Transcript Läs hela rapporten

 Kv Barberaren 7, fd centralpalatset, Prästgatan/Biblioteksgatan, Östersund Antikvarisk förundersökning 2010‐02‐25 Rev 2010‐03‐16 ADRESS Thulegatan 1, 852 32 Sundsvall TELEFON 060‐15 67 60 FAX 060‐61 41 16 www.adlcreativa.se
2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Innehåll Innehåll .................................................................................................................................................... 2 Inledning .................................................................................................................................................. 3 Bakgrund ................................................................................................................................................. 3 Gällande föreskrifter ............................................................................................................................... 4 Riksintresset Östersunds stad, (Z27) ................................................................................................... 4 Gällande bestämmelser i detaljplan .................................................................................................... 4 Historik .................................................................................................................................................... 4 Arkitekten Knut Gyllencreutz .............................................................................................................. 5 Centralpalatset – en ny byggnadstyp ...................................................................................................... 5 Linköping ............................................................................................................................................. 6 Stockholm ............................................................................................................................................ 6 Falun .................................................................................................................................................... 6 Örebro ................................................................................................................................................. 6 Beskrivning .............................................................................................................................................. 7 Exeriör ................................................................................................................................................. 7 Interiör ................................................................................................................................................. 7 Förändringar i byggnaden ................................................................................................................... 8 Värdebärare i fastigheten...................................................................................................................... 10 Att beakta vid fortsatt diskussion.......................................................................................................... 11 Källor .................................................................................................................................................. 11 Bilaga 1. Fotodokumentation ................................................................................................................ 12 Bilaga 2. Ritningar .................................................................................................................................. 25 2 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Inledning ADL Creativa AB har på uppdrag av Sweco, Östersund, och fastighetsägaren Norrvidden,
genomfört en antikvarisk förundersökning av det under januari brunna huset på Prästgatan
30/Biblioteksgatan 11, Centralpalatset, kv Barberaren 7, tidigare 4, Östersund. Arbetet har
genomförts på plats 22-23 februari och en sammanställning under de närmaste dagarna
därefter.
Enligt PBL skall ändring av byggnad alltid utföras varsamt. Detta gäller vid såväl utvändig
som invändig ändring och oberoende av om bygglov eller bygganmälan krävs eller inte.
Särskilt värdefulla byggnader får inte förvanskas.
En antikvarisk förundersökning ska därför tydliggöra byggnadens kulturvärden, kvaliteter och
karaktärsegenskaper, samt identifiera vilka företeelser som är värdebärare. Till förundersökningen skall senare kopplas en konsekvensbeskrivning av vilken framgår hur man avser att
tillgodose varsamhetskraven och hur avvägningar gentemot andra grundläggande samhällskrav har skett. Utifrån en sådan konsekvensbeskrivning kan sedan byggnadsnämnden
bedöma ifall de gjorda avvägningarna är rimliga.
Bakgrund Branden i huset på Prästgatan/Biblioteksgatan började på vinden söndagen den 17 januari
2010. Larmet kom in till Räddningstjänsten tjugo i sex på söndagseftermiddagen och grå rök
bolmade då ut från taket på byggnadens västra del och elden spred sig senare till lägenheten
under.
Skadorna på det brandhärjade huset har blivit omfattande, både av själva branden och av allt
vatten från släckningen. Hela vindsvåningen totalförstördes och våningsplanet 3 trappor upp
är också mycket skadat. Butikerna Kornboden Lindex och Rut med flera är evakuerade och
kontors och bostadslägenheter utrymda. Branden är alltså kostsam på flera sätt och drabbar
många.
Släckningsvattnet har runnit ned genom alla våningsplan och dränkt bjälklagen och alla
innerväggar och murverk. Fukten måste torkas ur stommen helt, men under tiden frodas
mögel och annan ohyra. Företaget Munters har kopplats in för att kontrollera vatteninträngningen och skadeutbredningen av vattnet. Man sanerar fukten via avfuktare och en relativt ny
metod med borrhål i mur där ett slags elpatroner pluggas in för uttorkningen. Det talas om
6000-7000 borrhål, vilket i sig kan leda till funderingar om vad som sedan återstår av muren.
Uppgifter från Skanska, som har ansvaret för byggnadens sanering i detta skede, gör gällande
att alla golvbjälklag måste friläggas och således alla golvytor måste rivas bort och att de
mellanväggar som ofta är uppbyggda som cloisongväggar, dvs stående eller liggande plank,
påspikade vassmattor som sedan putsstrukits och målats eller tapetserats, måste rivas p g a
fuktskadorna. Det innebär också att alla snickerier i övrigt måste demonteras och transporteras
bort för att kasseras eller torkas inför en återanvändning.
Östersunds kommun har i enlighet med gällande detaljplan efterfrågat en antikvarisk
förundersökning för att få ett bättre underlag för en kommande ombyggnad och renovering.
