Transcript Höstnumret - S:t Lukas

Medlemstidning för förbundet S:t Lukas - bli medlem du också • www.sanktlukas.se
Sankt
Lukas
psykoterapi, existentiella samtal och utbildning... i hela Sverige • Höst/Vinter 2010
Filmen
den fattiges terapi
Vinn en
vinterlä bok för
sning!
Chefshandledning
nyckeln till en bra arbetsplats
Hösttrötthet
minskas med lunchpromenad
Positiva känslor
gör oss mer närvarande
Målgrupp
sexualbrottsdömda män
Anmäl dig till S:t
Lukasdagarna
19-20 november
Naturbegåvningar
är vi allihop
1
• Möten väcker livslust • Krukmakarpengar, vägen tillbaka för interner • Ideellt arbete
livslust
Längre ledigheter är oftast avkopplande för både
kropp och själ, men den fria tiden skapar också
utrymme för att ingjuta lite extra liv i gamla bekantskaper och glädjas över nya.
P
å min semester mötte jag många spännande människor. En av
dem var en man på lite över 80 år, han avslutade nyligen en
kurs i videoredigering vid en av landets högskolor, bara för att
lära sig något nytt och för att han tycker det är spännande med all ny
teknik. En kvinna jag träffade i Nordvärmlands skogar, valde att mitt i
livet lämna sin tjänst som språklärare för att få utveckla en annan sida
av sig själv. Nu skapar hon tavlor i textil och lever på det. En ung tjej
var i slutet av 90-talet i Memphis och blev inspirerad av Elvis-kulturen.
Väl tillbaka i Sverige utbildade hon sig så småningom till frisör och när
hon skulle starta egen salong tänkte hon: Varför inte bygga ihop det
med ett Elvis-café? Nu driver hon ett nyöppnat café i Östmark, nordväst om Torsby i Värmland, med inredning som om den vore hämtad
från Memphis.Visst är det spännande med sådana möten! Jag hoppas
att jag genom livet får ha kvar lusten att utvecklas och nyfikenheten
att pröva nya saker och våga se möjligheterna där de finns. En positiv
inställning till livet gör att perspektivet blir bredare och fler möjligheter
uppenbaras. Psykologen Tor Wennerberg skriver om detta förhållningssätt och om positiv psykologi i detta nummer.
Upplevelsen av vårt samhälle idag kan vara att det utvecklas och
förändras oerhört fort. Ibland lite för fort, kan man tycka, när man
inte hänger med. Lite längre fram i tidningen kan du läsa om ungas
liv på nätet och om Facebook, kanske är inte det extrema nätlivet
lika lockande för alla - allt ska vi kanske inte - och orkar inte hänga med på. Mognad och utveckling blir då att kunna säga ”inte
för mig”, att släppa taget och låta förespråkarna gå vidare utan att
döma varken sig själv eller andra. Det finns en grundtrygghet i det
vi känner till, om vi kan vila i en sådan tillit kan nyfikenheten hjälpa
oss att ta ett steg till i de situationer där vi känner lust till det.
Många gånger möter vi i terapirummet - och i andra sammanhang - människor som inte längre förmår vara nyfikna på vad
livet har att erbjuda. Alternativa vägar upplevs som stängda för
dessa personer, ibland är det skammen som hindrar oss. Känslan
av att vara fel kan blockera våra liv så att vi inte vågar göra det vi
vill. Hur kan S:t Lukas vara till hjälp? För många kan en terapeut
eller en lyssnande medmänniska utgöra det ställföreträdande
2
Text: direktor Anders Persson
Foto: Lena Bergquist
Möten som
väcker
hopp som gör att en nedstämd desillusionerad människa så småningom orkar gå vidare. Läs gärna boken som Berit Okkenhaug,
Modum Bad Norge, har skrivit om skam ”Når jeg skjuler mitt
ansikt”. Den är recenserad och rekommenderad i tidningen du
håller i handen.
I detta nummer berättar vi också om det spännande arbete som
gjorts och görs med trädgårdsterapi på olika platser i Sverige. Det
pågår ett antal rehabiliteringsprojekt som fångar upp personer
med till exempel utmattningsdepression. Det handlar om att hitta
tillbaka till sig själv och att låta det gröna livet utanför väcka den
nyfikenhet som slumrat för en tid.
I november, när Sverige är som dystrast enligt många, infaller
Lukasdagarna. Då bjuder vi in dig till spännande föreläsningar och
goda samtal, ta också chansen att möta alla andra som funderar
kring livet, kanske på liknande sätt som du. Välkommen till två
inspirerade dagar där nyfikenheten är en drivkraft för oss alla!
Medlemstidning för förbundet S:t Lukas
Tryck: EDITA Västerås
ISSN 2000-6551
Papper: Multiart silk, FSC märk
Ansvarig utgivare: Anders Persson, direktor,
Distribution: Posten som Posttidning B
e-post: [email protected]
Upplaga: 5000ex
Redaktör & skribent: Lena Bergquist, kommunika-
Kontakt: Förbundet S:t Lukas, Box 17240, 104 62 Stockholm.
tör S:t Lukas, e-post: [email protected]
Tel. 08-616 03 80, Fax. 08-669 47 19,
Grafisk form: Åke Paulsson & Lena Bergquist
e-post: [email protected], www.sanktlukas.se
Nyfikenhet, glädje, intresse, kreativitet…
Positiva känslor gör oss
mer närvarande
Varför har vi egentligen känslor? Ur ett evolutionsbiologiskt perspektiv är svaret att känslor,
genom årmiljoner av däggdjursevolution, har hjälpt oss och våra förfäder att överleva genom
att styra oss bort från farliga situationer till omständigheter som signalerar trygghet. Känslor
är det som motiverar oss att göra en sak och inte en annan.
Text: Tor Wennerberg
3
T
befinner oss i ett positivt laddat känslotillraditionellt inom psykologin har
stånd, som nyfikenhet eller glädje, så tar
man fokuserat mest på negativa
vi in mer av verkligheten runt omkring
affekter – till exempel ilska, avsky,
oss och vår inlärningsförmåga förbättavsmak och rädsla. Överlevnadsvärdet i
ras. Den radikala perspektivförskjutning
dessa negativa känslotillstånd är uppenbart,
som Fredrickson åstadkom bestod i att
eftersom de får oss att undvika eller försöka
hon utvidgade tidsperspektivet. Positiva
rätta till situationer som kan vara farliga. Inte
känslotillstånd har varit viktiga för vår
minst gäller det förstås rädsla och ångest,
överlevnad, inte i den omedelbara stund
som motiverar oss att snabbt undvika faror.
då känslan infinner sig (så som rädsla har
Men det finns ju också en mängd olika
räddat oss när vi satt oss i säkerhet undan
positiva känslotillstånd – som nyfikenhet,
en leopard), utan med en fördröjd effekt.
glädje, tacksamhet, stolthet, inspiration och
Hennes teori kallas broaden and build,
kärlek. När det gäller dessa tillstånd är
vilket syftar på att positiva känslor vidgar
det inte alls lika uppenbart vad de har för
vårt medvetande och bygger resurser
överlevnadsvärde. De negativa känslorna är
och styrkor.
lätta att förklara, eftersom de är kopplade till handlingstendenser - som att slå
Fredricksons och andras forsk(ilska), fly (rädsla) eller spotta ut
ning visar nämligen att om
(avsmak) - som i stunden
försökspersoner försätts
ökade en förfaders chans
Positiva känspositivt affektatt överleva. Men hur
lotillstånd, som alltså i ett
tillstånd (till exempel
har en upplevelse av
öppnar upp oss och får
genom att få titta
betagenhet inför ett
vackert landskap,
oss att se nya möjligheter, på en filmsnutt som
väcker skratt och
till exempel, kunnat
glädje) så förändras
stärka våra förfäders ligger till grund för kreatiöverlevnadschanser,
vitet och möjligheten att bokstavligen deras
perception; de får
och därigenom förts
hitta lösningar och
lättare att urskilja övervidare till oss genom
nya perspektiv.
gripande mönster jämfört
det naturliga urvalet?
med personer som försatts i
ett negativt eller neutralt affekttillEn forskare som radikalt har
stånd, som i stället tenderar att se detaljer
fördjupat förståelsen av positiva känslor
i bilder men missar det större mönstret.
är Barbara Fredrickson, verksam vid
University of North Carolina. Negativa
känslor inskränker vårt medvetande:
Problemlösningsförmågan förstärks när
uppmärksamheten inriktas på det som
medvetandet öppnas för ett vidare
har väckt rädsla eller ilska, medan andra
spektrum av information. Positiva känsloaspekter av omgivningen filtreras bort.
tillstånd gör också att kroppen snabbare
Organismen inriktas på avvärjande av hot
återhämtar sig efter ett stresspåslag.
och faror. Positiva känslor har motsatt
effekt; de vidgar vårt medvetandefält,
För den kliniska psykologin är detta viktiga
vår uppfattning av verkligheten. När vi
insikter. Att arbeta med positiva känslor,
Tor Wennerberg på
S:t Lukasdagarna
Tor Wennerberg håller under S:t
Lukasdagarna ett föredrag med
rubriken Mentalisering och positiv
psykologi. Föredraget handlar bland
annat om förmågan att förstå och
förhålla sig till egna och andras inre
mentala tillstånd – samt kopplingen
till positiv psykologi. Vill du veta mer
om detta - boka i så fall in lördagen
den 19 november kl 9-10.30!
Var m
ed
oc
Välkommen tillkså!
S:t Lukasdagar
du
Den 19-20 novem
ber 2010
Immanuelskyrka
n Stockholm
i samverkan med
Förbundet
S:t Lukas
och även stärka förmågan att uppleva och
stanna kvar i dem, bidrar till att bygga upp
det som kallas resilience, eller psykologisk
återhämtningsförmåga. Ett alltför ensidigt
fokus på problem och svårigheter kan på
motsvarande sätt bli kontraproduktivt. Det
var förmodligen den sociala samvaron på
savannen, och alla de positiva, glädjefyllda
känslotillstånd den innefattade, som stärkte
människans förmåga till kreativt, problemlösande gruppsamarbete, och därmed
möjligheten att anpassa sig också till svåra
yttre omständigheter
Tor Wennerberg, ptp-psykolog vid S:t Lukas
i Stockholm och författare till boken ”Vi är
våra relationer”.
Tor Wennerberg har skrivit boken Vi är våra relationer
– om anknytning, trauma och dissociation
Boken presenterar de viktigaste dragen
i dagens anknytningsforskning, med
särskild tonvikt på den desorganiserade
anknytningen, som är den allvarligaste
formen av otrygg anknytning. Nya forskningsrön visar hur trauman kan överföras mellan generationerna inte bara
genom direkt traumatisering utan också
till följd av subtila störningar i det känslomässiga samspelet mellan föräldrar och
4
barn, det som också har beskrivits som
”dolda trauman”. Vi är våra relationer
riktar sig till studerande och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård såsom
psykologer, psykoterapeuter, socionomer,
sjuksköterskor och läkare samt till alla
som är intresserade av psykologi.
Vi är våra relationer,
Natur och kultur, 2010
4
Foto: Photo Disc
Foto: Photo Disc
Amerikansk
skilsmässosmitta
Källförväxlingsfel upptäcks hemma i soffan
Källförväxlingsfel innebär att man
förväxlar orsaken till lyckokänslan man
upplever. Till exempel kanske din vän under sommaren har varit på en fantastisk
semester som innehållit spännande och
upphetsande äventyr som höjt livskänslan
och pulsen. Källförväxlingsfel innebär i
det här fallet att din vän upplever att det
är medresenärerna som skapat dessa
känslor, inte äventyret i sig. Det kan i sin
tur leda till semesterförälskelser som
inte verkar lika självklara hemma i soffan
under mörka höstkvällar. Vänder man på
hela situationen, så blir rådet att undvika
tråkiga tillställningar.
Åke Pålshammar, neuropsykolog vid Uppsala Universitet har forskat i detta ämne,
läs mer på Pålshammars hemsida:
www.kbt.nu/palshammar
I en amerikansk studie som omfattade 12.000 personer har man
upptäckt att skilsmässor i vänkretsen
påverkar vännerna i samma riktning.
När ett par skiljer sig, så ökar risken
med hela 75 procent att även vännerna bestämmer sig för att skriva
på skilsmässopapperen. Orsaken till
att flera skiljer sig samtidigt tror man
beror på att det inte känns så socialt
belastande längre. Ett annat resultat
kan vara att man inte alls vill förlora
sin äkta hälft och istället bestämmer
sig för att anstränga sig mer i den
relation man har.
Studien pågick i 32 år och har namnet
”Breaking up is hard to do, unless everyone else is doing it too…” och kan
läsas mera ingående på “today.brown.
edu/articles/2010/07/divorce”
Vi vet att känslor som är kopplade till
nära relationer kan vara avgörande för
hur vi mår både mentalt och fysiskt. En
nyligen gjord studie vid Universitetet i
Delaware visar att känslor – i det här
fallet svartsjuka - även påverkar vår
perception. Resultatet av studien visade
att ju mer svartsjuk en person känner sig,
desto svårare får personen att upptäcka
och registrera saker i bilder som visas upp.
Forskarna drar slutsatsen att det finns ett
samband mellan svartsjuka och förmågan
att se eller registrera till exempel händelser omkring sig – man kan kalla det för en
form av ”blindhet förorsakad av känslor”
eller känsloinducerad blindhet.
Studien utfördes vid University of Delaware av Steven Most och Jean-Philippe
Laurenceau
Foto: Volvo pictures
Känsloinducerad blindhet
5
Film som den
fattiges terapi
Om den rörliga bildens förmåga att
beröra människan på djupet
Text: Tomas Axelson
4
film samtidigt kan ha förmågan att beröra
djupare processer relaterade till livsåskådning och självförståelse.
frågor
Hur kopplar du av bäst?
– Tar en liten siestatupplur med
Jan Johanssons Jazz på Svenska i
bakgrunden.
Vad gör dig glad och ger dig energi?
– Varje tisdagsmorgon 07.15 –
08.15, spelar jag innebandy med ett
gäng högskolelärare. Oerhört roligt
och uppiggande.
Svåraste existentiella frågan att
besvara?
– Hur mänskligheten med individualiteten inristad i psyket ska hantera
rå egoism och kunna samordna
samhällsinsatserna till det gemensammas bästa, det vill säga spänningen individ - kollektiv.
6
Foto: Anders Hagman
Senast lästa bok?
– Giftträdets bibel av Barbara
Kingsolver
Tomas Axelson, Lektor i religionsvetenskap
med medieinriktning vid Högskolan Dalarna.
Initiativtagare till Existentiell filmfestival
Dalarna www.du.se/existentiellfilmfestival
O
m människan för två hundra år
sedan levde med det tryckta
ordet - bibel, katekes, psalmböcker, populära pamfletter av olika slag
- som resurser för sitt tänkande, så lever
hon idag i ett betydligt mer medierat
och bildbaserat symboliskt universum.
Filmforskare konstaterar att vi ser mer film
än någonsin i Sverige, cirka fem gånger
mer film idag än för 50 år sedan. Filmkonsumtion är underhållning. Men det som är
intressant, med denna i grunden kommersiellt framgångsrika konstform, är att
Det finns goda skäl som talar för att
filmupplevelser stimulerar till självreflektion.
I min forskning om film och existentiella
frågor reflekterar jag över vilken funktion
starka filmupplevelser kan ha för publiken.
