Transcript Föreningsinfo nr 2-2014 - Uddevalla Folkdansgille

Tidskrift för: Uddevalla
Nr: 2 år 2014
Årg. 15
Folkdansgille
Red: Stefan Stolpe
Gunnar Wockatz
Johan Я Elmberg
Föreningsinfo (FI)
Tidskrift för den ideella föreningen
Uddevalla Folkdansgille, ansluten
till Svenska Folkdansringen och
Studieförbundet Sensus.
Redaktörer: Stefan Stolpe,
Gunnar Wockatz,
Johan R Elmberg.
Tryck: Märlan, Uddevalla.
Upplaga: 70 ex. (+ ca 60 digitalt)
Föreningsinfo utkommer två
gånger per år: mars & oktober.
Manusstopp
Vårnumret: 15 februari
Höstnumret: 15 september
Omslagsbilden: Svea Dahlgren,
Kent Hägg och Gunnar Wockatz
framför Oxdansen vid UFDG: s 90årsfest i Lanegården 25/10 2014.
UFDG = Uddevalla Folkdansgille.
I de artiklar där någon källa har
använts, står denna angiven direkt
efter artikeln.
Praktiskt taget alla bilder som
finns med har mer eller mindre
databehandlats, och skiljer sig alltså
från ursprungsfotot.
Uddevalla Folkdansgille
c/o Gunnar Wockatz, Samnerödsvägen 2, 451 32 Uddevalla
Bankgirokonto:
5606- 3340
Föreningstelefon: 0522- 368 50
Sekr. Lena Elmberg ” 399 94
Kas.GunnarWockatz ”
382 23
Medlemsregister: 0735- 11 55 51
Hemsidan:
[email protected]
www.uddevallafolkdans.se
Rättelser och Komplement
I FI 1/2011 under rubriken "Året 1925" fanns en bild längst ner på sidan.
Spelmannen längst till vänster heter Karl-Erik Eriksson. (Uppgift från Jimmy
Persson).
I FI 1/2014 efterlyste vi information om det unga dans-lag som stod
uppställda på bilden på sista sidan. Inger Blom (UFDG) kan bekräfta att det
är Lane-Ryrs Folkdans-lag och kan även identifiera en del av personerna:
Lars Larsson, Krister Karlsson, Lars Högberg, Ann-Kristin Ask, Lars Bohlin
och Lisbeth Pettersson. (Inger reserverar sig dock för att något namn kan
vara fel).
I källhänvisningen till ”Om stämman 1974” skrev vi att det var ”diverse
tidningsurklipp ur UFDG: s arkiv”. Det var fel, urklippen är Bertil Wirebys
(UFDG) privata.
Ordföranden har ordet
Gerd som konferencier under vårt
90årsfirande!
Det är höst. Vi har haft politiska
val, som lett till ledarbyte både för
riket, regionen och kommunen.
Spännande tider alltså. Vi är alla
medlemmar i en förening som i
dagarna kan fira 90-årig födelsedag.
Visst känns det lite stort! I Uddevalla har man dansat folkdans, organiserad av vår förening, under så
många år. Om vi tänker oss tillbaka
till 1924, vad har hänt fram till våra
dagar? Hur såg bilarna ut 1924?
Inte som nu i alla fall, och vägarna!
Grusvägar med stora gropar och
bilarna hade dålig fjädring…
Kraven på förare var inte så stora
då. När min farfar hämtade ut ett
nytt körkort, under slutet av 20talet, fick han frågan om han ville
ha busskort. Farfar, som blev lite
förvånad över frågan, undrade vad
som krävdes. Svar: det kostar 5
kronor extra. Ja, men då tar jag det
sa farfar, som aldrig satt bakom
ratten i en buss, varken före eller
efter denna händelse, men busskort
hade han. Som Brita Borg sjöng:
"Så gick det till när farfar var ung".
Nu är det lite frestande att börja
fundera över vad som kommer hända under de kommande 90 åren,
men det kanske är att ta i. Om vi
nöjer oss med att försöka tänka 10
år framåt, så är det svårt nog. Kommer bilarna styras av en slinga i vägen? Kommer vi vara lika styrda av
media eller går vi tillbaka till mer
av personlig kontakt?
Jag hoppas i alla fall att vi
fortsätter dansa…
I all ödmjukhet: Gerd Andersson
Fiolsommar
Vad gör spelmän på sommaren?
Jo de åker på spelmansstämmor.
Lokala oftast ganska små stämmor
eller stora, med mängder av folk,
musik och dans.
Själv var jag på spelmansstämman
i Ransäter, d.v.s. den som hålls två
veckor före midsommar och framför allt besöks av fiolspelmän (och
nyckelharpor, dragspel mm), inte
att förväxla med den stämma som
hålls i juli och mer riktar sig till
dragspelare.
Hade sällskap på vägen av Ulla
och Isa. Vi åkte dock i varsin bil
vilket kan tyckas underligt, men det
berodde på att bilen även var vår
bostad d.v.s. det är
en helg under enkla förhållanden om
man inte nyttjar
husbil eller
husvagn.
Har tältat andra
år, vilket har den
fördelen att det är
lite bekvämare.
Men – man hör
allt. Och är det fint
väder under natten
De framlidna spelmännen Erik Sahlström och Gösta Sandström
uppträder i den s.k. Gropen under fiolstämman i Ransäter,
upphör aldrig
sannolikt i slutet av 1970-talet.
spelandet. Det är
ute eller i förtält beroende på vädalltid något gäng som spelar eller
ret. Hör man någon som spelar nåsjunger, ända fram till morgonen.
got man känner igen kan man lätt
Bilen är dessutom pålitligare om
ansluta även till okända grupper.
det regnar!!