3 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Gällande föreskrifter Riksintresset Östersunds stad, (Z27) Centrala Östersund utgör riksintresse för kulturmiljövården. Texten säger bl a följande:
”Residensstad som speglar svenskt stadsbyggande sedan 1700-talets slut och en strävan att
utveckla handel och förvaltning samt järnvägens betydelse för stadsutvecklingen vid 1800talets slut.”
Uttryck för riksintresset utgörs av: ”Stadsplanen och dess olika utvecklingsskeden med en
äldsta planen från 1788, nya kvartersrader i norr, öster och söder under 1800-talet samt den sk
Nystan efter en pplan från 1881 – gatunät, platsbildningar och tomtindelning. (…) Uttryck för
byggandet under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet, med stenhus i mer storstadsmässig
skala och i stadsbilden framträdande byggnader och bebyggelse som hör samman med
funktionen som residens- och regementesstad.”
Fastigheten kv Barberaren 7 ligger centralt i detta riksintresseområde och utgör en betydande
del av den storstadsmässighet som framhävs i texten.
Gällande bestämmelser i detaljplan Detaljplanen för kv Barberaren upprättades 2004 i samband med ombyggnad för Lindex butik
och den samtidigt planerade stora renovering av exteriören som genomfördes därefter. Den får
användas för såväl handel, som bostads- och kontorsändamål. Alltså samma innehåll som den
ursprungligen uppfördes för. 2004 redovisas fastigheten som en kulturhistorisk värdefull
byggnad som omfattas av PBL 3:12. (Varsamhetskravet) Här gäller att den inte får rivas(q1)
och att exteriören inte får förvanskas. Fönster och takplåt är viktiga detaljer på byggnaden
som inte får förvanskas eller bytas ut till andra typer. Underhåll ska ske med ursprungliga
tidigare använda material, kulörer och tekniker. (q2)
Historik Under åren 1870-1910 femdubblades befolkningen i Östersund från 1717 till 8264 personer.
Antalet sysselsatta inom handeln ökade också språngartat. En avgörande faktor för stadens
snabba tillväxt var järnvägens utbyggnad, sträckan Ånge – Östersund stod klar 1879 och 1881
fick Östersund järnvägsförbindelse med Stockholm. Vid samma tid etablerades även
tvärbanan mot Åre och Storlien väster och kopplingen mot Trondheim. Förbindelserna med
omvärlden gjorde att staden växte kraftigt och det har sagts att knappt någon stad i Sverige
drog så stor nytta av just järnvägens etablering.1 Under samma epok växte trävaruindustrin i
Sundsvallsdistriktet och Jämtland blev råvarubas för sågverken vid kusten. Det var också så
att flera jämtar etablerade verksamhet i Sundsvall och stod för turismutvecklingen i ÅreStorlien.
Allt detta sagt för att lägga grunden för ytterligare en tydlig länk mellan kust och inland.
Under åren kring sekelskiftet 1900 uppfördes flera bostadshus i sten bl.a. på Köpmangatan 36,
1
Östersunds historia 1986. Sid 22ff 4 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Rådhusgatan 26 och Prästgatan 65, litet senare även rådhus, post-och telehus, bibliotek och
brandstation.2 En storstadsmässighet i strävan liksom i tanken.
Byggandet av Centralpalatset 1904 är ett uttryck för Östersunds snabbt växande befolkning
och ambitioner. Valet av arkitekten Knut Gyllencreutz med sina rötter i Stockholm och
pågående praktik i Sundsvall var säkert av avgörande betydelse för uppgiften. Han tog med
sig storskaligheten och den stadsmässiga palatsarkitekturen när han flyttade upp 1903.
Arkitekten Knut Gyllencreutz Knut Gyllencreutz var född i Stockholm 1854 och han fick sin utbildning där. Förutom några
år i slutet av 1870-talet, då han flyttat till Visby, levde och verkade han i Stockholm innan
flytten till Sundsvall 1888. Liksom många andra arkitekter skolades han i den stilarkitektur
som var på modet, hus med fasader helt i puts, vissa med kraftig plastisk utformning där
reliefverkan är ett viktigt inslag, men även fasader med delvis frilagda murytor. Under 1880talet var han anställd på Sjöbergs arkitektkontor i Stockholm och ritade då många bostadshus,
bl a Vegagatan 11 och 13 samt Kungsholmsgatan 26, 28 och 30.
Gyllencreutz sökte sig säkert till Sundsvall då arbetstillfällena var större där efter
stadsbranden 1888. Från 1889 arbetade han tillsammans med dåvarande stadsarkitekten Per
Appelberg. De ritade tillsammans Hoppets härs hotell vid Esplanden, det Thuressonska huset
vid Nytorget och inte minst det Hedbergska huset, Kyrkogatan 26. Samtliga av olika kynne
och varierande utformning. Efter Appelbergs död drev Gyllencreutz egen verksamhet i
Sundsvall fram till 1904 då han flyttade vidare norrut till Östersund. Uppenbarligen var
uppdraget med Centralpalatset det som avgjorde avflyttningen till Jämtland och i Östersund
avled han 1937. Centralpalatset blev ett av de mer framträdande verken i Östersund,
tillsammans med Tempelriddarnas ordenshus Temperance vid Strandgatan , som uppfördes
parallellt med Centralpalatset 1903 – 1906 och brandstationen, uppförd 1913.
