Transcript Kort om Kustbevakningen 2013

2013
KORT OM
KUSTBEVAKNINGEN
KUSTSTATION
Dygnet runt
FLYGKUSTSTATION
GRÄNS FÖR EKONOMISK ZON
TERRITORIALVATTENGRÄNS
ÅRET OM
Luleå
Längs hela Sveriges kust räddar, hjälper och övervakar
Kustbevakningen – dygnet runt, året om.
Umeå
Örnsköldsvik
Sjötrafiken har ökat markant de senaste 20 åren. Särskilt den tunga fartygstrafiken. Vid vilken given tidpunkt som helst på dygnet befinner sig
runt 2 000 fartyg i Östersjön. Det medför en ökad risk för olyckor som
grundstötningar och kollisioner som kan få allvarliga konsekvenser för
havsmiljön och de boende i skärgården.
Härnösand
Hudiksvall
Gävle
Kustbevakningen har till uppgift att bedriva sjöövervakning och utföra
räddningstjänst till sjöss. Vi skyddar Bottniska viken, Östersjön, Västerhavet och insjöarna Mälaren och Vänern med hjälp av flygplan, fartyg,
mindre båtar och från land.
Kustbevakningen har två regionledningar som är bemannade dygnet runt
och ligger i Stockholm och Göteborg. Kustbevakningsflygets ledning
är lokaliserad till Skavsta. Samverkanskontor finns i Härnösand och
Karlskrona, och huvudkontoret i Karlskrona.
Furusund
Vaxholm
Djurö
Södertälje
Skavsta
Oxelösund
Strömstad
Lysekil
Skärhamn
Göteborg
Vänersborg
Falkenberg
Gryt
Västervik
Oskarshamn
Karlskrona
Helsingborg
Höllviken
Simrishamn
Slite
VÅR VISION:
KUSTBEVAKNING
i världsklass
Svensk kustbevakning ska utvecklas till en maritim
verksamhet i värdsklass som inger förtroende, nationellt
såväl som internationellt.
Kustbevakningen är den naturliga samverkansparten till
sjöss som skapar trygghet.
Helhetssyn
VÅR VÄRDEGRUND:
Välvilja
Engagemang
Alla medarbetare i Kustbevakningen utgör tillsammans
en helhet och arbetar för samhällets bästa och för att nå
verksamhetsmålen.
Medarbetarna griper sig an sina uppgifter med en
professionell inställning, uthållighet och engagemang.
VÅR VERKSAMHETSIDÉ:
VI VÄRNAR
liv, miljö och säkerhet till sjöss
Kustbevakningen värnar liv, miljö och säkerhet till sjöss
genom att kombinera räddningstjänst, sjöövervakning
och sjöinformation.
Kustbevakningen har huvudansvaret i Sverige för miljöräddningstjänst
till sjöss. Vi förebygger miljöbrott till sjöss genom miljöövervakning.
och arbetar för en hållbar miljö. Vi bedriver tillsyn och kontroll av
fisket längs hela Sveriges kust och ansvarar för gränskontroll till
sjöss. Dessutom arbetar vi för att öka människors trygghet genom
sjötrafikövervakning och har ständig beredskap för sjöräddning.
Kustbevakningen har rätt att inleda förundersökning i ärenden som
handlar om vattenföroreningar från fartyg och i samband med ratt- och
sjöfylleribrott. I uppgifterna ingår bland annat att hålla förhör, gripa
personer och göra husrannsakan ombord på fartyg vid misstanke om brott.
Kustbevakningen är en utpräglad
samverkansmyndighet. Vi är en samordnande maritim
resurs för staten där vi använder de fartyg, den materiel
och den expertis som vårt räddningstjänstuppdrag
kräver till att även utföra uppgifter åt och i samverkan
med andra myndigheter och organisationer:
•
Vi utför fiskerikontroller i nära samarbete med Havs- och
vattenmyndigheten.
•
Vi samarbetar med Polisen för att förhindra lagbrott, inte minst avseende gränskontroll, sjötrafikövervakning, naturskydd och miljö.
