Transcript rskl - intervju helge artell juni 2012

Två finska föreningar och förskola på finska – resultat av nya minoritetslagen i Sigtuna kommun. -­‐ Det var som att dra korken ur flaskan, d et vällde fram en törst efter d et finska, säger Helge Artell om s in start som projektledare för d et finska förvaltningsområdet i Sigtuna kommun. Det blev mycket jobb på kort tid: en projektplan för ett år, kartläggning a v kunskaper och b ehov, skapa former för information och samråd med kommuninvånarna. Från dag ett gällde också att jobba internt, informera och s ynliggöra minoritetsfrågan som var h elt n y för d e olika förvaltningarna. En utmaning var att länka över från projektstadiet och s kapa rutiner i d en ordinarie verksamheten. Vissa saker föll på plats d irekt, med annat har d et gått lite trögare. – Det tar ett tag innan åtagandet sätter s ig, d et gäller överallt, men Sigtuna kommun är på rätt spår. Mycket har utvecklats s edan dess. Läget och kunskapen är en annan idag, säger Artell. Han s er sin roll som att stötta och hjälpa, och har känt sig väl mottagen sedan han klev in. Artell har jobbat fram föreningarna Märsta finska p ensionärer ,och Sigtuna finska förening som samlar många unga vuxna. Att få i gång föreningarna var till en d el den n ya minoritetslagens förtjänst, men många hade redan en vana att umgås informellt t ex inom församlingen. Nyckeln till framgång ser Artell i kontakten med a ktiva kommuninvånare. Det gäller att samverka, inte s itta på sin kammare. Ta reda på önskemålen och vilka som b ehövs i ett samråd vid olika tillfällen och i olika sammanhang. S verigefinnarna är nämligen ingen homogen grupp: där finns d els 40-­‐
talisterna som nu är p ensionärer, d els den andra generationen som h elt naturligt har två språk och två kulturer, plus d en tredje generationen som kanske behöver erövra språket på nytt. Själv är Artell född i Västerås av finska föräldrar som flyttade till Sverige i början a v 70-­‐talet. Mamma kommer från Orimattila och pappa från Myllykoski. Alla somrar tillbringas fortfarande på stugan i Finland. Både Märsta p ensionärer och Sigtuna finska förening ä r med i d et lagstadgade samrådet i kommunen, som Artell håller i. Samråd hålls varje månad, d et är nämligen viktigt för Artell att alla är med och bollar a ktuella frågor h ela tiden. En annan form a v samverkan är Finska V eckan. Den första ifjol i samband med F inlands självständighetsdag blev en succé, och nu är p laneringen för årets vecka redan i full gång. Artell upprepar under intervjun flera gånger a tt d et är viktigt med mycket kontakt med både finnar och s venskar, att information ges på både finska och s venska, och han p oängterar att också många s verigefinnar h elst läser på s venska. När d et gäller b ehovet a v finsk förskola inbjöd kommunen till intresseanmälan och d ialogmöte, och till h östen öppnar d en första finska förskoleavdelningen i S igtuna kommun vid Aspbackens förskola i Märsta. På d et stora h ela s er Artell s itt arbetsfält som lättarbetat. -­‐ Finnarna i Sigtuna är jätteaktiva, d e bidrar med massor och det är som d et s ka. En del frågar med en känsla av s kepsis: är d et på riktigt? när d e får h öra vad minoritetslagen innebär. De har inte varit vana vid att bli tillfrågade. Andra tar till s ig frågan d irekt. Man har längtat efter finskan, också b land de unga, d et visar a ktiviteten i d en finska föreningen. Samma längtan har Artell själv känt. Han har h ela livet tänkt: jag måste läsa mera, jag måste använda min finska. I skolan hade Artell h emspråk och talade finska h emma med föräldrar och s yskon. Däremot var kompisumgänget under uppväxten på s venska. Nu talar han finska varje dag, och känner ingen tröskel när d et gäller eventuella brister i språket: -­‐ Jag bara babblar på! Att svenskar och finnar har en gemensam h istoria är enligt Artell en insikt som många b ehöver komma till, och han talar varmt för kulturutbyte över s pråkgränserna. Musik och dans kräver inga förkunskaper, och de visningar a v finsk film som nu turnerar runt om i S verige ser han som en helt n y bransch i d en gemensamma kulturen. -­‐ Samarbetsmöjligheterna är hur många som h elst, d et är bara att utveckla en apparat för d et. Vi är alla människor, varför inte göra det bästa av d et?