Årsrapport 2012 Mindre avloppsreningsverk Laholms kommun

Knäred Öringe

Laholm 2013-02-27

Hishult Kornhult Skogaby Mästocka

Martina Eriksson Laholmsbuktens VA

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Laholms kommun 2012

I Laholms kommun finns 9 stycken avloppsreningsverk. Avloppsreningsverken drivs av Laholmsbuktens VA. Sex av dessa är små anläggningar som är belägna i kommunens mindre samhällen Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka. Antalet anslutna personekvivalenter till dessa reningsverk är mindre än 2000 per verk, vilket medför att anläggningarna klassas som C- eller U-anläggningar i miljölagstiftningen. Kontroll av det behandlade avloppsvattnet sker enligt gällande lagstiftning. Ett provtagningsprogram tas fram för varje verk, och revideras inför varje årsskifte. Prover tas på inkommande och utgående avloppsvatten och analyserades under 2012 av Alcontrol i Linköping.

Inget gränsvärde har överskridits under 2012. Det har skett överskridande av riktvärden under 2012.

Överskridandena gäller följande verk:  Knäreds avloppsreningsverk Kvartal 1 överskridande av P-tot Kvartal 2 överskridande av P-tot Kvartal 4 överskridande av P-tot   Hishults avloppsreningsverk Kvartal 2 överskridande av BOD Öringe avloppsreningsverk Kvartal 3 överskridande av P-tot  Skogaby avloppsreningsverk Kvartal 1 överskridande av P-tot Kvartal 2 överskridande av BOD och P-tot Kvartal 3 överskridande av BOD och P-tot Kvartal 4 överskridande av P-tot

Totala utsläpp från samtliga sex mindre reningsverk 2012:

(med undantag från Kornhults avloppsreningsverk) BOD 7 : COD cr : Tot-P: Tot-N: 1,70 ton 9,08 ton 0,21 ton 4,53 ton I tabell 1 visas en sammanställning för varje reningsverk över flöde, utsläpp till recipienten i kg, antal personekvivalenter som belastat verken baserat på inkommande mängd BOD 7 samt ett beräknat jämförelsevärde över hur mycket varje ansluten person släpper ut.

I tabell 2 visas en sammanställning över slammängder som är transporterade från de mindre avloppsreningsverken till slambehandlingen på Ängstorps avloppsreningsverk. Tabell 1: Statistik från mindre avloppsreningsverk i Laholms kommun 2012.

Sammanställning av utsläpp till recipient från mindre avloppsreningsverk i Laholms kommun år 2012 Reningsverk Parameter Utg Halt (mg/l) Ink Flöde (m 3 ) Totalt UT (kg) Anslutna personer Antal PE (70g/p, d)

Knäred Hishult Skogaby Öringe BOD COD P-tot N-tot BOD 7 COD cr P-tot N-tot 7 cr BOD 7 COD cr P-tot N-tot BOD 7 COD cr P-tot N-tot 16 16 127 3,7 24 5,4 39 0,8 6,4 6,5 36 0,6 23 13 52 2,0 162678 36104 6729 13610 1055 5802 96 3721 458 1893 74 570 109 853 25 162 73 527 10 67 1138 332 - - 1206 187 78 12 Kornhult Mästocka BOD 7 COD cr P-tot N-tot BOD 7 COD cr P-tot N-tot - - - - 1,5 15 1,8 9,1 1825 596 - - - - 0,9 8,9 0,5 6,9 - - 12 12 Tabell 2: Slammängder som transporterats till Ängstorps avloppsreningsverk från de mindre avlopsreningsverken i Laholms kommun 2012

ARV

Slam m 3

Knäred

1364

Hishult

211

Skogaby

136

Öringe

0

Kornhult

35

Mästocka

25 Nedan följer kortare sammanställningar från respektive avloppsreningsverk med några kommentarer. Samtliga analysresultat för 2012 för de mindre avloppsreningsverken återfinns under beskrivningen av respektive avloppsreningsverk. Laholmsbuktens VA 2013-02-27 Martina Eriksson

Knäreds avloppsreningsverk

Knäreds avloppsreningsverk behandlar avloppsvattnet mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Recipient för verket är Lagan.

Dimensionering:

1500 pe.

Aktuell belastning:

1206 pe. (beräknat på 70g BOD 7 /person och dygn).

Utsläppskrav:

Miljö- och byggnadsnämndens beslut, 1998-04-29, riktvärde, medelvärde/kvartal. BOD 7 10 mg/l P-tot 0,3 mg/l

Flöden:

Det genomsnittliga dygnsflödet 2012 var 446 m3/dygn.

Ledningsnät:

Duplikat ledningsnät

Fastighetsbeteckning:

Knäred 15:1

Huvudbransch och tillhörande kod enligt miljöbalken:

Rening av avloppsvatten, C anläggning, 90.20

Kontaktperson

Anders Svensson drifttekniker ytterverk [email protected] Mob. 0703-00 71 70

Verksamhetsområde

Verket är beläget utmed Industrivägen i Knäred. I Knäred finns 8 pumpstationer som pumpar avloppsvatten till reningsverket. Reningsverket belastas främst av hushållsspillvatten, men även en del industrier så som Heléns rör och KWA.