På vilket sätt utnyttjar publiken fiktionens
suggestiva fantasivärldar för egna känslomässiga processer av olika slag? Det som
verkar pågå allra tydligast i filmupplevelser som engagerar publiken handlar om
identifikation. Favoritgestalter och filmiska
förebilder på vita duken samspelar med
självbildsrelaterade processer på ett
mycket personligt sätt, knutna till centrala
föreställningar om det egna jaget, det vill
säga den mentala självrepresentationen.
Att kalla film för ”den fattiges terapi” bygger på en förståelse av människan som en
varelse som arbetar med symboliska världar
för att förstå livets konkreta villkor. Detta
har psykoterapeuter - och för den delen religionens präster och shamaner - vetat i alla
tider. Under ett drygt sekel har psykodyna-
Människan behöver fiktion och gör bruk
av fiktion. Jag menar att den rörliga bildens
enorma framgång under det senaste seklet
– intressant nog parallellt med psykoanalysens framväxt – har att göra med att den
erbjuder tillträde till just detta psykologiskt
viktiga övergångsområde, där man får
Många socialpsykologer talar om att mänträda in i något paradoxalt, ett suggestivt
niskan i mediesamhället i ökande grad
fantasiområde, på en gång imaginärt och
är underkastad – och påtvingad – en allt
verkligt existerande. Filmälskaren
högre grad av självreflexivitet. Varje
nyttjar fantasins värld för en lek
individ måste reflektera över
med symboler, känslor och
sitt liv, och förstå sitt liv
Filmer hjälper
tankar. I fantasins världar
och sin identitet. Kanske
till att bygga upp en
kan man drömma om
detta är extra viktigt
andra sätt att vara
i Sverige, som ett av
repertoar av berättelser,
människa på. Film
världens allra mest
en ”image-bank” för kritiska individualiserade
kan med andra
ord tillhandahålla
samhällen.
livssituationer. Den rörliga
symboliskt material
bildens berättelser ersätter delvis Jag är också
som inte bara grilitteraturen, musiken och kon- övertygad om att
per in i existerande
föreställningar om
filmupplevelser och
sten, i vissa avseenden
det typiska för det
människors samtal
också religionen.
egna jaget, utan också
om filmupplevelser
möjliga komponenter
bidrar till att skapa ett
om den man önskar vara,
språk för etiska spörsmål i
ideal i den egna självbilden.
en alltmer visuellt orienterad
Det verkar som om människors
samtid. Filmer blir allt viktigare som
upplevelse av vissa filmer utgör viktiga
ett underlag för människors reflektioner
resurser för självförståelsen och konstrukom moraliska dilemman liksom om etiska
tionen av en föränderlig jaguppfattning.
vägval i livet. Filmer hjälper
Film på S:t Lukasdagarna
Vill du veta mer om bildens påverkan
på dig själv och andra? Under S:t Lukasdagarna visar Tomas Axelson filmer
och håller föredrag om sin forskning.
Boka in dig kl 17-20, fredagen den 19
november!
Foto: Disney pictures
miska teoretiker och praktiker byggt upp
en terapeutisk ram som tillåter individen att
träda in i det unikt mänskliga tillstånd som
laborerar med symboliseringar.
till att bygga upp en repertoar av berättelser, en ”image-bank” för kritiska livssituationer. Den rörliga bildens berättelser
ersätter delvis litteraturen, musiken och
konsten, i vissa avseenden också religionen.
Film tycks i vissa livssituationer vara en
viktig resurs för formulerandet av moraliska ideal om ansvar för medmänniskan,
formulerandet av en livsuppgift och för
upplevelsen av mening.
Lästips av Tomas
Axelson:
• Kapitel i bok (2009): ”Kärleksmatrisen på vita duken. Drömmar och desillusioner” I Lindfelt,
Mikael & Gustafsson Lundberg,
Johanna (red.). Kärlekens förändrade landskap. Teologi om samlevnad.
Stockholm: Verbum.
• Kapitel i bok (2008): ”Samtal om
film i en framväxande bildepok”
I Larsson, Mikael (red.). Kultur och
kyrka. Stockholm: Verbum.
• Bok (2005) Axelson, Tomas &
Sigurdson, Ola (red.), Film och religion. Livstolkning på vita duken.
Örebro: Cordia förlag.
7
Unga vuxnas
Relationer på nätet
är på riktigt!
Text: Ingrid Gråberg
Foto: Sandra Qvist
rymden. Eller dator förresten,
idag kommer man ju ut på
internet via telefonen. Det räcker
alltså med en liten manick, som
inte är större än att den får plats
i byxfickan, för att få tillgång till
detta enorma kontaktnät. Väl
där kan man spela interaktiva
spel tillsammans med personer
i alla åldrar och från jordens
alla hörn, man kan chatta,
twittra, blogga… och göra av
med studiemedlet (och mer
där till) på poker.
Ingrid Gråberg, leg psykolog, arbetar med
barn och unga vuxna och har skrivit boken
”Tonåring – om livet med nästan vuxna barn”
tillsammans med kollegan Jenny Klefbom.
M
ajoriteten av dagens unga tillbringar en ansenlig del av sin vakna
tid framför datorn – dag som natt. Visst
skrivs det i ordbehandlingsprogram och
spelas dataspel på ”gammalt” vis, men
för många är nog ändå datorn huvudsakligen ett verktyg för att söka information
och kommunicera med andra i cyber-
Kontakter knyts, relationer skapas och underhålls.
Själsfränder finner varandra
på nätet - ibland som ett
komplement till, eller som en
start på, ett ”vanligt” förhållande och ibland utan att det
någonsin kommer till stånd
ett möte öga mot öga eller
hud mot hud.
den här kommunikationen
som sker elektroniskt inte är på riktigt. Och
det måste den väl ändå vara?!?!
Umgänget i cyberrymden har blivit så
omfattande att det där vi gör när vi ser
varandra, utan att ta omvägen via en webbkamera, kanske inte längre borde avgränsas
och kallas för ”i verkliga livet”, ”in real life”
eller ”IRL” - för då säger vi ju indirekt att all
Men vad är det som sker där i cyberrymden och hur har ungas relationer förändrats
som en följd av detta? Det berättar jag mer
om på Lukasdagarna den 19 november!
Foto: Lena Bergquist
Ingrid Gråberg
håller föredrag på
S:t Lukasdagarna
8
Vill du veta mer om unga vuxnas
liv och relationer på nätet? Anmäl
dig till S:t Lukasdagarna den 19-20
november, Ingrid Gråberg föreläser om Unga vuxna på nätet den
19 nov kl 9-10
Uppdaterad eller fortfarande 3.0?
Det pågår ständiga diskussioner om World
Wide Web; vad man borde få läsa om på alla
dessa sidor och vad som inte bör få finnas
där. Informationen speglar, vare sig vi vill det
eller inte, hela människan.
Ibland ser vi henne briljera
med sina mest lysande verk,
på en annan sida får vi del
av knivskarp logik färgad i
de mest sjaskiga gråtoner vi
kan föreställa oss. På en sida
hittar du recept på hur du
gör en äkta italiensk risotto
till fredagskvällens mys… och
när du söker på ”glassbomb”
kan du ha oturen att få upp
en hänvisning till en sida som
visar hur du bygger en bomb som kan ta
livet av hundratals personer på väg till jobbet en måndagsmorgon.
Det nya, i samtalen om nätet, handlar om
”Vad gör internet med våra hjärnor?”. I en
nyutkommen bok ”What the Internet Is
Har du många vänner på
?
Varför vill vi berätta för 500 miljoner människor att vi nyss svalt en köttbulle, den
sista som ingick i vår middag en tisdagskväll
i oktober? Och varför läser vi om köttbullen på Facebook?
Svaret kan vara våra gener! Vi, som alla
andra primater, är gruppvarelser som vill
hålla koll på våra kamrater i gänget. Vår
optimala storgrupp har sedan urminnes tider bestått av cirka 150 individer,
det är så många som vi kan känna igen
Doing to Our Braines” av Nicholas Carr
(Norton 2010) redovisar man, utifrån
hjärnforskningen, nya kognitiva internetvägar i våra hjärnor. Det har visat sig att
hjärnan är mer formbar än vi tidigare trott
och att flitiga internetanvändare på kort tid förändrar
hjärnan och dess kognitiva
förmåga. Till det negativa
hör begränsad koncentrationsförmåga och ”kortare”
minne, det skärpta läsandet
som krävs för att ta sig igenom till exempel essäer och
böcker kommer, enligt vissa
forskare, att bli svårare för
varje internetgeneration. Till
det positiva kan vi räkna den anpassning
som sker, förmågan att sålla ut det absolut
viktigaste i en oändlig rymd av texter
och åsikter. Båda sätten att förhålla sig till
information kommer att behövas även i
framtiden: det snabba och flyktiga och den
långsamma djuplodande
och ha en relation till. Antagligen är det
ungefär så många som intresserar sig för
Pelles köttbullskonsumtion, om han har
tur. Förutom kontrollmöjligheten får vi
även chans att visa upp oss och bli sedda,
även det ett behov som är allmänmänskligt och som grundar sig på att man vill
ta plats - och en bra sådan - i gruppen.
Studier visar att mängden personer man
söker kontakt med för att få bekräftelse kan vara relaterad till narcissistisk
personlighet. Antalet ”facebook-vänner”
som man kan räkna ihop korrelerar med
diagnosen Narcissistisk personlighet,
enligt forskning från Texas University.
Läs mer om forskningen som görs på Texas
University på: http://homepage.psy.utexas.
edu/homepage/faculty/gosling/
Prata om ungdomars nätliv
Som förälder kan du minska risken för
att dina barn råkar ut för de mest negativa effekterna av oönskade sexkontakter på nätet. Genom att låta barnens liv
på nätet bli en del av vardagslivet för
hela familjen kan man snabbare stoppa
till exempel gromning – vuxna som tar
kontakt med barn i sexuellt syfte. Lagen
mot gromning trädde i kraft förra året.
Resultatet för de 150-talet personer
som polisanmälts kan bli fängelse upp
till ett år eller böter.
Tips om vad du kan göra för att minska
risken för barn och ungdomar på nätet.
Läs mer på www.medieradet.se
Minst 34.000 böner
i cyberrymden
Troende, sökare och tvivlare har en
gemensam bönewebb på Svenska kyrkans
webbplats. Bönewebben, som lanserades
i samband med kyrkovalet förra hösten,
har fått in över 34 000 böner om allt
mellan himmel och jord. På webbplatsen
kan vem som helst gå in och formulera
sin egen bön, man kan välja om bönen
ska publiceras på webben eller skickas till
en gudstjänst i någon av landets tretton
domkyrkor. Du kan också sända din bön
med hjälp av din mobil och ett sms med
max 160 tecken, då publiceras bönen
automatiskt på webben. Vill du läsa andras
böner om ett visst ämne så finns en
sökmotor som du kan använda.
www.svenskakyrkan.se/be
292 böner
blir pocket
Marianne Ejdersten
Launikari, enhetschef för nationell
kommunikation och
ansvarig för bönewebben tycker sig se
att bönewebben har blivit en naturlig del av
mångas andaktsliv.
– Vi startade bönewebben inför kyrkovalet
2009, tanken var att vi skulle synliggöra
Svenska kyrkans arbete och väcka intresse
för valet. Vi lyckades över förväntan, så
bönewebben får vara kvar. Vi kommer
att utveckla sidan med en ljusbärare för
ljuständning, berättar en mycket nöjd
Marianne Ejdersten.
Hon tror att bönewebben har avdramatiserat bönen, många har upptäckt att det går lika
bra att be på nätet som i en kyrka.
– Bön är ett nära samtal med Gud var
du än är någonstans, webben är bara
ett medel att uttrycka detta. Många
som skriver in sin bön, stannar också på
vår sida för att läsa andras böner, vilket
jag tror inspirerar till utveckling av det
egna bönelivet.
Det är rätt många som börjar sin dag
med att gå in på bönewebben, berättar
Marianne vidare.
Under hösten, närmare bestämt till allahelgonahelgen, då många besöker våra kyrkor,
kommer Svenska kyrkan att ge ut 292
böner från bönewebben i pocketformat,
Verbum trycker boken.
9
Chefshandledning
– nyckeln till en bra arbetsplats
Vd eller mellanchef? Offentlig sektor eller privat? Smidig organisationsstruktur, eller? Empatisk ledningsgrupp och styrelse? Personalens tidigare erfarenheter av chefer? Chefens tidigare erfarenheter av personal?
Det är många faktorer som påverkar hur man utvecklas som chef i
ett företag. Lika många parametrar finns att ta hänsyn till vid chefshandledning, menar Marianne Lindell-Fjæstad, leg psykoterapeut,
verksamhetschef och handledare vid S:t Lukas i Stockholm.
H
andledning av ledare och chefer kan
innebära att stödja arbetsledningen i
att identifiera och vidmakthålla mål och
att hjälpa chefen att leda arbetslaget mot dessa
mål. Det kan också mer allmänt handla om att
tydliggöra lednings- och beslutstrukturer. För
att kunna ge riktigt bra chefshandledning behöver handledaren ha god förståelse för hur
organisationer fungerar och egen erfarenhet
av att leda grupper.
Marianne Lindell-Fjaestad menar vidare att
ett framgångsrikt företag inte bara skapar
produkter och tjänster som marknaden vill ha,
en god utveckling beror också på om man kan
erbjuda en bra arbetsplats med
låg personalomsättning och
låga sjukskrivningstal. Nöjd
personal är också en stor
marknadsföringsresurs
där frontlinjen ofta går
vid välvilligt inställd
och serviceinriktad
personal i reception
och telefonväxel.
Hur skapar man
då den där
guldarbetsplatsen som alla
slåss om att
få arbeta på?
Naturligt-
vis handlar det om lön, arbetstider och
utvecklingsmöjligheter, men välbefinnandet
och engagemanget på arbetsplatsen har
också stor betydelse. Och dessa möjligheter har chefen till stor del i sin hand.
– Som anställd vill man gärna arbeta på
en arbetsplats där det finns utrymme för
kreativitet och där man ges möjlighet att
prova nya idéer och göra misstag, får man
inte misslyckas kan man inte heller vara
kreativ. Samtidigt behövs också tydliga och
stödjande strukturer som visar riktningen
framåt. Verksamheter idag är oförutsägbara och turbulenta vilket kräver att en
ledare är flexibel och har förmåga att växla
perspektiv. Chefen är i mångt och mycket
ett föredöme, därför är det mycket viktigt
vilken framtoning chefen har. Många ledare
har nog en idé om att de måste vara
felfria, vilket kan skapa prestationsångest
och rigida strukturer även hos personalen,
menar Marianne.
Hennes erfarenhet är att personalgrupper
med dåliga erfarenheter av tidigare chefer
kan vara både granskande, kritiska och
bestraffande. De lämnar inte mycket utrymme för sin nya chef, och då är det lätt
som ledare att hamna i försvarsställning. Å
andra sidan har Marianne mött karismatiska chefer som har stort behov av egen
bekräftelse. Personalen känner då att de
måste uppfylla kravet på ”uppvaktning” för
att få en bra position i personalgruppen,
vilket kan skapa onödiga konflikter och
destruktiv rivalitet på arbetsplatsen.
– Det optimala är om styrelse och
ledningsgrupp använder sin empatiska
förmåga och ser både varandra och personalen med positiva ögon. Ett sådant
förhållningssätt brukar smitta av sig och
kan förändra en ogynnsam företagskultur.
