Transcript Lärarhandledning till Den moderna formen

Den moderna formen
Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt
konsten i en visning tillsammans med en av museets pedagoger eller arbeta
med den på egen hand. På museets webbplats, nationalmuseum.se/skola,
finns gott om material att använda såväl i klassrummet och på förskolan som
före, under och efter ett besök på museet. Materialet är åldersanpassat och
kompletterar på olika sätt skolans kurs- och läroplaner. Det finns flera olika
teman att välja bland. Varje handledning innehåller bilder, fakta, övningar och
praktiska tips för dig som är lärare. I det här häftet får du ett exempel. Fler
handledningar finns att läsa och ladda ner på nationalmuseum.se/skola.
Interiör, plan 1
1900-talet blev formens århundrade!
Basutställningen aÉå ãçÇÉêå~ ÑçêãÉå NVMMOMMM presenterar NVMM-talets formhistoria. Nationalmuseum har valt att berätta formens historia utifrån konkreta exempel på olika företeelser och
riktningar. Tonvikten ligger på den svenska formhistorien. De utländska föremål som visas kan ses
som referenser till utvecklingen i Sverige.
Utställningen består av två delar: en introduktion som följer kronologiskt utmed en svart vägg och
en fördjupning som presenteras på podier och utmed en vit vägg.
Den svenska glasformgivningens historia presenteras kronologiskt längs en glasvägg placerad längs
de två utställningssalarnas kortsidor.
Alla föremålen ingår i Nationalmuseums samlingar av konsthantverk och design.
Följande text ger en introduktion till utställningen. Syftet är att lärare och elever ska kunna bilda sig
en uppfattning om basutställningens innehåll och struktur inför ett besök eller för att efterarbeta ett
besök. Texten följer utställningens struktur. Sist finns en ordlista som kortfattat beskriver företeelser
och begrepp som markerats med kursivt i texten.
Texten kompletteras av en karta över utställningen.
N
Arbetarservisen
Wilhelm Kåge
1917, Gustavsberg
1910-talet Vackrare Vardagsvara
Startpunkten för den moderna svenska konstindustrin var den så kallade “Hemutställningen”
som visades på Liljevalchs NVNT. Utställningen presenterade OP billiga bostäder med enkla
inredningar. De skulle inspirera arbetare och lägre tjänstemän till nytänkande när det gällde
boende och inredning. Men det var inte de som främst besökte utställningen som inte fick den
genomslagskraft för målgruppen som man hade tänkt sig.
“Hemutställningen” kom till på initiativ av Svenska Slöjdföreningen, som arbetade för att knyta konstnärer till industrin. Industriell serietillverkning av bruksföremål av god estetisk kvalitet skulle göra
produkterna tillgängliga för stora folkgrupper. Mottot ”Vackrare Vardagsvara”, formulerades av
Slöjdföreningens ordförande Gregor Paulsson. Han var starkt påverkad av Deutscher Werkbund i
Tyskland.
Önskan om vackrare vardagsvaror kom att prägla svensk konstindustri under nästan hela NVMMJtalet.
Dekor och ornamentik kritiserades. En rad funktionella och väl formgivna bruksföremål för hemmet
har tillverkats genom åren. Ett tidigt exempel som presenterades på “Hemutställningen” var Willem
Kåges ”Arbetarservis”, som man kan se i utställningen. Formerna och den flytande blå dekoren var
relativt enkla och har sina rötter i NTMMJtalets svenska keramik.
I montern “Vackrare vardagsvara” finns även glas av formgivaren Simon Gate med blå påklippt
dekor från Orrefors och Uno Åhréns tapet för Kåbergs tapetaffär från NVNT. På den vita väggen
(monter O) finns ytterligare exempel på NVNM-talets svenska formgivning.