Processbeskrivning

Verket är ombyggt 1973 till biologisk och kemisk rening och tar emot avloppsvatten från Knäreds samhälle. På inkommande ledning monterades en bräddavloppsmätare 1998. 1991 monterades ett rensgaller, 2006 installerades en grovrenstvätt. Detta var en följd av deponi förbud av organsikt avfall. Grovrenset förbränns och blir till ny energi. Den biologiska behandlingen syftar till att reducera organiskt material. Avskiljning av fosfor sker kemiskt genom tillsats av aluminiumklorid vid det kemiska steget (efterfällning). Slammet transporteras till Ängstorps ARV för rötning och avvattning.

Kemikaliehantering

På verket används PAX15 som fällningskemikalie. 8588kg PAX15 har använts under året.

Drifttillsyn

Tillsyn av verket sker på vardagar. Då sker okulär bedömning samt journalföring av flöde, pumptid m.m.

Driftövervakning/Larmhantering

Via drift- och övervakningssystemet är det möjligt att se reningsverkets status och funktion. Larm skickas till drift- och övervakningssystemet samt den som har beredskap.

Provtagning

Provtagning sker normalt av drifttekniker åtta gånger per år för både inkommande och utgående. Prov tas med flödesstyrd provtagare och skickas sedan iväg för analys till ackrediterat laboratorium.

Utsläpp

Luft Utsläppen till luft består av ventilationsluft från lokaler, processluft från behandlingsbassänger och processlokaler. Processluften kan ge upphov till luktspridning i omgivningen. Avfall Vid anläggningen uppkommer följande restprodukter och avfall    Tvättad och torkad grovrens Hushållsavfall Spillolja Buller Buller från verksamheten kommer från ett antal takfläktar, från luftintag till blåsmaskinrum samt från transporter inom, till och från anläggningen. Bild 1 Processchema Knäreds avloppsreningsverk Kemsteg Biosteg Slamoxid Avvattning Recipient INLOPP P1 Galler P2 FÖRBRÄNNING Luftning Sedimentering Flockning Sedimentering Slam till Ängstorp FÖRTJOCKNING

P: Provtagare

P1 inkommande P2 utgående

Tabell 3. Provtagning Knäreds avloppsreningsverk 2012

COD Cr Inkommande Datum

2012-01-24 2012-03-13

Kvartal 1

2012-05-02 2012-06-12

Kvartal 2

2012-08-07 2012-09-11

Kvartal 3

2012-10-23 2012-12-18

Kvartal 4 COD Cr BOD 7 Tot-N Tot-P COD Cr BOD 7 Tot-N Tot-P

mg/l 74 150 mg/l 39 67 mg/l 14 31 mg/l 1,4 3,2 mg/l 37 31 mg/l 11 4,3 mg/l 13 21

Q

mg/l 0,73 0,46 m 3 /dygn 1118 435 112 600 500 550 180 620 400 320 240 53 230 180 205 460 360 410 83 96 23 120 89 105 91 93 92 86 50 2,3 12 9,9 11 11 9,0 10 9,4 5,6 34 41 31 36 <30 30 30 44 <30 7,7 7,1 4,6 5,9 <3 3,2 3,2 8,7 <3 17 37 24 31 30 27 29 16 15 0,60 0,41 0,29 0,35 0,17 0,46 0,32 2,0 0,22 777 259 329 294 319 254 287 518 465 280 89,5 68 7,5 44 8,7 16 1,11 492

Min Max Årsmedel tot-Q (m³) kg/år

74 620 336 162678 39 460 189 14 120 72 1,4 12 7,7 30 44 36 3,2 11 6,5 13 37 23 0,17 2,0 0,6 254 1118 462 54578 30807 11672 1251 5802 1055 3721 96

Reduktion Slam (m³)

1364

p.e.

1206 För kvartal 1, 2 och 4 har fosfor överskridit riktvärdet. Under kvartal 1 uppstod problem då fällningskemikalien sedimenterat i tankarna och blivit så tjockt att det var svårt att pumpa. Åtgärder som gjordes var, tömning och rengöring av båda tankarna där fällningskemikalier förvaras. Under kvartal två gjordes försök för att trimma in doseringen och minska användningen av fällningskemikalie, vilket tyvärr resulterade i överskridande. För kvartal 4 överskreds riktvärdet på grund av haveri av doserpump för fällningskemikalie, vilket åtgärdades direkt. Som åtgärd kommer vi att utöka den interna provtagningen för att säkerställa en stabilare drift och ge bättre möjligheter att snabbt sätta in åtgärder. Övriga analysresultat ligger under gällande riktvärde. I tabell 4 nedan redovisas statistik från de senaste sex åren gällande inkommande flöden samt utsläppsvärden och slammängder. Tabell 4. Statistik Knäreds avloppsreningsverk

Utgående avloppsvatten

89 97 68 92

BOD 7 Tot-N Tot-P Utgående Slam År

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Medel

mg/l 15 15 21 15 30 36

22

mg/l 3,2 1,9 2,7 3,6 4,0 6,5

3,7

mg/l 17 15 20 24 23 23

20

mg/l 0,27 0,20 0,08 0,10 0,21 0,60

0,2 Q

m 3 /dygn 438 394 273 390 482 446

404

m3 1177 1466 1283 828 1473 1364

1265

Hishult avloppsreningsverk

Hishults avloppsreningsverk behandlar avloppsvattnet mekaniskt och biologiskt. Recipient för verket är Smedjeån.