•
Vi deltar i sjöräddning för att rädda människoliv, begränsa personskador, öka sjösäkerheten och minska konsekvenserna för
egendom och miljö.
•
Vi utför gränskontroll av sjöfarten i samverkan med Polisen och
Tullverket.
•
Vi samordnar de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation, och utför i den dagliga verksamheten sjöövervakning för
många myndigheter, som till exempel Polisen och Tullverket.
STYRNING
och ekonomi
De övergripande målen för Kustbevakningens
verksamhet, uppgifter och finansiering beslutas av
riskdagen och regeringen.
Kustbevakningen är en civil statlig myndighet som leds av en generaldirektör. I Förordning (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen
regleras myndighetens uppgifter, befogenheter och ledning. Varje år
fattar sedan regeringen beslut om vilken verksamhet Kustbevakningen
ska bedriva kommande år och beslutet finns nedskrivet i det så kallade
regleringsbrevet. Där anges Kustbevakningens mål, finansiering och
uppföljning av verksamheten. Utifrån det som står regleringsbrevet
planerar myndigheten sin verksamhet.
2013 tilldelades Kustbevakningen ett anslag på 1 149 miljoner kronor.
Kostnaderna fördelades enligt följande:
•
Personal utgjorde nästan 50 procent av de totala kostnaderna.
•
Drift och underhåll av våra enheter (fartyg, flyg, skotrar etcetera)
motsvarade 25 procent av de totala kostnaderna.
•
Lokalkostnader utgjorde cirka fem procent av de totala kostnaderna.
•
Resterande 20 procent är kostnader för avskrivningar, nedskrivningar och finansiella kostnader.
2013
UNDER
• genomförde Kustbevakningen 43 miljöskyddsoperationer
• genomförde Kustbevakningen 199 sjöräddningsinsatser
• genomfördes sammanlagt 361 inspektioner till sjöss på yrkesfisket
• deltog Kustbevakningen i åtta större internationella övningar inom
miljöräddning, sjöräddning och nödbogsering samt i ett flertal
nationella övningar
ANTAL MILJÖSKYDDSOPERATIONER OCH
SJÖRÄDDNINGSINSATSER
2011
2012
2013
Miljöskyddsoperationer 4250 43
Sjöräddningsinsatser 227166 199
Hållbar
HAVSMILJÖ
Kustbevakningen ansvarar för miljöräddning
till sjöss. Vi har ständig beredskap med
specialutrustade miljöskyddsfartyg. Skadorna
vid utsläpp av olja och andra farliga ämnen ska
minimeras och naturen skyddas så långt det är
möjligt.
För att förebygga miljöbrott till sjöss bedriver Kustbevakningen
miljöövervakning med hjälp av fartyg, flygplan, satelliter och andra
tekniska hjälpmedel. Kustbevakningen deltar också i särskilda
miljöövervakningspådrag, nationellt såväl som internationellt.
Kustbevakningen ska med nationella resurser kunna bekämpa
oljeutsläpp på upp till 10 000 ton. För att förhindra att olja kommer ut i vattnet vid en fartygsolycka ska Kustbevakningen också
öka förmågan till nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning till sjöss.
Kustbevakningsflyget kan snabbt skapa överblick över stora
havsytor vilket ökar möjligheterna att tidigt kunna upptäcka
kemikalieutsläpp och oljeutsläpp. Då kan rätt åtgärder sättas in
så snabbt som möjligt och utsläppet kan bekämpas innan det når
land. Därmed blir saneringsarbetet enklare och risken för skador
på miljön minskar.
Foto: Anders Wimmer
KONSTATERADE
OLJEUTSLÄPP 2013
MILJÖRÄDDNING
Utsläppen från fartygstrafiken har minskat under 2013 jämfört med 2012.
Utvecklingen följer de senaste årens trend, med undantag för 2011 då en
viss ökning skedde. Det har under 2013 inte förekommit någon större
händelse med omfattande utsläpp liknande de stora utsläppen 2011 i
Bohusläns skärgård och utanför Söderhamn.