O
Draperiskålen
Edward Hald
1919, Orrefors
1920-talet Swedish Grace
Elegans och exklusivitet är kännetecknande för stilen Swedish Grace. Föremålen utfördes ofta i
exklusiva material och i dyrbara tekniker. Inspiration hämtades från den klassiska antikens former
och ornamentik men också från Kina och Egypten. Det var det sirliga, gracila formspråket gav
upphov till namnet Swedish Grace.
Flera offentliga byggnader med påkostade inredningar uppfördes i den här stilen, bland annat
Stockholms stadshus, konserthus och stadsbibliotek. På den stora Parisutställningen NVOR fick den
svenska formgivningen internationell uppmärksamhet. Orrefors visade där glas med graverad dekor,
formgivna av Simon Gate och Edward Hald, vilka visas i montern. Carl Malmsten visade exklusiva
möbler, så som skåpet Livets väg eller golvuret som står på podium B, sal NK
P
Arbetsstol
Bruno Mathsson
1934, Firma Karl Mathsson
1930-talet Modernism
Stockholmsutställningen NVPM blev det stora genombrottet för modernismen i Sverige. Utställningen
presenterade ett omfattande socialt program med funktionella bostäder för det moderna storstadslivet. Formspråket var stramt och avskalat. Stålrörsmöbeln var en nyhet för den breda publiken,
men inte särskilt populär att köpa och ha hemma. Här återfanns influenser från den internationella
modernism som slagit igenom i Europa under NVOMJtalet. Se exempel på podium A och D, sal NK
Stockholmsutställningen föregicks av en aggressiv debatt mellan ”funktionalister” och
”traditionalister”. Funktionalisterna hävdade nödvändigheten av industriell produktion för att få
fram billiga produkter till dem som inte hade råd att köpa hantverksmässigt producerade möbler.
Traditionalisterna värnade om hantverkets kvalitet och var rädda att industriproduktionen skulle medföra en estetisk utarmning av vardagen.
Nationalmuseum gjorde ett antal inköp till samlingarna från utställningen NVPM, bland andra
Himmelsgloben i graverat glas av Edward Hald, som visas i den vita montern mittemot den svarta
väggen. Då köpte man även Ingegerd Torhamns matta som syns i montern på den svarta väggen och
Wiwen Nilssons silver, som visas på den vita väggen i monter U. I monter R längs den vita väggen kan
man se exempel på fler tradis respektive funkis föremål.
Funktionalismens idéer om praktiska, industriproducerade bruksföremål slog igenom under
NVPMJtalet. Teknikutvecklingen medförde också nya möjligheter. Skiktlimmade böjträmöbler
möjliggjorde en friare formgivning och flera formgivare experimenterade med olika ergonomiska
lösningar bland andra Bruno Mathson, vars arbetsstol visas i montern. Fler exempel på stålrörsmöbler och skiktlimmande böjträmöbler finns på podium C och D.
Q
Tygtryck, Svenska vårblommor
Josef Frank
1945, Svenskt tenn
Vattenkokare
Ralp Lysell
c 1940, Elektro-Helius
1940-talet Swedish Modern
NVQM-talet karakteriserades av en mjukare funktionalism, som fick namnet Swedish Modern när den
presenterades på världsutställningen i New York NVPV.
Tryckta textilier med blommiga mönster, keramik i mjukt svepande former och möbler i ljust träslag,
var vanliga inslag i decenniets inredningar. Intresset inriktades främst mot produkter för hemmiljö,
vilket märktes i raden av bostadsundersökningar och Bo-cirklar, vars syfte var att förbättra hemmet
och vardagslivet. Föremålen var ofta både praktiska och genomtänkta. De skulle fungera både till
vardag och fest.
Decenniets formspråk karaktäriserades av svängda linjer till exempel i Wilhelm Kåges ”De mjuka
formernas servis”, som visas i montern. Josef Frank skapade tryckta textilier med frodiga mönster
i starka färger och möbler med omsorgsfullt utformade detaljer. Du kan se fler föremål som
formgivits av Frank i monter T längs den vita väggen. Exempel på Svensk Tenns tidiga produktion
hittar du i monter P.