Dimensionering:

500 pe.

Aktuell belastning

: 187 pe. (beräknat på 70g BOD 7 /person och dygn).

Utsläppskrav

: Miljö- och byggnadsnämndens beslut, 1998-04-29, riktvärde, medelvärde/kvartal. BOD7 15 mg/l P-tot 5 mg/l

Flöden:

Det genomsnittliga dygnsflödet 2012 var 99 m3/dygn.

Ledningsnät:

Duplikat ledningsnät.

Fastighetsbeteckning:

Hishult 2:40

Huvudbransch och tillhörande kod enligt miljöbalken:

Rening av avloppsvatten, C anläggning, 90.20

Kontaktperson

Anders Svensson drifttekniker ytterverk [email protected] Mob. 0703-00 71 70

Verksamhetsområde

Reningsverket ligger väster om samhället Hishult och renar spillvatten från mestadels hushåll men även ett fåtal industrier, två gästgiverier samt skola och ålderdomshem. En mindre del av spillvattnet från den norra delen av samhället leds till verket med hjälp av en pumpstation, merparten avleds med självfall. Recipienten utgörs av Smedjeån, som anses känslig på grund av förekomst av lax och laxöring och är klassat som riksintresse för fritidsfiske.

Processbeskrivning

Mekanisk rening sker med ett maskinrensat rensgaller från 1994. Renset tvättas och pressas och skickas sedan till sopförbränning i Halmstad. Grovrenstvätten och mottrycksskruven installerades 2006. Vattnet leds sedan till den biologiska reningen som sker i en ringkanal. Detta är en typ av aktivslamanläggning där vattnet luftas med hjälp av en passavant. Organiskt material oxideras här och BOD reduceras med 90 %. Delar av flödet i ringkanalen leds in i en slamficka, då vattnet här är stillastående kommer slam att sedimentera och pumpas sedan vidare till slamtornet. I slamtornet avvattnas slammet delvis. När slamtornet är fullt körs slammet till Ängstorps slambehandling. Detta sker på vintern med en till två månaders mellanrum, medan på sommaren med ungefär två veckors mellanrum beroende på temperatur. När nivån i ringkanalen är uppnådd stannar passavanten under 80 minuter, nu kommer slammet att sedimentera och när tiden gått pumpas klarvattenfasen vidare till polerdammen för att avskilja ytterligare suspenderat material. Utloppet från polerdammen ligger ungefär 20

meter från Smedjeån. Polerdammen töms en gång per år för att undvika luktproblem och då har ett hundratal kubikmeter slam sedimenterat.

Kemikaliehantering

Inga kemikalier används vid reningen på verket.

Drifttillsyn

Två till tre gånger i veckan sker tillsyn av verket. Då sker okulär bedömning samt journalföring av flöde, pumptid m.m.

Driftövervakning/Larmhantering

Via drift- och övervakningssystemet är det möjligt att se den mekaniska reningen. Larm skickas till drift- och övervakningssystemet samt den som har beredskap, larm finns för motorskydd och hög nivå ringkanal.

Provtagning

Provtagning sker normalt av drifttekniker åtta gånger per år för både inkommande och utgående. Prov tas med portabel provtagare från morgon dag ett till morgon dag två och skickas sedan iväg för analys till ackrediterat laboratorium.

Utsläpp

Luft Utsläppen till luft består av ventilationsluft från lokaler, processluft från behandlingsbassänger och processlokaler. Processluften kan ge upphov till luktspridning i omgivningen. Uppvärmning sker med direktverkande el. Avfall Vid anläggningen uppkommer följande restprodukter och avfall    Tvättad och torkad grovrens Hushållsavfall Spillolja Buller Buller från verksamheten kommer från ett antal takfläktar samt från transporter till och från anläggningen.

Bild 2 Processchema Hishults avloppsreningsverk INLOPP P1 MONO SCREEN RINGKANAL Polerdamm P2 Recipient FÖRBRÄNNING Slam till Ängstorp FÖRTJOCKNING

P: Provtagare

P1 inkommande P2 utgående Tabell 5. Provtagning Hishults avloppsreningsverk 2012

Inkommande Utgående Datum

2012-01-17 2012-03-20

Kvartal 1

2012-04-17 2012-06-06

Kvartal 2

2012-08-07 2012-09-11

Kvartal 3

2012-10-16 2012-12-11

Kvartal 4 COD Cr BOD 7 Tot-N Tot-P COD Cr BOD 7 Tot-N Tot-P

mg/l 360 120 mg/l 160 48 mg/l 26 20 mg/l 6,3 2,1 mg/l 44 53 mg/l 13 11 mg/l 16 18

Q

mg/l 1,6 1,9 m 3 /dygn 121 85 240 150 220 185 380 540 460 83 820 104 80 92 86 140 160 150 41 340 452 191 44

Min Max Årsmedel

83 820 334 41 340 133

tot-Q (m³) kg/år Reduktion Slam (m³)

36104 12063 211 4788 20 68 41 1480

p.e.