Appelberg är inte känd på riksplanet även om många hus lämnat hans ritbord och fortfarande
finns kvar. Han deltog i byggandet av ett starkt växande samhälle med en traditionell
arkitektutbildning i botten och utövade sin konstart med habilt handlag för stadbebyggelse.
Husen är inte spektakulära för sin tid, men när vi betraktar dem idag utmärker de sig för sina
historiska stilmotiv, som nästan är en konstform i sig och värda att uppskattas för sina
förtjänster snarare än den nedlåtenhet som präglat bedömningarna redan från 1910-talet och
framåt.
Centralpalatset – en ny byggnadstyp
Centralpalatsen tillhörde en ny byggnadstyp som uppkom i flera svenska städer kring
sekelskiftet 1900. Industrialiseringen under 1800-talet ökade produktionen för anonyma
marknader, både volymer och antalet produkter ökade. Behovet av avsättning ökade trots att
styckepriserna gick ned. Butiksskyltningen blev allt viktigare för att locka människor till
butikerna. Tekniken för större enhetliga glasytor utvecklades, liksom gjutjärnssystemet med
pelare och balkar ökade stabiliteten. Med tiden kom också förbättrad upplysning av både
gator och skyltfönster. Det gamla jordbrukssamhällets små handelsgårdar i två plan där
butikerna låg i gatuplanet och familjen bodde i lägenheten ovanpå i städernas centrum ersattes
när städerna befolkning ökade med större byggnader.
2
Östersunds historia 1986. Sid 388‐392. 5 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Centralpalatsen var det ultimata huset för en kraftigt växande stad. I allmänhet absorberade en
sådan byggnad en så stor del av lokalbehovet i de svenska medelstora städerna att endast ett
”centralpalats” kunde byggas. Själva namnet antyder både kopplingen till den centrala
placeringen i stadens centrum och återkopplingen till magnifika adelspalats i ett aristokratiskt
högtstående förflutet.3
Centralpalatsen innehöll förutom butiker i gatuplanen, advokatkontor, mäklare, läkare och
bostäder, ofta i både tre och fyra våningar. Byggnaderna anpassades till stadsplanernas
kvartersstorlekar, men om staden ville ge ett storskaligt och storstadsmässigt uttryck kunde
flera tomter slås ihop och volymerna blev mycket omfattande. Gärna placerades de vid
centrala torg. Några exempel nedan.
Linköping Byggnaden uppfördes i fyra våningar och hög vind efter ritningar av stockholmsfirman
Ullrich&Hallquisth 1894. Den nationalromantiska medeltida dräkten var tidstypisk med
hängtorn och en central frontespis. Bottenvåningen kraftfullt rusticerad och även de övriga
fasadeytorna var putsade i en avvikande kulör. I gatuplanet inrymdes konditori och café.
Stockholm Centralpalatset uppfördes i stadsdelen Norrmalm i centrala Stockholm där anblicken av det
solitärt belägna huset utgjorde en anslående blick för resenenärer från hela Sverige där den
relativt nya järnvägen drog förbi. Arkitekt var Ernst Stenhammar och huset byggdes under
åren 1895-98. Det fick senare en förändrad takvåning och påbyggnad 1929-31 genom arkitekt
Sven Markelius. Centralpalatset var Stockholms första moderna affärs- och kontorshus med
stomkonstruktion redovisad i fasaden efter amerikanskt mönster. Det är därför betydligt
modernare i sin form än övriga Centralpalats i Sverige. Möjligen beroende på att Stockholm
redan hade så många praktfulla stora hus från 1880- och 1890-talen, storstadsmässigheten fick
hämtas från än större städer utomlands. Husets bärande fasadpelare är klädda med granit i
bottenvåningen och engelsk sandsten i övrigt. Reliefer och friskulpturer i fasaden visar bilder
ur arbetslivet.
Falun Centralpalatset i Falun ritades av arkitekt Ferdinand Boberg 1896, ett slätputsat hus i tr till
fyra våningar i den slutande marken. Byggnaden utformades ursprungligen i en nationalromantisk stil med gavelfält och karnap på det markerade gatuhörnet och uppskjutande
risaliter där de höga gavelfälten blev en fortsättning på fasaden upp över taknivån. Mellan
1897-1904 låg posten i huset och Selma Lagerlöf bodde i en av lägenheterna. Tidigt råkade
byggnadens stil i konflikt med det gamla rådhusets värdighet och ogillades av befolkningen.4
Örebro Centralpalatset Örebro byggdes 1912, uppförd av en stiftelse, och då revs den gamla
träbebyggelsen som låg i området mellan Olaigatan och Svartån, på Storgatans östra sida.