Men eftersom det är lätt att ramla tillbaka
i gamla mönster är det bra med kontinuerlig handledning. Då får man hjälp att
tolka både sina egna och medarbetarnas
handlingssätt och man har lättare att stå
emot negativa processer i gruppen, avslutar Marianne
Foto: Lena Bergquist
Otydligt ledarskap
skapar ohälsa
Arbets- och miljömedicinska kliniken,
Universitetssjukhuset i Örebro har fått
1 213 594 kronor för att undersöka
varför många anställda inom kyrkor
och religiösa samfund mår dåligt. Tidi-
10
gare studier visar att dessa anställda,
jämförelsevis är långtidssjukskrivna
oftare och skattar sitt eget mående på
arbetsplatsen som sämre än genomsnittet. Lars-Erik Warg, docent i psykologi vid Arbets- och miljömedicinska
kliniken, kommer att leda projektet
som syftar till att studera miljön inom
Svenska kyrkan, Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistförbundet och
Pingströrelsen i Västmanland, Södermanland och Örebro län. Hypotesen
är att kyrkor och samfund i högre grad
än andra organisationer har otydligt
ledarskap och bristande intern kommunikation
Arbetsgrupp inom S:t Lukas
Text: Eva Jeppson Eldroth
Utvecklar chefsstödstjänst
Inom S:t Lukas skapas en ny form av chefsstöd. På uppdrag av direktor Anders Persson har en arbetsgrupp tillsatts för att utveckla
och ge förslag till hur S:t Lukas tjänst ”chefsstöd” ska kunna se ut i
framtiden.
G
ruppen är nystartad, men tankar
finns redan om utveckling av
kompetens och metoder för
bland annat…
• strukturerad individuell chefshandledning
• handledning/chefsstöd till grupper av chefer
• ledningsgruppsutveckling
Eftersom arbetslivet har stor betydelse
för vårt välbefinnande, är det en viktig
arena för S:t Lukas. Med den kompetens
om mänskliga behov, mänsklig utveckling
och mänskligt samspel som finns inom S:t
Lukas, har vi mycket att bidra med för att
skapa goda och hälsosamma arbetsplatser
där människor mår bra, trivs, är engagerade och kreativa.
En särskilt viktig roll spelar chefer som
i sina funktioner påverkar många andra
människor, därmed blir de också en strategiskt viktig målgrupp även för S:t Lukas.
Chefer är värdeskapare och symboliskt viktiga, de påverkar hur verksamheten kommer
att fungera och uppfattas. Ord och handling
hos den som är chef måste stämma överens,
Förvalta personalens
inre drivkraft!
Från kvantitet till kreativitet!
Problem på jobbet? Känner du inspirationen
flöda? I så fall är du motiverad och det är
en bra drivkraft för såväl chefer som övriga
anställda. Läs mer om vad som driver oss
framåt i boken ”Drivraft – den överraskande
sanningen om vad som motiverar oss”.
Bokens författare Daniel Pink, menar att varje
persons inre drivkraft att utveckla sitt arbete
är en långt mycket större resurs att förvalta
för ledare än att belöna personalen med en
bonus då och då. Enligt hans forskning kan
brist på egen drivkraft kopplat till bonussystem leda till minskad motivation att arbeta.
därför är det viktigt att chefer har god
självkännedom och är medvetna om både
sina förtjänster och brister. De måste känna till
sina drivkrafter och egna värderingar samt hur
dessa kommer till uttryck. Detta, i kombination med de svårigheter och påfrestningar
man kan utsättas för som chef, gör att handledning och stöd i chefsrollen blir ett viktigt
sätt att både avlasta och utveckla chefer.
I Falun, som på många andra håll i landet,
erbjuds enskilt samtalsstöd till chefer, de får
möjlighet att avlasta sig och får även stöd i att
hantera svåra frågor. Under några år har vi
även erbjudit strukturerad grupphandledning
i chefsrollen till samtliga chefer i en statlig
myndighet, samt till alla chefer i en kommunal
verksamhet.Vi har fått mycket goda omdömen från deltagarna och uppdragsgivarna.
Fokus för dessa grupphandledningar har
bland annat varit chefsuppdraget, chefsrollen (både organisatoriska och personliga
förutsättningar), kommunikationens och
mötesplatsers betydelse, ledarskap kontra
chefskap och så har vi även arbetat med
värdegrundsarbete. För närvarande pågår
Arbetsgruppen för utvecklande av
chefsstöd består av Eva Jeppson
Eldroth, Birgitta Lönnebo, Per
Rikardsson och Sture Klingberg.
också ett längre arbete med en ledningsgrupp i syfte att utveckla en välfungerande
och effektiv grupp med
möjlighet att driva
strategiska frågor
Eva Jeppson
Eldroth
Verksamhetschef,
S:t Lukas Dalarna
Foto: Lena Bergquist
Daniel Pink menar att dagens chefer
måste jobba på ett helt nytt sätt när det
gäller att förvalta de anställdas motivation.
Gamla modeller med piska och morot
skapar mer kvantitet än kvalitet och kreativitet.Vad är då Pinks råd? Jo, att stödja
de anställdas egen inre drivkraft att skapa
något de brinner för och att ge konstruktiv
återkoppling oftare än en gång om året
vid utvecklingssamtalet. Man bör också
frångå individuell bonus och istället skapa
en organisation där alla anställdas arbete
vägs samman vid bokslutet och genererar
en gemensam bonus som delas lika. Enligt
Pink skapar detta en god sammanhållning
och vilja att hjälpa varandra.
Läs mer om kreativa miljöer i boken
”Drivkraft” Bookhouse förlag, 2010
11
Självkännedom
–grundförutsättning
för en bra chef
Peter Örn slutade som vd på Sveriges Radio den 14
maj 2007 på grund av en konflikt med styrelsen. Det
han då upplevde som ett stort nederlag har med åren
blivit till erfarenheter och nya möjligheter. Han vägrade
helt enkelt inta platsen i skamvrån, istället fortsatte han
att arbeta med det han är bäst på – att leda andra.
Peter Örn ur boken Ledare
12
Foto: Libris Förlag
P
eter Örn är numera egen företagare och arbetar med
ledarskaps- och organisationsutveckling. Han har alltid tyckt
om att leda och utveckla organisationer, redan i 25-årsåldern
var han ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund. Karriären fortsatte med uppdrag som partisekreterare för Folkpartiet, generalsekreterare för Svenska Röda Korset, vd på Riksteatern och nu senast
vd på Sveriges Radio. Från och med i år kan han också titulera sig
som författare till en bok om ledarskap. Den beskriver Peter Örns
syn på ledarskap i allmänhet, men den berättar också om tiden efter
”nederlaget”, när han var tvungen att lämna sin post på Sveriges
radio efter en konflikt med styrelsens ordförande.
– Jag ville inte bli ett offer för omständigheterna utan fortsätta vara
ledare som öser ur sig sin frustration över medarbetarna och
professionell även i det jag uppfattade som ett nederlag. Jag besom inte har tillräckligt stor självkännedom för att kunna skilja på
stämde mig för att fortsätta arbeta med de frågor som är viktiga för
sina egna och teamets behov. Jag har alltid velat vara en
mig och hyrde därför ett kontor på sta´n och jobbade
professionell ledare och då är det nödvändigt att
helt enkelt vidare. Det ledde till att jag startade
ha tillgång till ett bollplank i form av en mentor,
ett eget företag för att arbeta med ledarutJag har alltid velat
coach eller handledare. Även i de mest
veckling i rollen som konsult, föreläsare
vara
en
professionell
ledare
slutna rum sipprar information ut, därför
och skribent. Ofta handlar det om
behöver man någon som finns utanför
individuell ledarutveckling, kanske kan
och då är det nödvändigt att ha tillorganisationen som kan fungera som
man kalla det en form av handledning.
gång till ett bollplank i form av en menbollplank och åskledare.
Jag känner mig mycket friare i dag än
tor,
coach
eller
handledare.
Även
i
de
mest
jag någonsin gjort tidigare, så det blev
Vad ger då Peter Örn för tips till nya
riktigt bra till slut, berättar Peter Örn.
slutna rum sipprar information ut, därför
ledare, så att de undviker de stora
behöver man någon som finns utanför
misstagen?
Hans förmåga att analysera situaorganisationen
som
kan
fungera
som
–
Det vimlar av risker att göra fel, så är
tioner - att uppleva negativa känslor utan
det
för alla människor och det gäller även
att styras av dem - handlar om lång erfabollplank och åskledare.
chefer.
All utveckling innebär att man provar
renhet av ledarskap och utsatta positioner.
nya
möjligheter
och alla val man gör blir inte
Det beror också på att han har haft handledning
bra.
Men
man
kan
minimera
risken att misstagen
under åren som ledare och att han även valt att gå i
får
stora
konsekvenser.
Det
första
man
bör göra är att
psykoterapi för att utforska sig själv.
ta
sig
tid
att
reflektera
och
sedan
formulera
hur
man
vill vara som
– Det är inte bra för en organisation om man har en omedveten
ledare och vilka värderingar som ska styra arbetet. Det handlar om
att utveckla självaktning. Som ledare möter du många som projicerar sina känslor, behov och erfarenheter på dig, då är det bra att
veta vem man är och vad man vill med sitt ledarskap.
Det finns annars risk för att du till slut inte känner igen dig
”Jag tycker om att vara ledare. Det är roligt att leda
själv i dina beslut och att du har förlorat din integritet. Har du
människor och organisationer. Det är roligt att ha
utvecklat en god självkännedom och satt upp väl genomtänkta
ansvar och makt, att kunna påverka, att se andra
mål så vet du när du gör ett bra jobb och i värsta fall när det är
människor utvecklas och växa”
dags att sluta
Räkna med naturens kraft
i rehabiliteringsplanen
Naturbegåvningar är vi allihop! Naturen är gratis, finns överallt, saknar
biverkningar och är i många fall lika effektiv som blodtrycktabletter
och preparat mot sänkt stämningsläge
Foto: Orvar Homan
F
orskning kring grönområdens
påverkan på vårt psykiska och fysiska
välmående är omfattande. Här kommer några förklaringar till varför frånvaro
av natur kan göra oss sjuka och vistelse i
natur kan påskynda rehabilitering med dagar,
veckor, månader eller till och med år.
Vi blir stressade om för stor del av vår
koncentration är riktad – alltså handlar om
att strukturera saker, fokusera och undersöka, studera, hitta lösningar på problem
och samtidigt minnas inköpslistan till kvällens
middag. Att hålla reda på många detaljer
under lång tid kan leda till mental utmattning
som påverkar viktiga delar i hjärnan som
hippocampus (där bland annat korttidsminnet sitter) och amygdala (där våra känslor
utvecklas). Motsatsen är spontan uppmärksamhet som är mer diffus och inte kräver
fokusering, strukturering och problemlösning;
till exempel när man förlorar sig i horisonten
långt borta över fjäll, ängar och hav eller
när man låter blicken svepa över höstens
färgsprakande lövsalar eller tar en skidtur på
en isbelagd sjö. Naturen är som den är, vi
behöver inte bedöma om den är bra eller
dålig, utan bara låta oss omslutas av den.
Då minskar påslagen av stresshormonerna
cortisol och adrenalin – de som ska se till att
vi klarar att pressa hjärnan och kroppen till
det yttersta vid alldeles speciella tillfällen –
inte varje dag och inte hela tiden.
Ett annat skäl till att grönområden och
trädgårdar har stor betydelse inom det
förebyggande folkhälsoarbetet är att alla
människor, i alla fall i Sverige, har erfarenhet
av att ströva i en skog, en park eller i sin egen
trädgård. Man behöver inte kunna någonting,
eller öva på att gå ut och gå eller åka rullstol
på en stig i en park. Naturen är till för alla!
Grönområden, som känns säkra att besöka,
lockar oss att gå ut och gå. Som bonus får
vi motion, vilket minskar stresspåslaget ytterligare.Vi kanske till och med hittar någon
trevlig person att prata med när vi sätter
oss på parkbänken för att vila, vilket kan höja
nivån på våra ”må bra hormoner”. Det enkla
nöjet att mata duvor i parken är även det en
underskattad sysselsättning enligt medicinsk
forskning om djurs avstressande påverkan på
människor.
Man kan lära sig mycket om sig själv när man
tar hand om sin trädgård, eller bara sitter och
Trädgårdsterapi och jobbcoaching
fick åtta miljoner av regeringen
Fyrklövern är ett forskningsprojekt där man erbjuder trädgårdsterapi och jobbcoaching för långtidssjukskrivna kvinnor. Projektet
fick under våren 2010 åtta miljoner kronor av de 25 miljoner
som regeringen har till forskningsprojekt som ska leda till att 440
långtidssjukskrivna kvinnor återgår till arbetslivet.
För att delta i projektet med trädgårdsterapi och jobbcoaching
Tillgång på grönområden utanför
våra bostadsområden, skolor och
arbetsplatser verkar avstressande
och minskar risken att få stressrelaterade sjukdomar, diabetes typ 2
och hjärt- och kärlsjukdomar.
Grönområden påskyndar också
rehabilitering av både kropp och själ
enligt aktuell forskning
betraktar naturen och låter tankarna komma
och gå: i vilka situationer känner jag mig lika
hängig som pelargonerna och vad får mig att
stå ut med frosten lika bra som höstastrarna?
En promenad i trädgården, eller en stund på
balkongen, där man utför enklare vardagsomsorg som att plocka bort vissna blommor
och vattna, kan leda till tankar som: jag skulle
också behöva någon som accepterade mig
fastän jag är trött, någon som visade omsorg
– vem i min bekantskapskrets ser mig och
bemöter mig på det sättet? Trädgården
speglar de egna behoven och trädgårdens
behov speglar min egen förmåga till omsorg.
Med hjälp av balkonglådor och samtal kan
man komma långt
ska de 110 kvinnorna i Göteborgsregionen varit arbetslösa
från ett till tio år, eller mer. Varje deltagare ingår i projektet i 14
veckor. Projektet är ett samarbete mellan kommunerna, Göteborg, Partille, Härryda, Mölndal och Lerum. Fyrklövern blandar
trädgårdsterapi enligt Alnarpsmodellen med den så kallade
supported employment-metoden. Trädgårdsterapin ska göra
deltagarna friskare och en coach ska hjälpa dem att få ett jobb
utifrån de förutsättningar de har. Projektledare är Karin Alstersjö.
Läs mer på hemsidan www.suntliv.nu
13
Program för S:t Lukas
Fredag
8.45-9.00 Inledning
9.00-10.00 Hur kommunicerar
unga vuxna på nätet?
Ingrid Gråberg är leg psykolog och har
mångårig erfarenhet av att arbeta med unga
och unga vuxna. Hon har tillsammans med
kollegan Jenny Klefbom skrivit boken Tonåringar – om livet med nästan vuxna barn.
10.00 Fika
10.30-10.45 Nicodemus.se - Stödsamtal och vägledning för ungdomar och unga vuxna on line.
Prästerna Tore Skytén och Dag Lindberg, Svenska kyrkan, berättar
om projektet Nicodemus.se, som de utvecklar i samarbete med
S:t Lukas . Dag Lindberg är även leg psykoterapeut och Tore Skytén har gått grundutbildningen i psykoterapi på S:t Lukas.
10.45 Psykoterapi med unga män
Allt fler unga män flyr för att slippa möta
verkligheten, orsaken är skräcken att inte
duga. Jan Löwdin är leg psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi, projektledare
för Stadsmissionens Mottagning för Unga
Män samt medarbetare vid Stadsmissionens
Terapicenter för Unga.
12.00 Lunch
13.15-14.30 Vad är verksamt inom psykoterapin? Leg
psykolog och psykoterapeut, fil dr Katja Claesson. Hon är verksam
vid St Lukasmottagningen i Uppsala och arbetar främst med psykoterapi, psykoterapiutbildning och psykoterapiprocessforskning.
