Transcript För dig som vill läsa biologi på Gotland

Ekologiprogrammet
- För dig som vill läsa biologi på Gotland -
Viktor Jacobsson studerar lavar
på floristikkursen HT-10.
Jennie Ljungberg artbestämmer skörden efter en
svampexkursion under floristikkursen HT-10.
Havsöring fotograferad under en
exkursion med Gonat HT-10.
Denna produktion är resultatet av tidigare och nuvarande studenters vilja att dela med sig av
sina erfarenheter från Högskolan på Gotland och livet som ekologstudent.
Formgivning: Christian Sandberg (utom framsida)
Framsida: Karl Kihlberg
Foton: Isa Wallin, Ellenore Vingmyr, Rickard Gustavsson, Isabel Enström,
Christian Sandberg, Mikael Bjuggren, Jennie Ljungberg, Linda Tallmarker
Tack till nuvarande och tidigare studenter vid Högskolan på Gotland, lärare och personal
vid Institutionen kultur, energi och miljö, samt alla andra som har hjälpt till med denna folder.
Senast reviderad: 2011-02-24 (Rev. 0)
© Sandberg Eco Consulting Ltd. / Christian Sandberg, 2011
Biologi vid Högskolan på Gotland
Biologi är läran om livet och dess mångfald. Ämnet behandlar växternas, djurens och övriga organismers artrikedom
och variation men även deras inre och yttre byggnad, funktion, samverkan med omgivningen och evolution. Biologiämnet brukar delas upp i en rad delämnen som t ex mikrobiologi, cellbiologi, genetik, fysiologi, botanik, zoologi och
ekologi, vilka i sin tur kan delas upp ytterligare i en lång rad delområden.
Utbildningen i biologi har som mål att först ge dig en överblick över biologiämnet och därefter en fördjupning inom
något eller några delområden. Vi erbjuder dig möjlighet till fördjupning främst inom de delområden som handlar om
organismernas yttre byggnad, släktskap, ekologi och evolution. Av särskild vikt är förståelsen för ekologiska samband
i naturen, t ex hur växt- och djurbestånd regleras, hur arter påverkar varandra i olika näringsvävar och inte minst hur
människan påverkar sin omgivning. Vi undersöker samband mellan organismernas utseende, funktion och släktskap
samt olika processer som styr organismernas evolution. Vi visar på hur kunskaper i biologi kan användas inom miljöoch naturvård, kustzonsförvaltning och i arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling. Teori varvas med praktik. Studier
av levande organismer är viktiga och under fältövningar får du studera djur och växter i naturliga miljöer samt träna
praktiskt ekologiskt arbete. Närheten till Östersjön och unika naturområden utnyttjas flitigt i utbildningen.
Ekologiprogrammet, 180 HP
Det här är rätta utbildningen för dig som är intresserad av biologi i allmänhet, och “grön” biologi inriktad mot ekologi, biologisk mångfald och hållbar
utveckling i synnerhet.
Ekologiprogrammet leder till en filosofie kandidatexamen i biologi. Med
denna examen kan du bland annat söka dig till yrken i kommun, länsstyrelse, statlig förvaltning, näringsliv och enskilda organisationer.
Du får också behörighet att studera vidare på avancerad nivå, till exempel
på vårt magisterår i biologi, och därigenom ta en filosofie magisterexamen
med biologi som huvudämne.
Högskolan på Gotland ligger mitt i världsarvsstaden Visby och här möts högskoleutbildning, kultur och näringsliv. Som
första lärosäte i Sverige erbjuder vi dig som student en utbildning enligt Liberal Education-tradtionen som är en väl
etablerad utbildningsform internationellt, särskilt i USA. Den här utbildningsmodellen förbereder dig för ett föränderligt
arbetsliv och ger dig samtidigt en bredare kunskapsbas med fler alternativ för ditt fortsatta lärande.
När du följer ett utbildningsprogram enligt Liberal Education-modellen får du både djupa och breda kunskaper och
också generella färdigheter som efterfrågas i arbetslivet. Du läser vissa kurser utanför programmets huvudområde tillsammans med studenter från andra program och du har också möjlighet att studera utomlands en termin. Dina lärare
ger dig individuell vägledning i dina studier där du har större valfrihet än vad som är vanligt i traditionella utbildningsprogram. På så vis har du stora möjligheter att utifrån dina egna önskemål och intressen forma ditt eget lärprojekt. I
studierna ingår redan från början kontakter med arbetslivet och under senare delen av utbildningen kan du få en egen
mentor som stöd i övergången till arbetsmarknaden.