Inne på stämmoområdet finns
I Ransäter är det en enkel camping
”Gropen” en amfiteater där det är
i direkt anslutning till stämmoområframträdande av olika slag, under
det och där är det bäst att bo. Då
eftermiddagarna.
traskar man iväg till sin lilla lya när
Det finns också flera logar där det
man vill äta, byta till dansskor eller
spelas till dans, både gammaldans
instrument. Man besöker gärna gooch polskor. Det är framträdanden
da vänner och spelar tillsammans,
av olika grupper,
ofta de mer kända
folkmusikerna i
landet. Är det
uppehållsväder är
det dessutom
buskspel (och
myggjakt) överallt
ute på tunet, till
långt frampå
natten.
Buskspel på fiolstämman i Ransäter.
Bilden är sannolikt tagen vid slutet av 1970-talet.
Text: Inger Blom
Gökottan 2014
tidigare på morgonen. Stolar var
utsatta i två rader runt salen och det
blev fullsatt. Innan kaffet intogs
dansade vi fyra folkdanser och efter
det, då sorlet blev mäktigt kom
Kurt Olsson och med sin
tordönsstämma meddelade: Om Ni
är tysta skall Ni få höra lite fakta
om folkdräkterna vi just såg. Här
finns dräkter från olika landskap i
Sverige. En kom från Västerbotten,
en från Dalarna, två från Värmland.
Från Bohuslän finns en dräkt från
Fräkne härad, Lane Ryr och Tjörn
bl. andra. Gunnar och Stefan
orienterade. Efter visningen av
dräkterna avslutades morgonens
begivenheter med ett tack.
Kristi himmelfärdsdag, det betyder
Gökotta för oss folkdansare.
Inträffade i år torsdag 29 maj.
Många morgonpigga förutom
Stadsmusikkåren, drillflickorna och
vi folkdansare med våra musiker
hade mött upp på Skansberget. Men
främst i ledet står förstås Guds
ords-förkunnare Kurt Olsson, som
efter att ha hälsat alla välkomna
inledde med psalm 420 ”Din klara
sol går åter upp”. Efter det talade
han om många olika saker. Nämnde
bl.a. att det även är Nykterhetens
dag och att man bör använda starka
drycker med måtta. Han är väldigt
mån om att framhålla olika musiText: Gun-Britt Nordberg
ker, hur länge de varit i musikkåren
och hur duktiga de är o.s.v. Även
Hemliga vårutflykten 2014...
drillflickorna måste få ett
berömmande ord. Dessa söta flic...gick till riktigt exotiska resmål.
kor i alla fina dräkter som taktfast
Från den sedvanliga samlingsplatmarscherar och svänger sina drillsen utmed Skansgatan ställde ett
spön är vackert att se. Efter ”Gud
tjugotal ”utflyktare” i färden MOT
som haver barnen kär” och psalm
SÖDER för en gångs skull! Ja, upp
474 ”Den blomstertid
nu kommer” och
Välsignelsen
avslutades korumet
och Kurt Olsson bjöd
alla ner till stugan på
kaffe som
sjömansföreningen
betalar. Det var
många kannor kaffe
som Gunnar, Stefan
och Ulla kokat ännu
Deltagare på den Hemliga Vårutflykten samlas först utanför…
… ett av värnen uppe i Skansberget…
…med ”sikte” på Agneta...
Värnet i övrigt erbjöd skottgluggar
för gevär, öppningar för en lätt kanon och fortifikatoriskt skydd, men
också kyla, drag och låg takhöjd.
… och därefter inuti värnet.
till Gillestugans parkering. Och så
vandrade vi uppåt. Aha – vi skulle
besöka Försvarsmuseets utpost,
Lindénvärnet på Skansbergets
västsida. Under ett av 2:a världskrigets första år byggdes många hundra värn i en försvarslinje mellan
Uddevalla och Vänersborg. Värnet i
Skansberget är ett av de få som
undgått att raseras.
Tre man ur en försvarshistorisk
förening visade oss det synnerligen
enkla men stabila värnet. Verkligheten under Beredskapen innebar
bemanning och utspisning från I 17.
Det var bistra tider, men också en
del av vårt landskaps historia!
Nästa resmål var inte så avlägset.
Till Stora Hellevigsgatan och Sjömansmuséet gick färden. Det var
några år sedan jag var där men
vilket lyft museet fått! Utökade
samlingar och fräscha, instruktiva
presentationer. Besöket gav definitivt mersmak. En liten underbar
detalj var modellsamlingen i vitrinskåpet, såg ni den? Små båtmodel-
ler (alla i samma skala), från våra
små vikingaskepp till dagens
bamse-färjor och, sist men inte
minst: världens största oljetanker, t
o m större än Uddevallavarvets
Nanny!
Villa Älvkullen. Foto från år 2003.
Gunnar och Stefan övar sig på sina
teatraliska sidor.
Men också fina och autentiska
miljöer som ett mönstringskontor,
en ”skans” och en fartygschefshytt.
Och alla dessa exempel på exotiska
saker som sjömän fört med sig hem
till den höga Nord.
Gerd (och alla andra) fyllde på ”glasskontot”
och miljökunskaperna vid Bäveån.
Så rullade vi vidare, över Tureborgsbron. Därmed var väl det sista
resmålet givet: Villa Elfkullen!