Den sammanlagda volymen utsläppt olja under 2013 uppskattas till cirka
14, 4 kubikmeter (14 400 liter). De flesta utsläppen har skett kustnära i
de stora fartygsstråken.
Antalet utfärdade vattenföroreningsavgifter har minskat och är lågt i
förhållande till antalet konstaterade utsläpp. Liksom tidigare år är de
flesta utsläppen små och i många fall är det svårt att binda utsläppen
till en bestämd källa.
VATTENFÖRORENINGAR
20112012 2013
Antal anmälda utsläpp
382
317
266
Antal konstaterade utsläpp
264
254
207
Antal inledda förundersökningar
126
120
94
7
Antal domar/strafförelägganden
2
9
Antal vattenföroreningsavgifter
13
14
5
Vattenföroreningsavgifter i SEK
766 700
755 900
353 849
Utsläppen i hamnar och kustnära är dock fortfarande för många och utgör
en lokal belastning på vattenmiljön. För att ytterligare minska illegala
utsläpp till sjöss är fortlöpande och omfattande övervakning nödvändig.
Kustbevakningen har under 2013 tillsammans med Åklagarmyndigheten
(Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål) och Transportstyrelsen tittat
närmare på utsläpp av andra skadliga ämnen än olja. Målet är att nå en
ökad effektivitet genom hela rättsprocessen genom att skapa enhetliga
och tydliga metoder för rapportering och utredning, samt se över regelverket för området.
1,5
miljoner cigaretter
beslagtogs vid
ett ingripande på
Gotland den 21
augusti 2013.
10 000 1 138
ton olja ska Kustbevakningen
med nationella resurser
kunna bekämpa till sjöss
enligt regleringsbrevet.
14,4
kubikmeter (14 400 liter) olja
uppskattas ha släppts ut
under förra året, de flesta
utsläppen har skett kustnära
i de stora fartygsstråken.
farligt godskontroller
har utförts av
Kustbevakningen
under 2013.
43
25
Oljeskyddsoperationer genomförde
Kustbevakningen under 2013.
nyrekryterade aspiranter
började Kustbevakningens
grundutbildning under
2013.
1 149 3
miljoner kronor är
Kustbevakningens
anslag 2013.
0,2
promille är gränsen
för sjöfylleri gällande
fartyg som antingen kan
framföras i 15 knop eller
har ett skrov som är minst
10 meter.
25
procent av antalet
anställda inom
myndigheten är
kvinnor.
havsövervakningsplan
av typen DASH-8
Q-300 utgår från
Kustbevakningens
station i Skavsta.
GRUNDSTÖTNING STENA ALLEGRA
Stormen Simone drar in över Sverige på måndagskvällen den 28 oktober och Stena Allegra, ett 189 meter långt rorofartyg driver på grund i
Karlskrona skärgård. KBV 290 och KBV 202 finns snabbt på plats vid
haveristen. Ombord på färjan finns cirka 500 000 liter av olika typer av
olja. Kustbevakningens dykare inspekterar fartygets skrov och bedömer
att det är möjligt att dra loss det utan risk för att olja kommer ut i vattnet.
BESLAG AV CIGARETTER
Vid femtiden på morgonen den 21 augusti 2013 får Kustbevakningen
i Slite ett samtal från ledningscentralen i Stockholm om att det är dags
att stiga upp och bege sig ut till havs. En fritidsbåt som misstänks föra
med sig ett stort antal cigaretter ombord har kommit in på svenskt vatten.
Destinationen är okänd.
Urval av
INSATSER 2013
Kustbevakningens personal bordar fritidsbåten och finner snabbt att båten
är fylld med kartonger som innehåller en och en halv miljon cigaretter.
De två männen ombord grips och förs till Fårösund. Båda männen döms
senare till fängelsestraff.
NÖDBOGSERING UTANFÖR ÖLAND
Tidigt på förmiddagen den 5 dec 2013 går larmet om att två besättningsmän trillat överbord från ett fartyg söder om Ystad.