Inom programmet läser du mestadels två parallella kurser på halvfart.
Den första terminen på programmet inleds med en kurs inom programmets huvudområde biologi och en kurs i att kommunicera i tal
och skrift som gör dig bättre förberedd för de fortsatta studierna vid
Högskolan.
Ekologiprogrammet består av grundkurser, påbyggnadskurser och ett
examensarbete. Utbildningen utgår ofta från förhållanden i Östersjöregionen.
Utbildningen omfattar tre års studier. Dessa utgörs av minst 90 hp inom
huvudområdet biologi. Dessutom ingår obligatoriska kurser om 7,5 hp
vardera i hållbar utveckling samt muntlig och skriftlig kommunikation.
Därutöver ingår valfria kurser om totalt 67,5 hp.
Programmet inleds med en kurs i floristik. Den grundläggande utbildningen i biologi innehåller sedan obligatoriska
kurser i botanisk systematik, cell- och mikrobiologi, genetik, zoologisk systematik, anatomi och funktion hos djur och
växter, ekologi och faunistik. Parallellt läses under det första året en kurs i muntlig och skriftlig kommunikation och
det andra året en kurs i hållbar utveckling. Dessa båda kurser läses tillsammans med studenter på andra utbildningsprogram. Därefter följer ett utbud av valbara påbyggnadskurser i biologi, framför allt med inriktning mot ekologi, samt
valbara kurser i andra ämnen. Detta innebär att Ekologiprogrammet förutom att gå på djupet inom biologin också
ger en möjlighet till breddning, vilket är viktigt för ett kommande arbetsliv som biolog i dagens samhälle. Utbudet av
valbara kurser varierar mellan olika terminer. Arbetslivskontakter, exkursioner och fältprojekt ingår som viktiga delar i
utbildningen. Under påbyggnadskurserna finns möjlighet att delta i studieresor till andra delar av Sverige och till andra
länder runt Östersjön. Programmet avslutas med ett examensarbete, som kan vara inriktat på någon biologisk grundvetenskaplig frågeställning eller vara av mer tillämpad karaktär.
Kurserna i biologi under de första två terminerna motsvarar den grundkurs i biologi om 60 hp som normalt krävs för
att få läsa påbyggnadskurser i biologi vid högskolor och universitet i Sverige.
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, laborationer, exkursioner, seminarier, projektarbeten, litteraturstudier
och datorövningar.
Lärare
Bertil Widbom är lektor i ekologi, med inriktning mot marin ekologi, och
programansvarig för Ekologiprogrammet.
Han bedriver forskning om marin bottenfauna, fr.a. på grunda
bottnar, och undervisar sedan 1999 på olika kurser i ekologi,
zoologi och faunistik.
Han har även handlett ett flertal projekt- och examensarbeten inom dessa
ämnesområden.
Bertil Ståhl är professor i systematisk botanik och har undervisat vid HGo
sedan 2002, främst i floristik, systematik, evolution och biodiversitet.
Han bedriver sin forskning i Sydamerika, ofta i Ecuador, och har handlett
ett flertal studenter som valt att göra sina examensarbeten i tropikerna.
Kjell Larsson är professor i zooekologi. Han undervisar inom det treåriga
Ekologiprogrammet på kurser i bl.a. ekologi och statistik.
Hans forskning berör särskilt populationsdynamik, evolutionära processer
och sociala beteenden hos långlivade fågelarter, samspel mellan sjöfåglar och bottenfauna i Östersjön, biologisk mångfald på strandängar samt
sjöfartens miljöeffekter.
Han har även handlett projekt- och examensarbeten inom dessa ämnesområden.
Karin Bengtsson är lektor i växtekologi och har undervisat vid Högskolan
på Gotland sedan 2001 i ekologi, naturvård, miljövård och hållbar utveckling.
Hennes forskning rör växters populationsdynamik, riskanalyser för hotade
arter och hävdens inverkan på gräsmarksvegetation.
