Transcript Trafikbuller: planering, fällor och myter

Trafikbuller:
Planering, fällor och myter
Efterfrågan på nya bostäder i centrala lägen ökar. Dessa lägen liksom
i stort sett alla lägen där vi vill bygga bostäder är mer eller mindre
bullerutsatta. Även i mindre centrala lägen vill vi bygga bostäder nära
trafikleder och gator för att minska
trafikarbetet och därmed klimatpåverkan. Den yttre bullerbelastningen är en viktig faktor att ta hänsyn
till vid planering av bostäder liksom
även behovet av en god inre ljudmiljö. Det är dock varken nödvändigt
eller önskvärt att planera enbart utgående från bullernivån på trafiksidan.
I denna artikel beskrivs vilka, i
många fall, orealistiska krav som
ställs utgående från alternativa planeringskriterier och vilka fällor som
finns. Vidare ges exempel på en mer
heltäckande planeringsmetod samt
exempel på ett antal ljudmyter.
Buller är, framförallt i större tätorter, ett
stort folkhälsoproblem. I Sverige utgör
trafiken den vanligaste orsaken till bullerstörningar. När människan utsätts för
buller är den vanligaste reaktionen en
känsla av obehag men buller kan också
orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation,
blodtrycksförändringar, sömnstörningar
samt störa samtal.
Riksdagsbeslut. 1997 fattade riksdagen i samband med att de antog Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 beslut
om riktvärden för trafikbuller vid bostäder. Riktvärdena redovisas i tabell 1. Det
främsta motivet för dessa riktvärden var
troligen att de till stora delar stämde överens med tidigare förslag och praxis för
”grundvärden”. Motiven i övrigt kan diskuteras utom när det gäller maximal ljudnivå inomhus, 45 dB(A), nattetid. Detta
värde är mycket väl underbyggt utgående
från många vetenskapliga undersökningar
Utrymme
Högsta trafikbullernivå, dB(A)
Ekvivalentnivå
Maximalnivå
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Inomhus
30
45 (nattetid 22 – 06)
Utomhus (frifältsvärden)
Vid fasad
55
På uteplats
70
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Tabell 1: Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder. I centrala lägen eller andra lägen med bra kollektivtrafik kan i vissa fall avsteg från dessa värden göras, men ekvivalentnivån ska vara högst 55
dB(A) utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet. Källa: Infrastrukturpropositionen 1996/97:53.
när det gäller sömnstörningar. Risken för
väckning ökar markant när maximalnivån
överstiger 45 dB(A). 15 dB(A) är en vanlig skillnad mellan ekvivalentnivå och
maximalnivå, vilket kan vara motivet för
riktvärdet 30 dB(A). På den tiden då dessa
riktvärden först användes var en normal
trafikbullerisolering hos fönster, skillnad
ute-inne, cirka 25 dB(A), vilket kan för-
klara riktvärdet 55 dB(A) utomhus. Motiven för riktvärdet 70 dB(A) maximalnivå
på uteplats är det däremot mycket svårare
att härleda. Se vidare under avsnittet om
myter. Möjligen spökar även här 25
dB(A) skillnaden ute-inne.
Trafikbuller och planering. När det
gäller 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus
kan sägas att det å ena sidan ger en accep-
Kvalitetsmål
Utrymme
Högsta trafikbullernivå, dB(A)
Ekvivalentnivå
Maximalnivå
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Inomhus
30
45 (nattetid 22 – 06)
Utomhus (frifältsvärden)
Vid fasad
55 1)
70
På uteplats
55
70
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
1)
Vid bostadens tysta sida 40 dB(A)
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Tabell 2: Kvalitetsmål för trafikbuller på lång sikt.
Trafikbuller och planering – Avstegsfall A
Utrymme
Högsta trafikbullernivå, dB(A)
Ekvivalentnivå
Maximalnivå
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Inomhus
30
45 (nattetid 22 – 06)
Utomhus (frifältsvärden)
Vid fasad
50 1)
70
På uteplats
55
70
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
1)
Vid minst hälften av boningsrummen. Vid övriga rum inget krav
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Tabell 3: Avstegsfall A för trafikbuller.
Trafikbuller och planering – Avstegsfall B
Utrymme
Artikelförfattare är Leif Åkerlöf och
Anne Hallin, ÅF-Ingemansson,
Stockholm.
12
Högsta trafikbullernivå, dB(A)
Ekvivalentnivå
Maximalnivå
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Inomhus
30
45 (nattetid 22 – 06)
Utomhus (frifältsvärden)
Vid fasad
55 1)
70
På uteplats
55
70
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
1)
Vid minst hälften av boningsrummen. Vid övriga rum inget krav
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Tabell 4: Avstegsfall B för trafikbuller.
Bygg & teknik 3/10
Utrymme
Typ av krav
Krav
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Bostadsrum
Ekvivalentnivå
30 dB(A)
Maximalnivå 1)
45 dB(A)
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Kök
Ekvivalentnivå
35 dB(A)
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
1)
Värdet, LpAFmax får överskridas fem gånger per natt (22 – 06).