Istället uppfördes här en park, Centralparken, som senare har bytt namn till Henry Allards
park. Centralpalatset i Örebro utgjorde stadens största bostads-, kontors- och affärshus fram
till tiden efter andra världskriget. Redan från start fanns här en biograf.
3
4
Svensk stad, Del 1. Liv och stil i svenska städer under 1800‐talet. Gregor Paulsson .Sid 420‐425 och 429f. Husen berättar. Bevarandeplan för Falu innerstad. Falu kommun och Dalarnas museum 1988. Sid 66. 6 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Beskrivning Kvarteret Barberaren är beläget i absoluta centrum av Östersund inom den ursprungliga
rutnätsplan som upprättades av lantmätare Johan Törnsten och godkänd 1788.
Tomten ägdes på 1870- och 80-talen av häradshövdingen Johan Gunno Hasselberg(1808-86).
Tomten var då, frånsett ett lusthus, obebyggd och skulle användas som trädgård. Hasselberg
bodde rakt över gatan på nr 31(kv Häradshövdingen 5+6).
Två privatpersoner uppges som sökande för bygglovet 1902. Av någon anledning gav
ritningarna upphov till invändningar och Gyllencreutz ritningar ändrades i en ny version från
1903. De visar en byggnad i fyra våningar samt vind. Byggnaden inrymde tidigt
centrumfunktioner som bank, post, badinrättning i källarplanet, butiker, biograf och
bostadslägenheter.
Exeriör Fasadlösningen bygger på ett tydligt rusticerat bottenplan med souterräng mot
Biblioteksgatan. De övre två planen har slätputsade ytor med tydliga fönsteraxlar där fönstren
grupperas i olika sektioner och format. I det översta tredje planet är stora partier infogade i
takytorna så att hörnrisaliter får springa upp och förlänga fasadytan, vilket gör att byggnaden
upplevs ännu högre från utsidan. Rusticerade lisener markerar hörn, och likaså kraftiga
omfattningar markerar fönstren. Stilmotiven är influerade av barocksvängda linjer, men även
påverkade av äldre renässansmotiv. Fasadschemat är uppbrutet med en tydlig önskan om
variation och asymmetri. Gatuplanets butikssegment mot Prästgatan är separata breda,
träglasenheter i muren. Hushörnet är tydligt markerat som ett huvudmotiv med avfasat hörn
med entré under och avslutande hörntorn med svängd takfotsfris. Sammantaget ger detta vissa
problem med formen, och delvolymerna skapar viss oro i schemat. Stilmotiven passade bättre
på äldre tiders 2-3 våningar höga hus än när de blir så höga som både 4 och 5 våningar.
Interiör Stommen i huset utgörs ursprungligen av ett träbjälklag med fyrkantåsar i rektangulär form
med c/c avstånd om ca 700 mm (kan framför allt ses i vindsbjälklaget), trossbotten i trä och
övergolv av trä. Fyllning har troligen skett med sågspån. Dimensioner och mått får tas på plats
vid en fördjupad dokumentation. Bjälklagen inmurade i yttermuren av tegel och förankrade
med järn, vanligtvis var tredje bjälke enligt de byggregler som gällde vid sekelskiftet 1900.
Många mellanväggar utfördes ursprungligen med stående virke, påspikade vassmattor och ca
3cm kalkputs. Ytan jämnades ut med tidningspapper och tapetserades därefter.
Källarplanet visar i vanlig ordning mot Prästgatan kolkällare längst i norr, varukällare med
interntrappa till butikerna ovan. Och en stor del av västra delen upptas av en badinrättning
med sammanlagt 11 badkar, 2 bastur, samt med badkafé och raksalong mot Biblioteksgatan.
De första planerna från 1903 visar en stor hörentré med access in till det centrala trapphus
som idag kallas hisstrapphuset. Här är redan då en rund hiss inritad. Mot Biblioteksgatan
ligger en postexpedition med rum för postmästaren, brevbärare och tidningsexpedition. Ett
mindre sidotrapphus finns med anslutning mot gården. Sammanlagt 7 st stora fönster mot
gatan. Mot Prästgatan finns 3 st butiker med egna ingångar, samt längst i norr en gårdsinfart
till gården som i fastighetsgränsen mot norr har 5 utedass samt soprum.
7 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Plan 1 trappa upp är avsedd för en bank med en central banksal i Biblioteksgatudelen, arkiv i
väster mot gatan och direktörsrummet i andra änden av salen mot öster. Styrelserummet i
hörnet, samt fyra kontorsrum i fil mot Prästgatan och två st med en passage till gårdstrapphuset mot gården.