187 23 37 44 41 61 52 57 20 68 4,2 4,1 5,1 4,6 6,2 8,8 7,5 2 11 6,5 2 11 5,7 206 49 61 69 65 30 <30 23 36 74 55 30 74 52 1893 84 12 14 18 16 <3 3,7 2,6 8,1 21 15 3,7 21 13 458 90 17 21 20 21 7,4 9,9 8,7 13 21 17 7,4 21 16 570 61 1,8 2,5 1,9 2,2 1,9 2,2 2,1 1,6 2,7 2,2 1,6 2,7 2,0 74 64 103 91 87 89 96 60 78 90 65 78 60 121 87

Halten BOD 7 har överskridits för kvartal 2. Som åtgärd kommer ringkanalen att tömmas ner för kontroll och slammet kommer att köras till Ängstorps reningsverk. Övriga analysresultat ligger under gällande riktvärde. Ombyggnad av reningsverket är planerad och upphandling pågår. I tabell 6 nedan redovisas statistik från de senaste sex åren gällande inkommande flöden samt utsläppsvärden och slammängder. Tabell 6. Statistik Hishults avloppsreningsverk

Utgående avloppsvatten COD Cr BOD 7 Tot-N Tot-P Slam År

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Medel

mg/l 58 79 83 82 35 52

65

mg/l 13 19 24 16 5,7 13

15

mg/l 19 22 27 32 15 16

22

mg/l 2,2 2,90 3,7 3,80 1,7 2,0

2,7 Q

m 3 /dygn 181 89 56 70 97 99

99

m3 273 455 495 231 188 211

309

Skogaby avloppsreningsverk

Skogaby avloppsreningsverk behandlar avloppsvattnet mekaniskt och biologiskt. Recipient för verket är Lagan.

Dimensionering:

200 pe.

Aktuell belastning:

78 pe. (beräknat på 70g BOD 7 /person och dygn).

Utsläppskrav:

Miljö- och byggnadsnämndens beslut, 1996-01-01, riktvärde, medelvärde/kvartal. BOD7 10 mg/l P-tot 2 mg/l

Flöden:

Det genomsnittliga dygnsflödet 2011 var 18 m3/dygn.

Ledningsnät:

Duplikat ledningsnät

Fastighetsbeteckning:

Kattarp 4:2

Huvudbransch och tillhörande kod enligt miljöbalken:

Rening av avloppsvatten, U anläggning, 90.20

Kontaktperson

Anders Svensson drifttekniker Knäred [email protected] Mob. 0703-00 71 70

Verksamhetsområde

Avloppsreningsverket är beläget 300m söder om samhället Skogaby och renar spillvatten från mestadels hushåll men även ett fåtal industrier. Allt spillvatten avleds med självfall till reningsverket. Efter rening och markinfiltration är recipienten Lagan.

Processbeskrivning

Mekanisk rening sker med ett maskinrensat rensgaller. Renset tvättas och pressas och skickas sedan till sopförbränning i Halmstad. Sedan pumpas vattnet vidare till en aktivslamanläggning som består av en luftad bassäng följt av en sedimenteringsbassäng. I den luftade bassängen oxideras organiskt material och BOD reduceras med drygt 95 %. Från sedimenteringsbassängen pumpas returslam till den luftade bassängen och överskottsslam till ett öppet slamlager. Från slamlagret kan klarvattenfasen rinna tillbaka i inloppsrännan. Slamlagret töms ungefär med en till två månaders mellanrum på vintern och med som minst 10 dagars mellanrum på sommaren beroende på temperatur. Slammet körs då till Ängstorps slambehandling. Klarvattenfasen från sedimentationsbassängen pumpas sedan in till ett sandfilter som används som ett polersteg för att avskilja ytterligare suspenderat material. Sanden som används i filtret är specialbeställd för att få bästa avskiljningen av partiklar. Filtret genomsköljs med avloppsvatten från biosteget och efterhand som det sätts igen blir genomsläppligheten sämre och till slut kommer vatten nivån att stiga och vid en viss nivå kommer backspolning av filtret att ske. Materialet som avskiljs pumpas tillbaka till slamlagret och det renade vattnet går

vidare till en brunn på gårdsplanen. Brunnen används som ett förråd då detta vatten används för backspolning av filtret, övrigt vatten går vidare till en sandbädd via en mätstation där flödet mäts. I sandbädden finns tre perforerade rör som leder vattnet ut i biodammen. Från biodammen går vattnet sedan till en markinfiltration och perkolerar till grundvatten. Markinfiltrationen har en yta på 1000m3 som bland annat är beväxt med bladvass. Sandbädden byts ungefär vart femte år. Från början var det tänkt att biodammen skulle ha växtlighet och försök gjordes men växterna tog sig inte. Idag är dammen helt utan inplanterade växter, men däremot finns mycket alger under sommaren.