Ja, den där Ture Malmgren måtte
ha varit en kuf. När hann han ägna
sig åt sin tidning, Bohusläningen,
om han samtidigt skulle ha omsorg
om en borg och ett kråkslott?
Det allra mest fascinerande är väl
ändå att det finns ett sällskap som
vill, hinner och orkar hålla villan i
gott skick? Vilka entusiaster! Där
var ådermålning och pärlspont,
nyklassicism och jugend,
takmålningar av Sveriges bäste
konstnär på området och
vindbrygga till berget bakom.
Tack, Sven Alm för en mycket inspirerande
visning av villan.
Årets tema var alltså ”Upptäck ditt
Uddevalla!” Ingen dum idé, i vår
globala värld är det både intressant
och viktigt att känna sin Hembygd!
Tack Lena och Johan med
tillhörande Signe och Sara.
Text: Gunnar Wockatz
Här dansar vi på ”Hyllan” inne på Bohusläns museum i Uddevalla.
Folkdansringens Dag
Om födelsedagar
Lördagen den 31 maj 2014 var det
dags för en ny upplaga av Folkdansringens Dag, även denna gång
på Bohusläns Museum i Uddevalla.
UFDG var ett av (endast) fyra av
Distriktets dans-lag som uppträdde
– tillsammans med våra spelmän.
Vi medverkade också med några
hantverkare.
Det råder ingen tvekan om att uppslutningen till evenemanget var
magert, eller som en dam – pessimistiskt men också nyktert – uttryckte saken: ”Det är nog fem i
tolv för de flesta av oss.”
En människas första födelsedag
brukar vanligen firas 365 dagar
efter dennes födsel och den sista i
många fall mer än hundra år senare.
Ett visst firande av födelsedagar
brukar finnas med i de flesta föreningars verksamhet, trots att de oftast inte är en del av föreningens
egentliga verksamhet.
Intressant är att planerandet av desamma i vissa föreningar kan kräva
mer tid på föreningarnas möten än
den ordinarie verksamheten gör,
och kan även ganska lätt hamna i
evigt återkommande, komplicerade,
ändlösa och olösliga diskussioner.
En mycket vanlig anledning därtill
är att medlemmarna har intagit
mycket disparata och distinkta
ståndpunkter inom följande
variabler:
Nära bekant ← → obekant person
aktiv medlem ← → passiv medlem
hög ek. belastn ← → låg ek belastn
stor tidsåtgång ← → låg tidsåtgång
samtl. födelsed ← → vissa födelsed
Lite barn och ungdom från Romelanda var
också med både inne och utanför muséet.
Text: Stefan Stolpe
Ett annat intressant fenomen med
en förenings firande av födelsedagar är att planerandet och förberedandet av desamma sker under
mycket sträng sekretess, även i
föreningar vars verksamhet i övrigt
i allt väsentligt sker helt öppet.
Då Gunnar Wockatz´70:e födelsedag planerades av UFDG ingick även milt bedrägeri. Han
kallades en dag till genomgång av räkenskaperna, dock utan att ha blivit informerad om den
absolut viktigaste anledningen till val av dag och tid. Efteråt blev han erbjuden skjuts till
busshållplatsen, men blev i själva verket transporterad till Gillestugan där ett uppbåd av
extrainkallade och sommarlediga dansare och spelmän från UFDG väntade.
▲ Dagen till ära närvarade Sune
Resenius, som numera inte deltar så
mycket i verksamheten, här flankerad av
systrarna Gadde.
► Som vanligt var det även denna gång
kökspersonalen som – lite i skymundan –
svarade för viktiga delar av
evenemanget. På bilden syns två av
dem: Kerstin Christoffersson (t.v.) samt
Gun-Britt Nordberg.
Kulturdagen i Lysekil
Vid Lysekils folkdanslags årliga
stadsfest hade de svårt att få
ihop ett dans-lag av olika
anledningar. En del
medlemmar behövdes
till olika aktiviteter
vid festen. U-a
Folkdansgille
tillfrågades om vi
kunde ställa upp, och
efter en genomgång strax
före denna lördag, beslöt vi att göra
vårt bästa. Samma repertoar som
vid midsommar var tänkt.
På med dräkterna och kom iväg
vid 10-tiden. Vi var sex par varav
två kvinno-par. Fick veta att en
färja vid Skår var ur funktion så vi
beslöt köra runt fjorden. Stannade
först vid Ålevik för en sista
genomgång. Det var extrem hetta
på dansbanan och en vidunderligt
vacker utsikt.
Kl. 15 skulle våra danser gå av
stapeln i stadsparken, på en scen
som till vår glädje låg i skugga.
Efter avslutat program kan man inte
säga att vi utförde danserna med
den äran, utan snarare tvärtom. En
del berodde på musiken. Vi hade
tyvärr inte med oss våra underbara
musiker som följer oss på alla sätt.
Tydligen var det vibrationer i golvet när vi dansade som gjorde att
musiken helt enkelt stannade. Ja, ja,
jag får väl hålla med Kerstin Sturessons kommentar efteråt: skit
samma, huvudsaken att man dansar
och har roligt. Vi blev bjudna på
varmkorv eller bulle med kaffe
innan hemfärden.
Text: Gun-Britt Nordberg
6 Juni 2014
Nationaldagen blev i år
lite annorlunda än vad vi
är vana vid. Ingen spelman
var tillgänglig, varför vi
tvingades avstå från att vara
med i Gustavsbergs huvudprogram.
