Transcript Öst mot väst – normal text

Öst mot väst
Inledning
Det andra världskriget ledde till ett kallt krig mellan USA och Sovjetunionen. De två makterna var
inte alls överens om hur länderna i Östeuropa skulle styras efter krigsslutet. Deras olika
ekonomiska system förstärkte motsättningarna. Sovjetunionen var kommunistiskt och USA
kapitalistiskt.
Eftersom USA och Sovjetunionen var de största militära makterna i världen så kom motsättningen
mellan dem att påverka hela världen. Länderna var inte i direkt krig med varandra, men de stödde
ofta olika sidor i konflikter som t.ex. krigen i Korea och Vietnam.
Genom utvecklingen av kärnvapen uppstod en terrorbalans mellan de två supermakterna. Ett
kärnvapenkrig hotade nämligen båda ländernas existens. Det tvingade dem till att sluta avtal om
kärnvapenbegränsningar under 1970-talet genom SALT-avtalen.
Till slut ledde Sovjetunionens allt försämrade ekonomi till deras fall. 1991 upplöstes Sovjetunionen
och det kalla kriget var därmed över.
I detta kapitel finns det ett antal frågor som vi vill att du tänker närmare på:
•
•
•
•
På vad sätt skapade andra världskriget motsättningar mellan USA och Sovjetunionen?
Vilka konflikter och krig förekom under det kalla krigets tid?
Hur var det att leva i USA och Sovjetunionen under denna period?
Hur utvecklades och förändrades Kina under det kalla kriget?
Jalta-överenskommelsen
I februari 1945 innan kriget var slut träffades Storbritanniens, Sovjetunionens och USA:s ledare i
Jalta.
Under denna konferens bestämde man att FN skulle bildas. Man bestämde också att fria val skulle
hållas i alla Europas länder. Vidare skulle segermakterna få ockupera varsin del av Tyskland efter
kriget. Tanken var att Tyskland sedan skulle få bli fritt igen.
Länderna verkade vara överens. Men efter krigets slut visade det sig att så inte var fallet.
Järnridån
Efter kriget började konflikten mellan väst- och östländerna.
Sovjetunionen ville inte släppa de östeuropeiska länder som de hade befriat från Tyskland. Inte
heller ville de tillåta dem att ha fria val.
Den brittiske premiärministern Winston Churchill varnade de andra länderna i väst för denna
utveckling. Han menade att den sovjetiske ledaren Josef Stalin hade delat Europa i två delar.
Mellan öst och väst hade det uppstått en ”järnridå”, sa Churchill.
Marshallhjälpen
Vintern 1946/1947 var oerhörd kall i Europa. Det var brist på mat och ländernas ekonomier var
svaga.
I det läget beslutade USA att hjälpa Europa med bistånd. Det enda kravet var att länderna skulle
införa frihandel. Hjälpen kom att kallas Marshallhjälpen efter USA:s utrikesminister George
Marshall.
Även Sovjetunionen erbjöds denna hjälp, men valde att stå utanför. När Tjeckoslovakien tänkte
tacka ja till hjälpen såg Sovjetunionen till att sätta stopp för det. Ganska snart blev Tjeckoslovakien
en kommunistisk stat med endast ett parti.
Berlinblockaden
Efter det andra världskriget hade de segrande länderna fått ockupera olika delar av Tyskland. Allt
enligt Jaltakonferensen.
Samma sak gällde med huvudstaden Berlin som hade delats mellan de segrande länderna. Nu var
det så att Berlin låg i den delen av Tyskland som hade ockuperats av Sovjetunionen. Det betydde
att länderna från väst fick använda sig av järnvägar och vägar som gick igenom den sovjetiska
delen för att nå Berlin.
Den 24 juni 1948 stängde Sovjetunionen dessa vägar och järnvägar. Brittiska och amerikanska
flygplan fick istället försöka flyga in nödvändiga varor till sina delar av Berlin.
Denna blockad kom att vara ända fram till den 12 maj 1949.
Den ökade spänningen mellan Sovjetunionen och västländerna ledde till att ett försvarsförbund
skapades. 1949 bildades NATO av USA, Canada, Storbritannien, Frankrike, Benelux-länderna,
Norge, Danmark, Island och Portugal.
Förbundsrepubliken Tyskland med Bonn som huvudstad bildades också i den västra delen av
Tyskland. Sovjetunionen svarade med att bilda Tyska Demokratiska Republiken i den del av
Tyskland som de ockuperade.
