansson & Karlsson Södra länsdelens folkhälsoteam. (2012).
Äldrehälsa i sydnärke Inventering av kommunernas hälsofrämjande insatser.
Lekeberg. Hansson, H., & Karlsson, S. (den 25 03 2013). Studiebesök Södra folkhälsoteamet 2013-03-25. (N. Anderberg, Intervjuare) Hällefors kommun. (2008).
Sinnenas och Minnenas Park Björkhaga Hällefors Anno 2008.
Amledo & Co. Internetfonden. (2013).
.se
. Hämtat från Internetfonden: https://www.iis.se/vad-vi gor/internetfonden/uppdrag/datautbildning-for-pensionarer/ den 02 07 2013 Johansson, M. (den 27 08 2013). Folkhälsochef Örebro läns idrottsförbund. (N. Anderberg, Intervjuare) 29
Johansson, T. (den 08 10 2013). Ledningskansliet. Örebro. Johansson, T., & Sandberg, F. (den 11 04 2013). PRO i Ljusnarsberg, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Kadi, F. (2013). Träning i Kombination med Nutritionsåtgärder hos Äldre - Epidemiologiska och Expermintella Studier, Utställare konferens "Social hållbarhet och jämlik hälsa" 1 feb 2013. Örebro Universitet. Karp, A., Agahi, N., Lennartsson, C., Lagergren, M., & Wånell, S. E. (2013).
individnivå.
Ett hälsosamt åldrande Kunskapsöversikt över forskning 2005-2012 om hur ett hälsosamt åldrande kan främjas på
Stockholm: Stiftelsen Stockholms län Äldrecentrum Forskning & Utveckling. Kronman, B., & Gustavsson, M. (den 08 03 2013). Socialförvaltningschef & Avdelsningschef Vård och Omsorg, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Kurtsson, S. (den 29 04 2013). Kultur- och fritidschef i Nora kommun, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Lahti, S. (den 09 04 2013). Kostchef Hällefors kommun, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Lanefjord, T., & Sörensson, M. (den 19 06 2013). Bildningschef & Kultur- och fritidschef i Hällefors kommun, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Liljendahl, K. (den 20 03 2013). Rektor/enhetschef i Ljusnarsbergs kommun, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Lönnström, M. (den 22 04 2013). Verksamhetschef Kopparbergs Vårdcentral, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Nora kommun. (2012).
Nora kommuns Värdighetsgaranti i Äldreomsorgen, beslutad av kommunfullmäktige § 238/2012.
Nora. Nordlund, A. (den 26 04 2013). Bildningschef i Ljusnarsbergs kommun, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Nyström, K. (den 03 07 2013). Friluftfsfrämjandet i Hällefors, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Persson, C. (den 18 09 2013). Statistiker Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. (N. Anderberg, Intervjuare) Postkodlotteriets Kulturstiftelse. (2013). Hämtat från Postkodlotteriets Kulturstiftelse: http://kulturstiftelsen.se/projekt/clowner-i-demensvarden/ den 02 07 2013 Regionförbundet Örebro. (2011).
Social välfärd Regionalt program för social välfärd 2012-2015.
Örebro: Regionförbundet Örebro. Rydén, S. (den 04 04 2013). PRO Lindesberg, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) 30
Schmidt, P. (den 07 05 2013). Kyrkkoherde Svenska kyrkan i Grythyttan-Hällefors, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Socialstyrelsen. (2013).
Äldre - vård och omsorg den 1 oktober 2012 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen.
Sveriges officiella statistik Socialtjänst Socialstyrelen. Spens, B. (den 28 02 2013). Folkhälsoutvecklare i Karlskoga och Degerfors kommuner, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Statens folkhälsoinstitut. (2009).
Det är aldrig försent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet.
Östersund: Statens folkhälsoinstitut . Statens folkhälsoinstitut. (2010).
Folkhälsodata.
Hämtat från http://www.fhi.se/Statistik uppfoljning/Folkhalsodata/Faktablad-2012/?folder=/Documents/Statistik uppfoljning/Folkhalsodata/2012/18+%c3%96rebro+l%c3%a4n/ den 10 07 2013 Statens folkhälsoinstitut. (2010).
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - allas ansvar. Rapport 2010:16.
Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2011).
Äldres hälsa, Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010.
Österrund: R 2011:12 Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2012).
Hälsan blan 55-84-åringar Enligt den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV).
Östersund: Statens folkhälsoinstitut A 2012:01. Statens Folkhälsoinstiut. (2013).
Statens folkhälsoinstitut
. Hämtat från http://www.fhi.se/Vart uppdrag/halsosamtaldrande/Vagledning/: http://www.fhi.se/Vart uppdrag/halsosamtaldrande/Vagledning/ den 01 07 2013 Statistiska Centralbyrån. (2009).
Sveriges framtida befolkning 2009-2060 (No.2009:1).