Är det månne första gången sen
femtiotalet som vi har tvingats att
tacka nej?
Det gick dock bättre i Uddevalla
Kyrka på kvällen. Där medverkade
vi i programmet med delar av Skaftökadriljen medan Kammarkören
under ledning av Birgitta Brodén
sjöng delar av Evert Taubes ”Inbjudan till Bohuslän”. Efter denna fantastiska text finns det nog inte så
värst mycket mer att tillägga om det
bohuslänska kustlandskapet.
Vi hade glädjande nog även ett
nytt namn med i laguppställningen
- Elisabeth Sandberg som var avlösare vid fanan. Hon är f.ö. det andra
nya namnet i år. Birgitta Albertsson
debuterade i laguppställningen på
Gökottan. Hon har visserligen funnits med i medlemsregistret sedan
70-talet men har länge varit en passiv medlem.
Text: Stefan Stolpe
Att gå på en jubileumsfest är alltid
lite pirrigt. Har jag klätt mig rätt?
Kommer jag att känna igen några
kompisar? Blir det någon dans?
Uddevalla folkdansgille har alltid
haft roliga fester och duktiga
administratörer så länge jag minns,
dvs från tidigt 70-tal. Vi visste att
det skulle arrangeras ett
”teaterspel” kring folkdanslagets
historia och att Jimmy skulle delta i
någon scen.
Ett 80-tal deltagare satt till bords
grupperade som öar, när vi
”långväga gäster” sent omsider
hittade till Lanegården. Vi kom rakt
in i första akten, folkdanslagets
bildande år 1924. På scenen satt
”herr ordförande” och ytterligare 2
personer. Denna scen skulle följas
av ytterligare 9 tablåer. Gerd
Andersson, nuvarande ordförande,
höll hårt i klockan som ringde
mellan de olika tablåerna och förde
handlingen framåt med information
kring föreningens historia.
Stefan Stolpe och Gunnar Wockatz
hade många roller i ”teaterspelet”
och om jag gissar rätt, så har dessa
två lagt ner mycket forskning på
Uddevalla Folkdansgilles 90 års jubileum – alla var där…
… nja, riktigt alla kom förstås inte, men väl Marianne Eriksson t.v. och Anita Wireby.
De båda erhöll UFDG: s Förtjänsttecken år 1996 resp. 1976…
… och så fanns det en stor uppslutning spelmän.
Låt mig få tända ett ljus…
Folkdanslagets historia, vilket vi
både nu och tidigare kunnat följa
genom åren i Föreningsinfo.
God buffé i form av härliga fruktoch grönsaksfat, rostbiff, skinka,
lax och potatisgratäng - allt vad
man kunde önska sig. Allt vackert
dekorerat, tillsammans med bröd
och ost, fick vi smaka på mellan
tablåerna. Borden var vackert
dekorerade i höstfärger och
flaggorna på borden symboliserade
folkdanslagets resor. En god idé
som jag gärna knycker med mig
hem inför kommande jubileum i
Göteborg.
Många av lagets medlemmar
deltog i tablåerna, klädda i egna
eller lånade kreationer. Några var
så välsminkade att de var svåra att
känna igen. Många timmars arbete
hade teaterdeltagarna lagt ner på
text, träning och detaljer välformade dasslock och cykling
inomhus förhöjde stämningen!
Uddevalla spelmanslag passade
även på att spela några låtar i
samband med tablåer och kaffet
med kakbuffén som serverades
efter några timmar. Men var fanns
”jubileumsvisan/visorna”? Vår
egen skald, Sune Resenius, har
genom årtionden förtrollat oss med
sina texter och dragspelsmusik.
Detta sakande vi.
Alla hade klätt sig fint men vi
trodde nog att fler skulle passa på
att klä sig i dräkt vid ett sådant här
festligt tillfälle. Kanske är det
ovanan att våga använda dräkten
när man ej har dansat på länge,
eller?
Äntligen spelade Uddevalla
spelmanslag upp till dans. Lite
tvekande start från dansarna men
med polonäser i olika former och
gemensam kadrilj vågade sig fler
upp på golvet. Lanegården är en
fantastisk festlokal med stort kök,
trevlig miljö med scen och
underbart dansgolv.
Innan dansen tog vid, hade en
arbetsgrupp planerat tack till
funktionärer som ställt upp i
vardagsdansen/stugunderhållet med
mera, genom att dela ut vackra
blommor. Dessutom riktades tack
till funktionärer som i många år
gjort ett förtjänstfullt arbete genom
att utdela Uddevalla folkdansgilles
förtjänsttecken. Det är viktigt att
komma ihåg alla ideella krafter som
... tända det bara för t.ex.
”kökschefen” Lena Elmberg…
… som hade det yttersta ansvaret
för bl.a. maten.
finns i en förening. Bra
jobbat!
Det är naturligt att
tänka bakåt och lägga
mycket vikt vid
Föreningens historia i
samband med ett
jubileum. 90 år är en
lång tid i en ideell
förening. Men det är
naturligtvis också
viktigt att tänka framåt,
vilket blir föreningens
nästa steg. Lars
Abrahamsson
kommenterade under
kvällen både i tal och i
praktisk dansledning att
han är ”en kommande
kraft”.
Tack till alla som
jobbat för att detta
jubileum kom till stånd.
Arbetsgruppen har
lyckats i allt, att ordna
en omväxlande och
trevlig fest, både i form
av innehåll, mat och
dans i en trevlig lokal.