Motsättningarna mellan öst och väst ökade hela tiden. Den järnridå som Churchill hade talat om
blev allt tydligare. Men konflikten kom inte att gälla endast Europa utan också beröra stora delar av
den övriga världen.
Koreakriget
1950 inleddes ett treårigt krig i Korea. Den norra delen stred mot den södra.
Nordkorea som var kommunistiskt fick stöd av Sovjetunionen och Kina. Den södra delen
försvarades av en FN-allians som leddes av USA.
Även om USA och Sovjetunionen inte stred direkt mot varandra, så kom de att stödja olika sidor
vid konflikter världen över. Världen var tvådelad.
Kriget slutade med att gränserna mellan Nord- och Sydkorea inte ändrades. Vill du veta mera om
detta så kan du klicka på Koreakriget.
Stalins Sovjet
I Stalins Sovjetunion rådde det brist på många varor. Landet satsade främst på att tillverka vapen
och att bygga upp en tung industri. Alla arbetade tillsammans mot gemensamma mål.
Kontakten med västvärlden var bruten. Den information ryssarna fick om dessa länder var att
många hade det väldigt svårt. Arbetarna blev utnyttjade av de som ägde företagen. Och om man
inte arbetade hårt för Sovjetunionen fanns risken att den västerländska kapitalismen skulle kunna
ta över och krossa alla arbetare.
I Sovjetunionen varnade man också för inre fiender. Dessa förrädare skulle avslöjas.
Säkerhetstjänsten blev väldigt stor och människor dödades vid blotta misstanken om förräderi. 10
miljoner sovjetiska medborgare fick sätta livet till! Många sändes också till ryska arbetsläger och
fängelser.
Kommunistskräckens USA
I USA var individens frihet det viktigaste. Den sovjetiska kommunismen stod för det motsatta
menade man.
Den rädsla som fanns för kommunism i USA ledde till hetsjakter. Kända regissörer, författare,
filmskådespelare kom att avskedas för att de misstänktes vara kommunister.
Senatorn Joseph McCarty var en av de mest pådrivande i denna jakt. Efter flera års verksamhet
började man reagera på hans anklagelser. Vid TV-sända förhör avslöjades att McCartys
anklagelser varit falska.
Nikita Chrusjtjov
Efter Stalins död 1953 kom Nikita Chrusjtjov att ta över makten 1958. Under hans tid slutade
dödandet av misstänkta förrädare. Det blev också tillåtet att kritisera sådant som Stalin sagt eller
gjort.
Utrikespolitiken kom däremot inte att förändras. Motsättningen mellan USA och Sovjetunionen kom
att bestå.
Det märktes bland annat genom att Chrusjtjov lät bygga en mur mellan Berlins östra och västra del
1961.
Den allvarligaste krisen mellan USA och Sovjet inträffade 1962. Sovjet planerade att placera
raketer på Kuba. Dessa raketer skulle kunna nå ända till USA. USA hotade att skjuta ner fartygen
som kom med dessa raketer. Chrusjtjov tvingades be fartygen att vända tillbaka innan de nådde
Kuba.
På så sätt undveks en attack som kunde ha lett till ett tredje världskrig. Men hemma i Sovjet blev
det en förlust för Chrusjtjov. Hans makt kom att försvagas.
Det amerikanska samhällslivet
USA var ett demokratiskt samhälle. Men det fanns trots det starka motsättningar i samhället.
Mellan fattiga och rika. Men också mellan vita och svarta.
I det södra USA levde svarta och vita åtskilda. Det uppstod flera kravaller mellan dessa grupper.
De svarta organiserade sig i en medborgarrättsrörelse som kämpade för de svartas rättigheter.
Martin Luther King var deras ledare.
1963 lyckades de samla 200 000 personer i Washington i en demonstration för frihet och arbete.
Kampen för frihet visade sig bli svår. 1968 mördades Martin Luther King. Vid sidan om
medborgarrättsrörelsen växte också en Black Power-rörelse fram. De tyckte att det var rätt att
använda våld i sin kamp för de svartas frihet. Vid Martin Luther Kings död utbröt svåra gatustrider.
Vietnamkriget
De svartas kamp för frihet var något som diskuterades mycket i USA. En annan fråga som
diskuterades lika livligt var Vietnamkriget.
I Vietnam försökte Ho Chi Minh göra landet kommunistiskt. USA såg till att Ho Chi Minh endast fick
makten över norra Vietnam. Amerikas president John F Kennedy sände amerikansk militär till
södra Vietnam. De stödde den vietnamesiska presidenten Diem.