R
Tv-apparat för Luma
Stig Lindberg
1962, Gustavsberg
Vattenkanna
Carl-Arne Breger
1957, Gustavsberg
1950-talet Scandinavian design
Funktionalismens idé om den industriellt tillverkade produkten av hög formmässig kvalitet kom att
förverkligas i Sverige under NVRMJtalet. På Svenska Slöjdföreningens utställning eRR i Helsingborg
NVRR presenterades en rad ”vackra vardagsvaror”, formgivna av landets främsta formgivare bland
andra Stig Lindberg, Sigurd Persson och Karin Björnquist. Alla finns representerade i utställningen.
Bruksföremål och möbler skulle vara praktiska och erbjuda flexibla lösningar. Nisse Strinnings
Stringhylla, som visas i montern, kan utökas och arrangeras i många varianter. Konstglaset
kännetecknades av teknisk och formmässig perfektion hos till exempel Ingebrog Lundin och
Nils Landberg. Deras glas visas i glasväggen på salens kortsida. Eleganta linjer, släta ytor och väl
proportionerade föremål karaktäriserade decenniets formgivning.
NVRMJtalet genomsyrades av en stark framtidstro. Telefonen ”Ericofon”, som visas i montern, gavs en
nyskapande form som skulle ge uttryck för det moderna livet.
S
Objekt
Anders B. Liljefors
1956, Gustavsberg
1950-talet Förnyelse
Redan under NVRMJtalets första hälft märktes en reaktion mot det eleganta formspråk som kallades
Scandianvian Design. NVRS presenterade Anders B. Liljefors expressiva keramiska objekt, där den
skrovliga leran tydligt framträder under glasyren. Objekten finns att se i montern längs den svarta
väggen. Erik Höglunds glas med luftblåsor och tjock påklippt dekor bröt radikalt mot det tunna,
eleganta glaset från samma tid. Glasen visas i glasväggen längs med salens kortsida. Denna
motreaktion förebådade NVSMJtalets mer expressiva formspråk och friare hållning.
T
Panton-chair
Verner Panton
1960
1960-talet En ny frihet och hantverkstradition
Pop, färg, plats, papp och spånplattor kännetecknade NVSMJtalets nya, friare förhållningssätt.
Ekonomin blomstrade och gamla traditioner skulle brytas. NVSM utropade inredningsarkitekten
Lena Larsson ”Köp-slit-släng” varmed hon hävdade behovet av omväxling och förnyelse. Uttalandet
ledde till en livlig debatt om kvalitet, förbrukning och konsumtion.
NVSQ presenterade Moderna Museet i Stockholm samtida amerikansk popkonst, vilken radikalt
och respektlöst bröt med alla föreställningar om vad bildkonst skulle vara. Utställningen gav tydliga
avtryck på formens område. Allt var möjligt. Möbler kunde tillverkas i plast, vara uppblåsbara eller
bara bestå av en säck på golvet. På podium B, längs den vita väggen i monter Q och längs med den
svarta väggen visas flera exempel på detta så som Verner Pantons “Panton-chair”.
Parallellt med den radikala formförnyelsen fanns en grupp svenska formgivare som hävdade värdet
av traditionens bevarande. Det handlade om kvalitet, respekt för äkta material och hantverkskunnande. Ett exempel var HI-gruppen som bestod av hantverkare och inredningsarkitekter, vars
syfte var att hantverksmässigt ta fram nya produkter som sedan kunde industritillverkas. NVSM
presenterade HI-gruppen sin första utställning. På podium A visas fler av deras möbler.
U
Brödsåg
Ergonomi Design Gruppen
1974, Gustavsberg
1970-talet Samhället i fokus
NVSU var ett omvälvande år med studentrevolutioner över hela Europa. Samhället skulle förändras
och förbättras. Formgivningen skulle ställas i samhällets tjänst. Och konsthantverket skulle återspegla tidens sociala engagemang. Flera konsthantverkare utförde verk med politiska budskap.