3.Vad som händer med själavårdaren? Lika - och ändå så olika
En jämförelse mellan Malte Hasselqvist och Henric Schartau som
vikarierande fängelsepräster. Leg psykoterapeut, familjerådgivare
och präst Ingvar Bengtsson.
4. Den ideella organisationen. Johan Gerde, fil dr i religionssociologi, vet
det mesta om den ideella organisationens möjligheter och fallgropar.
5. På väg tillbaka till arbetslivet - ett samverkansprojekt. Anne
Ohlander är leg psykoterapeut och verksamhetschef, Joakim Axelsson är leg psykolog och psykoterapeut vid S:t Lukas i Örebro.
Från Arbetsförmedlingen Rehab i Örebro medverkar psykolog
Magdalena Hallbäck och socialkonsulent Christina Wirén.
6. Krisbearbetning. Carin Britz är socionom, leg psykoterapeut, läraroch handledarutbildad i psykoterapi, och certifierad EMDR-terapeut.
Hon är verksam på S:t Lukasmottagningen i Stockholm.
16.15 Förstärkt fika
17.00 – 19.00 Film som den fattiges terapi
Om den rörliga bildens förmåga att beröra människan på djupet.
Tomas Axelson är lektor i religionsvetenskap med medieinriktning
vid Högskolan Dalarna. Han är initiativtagare till den mycket uppskattade filmfesten Existentiell filmfestival Dalarna. Tomas Axelson
presenterar flera filmexempel och ger tillfälle till samtal om
bildberättelsens språk och inverkan på självbilder och identitet.
19.00 Mat för kropp och själ
Förtäring och existentiella samtal i grupp
19.30- 20.00 Samling för gemensamt avslut
14.30 Fika
15.00-16.15 Valbara seminarier
1. Killar kan också må dåligt Babis Carabeidis, leg psykolog, leg
psykoterapeut, gruppterapeut. Handledare och lärare i psykoterapi. Stadsmissionen.
2. Examensuppsats Ersta Sköndals Högskola
Att möta det otänkbara - Hur påverkas
psykoterapeuter av att behandla traumatiserade patienter? Roger Samuelsson är leg
psykoterapeut och pastor i Svenska Baptistsamfundet. Han arbetar halvtid på
S:t Lukas mottagning i Örebro.
14
www.sanktlukas.se/
På hemsidan hittar du den senaste informationen.
dagarna
Lördag
08.30 – Fullmäktigesammanträde för anmälda ombud
Vad kan vara
viktigare?
8.45-09.00
Inledning
09.00-10.30 Mentalisering och positiv psykologi
Tor Wennerberg är ptp-psykolog vid S:t Lukas
i Stockholm och författare till boken Vi är våra
relationer. I sitt föredrag diskuterar Tor Wennerberg
begreppet mentalisering - det vill säga förmågan att
förstå och förhålla sig till egna och andras inre mentala tillstånd – samt kopplingen till positiv psykologi.
S:t Lukas arbetar för en
bättre inre och yttre värld
Vad kan vara
viktigare?
10.30 Förstärkt fika
11.00-12.45 De existentiella frågorna
i psykoterapin
Dialogföreläsning med Gun Svensson och Ingvar
Bengtsson. Gun Svensson är leg psykoterapeut,
tidigare verksamhetschef vid S:t Lukas i Göteborg
och lärare vid förbundets själavårdsutbildningar. Ingvar Bengtsson är präst sedan 37 år och legitimerad
psykoterapeut. Han har arbetat som familjerådgivare i 14 år och som psykoterapeut på S:t Lukas.
Samtalsledare Orvar Homann, präst och leg psykoterapeut vid S:t Lukas i Västerås. Gruppsamtal.
Så är namnet på
fickfoldern där man
kortfattat kan läsa
om vad S:t Lukas är
och står för. Kort
historik blandat med
fakta och kontaktinformation till de olika
mottagningarna.
Mer om Lukasdagarna
Mer information
om Lukasdagarna
kommer i höstens
nummer av medlemstidningen
Sankt Lukas som
utkommer i slutet av september.
12.45-13.00 S:t Lukasdagarna avslutas
Förbundsordförande Leni Björklund och direktor
Anders Persson delger oss sina tankar om framtiden.
sista
r
e
b
o
t
Anmälan till S:t Lukasdagarna 19-20 november 2010, Immanuelskyrkan, Stockholm 25 ok
!
ngsdag
i
n
l
ä
m
an
Namn:
Du kan anmäla dig genom att mejla dina uppgifter till [email protected] (glöm inte bort att notera vilket seminarium
du valt och om du önskar speciell kost). Du kan också skicka din
anmälan till Förbundet S:t Lukas, Box 17240, 10462 Stockholm,
märk kuvertet S:t Lukasdagarna. Sista anmälningsdag den 25 oktober. Deltagaravgiften faktureras av förbundet och skall vara betald
senast den 15 november.
Jag anmäler mig till båda dagarna och betalar 1300:inkl fika och mat (studerande 650:-).
Jag vill endast delta under fredagens föreläsningar och betalar 900:- inkl fika, lunch och kvällsförtäring (studerande 500:-)
Jag vill endast delta under lördagens föreläsningar och betalar 500:- inkl förstärkt fika (studerande 300:-)
Under fredagen vill jag delta i seminarium nr:
____________________________________________________
Adress:
____________________________________________________
Postadress:
____________________________________________________
Annan faktureringsadress:
____________________________________________________
E-post:
____________________________________________________
Tel nr:
____________________________________________________
Om du är student, var studerar du?
____________________________________________________
Information och förfrågningar, kontakta: Helén Kerzendörfer, vd
assistent, 08-616 03 82, [email protected]
Anmäl helst via e-post till [email protected]
Foto: Åke Paulsson
153
Yoga bra för hjärtinfarktspatienter
Autism – orsakad av miljöpåverkan?
Yogapass som innehåller djupandning
sänker blodtrycket och minskar stresshormonet kortisol, vilket är positivt för
bland annat hjärtinfarktpatienter. Undersökningen har gjorts på Danderyds
sjukhus där man jämfört två patientgrupper. Alla hjärtinfarktspatienter i gruppen fick vanlig
sjukgymnastik, hjälp med stresshantering och samtal med dietist.
Halva gruppen fick även delta i ett yogapass som innehöll
djupandningsövningar. Resultatet blev att yogagruppen hade
mindre mängd stresshormoner och lägre blodtryck än de trettio
patienter som endast erbjöds de traditionella åtgärderna
Över sextio universitet i tolv länder, däribland Sverige, har
deltagit i studier om vad som kan vara orsaken till autism.
En fråga som ställdes var om autism är ärftlig eller inte.
Man upptäckte att de genskador som ledde till autism hos
barnet, i många fall inte fanns representerade hos föräldrarna. Hos de barn som fått diagnosen hittade man många
dna-skador som tillsammans orsakade rigida och stereotypa beteenden som i sin tur försvårar samverkan med
andra barn och vuxna. Det finns flera hypoteser om vad
som orsakar dna-skadorna, man tror skadorna kommer
från kemikalier i vår närmiljö och andra giftiga ämnen och/
eller brist på solljus och vitamin D
Läs mer på Danderyds sjukhus hemsida:
www.ds.se/Web/NewsPage____4871.aspx
Läs mer om autism www.autism.se
Läs mer om genforskningen www.autismgenome.org
Alnarpsmodellen
– utvecklingsmöjlighet för S:t Lukas?
För många personer med diagnosen utmattningssyndrom och depressioner har terapimetoden Alnarpsmodellen blivit räddningen från
långa sjukskrivningsperioder. De flesta som
kommer till terapiträdgården i Alnarp har varit
sjukskrivna i omkring fyra år. Efter tolv veckor
i terapiträdgården har de kunnat gå tillbaka till
arbete, studier eller annan aktivitet.
I personalteamet ingår terapeut, läkepedagog/landskapsingenjör, arbetsterapeut
och trädgårdsmästare. Psykoterapeut och
sjukgymnast, som också ingår i arbetslaget,
möter deltagaren i individuella sessioner
några dagar i veckan.
Patrik Grahn, professor i miljöpsykologi och landskapsarkitektur vid Statens
Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp, forskar
kring naturrummets betydelse för rehabilitering av människor med utmattningsdepression. Grahns ”Teori om betydelserum-
met” används i princip i alla terapi- och
hälsoträdgårdar i Sverige. Teorin innebär att
människors behov av grönområden ser olika ut beroende på deras psykiska förmåga
och belägenhet. Terapiträdgården, med sina
kontrollerade rum, skapar trygghet och ger
valmöjligheter för patienten att gå vidare till
mer utmanande och arbetskrävade rum när
han eller hon själv känner sig mogen.
Vill du läsa mer om Alnarpsmodellen så
finns en nyutgiven bok som beskriver den
terapeutiska modellen ingående. Författare
är journalisten Åsa Ottosson och Patrik
Grahn som tillsammans med sitt team
startat och utvecklat Alnarps rehabiliteringsträdgård
Alnarpsmetoden – Trädgårdsterapi
Bokförlaget Bonnier Existens
Utgiven år 2010.
Trädgårdsterapi en lisa för själen
Läs mer om trädgård som terapi och friskvård i boken
En lisa för själen av trädgårdsskribenten Eva Robild och
fotografen Annika Christensen. I boken finns vackra
bilder och texter som rymmer allt från medicin, biologi,
kreativitet till trädgårdens vara.
En lisa för själen – trädgård som terapi och friskvård
Författare Eva Robild och Annika Christensen
Ica bokförlag
Utgiven 2010
16
N
atur- och trädgårdsterapi enligt
Alnarpsmodellen är ett koncept som
utgår ifrån det salutogena perspektivet
och syftar till att mobilisera individens självläkande krafter. Metoden baseras på de
senaste neuropsykologiska och miljöpsykologiska forskningsrönen. Stressreduktion
och hållbara förändrade copingstrategier
uppnås med, insatser hämtade från arbetsterapi, sjukgymnastik och psykoterapi samt
specifikt utvecklade trädgårdsaktiviteter
NAHC Nature Assisted Health
Care Holding AB bedriver kunskapsöverföring som grundar sig
bland annat på den kunskap och erfarenhet som utvecklats genom den
trädgårdsterapeutiska verksamheten
vid SLU Alnarps rehabiliteringsträdgård. Läs mer på www.nahc.se
Hälsoträdgårdar rehabiliterar
både kropp och själ
Foto: Lena Bergquist
Enköpings lasaretts rehabträdgård är skapad av Sylvia von Ehrenheim.
D
Sylvia von Ehrenheim är agronom och trädgårdsmästare och har
trädgårdsdesign som specialområde. Hon arbetar helst med mark
och växtplanering för hälsoträdgårdar: gröna behandlingsrum som
snart sagt varje landsting med självaktning vill ha tillgång till.
S
Foto: Lena Bergquist
ylvias arbete går ut på att i dialog
med vårdpersonalen skapa en trädgård som passar de patientgrupper
som i huvudsak ska bruka trädgården. Arbetet täcker allt från grundläggande strukturer
till markplanering och växtval. Vi kan bland
annat uppleva Sylvias trädgårdsdesign i
Rehabträdgården vid Enköpings Lasarett
och på Ulleråker, avd 170 för förvärvade
hjärnskador (Akademiska Sjukhuset i
Uppsala) samt vid Allégårdens äldreboende
i Näsby Park. Alla trädgårdar är planerade
så att det finns flera olika naturrum att välja
på, beroende på hur patienten mår och
känner sig.
– Naturen och trädgårdar är rehabiliterande i sig, för både kropp och själ, det gäller
för både patienter och personal. Färgerna
och strukturerna skapar olika känslor:
vita och blåblommande växter som står i
strukturerade former skapar svalka, stillhet
och lugn medan varma, starka färger i en
mångfald av olika former förmedlar energi
och aktivitet. Det bästa är en trädgård
med flera rum som skapar olika stämningar,
berättar Sylvia.
En annan faktor som har betydelse för hur
trädgården ska utformas är patienternas
rehabiliteringstid. I Enköping är trädgården
gjord för strokepatienter och patienter med
benbrott, i Uppsala är trädgården tänkt för
människor med förvärvade hjärnskador
efter till exempel trafikolyckor, i Näsby park
handlar det om äldre, sjuka människor som
ska få njuta av en vacker trädgård alldeles i
slutet av sina liv.
– Ju längre tid patienterna ska vara i
trädgården och ju friskare de blir med
tiden, desto mer arbete att utföra bör det
finnas. Om rehabiliteringstiden är kort för
patienten, eller om målgruppen är kroniskt
et är viktigt att redskapen för
rehabiliteringsövningarna finns tillgängliga i själva trädgården, det innebär att
man kan vara ute hela förmiddagen när
det är fint väder, säger Pia Gunnarsson,
leg arbetsterapeut vid i Rehabträdgården.
– Första förmiddagen i trädgården kan
bli ett mentalt jättelyft och patienten
kan därmed ta ett stort kliv framåt i rehabiliteringen.Trädgården skapar motivation till rörelse, vilket inte en korridor
eller ett träningsrum gör på samma
sätt. Här har vi en barr och ledstänger
runt rabatterna där vi övar gång och
stående medan vi tittar på blommorna.
Vi har även olika sorters trappor och
gångunderlag som patienterna får träna
på, berättar Pia Gunnarsson, som syns
längst till vänster i bilden.
sjuk och äldre, ska trädgården vara färdig
och njutbar från första stund.
Sylvias erfarenhet är att trädgårdarna får
fler funktioner än vad hon planerat in för
från början. Förutom att antalet rehabiliteringsanvändare ökar när fler får veta att
trädgården finns tillgänglig, så väljer ofta
besökare och patienter på avdelningarna
trädgården som samtals- och fikarum. Även
landstingsledningen i till exempel Enköping
har då och då valt att besöka trädgården.
Det kan leda till många bra och utvecklande
möten när politiker, tjänstemän, personal,
anhöriga och patienter befinner sig på
samma plats samtidigt!
Trädgårdsmästare och agronom Sylvia von Ehrenheim
17
Vila i naturens hölje på
antroposofiskt vis
för terapiträdgården, här tar vi emot
patienter som behöver rehabiliteras från
exempelvis stressrelaterade sjukdomar.
I terapiträdgården bedrivs dagverksamhet
för patienter som är inlagda på sjukhuset.
Andra patienter kommer med bussen från
Stockholm kl 9.30, de vistas i trädgården fram
till lunch kl 12.30 och sedan åker de hem igen.
– Vissa av våra patienter är så svårt sönderstressade och kognitivt skadade att de
inte kan läsa längre, eller över huvudtaget
koncentrera sig. De har dock inga problem
att vistas i trädgården och får på så sätt vila
från prestationskrav och relationer. Vi gör
något smått varje dag, det kan handla om
att skörda kamomillblommor eller göra en
johannesörtsolja som sedan används efter
ett avstressande bad.