Klokt också att börja
tidigt så vi hann umgås
med många, bläddra i
fotoalbum samt dansa
till en dansant
spelmansmusik.
Under kvällen framförde medlemmar i UFDG
en teater om Föreningens historia.
I denna scen är det fr.v. Agneta Andersson, Gerd
Andersson och Ulla Gadde som framträder…
… och i denna avdelning uppträder fr.v. Svea Dahlgren,
GunBritt Nordberg och Ulla Gadde…
Stort tack hälsar
Ingegerd Hägnesten &
Jimmy Persson
… Och här är det fr.v. Gunnar Wockatz som spelar mot
Kent Hägg.
Förtjänsttecken 2014
Vid Uddevalla Folkdansgilles 90årsjubileum, lördagen den 25 oktober 2014, har åtta medlemmar tilldelats Uddevalla Folkdansgilles
Förtjänsttecken, nämligen:
Nr. 37: Åsa Antas
För aktiv, plikttrogen och flitig
medverkan i UFDG sedan tidigt –
70 tal, främst såsom dansare, styrelsearbetande och spelman, det senare bl.a. innebärande ett kunnigt
deltagande i musikkulturarvets bevarande och dess framförande till
allmänheten.
Nr. 38: Kurt Asplund
För främst ett mycket stort, ansvarsfullt, plikttroget och tidskrävande engagemang innehållande ett
närmast oersättligt yrkesmässigt
kunnande beträffande allt fortlöpande och digert arbete med föreningens Gillestuga samt för ett – likaså - plikttroget och väl utfört deltagande i danslagets verksamhet.
Nr: 39: Inger Blom
För inte minst som en duktig spelman samt för styrelseuppdrag, men
också för initiativrika insatser, såsom ett kompetent, väl förberett engagemang i spelmansledningen,
som ledare för spelmansträffar och
liknande projekt, för talangfyllda
bidrag till vår tidskrift Föreningsinfo, samt för plikttrogen närvaro på
danslagets träningar, men även för
mångfacetterade synpunkter på vår
verksamhet utifrån insiktsfulla och
tänkvärda aspekter.
Nr. 40: Johan Elmberg
För främst ett för föreningen unikt
och imponerande kunnande och ansvarstagande inom den alltmer påträngande datorvärlden, inte minst
utmynnande i layoutarbetet till våra
tidskrifter Draggen och Föreningsinfo, för att ha representerat Föreningen i Distriktsstyrelsen, tagit del
av stugvärdskapet, samt för många
kloka, omdömesgilla och intellektuellt kryddade verbala bidrag till
den administrativa delen och den
allmänna föreningsdebatten – samt
diverse annat.
Nr. 41: Lena Elmberg
För bl.a. ett mångårigt
engagemang som sekreterare – med
allt vad det innebär - samt initiativ
till och uppbyggnad och
genomförande av ett barnlag, för ett
stort ansvarstagande för den viktiga
– och många gånger otacksamma –
stuguthyrningen, och inte minst för
gästfria och inspirerande
redaktionsmöten för vår
distriktstidskrift Draggen, samt
mycket annat.
Nr. 42: Anita Hermansson
För aktivt deltagande sedan tidigt
– 70 tal innefattande bl.a. ett mångårigt, ambitiöst och noggrant sekreterar- och medlemsregisterarbete
samt kurs- och ledararbete i Ukulelesektionen, tillika mycket annat.
Nr. 43: Marianne Nyqvist
För aktivt deltagande i UFDG sedan tidigt – 70 tal, innehållande ett
långvarigt, mångsidigt, positivt och
entusiastiskt stöd åt föreningen,
samt för initiativ till och ett mycket
stort engagemang och arbete i ukulelesektionens uppbyggnad och
verksamhet, vilket inte minst har
resulterat i ett mycket stort medlemstillskott till föreningen.
Nr. 44: Jimmy Persson
För en kontinuerligt
återkommande, och aldrig
sviktande medverkan i olika
aktiviteter inom danslaget sedan
tidigt – 70 tal, trots en lång resväg,
innehållande ett positivt och
empatiskt stöd med att entusiasmera och väcka intresse i verksamhetsdiskussioner, planeringar och
genomförande, många gånger innehållande en intressant och viktig
jämförelse med idéer och verksamheter inom Göteborgsdistriktet samt
för värdefullt tipsande om andra pågående verksamheter - och allt detta
med utgångspunkt i en mycket värdig och föredömlig människosyn.
Juryn…
Märkeskommittén har bestått av
Ulla Olsson, Stefan Stolpe och
Gunnar Wockatz samt för särskilt
hörande, Sune Resenius. Stefan och
Gunnar har valts av Styrelsen, Ulla
har av dessa ombetts medverka i
egenskap av mångårig och mycket
Åtta medlemmar erhöll Uddevalla Folkdansgilles Förtjänsttecken
vid 90- års jubiléet i Lanegården lördagen den 25 oktober 2014.
Fr. v. Jimmy Persson, Marianne Nyqvist, Anita Hermansson, Lena Elmberg,
Inger Blom, Kurt Asplund, Åsa Antas och Johan Elmberg sittande
aktiv föreningsmedlem och Sune i
egenskap av ”nestor” i föreningen.
Förutom Förtjänsttecknen dedikerades fem andra medlemmar med
varsin blombukett, som en uppskattning för gjorde tjänster för
Föreningen, nämligen (fr.v):
Marianne Hjerpe, Kerstin
Christoffersson, Gun-Britt
Nordberg, Gerd Andersson och
Anita Sultán
Ett krav för att få vara med i märkeskommittén är att man själv ska
vara innehavare av just Uddevalla
Folkdansgilles Förtjänsttecken,
samt att man är aktiv i Föreningen.
