Transcript Riktlinjer för arbetsmiljö och tillgänglighet

Riktlinjer Arbetsmiljö och tillgänglighet för
avfallhanteringen i Norrköpings kommun
Antagna av Norrköping Vatten och Avfall AB 1 april 2014
D.nr. VA-2014-190
1. INLEDNING ......................................................................................................................... 2
2. ANSVAR OCH SKYLDIGHETER .................................................................................... 2
2.1 Ansvarsfördelning ........................................................................................................ 2
2.2 Lagstiftning................................................................................................................... 3
3. KRAV PÅ KÖRVÄG OCH UTRYMME VID LASTNING ............................................ 3
3.1 Generellt ....................................................................................................................... 3
3.2 Krav på körvägens bärighet ......................................................................................... 4
3.3 Krav på körvägens och vändplaners mått .................................................................... 5
3.4 Utrymmeskrav vid lastning och tömning ...................................................................... 6
4. AVFALLSSLAG OCH INSAMLINGSSYSTEM ............................................................. 7
4.1 KÄRL- OCH SÄCKAVFALL .................................................................................................. 7
4.2 Baktömd container ..................................................................................................... 10
4.5 GROVAVFALL .................................................................................................................. 14
4.6 FARLIGT AVFALL ............................................................................................................. 14
4.7 LATRIN ............................................................................................................................ 14
4.7.1 Behållare ................................................................................................................. 14
4.8 ELAVFALL ....................................................................................................................... 14
4.9 VEGETABILISK OLJA ........................................................................................................ 15
4.10 SLAM OCH URIN FRÅN ENSKILDA AVLOPP ...................................................................... 15
4.11 SLAM FRÅN FETTAVSKILJARE ........................................................................................ 17
5. AVFALLSUTRYMMEN I FLERBOSTADSHUS .......................................................... 18
5.1 Placering och tillgänglighet ....................................................................................... 18
5.2 Storlek med mera ........................................................................................................ 19
5.3 Brandskydd ................................................................................................................. 20
5.4 Dörrar och lås ............................................................................................................ 21
5.5 Belysning .................................................................................................................... 21
5.6 Hygien ........................................................................................................................ 21
5.7 Skyltning och information .......................................................................................... 22
5.8 Utrymme för grovavfall och elavfall .......................................................................... 22
5.9 Utrymme för farligt avfall .......................................................................................... 22
5.10 Sopnedkast ................................................................................................................ 23
5.11 Hämtställe utomhus .................................................................................................. 23
6. AVFALLSHÄMTNING FRÅN SMÅHUS ...................................................................... 23
6.1 Allmänt ....................................................................................................................... 23
6.2 Gemensamt hämtställe ............................................................................................... 23
6.3 Särskilt om öhämtning ................................................................................................ 24
7. RUTINER VID BRISTFÄLLIG ARBETSMILJÖ ......................................................... 24
7.1 Entreprenörens roll .................................................................................................... 24
7.2 Arbetsmiljöverkets roll ............................................................................................... 24
7.3 Kommunens roll ......................................................................................................... 25
7.4 Ärendegången ............................................................................................................. 25
Bilaga 1: Lagar och förordningar med mera som berör avfallshanteringen
Bilaga 2: Ansvarsfördelning
1
1. Inledning
Dessa riktlinjer ska användas som stöd för kommunens eget arbete med avfallsfrågor, men
även som en hjälp för fastighetsägare vid planering för en god avfallshantering. När
riktlinjerna tillämpas kan en bra arbetsmiljö för personalen skapas och en god tillgänglighet
för hämtningsfordonen säkras. Riktlinjerna är antagna av Norrköping Vatten och Avfall AB
som är ansvariga för kommunens lagstiftade ansvar för hantering av hushållsavfall och
därmed jämförligt avfall.
Till grund för dessa riktlinjer ligger Norrköpings kommuns renhållningsordning med
avfallsplan och föreskrifter, kommunens renhållningstaxa, aktuell lagstiftning samt tillämpad
praxis i avfallsbranschen.
2. Ansvar och skyldigheter
Ansvaret för att avfallet hanteras på rätt sätt är fördelat på olika instanser, myndigheter och
avfallslämnare. Utöver de som räknas upp nedan finns en rad externa myndigheter som har en
ansvarsroll i avfallshanteringen. En översikt finns i bilaga 2.
2.1 Ansvarsfördelning
2.1.1 Arbetsgivarens ansvar
Arbetsgivaren är enligt arbetsmiljölagen ansvarig för sina anställdas arbetsmiljö. Den anlitade
entreprenören är arbetsgivaren och kan vägra att hämta avfall på olämpliga hämtställen med
hänsyn till personalens arbetsmiljö. Det som gör avfallshantering lite speciellt är att det mesta
av arbetet utförs på mark och i fastigheter som arbetsgivaren inte styr över.
Arbetsmiljöarbetet bedrivs vanligtvis genom kontroller i det dagliga arbetet och genom
skyddsronder, då hämtställen inventeras och bedöms utifrån arbetsmiljöaspekter.
2.1.2 Fastighetsägarens ansvar
Fastighetsägaren ansvarar för att dennes avfallsutrymmen och hämtställen uppfyller kraven på
en god arbetsmiljö. Fastighetsägaren ansvarar även för den del av körväg och dragväg (se
definition på sidan 9) som ligger på dennes mark. Om annans mark måste tas i anspråk
ansvarar fastighetsägaren, genom avtal med markägaren, för att även denna mark uppfyller
gällande krav. Kommunens föreskrifter för avfallshantering 4§ reglerar fastighetsägarens
ansvar.
2.1.3 Kommunens ansvar
Regler om kommunens ansvar för avfall finns i miljöbalken och i avfallsförordningen.
Se mer information i bilaga 1. Kommunen ansvarar för att avfallshämtning och behandling
bedrivs enligt gällande lagstiftning och att avgift tas ut för hanteringen enligt den av
kommunfullmäktige antagna taxan. Kommunens viktigaste regelverk är
renhållningsordningens föreskrifter som särskilt reglerar hanteringen i Norrköpings kommun.
Kommunen kan via bygg- och miljökontoret ålägga en fastighetsägare att vidta åtgärder om
inte föreskrifterna för avfallshantering följs.
2
2.1.3.1 Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige beslutar om renhållningsordningen och om avfallstaxan.
2.1.3.2 Norrköping Vatten och Avfall AB
Norrköping Vatten och Avfall AB har renhållningsansvaret och ansvarar därmed för
avfallsfrågorna i kommunen och tar fram förslag till renhållningsordning och
renhållningstaxa.
2.1.3.3 Byggnads- och miljöskyddsnämnden
Byggnads- och miljöskyddsnämnden utövar tillsyn över kommunens avfallsverksamhet samt
avfallslämnare så att föreskrifter och lagstiftning följs.
2.1.3.4 Stadsplaneringsnämnden
Under stadsplaneringsnämnden finns stadsbyggnadskontoret med sina ansvarsområden i form
av rollen som fastighetsägare (lokalförsörjningen), inom fysisk planering samt mark- och
exploateringsfrågor. Stadsplaneringsnämnden ska beakta arbetsmiljöfrågorna i planeringen av
staden (se 2.1.2).