Foto: Lena Bergquist
V
Synnöve berättar att den terapeutiska
trädgården syftar till att skapa ett hölje, ett
skydd, under tiden som patienten läks ihop
inifrån. Processen innebär att patienten får tid
och utrymme att acceptera de omständigheter som inte går att förändra och samtidigt
får patienten lära sig sätta gränser så att den
nyvunna energin kan bevaras. I slutänden
handlar det om att ta ansvar för sina egna
omständigheter, göra nya val och se framåt
Foto: Lena Bergquist
Synnöve Mereus har arbetat på Vidarkliniken i
23 år och varit ansvarig för terapiträdgården de
senaste tre åren. Hon går under hösten i pension,
men fortsätter att vara aktiv och arbeta med
rehabilitering med naturen som inspirationskälla.
idarkliniken i Ytterjärna är nordens enda
sjukhus som bedriver vård i antroposofisk anda. Inom den antroposofiska vården
har naturen alltid haft ett stort utrymme som
terapeutisk metod. Man rekommenderar
promenader i naturen och vistelse på sjukhusets vackra innergård för att minska känslan
av stress.Växterna har också en avgörande
betydelse som ingredienser i antroposofiska
läkemedel.Vårdpersonalen på Vidarkliniken, till
exempel läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster, har både vanlig legitimerande grundutbildning och utbildning inom antroposofisk
medicin. Psykoterapeuterna på Vidarkliniken
har kognitiv beteendeterapeutisk utbildning (kbt) eller psykosyntesutbildning. I sitt
arbete har de tillgång till en terapiträdgård
där Synnöve Mereus, som är ansvarig för den
terapeutiska trädgården, hjälper patienterna
att hitta sig själva och sitt inre lugn.
– Jag har arbetat på Vidarkliniken i 23 år
och varit ansvarig för medicinska bad och
insamling av läkeväxter samt undervisning.
För cirka tre år sedan tog jag över ansvaret
Brita Nordblad, är sjuksköterska och barnmorska i grunden, men
arbetar numera med rum som gör oss friskare.
Det terapeutiska
rummet går i grönt
18
Brita Nordblad medverkar till
att rum skapas som passar olika
människors behov och som ger
förutsättningar för god vård av
psykiskt och fysiskt sjuka människor. Hon har ett eget företag
” Skapa Sinnesro” och arbetar
som planeringsledare inom primärvården i Göteborg. Under
hösten och vintern gör hon en
kvalitativ studie där tolv rehabpatienter inom primärvården
djupintervjuas om hur de påverkas av vårdrummet och personalens bemötande.
B
ritas intresse för rummets påverkan
inom vården gjorde att hon sökte sig
till Statens Lantbruksuniversitet i Alnarp
för att läsa kursen Trädgård och park som
rehabilitering. Inom Alnarps trädgårdsterapeutiska verksamhet är det gröna rummet
ett centralt verktyg i rehabiliteringen
av patienter med bland annat utmatt-
ningsdepression. Det var berättelsen om
agronomen Johan Ottossons rehabilitering
med hjälp av vistelse i naturen, som väckte
hennes engagemang.
– Han fick en svår hjärnskada efter en
cykelolycka och rehabiliterades mycket
långsamt. Ottosson vistades mycket i naturen
och valde själv olika platser beroende på hur
stresskänslig han kände sig och var han befann sig i rehabiliteringsprocessen. Ottossons
erfarenheter har inspirerat till en mycket
lyckad modell för trädgårdsterapi i Alnarp.
Brita Nordblad kom också i kontakt med
designmetoden Feng shui, vars grundtankar kommer från en flertusenårig kinesisk
filosofi. Metoden går ut på att skapa lugn
och harmoni i både inre och yttre rum.
– Jag utbildade mig för några år sedan till
Feng shui-konsult och min erfarenhet är
att Feng shui fungerar väldigt bra i rum
som ska användas för till exempel samtal.
Filosofin handlar om att skapa balans i rummet med hjälp av material, form, färg och
grönska så att de som är i rummet får en så
harmonisk och stressfri miljö som möjligt.
På en rehabiliteringsenhet inom primärvården har man arbetat med att skapa
nya miljöer med god hjälp av designaktören Design Med Omtanke, i dialog med
personalen. Meningen är att miljöerna ska
bidra till friskare patienter. Brita Nordblad
kommer att göra en undersökning under
hösten som förhoppningsvis ska visa om
och hur den nya miljön har betydelse för
patienternas rehabilitering.
– Under hösten 2010 arbetar jag med
en kvalitativ studie som är en del i en
Masterutbildning i Folkhälsovetenskap
på Högskoleprogrammet för Design och
omvårdnad. Examensuppsatsen består av
tolv kvalitativa djupintervjuer med rehabpatienter på vår nydesignade rehabavdelning. Patienterna svarar på frågor om hur
rummet och bemötandet från personalen
påverkar dem. Frågorna är öppna, så i
bästa fall kan jag i februari dela med mig av
ny kunskap om hur närmiljö och bemötande kan bli en tillgång inom vården
Mer till våren
Tidningen Sankt Lukas berättar
mer om resultatet från Brita Nordblads undersökning om rummet
och bemötandet inom vården i
vårtidningen.
Brita Nordblads tips
för ett bra samtalsrum
Rumslighet, att skapa rum i rummet,
är viktigt. Om man erbjuder samtal
i ett rum som också är arbetsrum,
bör samtalsdelen vara avgränsad
och tydlig. Detta kan man åstadkomma genom att låta samtalsdelen
vara det första patienten ser i rummet när han eller hon kommer in
genom dörren. Målar man dessutom
en fondvägg vid samtalsdelen, och
lägger en matta under fåtöljer och
bord, förstärker man avgränsningen
ytterligare.
Patienten bör inte ha utsikt över
överfylld bokhylla, travar med papper
på skrivbordet eller privata fotografier i blickfånget under samtalet.
Struktur, ordning och reda ger ett lugnare intryck, oredan får man gömma
i någon form av ”dold förvaring”, till
exempel ett skåp.
Naturen läker
– Dags för recept på promenader
Agronomen Johan Ottosson disputerade den 23 november 2009 med
avhandlingen The Importance of Nature
in Coping – Creating increased understanding of the importance of pure
experiences of nature to human health.
Undersökningen, som handlar om
naturens påverkan på människor i någon
form av kris, visar att det är själva upplevelsen man får när man är ute i naturen
som är viktig, inte vad man gör utomhus.
”Är man i stor kris har man svårt att fungera i sociala sammanhang, då är mänskliga
Hund minskar stress
hos barn
Kanske bör socialen och polisen satsa på
fler hundmedarbetare. Nya forskningsresultat visar att hundar påverkar barn
mycket mer positivt i stressituationer än
vad tröstande vuxna gör. Det finns många
forskningsresultat som visar att djur skapar
läkande relationer till människor i kris. En
helt ny studie från Wiens universitet visar
att stressade barn i första hand väljer och
Många upplever att de mår bra av att
rummet är inrett med möbler i naturliga
material och färger i harmoni. Utsikt över
natur och grönska eller gröna växter i
rummet ger kraft och energi och utgör
ett utmärkt blickfång. Många studier visar
att den Gröna Kraften existerar.
Det viktigaste, menar Brita Nordblad, är att
samtalsledaren är medveten om att rummets utseende har stor betydelse för hur
trygg patienten känner sig och hur lätt eller
svårt det blir fokusera på själva uppgiften.
Väntrummet bör också vara uppdelat i flera rum i rummet, patienterna
ska inte behöva sitta och titta på
varandra medan de väntar. Använd
mattor och växter som rumsmarkörer. Undvik överbelastade rum med
många möbler, undvik soffor och
fåtöljer som är låga och svåra att ta
sig ur. Tänk enkelhet, rymd och ljus.
När patienten är färdig ska han eller
hon inte behöva gå genom väntrummet för att komma ut
relationer alldeles för komplexa. Då går
det lättare att umgås med djur och ännu
lättare att förhålla sig till stenar, träd och
vatten just därför att de inte upplevs som
kravfyllda – här är det lätt att associera
till den japanska trädgården som helt och
hållet bygger på stenar och vatten för att
skapa harmoni och balans.” (citat ur sammanfattningen av avhandlingen).
Kanske är det dags för vårdcentralernas läkare att skriva ut recept på långa
promenader i naturen, eller varför inte
skapa möjligheter för fler att vistas i
terapeutiska trädgårdar!
Läs mer på: www.movium.slu.se/nyheter
mår bäst av att relatera till en hund om
de får möjlighet. Barnen i undersökningen
fick slumpmässigt stöd och tröst av snäll
vuxen, hund eller gosig nalle. De barn som
fick kontakt med hunden hade betydligt
mindre påslag av stresshormonet kortisol
än de barn som fick tillgång till snälla
vuxna eller gosedjur, enligt Kurt Kotrschal,
professor vid zoologiska institutet vid
Wiens Universitet. Han forskar på förhållandet mellan djur och människor
Läs mer på www.klf.ac.at/Staff/kotrschal
19
Vad bryr jag mig
om tsaren?
Text: Jan Lindström
”Där kommer känslan av vanmakt in. Vanmakt är plågsam, och så
förtränger vi och intalar oss, att det nog kommer att ordna sig, samtidigt
som vi djupt inne vet något annat. Och så hjälper vi varandra att förtränga. Om någon i en psykoterapi tar upp den här våndan, kan terapeuten skydda sig genom att tolka det som en förskjutning från egna
inre problem till världens problem. Men tänk om det inte är det utan en
genuin vånda!”
K
arlfeldts ord – ” Vad bryr jag mig
om tsaren, se staren, se staren!”
– speglar en hållning som många
av oss frestas inta inför läget för vår värld.
Situationen är så komplex, problemen och
hoten så mångfaldiga och till synes ohanterliga. Vanmaktskänslan ligger nära och frestar
oss att vända oss till det lilla sammanhang
där vi har någon sorts kontroll och avsvärja
oss ansvar för det stora gemensamma.
Helt nyligen – i augusti i år – har det
kommit en bok som på ett oförskräckt
och välinformerat sätt talar klarspråk om
problemen – och samtidigt hjälper oss att
hantera vanmakten och hitta åtminstone
början till ett konstruktivt förhållningssätt. Boken heter ”Behovet av en ny
förståelse. Ansvaret för miljön, klimatet
Foto: P-G Bentz/
www.sturnus.se
20
och det globala utrymmet .” Författare är
Göran Bäckstrand, Kåre Olsson och Emil
Tengström. De nalkas frågorna utifrån olika
kompetensområden som politik, miljöfrågor, biståndsverksamhet, naturvetenskap
och humaniora.
Det har legat nära till hands för mig att vid
läsningen ställa frågan: Hur berör boken det
vi sysslar med inom Sankt Lukas? Ett par
funderingar kring svaret på den frågan skulle
jag gärna här vilja dela med mig av. Först en
kort summering av bokens innehåll.
I boken läggs stor vikt vid att ta ett
samlat grepp om de problem och hot vi
står inför. Risken med fokusering under
en tid på ett enda område, till exempel
klimathotet, är stor och välbekant. I en
massmedial tid blir det lätt så. Här lyfts
olika hot fram jämsides med varandra. De
måste hållas i sikte och hanteras samtidigt,
hur svårt det än är. De områden som
det handlar om är klimatet, miljön och de
materiella resursernas ändlighet. Väpnade
konflikter ses inte som ett område att
ta upp för sig, eftersom de uppkommer
som en följd av resursknapphet. Fakta
presenteras på ett balanserat, icke-alarmistiskt sätt men ändå så att situationens
allvar blir utomordentligt tydligt. Några
enkla lösningar på problemen presenteras självklart inte. Däremot skissas
de olika sfärer som bidrag till lösningar
skulle kunna komma ifrån. Ny teknik kan
bidra med en del men kan aldrig ge hela
lösningen. Livsstilsförändringar behövs –
framför allt i riktning mot ett sätt att leva
som dels tar mindre i anspråk av ändliga
resurser, dels innebär en utjämning mellan de som har och dem som inte har.
m
o
k
t
e
D
...
l
i
a
m
t
t
e
Politiska förutsättningar för att kunna fatta
gemensamma beslut – även regionalt
och globalt – behöver skapas. En ny etik
måste växa fram, en besinning inför vilka
värderingar vi behöver tillägna oss för
att skapa förutsättningar för vår fortsatta
existens på jorden. Boken mynnar ut i att
slå fast att vi, var och en, måste ta ansvar
och kan ta ansvar. En ny existensförståelse behöver växa fram. En ”berättelse”
Unga personers vånda
inför miljöproblemen
Behovet av en ny förståelse. Ansvaret för miljön, klimatet och det
globala utrymmet.
Författare är Göran Bäckstrand,
Kåre Olsson och Emil Tengström
Blenda Förlag 2010
Så över till Sankt Lukas. Boken riktar
faktiskt en direkt inbjudan till bland annat
organisationer av Sankt Lukas typ att gå
in i frågorna. Det finns anledning att hörsamma den inbjudan eller, om man så vill,
möta den utmaningen. Kanske detta kan
vara en början.
Den framtid som väntar oss kommer med
all sannolikhet att innebära inskränkningar
och begränsningar i vår frihet att konsumera. Vi behöver ålägga oss att minska
vårt slitage på jordens resurser – och att
dela med oss så att vi minskar klyftorna.
Medelklassen är stilbildande – så som medelklassen lever, vill världens fattiga också
leva. Det räcker inte resurserna till för –
jorden utarmas och allt svårare konflikter
uppstår. En förutsättning för att kunna
avstå är att man styrs av rationella val med
förmåga att praktisera både långsiktighet
och empati. Konsumtion för att markera
status är inte ett rationellt val och går
inte att förena med empati och långsiktighet. Behovet att konsumera på detta sätt
är ett tecken på låg självkänsla, man kan
utan vidare konstatera att den bristen på
självkänsla är mycket utbredd. Vad man
därför kan hävda är att de värderingar som
behöver växa fram måste byggas under av
djupgående attityd- och personlighetsförändringar, framför allt åstadkomna genom
en förstärkning av självkänslan. Det kan i
gynnsamma fall åstadkommas i psykoterapi – även om också andra vägar finns. Vi
kan behöva vara med och påminna om att
aldrig så gedigna kunskaper om situationen
för världen och aldrig så goda argument
för en ny moral kan vara otillräckliga, om
människor inte får hjälp att bygga upp sin
självkänsla. Vi kan peka på detta – en viktig
pedagogisk uppgift – och vi kan genom det
psykoterapeutiska arbete vi utför bidra till
den här typen av mognadsutveckling hos
människor.
Vi kan alltså förhoppningsvis ha något
att bidra med när det gäller det som
boken efterlyser. Men vi har också
mycket att ta emot som läsare av boken.
Det är inte osannolikt att vi – i enlighet
med Karlfeldts inledningsvis citerade
bok – är delaktiga i en kollektiv neuros av förträngning, förskjutning och
förnekande och kan få hjälp till frigörelse
genom att våga se mer av verkligheten
och dra konstruktiva konsekvenser av
det vi ser. Det skulle kunna vara så att
vi lite till mans lever i en klyvnad som
stjäl vitalitet och handlingskraft från oss.
De av oss som har nära kontakt med
efterföljande generationer har säkert en
intensiv önskan att göra allt för att barn
och barnbarn ska få leva minst lika bra
liv som vi själva haft och dessutom få se
fram emot att andra kommer efter. Göra
allt … Där kommer känslan av vanmakt
in. Vanmakt är plågsam, och så förtränger
vi och intalar oss, att det nog kommer att
ordna sig, samtidigt som vi djupt inne vet
något annat. Och så hjälper vi varandra
att för tränga. Om någon i en psykoterapi
tar upp den här våndan, kan terapeuten
skydda sig genom att tolka det som en
förskjutning från egna inre problem till
världens problem. Men tänk om det
inte är det utan en genuin vånda! Då
skapar terapeuten genom sin avvärjande
tolkning ett avstånd och markerar ett
överläge – som tär på konfidentens självkänsla i stället för att ge den näring.
Foto: Lena Bergquist
behöver få konturer, som ger en ram för
att foga in det egna livet, gruppens liv och
nationens liv, i ett sammanhang där det
blir meningsfullt att ta ansvar och leva
framtidsinriktat.