Vid tretiden på julaftonsmorgon får fartyget Rebecca Rousing maskinhaveri och ligger och driver 30 nautiska mil sydost om Öland. Fartyget,
en 82 meter lång torrlastare, är på väg till Gotland. Ombord finns fem
personer. KBV 002 som befinner sig vid Ölands norra udde beger sig
mot positionen.
Väderförhållandena är svåra, med vindar på upp till 20 m/s. Kustbevakningen deltar i sökandet med KBV 003 och KBV 202, samt Kustbevakningsflyget KBV 502. Trots en stor räddningsinsats återfinns tyvärr inte
besättningsmännen.
Det är ett mycket tättrafikerat område och det blåser ca 15-20 m/s sydliga
vindar. KBV 002 kopplar och gör klart för nödbogsering till en skyddad
plats. KBV 002:s ribbåt skjutsar ut fartygsägarens reparatörer. På juldagen
får de igång maskinerna och fartyget kan fortsätta sin färd.
SÖKINSATS EFTER TVÅ FÖRSVUNNA
FISKERIÖVERVAKNING
Kustbevakningen arbetar för ett hållbart framtida fiske och vattenbruk,
och ser till att de regler som gäller för såväl yrkes- som fritidsfiske följs. Vi
kontrollerar att mängden fisk som tas upp inte överskrider tillåten mängd,
att fisket bedrivs med rätt redskap och att uppgifterna i loggböckerna
stämmer överens med fångsten.
Fiskeriövervakning och kontroll sker genom riktade insatser som föregås
av en riskanalys för att öka träffsäkerheten i verksamheten. Vid misstanke
om brott lämnas ärendet vidare till Polisen för utredning.
För att skydda torsken i Nordsjön, Västerhavet och Östersjön deltar
Kustbevakningen regelbundet i EU-gemensamma fiskerikontroller, så
kallade Joint Deployment Plans.
Antalet brottsanmälningar inom fiske har minskat kraftigt. Sedan 2010
har rapporterade fiskebrott mer än halverats och minskat med 28 procent
sedan 2012. En orsak bedöms vara att laglydnaden inom fritidsfisket, som
står för merparten av brottsanmälningarna, ökat. Även inom yrkesfisket
är antalet rapporterade fiskebrott lågt.
FISKERIÖVERVAKNING
201120122013
Antal inspektioner till sjöss
309
370
361
Antal genomförda JDP:er
15
15
11
Antal kontrollåtgärder
Fördelning av kontrollåtgärder fritids
och yrkesfiske (%)
Antal misstänkta brott som rapporterats
till Polisen
10 581 11 904 11 098
57-43 63-37 63-37
235299215
Ökad säkerhet
TILL SJÖSS
Kustbevakningen arbetar ständigt för ökad säkerhet
till sjöss. Vår verksamhet ska skydda människor
mot olyckor och förhindra eller begränsa skador på
egendom och miljö. Antalet olyckor ska minska och det
ska vara tryggt och säkert att vara till sjöss.
SJÖTRAFIKÖVERVAKNING
SJÖSÄKERHETSTILLSYN
Det gör vi bland annat genom att se till att sjötrafikbestämmelser följs
och genom att motverka sjöfylleri och vårdslöshet i sjötrafik.
Kustbevakningens närvaro i hamnar bedöms ha en starkt förebyggande
verkan. Vi har ansvar för tillsyn och kontroller av lastsäkring och transport av farligt gods till och från hamnområden. Befogenheterna gör att
Kustbevakningen kan stoppa fordon och lastbärare för kontroll, meddela föreläggande eller förbud och hindra fortsatt transport. Merparten
av lastsäkrings- och farligt gods-kontrollerna genomförs i hamnar med
färjetrafik. I samband med detta brukar myndigheten också genomföra
rattfyllerikontroller.
