Transcript 6 Hygien, hälsa och miljö 6:1 Allmänt

Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:1 Allmänt
6 Hygien, hälsa och miljö
Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 2 § PBL samt 5,
8 och 13 §§ BVF. (BFS 2006:12).
6:1 Allmänt
Byggnader och deras installationer ska utformas så att luft- och vattenkvalitet
samt ljus-, fukt-, temperatur- och hygienförhållanden blir tillfredsställande under
byggnadens livslängd och därmed olägenheter för människors hälsa kan
undvikas. (BFS 2006:12).
6:11 Material
Material och byggprodukter som används i en byggnad ska inte i sig eller genom
sin behandling påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt då
funktionskraven i dessa regler uppfylls. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Regler för kemikalier i varor och produkter ges ut av Kemikalieinspektionen. Vägledning vid val av byggnadsmaterial finns i Boverkets rapport
Kriterier för sunda byggnader och material samt i Svenska Inneklimatinstitutets handbok H3, Föroreningar och emissionsförhållanden.
(BFS 2006:12).
6:12 Gammastrålning
Gammastrålningsnivån får inte överstiga 0,3 μSv/h i rum där människor vistas
mer än tillfälligt. (BFS 2006:12).
143
6
BBR
Hygien, hälsa och ...
Allmänt råd
Med begreppet hälsa avses hälsa på det sätt det anges i PBL och omfattar
bl.a. miljöbalkens (1998:808) begrepp när det gäller hälsa ur medicinsk
och hygienisk synvinkel. (BFS 2006:12).
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:2 Luft
6:2 Luft
6:21 Allmänt
Byggnader och deras installationer ska utformas så att de kan ge förutsättningar
för en god luftkvalitet i rum där människor vistas mer än tillfälligt. Kraven på
inneluftens kvalitet ska bestämmas utifrån rummets avsedda användning. Luften
får inte innehålla föroreningar i en koncentration som medför negativa hälsoeffekter eller besvärande lukt. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Regler om luftkvalitet och ventilation ges även ut av Arbetsmiljöverket
och Socialstyrelsen.
Vid projektering är det viktigt att ta hänsyn till hur nedsmutsningen av
luften varierar över tid och i byggnaden. Nedsmutsning som kan förväntas
vara lokal och tillfällig tas lämpligen omhand med punktutsugning, t.ex.
köks- och badrumsventilation med forceringsmöjlighet. Material som inte
avger stora mängder föroreningar eller emissioner bör väljas i första hand
för att undvika ökat behov av luftväxling. (BFS 2006:12).
6:211 Tillämpningsområde
Dessa regler gäller för samtliga rum eller avskiljbara delar av rum där människor
vistas mer än tillfälligt. (BFS 2006:12).
6:212 Definitioner
Vistelsezon:
Vädringslucka:
(BFS 2006:12).
144
Vistelsezonen begränsas i rummet av två horisontella
plan, ett på 0,1 meter höjd över golv och ett annat på
2,0 meter höjd över golv, samt vertikala plan 0,6 meter
från yttervägg eller annan yttre begränsning, dock vid
fönster och dörr 1,0 meter.
Öppningsbar lucka vars enda uppgift är att öppna en
passage för luft genom klimatskalet för tillfällig
vädring.
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:2 Luft
6:22 28 Egenskaper hos luft som tillförs rum
Byggnader ska utformas och deras installationer ska utformas och placeras så att
halten av föroreningar i tilluften inte är högre än gällande gränsvärden för
uteluft. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Gränsvärden för vissa föroreningar i utomhusluft finns i förordningen
(2001:527) om miljökvalitetsnormer för uteluft.
Kvaliteten på luften som tillförs byggnaden bör säkerställas genom
lämplig intagsplacering, tilluftsrening eller dylikt. Uteluftsintagen bör
placeras så att påverkan från avgaser och andra föroreningskällor minimeras. Rekommendationer om placering av uteluftsintag finns i VVS
Tekniska Föreningens riktlinjer R1 – Riktlinjer för specifikation av
inneklimatkrav. (BFS 2008:6).
6:221–6:223 har upphävts genom (BFS 2006:12).
Årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas får inte överstiga
200 Bq/m3. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder ges ut av Statens strålskyddsinstitut.
Vid hög förekomst av markradon bör åtgärder för att förhindra inläckage
av radon utföras. Exempelvis kan tätning av genomföringar i byggnaden
vara en sådan åtgärd. Radonboken – Förebyggande åtgärder i nya byggnader, Formas, kan användas som vägledning. (BFS 2008:6).
6:231–6:234 har upphävts genom (BFS 2006:12).
6:2341–6:2342 har upphävts genom (BFS 2006:12).
6:235 har upphävts genom (BFS 2006:12).
28
29
Senaste lydelse BFS 2006:12.
Senaste lydelse BFS 2006:12.
145
BBR
Hygien, hälsa och ...
6
6:23 29 Radon i inomhusluften
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:2 Luft
6:24 Mikroorganismer
Byggnader och deras installationer ska utformas så att mikroorganismer inte kan
påverka inomhusluften i sådan omfattning att olägenhet för människors hälsa
eller besvärande lukt uppstår.
Installationer för kylning och fuktning av ventilationsluften ska utformas och
placeras så att inte skadliga mängder mikroorganismer kan avges till ventilationsluften eller till omgivningen.
Åtgärder mot tillväxt av mikroorganismer får inte i sig ge negativa hälsoeffekter. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Högsta tillåtna fukttillstånd i byggnadsdelar finns angivna i avsnitt 6:52.
I installationer för kylning eller fuktning av luft med direktkontakt mellan vatten och luft bör hänsyn tas till risken för spridning av legionellabakterier. Se även avsnitt 6:62 och 6:63.
Vatten för befuktning eller kylning bör inte avge skadliga, irriterande
eller luktande ämnen till inneluften. (BFS 2006:12).
6:241–6:245 har upphävts genom (BFS 2006:12).
6:25 Ventilation
Ventilationssystem ska utformas så att erforderligt uteluftsflöde kan tillföras
byggnaden. De ska också kunna föra bort hälsofarliga ämnen, fukt, besvärande
lukt, utsöndringsprodukter från personer och byggmaterial samt föroreningar
från verksamheter i byggnaden. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Vid projektering av byggnaders ventilationsflöden bör hänsyn tas till påverkan av personbelastning, verksamhet, fukttillskott, materialemissioner
samt emissioner från mark och vatten.
Svensk Byggtjänsts handbok Fukthandboken avsnitt 51 tar upp fuktbelastning.
Regler om effektiv elanvändning finns i avsnitt 9:6.
Regler om skydd mot brandspridning via luftbehandlingsinstallationer
finns i avsnitt 5:65. (BFS 2006:12).
146
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:2 Luft
6:251 30 Ventilationsflöde
Ventilationssystem ska utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s
per m2 golvarea. Rum ska kunna ha kontinuerlig luftväxling när de används.
I bostadshus där ventilationen kan styras separat för varje bostad, får ventilationssystemet utformas med närvaro- och behovsstyrning av ventilationen. Dock
får uteluftsflödet inte bli lägre än 0,10 l/s per m2 golvarea då ingen vistas i bostaden och 0,35 l/s per m2 golvarean då någon vistas där. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Kraven avseende ventilationsflöde bör verifieras genom beräkning och
mätning.
Vid projektering av uteluftsflöden bör hänsyn tas till att flödet kan
komma att minska på grund av smuts i ventilationskanaler, ändring av
tryckfall över filter m.m.