Jan Lindström. Präst, teol lic, leg psykoterapeut
med handledarutbildning. Arbetade senast
som föreståndare på S:t Lukas i Lund
1991 fram till pensioneringen.
Slutsats: det här har bäring på hur vi
påverkar varandra genom att inte släppa
in verkligheten. Vi behöver den hjälp som
boken ger att luckra upp förträngningen
och förnekandet och leta oss fram till
aldrig så små ting som vi kan göra för
att börja ta ansvar. Bokens författare tar
i frågorna, vill jag påstå, på ett sätt som
skapar realism samtidigt som det föder
hopp. Och ”hopp” är då att noga skilja
från lättköpt optimism. Det handlar om
hopp som en konstruktiv inriktning på
basis av en realistisk verklighetsuppfattning. Varför inte inom Sankt Lukas satsa på
samtalsgrupper kring boken – och kanske
programpunkter kring temat, gärna med
någon av bokens författare som gäst!
Unga personers vånda inför miljöproblemen
Maria Ojala är doktor i psykologi och
forskare vid Örebro Universitet. Hon
är projektledare för ett projekt som
handlar om unga människors tankar
och känslor inför den miljö de ska leva
av i framtiden. Projektet handlar om
hur man på bästa sätt samtalar med
ungdomar om de globala miljöproblemen och hur man tar hand om
de känslor som väcks – till exempel
funderingar kring livsmening.
Läs mer om projektet ”Learning
about global environmental problems:
Emotional aspects, emotion regulation,
and a sense of purpose among children,
adolescents, and young adults”. Projektet
finansieras av Formas under 2008-2010
(www.oru.se)
Maria Ojala har också varit projektledare
för ”Att hantera det ambivalenta. Unga
vuxnas attityder och beteende gällande
energieffektivisering i hemmet”. Projektet
finansierades av Göteborg Energis forskningsstiftelse mellan 2008 och 2009.
21
Hösttrötthet
– minskas med lunchpromenad
Var fjärde svensk känner av höst- och vårtrötthet när dagarna blir
kortare under hösten och längre på våren. Cirka fem procent av oss
drabbas av sänkt stämningsläge, ett fåtal får diagnosen årstidsbunden
depression.
SAD (seasonal affective disorder) kan bland
annat bero på att kroppens dygnsklocka,
som styr de hormoner som avgör behovet
av sömn, inte hinner med årstidsväxlingarna.
Dygnsklockan påverkas av mängden ljus utomhus och på hösten förändras relationen
mellan mörker och ljus så fort att kroppen
inte hinner med i svängarna. En bidragande
faktor till känslan av trötthet kan vara alla
arbetsuppgifter och övriga aktiviteter som
ramlar över oss när hösten kommer. Att
inte orka med det vi ”borde” klara av kan i
sin tur gör att vi känner oss otillräckliga och
så är den negativa spiralen igång.
Medvetenhet om problemet och förståelse
för hur man kan hantera hormonsvängningarna är viktigt. Du kan minska effekterna av
hösttröttheten genom att vistas ute mitt på
dagen för att fånga in ljuset när det är som
starkast, det kan räcka med en halvtimme
om dagen för att du ska må lite bättre.
Om du inte har möjlighet att gå ut mitt på
dagen kan du skaffa dig en dagsljuslampa
att ha vid skrivbordet, eller be din distriktsläkare om en remiss för att få ljusterapi. En
resa till soligare länder under senhösten och
vårvintern kan också jämna ut hormonnivåerna något.
Bryt dåliga vanor
med hjälp av
Hjärnkoll
Läs mer om hur
man kan bryta
dåliga vanor som
vidmakthålls av
våra, ofta omedvetna, belöningssystem. Boken
som avslöjar hur
”hjärnan tänker” heter Hjärnkoll - på
vikten (Natur & Kultur), och är skriven
av professorn och hjärnforskaren på
Karolinska Institutet Martin Ingvar och
vetenskapsjournalisten Gunilla Eldh.
Årstidsbunden depression (förkortat SAD, efter den engelska benämningen seasonal affective disorder).
Hur påverkas du av årstidsväxlingar?
Författarna Peter Örn, Sanna Ehdin och Anna Lithander svarar...
så sätt upp våra mörka konferensrum. Vi
flockades förstås allihop kring vasen som
stod mitt på bordet och så längtade vi ut.”
J
Peter Örn har tidigare varit ordförande
i Folkpartiets ungdomsförbund och
Folkpartiets partisekreterare. Han har
arbetat som generalsekreterare för
Svenska Röda Korset, utredare av Estoniakatastrofen, vd på Riksteatern och vd
på Sveriges Radio.
Peter Örn är
kreativ inne
…”hon tog ofta med sig försommaren in
i form av doftande syrener och lyste på
22
ag märker först när våren kommer
att jag har påverkats mer av vinterns
mörker än vad jag riktigt förstått . Jag
blir så glad över ljuset, grönskan och
fågelsången. När jag hör koltrasten första
gången i mars så känner jag stark glädje
och försöker att avsätta tid för att njuta
av våren. Jag minns riksdagsledamoten
Kerstin Anér, när vi på 80-talet hade
möten och konferenser i vårtider, hon
tog ofta med sig försommaren in i form
av doftande syrener och lyste på så sätt
upp våra mörka konferensrum. Vi flockades förstås allihop kring vasen som stod
mitt på bordet och så längtade vi ut.
När vårblommorna börjar vissna och
sommaren kommer på riktigt, någon gång
i maj eller juni, känner jag mig vemodig.
Våren går så oerhört fort över och det är
klart att vårens flykt för tankarna till livet i
sin helhet. När känslan av vemod går över
så njuter jag av sommaren så mycket jag
kan, jag försöker vara ledig och uppleva
så mycket som möjligt. I somras såg jag
Hamlet på Stockholms stadsteater, visst
kändes det lite konstigt att komma ut i
sommarkvällen och inse att man hade använt timmarna till att sitta inne på en mörk
teater, även om föreställningen var bra.
Vad gör du på vintern för att mota
mörkret?
Höst och vinter är bra årstider att
umgås, gå på teater och titta på film.
Det finns mycket kreativt att göra som
kompenserar mörkret. Det är också bra
att planera sin arbetstid under vintern så
att det finns tid över att vara mer ledig
när våren väl kommer
Sanna Ehdins gröna terapi
Anna Lithander väljer soffan
”Jag är också övertygad om att man mår sämre mentalt om man
tror att man blir sjuk bara för att det är vinter. Vinter med snö kan
vara friskt och härligt också! Med andra ord, tänk så positivt du
kan, det mår immunförsvaret bra av!”
Sanna Ehdin doktorerade i
bioteknik vid Lunds universitet
1988 och därefter forskade
hon vidare i ämnena immunterapi och neuroimmunologi
vid Scripps Research Institute i
La Jolla, södra Kalifornien mellan åren 1989 och 1992.
”Hösten med dess sprakande färger är frisk, krispig och vacker. Jag
försöker ta till mig just det och inte tänka för mycket på vad som
komma skall – den oproportionerligt långa, mörka årstiden.”
J
ag påverkas negativt av mörker och kyla. Redan i slutet av
oktober när det börjar blir mörkt på eftermiddagarna, känns
det grått och tungt. Samma känsla har jag i mars när det är
kallt och känns ”segt”. Jag är nog lite solberoende och blir
helt enkelt nedstämd när energin går ner under den mörka
årstiden. I början av 90-talet bodde jag i Kalifornien och mådde
bra hela året. När jag sedan kom tillbaka till Sverige så förstod
jag att vintrarna var för tuffa för mig. Antagligen har jag alltid
känt det så här, när jag var yngre gick jag på solarier då och då
på vintern för att jag mådde bra av det, men man visste inte så
mycket om årstidsnedstämdhet på 70-talet och 80-talet.
Vad gör du för att må bättre?
Jag försöker tillbringa vinterhalvåret utomlands när det är möjligt.
En grå vintermorgon i Sverige börjar jag med att äta frukost
under min dagsljuslampa. Jag har också ett årskort på Bergianska botaniska trädgården där jag brukar sitta och jobba ett par
timmar i veckan, där är det sommar året runt! De har dagsljuslampor och värme för växternas skull, det ser ut lite som en grön
oas. Jag brukar kalla det för Sveriges billigaste terapi – att besöka
Bergianska på vintern. Jag tar också extra tillskott av C och
D-vitamin och försöker äta så bra mat som möjligt. Jag tycker
att LCHF-kost (lågkolhydratskost) passar mig bra med mycket
gröna grönsaker, proteiner och bra fetter som till exempel finns
i fisk. Jag försöker också lägga mig tidigare och sova lite mer på
vintern. Det värsta man kan göra är att ge upp och börja tröstäta
näringsfattig mat medan man sitter i mörkret och tittar på tv.
Vinter med snö kan vara friskt och härligt också! Med andra ord,
tänk så positivt du kan, det mår immunförsvaret bra av!
Anna Lithander är journalist och
har skrivit en bok om sina egna
erfarenheter av panikångest.
Boken som kom ut i våras blev
uppmärksammad i många
tidningar. Panikångest är ett
tillstånd som numera klassas
som en folksjukdom. Över 200
000 svenskar lider av återkommande panikattacker.
S
om de allra flesta människor föredrar jag ljus framför
mörker. Ändå kan jag njuta av skiftningen när sommaren
går över i höst. Trots att hösten ofta är en tid för nystart
och uppväxling skapar den också utrymme för frid och ro,
en tid för eftertanke och nya idéer. Det blir plötsligt mer
tillåtet att dra sig inomhus, att sitta i soffhörnet om kvällarna. Ta vara på det! En värdefull kontrast mot den aktiva
och utåtriktade sommaren som inte alltid ger oss det lugn
och den vila vi längtat efter.
När våren äntligen kommer kan jag falla ned i en kort men
förlamande period av trötthet, följt av en dos melankoli.
Ljuset blir alltför överväldigande, jag kan inte ta det till mig.
Det var än värre när jag var yngre. Då tyckte jag att det
”knoppande” stack mig i ögonen, det symboliserade ett slags
skir lycka som jag inte kunde känna själv. Nu skulle allt vara så
roligt och bra – vårfester, nattbad, förälskelser. Varför kändes
det inte bättre?
Vad har du för förhållningssätt för att göra det bästa av
situationen?
Hösten med dess sprakande färger är frisk, krispig och vacker. Jag
försöker ta till mig just det och inte tänka för mycket på vad som
komma skall – den oproportionerligt långa, mörka årstiden.
Idag har jag också sänkt mina krav på hur jag ska ta emot våren.
Jag är lugnare, tar in det som växer och försöker bara andas.
För att citera Wislawa Szymborska: ”Jag förstår att mitt vemod
inte kan hindra grönskan”
ok för
b
n
e
n
n
i
V
ning! Vi lottar ut läsning som ger lysande kunskap i vintermörkret
vinterläs
Vi lottar ut nio böcker, tre av varje: Finn din energikod (Sanna Ehdin), Jag
är inte galen (Anna Lithander) och Ledare (Peter Örn).
Skicka ett vykort till S:t Lukas kansli, märk kortet ”Vinterläsning”. Glöm
inte att skriva din adress och vilken av böckerna du vill ha. Kanske drar
Direktor Anders Persson just ditt vykort den 12 november! Du kan titta
på vår hemsida www.sanktlukas.se där vi annonserar vinnarna senast den
16 november.
Boken Ledare (Libris förlag) är skriven av Peter Örn som har lång erfarenhet av ledarskap. Boken diskuterar frågan om en ledare får misslyckas och
hur man lär sig av sina misstag.
Journalisten Anna Lithander har skrivit boken Jag är
inte galen (Bonnier Existens) som handlar om panikångest. 200 000 svenskar
lider av panikattacker. Bokens medförfattare, Per Carlbring är professor i psykologi
vid Umeå universitet. Sanna Ehdin är fil.dr,
immunolog och författare till elva böcker
om hälsa som har sålts i 800 000 exemplar
i flera länder. I höst kommer boken Finn din energikod
(Forum) om bygger på de senaste forskningsrönen.
23
Målgrupp: Sexualbrottsdömda män
Västeråsmottagningens arbete inom kriminalvården
K
riminalvården i Sverige erbjuder
sina interner olika behandlingsprogram, i de flesta fall leds dessa av
en eller flera vårdare som arbetar på anstalten. I Ros-programmet samarbetar leg psy-
Ämnen som bearbetas i
Ros-programmets
individuella samtal
•
•
•
•
•
•
24
Empati
Relationer
Kognitiva förvrängningar (tankefällor, till exempel ett svart-vitt sätt
att se på tillvaron)
Känslor
Sexualitet
RAS (Risk-Analys-Strategi: analys av
brottstillfället, frigivningsplan, att skriva sin självbiografi)
kolog och leg psykoterapeut med vårdarna.
På den öppna anstalten i Tillberga, utanför
Västerås, deltar personal från Västerås S:t
Lukasmottagning i behandlingsprogrammet.
– Ros-programmet har sedan år 2002
använts bland annat på fängelset Skogome
med bra resultat. Eftersom Tillbergaanstalten inte hade någon fast anställd psykolog
fick vi 2006 en förfrågan om vi kunde leda
Ros-programmet för de sexualbrottslingar
som fanns på anstalten. Vi tackade ja och
har sedan dess haft grupper på Tillberga,
berättar leg psykolog och leg psykoterapeut
Sune Stenholm som arbetat med programmet från början.
– Varje intern genomgår en individuell riskoch behovsbedömning innan de får möjlighet att delta i programmet. Man bedömer
till exempel förmåga till intimitet, hur den
emotionella kontrollen ser ut och impulsivitet, sådana faktorer som kan utgöra risker
för återfall, men som samtidigt är viktigt att
arbeta med för den enskilde individen som
deltar i programmet. Bedömningen utgör
också en grund för att kunna skapa lämpliga
grupper. Sexualbrotten kan se olika ut, en
intern kan vara dömd för att ha genomfört
en våldtäkt under en fest, andra vi möter
är dömda för sexuella övergrepp på barn,
berättar Sune.
De män som döms för sexualbrott i
Sverige ska erbjudas möjlighet att reflektera
över sin egen och samhällets syn på relationer och samlevnad. I Ros-programmet, som
man valt att erbjuda på Tillbergaanstalten,
ingår både individual- och gruppterapi.
Gruppen, som består av 6-8 deltagare,
träffas två gånger i veckan tre timmar varje
gång. Internerna går också i enskild terapi
en timme i veckan där de kan prata om vad
som hänt i gruppen och ta upp saker som
de inte vill samtala om i grupp. För tillfället
Foto: Lena Bergquist
Astrid Rindbäck, socionom, leg psykoterapeut och verksamhetschef på Västeråsmottagningen och Sune Stenholm psykolog och leg psykoterapeut.
arbetar fyra psykoterapeuter från Västeråsmottagningen med Ros-programmet.
– Sammanlagt erbjuder vi cirka femtio
gruppterapisessioner, dessa leds av en leg
psykolog eller leg psykoterapeut som är
certifierad som ledare av Ros-programmet
och sker i samarbete med en vårdare. Vi
erbjuder också cirka 25 timmar individualterapi med en leg psykoterapeut. Ibland
går grupperna som ska avslutas och startas
omlott, då tillbringar vi flera dagar i veckan
på Tillberga, berättar Astrid Rindbäck som är
socionom, leg psykoterapeut och verksamhetschef på Västeråsmottagningen, och
snart, precis som Sune Stenholm, certifierad
Ros-programledare.
Ros-programmet kommer från Kanada där
man har använt metoden under lång tid.