2.1.4 Avfallslämnarens ansvar
Avfallslämnaren (också kallad avfallsinnehavaren) ska sortera och hantera avfall enligt
kommunens föreskrifter och nationell lagstiftning samt, i det fall avfallslämnaren inte är
fastighetsägare, även följa fastighetsägarens anvisningar. Fastighetsägarens samt
avfallslämnarens ansvar finns främst beskrivet i 4 och 5§§ i kommunens föreskrifter för
avfallshantering.
2.2 Lagstiftning
Det finns olika lagar och förordningar som styr avfallshanteringen. De viktigaste är
miljöbalken (SFS 1998:808), avfallsförordningen (SFS 2011:927) och arbetsmiljölagen (SFS
1977:1160). En förteckning över aktuell lagstiftning inom avfallsområdet finns i bilaga 1.
Kommunens renhållningsordning som består av föreskrifter och avfallsplan samt den
kommunala avfallstaxan beslutas av kommunfullmäktige och är viktiga lokala styrdokument.
Utöver arbetsmiljölagen, ska särskilda föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdar följas. De
viktigaste som berör avfallshantering och som används i det dagliga arbetet är:
•
•
•
AFS 2012:2 Belastningsergonomi
AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning
3. Krav på körväg och utrymme vid lastning
3.1 Generellt
Körväg är den väg som ett fordon nyttjar för att ta sig till ett hämtställe. Framkomligheten och
sikten ska vara god på den väg där insamlingsfordon färdas. Det är alltid chauffören som
3
avgör om en väg är farbar eller inte. Chauffören kan aldrig tvingas att ta risker eller köra på en
väg som han/hon bedömer inte är framkomlig. Vintertid ska vägen vara snöröjd och
halkbekämpad. Snövallar ska inte inkräkta på den fria bredd som behövs (se krav på
körvägens mått under avsnitt 3.3.).
Väghållaren är ansvarig för vägens utformning, skyltning, skötsel och framkomlighet.
Vägverket, kommunen eller en privat vägförening kan vara väghållare och ska kontaktas av
kommunen om entreprenören på grund av vägens beskaffenhet till exempel kör av eller kör
sönder vägen. Om avfallshämtningen inte kan utföras på grund av att vägen stängs av eller att
restriktioner införs, till exempel maxvikt på fordon, måste väghållaren kontakta kommunen
och övriga berörda. Väghållaren kan förbjuda vissa fordon att använda vägen. Vid ändrade
förhållanden måste samråd ske om alternativ hämtningsväg och hämtställe. Norrköping
Vatten och Avfall AB, entreprenören, väghållaren, fastighetsägaren och eventuellt andra
fastighetsägare kan bli berörda av detta. Kommunen är alltid skyldig att hämta hushållsavfall,
men inte exakt där det uppkommer. Norrköping Vatten och Avfall AB kan besluta om annat
hämtställe. Regler om fastighetsägarens och väghållarens ansvar finns även i 4§ i föreskrifter
för avfallshantering.
3.2 Krav på körvägens bärighet
Transportvägen ska ha en hårdgjord körbana och vara utformad för minst bärighetsklass 2
(BK2). Det åligger entreprenören/chauffören att hålla sig underrättad om vad vägen har för
bärighetsklass samt vilka krav på bilen detta innebär. Mer information om bärighetsklasser för
vägar och villkor för dessa i Östergötland finns att hämta på Länsstyrelsen i Östergötlands
läns författningssamling 1.
De flesta insamlingsbilar väger fullastade mellan 12 och 18 ton och klarar kraven för att köra
på BK2 väg. Undantaget är bland annat mobil sopsug, som fullastad kan väga betydligt mer.
Om nybyggnation av mobil sopsugsanläggning planeras bör tekniska kontorets
trafikavdelning kontaktas för att undersöka förutsättningarna på aktuella körvägar.
Fastighetsägaren är ansvarig för att vägen uppfyller kraven för avfallshämtning.
1
www.lansstyrelsen.se/ostergotland, sök på ”vägkungörelse” (ny upplaga årligen).
4
3.3 Krav på körvägens och vändplaners mått
Körvägen ska vara minst 3,5 meter bred på raksträckor och minst 4,5 meter bred i svängar (se
bild nedan). Vägen ska hållas fri från växtlighet upp till 4,7 meters höjd. Ingen växtlighet får
hänga in från sidorna.
Figur 1: Bilden visar hur en sopbils hela körutrymme ska se ut vid mötande trafik. Sopbilen
upptar en yta av 3,5 meter övrig plats är till för mötande trafik.
Figur 2: Bilden visar hur bred körvägen behöver vara när vägen svänger.
5
Det ska finnas möjlighet att vända bilen på särskild plats. Backning får inte förekomma annat
än i undantagsfall. Backning på gång- och cykelväg, i bilfritt bostadsområde, intill lekplats,
bostadsentré, skola, förskola eller äldreboende ska inte förekomma.
Vändplaner ska ha en diameter av 18 meter med en hindersfri remsa på ytterligare 1,5 meter.
Ett alternativ till detta är en trevägskorsning som möjliggör en så kallad T-vändning. Vid en
T-vändning sker backning vilket ställer höga krav på god sikt. Måtten kan tillämpas för
sopbilar, slamsugningsbilar och sopsugsbilar.
Figur 3: Bilden visar hur stora vändplaner och trevägskorsningar behöver vara för att sopbilen
ska kunna vända.
3.4 Utrymmeskrav vid lastning och tömning
Längden på insamlingsbilarna varierar, men är vanligtvis mellan 8-10 meter. Bredden är cirka
2,5 meter, vilket innebär drygt tre meter inklusive backspeglarna. I vissa fall kan
fastighetsägaren behöva förbättra platsen där bilen parkerar vid tömningstillfället
(hämtningsplatsen) så att fordonet inte blockerar vägen och äventyrar trafiksäkerheten.
Platsen ska inte vara skymd av till exempel ett backkrön eller en kurva.
Följande mått rekommenderas för hämtningsplats:
Kärl- och
ContainerUnderjordsbehållare
säckhämtning,
hämtning
(Kan vara placerade 5-10
mobil sopsug
meter från lastningsplatsen)
samt hämtning
med lastbil
4,6 m
4,6 m
4,6 m
Bredd
15 m
18 m
12 m
Längd
4,7 m
Upp till 10 m
Upp till 10 m
Fri
höjd
*Observera att ett slamsugningsfordon som är fullastat väger cirka 38 ton.
Slamsugningsfordon
4,6 m*
8 m*
3,5 m*
6
4. Avfallsslag och insamlingssystem
I detta kapitel beskrivs vilka avfallsfraktioner och insamlingssystem som finns från hushåll
och verksamheter i enlighet med det kommunala ansvaret. Dessa avfallsslag hämtas, i
enlighet med miljöbalken 15 kap (18 § och 21 §), av kommunens entreprenör. Regler om
hämtningsintervall, vilka kärl som tillåts för olika avfallsslag med mera finns i §§ 9-19 i
föreskrifter för avfallshantering.