Karin leder Högskolans Råd för hållbar utveckling och handleder projektoch examensarbeten inom de ovan nämnda områdena.
Gunilla Rosenqvist är gästprofessor i etologi. Hon undervisar inom det
treåriga Ekologiprogrammet i beteendeekologi.
Hennes forskning är inom beteendeekologi, evolutionära processer och
bevaringsbiologi hos framför allt fiskar.
Hon har även handlett projekt- och examensarbeten inom dessa ämnesområden.
Anders Nissling är lektor i akvatisk ekologi med inriktning fisk-ekologi, och
ansvarig för verksamheten vid Forskningsstationen i Ar. Han undervisar på
kurserna ekologi och marin- och brackvattenekologi.
Han bedriver forskning med fokus på reproduktion och livsstrategier hos
fiskar i Östersjön med syfte att öka kunskaperna om mekanismer som
påverkar beståndsutveckling. Han har handlett ett flertal projekt- och examensarbeten.
Kontakta Högskolan på Gotland via
Hemsidan: www.hgo.se
Telefon: 0498-29 99 00
Studievägledaren: [email protected]
Studieadministratören: [email protected]
Studenter
Hej! Jag heter Isa och är 23 år. 2009 kom jag till Gotland för att
plugga biologi, efter att ha läst lite miljövetenskap och miljövård
hemma i Uppsala. Nu är jag alltså inne på mitt andra år på Ekologiprogrammet, och tycker att det är hur kul som helst.
Det tog lång tid och mycket tankekraft att komma fram till både
vad jag ville studera, och var. Mina intressen var tätt sammankopplade med djur, natur och hållbar utveckling, men det finns
ju en mängd utbildningar som på ett eller annat sätt anknyter
till de ämnena. Jag kände dock att det var en naturvetenskaplig
utbildning jag ville gå, och inte en tvärvetenskaplig. Ekologiprogrammet på Gotland hittade jag av en slump på studentum.se,
och där och då började jag fundera på möjligheten att flytta till
en ö.
En flytt är oftast en enorm omställning. Jag hade dock
turen att få min sambo att flytta med mig, och ganska
snabbt hittade vi ett litet gårdshus till uthyrning. Nu bor vi
i innerstaden med tio minuters gångväg till högskolan och
kåren och trivs jättebra.
Mitt första år på Ekologiprogrammet var förvirrande,
otroligt roligt, ansträngande, utmanande och givande.
Omställningen från att plugga enstaka strökurser till att
läsa ett program var stor, men gick ganska fort att vänja
sig vid. Vi hade, och har fortfarande, mycket lärarledd
tid på föreläsningar, i labbet, på exkursioner och vid
studiebesök. Det gjorde att det gick fort att få en stark
gemenskap i klassen, eftersom vi tillbringade mycket tid
tillsammans.
Det gick även bra att vänja sig vid att ta ansvar för de
egna studierna. Min klass sitter inför tentorna och pluggar
i studiegrupper, vilket fungerar jättebra för oss. Det har
faktiskt gått så långt att jag knappt pluggar själv alls, det
är både lättare och roligare när vi sitter tillsammans.
Det jag hittills tycker har varit roligast under utbildningen
är zoologi-, faunistik- och ekologikurserna. De innehåller en hel del moment ute i fält, vilket är jätteskönt att få
varva föreläsningarna med. Fältmoment och exkursioner
är något som återkommer ofta i utbildningen, och det blir
helt enkelt mer omväxlande och stimulerande än att bara
sitta inomhus hela tiden.
I slutet av vårterminen 2011 ska klassen åka till Lettland
för att studera äldre jordbrukslandskaps ekologi, det tror
jag kommer att bli en av höjdpunkterna under utbildningen.
För mig har det, förutom själva utbildningen, varit en
del kårarbete som har upptagit min tid. Under läsåret
2010/2011 sitter jag som ordförande i ekologernas ämnesförening Gotlands Naturvetare, GoNat. Jag sitter även
med som studentrepresentant i högskolans styrgrupp för
hållbar utveckling.
Vad jag ska göra när mina år som student på Ekologiprogrammet är över vet jag inte riktigt än, men som det
känns nu vill jag absolut plugga vidare. Jag har börjat
kika på olika masterprogram och har hittat en hel del som
verkar väldigt roligt. Mest lockande (i nuläget) vore att få
läsa vidare inom zoologi, zooekologi eller miljövetenskap.