Under sommarmånaderna skärper Kustbevakningen övervakningen längs
kusterna och i skärgården. Insatserna riktas främst mot sjö- och rattfylleri,
fartöverträdelser, vårdslöshet i sjötrafik och lanternebrott.
Sommaren 2013 bjöd på mycket sol och det innebar att fritidsbåttrafiken
ökade. Med det ökade också antalet fartkontrollåtgärder. Däremot fortsätter antalet personer som misstänks för sjöfylleri att minska. Lagändringen
som infördes 2010 – med en nedre promillegräns på 0,2 för sjöfylleri gällande fartyg som antingen kan framföras i 15 knop eller har ett skrov som
är minst 10 meter – bedöms ha haft en positiv effekt. Fritidsbåttrafiken
avtar ofta efter klockan 20 och personer som besöker skärgårdskrogar
har i allt högre grad en nykter båtförare med sig.
Ett par positiva trender har noterats inom kontrollen av farligt gods de
senaste åren: Regelefterlevnaden har ökat från 63 till 77 procent de tre
senaste åren och antalet allvarliga brister vid transport av farligt gods
har minskat från 20 till 14 procent under samma period.
Samma positiva trend kan konstaterats när det gäller lastsäkring.
ANTAL KONTROLLÅTGÄRDER PER VERKSAMHET
20112012 2013
Gränskontroll
6 543 6 672
6 413
Tullkontroll
2 037 2 676
3 963
Sjötrafikövervakning, inkl. sjöfyllerikontroll
8 316 6 631 6 206
Övervakning rattfylleri
Miljöövervakning
21 659 19 370 14 084
1 402 1 527
1 916
Sjösäkerhetstillsyn
12 882 12 229 14 263
Fiskerikontroll
10 581 11 904 11 098
Övrig sjöövervakning*
Summa
268
208
105
63 688 61 217 58 048
* Bland annat lagskyddade vrak och att dykning sker på tillåten plats.
UTFALL I PROCENT*
Gränskontroll
Tullkontroll
Sjötrafikövervakning, inkl. sjöfyllerikontroll
Övervakning rattfylleri
20112012 2013
1,50,9 0,8
3,13,7 3,8
31,3
38,4
33,2
0,4
1,0
0,3
Miljöövervakning
34,225,7 18,9
Sjösäkerhetstillsyn
11,89,0 9,6
Fiskerikontroll
Övrig sjöövervakning
7,79,8 8,0
24,3
14,4
18,1
* Med utfall i tabellen menas vid hur många procent av de genomförda kontrollerna Kustbevakningen har upptäckt avvikelse från regelverket.
Kompetens &
KAPACITET
Förmågan till snabba och effektiva insatser är av
avgörande betydelse för Kustbevakningen.
ANTAL FARTYG, FLYG OCH FORDON
För att kunna möta upp regeringens krav på en förmåga att bekämpa
oljeutsläpp på upp till 10 000 ton har Kustbevakningens flotta, genom
regeringsbeslut, under senare år förnyats med ett flertal kombinationsfartyg som ersatt äldre fartyg.
2012-12-312013-12-31
8
7
Övervakningsfartyg 20
19
Kustbevakningen har ständigt minst fyra miljöskyddsfartyg och ett antal
övervakningsfartyg till sjöss. Utöver det finns i regel två fartyg av serien
KBV 001 patrullerande i områden med mycket hög risk.
Kombinationsfartyg 8
10
Svävare 5
5
Flygplan 3
3
Kustbevakningen har också tre flygplan av typen DASH-8 Q-300 som
är funktionella redskap i arbetet för en bättre havsmiljö. De tre planen
tillhör världens mest effektiva övervakningsflygplan som har avgörande
betydelse för möjligheten till tidig upptäckt av utsläpp och till effektiv
ledning av räddningsinsatser till sjöss.
Pråmar 1
1
Strandbekämpare* 12
12
Båtar 99
98
Vattenskotrar 15
15
Snöskotrar 10
10
Sjösläp 27
27
123
113
74
77
Kustbevakningsflyget genomför i princip dagliga övervakningsflygningar
i syfte att upptäcka utsläpp tidigt och därmed kunna bekämpa utsläppen
snabbt, innan de når land.