För självdragsventilation kan Boverkets handbok Självdragsventilation,
användas som vägledning. (BFS 2008:6).
Allmänt råd
Efter en period med reducerat luftflöde bör normalt luftflöde anordnas
under så lång tid som krävs för att åstadkomma en omsättning av luftvolymen i rummet innan det åter används. (BFS 2006:12).
Reduktion av ventilationsflöden får inte ge upphov till hälsorisker. Reduktionen får inte heller ge upphov till skador på byggnaden och dess installationer
orsakade av t.ex. fukt. (BFS 2006:12).
6:252 Luftdistribution
6:2521 Tilluft
Tilluft ska i första hand tillföras rum eller avskiljbara delar av rum för daglig
samvaro samt för sömn och vila. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Regler om termisk komfort med avseende på drag finns i avsnitt 6:42.
(BFS 2006:12).
30
Senaste lydelse BFS 2006:12.
147
BBR
Hygien, hälsa och ...
6
För andra byggnader än bostäder får ventilationssystemet utformas så att
reducering av tilluftsflödet, i flera steg, steglöst eller som intermittent drift, är
möjlig när ingen vistas i byggnaden. (BFS 2006:12).
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:2 Luft
6:2522 Luftföring i rum
Ventilationssystemet ska utformas så att hela vistelsezonen ventileras vid
avsedda luftflöden. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Föreskriftens krav kan anses uppfyllt om
– det lokala ventilationsindexet är minst 90 % vid användande av
Nordtestmetod NT VVS 114 eller
– luftutbyteseffektiviteten är minst 40 % vid användande av Nordtestmetod NT VVS 047. (BFS 2006:12).
6:2523 Överluft
Spridning av illaluktande eller ohälsosamma gaser eller partiklar från ett rum till
ett annat ska begränsas. Avsiktlig luftföring får endast anordnas från rum med
högre krav på luftkvalitet till rum med samma eller lägre krav på luftkvalitet.
(BFS 2006:12).
Allmänt råd
Kraven på luftkvalitet är vanligen lägre i t.ex. kök och hygienrum jämfört
med rum för daglig samvaro samt rum för sömn och vila. (BFS 2006:12).
6:2524 31 Frånluft
Frånluft ska i första hand tas från rum med lägre krav på luftens kvalitet. Vid
dimensionering av frånluftsflöden i hygienrum och kök ska hänsyn tas till fuktbelastning och förekomst av matos. Ventilation i kök ska utformas så att god
uppfångningsförmåga uppnås vid matlagningsplatsen. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Regler om avluft finns i avsnitt 6:72. (BFS 2008:6).
6:2525 Återluft
Återluft till rum ska ha så god luftkvalitet att negativa hälsoeffekter undviks och
besvärande lukt inte sprids. Återföring av frånluft från kök, hygienrum eller liknande utrymmen får inte ske. Återluft i bostäder tillåts endast om installationen
utformas så att luft från en bostad återförs till en och samma bostad.
(BFS 2006:12).
Allmänt råd
Återluftsflödet bör kunna stängas av vid behov. (BFS 2006:12).
31
148
Senaste lydelse BFS 2006:12.
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:2 Luft
6:253 Vädring
Rum eller avskiljbara delar av rum i bostäder avsedda för daglig samvaro, matlagning, sömn och vila samt rum för personhygien, ska ha möjlighet till forcerad
ventilation eller vädring. Vädring ska kunna ske genom ett öppningsbart fönster
eller vädringslucka. Dessa ska kunna öppnas mot det fria eller mot en enskild
inglasad balkong eller uteplats, som har öppningsbart fönster eller vädringslucka
mot det fria.
I bostäder avsedda för endast en studerande ska avskiljbar del av rum för matlagning minst ha indirekt tillgång till öppningsbart fönster eller vädringslucka.
(BFS 2006:12).
6:254 32 Installationer
Ventilationsinstallationer ska vara placerade och utformade så att de är åtkomliga för underhåll och rensning. Huvud- och samlingskanaler ska ha fasta mätuttag för flödesmätning. (BFS 2006:12).
6:255 Täthet
Tryckförhållandena mellan till- och frånluftsinstallationer ska vara anpassade till
installationernas täthet så att strömning av frånluft till tilluft inte sker.
(BFS 2006:12).
Allmänt råd
För att föroreningar inte ska återföras genom värmeväxlare där luftvandring kan ske från frånluftssidan till tilluftssidan bör trycknivån vara högre
på tilluftssidan än på frånluftssidan.
Klimatskärmen bör ha tillräckligt god täthet i förhållande till det valda
ventilationssystemet för en god funktion och för injustering av flöden i de
32
Senaste lydelse BFS 2006:12.
149
6
BBR
Hygien, hälsa och ...
Allmänt råd
För lämplig utformning av kanalsystem och rensluckor, se SS-EN 12097.
Regler om utformning av driftutrymmen finns i avsnitt 3:4.
Regler om utförande samt drift- och skötselinstruktioner m.m. finns i
avsnitt 2:31 och 2:5.
Regler om ljud från byggnadens installationer finns i avsnitt 7:2.
(BFS 2008:6).
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:2 Luft
6:3 Ljus
enskilda rummen. Även ur fuktskadesynpunkt bör klimatskärmens täthet
säkerställas. Regler om lufttätheten hos en byggnads klimatskärm finns i
avsnitt 6:531.
Mätning av läckage i kanaler i plåt kan ske enligt SS-EN 12237.
(BFS 2006:12).
6:3 Ljus
6:31 33 Allmänt
Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att
uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår. Ljusförhållandena är tillfredsställande när tillräcklig ljusstyrka och rätt ljushet
(luminans) uppnås och när ingen störande bländning och inga störande reflexer
förekommer. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Ytterligare regler för fönster och belysning finns i avsnitten 3:22, 3:42,
5:35, 6:253, 8:21, 8:23, 8:24 och 9:52.
Regler om ljusförhållanden på arbetsplatser ges ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2008:6).
6:311 34 Definitioner
Direkt dagsljus:
Direkt solljus:
Indirekt dagsljus:
Ljus genom fönster direkt mot det fria.
Solljus som lyser in i rum utan att ha reflekterats.
Ljus från det fria som kommer in i rum utan
fönster mot det fria.
(BFS 2008:6).
6:32 Ljusförhållanden
6:321 Belysning
Belysning anpassad till den avsedda användningen ska kunna anordnas i byggnaders alla utrymmen. Kravet gäller byggnaden som helhet. (BFS 2006:12).
33
34
150
Senaste lydelse BFS 2006:12.
Senaste lydelse BFS 2006:12.
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:3 Ljus
Allmänt råd
SS 12464-1 kan användas vid belysningsplanering av arbetsplatser
inomhus. (BFS 2006:12).
6:322 Dagsljus
Rum eller avskiljbara delar av rum i byggnader där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning. I bostad avsedd för endast en studerande ska avskiljbar del av rum för matlagning
minst ha tillgång till indirekt dagsljus. (BFS 2006:12).
6:323 Solljus
I bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av rum där människor vistas
mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. (BFS 2006:12).
6:33 35 Utsikt
Allmänt råd
Minst ett fönster i rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas
mer än tillfälligt bör vara placerat så att utsikten ger möjligheter att följa
dygnets och årstidernas variationer. I bostäder bör inte takfönster utgöra
enda dagsljuskälla i de rum där människor vistas mer än tillfälligt.
(BFS 2008:6).