4.1 Kärl- och säckavfall
Kärl- och säckavfall är det avfall som normalt uppstår i hushållet och som läggs i ett kärl eller
i en säck för omhändertagande av kommunen. På gemensamma hämtställen kan kärl- och
säckavfallet också läggas i container, underjordsbehållare eller i sopsug.
Kärl- och säckavfallet kan sorteras i följande fraktioner av den som ger upphov till avfallet:
•
•
•
Brännbart avfall
Matavfall
Blandat avfall (matavfall och brännbart avfall blandat)
4.1.1 Kärlstorlekar
De behållare som används för insamling av kärl- och säckavfall är kärl i storlekarna 80, 140,
190, 240, 370, 600 och 660 liter samt säckar på 160 liter. 600 och 660 liter stora kärl har fyra
hjul och de övriga har två hjul. För att ett 370 liters kärl ska vara bra ur arbetsmiljösynpunkt
bör det vara utrustat med ett tredje hjul.
De kärl som används idag har följande mått:
Volym
A
B
446 mm
536 mm
80 liter
480 mm
543 mm
140 liter
545 mm
690 mm
190 liter
580 mm
731 mm
240 liter
745 mm
800 mm
370 liter
1150 mm
780 mm
600 liter
1265 mm
774 mm
660 liter
C
970 mm
1065 mm
1070 mm
1070 mm
1070 mm
1085 mm
1207 mm
D
840 mm
840 mm
960 mm
945 mm
958 mm
995 mm
1080 mm
E
456 mm
500 mm
559 mm
580 mm
749 mm
7
80 -370 liter
600 - 660 liter
4.1.2 Arbetsmiljö
Säckar innebär en arbetsmiljörisk och godkänns därför inte vid nya hämtställen.
Hämtningspersonalen går inte in i fastigheten för att hämta säckar, utan hämtning sker vid
fastighetsgräns eller annan överenskommen plats. En säck får inte fyllas så att den väger mer
än 15 kg. Om en säck väger mer än 15 kg har entreprenören rätt att lämna kvar säcken.
Behållare ska vara lättillgängliga för hämtningspersonalen och draghandtaget på kärlet ska
kunna greppas utan att kärlet behöver vändas. ”Lock i lock” kan i vissa fall användas för att
kärlplaceringen ska fungera både för dem som lämnar och för dem som hämtar avfallet.
Beslut om vilka hämtställen som förses med lock-i-lock tas av Norrköping Vatten och Avfall
AB.
Bild: Renova AB.
Kärlet får inte vara tyngre än att hämtningspersonalen lätt kan börja rulla det. I
Arbetsmiljöverkets föreskrift om belastningsergonomi, AFS: 2012:2, finns uppgifter för
bedömning av skjuta-och-dra-arbete, som ska tillämpas vid hantering av kärl. För att bedöma
om hämtningen är acceptabel kan kraften mätas med dynamometer, enheten är Newton (N).
Vid mätningen skiljs på belastningen vid igångsättning och kontinuerligt arbete.
För att arbetsbelastningen vid hämtning ska vara acceptabel ska dragvägen helst vara helt utan
lutning. Om lutning inte kan undvikas bör den inte överstiga 1:20. I undantagsfall kan en
lutning på 1:12 tillåtas.
8
Figur 4: Bilden visar dragvägens maximala lutning.
Kärlen bör rengöras minst två gånger om året för att motverka lukt. Det är fastighetsägarens
ansvar att rengöra behållare.
4.1.3 Dragväg
Avståndet mellan avfallsutrymmet/hämtstället och insamlingsbilens hämtningsplats kallas
dragväg. Det är den väg som sophämtaren drar eller skjuter kärlet. Dragvägen godkänns för
varje enskilt fall av Norrköping Vatten och Avfall AB.
Dragvägen:
• Ska vara jämn, hårdgjord, halkfri och utan trånga passager eller hinder året om.
Trappsteg får inte förekomma.
• Ska vara så kort som möjligt. Den bör inte överstiga 10 meter. Det som avgör är
kärlets storlek och förhållandena vid hämtningsplatsen.
• Bör vara minst 1,2 meter bred och om den ändrar riktning bör bredden där vara minst
1,5 meter.
• Bör ha minst 2,1 meters fri höjd.
• Kärlen får inte vara för tunga, se tabell nedan.
Regler om väghållning finns i föreskrifter för avfallshantering 4§, där dragvägen benämns
som ”transportväg”. Avgifter för dragväg finns i avfallstaxan.
Modell för bedömning av skjuta-och-dra-arbete hämtat ur AFS 1998:1:
Kraft (N)
Igångsättning
> 300
300 – 150
< 150
Kontinuerligt
> 200
200 – 100
< 100
Rött = olämpligt
Gult = värdera närmare
Grönt = acceptabelt
Modellen avser bra ergonomiska förhållanden med exempelvis jämnt underlag. Tungt avfall
bör bara hanteras i mindre kärl eller i kärl som har tre eller fyra hjul.
4.1.4 Installationer och hjälpmedel
Ibland kan en ramp behöva anordnas. Längden bör inte överstiga 12 meter innan vilplan.
Vilplanet ska vara minst 1,5 meter långt. För bredd och lutning gäller samma regler som för
dragväg i övrigt, se 4.1.2 och 4.1.3.
9
Transportband är inte ett lämpligt hjälpmedel för säckar eller kärl, eftersom det inte ger
möjlighet till ergonomiskt tillåten hantering.
Särskilda kärlhissar kan användas om utrymme finns för montering. Personhissar bör
undvikas, men får användas vid avfallstransport om den är besiktigad och godkänd för
transport av skrymmande gods och om den har korgdörr eller sensorer för att undvika
klämskador.
4.1.5 Dimensionering
Mängden avfall som behöver hämtas kan variera stort, det finns inga normalhushåll. De
mängder för dimensionering som anges här bygger på erfarenhet branschen och är enbart
rekommendationer. Vid planering av avfallsutrymmen är det bra att inte snåla på utrymmen
och behållare. Ett rymligt avfallsutrymme är mer flexibelt och medger ändrad hantering ifall
det skulle visa sig vara nödvändigt.
I tabellen nedan anges de mängder hushållsavfall som kan användas vid beräkning av antalet
kärl och lämplig storlek på dessa. Mängden brännbart avfall varierar beroende på om
fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar förekommer – mängden brännbart
avfall minskar när mängden utsorterade förpackningar och tidningar ökar.
Boendeform/
verksamhet
Flerbostadshus
Äldreboenden
Skolor
Förskolor
Matavfall
Liter per vecka
10-20 / lägenhet
Varierar*
Brännbart avfall
Liter per vecka
50 – 70 / lägenhet
Varierar*
Blandat avfall
Liter per vecka
90 / lägenhet
120 / boende
Varierar*
Varierar*
Varierar*
Varierar*
10 / elev
25 / barn
*Avfallsmängden för äldreboende, skolor och förskolor är beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs,
om mat lagas på plats med mera. Den är därför svåruppskattad och fördelningen mellan matavfall och brännbart
avfall är omöjlig att närmare precisera.