Miljöskyddsfartyg Motorfordon Släpfordon *Arbetsbåtar som är specialbyggda för strandnära oljebekämpning.
Nationellt &
internationellt
SAMARBETE
Havet är allas gemensamma angelägenhet. Tillsammans
med myndigheter och organisationer utvecklar vi
gränsskydd, brottsbekämpning och miljöskydd.
SJÖÖVERVAKNINGSUPPDRAGET
För att öka säkerheten till sjöss och arbeta mer effektivt mot gränsöverskridande brottslighet, har regeringen gett Kustbevakningen i uppdrag
att samordna de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation,
och förmedla sjöinformation till och från myndigheter som arbetar
med sjöfart, fiske och miljö. Därför har Kustbevakningen utvecklat ett
myndighetsgemensamt system för sjöbaserad informationssamordning,
SJÖBASIS. Med hjälp av SJÖBASIS kan sjöövervakning planeras och
utföras mer effektivt då det alltid finns åtkomst till en exakt sjölägesbild
och på sikt även tilläggsinformation med tjänster som förenklar och
förbättrar arbetet.
INTERNATIONELLA AVTAL
Ett omfattande internationellt arbete för havsmiljön sker i samarbete mellan Östersjöländerna inom Helsingforskommissionen, mellan
Nordsjöländerna inom Bonnavtalet, mellan de nordiska länderna inom
Köpenhamnsavtalet och mellan de arktiska länderna inom samverkan
i det Arktiska rådet.
Baltic Sea Region Border Control Cooperation, BSRBCC, är ett
samarbete i östersjöregionen mellan ländernas kust- och gränskontrollmyndigheter. Genom samverkan ska man effektivt bekämpa den
gränsöverskridande brottsligheten i östersjöområdet, till exempel narkotikasmuggling, illegal invandring/människosmuggling och miljöbrott. Ett
antal gemensamma operativa insatser har genomförts med lyckat resultat.
European Coast Guard Functions Forum, ECGFF, är ett forum där Europas kustbevakningsmyndigheter verkar i nära samverkan med EU:s
byråer och organ. Genom ECGFF:s sekretariatsmöten och chefsmöten
skapas ett forum för samordning, samverkan och informations- och
erfarenhetsutbyte. ECGFF syftar till att studera, bidra till och främja
förståelsen och utvecklingen av maritima frågor av vikt och gemensamt
intresse relaterat till kustbevakningsfunktionen.
SCHENGENSAMARBETET
Schengensamarbetet syftar bland annat till att skapa fri rörlighet för personer inom EU och att stärka kampen mot gränsöverskridande brottslighet.
Personkontrollen vid resor mellan medlemsländer har upphört, medan den
yttre gränskontrollen har förstärkts. Alla handels- och fiskefartyg som ska
gå in i en svensk hamn och kommer från länder utanför EU ska föranmäla
detta till Kustbevakningen. Bland annat kontrolleras besättningslistor mot
ett internationellt register, Schengen Information System, SIS.
Fartyg av viss storlek som anlöper svensk hamn ska också lämna information om sjöfartsskydd. Reglerna om sjöfartsskydd skyddar sjöfartssektorn mot grova våldsbrott som terrorism. Genom aktiv gränskontroll
begränsar Kustbevakningen antalet otillåtna inresor i Schengenområdet.
GEMENSAM FISKERIPOLITIK INOM EU
Fiskeripolitiken är gemensam inom hela EU, och alla gemenskapens
länder omfattas av samma bestämmelser. Kvotfördelningar, tekniska regleringar och kontrollregler styrs av beslut som fattas inom gemenskapen.
Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten har Kustbevakningen utvecklat metoder och kontrollsystem som ska säkerställa att de nationella och
de europeiska fiskebestämmelserna följs och att fiskekvoterna inte överskrids.
empel dykeri åt Polisen, bogsering och olika uppdrag i samband med
havsforskning.