Efter ett tag kom läget att förvärras. En gerillarörelse som hette FNL bekämpade Diem. USA blev
tvungna att sända fler militärer om Diem skulle kunna ha kontroll över södra Vietnam.
Lyndon B Johnson efterträdde Kennedy som mördades 1963. President Johnson valde att sända
fler militärer till Vietnam. Under Kennedys tid fanns det 19 000 amerikanska soldater där. 1968
hade det ökat till 500 000. Från och med 1965 hade USA också börjat fälla bomber över
Nordvietnam.
Även Vietnamkriget var en del av motsättningen mellan öst och väst. USA ville förhindra att
kommunismen skulle sprida sig. Men den här gången mötte USA motstånd från sin egen
befolkning.
Över hela USA uppstod protester mot kriget. Många amerikaner brände sina inkallelseorder och en
del lämnade landet. Även i många andra länder var kritiken mot USA:s ingripande stor.
Nixon blir president
1968 blev Richard Nixon president i USA.
Han insåg att USA inte kunde vinna kriget i Vietnam. Amerikanska soldater började skickas hem.
1975 enades hela Vietnam under Ho Chi Minh.
Men redan 1974 hade Nixon avgått som president. Det hängde ihop med att Nixon kände till att det
hade gjorts inbrott hos hans politiska motståndare inför valet 1972. Han vägrade att lämna ut
information om detta och tvingades avgå istället. Händelsen kallas Watergateskandalen.
Kinas väg
1949 tog kommunisterna i Kina makten under Mao Zedongs ledning. Det stärkte Sovjets ställning i
kampen mot USA. Sovjet hade nu ytterligare en bundsförvant.
Det stora språnget
Mao Zedong försökte förvandla Kina till en kommunistisk stat. Det privata ägandet skulle bytas ut
mot ett gemensamt statligt ägande.
Till en början fick Kina teknisk hjälp av Sovjetunionen. Men när Kina inte utvecklades som Mao
tänkt, så skickade han hem alla ryssar.
Istället försökte han göra förändringarna helt på egen hand. På 1950-talet inledde han ”det stora
språnget”. Det innebar att det överallt skulle bildas folkkommuner som skulle klara av den egna
försörjningen helt själv.
Försöket misslyckades. Samtidigt blev det missväxt två år i rad. Det ledde till en stor svältkatastrof.
Man räknar med att så många som 30 miljoner kan ha dött.
Kulturrevolutionen
1966 startade kulturrevolutionen. Det var en revolution mot allt som inte uppfattades som
kommunistiskt. Allt sådant skulle rensas ut ur samhället.
Unga kommunister som kallades rödgardister tvingade –ut- läkare, lärare, företagsledare och
andra ut att arbeta på risfälten. De slog sönder föremål som uppfattades som lyxartiklar i
människors hem.
De attackerade även ryssar som stod vakt vid Amurfloden i Manchuriet. Den konflikt som Kina
hade med Sovjetunionen sedan tidigare kom nu att förstärkas ytterligare. De två stora
kommunistiska länderna drog inte längre åt samma håll.
Kina och USA
Förhållandet mellan USA och Kina hade varit dåligt ända sedan Kina blev kommunistiskt. Men i
början av 1970-talet förändrades detta.
Ett historiskt möte mellan Mao och Nixon ägde rum 1972 i Peking. USA kom att erkänna
kommunistregimen som Kinas rätta styre. Tidigare hade USA stött kommunisternas motståndare,
nationalisterna.
Kina vände sig därmed inte endast bort från Sovjet. utan de kom också att närma sig USA.
Deng Xiaoping
Mao avled 1976. 1978 blev Deng Xiaoping landets nye ledare.
Deng Xiaoping kom att förändra Kina. Han genomförde en modernisering av landet.
Han kom att förändra ekonomin i landet. Ekonomin blev inte renodlat kommunistisk, utan
anpassades till den västerländska ekonomin. Priserna styrdes av efterfrågan på varorna och
bönder fick ha privata jordbruk.
Deng Xiaoping lät också importera västerländsk teknik.
Under 1980-talet erbjöds utländska företag billig arbetskraft och låg skatt i Kina.
Detta ledde till att Kinas ekonomi förbättrades. Samtidigt ledde det också till en del problem.
Arbetslösheten ökade och många fick ta jobb i staden. För att kunna flytta in till städerna tvingades
de lämna kvar sina barn på landsbygden hos sina mor- och farföräldrar.