Den sammanlagda behållarvolymen som behövs ökar vid införande av fastighetsnära
insamling av förpackningar och tidningar. Detta beror främst på att det blir svårare att
optimera utnyttjandet av behållarvolymen när avfallet delas upp i flera fraktioner, men även
på att en del av det avfall som innan lämnades till återvinningsstationer istället lämnas inom
fastigheten.
4.2 Baktömd container
Tömning av containrar kan utgöra en risk. Både container och utrustning på
tömningsfordonet, till exempel vajerspel, måste kontrolleras så att allt fungerar som det ska.
Containrar kan inte tömmas utan att hämtningsfordonet backas, vilket kräver god sikt på
hämtningsplatsen.
Utrymmet mellan container och vägg eller port ska vara minst 60 centimeter runt om. För
baktömning av container krävs en fri höjd på 4 meter vid tömning.
10
Figur 5: Det utrymme som krävs vid containertömning.
4.3 Tankar
Dimensionering av avfallstankens volym genomförs oftast av leverantören till anläggningen.
För att säkerställa att tömningen kan genomföras på ett bra sätt och att tankvolymen är rätt
dimensionerad är det viktigt att konsultera Norrköping Vatten och Avfall AB innan
anläggningen beställs.
4.3.1 Sopsugstank för mobil sopsugsanläggning
Avfallet kan samlas upp i tankar som är anslutna till en sopsugsanläggning. Vid tömning
ansluter ett sopsugfordon till särskilda dockningspunkter och suger avfallet in i fordonet. Från
fordonet till uppställningsplatsen får det maximalt vara 5 meter till dockningsplatsen.
Systemet är bra ur arbetsmiljösynpunkt eftersom det är helt automatiserat. Buller vid tömning
måste beaktas.
Bilden visar soptömning med sopsug.
4.3.2 Matavfallstank
Malt matavfall kan hämtas från tankar med slamsugningsfordon. Det finns anläggningar med
integrerad kvarn och tank samt hela system uppbyggda med ledningar från fler kvarnar till en
större uppsamlingstank. I utrymmet där tanken placeras ska det finnas tillgång till vatten och
golvbrunn för rengöring av anläggningen. Avståndet mellan slamsugningsbilens
uppställningsplats och tömningsstället ska vara så kort som möjligt för att minska risken för
11
arbetsmiljöskador och skador på byggnader. Vid tömning av matavfallstank får slangdragning
inte ske genom utrymme där livsmedel hanteras.
Matavfallstank som är kopplad till en kvarn i köket.
(Bild: Envac Scandinavia AB)
4.4 Underjordbehållare
Underjordsbehållare töms med kranbil. Behållaren lyfts upp och töms genom en öppning i
botten. Behållare finns med olika volymer, men vanligast är 3 till 5 m3.
Underjordsbehållare behöver inte placeras så att hämtningsfordonet kan komma alldeles intill
för tömning. Ett avstånd på omkring 5 meter är tillräckligt. Vid placeringen av behållaren är
det viktigt att beakta att inga grenar eller ledningar hindrar lyft på cirka 10 meter.
Dimensionering av underjordsbehållare genomförs oftast av leverantören till anläggningen.
För att säkerställa att tömningen kan genomföras på ett bra sätt och att volymen är väl
tilltagen är det viktigt att konsultera Norrköping Vatten och Avfall AB innan anläggningen
beställs.
Ovan visas exempel på två olika underjordsbehållare.
12
Figur 6: Nedan visas den hävarm som är möjlig att ha vid tömning. Om avfallet inte väger mer
än 400 kg kan behållaren placeras nästan sju meter från lastbilens uppställningsplats.
13
4.5 Grovavfall
Med grovavfall menas det grövre avfall som normalt uppstår i hushåll och som inte ryms i
kärlet eller säcken, dock ej elavfall eller farligt avfall. Grovavfall kan lämnas på någon av
returpunkterna eller hämtas efter beställning. Olika hämtningsintervall och
abonnemangsformer förekommer, se 13§ föreskrifter för avfallshantering.
Insamling av grovavfall sker med komprimerande sopbil. Hämtning sker normalt vid
fastighetsgräns eller från grovsoprum. Grovavfall är oftast tungt och otympligt och därför ska
avfallet placeras vid hämtningsplatsen för att undvika arbetsmiljöproblem.
4.6 Farligt avfall
Med farligt avfall menas det som är farligt för människor eller för miljön och som därför
måste hanteras skilt från övrigt avfall. Exempel på farligt avfall är kemikalier, spillolja,
färgrester, batterier och lösningsmedel.
Farligt avfall från hushåll kan lämnas på någon av returpunkterna. Hämtning enligt särskild
turlista sker två gånger per år, men kan också fås efter beställning (12§ i föreskrifter för
avfallshantering). Hämtningen sker med lastbil.
4.7 Latrin
Hämtning av latrin sker med lastbil enligt en bestämd turlista eller efter beställning (se 15 §
föreskrifter för avfallshantering). Latrinbehållare hämtas endast vid hämtningsfordonets
hämtningsplats. På öar hämtas latrin med båt.
4.7.1 Behållare
De latrinbehållare som används i kommunen rymmer cirka 23 liter. Behållarna är i plast med
tätslutande lock. Latrinbehållaren får inte fyllas ända upp eftersom den då blir för tung att
lyfta, maximalt 15 kg tillåts.
4.8 Elavfall
Som elavfall räknas ”allt avfall med sladd eller batteri eller sådant som är beroende av el för
att fungera”. Elavfall kan lämnas på returpunkterna. Möjlighet finns också att efter beställning
få hämtning, se 14 § föreskrifter för avfallshantering.
Hämtning sker normalt vid fastighetsgräns eller vid överenskommen plats. Elavfall är ibland
tungt och otympligt och därför ska avfallet placeras vid hämtningsplatsen.
14
4.9 Vegetabilisk olja
För hämtning av vegetabilisk olja från fritering och liknande används 70- eller 200- liters fat
och 600- och 1 000- liters behållare. Behållare eller fat ska vara placerade så att de lätt kan
hämtas med kärra eller handtruck. Hämtning av vegetabilisk olja utförs med lastbil. Se även
19 § i föreskrifter för avfallshantering.
Mått/behållarvolym
70
38 cm i diameter
och 68 cm höga
200
600
60 cm i diameter Bredd 80 cm,
och 88 cm höga höjd 120 cm,
längd 99 cm.
1000
Bredd 100 cm,
höjd 120 cm,
längd 118 cm.
4.10 Slam och urin från enskilda avlopp
Regler och krav på anläggningar för enskilt avlopp sätts upp av byggnads- och
miljöskyddsnämnden utifrån gällande lagstiftning. Tömningsfrekvens med mera finns reglerat
i 17-18 §§ föreskrifter för avfallshantering.
Slam och urin från enskilda avlopp hämtas med slamsugningsfordon (se mer information
under 3.4). Slambilen är tyngre än många andra renhållningsfordon. Vid maxlast väger den 38
ton.
Kör- och gångvägar måste vara snöröjda och halkbekämpade vintertid. Även brunnslock ska
vara snöfria. Eventuellt lås får inte vara fastfruset eller fastrostat. I de fall ett hinder medför att
brunnen inte kan tömmas debiteras en så kallad bomkörningsavgift (se riktlinjer för
tillämpning av renhållningstaxan).