Kemikaliehantering

Inga kemikalier används vid reningen på verket.

Drifttillsyn

Två till tre gånger i veckan sker tillsyn av verket. Då sker okulär bedömning samt journalföring av flöde, pumptid m.m.

Driftövervakning/Larmhantering

Larm uppkommer internt för motorskydd och hög nivå. Det finns ingen radio- eller telekommunikation från verket och därför inte heller några utgående larm.

Provtagning

Provtagning sker normalt av drifttekniker åtta gånger per år för både inkommande och utgående. Prov tas med portabel provtagare från morgon dag ett till morgon dag två och skickas sedan iväg för analys. Utgående prov har tagits i brunn innan infiltrationssteget. Bild 3 Processchema Skogaby avloppsreningsverk

Tabell 7. Provtagning Skogaby avloppsreningsverk 2012

COD Cr Inkommande Datum

2012-01-24 2012-03-13

Kvartal 1

2012-05-02 2012-06-12

Kvartal 2

2012-07-31 2012-09-11

Kvartal 3

2012-10-23 2012-12-18

COD Cr BOD 7 Tot-N Tot-P COD Cr BOD 7 Tot-N Tot-P

mg/l 890 780 mg/l 520 390 mg/l 140 120 mg/l 17 13 mg/l <30 48 mg/l 3,9 7,5 mg/l 29 37

Q

mg/l 4,8 5,3 m 3 /dygn 24 22 835 470 270 370 550 810 680 1000 300 455 270 140 205 260 400 330 270 130 130 110 110 110 120 110 115 150 110

Kvartal 4

650 200 130 14 69 8,5 26 2,9 18

Min Max

270 1000 130 520 110 150 8,6 17 48 240 3,9 46 11 37 2,2 5,3 12 24

Årsmedel tot-Q (m³) kg/år Reduktion

634 6729 4265 298 2002 121 816 13 85 127 853 16 109 24 162 3,7 25 18 80 95 80 71

Slam (m³)

136

p.e.

78 Riktvärdet för fosfor har överskridits varje kvartal. Försök har gjorts med fällning av fosfor med PAX-15. En fast installation för dosering kommer att sättas upp under 2013. Riktvärdet för BOD 7 har överskridits kvartal två och tre. Anledningen är driftstörning på sandfiltret. Åtgärder är genomförda då en kompressor bytts ut. Övriga analysresultat ligger under gällande riktvärde. I tabell 8 nedan redovisas statistik från de senaste sex åren gällande inkommande flöden samt utsläppsvärden och slammängder. Tabell 8. Statistik Skogaby avloppsreningsverk

Utgående avloppsvatten

15 8,6 10 9,3 13 12 13 17 11 32 170 240 205 82 210 146 76 61 5,7 30 16 23 9,1 46 28 8,0 8,9 33 19 21 20 11 24 18 18 34 5,1 3,9 3,3 3,6 3,0 3,7 3,4 2,2 3,5 23 12 18 15 18 15 17 15 20

BOD 7 Tot-N Tot-P Utgående Slam År

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Medel

mg/l - - - - - 127

-

mg/l 8,7 8 25 11 21 16

15

mg/l 18 15 27 32 23 24

23

mg/l 5,0 4,0 6,0 5,7 4,1 3,7

4,8 Q

m 3 /dygn 22 17 11 21 22 18

19

m3 228 124 166 158 188 136

167

Öringe avloppsreningsverk

Öringe avloppsreningsverk behandlar avloppsvattnet biologiskt. Recipient för verket är Brostorpsån.

Dimensionering:

300 pe.

Aktuell belastning:

12 pe. (beräknat på 70g BOD 7 /person och dygn).

Utsläppskrav:

Miljö- och byggnadsnämndens beslut, riktvärde, medelvärde/kvartal. BOD7 10 mg/l P-tot 2 mg/l

Flöden:

Ingen flödesmätning finns på verket. Flödet ut från den kommunala tryckstegringsstationen var 13 610 m 3 under 2012, vilket motsvarar 37 m 3 /dygn.

Ledningsnät:

Duplikat ledningsnät finns i Öringe samhälle.

Fastighetsbeteckning:

Öringe 6:3

Huvudbransch och tillhörande kod enligt miljöbalken:

Rening av avloppsvatten, C anläggning, 90.20

Kontaktperson

Anders Svensson, drifttekniker ytterverk [email protected] Mob.0703-00 71 70

Verksamhetsområde

Öringe reningsverk byggdes 1969 och är beläget ca 1 km söder om Öringe samhälle och renar i stort sett enbart avloppsvatten från hushåll och en mindre skola. Spillvatten leds till reningsverket med självfall. Recipient är Brostorpsån som ligger ungefär 40 meter bort från biodammarna. Flödet i Brostorpsån varierar kraftigt beroende på väderlek. Från Brostorpsån rinner vattnet ytterligare 5 km innan det mynnar i Laholmsbukten.