Hur jag gör när det verkligen blir dags får jag se, men jag
är helt klart jätteglad att jag började min biologbana på
Gotland.
Hoppas att vi ses i höst!
Hälsningar Isa
Jag heter Christian Sandberg och är 35 år ung. Har vart på Gotland
sedan hösten 1999, men arbetade då som data och nätverkstekniker, och blev som dom flesta inom den sektorn arbetslös 2000.
Efter många turer och mer eller mindre givande sysselsättningar så
försökte jag komma underfund med vad jag ville bli när jag blev stor.
Kort och gott slutade det med en ansökan till Ekologiprogrammet
HT-05 och med tanken att om jag inte trivdes så kunde jag alltid
läsa basåret och sedan söka vidare.
Nu, 2011, är jag fortfarande kvar och håller för fullt på med mitt
examensarbete inom biologi, “Användande av ärtväxter inom det
småskaliga lantbruket i Ecuador.”, som bör vara klart inom en överskådlig framtid.
När jag började studierna HT-05 lovade jag mig själv att
bara ägna mig åt just studier och inte råka bli involverad
i någon kår- eller studentpolitik överhuvudtaget. Oftast
blir dock saker inte riktigt som man planerar, utan slank
in på ett bananskal som kassör i GoNat, och starten för
5 års mycket givande engagemang var ett faktum. Kort
sammanfattat så hann jag med att vara kassör och senare ordförande i GoNat, suttit i de flesta av högskolans
utskott och råd, samt ett år i kårstyrelsen som ledamot
för utbildningskvalitet. Med andra ord så finns det massor att aktivera sig inom om man är lagd åt det hållet och
känner man att det finns tid över till dylika aktiviteter så är
det minst sagt mycket givande och intressant.
Sedan snart ett år tillbaka så driver jag även företaget
Sandberg Eco Consulting, vars huvudsysselsättning är
tillståndshantering och uppföljning på miljösidan, utbildning och produktion av läromedel inom självhushållning,
grönt byggande och det mesta däromkring, samt även
konsultuppdrag inom byggsektorn.
Vad tycker jag då om att studera på en “liten” högskola
som Högskolan på Gotland och Ekologiprogrammet?
Kort sagt så ser jag nästan bara fördelar. Då vi inte är
hundratals studenter i varje årskurs så blir det en bra och
nära sammanhållning inom den egna klassen, men även
mellan årskullarna, speciellt nu när en hel del ämnen läses ihop med olika årskullar. Det sistnämnda har fungerat
mycket bra och den “yngre” årskullen får en bra försmak
och idéer från den “äldre” årskullen. En annan stor fördel
med att inte vara tusentals studenter är en oslagbar närhet och tillgänglighet vad gäller våra lärare.
Vad gäller själva programmet så är grundutbildningen
ungefär som alla andra i Sverige, men de senare åren
mer inriktade åt ekologi-hållet. Våra lärare har starka
kopplingar inom ekologi, fågel, fisk och växter, så oavsett
om intresset finns inom grön biologi, faunistik eller floristik
så skulle jag våga påstå att det finns något för dom flesta
här på ön.
Jag heter Josefin, är 29 år och studerade på Gotland 2004 - 2007.
Jag har alltid varit intresserad av djur och natur, efter att ha läst naturbruk på gymnasiet jobbade jag några år för att sedan sätta mig i
skolbänken på Komvux.
Av en slump upptäckte jag under mina Komvuxstudier att det fanns
en biologiutbildning på Gotland, siktet var egentligen inställt på
marinbiologi i Göteborg. Efter lite efterforskande om Ekologiprogrammet på Gotland kom jag fram till att det var det bästa valet
för mig som främst är intresserad av ”grön” biologi (till skillnad från
”vit”, ”labbrocks” biologi). Jag tyckte inte det var så mycket mer att
fundera på, utan sökte och kom in.
Jag hade aldrig varit på Gotland förut och fick alla de
klassiska frågorna om vad jag skulle göra där hela vintern
när ön stängt ner för säsongen, hur jag skulle kunna hitta
någonstans att bo, och så vidare. Jag hade redan från
början bestämt mig för att jag ville bo på ön året runt, inte
bara terminsvis.