Plan 2 trappor upp har 2 st bostadslägenheter. Den större med sex rum i fil mot huvudsakligen
Prästgatan - Bibliotek i hörnet, salong och matsal med öppna spisar, övriga med runda
kakelugnar, samt jungfrukammare och kök mot gården; den mindre med fyra mindre rum mot
Biblioteksgatan och en stor matsal mot gården, samt kök mot gården och på andra sidan det
mindre trapphuset jungfrukammare, vars fönster vetter mot tvättstugan i väster.
Plan 3 trappor upp visar en likadan bostadsplan som plan 2 tr. Tvättstugan ligger dock en
trappa ned så jungfrun i den mindre lgh får fönster mot väster. Här finns också en annan
ritning som visar lägenheten mot Prästgatan med en stor balkong indragen utmed salong och
matsal, och fönstersättningen har blivit en annan där de stora sammanhängande partierna nu
blivit mindre och färre fönster. Biblioteket i hörnet har blivit salong, salongen har blivit ett
smalt kabinett med rund kakelugn. Troligen var detta den del som blev disputerad med Kungl
Majt. Barockpalatset med indragen balkong utfördes aldrig.
Förändringar i byggnaden Centralpalatsets flerdelade funktion med handel, kontor och bostäder, samt dess volym som
omfattar kanske 4000 kvm idag, var redan från början att inrymma många olika verksamheter.
Man kan med fog säga att detta är en del av fastighetens kulturhistoriska värde.
I en visserligen växande stad, men ändå med begränsade möjligheter, säger det sig själv att
byggnaden tidigt blev föremål för ändringar. Butikshandeln i sig innebär förändringar för
moden, varor, intressen etc, men när så stora verksamheter som post och bank flyttar ut ur
huset lämnas stora ytor för andra hyresgäster.
1911 startar ombyggnaderna då posten flyttade till det nybyggda post- och telegrafhuset på
Kyrkgatan 60-62 och bottenplanet fick byggas om för biografverksamhet och upptar hela
lokalen. Apparatrum placeras i fd passage från huvudtrapphuset, som nu sluts med vägg och
en ny ingång ordnas från hörnet mot väster med pardörr genom ett förrum till biografen utmed
nuvarande Lindexlokal. En odaterad ritning finns för ombyggnad av entrén mot Prästgatan då
nya väggar av håltegel uppförs. Kan möjligen vara redan under 1910-talet? 1920 inrättas en varuhiss på gården strax öster om biografens norra utrymning via det mindre
trapphus B (markerat på ritn från Sweco 2010). Varuhissen ska säkerligen kopplas till
restaurangen i souterrängvåningen mot Biblioteksgatan. Restaurangen får med tiden namnet
Jaktstugan.
1932 byggdes delar av bostadsplanen 2 och 3 trappor upp om för läkarmottagning mot
Prästgatan. Lägenhetens tidigare bibliotek i hushörnet, salong och matsal med öppna spisar
blir mottagningsrum. Flera av spisarna demonteras. Dörrar till sovrummen flyttas, och
8 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
rummen ligger ej längre i fil. Jungfrukammare och kök mot gård blir labrum, en ny toalett
inrättas. Tamburen blir väntrum. Enligt bygglovet omfattar detta även plan 3 trappor på
likartat sätt.
1937 ombyggnad för restaurangen Jämtstugan med bl a nya utrymmen för kallskänk mm.
1940-41 påbörjas en av många ombyggnader för butikerna i gatuplanet, främst då mot
Prästgatan. De stora radikala greppen påbörjas då det gamla utseendet byts ut mot stora
glasade ytor för både fönster och dörrar, samt ny grind till gården. Ombyggnad sker även runt
hörnet mot Biblioteksgatan med ett stort helt glas. Den gamla huvudentrén med centralt
trapphus stängs från butikslokalen som nu omfattar hela bottenplan. Men entrén till butiken
ligger ännu så länge kvar i gatuhörnet. Ombyggnaden självfallet starkt påverkat av funkisens
intåg på riksplanet och inte förvånande är det ritningar utförda av Sv. Köpmannaförbundets
Arkitektkontor signerat Gerhard Fusch. Nya balkbärande murar utförs i hårdbränt tegel i KCbruk. Ritningarna av Ture Velve från samma kontor, som visar bottenplan och källare med
nya INP-balkar för avväxlingar i butiken och fasadliv.
1941 sker även en första ombyggnad av den fd banksalen 1 trappa upp mot Biblioteksgatan.
En ny damfrisering med 3 st rum mot gården, och ett i väster mot gatan; samt 2 st kontor
omfattande sammanlagt 4 st rum mot samma gata, varav bankens fd direktörsrum är det
östligaste.
1942 kommer ett förslag om att sätta igen hörnentrén för gott, utarbetat av AB Nordiska
Kompaniet, Sven Hiller. Även här sker en hel del avväxlingar med bl a NP balkar mm. Nytt
snedställt inre parti i huvudtrapphusets entré mot Prästgatan för vindfång. Samtidigt kom ett
förslag om ändring av alla fönster mot Prästgatan/Biblioteksgatan där alla poster och spröjsverk ska plockas bort i sann funkisanda. Osäkert om detta någonsin blev utfört, men 1947
önskar Thulebolagen skylt och fasaden ser då ut som 1942. Även 1954 ser det ut så också i
annat skyltförslag. Har ritningen bara återanvänts för att den fanns till hands?