35
Senaste lydelse BFS 2006:12.
151
6
BBR
Hygien, hälsa och ...
Allmänt råd
Som ett schablonvärde kan gälla att fönsterglasarean bör ge motsvarande
ljusinsläpp som uppnås då fönsterglasarean är minst 10 % av golvarean
när fönstret har 2 eller 3 klarglas. Glasarean bör ökas om annat glas med
lägre ljusgenomsläpplighet används eller om byggnadsdelar eller andra
byggnader skärmar av dagsljuset mer än 20º. En förenklad metod för uppskattning av fönsterglasarea finns i SS 91 42 01. I vissa utrymmen kan
insyn vara olämplig. (BFS 2006:12).
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:4 Termiskt klimat
6:4 Termiskt klimat
6:41 Allmänt
Byggnader ska utformas så att tillfredsställande termiskt klimat kan erhållas.
(BFS 2006:12).
Allmänt råd
Med tillfredsställande termiskt klimat avses
– när termisk komfort i vistelsezonen uppnås,
– när ett för byggnaden lämpligt klimat kan upprätthållas i övriga
utrymmen i byggnaden med beaktande av avsedd användning.
Termiskt klimat har också inverkan på byggnadens beständighet.
Regler om termisk komfort ges även ut av Arbetsmiljöverket och
Socialstyrelsen. (BFS 2006:12).
6:411 Tillämpningsområde
Kraven på termiskt klimat gäller i hela byggnaden. Kravet på termisk komfort
gäller rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt.
(BFS 2006:12).
6:412 Definitioner/beteckningar
Vistelsezonen begränsas av två horisontella plan, ett
på 0,1 meter höjd och ett annat på 2,0 meter höjd, samt
vertikala plan 0,6 meter från ytterväggar eller andra
yttre begränsningar, dock 1,0 meter vid fönster och
dörr.
Dimensionerande vinter- Beräknas med hjälp av SS-EN ISO 15927-5 som
medelvärdet av ”mean n-day air temperature” och
utetemperatur, DVUT:
”hourly mean air temperature”.
Skillnad i värmestrålning till omgivande ytor.
Strålningsasymmetri:
(BFS 2006:12).
Vistelsezon:
152
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:4 Termiskt klimat
6:5 Fukt
6:42 36 Termisk komfort
Byggnader och deras installationer ska utformas, så att termisk komfort som är
anpassad till utrymmenas avsedda användning kan erhållas vid normala driftsförhållanden. (BFS 2006:12).
6:43 Värme- och kylbehov
Värmeinstallationer ska utformas så att de kan uppnå det värmeeffektbehov som
krävs för att upprätthålla den termiska komforten enligt avsnitt 6:42.
Eventuella kylanordningar ska utformas så att besvärande strålningsasymmetri, drag eller kallras undviks. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Regler för köldmedier ges ut av Naturvårdsverket. (BFS 2006:12).
6:5 Fukt
6:51 Allmänt
Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska
olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa.
(BFS 2006:12).
36
Senaste lydelse BFS 2006:12.
153
6
BBR
Hygien, hälsa och ...
Allmänt råd
Byggnader bör vid DVUT utformas så att
– den lägsta riktade operativa temperaturen i vistelsezonen beräknas
bli 18 ºC i bostads- och arbetsrum och 20 ºC i hygienrum och vårdlokaler
samt i rum för barn i förskolor och för äldre i servicehus och dylikt,
– den riktade operativa temperaturens differenser vid olika punkter i
rummets vistelsezon beräknas bli högst 5K och
– yttemperaturen på golvet under vistelsezonen beräknas bli lägst
16 ºC (i hygienrum lägst 18 ºC och i lokaler avsedda för barn lägst 20 ºC)
och kan begränsas till högst 26 ºC.
Dessutom bör lufthastigheten i ett rums vistelsezon inte beräknas överstiga 0,15 m/s under uppvärmningssäsongen och lufthastigheten i vistelsezonen från ventilationssystemet inte överstiga 0,25 m/s under övrig tid på
året. (BFS 2008:6).
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:5 Fukt
Allmänt råd
Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. Även åtgärder i andra skeden i byggprocessen påverkar fuktsäkerheten.
Byggnader, byggprodukter och byggmaterial bör under byggtiden
skyddas mot fukt och mot smuts. Kontroll av att material inte har fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar, mätningar eller
analyser som dokumenteras. Uppgifter om hur fuktsäkerheten kan kontrolleras under byggtiden finns bl.a. i Byggutbildarnas skrift Bygg- och
kontrollteknik för småhus.
Utförandet av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som har betydelse
för den framtida fuktsäkerheten bör dokumenteras. (BFS 2006:12).
6:511 Definitioner
Fukttillstånd:
Kritiskt fukttillstånd:
Fuktsäkerhetsprojektering:
Nivå på fuktförhållanden i ett material. Fukttillståndet för material kan beskrivas som fukthalt,
fuktkvot, relativ fuktighet m.m.
Fukttillstånd vid vilket ett materials avsedda egenskaper och funktion inte uppfylls.
Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som
syftar till att säkerställa att en byggnad inte får
skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt. I
detta skede anges även de förutsättningar som gäller
i produktions- och förvaltningsskedet för att säkerställa byggnadens fuktsäkerhet.
(BFS 2006:12).
6:512 har upphävts genom (BFS 2006:12).
6:52 Högsta tillåtna fukttillstånd
Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd ska kritiska fukttillstånd användas
varvid hänsyn tas till osäkerhet i beräkningsmodell, ingångsparametrar (t.ex.
materialdata) eller mätmetoder.
För material och materialytor, där mögel och bakterier kan växa, ska väl
undersökta och dokumenterade kritiska fukttillstånd användas. Vid bestämning
av ett materials kritiska fukttillstånd ska hänsyn tas till eventuell nedsmutsning
154
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:5 Fukt
av materialet. Om det kritiska fukttillståndet för ett material inte är väl undersökt
och dokumenterat ska en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt
fukttillstånd. (BFS 2006:12).
6:53 Fuktsäkerhet
Byggnader ska utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt.
Fukttillståndet i en byggnadsdel ska alltid vara lägre än det högsta tillåtna
fukttillståndet om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadsdelens avsedda
användning. Fukttillståndet ska beräknas utifrån de mest ogynnsamma förutsättningarna. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Vid en fuktsäkerhetsprojektering bör hänsyn tas till de kombinationer av
material som ingår i byggnadsdelen. Detta för att fukttillståndet i material
och i materialgränser inte på ett oförutsägbart sätt ska kunna överskrida
det kritiska fukttillståndet under så lång tid att skador kan uppstå.
Det kan ibland ta lång tid för en byggnadsdel eller konstruktionsdetalj
att bli fuktig. Detta bör beaktas då man jämför det beräknade eller uppskattade fukttillståndet med det högsta tillåtna fukttillståndet.
För väggar med regnskydd och bakomliggande ventilerad luftspalt
gäller inte kravet på högsta tillåtna fukttillstånd för påväxt av mögel och
bakterier för själva regnskyddet.
155
6
BBR
Hygien, hälsa och ...
Allmänt råd
Vid bestämning av kritiska fukttillstånd för ett material kan hänsyn behöva
tas till
– när tillväxt av mögel och bakterier börjar,
– när oacceptabla kemiska och elektrokemiska reaktioner sker,
– när oacceptabla fuktrörelser sker,
– när transportprocesser för fukt, joner och andra vattenlösliga ämnen
påverkas i oacceptabel omfattning,
– förändringar av mekaniska egenskaper,
– förändringar av termiska egenskaper,
– angrepp av rötsvamp och
– angrepp av virkesförstörande insekter.
