Kommer man kunna bota lymfödem inom en snar framtid?

Den 27 oktober 2010 samlades drygt 30 personer på Karolinska Institutet för att lyssna på docent Leif Perbeck, när han föreläste om den nya supramikrokirurgin. Föreläsningen ingick i SÖF Stockholms höstprogram.

Vad är supramikrokirurgi?

Metoden kallas supramikrokirurgi eller supermikrokirurgi därför att det krävs ett mikroskop med 40 gångers förstoring och nålar/tråd som är hälften av ett hårstrå i omkrets. Två sådana mikroskop finns redan på Karolinska sjukhuset i Solna men utnyttjas i dagens läge sällan.

Hur kan denna teknik bota lymfödem?

Med hjälp av detta mikroskop kan man förbinda lymfkärl belägna strax under huden med små vener i samma område Metoden fungerar ungefär som en punka - ett litet hål tömmer systemet. I princip kan man göra operationen i lokalbedövning. Problemet är bara att patienten måste ligga helt still i en timme medan kärlen sys ihop. Ingreppet kan jämföras med borttagandet av ett födelsemärke men varje förbindelse tar en timme att sy ihop. Till en början trodde man att patienten behövde cirka 10 förbindelser mellan ven och lymfkärl. Idag anser man att tre kan vara tillräckligt. Man kan starta med en förbindelse och sedan fortsätta med fler om önskad effekt inte uppstår. Eftersom ingreppet görs direkt under huden förstörs inte de stora lymfbanorna.

Även lymfkörtlar kan transplanteras på detta sätt

Med denna teknik kan man även transplantera lymfkörtlar och skapa förbindelser mellan ven/artär och lymfkärl. Oftast tar man lymfkörtlar från ljumsken eller från samma område i magen som man använder för att skapa ett nytt bröst.

Eftersom lymfkörtlarna förbinds med en ven eller en artär får de god blodförsörjning och överlever.

Vilka patienter kan opereras?

För att nå ett bra resultat är det optimalt att operera medan lymfödemet befinner sig i stadium 2. Resultatet blir mycket sämre vid stadium 3 och 4. . Om patienten har mycket fett i vävnaden och behöver en fettsugning bör denna göras efter transplantationen. En patient med benödem kan behöva 3-5 förbindelser mellan lymfödem och ven t.ex. en på fotryggen, en vid ankeln och en eller några på underbenet. En bröstcancerpatient skulle kunna få lymfkörteltransplantation i samband med bröstrekonstruktion.

Vad händer efter operationen?

De patienter, som opererats, har fått en snabb förbättring under de första 6 veckorna, därefter har effekten avtagit och efter 18 månader sker ingen förbättring. Har patienten väl fått en förbättring kvarstår denna. Framtida studier får dock utvisa om resultaten står sig långsiktigt. Alla patienter måste ha kompression minst 3 månader före operation. Några läkare rekommenderar även kompression i upptill 6 månader efter. Andra läkare vill ha flöde och patienten behöver inte ha kompression.

Hur många kan slippa kompression efter operationen?

Vilka kan operera?

För närvarande kan ingen svensk läkare denna nya teknik. Möjlighet finns att samarbeta med Finland, där gör lymfkärls transplantationer framför allt på bröstcancerpatienter. Läkare i England och Frankrike kan också göra förbindelser

mellan ven och lymfkärl. Eftersom ingreppet inte kräver eftervård och eventuellt kan ske i lokalbedövning, kan säkert privata plastikkirurger vara intresserad av att lära sig tekniken och priset kan då bli överkomligt.

Om det visar sig att effekten varar livet ut, är säkert landstingen intresserade av dessa operationer. Kompression och lymfdränage är dyrt.

Du som är intresserad att eventuellt delta i ett projekt kontakta [email protected]

Ulla Stenbacka