Föreningens Utdelade Förtjänsttecken
1966
”
”
”
“
“
”
1976
”
”
”
”
”
”
”
”
1986
“
Arne Andersson
†
”
Carina Sandberg
Hasse Andersson
†
“
Gunnar Wockatz
Tage Forsberg
1996
Marianne Eriksson
Birgit Johansson
”
Horst Hauguth
Sune Resenius
”
Kent Hägg
Britta Simonsson
†
”
Gunilla Jonsson
Erik Simonsson
†
”
Ragnar Löfgren
Lars Abrahamsson
”
Isa Milling
Eivor Hägg
”
Birgitta Olausson
Ralph Hägg
”
Ulla Olsson
Kerstin Johansson †
”
Paul Rudolfsson
Rune Johansson
†
”
Kerstin Sturesson
Monika Åkesson
”
Ingrid Wockatz
Maibritt Resenius
1999
Stefan Stolpe
Anita Wireby
2001
Svea Dahlgren
Bertil Wireby
”
Olle Nyqvist
Lilian Andersson
”
Anders Sturesson
Bill Hansson
†
2006
Bo Sultán
Genomgång och sammanställning: Stefan Stolpe 130127
Uddevalla Folkdansgilles
Polskesektion
På vår härliga jubileumsfest, då
gillet firade 90 år, hade styrelsen
gjort så trevliga tillbakaglimtar av
gillets verksamhet sedan start...
Detta fick mig att tänka tillbaka på
min egen tid i folkdansgillet, där
jag haft så mycket roligt.
Jag började med folkdans 1985.
Kerstin Johansson, som var en av
dansledarna, ordnade med en kurs i
polskedans, kan ha varit 1986, med
ett par från Dalarna. Det blev min
start för ett intresse som fortfarande
är stort, även om jag inte dansar så
ofta nu för tiden.
Vi var flera som tyckte detta var
roligt, så vi bestämde att ha särskild
träning av polskor, då det inte var
så populärt av alla folkdansare. Vi
tränade varannan vecka, där Kerstin
och ibland Rut Martinsson och Paul
Rudolfsson var ledare. Vi hyrde in
oss i olika lokaler, då denna träning
inte ingick i gillets "normala"
verksamhet.
1991 gick polskegänget in i UFGs
verksamhet och därmed kunde vi
träna i stugan utan kostnad. Detta
blev början av en intensiv period.
Det fanns många som ville lära sig
dansa polskor, så laget fick nya
medlemmar, 12 st invaldes i
februari 1992. Flera par tränade för
att "dansa upp" som jag ska
beskriva nedan. Vi ordnade
polskekurser, som blev väldigt
populära. Folk kom från hela landet
för att lära sig Bohuspolskor, som
inte varit så kända förut.
Vi åkte tillsammans upp till
Dalarna, där polskedans var vanligt.
Det kunde bli en resa på 80 mil för
att få dansa en kväll i Orsa till Orsa
spelmanslag. Det var en härlig tid
och vi lärde oss alltmer.
Resorna till Dalarna blev en
tradition, bl.a. var vi många som
firade midsommar där. Boda
kyrkby har fina traditioner, som vi
fick delta i. Vi var dräktklädda
precis som de flesta masar och
kullor var, och detta var uppskattat.
Tillsammans gick vi "kullor" från
kyrkan med girlangen som skulle
viras runt stången efter spelmännen
genom hela byn till
hembygdsgården. Där restes
stången långsamt till
spelmansmusik. Allt kändes väldigt
"svenskt", så man tänker sig
turistidyllen skulle se ut, och
högtidligt. På kvällen var det dans
på logen till Boda spelmanslag helt underbart. Vilket dansgolv.
Vid ett tillfälle fick vi övernatta på
Röjås-Jonas gård i härbrä´t.
Nu kunde vi dansa Bodapolska
också. Vi lärde känna flera av
Dalfolket och fick vänner för livet.
Vi bjöd in Boda spelmanslag, Orsa
spelmanslag, Kalle Almlöf m.fl.
som lärde oss spela polskor på
"rätt" sätt. Vi ville ju ha tillgång till
dansen här. Spelmännen bodde
hemma hos oss dansare och
spelmän. Efter kursen på dagen
ordnade vi danskvällar. Vi fick hyra
in oss bl.a. i Folkets hus, då det
kom så många dansare.
Vi ordnade allt fler danskurser i
Bohuspolskor. 1993 hade Paul,
Håkan Sönnermo och jag
utlärningen i Kville. Uddevalla
spelmanslag spelade till dansen.
Det var smockat av folk från hela
landet. Paul och undertecknad höll
vid denna tid oftast i polskedansen i
gillestugan, där vi tränade varannan
söndag. Vi var nu en del av
danssektionen med egna repr. i
styrelsen. Det var ett "fast" gäng,
och vi dansade polskor från hela
landet. Många av paren "dansade
upp" för polskemärken och blev
godkända.
Detta är (fortfarande) en
verksamhet, där en kunnig jury,
bedömer ett par åt gången, i dräkt,
som dansar tre självvalda polskor,
samt en smådans som juryn utser.