Att få ett åretrunt-boende sas vara omöjligt, men jag
lyckades i alla fall! Jag trivdes jättebra, med både studierna, boendet och Gotland. Att bo på ön året runt var en
upplevelse, försörjning över sommaren var inget problem.
Jag sökte sommarjobb inom restaurangbranschen, vilken
inte var svårt att få. Jag jobbade också som fältassistent.
Två somrar var jag med och ringmärkte vitkindad gås, en
sommar jobbade jag med botteninventering. Förutom att
jobben som fältassistent gav mig försörjning så gav de
mig också ovärderlig kunskap och kontakter. Att Gotland
skulle bli öde efter sommaren är såklart helt fel, snarare
fick man en chans att andas ut när alla turister försvann
och ön blev sig själv igen!
Utbildningen uppfyllde alla mina förväntningar. Det var
mycket grönt och utomhus, samtidigt som vi fick en bred
biologigrund. Fördelarna med att gå på en liten högskola,
relativt få elever i klassen, många lärarledda lektioner och
mycket lärartid per student, var oslagbara. Det var bland
annat just den nära kontakten mellan student och lärare
som gav mig möjligheten att jobba som fältassistent.
Jag avslutade mina studier på Ekologiprogrammet 2007
med en kandidatexamen. Mitt examensarbete handlade
om beteende hos flodnejonöga. Tack vare god handledning valde jag att skriva mitt examensarbete på engelska,
något som verkligen har hjälpt mig som valt att plugga
vidare. Jag hoppade på ett mastersprogram i Göteborg
hösten 2007, men efter examensarbete sommaren 2008
valde jag att ta ut en magisterexamen i stället. Som så
ofta var det slumpen som spelade in. Även mitt magisterexamensarbete handlade om beteende hos fisk, och
när en doktorandtjänst inom fiskbeteende dök upp sökte
jag den. Det var min breda biologibas från utbildningen
på ekologiprogrammet, mitt kandidatexamensarbete,
samt väl valda ord från lärare på ekologiprogrammet, som
gjorde att jag fick tjänsten!
Sedan hösten 2008 är jag doktorand i Uppsala. I början
var jag orolig att utbildningen från ”lilla Gotland” inte skulle
vara tillräcklig, men så har det inte varit. Tvärtom så har
ekologiprogrammet på Gotland gett mig alla förutsättningar för att studera vidare.
Gotlands Naturvetare
Ämnesföreningen som representerar biologi- och vindkraftsstudenterna heter Gotlands Naturvetare och förkortas GoNat. Vi är en underförening till studentkåren Rindi, och har som uppgift att fixa roliga aktiviteter för medlemmarna, hålla
koll på studiekvalitén och representera naturvetarstudenterna i studentkårens fullmäktige. I nuläget består styrelsen av
representanter från alla årskurser.
Under läsåret 10/11 har vi, trots att vi är den minsta ämnesföreningen, hunnit med en hel del. Vi har ordnat ett antal
filmkvällar, vi har varit på studiebesök på Lövsta landsbygdscentrum och på besök på Suderbyns ekoby. Vi har även
skådat både öring och fåglar, och haft en höstsittning och en julknytis. Självklart var vi också engagerade i lamningen
för att välkomna nya studenter till skolan och kåren.
Till GoNat kan man alltid komma med idéer och förslag på aktiviteter. Är man missnöjd med något som rör undervisningen kan man också vända sig till oss, och likaså om man har funderingar kring sådant som rör studentlivet.
På internet hittar man oss på http://gonat.rindi.com, eller på mejlen [email protected]. Vi har även en facebookgrupp
som heter Gotlands Naturvetare. Självklart går det också jättebra att prata med oss under skoltid.
Med förhoppning om att få se dig som student på Ekologiprogrammet!
Hälsningar GoNats styrelse läsåret 2010/2011: Isa, Sandra, Micke, Sixten, Anders och Janna
Aktiviteter
Som redan nämnts i inledningen så anordnar GoNat många klassiska högskole-/universitets-aktiviteter, men även
många lite annorlunda naturvetare-aktiviteter. GoNat har under alla år haft en driven skara människor som annordnar
aktiviteter för övriga medlemmar och det är egentligen bara medlemmarnas egna önskemål och intresse som sätter
gränserna för vad detta kan innebära. Nedan följer ett potpurri av klassiska aktiviteter från de gångna åren.