I utställningen visas flera exempel till exempel Maria Adelcrantz vävnad ”I hennes ögon bevaras
folkets ljus” som inspirerats av foto från massakern i Song-My, i Vietnam.
Under åren kring NVTM uppfattade många det traditionella konsthantverket som en alltför exklusiv
verksamhet. I samma anda utvecklades studioglaset, där formgivare själva blåste sina alster utan
att söka uppnå den tekniska perfektion som kännetecknade de stora glasbrukens produktion.
I glasväggen längs salens kortsida visas exempel på studioglasets utveckling.
Ett par år in på NVTM-talet började det politiska engagemanget på formgivningens område avta.
Det traditionella konsthantverket, med stark känsla för materialets egenskaper, fick en renässans.
I utställningen visas bland annat Gunnar Cyréns servis Helena som ett exempel på detta.
Tidens engagemang i sociala frågor ledde till att problematiken kring hjälpmedel för funktionshindrade lyftes fram. Med en väl genomarbetad formgivning kunde både funktion och estetik
förbättras. Ett tidigt exempel var Ergonomi Design Gruppens brödsåg från NVTQ, som du hittar i
montern längs den svarta väggen. Längs den vita väggen i monter 6 visas fler exempel.
V
Karmstol Concrete
Jonas Bohlin
1981, Källemo Collection
1980-talet Postmodernism
Begreppet postmodernism är mångtydigt, men innebär bokstavligen ett brott mot modernismen.
På formgivningens område betecknar postmodernism färgstarka och expressiva formuttryck.
Tendensen var internationell, med bland andra Memphisgruppen och Philip Starck. Objekten var
ofta exklusiva samtidigt som formen uttryckte en, ofta provocerande lekfullhet. På podium C. visas
bland annat Starcks fåtölj “J. Serie long” och Hans Holleins bord “Schwarzenberg” som exempel.
I Sverige väckte Jonas Bohlins exklusivt numrerade betongstol och Mikael Löfströms och Johan
Kandells fantasifulla skåp intensiva debatter. Bohlins stol visas på podium C och Kandells skåp i
montern mittemot längs den svarta väggen. Objekten bröt med de krav på funktion, ergonomi
och estetiska värderingar som varit rådande.
Även på konsthantverkets område bröts gränser. Formgivare experimenterade med nya uttrycksfulla
former och blandade olika material på ett friare sätt. Samtidigt utvecklades det traditionella konsthantverkets känsla för materialens egenskaper och karaktärer.
NM
Fåtölj Cinema
Gunilla Allard
1994, Lammhults Möbel
Förpackning Mjölk
Tom Hedqvist
1991, Arla mejerier, Tetra Pak
1990-talet Nyenkelhet
NVVMJtalets svenska formspråk kan karaktäriseras som konstrast, mångfald och sökande. Liksom
vid förra sekelskiftet har flera formgivare låtit sig inspireras av gångna tiders formspråk, främst
NVPMJtalets funktionalism och NVRMJtalets Scandinavian Design. Ingerd Råmans Lilla servis, Skruf
NVVO som visas i montern längs den svarta väggen är ett exempel på detta men också Gunilla
Allards fåtölj Cinema som står på podium D. Företeelsen har kallats ”retro”, ”nyminimalism” och
”nyenkelhet”. Enkla former, naturmaterial, ljusa träslag och raka linjer har dominerat bilden av
svensk formgivning under decenniet.
Under senare år har mer expressiva uttryck tydliggjorts, vid sidan av det nyenkla formspråket.
Frodiga former och starka färger kan ses som en motreaktion mot den ljusa, strama nyenkelheten.
Andra formgivare ställer nya frågor kring funktion och materialval.
Längs den vita väggen i monter TI V och NM visas exempel på minimalism, expressivitet och mångfald
inom svensk formgivning under NVVMJtalet.