1945 sker en ombyggnad av kontorslägenheten 1 tr upp mot Prästgatan. Efter ingenjör Arvid
Perssons, Östersund, ritningar byggs mellanväggen mot huvudtrapphuset, som tidigare varit
öppen för bankhallens entré (idag kan man se trapphusets kalksten på golvet innanför
mellanväggen) Totalt omfattas 4 st kontorsrum mot gatan och 2 st mot gården.
1950 byts souterrängens fönster ut mot större enluftsfönster, samt en ny butikslokal inrättas
längst i väster med ny dörr. Även här ritar ingenjör Arvid Persson, Östersund. Restaurangen
ersätts av tryckeriverksamhet.
1951 är det dags för nästa ombyggnad av gatuplanets butiksfönsterindelning. Nya entrédörrar
med runda trycken monteras. Och nu är hörnentrén helt borta på ritningarna, signerade
ingenjör Arvid Persson, Östersund.
1959 byggs ännu ett nytt större skyltfönster mot Biblioteksgatan efter ritningar av Ture Velin,
arkitekt SIR, Stockholm.
9 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
1966 sker en ombyggnad av lägenheten plan 3 tr upp mot Biblioteksgatan. En ny balkong mot
väster inrättas. Fortfarande finns 4 st rum i fil mot gatan. Sovrum, kök o matsal mot gård.
Ritningarna levererade av NKB arkitektkontor. Den här lägenheten har fortfarande den mest
intakta planlösningen av alla i huset.
1984 sker en ombyggnad av lägenheten mot Prästgatan på plan 3 tr upp. Nu inrättas 4 st
kontorsrum mot gatan och ett arkiv i nordväst mot gården. Plangruppen arkitektkontor,
Östersund, utarbetade ritningarna.
1988 byggs samma lokaler om igen, nu för tandläkeri. Nu inrättas 4 st behandlingsrum samt
en ny korridor mot Prästgatan. Även vinden omfattas enligt bygglovet.
2005 inrättas två nya lägen för entrepartier för Lindex mot Prästgatan, skjutdörrar med
teleskopfunktion, ny sockel av natursten, nya stora partier mot Biblioteksgatan. En
omfattande fasad- och takrenovering genomförs. Sweco i Östersund står för ritningarna.
Värdebärare i fastigheten Centralpalatset i Östersund omfattar en stor volym i ett centralt läge inom riksintresseområdet
Östersunds stad. Dess funktion och arkitektoniska uttryck pekar på en storstadsmässig strävan
i en starkt växande stad. Den tidstypiska karaktären med historiska stilmotiv i sten och
putsdräkt är tämligen ovanligt i staden, men den stora volymen har starkt präglat vad som
under kommande decennier uppförs i stadens centrala lägen.
Det kulturhistoriska värdet utgörs dels av husets funktion som centralpalats med diversifierat
kommersiellt innehåll, dels av den ovanliga stilarkitekturen exponerad i exteriören. Detta
understryks av det riksintressanta perspektivet där fastigheten ingår som del av den årsring
som storstadsambitionerna gav uttryck för. Fastigheten är följdaktligen skyddad i detaljplanen
som en omistlig del av stadsbilden och q i planen säger att huset inte får rivas.
Stadens offentliga rum är en viktig arena för stadslivet. Människor ska ha möjlighet att mötas
i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas där. Det kan vara så enkelt
som att titta på och möta andra människor, men då måste människor välja att uppehålla sig
just på den platsen. Det som idag är Lindexhuset i folkmun utgör uppenbarligen en anledning
för människor att vistas just här i hörnet Biblioteksgatan/ Prästgatan. Och exteriören är uppskattad av många.
Ur ett kulturhistoriskt perspektiv, såväl som ett stadsbildsmässigt, är därför Centralpalatsets
fortlevnad viktig och angelägen. Att interiören förändrats så mycket genom åren, vilket också
ovan redovisats, och nu senast närmast spolierats av allt släckningsvatten, är bara att beklaga,
men kanske också en möjlighet att utforma nya lokaler på ett rationellare sätt.
Värdebärande detaljer är:
 Fasaderna mot Biblioteksgatan och Prästgatan samt gården.
 Takutformningen, som idag dock är helt utraderad.
 De tre trapphusen är viktiga byggstenar strukturellt och i det närmaste intakta.
Planformen är byggd kring dessa.
10 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Att beakta vid fortsatt diskussion Den antikvariska förundersökningen ska leda vidare till någon form av konsekvensanalys där
även de ekonomiska frågorna blir viktiga. I den fortsatta dialogen bör samråd därför ske med
antikvariskt sakkunnig.