De kritiska fukttillstånden för olika material är inte i detalj kända. Uppgifter om kritiska fukttillstånd kan normalt fås av materialtillverkare eller
importör. (BFS 2006:12).
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:5 Fukt
Vid bedömning av fukttillståndet, såväl under byggtiden som i den
färdiga byggnaden, bör hänsyn tas till förekommande fuktkällor (fuktbelastning). Fuktbelastningens storlek, varaktighet och frekvens bestäms
utifrån lokala förhållanden. Följande fuktkällor kan förekomma
1) Nederbörd
2) Luftfukt, utomhus och inomhus
3) Vatten i mark (vätskefas och ångfas) samt på mark
4) Byggfukt
5) Vatten från installationer m.m.
6) Fukt i samband med rengöring
Ytterligare uppgifter om fuktbelastningar finns i Svensk Byggtjänsts
handbok Fukthandbok – praktik och teori, avsnitt 51. (BFS 2006:12).
6:531 Lufttäthet
Allmänt råd
För att undvika skador på grund av fuktkonvektion bör byggnadens
klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. I de flesta byggnader är risken för fuktkonvektion störst i byggnadens övre delar, dvs. där
det kan råda invändigt övertryck.
Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid höga fuktbelastningar som i badhus eller vid särskilt stora temperaturskillnader.
Lufttätheten kan påverka fukttillståndet, den termiska komforten, ventilationen samt byggnadens värmeförluster.
Metod för bestämning av luftläckage finns i SS-EN 13829. Vid bestämning av luftläckaget bör även undersökas om luftläckaget är koncentrerat
till någon byggnadsdel. Om så är fallet kan risk finnas för fuktskador.
(BFS 2006:12).
6:532 Mark och byggnadsdelar
6:5321 Markavvattning
För att en byggnad inte ska kunna skadas av fukt ska marken invid denna ges en
lutning för avrinning av dagvatten eller förses med anordningar för uppsamling
och avledning av dagvattnet, såvida byggnaden inte är utformad för att klara
vattentryck. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Markytan invid byggnaden bör luta från byggnaden med en lutning om
1:20 inom 3 meters avstånd. Om en sådan lutning inte går att åstadkomma
bör ett avskärande dike finnas.
Regler om tillgänglighet till byggnad finns i avsnitt 3. (BFS 2006:12).
156
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:5 Fukt
6:5322 Dränering
Allmänt råd
För byggnader som inte är utformade för att klara vattentryck bör dränerande skikt invid och under byggnader samt kring dräneringsledningar vara
så genomsläppliga att tillförda vattenmängder kan samlas upp och avledas
till dräneringsledningar eller motsvarande.
Vägledning om hur dränering kan utföras finns i Svensk Byggtjänsts
handbok Fukthandbok – praktik och teori, avsnitt 39:4.
Beträffande installationer för dräneringsvatten, se även avsnitt 6:643.
(BFS 2006:12).
6:5323 37 Grundkonstruktion och bjälklag
Kryputrymmen ska kunna inspekteras i sin helhet. (BFS 2006:12).
6:5324 Väggar, fönster och dörrar
Allmänt råd
Fasadbeklädnader av träpanel, skivor och dylikt samt skalmurar bör anordnas så att utifrån kommande fukt inte kan nå fuktkänsliga byggnadsdelar.
Detsamma gäller för fönster, dörrar, infästningar, ventilationsanordningar,
fogar och andra detaljer som går igenom eller ansluter mot väggen.
Väggar av material med byggfukt, och mot vilka väggfasta fuktkänsliga
inredningar m.m. monteras, bör ges möjlighet att torka ut eller så bör de
fuktkänsliga delarna av inredningen skyddas.
Avståndet mellan markytan och underkant fuktkänsliga fasader bör
vara minst 20 cm så att regnstänk inte gör fasaden fuktig eller smutsar ned
denna.
Regler om tillgänglighet till byggnad finns i avsnitt 3. (BFS 2006:12).
37
Senaste lydelse BFS 2006:12.
157
6
BBR
Hygien, hälsa och ...
Allmänt råd
En grundkonstruktion bör utformas med ett kapillärbrytande system.
Särskild uppmärksamhet bör iakttas så att högsta tillåtna fukttillstånd
inte överskrids i uteluftsventilerade krypgrunder.
I avsnitt 3:4 behandlas driftutrymmen.
Den slutliga kontrollen av att betongen torkat tillräckligt, t.ex. före
golvbeläggning, bör ske med fuktmätning. Vägledning om hur
fuktmätning i betong kan utföras finns i Sveriges Byggindustriers handbok
Manual – Fuktmätning i betong.
Regler för användning av tryckimpregnerat virke ges ut av Kemikalieinspektionen. (BFS 2008:6).
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:5 Fukt
6:5325 38 Yttertak och vindsutrymmen
Allmänt råd
Vid val av material och detaljutformning för yttertak bör hänsyn tas till
taklutningen.
Om taktäckning sker med material som kan skadas av is så bör detta
beaktas vid utformningen av taket. (BFS 2006:12).
Vindsutrymmen ska, om det inte är uppenbart onödigt, kunna inspekteras i sin
helhet. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
För vindsutrymmen anses kravet uppfyllt om det finns möjlighet att se in i
hela utrymmet. I avsnitt 3:4 behandlas driftutrymmen.
Vindsutrymmen över värmeisolerade vindsbjälklag bör anordnas så att
fukt inte orsakar tillväxt av mögel och bakterier.
Vid kalla tak och välisolerade bjälklag finns ökad risk för mikrobiell
tillväxt, t.ex. på yttertakets insida. Särskild omsorg att åstadkomma
lufttäthet bör iakttas vid ökad isolering av vindsbjälklaget.
Om vindsbjälklaget utgörs av material med byggfukt, t.ex. betong eller
lättbetong, som kan orsaka skada på material bör fuktavgången till vindsutrymmet minimeras. (BFS 2008:6).
6:533 Utrymmen med krav på vattentäta eller vattenavvisande skikt
6:5331 Vattentäta skikt
Golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kontakt
med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt. Vattentäta skikt ska vara
beständiga mot alkalitet från betong och bruk, vatten, temperaturvariationer och
rörelser i underlaget samt ha tillräckligt stort ånggenomgångsmotstånd. Vattentäta skikt ska även tåla vibrationer från normal utrustning i utrymmet. Fogar, anslutningar, infästningar och genomföringar i vattentäta skikt ska vara vattentäta.
(BFS 2006:12).
Allmänt råd
Om ett fuktkänsligt material placeras mellan två täta material, exempelvis
mellan en ångspärr och ett vattentätt skikt, bör verifiering ske, t.ex. med
fuktsäkerhetsprojektering, av att det högsta tillåtna fuktillståndet för
materialet inte överskrids.
38
158
Senaste lydelse BFS 2006:12.
6:5 Fukt
Ånggenomgångsmotståndet hos det vattentäta skiktet bör vara större än
1·106 s/m (1,35·1011 m2·s·Pa/kg) om man inte vid fuktsäkerhetsprojekteringen påvisat att annat ånggenomgångsmotstånd kan användas. Ånggenomgångsmotståndet bör bestämmas vid förhållanden som liknar det aktuella fallet, t.ex. mellan 75 % och 100 % RF.