NN
Byrå You can’t lay down your
memory
Teijo Remy
1991, Droog Design
2000-talet Form med innehåll
Under åren kring OMMM har flera konsthantverkare och formgivare skapat nya uttryck. En föregångare var “Droog Design”, som startade i Rotterdam NVVO. Genom att låta föremålen bryta
formens konventioner, ofta med humor, synliggjordes invanda förväntningar och beteenden.
På podium E. visas byrån ”You can’t lay down your memory” av Teijo Remy från Droog som exempel
på detta.
Även i Sverige har formområdets normer diskuterats. I Per B. Sundbergs “Älgradio” från NVVV
möttes industritekniken och konsthantverket. En klockradio fick ett hölje av keramik dekorerat med
färdigköpta blomsterdekaler och prydnadsfigurer som på ett provokativt sätt bröt med den svenska
enkelheten.
Med ett halsband av tunn guldtråd och blomsterformer av äggskal ifrågasatte Helena Sandström
modernismens krav på ”vackrare vardagsvaror” som fungerade lika bra vid alla tillfällen. Sandströms
halsband kommer knappast att överleva mer än en festlighet. Därför tvingas bäraren att välja ett
tillfälle så betydelsefullt att det är värt att offra det sköra smycket. Alla livets dagar är inte vardagar…
NO
Assisten
Alvar Lenning
1940, Electrolux
Industridesign
Tekniskt krävande produkter hade sedan industrialiserings inträde främst formgivits av ingenjörer.
Under NVOM- och PMJtalet började en ny yrkesgrupp – industridesignerna – att växa fram i USA.
Företeelsen spreds till Sverige under NVQMJtalet. Pionjärer på den svenska industridesignens område
var Ralph Lysell, Allvar Lenning och Sixten Sason. De var alla starkt inspirerade av den amerikanska
formgivningen. Den mjuka strömlinjeformen blev det ledande formidealet inom industridesignen
fram till NVRMJtalets slut. Ett exempel är Alvar Lennings köksmaskin ”Assistenten” från NVQM,
vilken skulle underlätta husmoderns matlagning. Assistenten utstrålar teknisk professionalisering
av hemarbetet. Se också Sixten Sasons golvbonare för Electrolux från NVRV som står på podium D i
sal N.
Vid NVSMJtalets början kom ett rakare, mera uppstramat formspråk. Då hade också industridesignen
etablerats på ett bredare plan i Sverige, bland annat genom bildandet av organisationen SID,
Föreningen Svenska Industridesigner, NVRT. I monter P längs den vita väggen i sal P visas fler
exempel på svensk industridesign.
NP
Förpackning Ögonkakao
Olle Eksell
1956, Mazetti
Grafisk design
Utvecklingen av en professionell grafisk formgivning i Sverige tog fart efter andra världskriget.
Tidigare hade affischer, böcker, logotyper med mera främst formgivits av konstnärer och
illustratörer. Pionjären inom svensk bokformgivning var Akke Kumlien, vars formgivning kännetecknas av ett sirligt, kalligrafisk formspråk. Med funktionalismens genombrott i Sverige under
NVPMJtalet stramades formerna upp främst i Anders Billows böcker.
Det aerodynamiska formspråk som präglad den tidiga industridesignen under NVRM-talet återfanns
även inom reklamkonsten, bland annat i Anders Beckmans affischer. Reklamen uttryckte modernitet
och fascination över nya tekniska möjligheter. Under NVSMJtalet ökade intresset för grafisk formgivning. Man arbetade medvetet på att smälta samma grafiska form och textinnehåll till en enhet.
Typografin blev kraftfullare och färgerna starkare.
I sal P i monter O längs den vita väggen visas ytterligare exempel på svensk grafisk design.
NQ
Liten ordlista
Design
Formgivning av hantverkligt eller industriellt framställda miljöer och produkter. En produkts form,
utseende och funktion.