Inledningsvis har en kontakt tagits med länsstyrelsen i Jämtland och de har även intresse av
att medverka i samråden kring fastighetens fortsatta hantering. Här utgör det starka kulturhistoriska bevarandevärdet också ett incitament till ett ekonomiskt bidrag från staten. Detta
kan i sin tur även påverka utfallet i försäkringsfrågorna. Även här är det naturligtvis viktigt att
fortsatt samråd sker med antikvariskt sakkunnig.
Utifrån de värdebärande elementen är viktigt att fundera över följande:
*
*
*
*
En restaurering av exteriören med en återställd takutformning
Huvudtrapphusets utformning. Kanske kan man studera vägg och takytor, hur ser
målningarna ut därunder? Här är det viktigt att bibehålla den unika hissen i original.
Bjälklagens stommar kan återanvändas och eftersom de ursprungliga snickerierna
återfinns på många ställen i de översta våningsplanen och på rationellt sätt är likartat
utformade (golvsocklar och lägre bröstningar, dörr- och fönsterfoder, smygarnas
fyllningar, enkeldörrar med sex fyllningar och originalbeslag) kan de återanvändas på
olika ställen i huset. Med det menar jag att det borde vara fullt möjligt att
restaurera/rekonstruera en större lägenhet, vars planform är intakt och återställa
snickerierna så att 1903 års utseende återuppstår. Förslagsvis på plan 3 trappor upp mot
Biblioteksgatan. Det ställer krav på övriga ytor – golv(där parkettytorna varit många och
utbredda i byggnaden), väggar och tak (kanske kompletterade med stuckatur) - men det
bör inte vara så svårt att fånga upp, mängder av exempel finns i Norrviddens eget bestånd
av fastigheter i Sundsvall.
Vad interiören i övrigt beträffar är det knappast möjligt eller intressant att sträva efter
återställande. Det öppnar för andra planlösningar och modernare grepp. Det kan också
vara en viktig förutsättning för att ekonomiskt klara av ombyggnaden i sin helhet.
Om byggnaden däremot skulle visa sig vara så skadad att ett återställande inte är rimligt att
genomföra, så innebär detta att byggnaden sannolikt måste rivas. I ett sådant fall får
kommunen och fastighetsägaren uppta en ny diskussion om vilken typ av bebyggelse som
skulle kunna medges på den aktuella tomten. Och då bör en dokumentation innan rivning
genomföras.
Källor Stadsbyggnadskontoret, Östersund.
-Bygglovakten om kv Barberaren 4(7)
-Detaljplan för kv Barberaren 2004-05-25
Länsstyrelsen i Jämtlands län
-Riksintressebeskrivning Z27 Östersunds stad
Hansen, Kjell: Östersunds hus med historia. Fornvårdaren 20
Östersunds historia III. Östersund 200 år 1986.
11 Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Bilaga 1. Fotodokumentation 12 2010-02-25
2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Foto t.v. Vy fr SÖ i gatuhörnet Prästgatan‐Biblioteksgatan. Foto t.h. Vy fr N utmed Prästgatan. Foto t.v. Stuckdetaljer i husets takfot mot Prästgatan, hörnet mot grannhuset i N Foto t.h. Vy fr S utmed Prästgatan från byggställningen. 13 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Foto t.v. Grannfastigheten i SV, kv Barberaren 5. Foto t.h. Vy från SV vid Biblioteksgatan med gavel och den balkon som byggdes 1966. Foto t.v. Västra delen av fasaden mot Biblioteksgatan. Foto t.h. Vy fr NV mot husen i kv Läkaren och Biblioteksgatan österut. 14 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Foto av grannfastigheten kv Barberaren 5 vid Biblioteksgatan, det äldre trähuset intill gavelfasa‐ den till fd Centralpalatset. Foto t.v. Nyinsatt entré 2005 i souterrängplanet mot Biblioteksgatan. Ursprunglig entré till bad‐
kaféet, senare restaurang Jaktstugan samt tryckeriet. 15 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Foto t.v. Fasad mot Prästgatan, sprickor i fönsteromfattning kan anas. Fönster utbytt ca 1980‐90. Foto t.h. Detalj av putsad fönsteromfattning mot Prästgatan, putskada efter branden. Foto t.v. Detalj av gatuhörnets avtrappaning i puts. Foto t.h. Vy utmed Biblioteksgatans fasad med gatuhörnets avtrappning i puts. 16 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Foto t.v. Entrépartiet i ek till huvudtrapphuset Prästgatan 30. Entrén tillkom under början av 1940‐