Man bedömer, steg, rytm,
fattningar och utförande i stort och
betygsätter detta. Klarar sig paret
får de först bronsmärket, sedan
silvermärket och för att få stort
silver krävs ytterligare tre års
uppdansningar, där man får diplom,
1:a inteckningen i stort silver, 2:a
inteckningen och sedan stort silver.
Om man blir godkänd alla gånger
tar detta fem år. Man kan bara
dansa för ett märke/år. Man kan
också bli underkänd, men har då
chansen att dansa upp nästa år på
samma dans. För att ha utlärning av
polskor är det viktigt att ha stort
silver själv, så man lär ut "rätt"
d.v.s. så juryn vill att det ska se ut.
När man klarat av alla
uppdansningar finns en fortsättning
för de som vill och det är s.k.
diplomdanser. Det kan vara lokala
varianter av schottis, mazurkor,
vals o.d. som kallas smådanser i
detta sammanhang. När det blev
Bohusdanser som skulle bli
diplomdanser, fick undertecknad
äran att respresentera Bohuslän. Jag
fick god hjälp av Gunnar Wockats
och Håkan Sönnermo. Man har då
en danskurs tillsamman med en av
jurymännen, i detta fall Bosse
Pettersson, året innan - vi hade den
i Sveg.
Förutom att åka till Dalarna för
uppdansningen, som vartannat år
även gjordes i Jämtland, blev det
anledning att åka till
Rättviksdansen och Musik vid
Siljan. Alltså tre-fyra besök i
Dalarna under sommaren. För min
del fortsätter besöken under Musik
vid Siljan - ett måste för mig. Men
på 90-talet var vi många.
Danskurserna fortsatte, danskvällar
anordnades och polsketräningen
hade sina dansare.
Men efterhand avtog intresset. Det
började bli "vanligt" -gav inte
längre den där energin som nyheter
har. Paul och jag hade då varit
dansledare i åtta år. Vi gjorde
många försök att ändra på utbudet.
Vi drog ner antalet träffar, men det
hjälpte inte särskilt. Andra tog över;
Margareta och Börje, Gittan och
Göran och Bertil och Gun fortsatte
undervisningen. Men kommer det
inte så många är det svårt att
behålla glädjen. Polskesektionen
lades på is...
...och är så än idag. Kanske kan
någon dra igång det hela igen så
småningom. Jag hoppas det - för
deras skull. Så roligt det har
varit....tack alla!
Isa Milling
Om Ideell verksamhet
Många - för att inte säga de flesta framträdanden är ju idag kommersiella, vilket gör att det inte sällan är
ganska dyrt att ta del av det utbudet. Svenska kyrkan är dock en av
de få institutioner som fortfarande
bjuder på gratis underhållning och
dessutom av hög kvalité. Ett sådant
exempel är deras uppsättning av de
kändaste låtarna ur musikalen Jesus
Christ Superstar, vilket framfördes
söndagen den 23 mars 2014 (vilket
f.ö. skedde i samverkan med Sensus, d.v.s. det studieförbund som
även vi i UFDG samverkar med).
Kyrkan var i det närmaste fullsatt,
och samtidigt blev det denna kväll
ett av dessa sällsynta tillfällen då
det applåderades i denna lokal.
Kostnadsfritt var det, men man tog
upp kollekt, och för många människor är det kutym att skänka något till kollekten – inte minst efter
att ha blivit bjuden på en sådan
föreställning.
Text: Stefan Stolpe
Delar av musikalen Jesus Christ Superstar framförs i Uddevalla Kyrka
av solister med hjälp av S: t Mikaelskören.
Året 1930
Av utrymmesskäl har genomgång
och redovisning av de gamla protokollen från år 1930 flyttats fram till
nästa nummer av FI.
Nya medlemmar
På Höstmötet tisdagen den 26
augusti 2014 fanns det inte någon
ny medlemsansökan.
Personalnycklar
Det har visat sig att vi har brist på
personalnycklar och skulle behöva
fler sådana. Styrelsen vädjar därför
till dem som eventuellt inte längre
har behov av sin nyckel att inlämna
denna. Den erlagda depositionsavgiften på 100: - kr. kommer givetvis att återfås vid inlämnandet.
Medlemsregistret
Det åligger dig själv att kontrollera
att samtliga dina uppgifter i medlemsregistret är korrekta och fullständiga och i annat fall genast
anmäla korrigeringen till registeransvarige Johan Elmberg.
UFDG på Youtube
Alla våra medlemmar är kanske
inte så vana vid datorernas värld.
Det är så att numera kan vem som
helst lägga in kortare filmer till
allmän beskådan. Vårt dans-lags
uppvisningar finns nu med på ett
antal sådana filmsnuttar. För att se
dessa söker man (på Internet) på:
Uddevalla Folkdansgille Youtube.
(Denna tidskrift kommer även ut i
tryckt form för dem som inte
använder datorer).
Inbrott i stugan
Under påskhelgen 2014 har Gillestugan blivit utsatt för både inbrott
och skadegörelse. Det medför naturligtvis både kostnader för föreningen och besvär och tidsåtgång
för enskilda medlemmar. Händelsen är naturligtvis polisanmäld och
även anmäld till försäkringsbolaget.
Bohusläningen hade en notis införd
140423, sid 4. Styrelsen har med
anledning av detta infört en skärpt
uppsyn av stugan.
Om Bidrag
En artikel i Bohusläningen meddelar att Thordénstiftelsen har utdelat
drygt 5,5 miljoner kronor fördelat
på 70 mottagare. Stiftelsen har ett
kapital på c:a 300 miljoner, och det
är avkastningen därifrån som
skänks till ”det allmännas fromma”.