Fastighetsägaren ska se till att slamavskiljare och slutna tankar är väl synliga eller utmärkta,
till exempel med en pinne eller en flagga, och lättillgängliga för tömning. Den som utför
tömningen ska inte behöva leta efter brunnen. Borttagande av brunnslock ska kunna utföras
utan verktyg. Eventuella nycklar eller koder till bommar eller lås ska fastighetsägaren
överlämna till Norrköping Vatten och Avfall AB i god tid före tömning.
4.10.1 Slangdragning
Slangdragning är ett mycket tungt arbetsmoment. Det är därför av största vikt att avståndet
mellan tömningsfordonet och den anläggning som ska slamsugas är så kort som möjligt, helst
under 20 meter. Avståndet får enligt föreskrifterna för avfallshantering inte överstiga 40
meter. Sughöjden, det vill säga bilens höjd i förhållande till brunnens höjd, får inte överstiga
sex meter, se 16-17 §§ i föreskrifter för avfallshantering.
Vägen där slangdragning sker ska vara fri från hinder i form av till exempel staket, diken,
murar, stubbar, planteringar eller annan växtlighet.
Vid nybyggnad är det viktigt att planera placeringen av sin avloppsanläggning rätt så att
tömning kan utföras enligt gällande lagstiftning och riktlinjer. Samråd ska alltid ske med
kommunen. Om avståndet mellan slambilens uppställningsplats och brunnen är för långt
enligt gällande föreskrifter finns det möjlighet att gräva ner en permanent 3 tums sugslang för
15
att minska behovet av slangdragning vid tömningstillfället. Slambilens slang har en 3 tum stor
så kallad hane-koppling. Den nedgrävda slangen ska då i den änden som slambilen kopplar på
sig ha en 3 tums hona klokoppling. Den andra änden av den nedgrävda slangen (alltså den
ände som är vid brunnen) ska ha en 3 tums hane-koppling.
4.10.2 Brunnslock
Av arbetsmiljöskäl bör brunnslock vara av lätt material, till exempel plast, glasfiber eller plåt,
och kunna öppnas av en person. Behöver locket lyftas ska det inte väga mer än 15 kg och ska
då av säkerhetsskäl utrustas med lås. Om locket kan skjutas åt sidan utan att lyftas kan en vikt
på cirka 40 kg accepteras. Det motsvarar ett cementlock som är maximalt 85 centimeter i
diameter. Locket ska då vara försett med någon form av handtag. Alternativt kan tunga lock
ha ett ”lock i locket” med handtag. Betonglock överstigande 85 centimeter i diameter får inte
förekomma.
Bilden visar ett brunnslock där principen ”lock i locket” används.
Bild: Söderköpings cementgjuteri.
Barnsäkerhetsaspekter måste alltid beaktas när det gäller brunnslock. Barn är uppfinningsrika
och ibland leker flera barn tillsammans och kan med gemensamma krafter även öppna tunga
lock. För att vara helgarderad rekommenderas att någon form av låskonstruktion alltid finns
på brunnslocket. Information om barnsäkra brunnar finns i Boverkets handbok ”Barnsäkra
brunnar”. Det är fastighetsägarens ansvar att brunn och brunnslock är barnsäkra.
Hänglås som lätt kan rosta eller frysa fast bör skyddas mot nederbörd. Lock får inte vara
övertäckt eller försett med prydnader vid tömningstillfället.
16
Figur 7: Bilden visar tre olika mått. Den maximala höjden som brunnen får ha över marknivå är 20
centimeter. Det ska vara möjligt att stå precis bredvid brunnen och tömma den, vilket innebär att det ska
vara en plan yta en meter runt brunnen. Brunnen bör vara minst 60 centimeter i diameter och locket får
vara maximalt 85 centimeter i diameter.
Figur 8: Bilden visar hur locket ska kunna vara placerat vid tömning för att minska lyftmomentet för
chaufförerna.
4.11 Slam från fettavskiljare
Regler och krav på fettavskiljare sätts upp av Norrköping Vatten och Avfall AB. Kraven på
fettavskiljare berör verksamheter som hanterar fetthaltiga livsmedel och finns i de allmänna
bestämmelserna för brukande av den allmänna vatten och avloppsanläggningen (ABVA).
Bestämmelserna antas av kommunfullmäktige.
Regler om tömningsfrekvens med mera finns i 18 § föreskrifter för avfallshantering.
Tömningen utförs av Norrköping Vatten och Avfall AB.
Nycklar och koder som behövs för att kunna genomföra tömningen ska, om inte annat
överenskommits, överlämnas till Norrköping Vatten och Avfall AB i god tid före första
tömningstillfället.
17
Figur 9: Bilden visar en fettavskiljare i genomskärning. Fettet stiger till ytan och slammet (matrester med
mera) sjunker till botten. Konstruktionen gör att hela anläggningen måste tömmas för att få med både
fettet och slammet. Om fettet står för länge i avskiljaren stelnar det, vilket försvårar tömningen. Det är
viktigt att fettavskiljaren töms regelbundet för att bibehålla avsedd funktion och att tömningen inte blir
för besvärlig för chauffören.
4.11.1 Slangdragning
Vid slamsugning av fettavskiljare får slangdragning inte ske genom utrymme där livsmedel
hanteras. Anslutningspunkten där slangen kopplas på bör placeras så att det finns möjlighet att
slamsuga även om verksamheten är stängd.
5. Avfallsutrymmen i flerbostadshus
Det är fastighetsägarens ansvar att anordna avfallsutrymmen för de boende och verksamheter.
Fastighetsägarens ansvar finns reglerat i 4 § i föreskrifter för avfallshantering. Regler om hur
avfallsutrymmen ska utformas finns i Boverkets byggregler.
5.1 Placering och tillgänglighet
Fastighetsägare bör alltid samråda med Norrköping Vatten och Avfall AB innan
avfallsutrymmen, eller andra anordningar för avfallshämtning, byggs eller iordningställs.
Avfallsutrymme och liknande kräver oftast bygglov. Bygg och miljökontoret ska därför
kontaktas innan avfallsutrymmen anordnas. Bygglov krävs normalt inte för uppställande av
sopskåp.
Det ska vara lätt för de boende att lämna sitt avfall. Därför bör avfallsutrymme och liknande
ligga så nära bostäderna som möjligt. I Boverkets byggregler står det att avståndet mellan
bostadsentrén och avfallsutrymmet inte bör överstiga 50 meter. Samtidigt bör det ligga i
utkanten av bostadsområdet så att hämtningsfordon inte behöver köras där människor vistas.
18
För att undvika otillåtna dragvägar (se avsnitt 4.1.2 och 4.1.3) ska behållare eller
avfallsutrymmen placeras så nära sopbilens hämtningsplats som möjligt. I renhållningstaxan
finns avgifter för dragväg. Dessa tas ut om sopkärlen står mer än fem meter från
hämtningsplatsen.
Avfallsutrymmen bör placeras i markplan. De kan ligga i eller i anslutning till befintlig
byggnad eller vara helt fristående. Vid val av placering är det även viktigt att beakta
brandskyddet (se avsnitt 5.3).