UPPDRAG
Kustbevakningens räddningsdykare är vatten-, kem- och rökutbildade.
De gör årligen ett stort antal dykinsatser som till exempel eftersök av
försvunna personer, smuggelgods eller vapen, och skrovbesiktningar
vid fartygsolyckor.
Kustbevakningen utför utöver ordinarie verksamhet en rad uppgifter
på uppdrag av andra myndigheter eller uppdragsgivare, som till ex-
Kustbevakningsflyget har vid ett par tillfällen utfört internationella
havsövervakningsuppdrag, bland annat i Adenviken och Medelhavet.
JOBB
för framtiden
För att arbeta som kustbevakare
måste du kunna behärska pressade
och svåra situationer, men också finna
tillfredsställelse i vardagliga rutiner.
Det är viktigt att vara lyhörd, visa
engagemang och kunna ta initiativ.
TRYGG, INITIATIVRIK LAGSPELARE
Är du intresserad av att arbeta i grupp tillsammans med dina arbetskamrater under flera dygn, göra en insats för säkrare och renare hav och är
en trygg person som bevarar lugnet även i krissituationer? Då kanske
yrket som kustbevakare passar dig.
Som kustbevakningstjänsteman arbetar du med myndighetsutövning
med polisiära befogenheter, kontroll- och tillsynsverksamhet samt
miljöräddning. Du kan också arbeta som pilot, befälhavare, maskinist,
systemoperatör eller dykare.
Övriga anställda i Kustbevakningen arbetar i stab- och ledningstjänst
på huvudkontoret eller vid någon av regionledningarna. Till staberna
rekryteras dels kustbevakare, dels externa medarbetare med olika specialistkompetenser.
Andelen kvinnor i myndigheten var 2013 totalt 25 procent.
KUSTBEVAKNINGENS GRUNDUTBILDNING
För att arbeta som kustbevakare måste du genomgå Kustbevakningens
grundutbildning som omfattar både teori och praktik. Hur lång utbildningen blir beror på vilka förkunskaper du har när du söker.
FRÅN STRANDRIDARE…
1638 bestod Kustbevakningen av två strandridare. De var stationerade i
Kalmar och hade till uppgift att förhindra smuggling och vrakplundring.
Den 25 mil långa patrulleringen längs med Sveriges ostkust skedde till
fots eller häst. Så sköttes arbetet i mer än 300 år.
Under andra världskriget minskade smugglingen och kustbevakaren
fick nya arbetsuppgifter: kontroll av sjötrafiken, visitation av fartyg och
personer, kontroll av passerkort och plombering av radiosändare. Efter
kriget fick kustbevakaren ytterligare uppgifter: jakttillsyn, organiserad
sjöräddning, fiskeritillsyn och kontroll av säkerhetsbestämmelserna
ombord på fartyg.
1971 fick kustbevakarna regeringens uppdrag att svara för oljebekämpningen till sjöss, och tre år senare även ansvaret för kemikalieutsläppen.
1978 ålades man att också svara för havsfiskeövervakningen, och 1983
fick man polisiära befogenheter till havs samt i Vänern och Mälaren.
…TILL DAGENS KUSTBEVAKARE
Kustbevakningen blev en egen myndighet 1988. I dag är Kustbevakningen en myndighet som övervakar, räddar och hjälper till sjöss och
som arbetar för en hållbar havsmiljö och ökad säkerhet. I takt med ett
växande EU och ökande sjötrafik kommer nya utmaningar för Kustbevakningens personal. I dag möter kustbevakaren ett mångkulturellt
samhälle och arbetet för havsmiljön och säkerheten till sjöss kräver allt
fler gemensamma internationella insatser.
350
0
10
20
30
40
50
315
0
60
70
80
45
90
100
110
90
KUSTBEVAKNINGEN
Huvudkontoret
Box 536
371 23 Karlskrona
Tel: 0455-35 34 00 Fax: 0455-105 21
E-post: [email protected]
www.kustbevakningen.se
0
12
13
135
0
1