En metod för kontroll av fogars vattentäthet hos färdiga tätskikt av
plastmattor finns i SS 92 36 21. Standarden avser även målade väggytor.
För vattentäta skikt som utgörs av tätskiktsmassa under eller bakom
keramiskt material finns det för närvarande ingen lämplig mätmetod för att
kontrollera tätheten på det färdiga tätskiktet. Lämpligen utförs en okulär
kontroll av tätskiktet och dess anslutningar före plattsättning och plattläggning. Kontroll av att rätt mängd tätskiktsmassa har applicerats per ytenhet
bör dokumenteras.
Genomföringar och infästningar i vattentäta skikt bör undvikas på
ställen som kan bli utsatta för vattenbegjutning eller vattenspill. Fogar bör
placeras på de ställen som är minst utsatta för vattenbegjutning. Vid genomföringar för rör i golvs vattentäta skikt bör tätning ske mot rörgenomföring och mot det vattentäta skiktet.
Bad- och duschrum är utrymmen där det normalt krävs vattentätt skikt
på väggar och på golv. Tvättstugor och utrymmen för varmvattenberedare
samt toalettrum är utrymmen där det normalt krävs ett vattentätt skikt på
golvet. Det vattentäta skiktet bör dras upp på vägg.
Regler om utbytbarhet finns i avsnitt 2:2 och regler om projektering och
utförande i avsnitt 2:31. (BFS 2006:12).
6:5332 Vattenavvisande ytskikt
Golv, väggar och tak som kan utsättas för vattenstänk, våtrengöring, kondensvatten eller hög luftfuktighet ska ha ett vattenavvisande ytskikt. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Om ett fuktkänsligt material placeras mellan två täta material, exempelvis
mellan en ångspärr och ett tätt vattenavvisande ytskikt, bör verifiering ske
av att högsta tillåtna fuktillstånd för materialet inte överskrids.
Fogar bör placeras på de ställen som är minst utsatta för vatten. Vid
genomföringar för rör i golvets vattenavvisande ytskikt bör tätning ske
mot rörgenomföring och mot underlaget.
Tvättstugor och utrymmen för varmvattenberedare är utrymmen där det
normalt krävs vattenavvisande ytskikt på väggarna. Även i utrymmen med
större fuktbelastning än normalt, t.ex. groventréer, bör golv förses med
vattenavvisande ytskikt. (BFS 2006:12).
159
6
BBR
Hygien, hälsa och ...
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:5 Fukt
6:5333 Underlag för vattentäta skikt
Underlag för vattentäta skikt ska vara lämpliga för denna användning.
(BFS 2006:12).
Allmänt råd
Våtrumsgolv med keramiska material och tätskiktsmassa på träbjälklag
med skivor eller skivkonstruktioner innebär betydligt större risker än då
underlaget utgörs av bjälklag med större styvhet, t.ex. betong.
När tätskiktsmassa läggs på bjälklag bör hänsyn tas till bjälklagets och
väggarnas inbördes rörelser så att tätskiktet inte påverkas negativt. Detta
kan göras t.ex. genom att förankringen mellan vägg och bjälklag anpassas
efter tätskiktets egenskaper.
Exempel på hur träbjälklag kan utformas för att få tillräcklig styvhet,
finns i RA 98 Hus, avsnitt HSD.122. (BFS 2006:12).
6:5334 Dolda ytor
Om det finns risk för utläckande vatten eller kondens på dolda ytor ska utlopp
från dessa ytor anordnas så att vattnet snabbt blir synligt. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Under en diskmaskin, diskbänk, kyl, frys, ismaskin eller dylikt bör det
finnas ett tätt ytskikt, t.ex. en fogtät golvmatta. Ytskiktet bör vara tätat vid
golvgenomföringar och uppvikt minst 50 mm mot angränsande vägg eller
dylikt. (BFS 2006:12).
6:5335 Avledning av vatten till golvavlopp
I utrymmen med golvavlopp ska golvet och dess vattentäta skikt ha fall mot avloppet i de delar av utrymmet som regelmässigt blir utsatta för vattenbegjutning
eller vattenspill. Bakfall får inte förekomma i någon del av utrymmet.
(BFS 2006:12).
Allmänt råd
I anslutning till golvbrunnen bör golvlutningen i duschdelen eller motsvarande vara minst 1:150 för att säkerställa avrinning och högst 1:50 för att
minska risken för olycksfall. Övriga golvytor bör luta mot golvavlopp.
Hänsyn bör tas till eventuella deformationer hos bjälklaget.
(BFS 2006:12).
I de delar av golvet som regelmässigt blir utsatta för vattenbegjutning eller
vattenspill får endast genomföringar för avloppsenheter utföras.
160
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:5 Fukt
6:6 Vatten och avlopp
Golvavlopp ska vara så fast förankrade i bjälklagskonstruktionen att inbördes
rörelser inte uppstår mellan avlopp, underlag, tätskikt och golvbeläggning.
(BFS 2006:12).
Allmänt råd
Golvavloppets förankring och läge i höjd och våg bör kontrolleras innan
det vattentäta skiktet appliceras. (BFS 2006:12).
6:5336 Rengörbarhet
I våtutrymmen ska ytskikt, fogar, anslutningar och genomföringar anordnas så
att de lätt kan hållas rena och så att de inte gynnar mikrobiell tillväxt.
(BFS 2006:12).
6:534 har upphävts genom (BFS 2006:12).
6:6 Vatten och avlopp
6
BBR
Hygien, hälsa och ...
6:61 Allmänt
Byggnader och deras installationer ska utformas så att vattenkvalitet och
hygienförhållanden tillfredsställer allmänna hälsokrav. (BFS 2006:12).
6:611 Tillämpningsområde
Reglerna i detta avsnitt gäller för installationer för vatten och avlopp dels i
byggnader, dels på tomter till dessa byggnader. (BFS 2006:12).
6:612 Definitioner
Tappkallvatten:
Tappvarmvatten:
Tappvatten:
Övrigt vatten:
Kallt vatten av dricksvattenkvalitet.
Uppvärmt tappkallvatten.
Samlingsbeteckning för tappkallvatten och tappvarmvatten.
Vatten som inte uppfyller kraven för tappvatten
men som kan användas till uppvärmning, kylning, toalettspolning, tvättmaskiner m.m. där
kraven på vattnets kvalitet är beroende av ändamålet men där vattnet inte nödvändigtvis behöver vara tappvatten.
(BFS 2006:12).
161
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:6 Vatten och avlopp
6:613–6:615 har upphävts genom (BFS 2006:12).
6:62 Installationer för tappvatten
Installationer för tappvatten ska utformas så att tappvattnet, efter tappstället, är
hygieniskt och säkert samt kommer i tillräcklig mängd. Tappkallvatten ska uppfylla kvalitetskraven för dricksvatten efter tappstället. Tappvarmvatten ska vara
så varmt att man kan sköta personlig hygien och hushållssysslor.
Tappvatteninstallationer ska utföras av sådana material att inte ohälsosamma
koncentrationer av skadliga ämnen kan utlösas i tappvattnet. Installationerna ska
inte avge lukt eller smak till tappvattnet. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Regler om dricksvatten ges ut av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen.
(BFS 2006:12).
6:621 Varmvattentemperaturer för personlig hygien och hushållsändamål
Installationer för tappvarmvatten ska utformas så att en vattentemperatur på lägst
50 °C kan uppnås efter tappstället. För att minska risken för skållning får temperaturen på tappvarmvattnet vara högst 60 °C efter tappstället.