5.2 Storlek med mera
Avfallsutrymmets storlek är beroende av antalet hushåll eller verksamheter som ska nyttja
utrymmet, typ av insamlingsteknik och om det förekommer källsortering i fastigheten.
Utrymmet ska generellt vara dimensionerat för hämtning en gång i veckan (se 9-11 §§ i
föreskrifter för avfallshantering för krav på hämtningsintervall för olika fraktioner). För
detaljer om dimensionering och antal avfallsbehållare med mera, se avsnittet om
dimensionering under 4.1.5.
Storleken på rummet bestäms av storleken på och antalet kärl som behöver finnas där. För att
kärlen ska kunna hanteras ska den fria gången mellan olika kärl vara minst 1,5 meter och
avståndet mellan varje kärl minst 6 centimeter. Kärlen ska placeras så att draghandtaget kan
nås från gången.
Den fria rumshöjden ska vara minst 2,1 meter. För att minska slitage på utrymmet vid
flyttning av kärlen bör en avbärarlist placeras på väggen mellan 95 och 125 centimeter från
golvet.
Bilden visar ett exempel på hur en avbärarlist kan se ut. Golv ska vara halkfritt, men samtidigt lätt att
rengöra.
19
Figur 10: Bilden visar ett exempel på hur ett soprum kan vara utformat.
5.3 Brandskydd
Eftersom avfall är lättantändligt är det viktigt att tänka på brandskyddet. Om utrymmet ligger
i en huskropp ska avfallsutrymmet utformas som en egen brandcell med samma brandklass
20
som byggnaden i övrigt. Fristående sophus och liknande som ligger nära andra byggnader ska
ha skydd mot till exempel brandspridning.
Fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen ansvarar för brandsäkerheten. Räddningstjänsten
eller Svenska Brandskyddsföreningen (se www.svbf.se ) kan ge råd om brandskydd.
5.4 Dörrar och lås
Dörrar som ska användas vid hämtning av kärl och säck bör vara minst 1,2 meter breda
(karmdagbredd) och minst 2 meter höga (karmdaghöjd).
Samtliga dörrar fram till avfallsutrymmet ska ha uppställningsanordningar som är enkla att
använda. Antalet dörrpassager till avfallsutrymmet bör begränsas.
Släplist bör finnas på alla dörrar. Dörrarna bör också ha en skyddsplåt på insidan som skydd
mot nötning, slag och stötar.
Trösklar eller höjdskillnader får inte finnas i den dörröppning som ska användas av
hämtningspersonalen. I undantagsfall kan trösklar vara kvar om de förses med en ramp.
För att undvika att obehöriga har tillträde till avfallsutrymmet bör det hållas låst. Nyckeln får
inte passa till andra utrymmen i byggnaden. Kodlås får användas. Nycklar och koder ska
lämnas till Norrköping Vatten och Avfall AB. Dörr ska kunna öppnas inifrån utan nyckel.
Låsvredet bör ha ett skydd som förhindrar att låset skadas av slag eller påkörning.
5.5 Belysning
Det är viktigt med bra belysning med glödljus eller snabbtändande lysrör i och utanför
avfallsutrymmet, både för hämtningspersonalens skull och för dem som lämnar avfall. Det är
lämpligt att använda flera armaturer för att öka ljusspridningen och säkerheten om någon
lampa går sönder. Om rörelsevakt används måste lamporna tändas direkt när dörren öppnas
och hållas tända hela tiden som någon befinner sig i rummet. Ljusstyrkan bör vara minst 100
lux inne i rummet.
Strömbrytare bör placeras på cirka 130 centimeters höjd över golv för att undvika påkörning
när kärlen hanteras.
5.6 Hygien
Avfallsutrymmen ska utformas så att det finns goda möjligheter att hålla rent. Rengöring av
soprum och utrustning såsom sopkaruseller, kärl med mera ska ombesörjas av
fastighetsägaren så snart behov föreligger, dock minst två gånger per år.
Frostfria utrymmen bör ha golvbrunn och gärna ett tappställe för vatten.
Om avfallsutrymmet är skadedjurssäkert (inte större springor än 7 millimeter) behöver kärlen
inte ha lock. Det rekommenderas dock att lock alltid används för att minska lukt.
21
God ventilation ska finnas i alla avfallsutrymmen i enlighet med bygglagen.
5.7 Skyltning och information
Behållarna ska vara tydligt märkta med dekaler som anger vilken typ av avfall som ska läggas
i dem. Norrköping Vatten och Avfall AB ansvarar för att tillhandahålla dekaler till
kommunens kärl.
Skyltar och information om sortering kan även finnas på vägg, anslagstavla eller liknande.
Skyltning är fastighetsägarens ansvar och den ska vara tydlig både för den som lämnar avfall
och för den som hämtar det. Informationen ska vara lättförstålig för alla, även för personer
med annat modersmål än svenska.
Information om att avfallet ska vara väl emballerat bör finnas. Det ska även framgå vilka
påsar som får användas, till exempel om särskilda påsar ska användas för matavfall och var
dessa påsar i så fall finns att tillgå.
5.8 Utrymme för grovavfall och elavfall
Utrymme för grovavfall ska finnas i eller i anslutning till flerbostadshusfastigheter.
Grovavfall och kärl- och säckavfall bör förvaras i skilda utrymmen för att förhindra att
kärlhanteringen hindras eller störs av grovavfallet som normalt inte hämtas så ofta. Finns
inget särskilt utrymme för grovavfall ska fastighetsägaren kunna anvisa en lämplig plats där
grovavfall kan ställas inför hämtning (se även avsnitt 4.5 och 4.8).
Elavfall ska i möjligaste mån vara sorterat (ljuskällor och elektronik för sig) och förpackat
samt placerat så att hämtning underlättas. Lysrör, glödlampor och annat som kan gå sönder
bör ligga i kartonger. Sladdar bör vara fästa så att ingen snubblar på dem vid hämtningen.
5.9 Utrymme för farligt avfall
Hantering och förvaring av farligt avfall kräver särskild uppmärksamhet. Därför bör
Norrköping Vatten och Avfall AB kontaktas för utformning av utrymmet.
Förvaring bör ske i ett låsbart, brandsäkert, invallat plåtskåp. Olika utföranden finns på
marknaden. Om det inte finns något låsbart skåp måste avfallet förvaras i ett låst utrymme.
Barn ska inte ha möjlighet att komma åt det farliga avfallet. En särskilt utsedd person måste
vara ansvarig för nyckel till skåp eller utrymme. Fastighetsägaren/föreningen ska meddela
Norrköping Vatten och Avfall AB namnet på denna kontaktperson.
Om skåp saknas ska det finnas hyllor att ställa avfallet på. Endast hela och täta förpackningar
(helst i originalförpackning) med farligt avfall hämtas. Används annat än originalförpackning
ska innehållet anges på förpackningen.
För vissa typer av farligt avfall till exempel linolja, syror och baser som kan självantända är
det extra viktigt att emballagen är hela och väl tillslutna.