Grillning vid Hällarna
Öringskådning
Skådande av mystiska och vilda djur
Fågelskådning
Höstsittning
Studiebesök på Suderbyns ekoby
Besök på botaniska trädgårdar
Höstsittning
Utöver dessa exempel så brukar det bli:
- Vårsittning
- Filmkvällar
- Valborgsfirande
- Pulkaåkning
- Vad annat våra medlemmar kommer på
- Finsittning
- Massor med studiebesök
- Temadagar
- Novemberkubb
- Overallsittning
- Julknytis
- Ful-fest
- Lammgrillning
Att studera på Gotland
Under åren har det dykt upp ett antal återkommande frågor, både från nya och gamla studenter, som kan återknytas
till det speciella med att studera på en ö. En del saker blir lite annorlunda än på fastlandet och många förutfattade
meningar har en förmåga att manifestera sig. Svar och kommentarer på dom vanligast förekommande funderingarna
kan du hitta nedan.
- GoNat
Fråga: Jag har hört att man lätt blir strandsatt på Gotland under hösten och vintern, stämmer det?
Svar: Det är extremt sällan som båtar och flyg blir inställda på grund av hårt väder. De få gånger detta inträffar så är
vädret lika illa i syd-östra Sverige, och man bör således överhuvudtaget inte transportera sig på varken Gotland eller
fastlandet. Fartygen klarar mycket hårdare väder än vad de tas ut i, detta med hänsyn till att passagerarna ej klarar hur
grov sjö som helst.
Fråga: En kompis kompis sa att om jag inte kom in någon annanstans så kunde jag alltid söka till HGo. Vad menade
egentligen person i fråga?
Svar: Det händer lite då och då att studenter har vanföreställningen att det är enklare att komma in på program vid
HGo, samt att programmen håller lägre standard och att man mer eller mindre kan glassa igenom åren.
Som vid alla högskolor och universitet så är det olika hårt söktryck på olika program och kurser, så visst kan det bli
så att det är “enklare” att komma in vid HGo, likaväl som vid ett annat lärosäte. Ser man till ekologiprogrammet, eller
likvärdig utbildning, vid olika lärosäten så kan man konstatera att det ibland är olika antagningskrav. Detta är i sig inget
konstigt, speciellt då de olika programmen har olika inriktningar, och således olika förkunskapskrav. Poängen är dock
att alla(!) lärosäten har kravet på grundläggande behörighet. Har man inte grundläggande behörighet för högre studier
så kommer man inte in någonstans.
Vidare har som sagt en del studenter fått för sig att det är “enklare” att läsa vid ett mindre lärosäte. De har både rätt
och fel i sitt antagande. Vid ett mindre lärosäte är det ofta färre antal studenter per klass (15-45) om man jämför med
exempelvis Karolinska Institutets grundkurser (100-200). Detta är dock något positivt, det ger närmare kontakt med sin
klass och bättre sammanhållning, även mellan årskurser. Det ger även en bättre tillgänglighet till lärare och lokaler.
Sist men inte minst; kvaliten på utbildningar. Det enda man egentligen behöver ha i åtanke här är att alla kurser och
program på alla lärosäten måste först godkännas av Högskoleverket och alla kurser och program granskas med jämna mellanrum av Högskoleverket. Vid den senaste granskning fick Ekologiprogrammet vid HGo mycket bra omdöme.
Så är du ute efter att gömma sig i en stor klass och bara glida med så är nog HGo inget för dig, men är du ute efter
bra sammanhållning, närhet till lärare och högkvalitativ utbildning; då har du hittat rätt.
Fråga: Jag har hört att det är omöjligt att få bostad på Gotland, stämmer det?
Svar: Ingenting är omöjligt. Har man dock inte ens påbörjat sitt letande innan man påbörjar utbildningen så kan det
självklart bli väldigt svårt att direkt hitta det man är ute efter. Gotland och Visby har ett underskott, som de flesta orter,
av studentbostäder, en fråga som studentkåren driver stenhårt. Sakta men säkert kommer det mer och mer åretruntboende och det brukar inte vara något större problem om man vill bo i studentkorridor, antingen hela sin studietid eller
som språngbräda mot en lägenhet.