Utvärderingar och vetenskaplig forskning
visar att programmet leder till ökad självkännedom och lägre återfallsrisk.
– Metoden är integrativ och bygger på
kognitiv, psykodynamisk och gruppdynamisk
kunskap. Det finns en manual att gå efter,
men också stora möjligheter att lägga upp
arbetet efter vad som passar internen och
situationen, berättar Astrid.
Under samtalen går man tillsammans med
internen igenom ämnesområden som till
exempel relationer, känslor, empati och
sexualbrottet.
– Internen får fundera över vad som orsakat
brottet och vad det är för situationer som
utlöser riskbeteendet. Det handlar också
om att ta reda på var dessa risker finns i
internens vardag när han kommer hem. Det
görs en risk- och behovsanalys som hjälper
internen att undvika riskbeteenden. Många
av deltagarna tycker att flera skulle kunna
ha nytta av programmet på grund av dess
allmängiltiga karaktär, menar Sune.
Både Sune och Astrid tycker att det arbete de gör är viktigt och behjär tansvär t
– att hjälpa män tillbaka till samhället
och förhoppningsvis till bra relationer
i framtiden. Arbetet kräver dock stora
resurser.
– Det tar mycket tid och kräver noggranna föreberedelser. Under gruppsamtalen som pågår i tre timmar är man
totalt koncentrerad på att vara pedagogisk och tydlig, samtidigt håller man koll
på vad som händer i gruppen och med
varje enskild person. Man bör varva Rosprogrammet med andra arbetsuppgifter
för att det inte ska bli för tungt. Samtidigt så känns arbetet ytterst meningsfullt
och är väldigt intressant, säger Sune och
Relation och samlevnad (ROS).
Ros-programmet är ett behandlingsprogram för sexualbrottsdömda män.
Programmet används i kriminalvården sedan 2002 och kommer ursprungligen från Kanada. Målgruppen
är män dömda för alla typer av sexualbrott. Deltagarna i programmet gör
tester såväl före som efter behandlingen för att det i efterhand ska vara
möjligt att utvärdera programmets
effekter för den enskilda individen.
Undersökningar i Kanada har visat att
Ros-programmet minskar risken för
återfall. Programmet är ackrediterat.
Astrid nickar instämmande…
– I våra utvärderingar får vi höra att
de intagna känt sig väl bemötta och
respekterade, de tycker att de fått
möjlighet att prata om sig själva och
att de förstått saker de aldrig reflekterat över förut. De anser också att det
har varit viktigt att få samtala med andra intagna som har samma bakgrund
och att de har fått tillgång till helt nya
värderingssystem, avslutar en nöjd
verksamhetschef
Krukmakarpengar
-vägen tillbaka för interner
Nätverket Krukmakaren för forensisk psykoterapi inom förbundet S:t Lukas kom till år 2000 som en följd av att Stiftelsen Krukmakaren sålde sina
fastigheter på Krukmakargatan 34 och 36 i Stockholm. Stiftelsen fick ett
kapital vars årliga avkastning används till att fullfölja stiftelsens ändamål.
Nätverket Krukmakarens uppgift är ”att
i kristen anda värna om och hjälpa från
fängelse frigivna, så att de därigenom om
möjligt räddas och återvinnes som goda
samhällsmedborgare.”
Psykoterapin med de dömda går ut på att
bidra till utveckling av deras förmåga att
reflektera kring sig själva, kring brottet och
brottets följder för dem själva och för deras
brottsoffer.
I reflekterandet är det viktigt att psykoterapeuten riktar fokus på brottets affektiva
laddning vilken är olika i olika typer av brott:
•
•
•
•
•
orgiastisk tillfredsställelse i brottet vid sexuella övergrepp och mord
skam som väcker raseri och leder till mord och misshandel
avund som leder till förstörelse och ödeläggelse
begär som leder till ekobrott och stöld
intresse och passion för spektakulära brott, typ ”helikopterrånet”
Psykoterapeutens uppgift är att utforska
den dömdes inre värld och få denne att
berätta om motiven till brottet och att
formulera de känslor som drev på, för att
sedan få en berättelse om hur brottet
begicks och hur det känslomässigt var för
brottslingen att genomföra brottet. Detta
kräver att psykoterapeuten kan härbärgera
alla känslor som väcks och förbli en intresserad lyssnare.
I år räcker anslaget från Stiftelsen Krukmakaren till ca 900 samtal. I nätverket
ingår S:t Lukas mottagning i Halland, Malmö,
Stockholm, Umeå, Uppsala,Vänersborg,Västerås, Örebro och Östergötland. Psykterapi
bedrivs också på anstalterna Asptuna och
Beateberg i Stockholm, Hinseberg i Örebro
och på anstalten i Halmstad. Programledare
för nätverket är undertecknad, verksam vid
S:t Lukas mottagning i Stockholm
Mats Lejmyr leg psykoterapeut och tidigare
redaktör för S:t Lukasbrevet
25
Neuroekonomi är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som består av ämnen som
psykologi, beteendeekonomi, antropologi, sociobiologi och neurovetenskap. Det finns många
frågor som kan belysas med hjälp av ämnet neuroekonomi, till exempel shopping som livsstil,
spelberoende, bonussystem, ideellt arbete och givmildhet.
Ideellt arbete
– för saken eller känslan?
O
Foto: Photodisc
Den senaste forskningen inom det tvärvetenskapliga ämnet
Neuroekonomi visar att vi mår bra av att donera pengar eller på
annat sätt verka för ett bättre samhälle. Jobbar du ideellt inom
S:t Lukas eller någon annan organisation innebär det med andra
ord att du mår bättre än vad du skulle ha gjort om du inte bidrog
med din tid och kompetens. Forskningsresultaten visar att det
är just du som håller Sverige flytande ekonomiskt och att ideellt
arbete även bidrar till ökad jämställdhet och demokrati.
rdet altruism betyder
oegennytta eller osjälviskhet
och betecknar handlingar i syfte
att hjälpa andra utan att begära något tillbaka. Det kan sägas vara grunden till ideellt
arbete, när det gäller ekonomiskt utbyte.
Forskningen i ämnet neuroekonomi, som
är ett relativt nytt område på universitet
och högskolor, har kommit fram till att vi
mår bra av att ge utan egen vinning.Vi mår
faktiskt ungefär lika bra som när vi får något.
Det tvärvetenskapliga ämnet neuroekonomi forskar om varför vi beter oss som
vi gör med våra pengar. Med hjälp av
magnetkamera har man sett att hjärnans
belöningssystem aktiveras när vi donerar
pengar eller ger något utan egen vinning,
forskarna kallar detta för ”ren altruism”.
Om alla skulle känna ett kraftfullt lyckorus
när de gav bort sina surt förvärvade
inkomster så vore världen antagligen en
mycket bättre plats att leva på. Men forskningen visar också att vi har en tendens
att plötsligt sluta donera pengar och tid,
bland annat minskar vi givandet om det
26
visar sig att det är väldigt många andra
som bidrar med pengar till samma ändamål. Ett annat skäl att minska givandet är
om staten går in och betalar stora summor
i samma insamling eller aktivitet.
Det viktigaste för den rena altruisten är att
själva problemet blir löst. Erbjuder sig någon
annan att fixa det så är det också okej. Det
innebär att man inte kan räkna med ett
långsiktigt stöd från den rena altruisten.
De mer ljumma altruisterna ger gärna
pengar till ändamål där de kan göra en god
insats som ger ett positivt synligt resultat
som värmer hjärtat. I forskarvärlden kallas
detta för ”warm glow altruism” och det är
just den ”varma” känslan som denna grupp
altruister vill uppnå med sitt givande.
I slutänden spelar det ingen roll vilken
typ av altruist du är, givandet innebär
ändå en ”vinn-vinn-situation” för alla
parter. Altruismen driver samhällsutvecklingen framåt och är evolutionärt
grunden till att samhället fungerar som
en samarbetsplats för mångas gemensamma bästa – ditt ideella arbete skapar
med andra ord grundförutsättningen för
ett mer jämställt, ansvarstagande och
demokratiskt samhälle
Läs mer om neuroekonomi:
Professor Ernst Fehr, Institute for Empirical Research in Economics, University of
Zurich. www.iew.uzh.ch/institute/people/
fehr. Professor William Harbugh university
of Oregon, www.harbaugh.uoregon.edu/
(Källa: SvD 25,26/5 2010)
Styrelsearbete för
en miljon
Det finns cirka 200 000 ideella föreningar
i Sverige och dessa engagerar cirka 48
procent av befolkningen, omfattningen på
engagemanget är i genomsnitt 16 timmars
arbete i månaden per person. Sverige ligger
på femte plats i världen när det gäller ideellt
arbete. Förbundet S:t Lukas lokala ideella föreningar finns på 33 platser, från Ystad i söder
till Luleå i norr. Föreningarna driver 40-talet
psykoterapimottagningar och inbjuder till
föredrag och offentliga samtal för att verka
för en mer positiv samhällsutveckling. Hela
88 procent av svenska befolkningen anser att
ideellt arbete förstärker demokratin i Sverige,
det visar resultatet av den senaste befolkningsstudien som är gjord av Folkhälsoinstitutet. (www.fhi.se).
Visst är det så, att ideella föreningar skapar
möjligheter för många. Lokala ideella organisationer upptäcker tidigt behoven i samhället
och arbetar för att lösa bristerna som sedan
kommun och landsting eventuellt tar över…
om det finns ekonomiska förutsättningar
för det. Svenska Kyrkan bedrev till exempel
sjukvård och undervisning långt före landsting och kommun tog över. Den svenska
tandvården och hemtjänsten har sina rötter
i Röda korset. Ideella föreningar genererar
många goda effekter och ekonomiskt skulle
staten vara tvungen att satsa många miljarder
för att åstadkomma samma effekter.
Här kommer ett litet tankeexperiment
som syftar till att visa hur mycket S:t Lukas
ideella styrelsearbete genererar, då räknar
vi inte med det konkreta arbete som
utförs utanför styrelserummet. S:t Lukas
föreningar engagerar i sin styrelse cirka tio
personer som i genomsnitt träffas varannan månad under tre timmar, det blir 33 x
10 pers = 330 pers x 3 tim x 6 tillfällen=
5940 timmar x 175 kr = 1.039.500 kr. S:t
Lukas ideella styrelser och medarbetare
arbetar med andra ord för mer än en miljon kronor om året. Det kan jämföras med
vad stat, kommun och landsting ger de ideella organisationerna i Sverige, cirka 11.6
miljoner kronor i bidrag per år. Den totala
verksamheten för frivilliga organisationer i
Sverige genererar cirka 480 miljoner timmar och värdet på dessa blir närmare 70
miljarder kronor per år
Läs mer om frivilligt arbete på www.voluntarius.
com/Vardetavfrivilligtarbete.htm
Medfödd vilja till
ideellt arbete?
Barn i skolåldern hjälper varandra och
försöker vara rättvisa på samma sätt
som många vuxna. Gruppsammanhållningen är - ur evolutionär synvinkel - så
viktig att barnen är beredda att dela
rättvist och släppa tanken på att ”få
allt själv” även om det är möjligt. Anknytningen till gruppen avgör i hur hög
grad barnen uttrycker viljan till rättvis
fördelning. Ett orättvist system och
orättvisa kamrater skapar osäkerhet
och ovilja att dela med sig. Forskning
visar också att riktigt små barn, mellan
ett och två år, ”osjälviskt” vill hjälpa andra och dela med sig. De små barnens
altruistiska beteende minskade dock
när de fick belöning för sin givmildhet i
form av godis eller leksak
Läs mer i boken Why we cooperate
av Michael Tomasello, Max Plankinstitutet, Leipzig.
Överskott tillbaka till
verksamheten
Hela 67 procent av Sveriges befolkning tycker att den som bedriver vård
och omsorg inte bör dela ut vinst,
utan istället låta överskottet gå tillbaka till verksamheten. Det är precis vad
som sker inom förbundet S:t Lukas
som är en idéburen organisation.
Undersökningsföretaget Novus har ställt
frågan till svenska folket för andra året
i rad och genomgående visar de båda
undersökningarna likvärdiga resultat.
– Undersökningen bekräftar att svenska
folket har en tydlig uppfattning i den här
frågan och också att inställningen är djupt
förankrad, säger Lars Pettersson, generalsekreterare Famna, som har initierat
undersökningen.
En kommande tillväxtrapport visar att
den ekonomiska tillväxten hos medlemsorganisationerna har ökat med tio
procent under 2009. FAMNA är branschorganisation för icke vinstsyftande vård
och social omsorg.
Läs mer på FAMNA’s hemsida:
www.famna.org
Jesus bra
marknadsförare
Man kan tänka mycket om marknadsföring, vissa tycker det är nödvändigt andra anser att en bra produkt säljer sig själv. Den sistnämnda åsikten hör nog hemma i marknadsföringsstrategins sista punkter som man
tar till när alla redan vet vem man är, vad man gör och var man finns.
D
et är svårt att välja något man inte
känner till, den inställningen verkade
även Jesus ha när det gällde lanseringen
av ”Nya tolkningar av judendomen”. Han
ställde sig på torget mitt i byn och på andra
stora mötesplatser för att synas. Han var
pedagogisk, målgruppsinriktad och pratade
högt så att många skulle förstå och höra
vad han sa. Inte nog med det, han övertygade tvivlarna med hjälp av spektakulära under som skulle få vem som helst att lyssna
– han gjorde som bekant vin av vatten. S:t
Lukas har inte några sådana marknadsföringsess i rockärmen, men vi försöker så
gott vi kan att synligöra oss på marknaden
så att de som behöver oss vet var de ska
leta. Ett sätt att marknadsföra sig för nya
målgrupper kan vara att samarbeta med
andra aktörer, redan i samarbetet kommer
man i kontakt med nya grupper
S:t Lukas i Göteborg
Syns på Bok- och biblioteksmässan
Hans Wrenne är diplomerad S:t Lukasterapeut och arbetar till vardags på Göteborgs stadskansli. På fritiden är han, bland
annat ordförande i S:t Lukasföreningen
i Göteborg. Han berättar att föreningen
samarbetar med andra aktörer, till exempel
Svenska kyrkan. Det gör att S:t Lukas når
fler målgrupper och människor än man
annars skulle ha gjort.
– Vi samarbetar med Svenska kyrkan,
Hans Wrenne, ordförande i S:t LukasförGöteborgs stift, på Bok och Biblioteksmäseningen i Göteborg, anser att det är en
san i slutet av september. Det innebär att
viktig del i marknadsföringen att ibland
vi får möjlighet att vara med på scenen
synas på de stora arenorna, både för
”Se människan” och samtala om viktiga
psykoterapimottagningen och för förenfrågor som själavård och psykoterapi.
ingsverksamheten.
Vi har engagerat S:t Lukasmedlemmen,
psykoterapeuten och författaren Lars Åke W Persson som ska samtala med Svenska
kyrkans kultursekreterare Lisbeth Gustafsson om ”psykoterapi och evangelium – motsatser eller komplement”.
Hans Wrenne tycker att ämnet själavård och psykoterapi är viktigt att debattera om,
speciellt på Svenska kyrkans scen.
– Ibland möter jag åsikten att psykoterapi inte behövs om man har en stark tro. Inom S:t
Lukas har vi nog alltid tänkt oss att dessa två inriktningar kompletterar varandra när det
gäller att nå en god själslig hälsa. Det är viktigt att tydliggöra det från vår sida, menar Hans.
S:t Lukasföreningen i Göteborg hoppas att de får många nya kontakter under Bok och
Biblioteksmässan
27
Medlem Jonas Nordlund
”Vi har väldigt trevligt också,
det är en bonus!”