Hantverk
Produktionssätt som innebär att hantverkaren själv svarar för hela tillverkningen. Hantverket växte
fram som en professionalisering av hemslöjden.
Konsthantverk
Hantverksmässig framställning av konstnärliga bruks- eller prydnadsföremål till exempel smide,
glaskonst, textilkonst eller möbelkonst.
Konstindustri
Industrimässig framtagning av konstnärligt formgivna bruks- och prynadsföremål. Det är först efter
NURM-talet som industriell tillverkningsteknik uppstår och produktionsform tar över.
Slöjd
Handarbete, hemslöjd och skolslöjd. I början av seklet kallades hantverk och industriformgivning
för konstslöjd.
Läs mer
Här har vi tagit upp några möjligheter till fördjupning till det som nämns i texten ovan. Det har
skrivits mycket om NVMM-talets formgivning och design. Vi har valt att lista litteratur som främst rör
Nationalmuseums samlingar samt exempel på lättillgängligt material från webben. Samtliga av
Nationalmuseums utställningskataloger går att beställa via museets Butik. Litteraturlistan är på intet
sätt heltäckande.
aÉå ãçÇÉêå~ ÑçêãÉå NVMMOMMMK Nationalmuseum utställningskatalog nr. SQMI OMMQK
hçåÅÉéíÇÉëáÖå Ó í~åâÉåë ÑçêãK Cilla Robach. Nationalmuseum utställningskatalog nr. SQPI OMMRK
kóíí~ ãÉÇ å∏àÉK pîÉåëâ âçåëíÜ~åíîÉêâ NTMMÓNVSMK Nationalmuseum. Scala books NVVU.
mçééáÖíI ë~âäáÖíI éçäáíáëâK lã NVSMJí~äÉíë âçåëíÜ~åíîÉêâ çÅÜ ÇÉëáÖå é™ k~íáçå~äãìëÉìãK
Nationalmusei årsbok RMI OMMQK
«píáÖ iáåÇÄÉêÖK Nationalmuseum utställningskatalog nr. SQVI OMMSK
Länkar
Mer om Hemutställningen på Liljevalchs på: www.liljevalchs.stockholm.se/default.asp?id=NVVP
Mer om Stockholms stadshus på: wwwO.stockholm.se/stadshuset/
Mer om ãçÇÉêåáëãÉå çÅÜ píçÅâÜçäãëìíëí®ääåáåÖÉå NVPM på:
www.design-ung.se/modernismen/Sv/svenska.htm6
NR
Begrepp och företeelser
Återges i den ordning de dyker upp i texten.
Vad var Svenska Slöjdföreningen?
Svenska Slöjdföreningen startades NUQR och verkade för att värna hantverkskunnandet gentemot
industrins masstillverkade föremål. Föreningen stödde även den ritskola som hade grundats NUQQ
och som senare blev Konstfack. NUUQ gav Svenska Slöjdföreningen sina samlingar av hantverk och
slöjd till Nationalmuseum. Föreningen tog initiativ till flera utställningar som fick stor betydelse för
utvecklingen av design och formgivning i Sverige som Stockholms-utställningen NVPM och eRR i
Helsingborg NVRR. Föreningen har bytt namn och kallas idag för Svensk Form.
Vad var Deutscher Werkbud?
Deutscher Werkbud (DWD) var ett förbund av tyska konstnärer, arkitekter, tillverkare och politiker.
Det grundades i München NVMT. DWD ville förena konst och industri och ge maskinellt tillverkade
produkter högre status och konstnärlig kvalitet. DWD:s idéer spreds snabbt i Europa och systerföreningar bildades i flera länder.
Vad betyder Swedish Grace?
Swedish Grace är en internationell benämning på den svenska stil inom arkitektur och konsthantverk som utvecklades under NVOMJtalet. I Sverige kallas den också tjugotalsklassicism. Stilen kännetecknas av ett nyklassiskt formspråk med inslag av allmogekultur samt av höga krav på hantverkets
kvalitet. Det mest representativa exemplet på denna inredningskonst finns i Stockholms stadshus.