UFDG har tidigare också erhållit ett
bidrag från denna stiftelse, vilket vi
självfallet är tacksamma för. Det är
överhuvudtaget mycket bra för föreningslivet att det finns stiftelser av
detta slag.
Källa
Oskarsson Viktoria,
Årets pengaregn från stiftelsen,
Bohusläningen, 140509, sid. 10 f.
Stugan är nymålad!
de och strukna med två lager färg.
Likaså de jobbiga vindskivorna. Så,
GLÄDS MED OSS, det blev väldigt snyggt!
I jobbet hade vi också hjälp av en
medlem i mjukslöjden, en i hårdslöjden, en i musiken och, naturligtvis, ordföranden.
Nästa år blir det förhoppningsvis
så pass bra väder att vi kan måla
resten av stugan ”stugröd”. Återstår
även att måla fönsterfoder och –
bågar vita, vilket man förhoppningsvis kan ta lite i taget.
Ja, inte hela, ännu, MEN HALVA.
Gott nog!
Folkdansgillet reste till Nederländerna en andra gång i början av
1990-talet. Under tiden valde Horst
För stugsektionen: Gunnar W
Haugout m.fl. att stanna hemma
och måla
Gillestugan.
Målningen har
alltså stått sig
ca 20 år, men
på senare år har
färgens lyster
mattats.
Mögel- och
algpåväxt har
gjort fasaderna
på baksidan
gråvita.
Fr. v. Gunnar Wockatz, Rolf Gustavsson och Kurt Asplund.
Tråkigt.
Foto: Gerd Andersson
Under sommaren
gjorde Kurt Asplund och
Gjorda reparationer
undertecknad en första insats med
Finns det någon som har varit med
att rengöra och högtryckstvätta. Så
och gjort någon reparation på Stunärmade sig hösten och mellan
gan? Prata i så fall med Gunnar
regndagarna lyckades vi klämma in
(Wockatz) om detta. Han ämnar
ett par måleridagar.
nämligen göra en sammanställning
Entrégaveln och den nordvästvetom just de utförda reparationerna.
tande långväggen är nu grundmåla-
Slöjdsektionen
Vår lilla
slöjdutställning
på LOTCEN
under
kulturveckan
tilldrog sig tyvärr
inte något större intresse.
Det som dock imponerade på besökarna var hantverket bakom BERTIL W:s fantastiska karvsnitt (se
bilderna) och ROLF G:s
leksakslastbil. Bertil har berättat
hur han låtit tillverka specialknivar
ur kasserade ”bandsåg-band”. Rolf
har hittat fyndiga detaljer till sina
lastbilar i reservdelslådan till köksoch tvättmaskiner…! Jag tror ni
förstår att vi som skapar i olika
material och former – vi NJUTER!
Varje torsdag!
Vi smider redan
planer inför
nästa år – att
kunna ställa ut
våra bästa
alster på mer
publika platser!
Text: Gunnar Wockatz
Tack gånger Massor!!
Vi som fick hedersuppdraget att
”sitta” som jubileumsfestkommitté
vill passa på att tacka för…
…förtroendet, som styrelsen hade
för oss att vi skulle ro detta i land…
…Julias make, Martin, för att ha
tagit hand om barnen och oss när vi
suttit i planeringstagen…
…all hjälp med förberedelser och
städ…Ingen nämnd och ingen
glömd!!
…alla goa skratt och allt härligt
engagemang som alla gäster
”bidrog” med under kvällen…
…den hjälp vi fick av Niklas, på
,
som förutom att ge oss ett bra pris
på det vi handlade, framförallt
packade ihop våra två välfyllda
kundvagnar så det bara var att
betala och åka!
Julia, Lena och Johan
Och till sist …
Genom något ödes nyck lyckades
jag en gång i tiden hamna i avdelning för exotiska fåglar i djurparken
i Warszawa (i Polen).
Här fanns de mest fantastiska och
mångskiftande fjäderfän. Men döm
om min förvåning då jag bland alla
dessa Guds magnifika skapelser
fann helt vanliga gråtrutar (d.v.s.
dessa hos oss så talrika fåglar som
vi ofta förväxlar med fiskmåsen).
Men vid närmare eftertanke var det
naturligtvis inget konstigt med det
– i de trakter där det inte häckar
några gråtrutar så är ju dessa just
exotiska fåglar.
Folkdansgillets verksamhet under HT 2014 & VT 2015
Udda veckor
Jämna veckor
Måndagar
Spelmännen tränar
kl.
Tisdagar
Ordinarie dansträning kl.
Onsdagar
Ukuleleklubben
kl.
Ukulelespel
kl.
Varje vecka
Torsdagar
Slöjdverksamhet
kl. 18.00-21.00
Lotcens lokaler
Mjukslöjd
Gillestugan
Varje vecka
Varje vecka
Sista Tor. i
varje månad
19.00
Gillestugan
19.00
Gillestugan
19.00-21.00
16.00-18.00
18.00-20-00
Gillestugan
Gillestugan
Gillestugan
kl. 19.00
Viktiga datum
Tisdag
13 januari, 2015
Folkdans-lagets vårtermin börjar
Tisdag
24 februari, 2015
Årsmöte
Torsdag 14 maj, 2015
Gökotta + Hemlig Vårutflykt
Tisdag
Höstmötet
25 augusti, 2015
Ett folkdanslag utan spelmän är som ett fotbollslag utan anfallsspelare
(eller var det en dålig jämförelse??).