Foto: Lena Bergquist
Medlemmen Jonas Nordlund bor i Mölndal med sin familj, han är
kassör i lokalföreningen i Göteborg och i den ekonomiska föreningen
S:t Lukas Sverige. Jonas arbetar som ekonom med ekonomisk rapportering vid Volvo Lastvagnar.
H
ur kom du i kontakt med
förbundet S:t Lukas?
– Det var en god vän till mig som
tyckte att jag skulle passa som kassör i Göteborgs lokalförening. Jag tackade ja eftersom
jag som medlem i Missions- och baptistförsamlingen bara hade hört gott om S:t Lukas.
Vad tycker du är bäst med S:t Lukas?
– Jag tycker det är positivt att S:t Lukas är
ett ideellt förbund som skapar förutsättningar för människor att få samtalsstöd när
det krisar i livet. Som ideellt förbund kan
vi erbjuda lägre avgifter om det behövs.
Det är roligt att få bidra med arbete till
en sådan verksamhet. Vi har väldigt trevligt
också, det är en bonus!
Vad anser du är S:t Lukas viktigaste uppgifter?
– Att utifrån våra ideella förutsätt-
28
ningar erbjuda människor professionellt
samtalsstöd till en rimlig kostnad. Vår
uppgift är också att verka för och skapa
opinion för ett bättre och mänskligare
samhälle när det gäller till exempel
psykisk ohälsa.
Som ekonom, hur ser du på verksamheten?
– Vi försöker driva vår mottagning så
att vi får en god ekonomi med hjälp av
en så effektiv organisation som möjligt.
Det skapar anställningstrygghet för våra
psykoterapeuter. Eventuellt överskott
från mottagningen går till att subventionera terapier och utveckla mottagningens verksamhet. Att vara kassör
på Göteborgsmottagningen är som att
vara med och driva ett litet expansivt
företag och det är inte helt lätt, det är
stor konkurens om kunderna. Men det
finns många skäl att välja S:t Lukas – till
exempel att vi har en väldigt bra produkt att erbjuda.
Finns det en konflikt i att vara ideell och
framgångsrik?
– Jag kan tänka mig att somliga tycker att
vi ska bygga vår verksamhet på anslag och
insamlingar, men då blir verksamheten
väldigt liten, både i föreningarna och på
mottagningarna.
Vad utvecklar ni just nu på mottagningen
i Göteborg?
– Vi har fått signaler om ett stor t behov
av chefsstöd och ledarutveckling inom
de företag vi har kontakt med. Vi försöker hela tiden bredda vår verksamhet
och har därför rekryterat personal som
har den erfarenheten och som kan leda
det arbetet. I kontrakten ingår också
övrigt personalstöd och till exempel
psykosociala arbetsmiljöutredningar. Det
är en bra utveckling som vi är väldigt
nöjda med
Når jeg skjuler
mitt ansikt
Perspektiver på skam
Författare: Berit Okkenhaug
Författaren, som är
präst vid Institutt
for Sjelesorg på
Modum Bad i
Norge, omnämndes i en notis i förra
numret av Sankt
Lukas. Hon har nu
kommit med ytterligare en bok. Redan i
den förra boken ”Når jeg ser ditt ansikt”
(2002) tas temat skam upp, men nu vill
författaren fokusera specifikt på skambegreppet. Det finns en nära koppling
mellan titeln på den förra boken och den
som nu föreligger. När vi möter varandra,
kan vi välja att visa vårt ansikte och på
det sättet våga stå i relation till varandra – och till Gud. Därför titeln ”Når jeg
ser ditt ansikt”.Vi kan också behöva dra
oss tillbaka för att bevara vår värdighet
eller för att vi inte blir accepterade. Då
är skammen en följeslagare på gott och
ont. Så fick den nya boken heta ”Når jeg
skjuler (sv. döljer, gömmer) mitt ansikt”.
Temat har tidigare behandlats i Sverige
av bland andra Göran Larsson i boken
”Skamfilad” (Cordia 2007).
Berit Okkenhaug
beskriver först
grundläggande
frågor om skam. I
avsnittet om etik
kan vi läsa om den
viktiga distinktionen mellan skuld
och skam som, vad jag förstår, är bokens
huvudpoäng. Distinktionen uttrycks på
ett enkelt men samtidig genialt sätt. Skuld
innebär att jag erkänner, att jag har gjort
ett fel, medan skammen kan få mig att
uppleva, att jag är fel. Skuldens språk
betonar ”Vilket fel har jag gjort?”, medan
skammens språk säger: ”Vilket fel har jag
gjort?” Skulden är lättare att förhålla sig
till på så sätt, att den är konkret.Vi kan
tala ut, göra upp och be om förlåtelse.
Skammen å andra sidan är svårare att
göra upp med, eftersom den är knuten till
vår identitet och självkänsla. I mötet med
skammen handlar det om att bli bekant
med sin egen skam och integrera den i sin
självförståelse. Boken tar även upp skam ur
ett teologiskt och kyrkligt perspektiv.
Jag kan varmt rekommendera boken
till alla som träffar människor i själavård,
terapi och inte minst i vanliga vardagliga
möten. Den ger på sina knappa 150 sidor
väldigt mycket av kunskap, erfarenhet och
reflexion. Nämnas bör också att Berit
Okkenhaug även är redaktör för ”Tidsskrift for sjelesorg” en kvartalsvis utkommande publikation, som har mycket att
ge även för en svensk läsekrets.
Når jeg skjuler mitt ansikt
Verbum Forlag,
Oslo 2009.
ISBN 978-82-543-1146-2
Gunnar OlssonSjukhuspräst Sunderby
sjukhus, Luleå
Foto: Lena Bergquist
Bokrecension av Gunnar Olsson, Luleå
Sommarmottagning
på Öland
S:t Lukas på Öland hade öppet under hela
sommaren, det visade sig att behov av samtal fanns både hos turister och fast boende.
S:t Lukas i Kalmar Län, med mottagning i
Kalmar och filialer i Borgholm och Löttorp,
har för första gången haft öppet under
juni, juli och augusti för sommargäster och
sommarölänningar.
– Vi ville se om det fanns behov av våra
tjänster eftersom det under sommaren
finns så många turister på Öland, berättar
verksamhetschef och leg psykoterapeut
Lillemor Högerås.
Lillemor och hennes kollega Hildegard
Hergli informerade alla campingägare om
verksamheten och erbjöd bland annat krissamtal, parsamtal, reflekterande samtal och
handledning för personal. De annonserade
också varje vecka i Ölandsbladet tillsammans med Norra Ölands Läkarmottagning.
– Det visade sig att det fanns ett behov av
enskilda samtal, där reflexion över livssituationen och existentiella frågor dominerade.
Kanske är det sådana frågor man får mer
tid att reflektera över under sin ledighet,
menar Lillemor Högerås.
Att leva med en vuxen
handikappad dotter
Elisabeth Sandlund fick år 1983 sin
andra dotter. Vid två och ett halvt
års ålder stod det klart att Ulle hade
ett handikapp som skulle bli livslångt.
Boken handlar om Elisabeths minnen om hur det var när Ulle var liten - och
om hur det är att vara mamma till en
vuxen handikappad dotter. Författaren
till boken, Elisabeth Sandlund, är chefredaktör på tidningen Dagen.
Ulles mamma – om livet med en vuxen
handikappad dotter är utgiven på Libris
förlag, 2010
Lillemor Högerås och Hildegard Hergli
har i flera fall rekommenderat konfidenterna vidare till sina egna S:t Lukasmottagningar där de bor.
– Vi har upplevt en styrka i att kunna
rekommendera vidare till andra S:t Lukas
mottagningar i landet när några få samtal
inte räckte till. Det är en stor fördel att
vara en del av en organisation med många
mottagningar, anser Lillemor.
En positiv bieffekt av marknadsföringen, som
var riktad till sommarölänningarna, var att det
även blev en större efterfrågan på terapi och
parsamtal från den fasta befolkningen.
– Efterfrågan från den fasta befolkningen
gör att vi kan fortsätta med längre
bearbetande terapier, sådana som vi
vanligtvis erbjuder under resten av året,
avslutar hon
29
Ondska X 2
Hur tänker du kring personer som österrikaren Josef Fritzl - mannen som höll
sin dotter och deras gemensamma barn
inlåsta i källaren? Hur ser du på religiösa
fundamentalister vars enda önskan är att
ren(s)a världen från synd och ondska?
Vad är gott och vad är ont? Finns det
goda och onda människor - eller enbart
goda och onda handlingar? Frågorna är
som bekant många, några reflektioner
går att följa i höstens bokflod.
Inger Edelfeldt
om ondska får vi följa med på en mer
filosofisk vandring i ondskans mörka
korridorer där rädsla och utsatthet är
drivkrafter. Ondskan är inte obegriplig,
menar Heberlein
Samtal med djävulen
Författare Inger
Edelfeldt
Norstedts förlag
Ann Heberlein
Författarna Ann Heberlein och Inger
Edelfeldt tar ett stadigt grepp om ondskan i två böcker som utkommit under
sensommaren.
Inger Edelfeldt låter i sin roman två
kusiner träffas igen efter närmare ett
halvsekel. Paul lever fortfarande i en
frikyrklig sträng tradition, medan Asger
av olika skäl har brutit med sitt föräldraarv och skaffat sig en annan syn på tro
och liv. Vi får i Samtal med djävulen följa
deras brottning som handlar om godhet
och ondska, tro och existens.
I teol dr Ann Heberleins En liten bok
En liten bok om
ondska
Författare Ann
Heberlein
Albert Bonniers
förlag
Nytt från kansliet
Gå gärna in på vår hemsida www.sanktlukas.se för att
se vilka kurser och föredrag din förening har att erbjuda.
Här är några exempel: Dalarna 29/9 Mobbning - på
jobbet och i skolan, Malmö 30/9 ”Alla dessa Rum - Om
skapande, rörelse, lek och dans.”, Göteborg 20/10 Om
mindfullness.
Nu har du också tillgång till ett arkiv på vår hemsida
där du kan läsa tidigare nummer av Sankt Lukas tidningen.
Du hittar den på vår hemsida under Om oss/
Publikationer/St Lukas medlemstidning
Vi har tagit fram en fickfolder med information om
S:t Lukas som ger en inblick i vad vi gör och som
har telefonnummer till alla våra mottagningar.
Kontakt
Förbundskansliet
tel. 08-616 03 80
e-post: [email protected]
30
Helén Kerzendörfer
direktor assistent
S:t Lukas arb
etar för en
bättre inre oc
h yttre värld
Vad kan vara
viktigare?
S:t Lukas själavårdsinstitut erbjuder
Psykoterapeutprogram, 90 hp
Start vt 2011
Inriktning individualpsykoterapi
Start i Stockholm, Lund och Göteborg
Inriktning gruppsykoterapi
Start i Stockholm
Inriktning familjeterapi
Start i Stockholm
Till samtliga program ansökan senast 15 oktober
Grundutbildning i psykoterapi
fortbildning i själavård för växande och
fördjupning
Vårterminens kurser startar i januari 2011
• Fortbildning för själavårdare i församling
• Själavård till vardags
I april planeras åter ”Nätverksträff för själavårdare”. Under hösterminen 2011 startar en
ny kurs i Enskild själavård i samarbete med
Modum Bad, Norge. En viss möjlighet kan finnas för att anordna lokala kurser.
Läs mer om våra kurser på hemsidan
www.sanktlukas.se/utbildningar eller ring Anne
Magnusson 08-580 337 33.
Välkommen med din anmälan!
Start vt 2011
Start i Luleå och Lund, ansök senast 30 oktober
Mer information och ansökningsblanketter:
www.esh.se/sanktlukas eller 08-555 050 46
Välkommen till Meditationsgården
Stiftelsen Berget Rättvik
Vi erbjuder kurser i personlig utveckling
Som medlem skapar du
möjligheter för många
1-5/11 MOD ATT LEVA
Kursledare är Torbjörn Andersson, leg psykolog, leg psykoterapeut, Helena Lind, leg psykolog, leg psykoterapeut Martin
Nilsson, leg läkare, psykiater och terapeut.
6-9/1 POSITIV PSYKOLOGI OCH MEDITATION
Kursledare är Eva Sköndal, leg sjukgymnast och tandläkare
och Martin Nilsson, leg läkare, psykiater.
27-30/1 MUSIK OCH INRE UPPLEVELSER
Kursledare är Katarina Mårtenson Blom. leg psykolog, leg
psykoterapeut, psykoterapihandledare, aukt. GIM-terapeut.
Läs mer om vårt kursutbud på
www.berget.se/meditationsgarden
Som medlem stödjer du din lokala förening
och mottagning. Det innebär att vi tillsammans med dig kan fortsätta föra det offentliga samtalet om personlig utveckling och
existentiella frågor. Det innebär också att vi
kan fortsätta subventionera mottagningens
avgifter för enskild psykoterapi. Som medlem
i Föreningen S:t Lukas bidrar du med andra
ord till en mer positiv samhällsutveckling.
Vill du veta mer om var din
lokala förening finns? Gå in på
Stiftelsen Berget, Tempelvägen 10, 795 91
Rättvik, 0248-797170, [email protected]
I stillheten blir du stark
www.sanktlukas.se
31
POSTTIDNING B
Sankt Lukas
Förbundet S:t Lukas
Box 17240
104 62 Stockholm
Ny bok av
Larsåke W Persson
Mer av Larsåke W Persson
Larsåke W Persson
Hålla vad man lovat
LUST, PLIKT ELLER KRAFT?
Hur vi kan bli pålitliga människor som
inte lovar mer än vi kan hålla, men som
håller vad vi lovar.
Beställ boken!
Libris, Inb, 220 s
PRIS: 79:- BEST.NR 6757
• Angelägen i ditt arbete
med människor
• Gedigen kunskap
och erfarenhet
• För predikan, själavård
och terapi
Larsåke W Persson
Sanningar och gömställen
EN SJÄLAVÅRDSBOK OM ATT SÄGA SOM DET ÄR
Hur hel kan man bli? Vilken rimlig målsättning kan man ha för
sitt liv? Och vad kan man hoppas på när livet gått sönder?
Om att hitta balans mellan öppenhet
och hemlighet.
Libris, Inb, 292 s
PRIS: 79:- BEST.NR 5617
”Den här boken har jag skrivit i förhoppningen att den ska bli till hjälp
för läsare som brottas med frågan vad som är rimligt att förvänta sig av
livet. Jag vill tro att alla kan känna igen sig i frågeställningarna, men ett
särskilt ärende har jag nog till kollegor – predikanter och själavårdare –
som jag menar har ett speciellt ansvar för vilka förväntningar vi väcker
hos andra i enskilda samtal och offentliga möten … Sinnesrobönens tre
korta rader har jag låtit ge struktur åt mina resonemang om vad vi måste
acceptera och vad som kan förändras i vår livssituation.”
Larsåke W Persson
Larsåke W Persson är pastor och själavårdslärare inom Sankt
Lukas.
Larsåke W Persson
Hur
hel kan man bli?
EN BOK OM LIVETS MÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR
Libris, Inb, 200 s
PRIS: 219:- BEST.NR 16343
Besök vår butik på internet,
eller ring vår kundtjänst* och beställ böckerna.
32 86 60. Öppet Måndag–torsdag 9–11 & 13–15, fredagar 9–11
* Ring 08-737
Larsåke W Persson
Sinnesrobönen
Vägledning genom Sinnesrobönen
Libris, Inb, 112 s
PRIS: 154:- BEST.NR 15812