Den uttrycksfulla enkelheten hos tjugotalsklassicismens konsthantverk uppfattades i utlandet som
specifikt svenska stildrag och kom att ge upphov till benämningen Swedish Grace.
Vad var Stockholmsutställningen?
Stockholmsutställningen NVPM, gjordes på Svenska Slöjdföreningens initiativ. Syftet var ursprungligen att visa hemmapubliken det konsthantverk som Sverige haft så stor framgång med på bland
annat Parisutställningen NVOR. Men generalkommissarien Gregor Paulsson ändrade inriktningen
mot hur vardagsvaran i det moderna industrisamhället kunde formas enligt funktionalismens
principer. Många nya produkter togs fram för utställningen. Bostadsavdelningen baserades på en
särskild utredning, som var ett pionjärarbete. De många bostäderna ritades och inreddes av bl.a.
Sigurd Lewerentz, Uno Åhrén och Sven Markelius. Chefsarkitekt var Gunnar Asplund. Utställningen
innebar funktionalismens genombrott i Sverige.
NS
Vad var H55?
eRR, e®äëáåÖÄçêÖëìíëí®ääåáåÖÉå NVRR, arrangerades av Svenska Slöjdföreningen och Helsingborgs
stad. eRR var en utställning om människans boendemiljö och redovisade utvecklingen sedan
Stockholmsutställningen NVPM. Utställningen, som lockade NIO miljoner besökare, blev ett bevis för
den moderna formens genomslagskraft i en allmänt uppåtgående konjunktur och bidrog till att
göra NVRMJtalet till ett formgivningens årtionde. (ur NE)
Vilka var HI-gruppen?
HI-gruppen var en sammanslutning av hantverkare och inredningsarkitekter som grundades
i Stockholm NVRT. De gjorde enskilda möbler och prototyper för industriell produktion.
I gruppen ingick bl.a. arkitekterna Hans Johansson, John Kandell, Hans Kempe, Lars E. Ljunglöf
och Stig Lönngren samt snickarmästarna Anders Berglund och David Sjölinder, tapetserarmästaren
Gösta Engström och plåtslagarmästaren Holger Johansson. Gruppens upplöstes NVTO.
Vad är Postmodernism?
”Post” är latin och betyder efter. Postmodernismen kan ses som det som kommer efter modernismen
– en slags motrörelse eller avståndstagande från modernismen. Postmodernisterna kritiserade
bland annat modernismen för likriktning d.v.s. att designen följde en stilriktning och att formgivningen koncentrerade sig alltför mycket på funktion och form. Man tyckte också att formgivningen i hög utsträckning saknade utsmyckning och dekorativa element och led av brist på
humor. Postmodernisterna saknade även en diskussion om designbegreppet och vad det stod för.
Postmodernisterna ville skapa mångfald. De tyckte att det var OK att blanda stilar från helt olika
tidsepoker, de använde gärna historiska referenser och arbetade med dekorationer och humor i
sin formgivning. De ifrågasatte ofta design begreppet med sin formgivning och utmanade givna
normer.
Vilka var Memphisgruppen?
Italienaren Ettore Sottsass bildade Memphisgruppen tillsammans med en grupp andra antimodernister. De visade sina föremål första gången på möbelmässan i Milano NVUN. Memphisgruppen var intresserad av design som kommunikation, d v s vad produkten uttryckte med sin form
var viktigare än funktionen.
NT
Röhsska museets föremålsanalys
Vi omger oss med mängder av saker. Några hjälper i vardagliga sysslor andra använder vi för att
signalera identitet, grupptillhörighet, status och kanske till och med makt. Sällan stannar vi upp för
att reflektera kring tandborstar, mobiltelefoner eller byxorna vi har på oss. Varför valde vi just den
tandborsten? Varför ser mobilen ut som den gör? Alla föremål berättar något om sin ägare men
också om sin egen tid. Föremålsanalysen hjälper elever att kritisk granska föremål. Genom att
reflektera och diskutera ett föremåls form och funktion skapas medvetenhet kring konsumtion
och användning, men också stil, trender och historia.