Processbeskrivning

Öringe reningsverk består av två biodammar med en total area av 4500m 2 . Ytan på den första dammen är 2400m 2 och för den andra dammen 2100m 2 . Från samhället kommer spillvattnet till en inloppsbrunn, vilken är utformad med avstängningsluckor för att kunna dirigera vattnet dels till damm 1 och dels till damm 2. Vid normal drift leds vattnet till damm 1. När vattenytan i damm 1 nått en höjd av ca en meter över dammens botten leds vattnet över ett skibord och fyller även damm 2 till en nivå av ca en meter över botten. Vattennivån i damm 2 bestäms av ett skibord i utloppsbrunnen. Dammarnas botten har utformats plan, samt botten i damm 1 ligger 1.10 meter lägre än i damm 2. Vattendjupet är normalt 1.0 meter och bestäms av skibord mellan dammarna och vid utloppsledningen. Anläggningen är utformad så att dammarna var för sig kan tas ur drift för underhåll eller slamborttagning. Dammarna kan tömmas var för sig genom att ventiler vid skiborden öppnas. Det finns ingen mekanisk rening, trots detta har man inte problem med material som flyter i dammarna.

De två dammarna är delvis beväxta. Sedan de byggdes har dammarna aldrig tömts eller på något vis rensats då drifttekniker har gjort bedömningen att det inte finns behov för detta. Från början har vattendjupet varit ungefär en meter. År 2008 gjordes ett examensarbete för kommunen då vattendjupet 75-80cm uppmättes. Efter biodammarna innan utloppsbrunnen finns möjlighet att desinficera i en klorkontaktbassäng.

Kemikaliehantering

Inga kemikalier används vid reningen.

Drifttillsyn

En gång i veckan gör drifttekniker okulär bedömning av reningsverket. Ingen avskrivning sker då det inte finns någon sådan utrustning.

Driftövervakning/Larmhantering

Inga utgående larm finns.

Provtagning

Prover tas normalt av drifttekniker åtta gånger per år för både inkommande och utgående. Prover tas som stickprov någon gång under förmiddagen . Bild 4 Processchema Öringe avloppsreningsverk

Tabell 9. Provtagning Öringe avloppsreningsverk 2012

COD Cr Inkommande Datum

2012-01-17 2012-04-17

Kvartal 1

2012-03-20 2012-06-05

Kvartal 2

2012-07-31 2012-09-11

Kvartal 3

2012-10-16 2012-12-18

COD Cr BOD 7 Tot-N Tot-P COD Cr BOD 7 Tot-N Tot-P

mg/l <30 45 mg/l 6,4 13 mg/l 5,6 19 mg/l 0,37 1,4 mg/l <30 37 mg/l 3,1 6,6 mg/l 5,9 4,5

Q

mg/l 0,30 0,44 m 3 /dygn - -

30

45 70

58

34 68

51

<30 37

9,7

13 26

20

81 24

53

4,5 11

12

19 28

24

26 41

34

6,4 8,5

0,89

1,4 3,2

2,3

1,5 3,5

2,5

0,37 0,65

26

37

4,9

6,6

5,2

4,5 Inget prov i utgående

37

40

6,6

5,9

4,5

13 Inget prov i utgående

40

<30 41

5,9

<3 4,6

13

5,1 5,4

0,37

0,44

0,44

2,1

2,1

0,53 0,73

-

- -

-

- -

-

- -

Kvartal 4 37 7,8 7,5 0,51 41 4,6 5,25 0,63 - Min Max

34 70 4,5 81 5,6 41 0,37 3,5 37 41 3,1 6,6 4,5 13 0,3 2,1 - -

Årsmedel tot-Q (m³) kg/år Reduktion

50 13610 678 22 304 19 261 1,5 21 39 527 5,4 73 6,4 87 0,8 10 37 22 76 67 51

Slam (m³)

0

Utgående avloppsvatten p.e.

12 Riktvärde är överskridet gällande P-tot för kvartal 3. En utredning angående överföring av spillvatten från Öringe in till Ängstorps avloppsreningsverk kommer att påbörjas. För övrigt är samtliga analysresultat under gällande riktvärde. I tabell 10 nedan redovisas statistik från de senaste sex åren gällande inkommande flöden samt utsläppsvärden och slammängder. Tabell 10. Statistik Öringe avloppsreningsverk

BOD 7 Tot-N Tot-P Utgående Slam År

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Medel

mg/l - - - - - 39

39

mg/l 3 4,1 4,7 20,4 8,0 5,4

7,6

mg/l 3,5 4,7 4,8 10,9 5,9 6,4

6

mg/l 0,4 1,20 1,3 1,70 0,8 0,8

1,0 Q

m 3 /dygn 28 36 28 28 35 37

32

m3 0 0 0 0 0 0

0

Kornhult avloppsreningsverk

Kornhult avloppsreningsverk behandlar avloppsvattnet mekaniskt och biologiskt. Recipient för verket är Smedjeån.