talet, men när partiet det byttes ut är oklart. Foto t.h. Foajén i bottenplanet till samma entré med ett inre täckmålat parti. Foto t.v. Foajén i huvudtrapphuset med hissschakt förlagt i den spiralformade trappans centrala lopp. Foto t.h. Dekormålning på väggarna med ett ursprungligt fönster övermålat. 17 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Foto t.v. Gatuhörnet inifrån Lindex butik. Foto t.h. Ett av de fönster som vetter mot Biblioteksgatan, foto inifrån Lindex butik. Foto t.v. Lindex butik från SV. Foto t.h. Lindes butik från Ö vid Biblioteksgatan. 18 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Foto t.v. Entré till kontor plan 1 trappa upp i huvudtrapphuset. Väggen tillkom 1945. Golvets kalk‐
sten syns innanför dörren. Foto t.h. Innanför entrén öppnar korridormötet i hörnet upp sig. Foto från rum 323 till 322. Foto t.v. Korridoren 325 norrut på plan 1 tr. Kontorsrum mot Prästgatan. Foto t.h. Trappa A plan 1 tr upp. Foto mot dörr rum 302 fr rum 308. 19 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Foto t.v. Våningsplan 2 tr i huvudtrapphuset. Befintliga träglaspartier i original. Entré till kontor rum 416 samt dörr till balkongen mot gården. Foto t.h. Rum 424 mot Prästgatan. Foto t.v. Rum 429 mot Prästgatan. En av få kvarvarande öppna spisar. Foto t.h. Rum 436 mot Biblioteksgatan. Dörr markerad igensatt på ritning, men så är inte fallet. Däremot är de ursprungliga dörrarna mot öster igensatta. 20 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Foto t.v. Plan 3 tr upp i huvudtrapphuset. Brandskador syns tydligt i detta plan. Entréparti mot rum 502 Foto t.h. Hall 524 ut mot dörr till balkong mot gården. Foto t.v. Den 1988 ombyggda tandläkarmottagningen på plan 3 tr mot Prästgatan. Korridor 518 norrut. Foto t.h. Rum 522, hörnrummet på plan 3 tr. 21 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Foto t.v. Rum 526 i lägenheten mot Biblioteksgatan på plan 3 tr. Foto t.h. Rum 527 i lägenheten mot Biblioteksgatan på plan 3 tr. Foto t.v. Rum 528 mot rum 527 i lägenheten mot Biblioteksgatan på plan 3 tr. Foto t.h. Rum 529 mot rum 528 i lägenheten mot Biblioteksgatan på plan 3 tr. 22 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Foto t.v. Trappa A från vindsplan 4 tr ned mot plan 3 tr. Dörr till rum 535B. Foto t.h. Trappa A vindsplanet. Foto t.v. Rum 508 med dörr mot trappa B mot gården. Foto t.h. Trappa B från rum 508 nedåt. 23 2010-02-25
Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Foto från NÖ över den renrakade ytan av vinden mot Biblioteksgatan. Foto från SÖ mot vindsentrén via trapphus B(som urspr betjänade kök och tjänstefolk). 24 Antikvarisk förundersökning
Kv Barberaren 7, Östersund
Handläggare: Anders Stjernberg
Bilaga 2. Ritningar 25 2010-02-25
125
119
135
124
104
134
122
120
118
133
103
121
105 107
106
102
108
126
132
109 111 112
113
129
110
131
127
101
114
115
116
117
128
130
202 C
203
202 E
202 D
202
202 B
A180
F15
KORR.
B15
KPR
BAD
TRAPPHALL
B60
B15
C
RUM
C
RWC
VANT
ENTRE
B60
BEH
REC
KONTOR
BEH
ARK
BEH
KORR
PERS
PACKN
PENTRY
DISK
BEH
FRAMK
BEH
OMKL
WC
ST/
F
D
D
A120
336
B60
ENL. SITUATIONSPLAN
B15
331
330
332
329
335
A
A
334
B60
328
B60
B60
B60
B60
B15
B15
B15
333
324
327
B15
308
302
BEF
KONTOR
315
303
316
317
309
325
326
BET
304
307
311
310
305
ANT
321
313
306
˜NDRINGEN AVSER
SIGN
DATUM
RELATIONSRITNING
B15
312
314
319
318
Kv. BARBERAREN 7
320
322
323
UPPDRAG NR
RITAD AV
HANDL˜GGARE
FFNS
DATUM
METER
ANSVARIG
1992.12.15
Kv. Barberaren 7, stersund
A180
0
B60
B
1 2
3 4
5
10
15
PLAN 3, 1 trappa
SKALA
NUMMER
A1 1:100
BET
A3
511
509
512
512 B
514
510
513
506
508
515
TR B
505
507
Osker p vggarnas placering
502
504
516
503
501
TR A
536B
538
537
535B
517
539
HISS
524
TRE
517B
518
530
533
531
532
519
534
535
525
520
536
523
522
529
526
528
521
527
BET
ANT
˜NDRINGEN AVSER
SIGN
DATUM
RELATIONSRITNING
Kv. BARBERAREN 7
UPPDRAG NR
RITAD AV
HANDL˜GGARE
FFNS
METER
DATUM
ANSVARIG
1992.12.15
Kv. Barberaren 7, stersund
0
1 2
3 4
5
10
15
PLAN 5, 3 trappor
SKALA
NUMMER
A1 1:100
BET
A5