Transcript Tidiga insatser ger goda läsare Tidiga insatser ger goda läsare

Tidiga insatser ger goda läsare – ett
finländskt perspektiv
Svenska Dyslexiföreningens
utbildningskonferens
Stockholm 20-21.4.2012
Kristina Ström
Åbo Akademi
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
1
Bakgrund
B k
d
ƒ Finland – intressant land att studera för
forskare, beslutsfattare, skolledningg och lärare
ƒ Toppresultat i PISA och andra internationella
mätningar av elevers inlärningsresultat
ƒ Hög andel av elever i grundskolan som får
specialundervisning (23% in 2010)
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
2
I föreläsningen
fö lä i
behandlas
b h dl
ƒ Goda läsresultat
ƒ Tänkbara förklaringar
ƒ Specialundervisning och de tidiga
insatsernas betydelse
y
ƒ Utbildningspolitiska reformer
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
3
G d resultat
Goda
l i lä
läsning
i i Finland
Fi l d
ƒ Finländska 15-åringars resultat bland de
bästa i världen (Finland på 3:e plats efter
Shanghai och Korea i PISA 2009)
ƒ Trots något sämre resultat jämfört med
tidigare mätning (2000) är andelen
ungdomar med utmärkta kunskaper i
läsningg klart högre
g i Finland än i övriga
g
OECD-länder
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
4
G d resultat
Goda
lt t i lä
läsning
i ....
ƒ Variationen mellan individer och skolor
mindree i Finland
a än
ä i övriga
öv ga länder
ä e
ƒ Ungdomar med de svagaste prestationerna
i läsning (den femtedel med lägst poäng)
når upp till en god nivå i den internationella
jä fö l
jämförelsen
och
h höj
höjer därmed
dä
d det
d t
finländska medelvärdet
ƒ Denna grupp intressant – varför lyckas
pp till relativt ggoda resultat?
denna nå upp
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
5
G d resultat
Goda
l i lä
läsning
i ...
ƒ Skillnaderna mellan pojkar och flickor dock
storaa äve
sto
även i Finland
a
ƒ Bland svaga läsare var pojkarna i klar
majoritet – bland de goda läsarna var
flickorna i klar majoritet
ƒ Flickor mer intresserade av läsning, läser
mer på fritiden, läser mångsidigare texter –
effektivare strategianvändning – bättre
resultat
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
6
G d resultat
Goda
l i lä
läsning
i ...
ƒ Pojkars svaga resultat väcker oro
ƒ Svaga resultat – sämre förmåga att förstå
och använda sig av skriven text (även digital
text) - svårare att nå kunskaps- och
utbildningsmål – (definition av läsförmåga
”reading literacy” enligt PISA)
ƒ Hur fåå pojkarna intresserade av läsning?
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
7
Nå
Några
förklaringar
fö kl i
ƒ Relativt homogent samhälle där utbildning
värdesätts
äd ä
ƒ Likvärdig skola, ytterst få friskolor
ƒ Högutbildade lärare med professionell
autonomi
ƒ Nationell läroplan (grunder för kommunochh skolvisa
k l i läroplaner)
lä l
)
ƒ Tillit till lärarkompetens vid bedömning
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
8
Fl fö
Fler
förklaringar
kl i
...
ƒ Hemuppgifter dagligen från åk 1
ƒ Betyg ges tidigt (vanligen från åk 44, men
betyg redan i åk 1 vanliga)
ƒ God arbetsdisciplin (fokus på lärande)
ƒ Läraryrket (särskilt F-6) attraktivt yrke,
yrke
många sökande till lärarutbildning
ƒ Fokus i lärarutbildning på pedagogik och
ämneskunskap
p och ämnesdidaktik
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
9
Fl fö
Fler
förklaringar
kl i
...
ƒ Tillit till kontinuerlig, frekvent och
systematisk kartläggning och uppföljning
av elevers kunskapsnivå
ƒ Systematisk
S
k elevvårdsverksamhet
l åd
k
h
(elevhälsa)
ƒ Individuella planer för lärande
ƒ Specialundervisningen
S i l d i i
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
10
Specialundervisning
S i l d i i – fokus
f k ochh
förverkligande
ƒ Nästan en fjärdedel av alla elever (F
(F-9)
9) får
någon form av specialpedagogiskt stöd
(2009 10 dryga 23%) – detta benämns
(2009-10
”specialundervisning på deltid”
ƒ Kan
K organiseras påå olika
l k sätt
ä
(speciallärarstöd inne i klassrummet till
olika former av undervisning i smågrupp)
ƒ Inga
ga ut
utredningar/diagnoser
e
ga / ag ose krävs
ävs
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
11
S i l d i i ...
Specialundervisning
ƒ Därtill kommer de elever som har mer
omfattande
o
atta e oc
och kontinuerliga
o t ue ga stödbehov
stö be ov
(elever med någon form av diagnos;
vanligen medicinsk eller neuropsykiatrisk)
ƒ Elever med ”särskilt stöd”
ƒ Utgjorde 2010 dryga 8 % av alla elever i
grundskolan
ƒ Något över hälften i vanliga skolor
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
12
S i l d i i ...
Specialundervisning
ƒ Tidig identifiering av barn i risk att möta
svårigheter
svå
g ete (barnrådgivning,
(ba å g v g, daghem,
ag e ,
förskola, årskurs 1-2)
ƒ Omedelbart stöd (specialpedagogiskt
utbildad personal i daghem/förskola/skola)
ƒ Övergången
Ö
från förskola till skola
förbereds och följs upp
ƒ Mångprofessionellt elevvårds (-hälso)team
ansvarar för förverkligande och uppföljning
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
13
S i l d i i ...