Dimensionering:

125 pe

Aktuell belastning:

12 pe. (beräknat på 70g BOD 7 /person och dygn).

Utsläppskrav:

Miljö- och byggnadsnämndens beslut, riktvärde, medelvärde/kvartal. BOD7 10 mg/l P-tot 4 mg/l

Flöden:

Ingen flödesmätning finns på verket. Avsänkning gjordes för att kunna beräkna flödet utifrån pumptid och flödet var då 5m 3 /dygn.

Ledningsnät:

I samhället finns inte kommunalt ledningsnät för dagvatten. Uppskattningsvis är inte dagvatten kopplat till spillvattennätet.

Fastighetsbeteckning:

Kornhult 2:68

Huvudbransch och tillhörande kod enligt miljöbalken:

Rening av avloppsvatten, U anläggning

Kontaktperson

Anders Svensson, drifttekniker ytterverk [email protected] Mob.0703-00 71 70

Verksamhetsområde

Reningsverket är byggt 1985 och är beläget strax nordväst om Kornhults samhälle och renar spillvatten från enbart hushåll. Spillvatten från samhället leds med självfall fram till inkommande pumpstation som ligger ungefär 100 meter från verket. Pumpstationen lyfter sedan vattnet till en trekammarbrunn. Recipienten utgörs av Smedjeån, som anses känslig på grund av förekomst av lax och laxöring och är klassat som riksintresse för fritidsfiske.

Processbeskrivning

Från inkommande pumpstation pumpas vattnet till en trekammarbrunn för slamavskiljning. En gång per år under hösten sker slamtömning. Slammet körs då till Ängstorps slambehandling. Enligt drifttekniker klarar systemet en längre tid mellan slamtömningarna men eftersom grannar hade klagomål är detta en kompromiss från båda håll. Från tre kammar systemet rinner vattnet till en pumpsump med tre pumpar i som beskickar var sin markbädd. Från pumpsumpen pumpas vattnet ut i tre fördelningsbrunnar vilka har vars tre fördelningsrör som leder vattnet ut i bädden. Bädden består av tre identiska sektioner varav två används åt gången. Varje månad skiftar man bäddar som beskickas med vatten. Mellan de tre sektionerna finns en platonmatta. Bädden består i princip av tre lager. Överst ett lager av tvättad makadam, i detta lager löper fördelningsrören och makadamen fördelar vattnet ytterligare över bäddens yta. Nästa lager består av 80 cm betongsand och kan liknas vid ett sandfilter. Här filtreras vattnet och partiklar

fångas upp. De partiklar som fångas upp bildar en biofilm mellan och på sandkornen, mikroorganismerna i biofilmen kan här ta upp näringsämnen och bryta ned BOD, kväve och fosfor. Det sista lagret består av makadam och här löper uppsamlingsrör som ska leda vattnet till utloppsbrunnen. Men i utloppsbrunnen finns inget utgående flöde utan istället infiltrerar allt vatten genom marken och så har det gjort sedan 1993. Uppsamlingsrören har dragits upp ovanför markytan i båda ändar av bädden för luftning. Ovanför själva markbädden har man fyllt upp med 60 cm uppschaktat jordmaterial.

Kemikaliehantering

Inga kemikalier används vid reningen.

Drifttillsyn

En gång i veckan sker övervakning av reningsverket av drifttekniker.

Driftövervakning/Larmhantering

Larm för hög nivå finns för de tre fördelningsbrunnarna samt från inkommande pumpstation, larm finns även för utlöst motorskydd på de två pumparna i inkommande pumpstation.

Provtagning

Provtagning görs normalt av drifttekniker fyra gånger per år för inkommande, eftersom inget utgående vatten finns kan inte heller några prov tas här. Bild 5. Processchema Kornhult avloppsreningsverk

Tabell 11. Provtagning Kornhult avloppsreningsverk 2012

Inkommande Datum

2012-02-07

Kvartal 1

2012-05-08

Kvartal 2

2012-08-21

Kvartal 3

2012-11-27

Kvartal 4 Min Max Årsmedel tot-Q (m³) kg/år Reduktion Slam (m³) p.e. COD Cr BOD 7 Tot-N

mg/l 320

320

520

520

270

270

470

470

270 520 395 1825 721 35 12 mg/l 130

130

210

210

100

100

240

240

270 240 170 310 mg/l 79

79

150 166

150

86

86

48

48

48 150 91

Tot-P Q

mg/l 6,9

6,9

18 m 3 /dygn 10

-

-

18

9,8

9,8

6

6,0

6 18 10 18,6

-

-

-

-

-

- - 5

Mästocka avloppsreningsverk

Mästocka avloppsreningsverk behandlar avloppsvattnet mekaniskt och biologiskt. Recipient för verket är Bölarpsån.

Dimensionering:

90 pe

Aktuell belastning:

12 pe. (beräknat på 70g BOD 7 /person och dygn).