Leonid Brezjnev
I Sovjetunionen fanns hela tiden en kamp om makten. 1964 avsattes Chrusjtjov. Leonid Brezjnev
blev den nye ledaren.
Även under Brezjnevs tid tilläts ingen öppen kritik mot styret. När den ryske författaren Alexander
Solzjenitsyn fick Nobelpriset i litteratur fick han inte resa till Stockholm för att ta emot priset. Han
ansågs skriva för kritiskt om det sovjetiska samhället. 1974 landsförvisades han från Sovjet.
1979 invaderade Sovjet Afghanistan för att skydda den kommunistiska ledningen i landet mot
muslimska attacker.
Det blev aldrig krig
Trots att världen under en lång tid var uppdelat mellan väst och öst, så blev det aldrig något krig
mellan de båda sidorna. USA och Sovjetunionen kallades ofta för världens två supermakter och de
hade båda tillgång till enorma militära resurser.
Det rådde en terrorbalans mellan den västliga försvarsalliansen NATO och den sovjetiska
försvarsalliansen Warszawapakten.
Båda sidor hade atombomber och vätebomber. Det låg i båda sidors intresse att begränsa denna
utveckling. Det kostade USA och Sovjetunionen ofantliga summor att kapprusta.
Därför inleddes samtal om nedrustning. 1972 slöts ett första avtal om att begränsa antal robotar.
Avtalet kallades SALT 1 och kom att följas av fler. Rädslan för att tredje världskrig skulle bryta ut
var alltför stort.
Den sovjetiska ekonomin
En stor skillnad mellan USA och Sovjetunionen var ekonomin.
USA:s ekonomi drevs av konkurrens mellan privata företag. Sovjetunionens ekonomi byggde på
gemensamt ägande som staten styrde över.
Den sovjetiska planekonomin var inte lika framgångsrik som den amerikanska marknadsekonomin.
På 1970-talet blev det tydligt. 1974 fanns det 20 gånger fler datorer i USA än i Sovjet. Mellan åren
1970-1975 femdubblades landets skulder bland annat för att de tvingades att importera spannmål
från USA och Kanada för sin överlevnad.
Ekonomin ledde slutligen till Sovjetunionens sammanbrott.
Eftertankar
Tiden efter det andra världskriget och fram till Sovjetunionens fall brukar kallas för det kalla kriget.
Det hänger ihop med den motsättning som fanns mellan USA och Sovjetunionen under denna tid.
Under samma period bildades FN och EU och dessutom utvecklades SALT-avtalen. Men perioden
brukar trots det inte kallas för fredens framväxt eller något liknande.
Namn på tidsperioder är oftast något skapat i efterhand för att få ett helhetsgrepp över tiden.
Tidsindelningar och namn på dessa hjälper oss att komma ihåg och att dela in det förflutna på ett
bra sätt. Samtidigt förenklar tidsperioderna verkligheten. Efterkrigstiden bestod inte endast av
kylslagna konflikter, utan även av betydelsefulla fredssträvanden.
Vietnam- och Koreakriget, samt Kubakrisen är några av de största konflikterna under det kalla
krigets tid där USA och Sovjetunionen stödde motsatta sidor. Men konflikter fanns inte endast
mellan länder och supermakter på denna tid. De fanns också inom länderna själva.
I USA bedrev Joseph McChartys hetsjakt på människor han misstänkte var kommunister under
1950-talet. USA:s afroamerikanska befolkning diskriminerades. Det växte fram en
medborgarrörelse under Martin Luther King. När han mördades 1968 utbröt stora upplopp i flera
amerikanska städer.
I Sovjetunionen kom miljontals sovjetiska medborgare att skickas till arbetsläger eller mördas
under Stalins ledning. Minsta misstanken om förräderi kunde leda till döden. Stalins utrensningar
har med tiden börjat jämföras allt mer med de illdåd som judarna fick uppleva under Förintelsen.
På den svenska regeringens uppdrag har Levande Forum för historia fått arbeta fram ett material
till skolor om Kommunistiska regimers brott mot mänskligheten dit bland annat Stalins utrensningar
medräknas. Några år tidigare fick samma myndighet uppdraget av regeringen att arbeta fram ett
material om Förintelsen.
Även det kommunistiska Kina har under Mao Zedongs ledning begått brott mot mänskligheten. Det
stora språnget 1958 och kulturrevolutionen under 1960-talet drabbade oerhört många människor.