22
5.10 Sopnedkast
Sopnedkast är tillåtna under förutsättning att de avfallsutrymmen som sopnedkasten mynnar i
är godtagbara ur arbetsmiljösynpunkt. Vid nybyggnation rekommenderas inte sopnedkast på
grund av de begränsade möjligheterna att införa källsortering i fastigheten.
5.11 Hämtställe utomhus
En plats för avfallsbehållarna kan också ordnas utomhus. Det finns olika fabrikat av skåp
anpassade efter kärl, oftast med inkastluckor. Om skåp inte används bör hämtstället vara
inramat av staket eller liknande och vara skyddat från nederbörd med någon form av tak.
Fastighetsägaren eller föreningen ansvarar för att endast de som bor i området har tillträde till
behållarna.
Vid kärlplacering utomhus måste platsen hållas fri från växtlighet samt vara snö- och halkfri
på vintern. Bra belysning måste också finnas. Platsen bör inte ligga så nära bostadshus att den
stör de boende.
Kärl som står utomhus måste ha lock för att ge skydd mot skadedjur.
Det finns möjlighet att utrusta fristående kärl med enklare lås för att förhindra att obehöriga
använder kärlen. Innan låsanordning installeras måste samråd ske med Norrköping Vatten och
Avfall AB.
För att förhindra spridning av brand ska fristående avfallsbehållare placeras minst fem meter
från fasad med fönster eller brännbart material. De får inte heller placeras över brandpost,
vattenavstängning eller liknande.
6. Avfallshämtning från småhus
6.1 Allmänt
Sopkärl ska placeras så nära körbar väg som möjligt. En så kallad dragvägsavgift tas ut om
kärlet står mer än fem meter från sopbilens uppställningsplats. Lås och öppningsanordningar
på eventuella grindar ska vara lätthanterliga. Om vägen inte är farbar och hämtning därav inte
kan ske i nära anslutning till fastigheten ska kärlet placeras vid närmaste farbara väg eller
annan överenskommen plats.
6.2 Gemensamt hämtställe
Områden med tät småhusbebyggelse och vägbredd under 3,5 meter medför en dålig
arbetsmiljö för sophämtaren och en ökad risk för olyckor. Ofta saknas också vändmöjligheter
i sådana områden. Enskild hämtning bör därför ersättas med gemensam hämtning i anslutning
till farbar väg eller parkeringsplatser. Om de boende inte själva tar initiativ till en sådan
förändring, eller motsätter sig ett sådant förslag från Norrköping Vatten och Avfall AB, kan
entreprenören eller Arbetsmiljöverket stoppa hämtningen i ett område.
23
Ett alternativ i avvaktan på att ett gemensamt hämtställe med gemensamma behållare
anordnas är att de boende rullar ut sina kärl till någon lämplig plats där de kan tömmas.
Gemensamma hämtställen i småhusbebyggelse bör utformas på liknade sätt som
avfallsutrymmen för flerbostadshus. Om hämtstället uppfyller Norrköping Vatten och Avfalls
kriterier för gemensamma hämtställen, enligt antagna riktlinjer för tillämpning av
renhållningstaxan, medges rabatt på renhållningsavgiften.
6.3 Särskilt om öhämtning
Hushållsavfall från öar hämtas med en öppen båt. Varje fastighet har kärl som förses med
säck efter abonnemang. Entreprenören byter säck i kärlen och tar sedan med de fyllda
säckarna på båten. Kärl bör vara placerade på eller intill bryggan vid hämtningstillfället.
Latrinbehållare ska vara placerade på bryggan vid hämtningstillfället.
Vid hämtning av avfall med båt behöver båten kunna förtöjas. Den båt som används vintertid
är 8 meter lång och går 1 meter djupt (sommarbåten är något mindre). Vid lossning av avfallet
i land är det viktigt att beakta nivåskillnader för att undvika tunga lyft. Helst ska lyftanordning
till exempel en kran finnas. Avfallet ska förvaras i lämpligt utrymme i väntan på transport till
behandling. Utrymmet ska vara placerat så att hämtningsfordonen lätt kan komma intill.
Grovavfall, farligt avfall och elavfall från öar bör lämnas på någon av returpunkterna.
För dragväg på öar gäller samma regler som i land (se avsnitt 4.1.3).
7. Rutiner vid bristfällig arbetsmiljö
7.1 Entreprenörens roll
Om entreprenören upptäcker brister i arbetsmiljön som fastighetsägaren råder över ska
fastighetsägaren kontaktas av Norrköping Vatten och Avfall AB och informeras om
situationen. Entreprenören är skyldig att föreslå vilka åtgärder som är lämpliga att genomföra
för att förbättra arbetsmiljön.
Om fastighetsägaren inte rättar sig efter de krav som ställs och om förhållandena är allvarliga
kan entreprenörens skyddsombud stoppa hämtningen, så kallat skyddsstopp.
Arbetsmiljöverket kan då kallas in för att bedöma om arbetet ska återupptas eller inte.
7.2 Arbetsmiljöverkets roll
Arbetsmiljöverket kan också på eget initiativ, på begäran av entreprenörens skyddsombud,
eller efter önskemål från någon annan, inspektera förhållandena och meddela förelägganden
eller förbud. Vid sådana situationer blir oftast kommunen direkt berörd. Arbetsmiljöverket bör
kontaktas för bedömning av arbetsmiljöfrågor av mer generell karaktär. De kan också hjälpa
skyddsombudet i specifika bedömningar.
24
7.3 Kommunens roll
Kommunen har ett ansvar att se till att förutsättningarna för entreprenören och dennes
personal blir så gynnsamma som möjligt. I en upphandling kan kommunen ställa långtgående
arbetsmiljökrav, som möjliggör för entreprenören att säkerställa en god arbetsmiljö. Det kan
till exempel vara:
•
•
•
•
Lyft- och transporthjälpmedel samt personlig skyddsutrustning ska användas.
Vid kärlhämtning ska endast ett kärl i taget skjutas/dras.
Entreprenören ska försäkra sig om att personalen tar tillräckligt långa raster under
arbetsdagen.
Arbetstiden ska nyttjas fullt ut för att minska stress, risken för olyckor och skador samt
för att höja servicegraden och kvaliteten på arbetet.
Kommunen ansvarar för regler för avfallshämtning genom avfallsföreskrifterna, som fastställs
av kommunfullmäktige. De reglerar bland annat fastighetsägarens ansvar, vilken utrustning
som får användas, transportvägar samt hur utrymmen ska utformas. Norrköping Vatten och
Avfall AB kan med stöd av lagstiftning ålägga en fastighetsägare att vidta åtgärder för att
förbättra hämtningen.
Kommunen kan också genom informationsinsatser till fastighetsägare verka för en förbättring
av arbetsmiljön.
7.4 Ärendegången
Entreprenören kan inkomma med krav om förändring i arbetsförhållandena. Norrköping
Vatten och Avfall AB börjar med att göra en bedömning av situationen. Därefter kontaktas
fastighetsägaren av Norrköping Vatten och Avfall AB via ett skriftligt meddelande med
information om vilka åtgärder som behöver vidtas. Om detta inte får avsedd effekt görs en
bedömning av hämtstället av hämtningspersonalens skyddsombud. Bedömningen innefattar
även en tidsplan för genomförande av åtgärderna. Fastighetsägaren får bedömningen via
Norrköping Vatten och Avfall AB. Om åtgärder inte genomförs stoppas hämtningen av
skyddsombudet. Hämtningen kan dock utföras från annan av skyddsombudet godkänd plats.