Temperaturen på tappvarmvattnet får dock inte vara högre än 38 °C om det
finns särskild risk för olycksfall. Anordningar för reglering av tappvarmvattnet
ska utformas så att risken för personskador genom förväxling av tappvarm- och
tappkallvatten begränsas. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Exempel på särskilda risker för olycksfall är fasta duschar som inte kan
regleras från en plats utanför duschplatsen och duschar för personer som
inte förväntas kunna reglera temperaturen själva. (BFS 2006:12).
6:6211–6:6213 har upphävts genom (BFS 2006:12).
6:622 Mikrobiell tillväxt
Installationer för tappvatten ska utformas så att möjligheterna för tillväxt av
mikroorganismer i tappvattnet minimeras. Installationer för tappkallvatten ska
utformas så att tappkallvattnet inte värms upp oavsiktligt. Cirkulationsledningar
för tappvarmvatten ska utformas så att temperaturen på det cirkulerande tappvarmvattnet inte understiger 50 °C i någon del av installationen. (BFS 2006:12).
162
6:6 Vatten och avlopp
Allmänt råd
För att minska risken för tillväxt av bl.a. legionellabakterier i tappkallvatten bör tappkallvatteninstallationer inte placeras på ställen där temperaturen är högre än rumstemperatur. Risken finns bl.a. i varma schakt eller
varma golv, i vilka installationer för t.ex. tappvarmvatten, tappvarmvattencirkulation och radiatorer är förlagda. Om det är omöjligt att undvika att
placera tappkallvatteninstallationer på sådana ställen så bör samtliga installationer utformas och isoleras så att temperaturökningen på tappkallvattnet blir så låg som möjligt.
I samtliga rörledningar för tappvarmvattencirkulation bör det vara möjligt att mäta vattentemperaturen.
För att mängden legionellabakterier i installationer där tappvarmvatten
är stillastående, bl.a. i beredare eller ackumulatorer för uppvärmning med
t.ex. el, sol, ved, värmepumpar och fjärrvärme, inte ska bli skadlig bör
temperaturen på tappvarmvattnet inte understiga 60 °C.
Handdukstorkar, golvvärme och andra värmare bör inte kopplas in på
cirkulationsledningar för tappvarmvatten.
Proppade ledningar, dvs. sådana som inte är direkt anslutna till tappställen, på installationer för tappvarmvatten bör vara så korta att temperaturen
på vattnet i dessa proppade ledningar inte understiger 50 °C.
Gemensam rörledning för flera duschplatser med en temperatur på
högst 38 °C bör inte vara längre än 5 meter. (BFS 2006:12).
6:623 Tappvattenflöde
Tappställen ska utformas så att vattenflödena blir tillfredsställande utan att
störande buller eller korrosion uppstår på grund av hög vattenhastighet. Utformningen ska också minska risken för skadliga tryckslag. Rätt tempererat tappvarmvatten ska erhållas utan besvärande väntetid. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
För bostäder är föreskriftens krav på vattenflöden vid tappställen för både
varm- och kallvatten uppfyllt om normflödena är 0,3 l/s för badkar och
0,2 l/s för övriga tappställen och för tappställen med enbart kallvatten är
0,1 l/s för vattenklosett och 0,2 l/s för övriga tappställen tillräckliga normflöden.
För tappvattensystemet som helhet är föreskriftens krav uppfyllt om
minst 70 % av det enskilda tappställets normflöde kan fås då ett sannolikt
antal anslutna vattenuttag öppnas samtidigt.
En vattenvärmare som bara betjänar ett enbostadshus bör vara dimensionerad för att under en tid av högst 6 timmar kunna värma 10-gradigt
kallvatten så att två tappningar om vardera 140 l vatten av 40 ºC blandat
kall- och varmvatten kan erhållas inom en timme.
163
6
BBR
Hygien, hälsa och ...
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:6 Vatten och avlopp
Utformningen av vattenledningar och placeringen av vattenvärmare bör
vara sådana att tappvarmvatten kan erhållas inom ca 10 sekunder vid ett
flöde av 0,2 l/s. Detta gäller dock inte då tappvarmvatten bereds för ett enbostadshus.
Regler om ljud från byggnadens installationer finns i avsnitt 7:2.
(BFS 2006:12).
6:624 Återströmning
Tappvatteninstallationer ska utformas så att återströmning av förorenat vatten
eller andra vätskor förhindras. Installationerna ska utformas så att inträngning av
gaser och inläckning av vätskor inte kan ske. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Installationer bör utformas enligt SS-EN 1717. Vid val av skyddsmodul
för påfyllning av värmesystem bör hänsyn tas till storleken på värmesystemet och eventuella tillsatser till värmevattnet. (BFS 2006:12).
6:625 Utformning
Tappvatteninstallationer ska ha en sådan utformning och vara gjorda av ett sådant material att de har tillräcklig beständighet mot de yttre och inre mekaniska,
kemiska och mikrobiella processer som de kan förväntas bli utsatta för.
Risk för skador på omgivande byggnadsdelar eller andra olägenheter på grund
av frysning, kondensering eller till följd av utströmmande vatten ska begränsas.
Installationer för tappvatten som är dolt placerade och inte inspekterbara, t.ex. i
schakt, väggar, bjälklag eller bakom fast inredning, ska utföras utan fogar. Fogar
på tappvattenledningar ska vara placerade så att eventuellt utläckande vatten
snabbt kan upptäckas och så att vattnet inte orsakar skador. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Tappvattenledningar bör utformas så att eventuellt utläckande vatten från
ledningarna snabbt kan upptäckas och så att vattnet inte orsakar skador.
Schakt för tappvattenledningar bör vara lätt tillgängliga och utformade
med läckageindikering, t.ex. rör med tillräcklig kapacitet som mynnar ut i
rum med golvavlopp eller med vattentätt golv. Regler om utbytbarhet av
installationer finns i avsnitt 2:2 och regler om projektering och utförande i
avsnitt 2:31. (BFS 2006:12).
Avstängningsventiler och armaturer för avtappning av tappvattensystemet ska
installeras i den utsträckning som är nödvändig. (BFS 2006:12).
164
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:6 Vatten och avlopp
Allmänt råd
Anslutningar till disk- och tvättmaskiner m.m. bör förses med avstängningsventiler som är synliga och lätt åtkomliga. Avstängningsventiler bör
finnas så att tappvattnet till enskilda lägenheter kan stängas av var för sig.
(BFS 2006:12).
Tappvatteninstallationer ska utformas för ett statiskt vattentryck på lägst
1 MPa och med hänsyn tagen till den påverkan som tryckslag medför.
(BFS 2006:12).
Allmänt råd
Plaströr för tappvarmvatteninstallationer bör utformas för att klara det
statiska trycket på 1 MPa vid en temperatur av 70 °C. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Tvättmaskiner och vattenvärmare bör placeras i utrymmen med golvbrunn.
(BFS 2006:12).
6:626 Dokumentation och idrifttagande
Allmänt råd
En dokumenterad riskvärdering för tillväxt av legionellabakterier bör
göras för tappvatteninstallationer i äldreboenden, hotell, sporthallar,
simhallar, sjukhus och flerbostadshus. Detta bör också göras för
vatteninstallationer som sprider aerosoler, t.ex. bubbelbad, öppna kyltorn
och grönsaksbefuktare.