Välj några föremål i utställningen, i klassrummet eller hemifrån och diskutera följande
Funktion
Vad kan föremålet användas till?
Vem ska använda det?
Hur är formen anpassad till funktionen?
Form och färg
Har föremålet en enkel eller komplicerad form?
Samverkar formen och färgen på något sätt?
Är formen typisk för sin tid? (jämför med andra föremål i utställningen från samma tid)
Material
Av vilka material är föremålet tillverkat?
Är materialet återvinningsbart?
Är materialet lämpligt för produkten?
Uttryck
Hur upplever ni föremålet? Är det gammaldags/modernt, enkelt/komplicerat, roligt/allvarlig,
festligt/vardagligt, traditionellt/nyskapande, användarvänligt, vackert/fult etc.
Omdöme
Vad tycker du om föremålet?
Vi tackar Röhsska museet för att vi fått tillåtelse att använda deras modell för föremålsanalys.
NU
Så här hittar du i Den moderna formen 19002000, plan 1
5 6 7 8 9 10
B
D
C
A
F
E
SVART VÄGG
3
D
A
B
GLASVÄGG
C
GLASVÄGG
3
SVART VÄGG
1 2
B A
4 3
SVART VÄGG
10 E
9
8
7
Sal 1
GLASVÄGG
4
3
2
1
Kabinett 1
Sal 2
Kabinett 2
Sal 3
6 5 4 3 2 1
Sal 1
SVART VÄGG
Den svenska formens historia från
NVNT till NVRMJtalet
VIT VÄGG
Fördjupningar i den svenska
formens historia
N. Märta Måås-Fjetterström
vävnad
OK Vackrare vardagsvara
PK Svenskt Tenn
QK NVOMJtalets klassicism
RK Tradis-funkis
SK Stil och standard
TK Swedish Modern
UK NVMMJtalets silversmide
VK Nyttokonst
NM. Konstgods från NVRMJtalet
VITA PODIER
Internationella jämförelser och
svensk möbel design
A. Möbler för en ny tid och
Ute i Europa
B. Swedish Grace
C. Svensk modernism
D. Modernism
E. Scandinavian design
F. Internationell design
GLASVÄGG
Det svenska glasets historia från
NVMM till NVRM-talet
Kabinett 1
Designprocessen
Sal 2
SVART VÄGG
Den svenska formens historia
under NVSMJtalet
VIT VÄGG
Fördjupningar i den svenska
formens historia under NVSMJtalet
NK Konsthantverk med nytt
innehåll
OK Hantverket
PK Form och fantasi
Q. Pop
VITA PODIER
Internationella jämförelser och
svensk möbel design
A. Hi-gruppens möbler
B. Möbler i nya material (plast)
GLASVÄGG
Det svenska glasets historia under
NVSM-talet
Kabinett 2
Industridesign och grafisk
design
Sal 3
SVART VÄGG
Den svenska formens historia från
NVTM till idag
VIT VÄGG
Fördjupningar i den svenska
formens historia NVTM till idag
NK Konsthantverk
OK Grafisk design
PK Industridesign
4. Postmodernism i konsthantverket
RK Smycken
S. Ergonomi
TK Minimalism
U. Nobeldukningen
VK Expressivitet
NM. Mångfald
VITA PODIER
Internationella jämförelser och
svensk möbel design
A. Expressivt
B. Billigt och flexibelt
C. Postmodernism
D. Återblick
E. Samtid
GLASVÄGG
Det svenska glasets historia från
NVTM till idag
www.nationalmuseum.se
Nationalmuseum samarbetar med
Accenture, Svenska Dagbladet,
Fältman & Malmén
och Grand Hôtel Stockholm