På Gotland finns även ett långt samarbete med många privata hyresvärdar som gladeligen hyr ut till studenter. Det
man skall vara uppmärksam på är dock just om hyresvärden tillåter åretrunt-boende eller om man blir utsparkad till
sommaren.
För mer information om boende, boendeförmedling och boendegaranti besök kårens hemsida (www.rindi.com) eller
konkata boendeförmedlaren, Carina, på [email protected] eller 0498 29 98 53.
Fråga: Jag har fortfarande skräckblandade minnen och minnesluckor från min Nollning på gymnasiet. Kommer jag att
få återuppleva detta när jag börjar mina studier vid HGo?
Svar: Nollning är för många förknippat med olika former av penalism och abnorma mängder alkohol. Detta är något
som HGo och kåren jobbat jättemycket med under åren för att helt komma ifrån. Då vår lokala definition är teambuildning och välkomnande, ej slå ner studenter i skorna och förnedra dom, så var ett namnbyte på sin plats för ett par år
sedan. Nuförtiden går kårens introduktionsveckor under namnet Lamning istf. Nollning och anordnas i nära samarbete
med HGo.
Kåren har alltid haft en mer eller mindre restriktiv syn på alkohol under sina evenemang. Alla studenter vid HGo är
vuxna människor och ingen skall påverka någon på ett negativt sätt. Kort sagt, vill du supa skallen i småbitar och vara
hela skolans samtalsämne dina första år så går det självklart bra, även om du kommer att få rekommendationer att
prata Studenthälsan. Dock kommer ingen någonsin att påtvingas alkohol under dessa evenemang, och detta är något
som kåren ser oerhört allvarligt på.
Kåren, dess representanter och HGo lägger ner mycket kraft och energi på att ge alla en bra start på sina studier,
samt att försöka tillvarataga allas olika intressen i den mån det går.
Fråga: Apropå kåren, varför ska jag bli medlem nu när kårobligatoriet är avskaffat!?
Svar: Kort svar är; kommer du ej regelbundet att besöka kårens aktiviteter eller vilja nyttja tjänster och rabatter så som
flygresor, m.m. så kan det kännas lite meningslöst att vara medlem.
Lite längre svar; om du räknar med att hänga på kårpuben mer än en gång under terminen, vilja ha hjälp av kårens
representanter (studiemiljö och utbildningskvalitet kommer kåren alltid att hjälpa till med), boka billigare flyg, hjälp med
boende m.m., så är kåravgiften en billig investering.
Har du redan idag ett intresse kring studentpolitik, volontärarbete inom kåren, hjälpa andra, eller känner dig mogen för
att börja involvera dig inom kåren, ja då är svaret lätt.
Fråga: Men vad gör ni egentligen på vintern? Man blir ju helt isolerad!?
Svar: Om jag hade fått en krona för varje gång den frågan dykt upp så hade jag kunnat slå mig till ro vid det här laget.
Det verkar onekligen föreligga en stark illusion rörande att Gotland blir helt insnöat på vintern, dess boende lamslagna
och ön stannar upp igen i väntan på att turisterna skall väcka den till liv igen.
Detta är så långt ifrån sanningen man kan komma. Gotland har ett imponerande utbud av året-runt aktiviteter som
passar de flesta smaker. För att nämna ett par exempel: surfing, vindsurfing, fiske, bad/bastu, krogliv, bio, muséer,
naturvandring, dykning, konserter, motorsport, fotboll, tennis, innebandy, simning, bergsklättring, hästsport, osv osv.
Kort sagt så finns alla aktiviteter du hittar på vilken annan ort som helst och det enda Gotland ”saknar” är slalom/utföråkning, detta då Gotland är en relativt platt ö. Kåren annordnar mycket fritidsaktiviteter genom dess olika utskott, så
som fotboll, körsång, fotografering mm, i mån av intresserade. Samt att Gotland har ett aktivt och långvarigt intresse
kring de flesta idrotter. Kort sagt skulle man kunna vända på argumentationen och säga att det snarare är svårt att
välja vilka aktiviteter man vill fortsätta med eller pröva på, just på grund av det stora utbudet.
Är du dessutom lajvare och har siktet inställt på medeltiden, vikingatid eller renässans så kommer du att känna dig
hemma i Styringheim (www.styringheim.org).