Installationer för vatten bör spolas rena innan de tas i drift. Om vattnet
har varit stillastående under byggskedet när omgivningstemperaturen har
varit över 20 °C, kan installationerna dessutom behöva desinficeras.
Regler om drift och skötsel finns i avsnitt 2:51. (BFS 2006:12).
6:63 Installationer för övrigt vatten
Installationer för övrigt vatten får inte kopplas samman med installationer för
tappvatten. (BFS 2006:12).
165
6
BBR
Hygien, hälsa och ...
Slangställ får inte användas för inkoppling av tappventiler, blandare eller
dylikt.
Rörledningar i tappvatteninstallationer ska förläggas så att det finns tillräckligt expansionsutrymme.
Fast installerad utrustning som ansluts till en vatteninstallation och placeras i
ett utrymme utan golvavlopp, ska vara försedd med skydd mot oavsiktlig utströmning av vatten. (BFS 2006:12).
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:6 Vatten och avlopp
Allmänt råd
Installationer för övrigt vatten bör uppfylla samma krav som i avsnitt 6:62
såvida inte användningsområdet medger annat. (BFS 2006:12).
6:631 Märkning
Samtliga ingående delar i installationer för övrigt vatten ska märkas i hela sin
längd så att de inte kan blandas ihop med installationer för tappvatten.
(BFS 2006:12).
6:632 Mikrobiell tillväxt
Installationer för övrigt vatten ska utformas så att möjligheterna för tillväxt av
mikroorganismer minimeras. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Vatten till processer är exempel på installationer där tillväxt av legionellabakterier kan ske. (BFS 2006:12).
6:64 Installationer för avloppsvatten
6:641 Installationer för spillvatten
Spillvatteninstallationer ska utformas så att spillvatten kan avledas utan att installationen eller avloppsanläggningen skadas samt så att deras funktioner inte
påverkas.
Spillvatteninstallationer ska utformas så att de kontinuerligt ska kunna avleda
minst 150 % av de betjänade tappställenas normflöden. Spillvattenflödet får
dock inte vara mindre än att det kan föra bort sådana föroreningar för vilka installationen är avsedd. Lukt får inte spridas från avloppsnätet. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Installationer för avledning av spillvatten med självfallssystem kan utformas enligt SS-EN 12056 del 1 och 2.
Vid dimensionering av spillvattenledningar för självfallssystem beaktas
att
– ledningarnas dimension inte bör minska i strömningsriktningen,
– ledningar från vattenklosetter bör ha en dimension (rörbeteckning)
på minst 100 mm,
– ledningar i mark bör ha en dimension (rörbeteckning) på minst
75 mm.
Installationer för avledning av spillvatten med vakuumsystem kan utformas enligt SS-EN 1293. (BFS 2006:12).
166
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:6 Vatten och avlopp
Tappställen och säkerhetsventiler ska förses med avloppsenheter, såvida inte
spillvattnet utan olägenhet kan avledas på annat sätt.
Säkerhetsanordningar såsom sprinkler, nödduschar och brandposter behöver
inte ha sådana avloppsenheter.
I lägenheter ska minst ett utrymme för personlig hygien förses med golvbrunn.
I självfallssystem ska avloppsenheter anslutas så att spillvatten från en avloppsenhet med vattenlås inte kan tränga in i en annan avloppsenhets vattenlås.
Avloppsenheter där spillvattnet kan orsaka olägenheter till följd av lukt får
inte anslutas till golvavlopp.
Avloppsenheter för spillvatten som kan innehålla brand- eller explosionsfarliga vätskor får inte ha vattenlås. Avlopp från vattenklosetter får inte anslutas
till bensin-, olje- eller fettavskiljare.
I spillvatteninstallationer där vattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder
av skadliga ämnen, ska spillvattnet behandlas eller avskiljare installeras. Utformningen av avskiljare ska säkerställa att det avskilda inte kan släppas ut okontrollerat eller oavsiktligt. (BFS 2006:12).
6
BBR
Hygien, hälsa och ...
Allmänt råd
Avskiljare bör finnas om spillvattnet kan innehålla mer än obetydliga
mängder av
– slam eller fasta partiklar som ger påtaglig risk för avsättningar,
– fett eller andra ämnen som avskiljs vid spillvattnets avkylning,
– bensin eller andra brand- och explosionsfarliga vätskor eller
– olja och andra i vatten olösliga ämnen.
Fettavskiljare kan utformas enligt SS-EN 1825-2. Olje- och bensinavskiljare kan utformas enligt SS-EN 858-2. (BFS 2006:12).
Spillvatteninstallationer för självfall ska vara utformade och luftade så att
tryckförändringar som bryter vattenlåsen inte uppstår. Luftningsledningar ska
anordnas så att det inte uppstår olägenheter på grund av lukt eller fuktpåslag på
byggnadsdelar. Spillvatteninstallationer får inte luftas via byggnaders ventilationssystem. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Avskiljare, som kan innehålla brandfarliga eller explosiva gaser, olja eller
fett, eller som kan utveckla övertryck, bör luftas genom separata luftningsledningar. (BFS 2006:12).
167
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:6 Vatten och avlopp
6:642 Installationer för dagvatten
Dagvatteninstallationer ska kunna avleda regnvatten och smältvatten så att
risken för översvämning, olycksfall eller skador på byggnader och mark
begränsas. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Installation för regnvatten kan projekteras enligt SS-EN 12056-1 och
12056-3. (BFS 2006:12).
Dagvatteninstallationer ska ha anordningar för avskiljning eller behandling av
sådana ämnen som kan störa funktionen eller medföra skador på installationen,
avloppsanläggningen eller recipienten. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Avskiljare bör anordnas om dagvattnet kan innehålla mer än obetydliga
mängder av petroleumprodukter, slam eller fasta partiklar. Se även avsnitt
6:641. (BFS 2006:12).
6:643 Installationer för dräneringsvatten
Dräneringsvatten ska avledas antingen med självfall direkt till marken, om detta
kan ske utan att dräneringen försämras, eller till dagvattenförande ledningar.
Ledningar för dräneringsvatten ska förses med en brunn med slamsamlingsanordning som placeras före ledningens anslutning till dagvattenledningen.
(BFS 2006:12).
Allmänt råd
Beträffande dränering se även avsnitt 6:5322. (BFS 2006:12).
6:644 Utformning
Avloppsinstallationer ska ha en sådan utformning och vara gjorda av sådana
material att de har tillräcklig beständighet mot de yttre och inre mekaniska,
kemiska och mikrobiella processer som de kan förväntas bli utsatta för. Risken
för skador på omgivande byggnadsdelar eller andra olägenheter på grund av
frysning, kondensering eller till följd av utströmmande vatten ska begränsas.
Rörledningar i avloppsinstallationer ska förläggas så att det finns tillräckligt
expansionsutrymme.
Avloppsinstallationer ska utformas så att kapacitetsminskande slamavlagringar inte beräknas uppstå och förses med åtkomliga rensanordningar. Rensning
ska kunna ske med vanligen förekommande rensdon. (BFS 2006:12).
168
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:6 Vatten och avlopp
6:7 Utsläpp till omgivningen
Allmänt råd
Golvbrunn bör vara placerad så att den är lätt åtkomlig för rensning när
den sitter i anslutning till badkar, duschkabin, tvättmaskin och dylikt.
Regler om utbytbarhet av installationer finns i avsnitt 2:2 och regler om
projektering och utförande i avsnitt 2:31. (BFS 2006:12).