Specialundervisning
ƒ Hellre ”ta tag i” omedelbart än ”vänta och
se
se”
ƒ Preventiv pedagogisk satsning
ƒ Syns
S
bl.a.
bl i att ca hälf
hälften av resursen för
fö
specialundervisning (på deltid) används för
årskurserna 1-3
ƒ Tyngdpunkt
y g p
på
p tal-,, läs- och skrivutvecklingg
inom den tidiga specialundervisningen (även
matematik allt vanligare)
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
14
S i l d i i ...
Specialundervisning
ƒ Merparten av resurserna används för stöd i
läsning
äs g och
oc sskrivning
v g i dee lägsta
ägsta årskurserna
å s u se a
(över 90% i årskurs 1)
ƒ Specialundervisning på deltid en
väletablerad specialpedagogisk, ickesegregerande
d stödform
tödf
som är
ä inbyggd
i b di
skolans pedagogiska arbete
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
15
Specialundervisning
S i l d i i – en av
framgångsfaktorerna?
ƒ Hittar vi belägg för att det är så?
1. Andelen elever som får
specialundervisning
i l d i i är
ä större
tö
i Fi
Finland
l d
än i de övriga OECD-länderna
2. Finland satsar mer än de flesta andra
länder ppå tidiga
g insatser; identifieringg
och specialpedagogiskt stöd i
”kärnämnen”
ä ä e i början
bö ja av skolgången
s o gå ge
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
16
SSpecialundervisning
i l d i i som
framgångsfaktor ...
3 Finland satsar mer än övriga länder på
3.
att identifiera och stöda elever i risk
4. Satsning på elever i den svagaste
femtedelen ”lönar sig”
g – PISA visar att
de finländska eleverna i den lägsta
kvintilen presterar avsevärt bättre än
eleverna i motsvarande kvintil i övriga
länder
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
17
SSpecialundervisning
i l d i i som
framgångsfaktor ...
5
5.
Även forskningsresultat tyder på att detta
stämmer; elever i åk 9 åren 1965 och 2005
undersöktes med samma läsförståelsetest. Signifikant
och stor förbättring särskilt bland de svagaste läsarna
kunde noteras. Forskarnas (Moberg & Savolainen,
2006) konklusion är att specialundervisningen har
betydelse (1995 fick 2% av eleverna
specialundervisning år 2005 över 25%)
specialundervisning,
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
18
Specialundervisning
S i l d i i – nya
stödformer
ƒ År 2011 fick Finland en reviderad
utbildningslagstiftning och nya grunder för
läroplanen
ƒ Centrala principer
- närskolan alltid förstahandsalternativ
- ännu starkare fokus ppå tidiga
g insatser
- graderat system av stödformer infördes
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
19
N stödformer
Nya
ödf
...
ƒ Allmänt stöd för alla elever genast när
stödbehov uppkommer
pp
ƒ Intensifierat stöd när inte allmänt räcker till
ƒ Särskilt stöd för elever med omfattande och
kontinuerliga stödbehov
ƒ Noggrann
N
ochh systematisk
t
ti k dokumentation
d k
t ti
ƒ Skolan måste visa att tillräckligt stöd (på nivå
1) getts innan andra stödformer kan komma i
fråga
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
20
S i l d i i
Specialundervisningens
iinnehåll
håll
Hur arbetar speciallärarna i de tidiga
å s u se a?
årskurserna?
• Fonologisk medvetenhet satsningsområde i
förskola – åk 1
• Kontinuerlig ”kontroll” av
bokstavskännedom och kopplingen bokstav
– ljud
• Interventioner vid behov, t.ex. med
datorspel (Graphogame, Spel
Spel-Ett)
Ett)
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
21
S i l d i i
Specialundervisningens
iinnehåll
håll ...
• När eleverna ”knäckt koden” lättlästa
böcker,
böc
e , olika
o a typer
type av texter
te te
• Olika projekt kring läsning
• Läsförståelse,
Lä fö å l lässtrategier,
lä
i strukturerade
k
d
textsamtal, metakognitiva strategier etc.
• Kontinuerlig kartläggning av färdighetsnivå,
pplaneringg och förverkligande
g
av
interventioner samt uppföljning
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
22
Till slut
l
ƒ Tidiga specialpedagogiska satsningar och
förebyggande
ö ebygga e arbete
a bete lönar
ö a sig
sg
ƒ Tröskeln till att få stöd ska vara låg
ƒ Stödsystemen
S öd
ska
k vara en integrerad
i
d del
d l av
skolans pedagogiska verksamhet
ƒ Lärarutbildningen måste ge lärarna de
redskapp de behöver för att lära barnen läsa
och skriva!
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
23
R f
Referenser
ochh webbadresser
bb d
Moberg, S. & Savolainen, H. (2006). Reading literacy and
special education. The particular case of Finland. Paper presented at the
y p
of Special
p
Pedagogy:
g gy State of the art in ppractical work,,
Symposium
research and education. University of Vienna, 5-7 May, 2006.
Kivirauma, J. & Ruoho, K. (2007). Excellence through special education?
Lessons from the Finnish school reform. Review of Education, 53, 283
283302.
Sabel, C., Savenian, A., Miettinen, R., Hull Kristensen, P. & Hautamäki, J.
(2010) Individualized service provision in the new welfare state.
(2010).
state Lessons
from special education in Finland. Report prepared for SITRA, Helsinki,
2010.
Statistikcentralen (2011).
(2011) Officiell statistik i Finland
Finland. 99.6.2011
6 2011
www. kjellstaffans.fi/aktuellt/
www. graphogame.com., www. lukimat.fi
24.4.2012
Åbo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa
24