25
Bilaga 1
Lagar och förordningar med mera som berör avfallshanteringen
Miljöbalken (1998:808)
Avfallsförordningen (2011:927)
Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899)
Förordning om deponering av avfall (2001:512)
Förordning om producentansvar för batterier (2008:834)
Förordning om producentansvar för returpapper (1994:1205)
Förordning om producentansvar för förpackningar (2006:1273)
Förordning om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (2005:209)
Förordning om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer (2000:208 och
2005:210)
Förordning om producentansvar för bilar (2007:185)
Förordning om producentansvar för däck (1994:1236)
Förordning om retursystem för plastflaskor och metallburkar (2005:220)
Förordning om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (2007:846)
Lag om skatt på avfall (1999:673)
Förordning om skatt på avfall (1999:1218)
Lag om skatt på energi (1994:1776)
Förordning om förbränning av avfall (2013:253)
Plan- och bygglag (2010:900)
Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd, flera olika)
Lag om transport av farligt gods (2006:263)
Förordning om transport av farligt gods (2006:311)
Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan och
länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6)
Bilaga 1
Naturvårdsverkets föreskrifter om yrkesmässig förbehandling av avfall som utgörs av
elektriska eller elektroniska produkter (NFS 2005:10)
Naturvårdsverkets föreskrifter om transport av avfall (NFS 2005:3)
Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av
avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10)
Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och
organiskt avfall (NFS 2004:4)
Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om yrkesmässig förbehandling av avfall som
utgörs av elektriska eller elektroniska produkter (NFS 2001:8)
Statens naturvårdsverks föreskrifter om uppföljning av angiven insamlingsnivå med mera för
returpapper SNFS (1996:15)
Naturvårdsverkets allmänna råd till avfallsförordningen avseende farligt avfall (NFS 2004:14)
Naturvårdsverkets allmänna råd till 3-33 §§ förordningen (2001:512) om deponering av avfall
(NFS 2004:5)
Naturvårdsverkets allmänna råd till 38-42 §§ förordningen (2001:512) om deponering av
avfall (NFS 2002:17)
Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och
organiskt avfall (NFS 2004:4)
Naturvårdsverkets allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken (1998:808) om metoder för
yrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall (NFS 2003:15)
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälsooch sjukvården (SOSFS 2005:26)
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning
med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida
smittsamma sjukdomar till djur.
Arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, särskilt
Belastningsergonomi (AFS 2012:2), ska följas av alla som hanterar avfall yrkesmässigt.
Bilaga 2
Ansvarsfördelning
Vem
Ansvarar för
Avfallslämnare
(enskilda personer,
hushåll, verksamhetsutövare)
Fastighetsägare
Viktiga lagar m.m.
Allmän skyldighet att följa
lagar och bestämmelser.
Miljöbalken m.fl.
Avfallsföreskrifter.
Sortera avfall.
Lämna avfall på anvisad plats.
Allmän skyldighet att följa
lagar och bestämmelser.
Information från
fastighetsägare, kommunen
och producenterna.
Miljöbalken m.fl.
Avfallsföreskrifter
Anordna hämtställe på egen
fastighet.
Information från kommunen
och producenterna.
Sköta hämtningsväg,
utrymmen, installationer och
egen utrustning.
Arbetsmiljölagen.
Beställa hämtning av
hushållsavfall (beställning görs
hos Norrköping Vatten och
Avfall AB).
Förordningar om
producentansvar för
returpapper och
förpackningar.
Ge entreprenören tillträde.
Rengöra kärl.
Informera boende.
Dela ut matavfallspåsar till de
boende.
Meddela ändring av ägare och
hantering till Norrköping
Vatten och Avfall AB.
Meddela utebliven hämtning
m.m. till Norrköping Vatten
och Avfall AB.
Betala avfallsavgift till
kommunen Norrköping Vatten
och Avfall AB
Beställa hämtning av
returpapper och förpackningar
av valfri entreprenör.
Avfallstaxa.
Bilaga 2
Vem
Ansvarar för
Viktiga lagar m.m.
Entreprenörer
anlitade av
kommunen
Allmän skyldighet att följa lagar,
bestämmelser och avtal.
Miljöbalken m.fl.
Arbetsmiljölagen.
Hämta avfall på plats som
fastighetsägare eller Norrköping
Vatten och Avfall AB bestämt.
Entreprenadavtal.
Avfallsföreskrifter.
Rapportera avvikelser och brister
i hämtningen till Norrköping
Vatten och Avfall AB.
Rapportera brister i hämtningsväg
och utrymme till Norrköping
Vatten och Avfall AB.
Besluta om avfallsplan,
Miljöbalken m.fl.
Kommunen
avfallsföreskrifter och
Kommunfullmäktige
avfallstaxa.
Allmän skyldighet att följa lagar, Miljöbalken m.fl.
Kommunen
Norrköping Vatten och bestämmelser och avtal.
Avfall AB
Arbetsmiljölagen.
(verksamhetsansvarig) Ansvara för att allt hushållsavfall
Entreprenadavtal.
samlas in och omhändertas (dvs.
skyldighet att hämta allt
hushållsavfall).
Avfallsföreskrifter.
Informera hushåll, fastighetsägare Lagen om offentlig
upphandling.
och verksamheter.
Fakturera avgifter.
Kommunen
Byggnads- och
miljöskyddsnämnden
(tillsynsansvarig)
Handla upp insamling och
behandling av avfall.
Tillsyn över all avfallshantering i
kommunen.
Miljöbalken m.fl.
Avfallsföreskrifterna.
Meddela förelägganden eller
förbud för viss verksamhet.
Plan- och bygglagen.
Medge dispenser från
avfallsföreskrifterna.
Kommunen
Stadsplaneringsnämnden
(planeringsanvarig)
Bevilja bygglov för
avfallsutrymmen m.m.
Ansvara för övergripande
planering och detaljplaner vilket
kan beröra möjligheten att
etablera hämtställen.
Plan- och bygglagen.
Översiktsplan.
Detaljplaner.
Bilaga 2
Avfallsplan.
Vem
Ansvarar för
Kommunen
(som fastighetsägare
eller väghållare)
Producenterna
Samma som övriga
fastighetsägare.
Länsstyrelsen
Tillsyn över all avfallshantering i
länet.
Central myndighet för bl.a.
Miljöbalken m.fl.
avfallsfrågor (utfärdar föreskrifter
och allmänna råd).
Föreskrifter.
Naturvårdsverket
Arbetsmiljöverket
Insamling och återvinning av
returpapper och förpackningar
(anordnar återvinningsstationer).
Viktiga lagar m.m.
Förordningar om
producentansvar för
returpapper och
förpackningar.
Allmänna råd.
Central myndighet för arbetsmiljö Arbetsmiljölagen.
(utövar tillsyn, utfärdar
Föreskrifter om
föreskrifter och allmänna råd).
arbetsmiljö.