6:7 Utsläpp till omgivningen
6:71 Allmänt
Byggnader ska utformas så att det blir möjligt att föra bort föroreningar som
uppkommer till följd av byggnadens drift, utan att negativa effekter på hälsa och
hygien uppstår för människor som befinner sig i byggnaden eller i byggnadens
omgivning. Utsläppen får inte heller medföra en ogynnsam inverkan på mark,
vatten eller luft i byggnadens omgivning. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Med föroreningar avses bl.a. förorenad luft, avloppsvatten och förbränningsgaser. (BFS 2006:12).
6:72 39 Förorenad luft
Installationer för avluft i byggnader ska utformas så att elak lukt eller föroreningar inte förs tillbaka till byggnadens luftintag, öppningsbara fönster, dörrar,
balkonger och dylikt eller till närliggande byggnader. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Avluftsöppningar och luftintag bör utformas enligt anvisningarna i VVS
Tekniska Föreningens riktlinjer R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav, figur B.6.1A och B.6.1B och tabell B.6.1.
Luftning av självfallsystem för spillvatten bör utformas enligt
SS-EN 12056-2.
Avluft från stekbord eller frityrkokare i restaurangkök, storkök och
dylikt bör renas före utsläpp eller spridas på hög höjd.
Särskild uppmärksamhet bör iakttas vid utformningen av avluft från
bensin- och fettavskiljare samt enskilda avlopp. (BFS 2008:6).
39
Senaste lydelse BFS 2006:12.
169
BBR
Hygien, hälsa och ...
6
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:7 Utsläpp till omgivningen
6:73 Avloppsvatten
Installationer för avloppsvatten ska utformas så att avloppsvattnet antingen förs
bort via allmän va-anläggning eller renas via enskilt avlopp.
Anslutning till allmän va-ledning ska göras ovan uppdämningsnivån för den
allmänna va-ledningen. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Regler om enskilda avlopp ges ut av Naturvårdsverket. (BFS 2006:12).
6:731 har upphävts genom (BFS 2006:12).
6:74 Förbränningsgaser
Olägenheter till följd av innehållet i rökgaser och avgaser som släpps ut från byggnader ska begränsas. (BFS 2006:12).
6:741 40 Fastbränsleeldning
Från byggnader med fastbränslepannor med en effekt upp till 300 kW får utsläppet av organiskt bundet kol (OGC) uppgå till högst de värden som anges i
tabell 6:741. (BFS 2008:6).
Tabell 6:741
Högsta tillåtna värden för utsläpp av organiskt bundet kol (OGC).
Nominell effekt, kW
Manuell bränsletillförsel
≤ 50
> 50 ≤ 300
Automatisk bränsletillförsel
≤ 50
> 50 ≤ 300
mg OGC per m3n torr gas vid 10 % O2
150
100
100
80
(BFS 2006:12).
Allmänt råd
Provning av fastbränslepannor bör utföras enligt SS-EN 303-5.
Fastbränslepannor med manuell bränsletillförsel bör utformas med en
ackumulator eller motsvarande som möjliggör god energihushållning.
(BFS 2008:6).
40
170
Senaste lydelse BFS 2006:12.
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:7 Utsläpp till omgivningen
6:7411 41 Kaminer och dylikt
Från kaminer, spisinsatser och dylikt, får utsläppet av koloxid (CO) uppgå till
högst 0,3 volymprocent vid 13 % O2. Från pelletskaminer får utsläppet av
koloxid (CO) uppgå till högst 0,04 volymprocent vid 13 % O2. (BFS 2008:6).
Allmänt råd
Provning bör utföras enligt SS-EN 12815, SS-EN 13229, SS-EN 12809,
SS-EN 13240 och SS-EN 14785. Verkningsgraden bör i dessa fall uppgå
till lägst 60 % för kaminer, 50 % för insatser och 70 % för pelletskaminer.
(BFS 2008:6).
Kravet på utsläpp av koloxid (CO) gäller inte för öppna spisar och kakelugnar
som främst är avsedda för trivseleldning och inte heller för utsläpp från vedspisar som främst är avsedda för matlagning. (BFS 2006:12).
6:742 Oljeeldning
Tabell 6:742
Högsta tillåtna värden för utsläpp av totalkolväte (THC), koloxid
(CO) och kväveoxider (NOx) samt för sottal.
Totalkolväte (THC)
Koloxid (CO)
Kväveoxider (NOx)
Sottal
10 ppm
110 mg/kWh
250 mg/kWh
1
(BFS 2006:12).
Allmänt råd
Provning av oljeeldningsanordningar bör utföras enligt SS-EN 303-2 och
SS-EN 304.
För vissa värmepannor gäller de bestämmelser som finns i Boverkets
föreskrifter och allmänna råd om effektivitetskrav för nya värmepannor
som eldas med flytande eller gasformigt bränsle (BFS 1997:58).
(BFS 2006:12).
41
Senaste lydelse BFS 2006:12.
171
6
BBR
Hygien, hälsa och ...
Från byggnader med oljeeldningsanordningar med en effekt upp till 400 kW får
utsläppet av totalkolväte (THC), koloxid (CO) och kväveoxider (NOx) samt sottalet uppgå till högst de värden som anges i tabell 6:742. (BFS 2006:12).
Regelsamling för byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets byggregler, BBR
6 Hygien, hälsa och miljö
6:7 Utsläpp till omgivningen
6:8 Skydd mot skadedjur
6:743 42 Skorstenshöjd
Rökgaser och avgaser ska släppas ut via skorstenar som är tillräckligt höga för
att erhålla god skorstensverkan och förhindra att olägenheter uppstår kring byggnaden eller i dess omgivning. Skorstenar ska också placeras så att rökgaser och
avgaser inte förs tillbaka till luftintag, öppningsbara fönster, dörrar, balkonger
och dylikt i byggnaden eller överförs till närliggande byggnader. (BFS 2006:12).
Allmänt råd
Skorstenar för eldstäder med märkeffekt upp till 60 kW bör dels mynna
över nock, dels minst 1,0 meter över taktäckningen, om inte särskilda
förhållanden föreligger. Vid val av skorstenshöjd bör hänsyn tas till bl.a.
förhärskande vindriktning, brandfara vid fastbränsleeldning och risken för
gnistspridning.
Regler för beräkning av skorstenshöjd för eldstäder med en märkeffekt
över 60 kW ges ut av Naturvårdsverket.
Vid gaseldning med fläktförstärkt avgaskanal bör denna utformas med
minst de mått som anges i Svenska Gasföreningens energigasnormer,
EGN 07, kapitel 7.8.5.4. (BFS 2008:6).
6:8 Skydd mot skadedjur
6:81 Allmänt
Dörrar, fönster och luckor ska utformas så att råttor, möss och fåglar, förhindras
att komma in i byggnaden när dessa öppningar är tillslutna. Insekter, leddjur och
andra skadedjur ska inte kunna ta sig in vid genomföringar av rör, ledningar,
kulvertar och dylikt eller i ventilationsöppningar i fasad.
I byggnader ska lägenhetsskiljande konstruktioner eller motsvarande utföras
med erforderlig täthet så att spridning av alla typer av skadedjur försvåras.
(BFS 2006:12).
Allmänt råd
Ventilationsöppningar mot det fria och dylikt kan förses med ett beständigt
metallnät med en största maskvidd om 5 mm samt med insektsnät.
Ventilationsöppningar vid takfot kan förses med insektsnät.
(BFS 2006:12).
42
172
Senaste lydelse BFS 2006:12.