Utsläppskrav:

Miljö- och byggnadsnämndens beslut, riktvärde, medelvärde/kvartal. BOD7 10 mg/l P-tot 4 mg/l

Flöden:

Ingen flödesmätning finns på verket. Avsänkning gjordes för att kunna beräkna flödet utifrån pumptid och som ett medel för 2009 var flödet 1,1m 3 /dygn. Flödet ut från det kommunala vattenverket var 596 m 3 under 2012, vilket motsvarar 1,6m 3 /dygn.

Ledningsnät:

I samhället finns inte kommunalt ledningsnät för dagvatten. Uppskattningsvis är inte dagvatten kopplat till spillvattennätet.

Fastighetsbeteckning:

Mästocka 4:1

Huvudbransch och tillhörande kod enligt miljöbalken:

Rening av avloppsvatten, U anläggning

Kontaktperson

Anders Svensson, drifttekniker ytterverk [email protected] Mob.0703-00 71 70

Verksamhetsområde

Verket är byggt 1986 och är beläget söder om Mästocka samhälle och renar enbart spillvatten från hushåll. Allt spillvatten leds till verket av självfall. Recipienten för verket är Bölarpsån och så småningom Vessingeån och Brostorpsån vilken mynnar i Laholmsbukten.

Processbeskrivning

Inkommande spillvatten leds till en trekammarbrunn för slamavskiljning. En gång per år sker slamtömning och slammet körs då till Ängstorps slambehandling. Från trekammarbrunnen rinner vattnet till en pumpsump med tre pumpar som beskickar var sin markbädd. Från pumpsumpen pumpas vattnet ut i tre fördelningsbrunnar vilka har vars tre fördelningsrör som leder vattnet ut i bädden. Bädden består av tre identiska sektioner varav två används åt gången. Varje månad skiftar man bäddar som beskickas med vatten. Mellan de tre sektionerna finns en platonmatta. Bädden består i princip av tre lager. Överst ett lager av tvättad makadam, i detta lager löper fördelningsrören och makadamen fördelar vattnet ytterligare över bäddens yta. Nästa lager består av 80 cm sand och grus kan liknas vid ett sandfilter. Här filtrerar vattnet och partiklar fångas upp. De partiklar som fångas upp bildar en biofilm mellan och på sandkornen, mikroorganismerna i biofilmen kan här ta upp näringsämnen och bryta ned BOD, kväve och fosfor. Det sista lagret består av tvättad makadam och här löper uppsamlingsrör som leder

vattnet till utloppsbrunnen. Uppsamlingsrören har dragits upp ovanför markytan i båda ändar av bädden för luftning. Ovanför själva markbädden har man fyllt upp med 60 cm uppschaktat jordmaterial.

Kemikaliehantering

Inga kemikalier används vid reningen.

Drifttillsyn

En gång i veckan sker övervakning av reningsverket av drifttekniker.

Driftövervakning/Larmhantering

Inga utgående larm finns.

Provtagning

Provtagning sker normalt av drifttekniker fyra gånger per år både för inkommande och för utgående vatten. Bild 6. Processchema Mästocka avloppsreningsverk

Tabell 12. Provtagning Mästocka avloppsreningsverk 2012

Datum

2012-02-14

Kvartal 1

2012-05-15

Kvartal 2

2012-08-07

Kvartal 3

2012-11-27

COD Cr BOD 7 Tot-N Tot-P COD Cr BOD 7 Tot-N Tot-P

mg/l 1700 mg/l 560 mg/l 120 mg/l 14 mg/l <30 mg/l <3 mg/l 13

Q

mg/l 0,74 m 3 /dygn -

1700

740

740

870

870

1300

560

380

380

320

320

740

120

140

140

99

99

72

14

16

16

14

14

8,5

15

<30

15

<30

15

<30

1,5

<3

1,5

<3

1,5

<3

13

18

18

14

14

1,6

0,74

1,1

1,1

1,2

1,2

0,56

-

-

-

-

-

-

Kvartal 4 Min 1300

740

740

320

72

72

8,5

8,5

15

15

2

1,5

1,6

1,6

0,6

0,56

-

-

Max Årsmedel tot-Q (m³)

1700 1153 596 740 500 140 108 16 13 15 15 1,5 1,5 18 12 1,2 0,9 - 1,6

kg/år

687 298 64

Utgående avloppsvatten

7,8 8,9 0,9

Reduktion Slam (m³)

25 99 100 89 93

p.e.

12 Samtliga analysresultat ligger under gällande riktvärde. I tabell 13 nedan redovisas statistik från de senaste sex åren gällande inkommande flöden samt utsläppsvärden och slammängder. Tabell 13. Statistik Mästocka avloppsreningsverk 6,9 0,5

År

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Medel COD Cr

mg/l - - - 15 - 15

15 Inkommande BOD 7

mg/l 3 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5

1,8 Tot-N

mg/l 5,3 9,1 16,8 10 7,6 9,1

10 Tot-P

mg/l 0,48 1,80 3 1,10 0,8 1,8

1,5 Utgående Q

m 3 /dygn 1,6 2,9 1,9 1,1 1,3 1,6

2 Slam

m3 26 24 0 24 24 25

21