Statistiska Centralbyrån. (2012). Hämtat från http://www.scb.se/Pages/StatisticStart____348961.aspx den 01 03 2013 Ström, E. (den 05 04 2013). Verksamhetsansvarig för ABF i Nora, Lindesberg, Hällefors och Ljusnarsberg, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Studahl, A., Ledstam, A., Ekstrand, E., & Forsberg, J. (den 02 04 2013). Primärvårdens kansli, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Särnqvist, C. (den 30 04 2013). Kyrkoherde Svenska kyrkan i Ljusnarsberg, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Tranquist, J., Dovsten, G., & Blomkvist, K. (den 15 04 2013). Kultur- och fritidschef, Kultursekreterare & 1:e Bibliotekarie i Lindesbergs kommun, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Uvhagen, L. U. (2013). (N. Anderberg, Intervjuare) Wahlun, B. (den 30 04 2013). PRO i Nora, Muntlig information. (Natasha, Intervjuare) 31
Wärnberg, S. (den 19 03 2013). Kostchef i Nora kommun, Muntlig information. (N. Anderberg, Intervjuare) Örebro kommun. (den 10 10 2012). Minnesanteckningar Folkhälsa för äldre 2012-10-10. Örebro. Örebro kommun. (den 27 02 2013). Minnesanteckningar Folkhälsa för äldre 2013-02-27. Örebro. Örebro läns bildningsförbund. (2012). Folkhälsoavtal 2012-2015 Örebro läns bildningsförbund Örebro läns landsting (informationsbroschyr). Örebro läns bildningsförbund. Örebro läns landsting. (2011 a).
Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål, En god och jämlik hälsa i Örebro län 2012-2015.
Örebro: Örebro läns landsting. Örebro läns landsting. (2011 b).
landsting.
Örebro.
Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Hällefors kommun, Ljusnarsbergs kommun, Lindesbergs kommun, Nora kommun och Örebro läns
Örebro läns landsting. (2011 c).
Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Örebro läns idrottsförbund och Örebro läns landsting.
Örebro. Örebro läns landsting. (2011 d).
Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Örebro läns bildningsförbund och Örebro läns landsting.
Örebro. Örebro läns landsting. (2012).
Liv & Hälsa/Hälsa på lika villkor.
Hämtat från Folkhälsa: http://www.orebroll.se/sv/Halsa-och-vard/Folkhalsa/Folkhalsan-i-siffror/Halsa-pa-Lika Villkor-16-84-ar-och-Liv-och-halsa-18-84-ar/ den 10 07 2013 Örebro läns landsting. (2013 a).
Arbetet med folkhälsa
folkhalsa/ den 01 07 2013 . Hämtat från Örebro läns landsting: http://www.orebroll.se/sv/Halsa-och-vard/Folkhalsa/Sa-arbetar-Orebro-lans-landsting-med Örebro läns landsting. (2013 b).
Äldre får passion för livet
. Hämtat från http://www.orebroll.se/sv/Om-landstinget/Information-och kommunikation/Tebladet/Artiklar---Tebladet1/Aldre-far-passion-for-livet/ den 02 07 2013 Örebro Universitet. (2013). 02 07 2013
Äldres hälsa och livsvillkor
. Hämtat från http://www.oru.se/Forskning/Forskningsmiljoer/miljo/MH/Aldres-halsa-och-livsvillkor/ den 32
BILAGA 1
Statistik från SCB 2012 befolkning över 65 år
Hällefors kommun
Kategori
Ogifta Gifta Skilda Änkor/änklingar
Totalt: Antal män
151 547 145 105
948 Antal kvinnor Totalt
65 448 161 371
1.045
216 995 306 476
1.993 (29%) Befolkning alla åldrar 2012 6.988
Nora kommun
Ogifta Gifta Skilda Änkor/Änklingar
Totalt:
Ljusnarsberg
Ogifta Gifta Skilda Änkor/Änklingar
Totalt:
Lindesberg
Ogifta Gifta Skilda Änkor/Änklingar
Totalt:
131 746 216 105
1.198
92 369 147 75
683
269 1.545 405 265
2.484
76 613 220 462
1.371
46 300 125 247
718
160 1.257 387 1.022
2.826
207 1.359 436 567
2.569 (25%)
138 669 272 322
1.401 (29%)
429 2.802 792 1.287
5.310 (23%) 10.356 4.848 22.978
33
Intervjumall för kartläggning av äldres hälsa
Inledande frågor
• Arbetar ni/du/er organisation med äldres hälsa? • Hur skulle du beskriva ert arbete med äldres hälsa? /På vilket sätt…
Vem intervjuas
• Organisationens uppdrag för äldre (styrdokument, strategier) o Var/Hur mäts/granskas uppfyllnad av mål för verksamheten? • Namn, befattning, erfarenhet (hur länge man haft nuvarande uppdrag)
Hälsofrämjande insatser äldres hälsa
• • • • • • • • Vad/vilka insatser görs alternativt finns idag? o o o Målgrupp/deltagare? Vad finns det för mål med verksamheten? Hur följs det upp? / Utvärderas verksamheten? Framgångsfaktorer? Svårigheter/hinder? Har ni haft andra insatser tidigare (historik)? Varför slutade man/ni med dem? Vad saknas? Vad kan utvecklas/bli bättre? Hur ser framtiden ut?
Avslutning
• Finns det något mer som jag behöver veta som vi inte har tagit upp? 34