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Tabell 5: Minimikrav på trafikbuller enligt BBR.
Svensk standard SS 252 67 – Inomhus
Högsta trafikbullernivå, dB (A) i sov- och vardagsrum
Ekvivalentnivå
Maximalnivå natt 22 – 06
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Ljudklass C
30
45
Ljudklass B
26
41
Ljudklass A
22
37
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Tabell 6: Högsta trafikbullernivåer inomhus i bostäder, Ljudklass A, B och C enligt SS 25267.
tabel men inte bra ljudmiljö, men å andra
sidan är det inte möjligt att klara 55
dB(A) där vi vill bygga nya bostäder. År
2000 tog vi i gruppen ”Trafikbuller och
Planering” fasta på detta faktum och ska-
pade förslag till nya riktvärden i form av
dels ett kvalitetsmål för god ljudmiljö, se
tabell 2 och dels två avstegsfall för att i
dag möjliggöra nybebyggelse med god
ljudstandard, se tabell 3 och 4.
56 – 60 dB(A) på trafiksidan
Vid en jämförelse kan sägas att avstegsfall A ger bättre ljudmiljö än riksdagens riktvärde.
Boverkets byggregler (BBR). I BBR
anges krav på högsta ljudnivå inomhus
från trafikbuller och andra yttre källor.
Minimikraven för bostäder är Ljudklass
C enligt SS25267, se tabell 5. Inga krav
på buller utomhus finns i BBR. Om högre
ljudkvalitet önskas kan ljudklass B eller
A väljas, se tabell 6.
Boverkets allmänna råd. I samband
med planering av nya bostäder i centrala
Stockholm, kvarteret Stuten, överklagades planen till regeringen och regeringen gav Boverket i uppdrag att förtydliga
användningen av riksdagens riktvärden.
Dessa förklaringar blev inte så tydliga
som branschen hade hoppats utan Boverket fick ännu ett uppdrag att förtydliga
användningen och ge ut allmänna råd.
I de allmänna råden anges att avsteg
från riktvärdena bör kunna tillåtas
● i centrala delar av städer och större tätorter med ordnad kvartersstruktur
● vid komplettering av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större
städer.
Beroende på ekvivalentnivån på trafiksidan bör då nivån på den bullerdämpade
sidan vara betydligt lägre än 55 dB(A).
Figur 7 och 8 ger exempel på rekommendationer i de allmänna råden.
Planering
Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, mot ≤ 50 dB(A).
Figur 7: Rekommendationer då ekvivalentnivån på trafiksidan är 56 till 60 dB(A).
61 – 65 dB(A) på trafiksidan
Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, mot tyst eller ljuddämpad
sida. Mindre än 55 ”där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dBA”.
Tyst eller ljuddämpad sida för ”flertalet” lägenheter samt uteplatser och
gårdsytor.
Figur 8: Rekommendationer då ekvivalentnivån på trafiksidan är över 60 dB(A).
Avstånd till 55 dB(A) ekvivalentnivå på plan 3
Fordon/ÅMD
30 km/h
50 km/h
70 km/h
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
1 000
8m
12 m
30 m
3 000
25 m
35 m
85 m
10 000
85 m
115 m
280 m
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Tabell 9: Exempel på skyddsavstånd för att klara 55 dB(A) vid treplans bebyggelse.
För 1 000 fordon förutsätts dubbelsidig bebyggelse.
Bygg & teknik 3/10
Exempel på planering utgående från följande tre kriterier ges här.
● Riksdagens riktvärde
● Boverkets allmänna råd
● Ljudkvalitetspoäng.
Riksdagens riktvärde. För att vid planeringen av nya bostäder innehålla riksdagens riktvärde, högst 55 dB(A) ekvivalentnivå vid fasad kan följande åtgärder
övervägas
● Bebyggelseplanering
❍ skyddsavstånd
❍ bulleravskärmning
● Trafikplanering
● Dämpning vid källan
Skyddsavstånd. Vid en vägtrafikmängd
som överstiger 800 fordon/dygn blir den
ekvivalenta ljudnivån över 55 dB(A) på 10
m avstånd, ett faktum som det inte verkar
vara många planerare, kommuner, länsstyrelser, eller trafikverk som har uppfattat.
Inte ens Boverket anger det i sina allmänna
råd. Det medför att trafikbullret är en viktig faktor att ta hänsyn till vid all planering
av nya bostäder. Vid större trafikmängder
krävs ännu större skyddsavstånd för att
klara 55 dB(A). I tabell 9 ges exempel på
skyddsavstånd för några andra trafikmängder.
Det är alltmer populärt att bygga trädgårdsstäder. Dessa ligger normalt ocentralt och kännetecknas av relativt smala
gaturum. Det är dock inte heller här möjligt att klara 55 dB(A) utan stora skyddsavstånd. I figur 10 på nästa sida ges ex13
empel på trafikbullernivåer längs
en liten trädgårdsgata med 1 300
fordon/dygn. Med 20 m gatubredd
blir nivån över 55 dB(A). Bredden
behöver vara 30 m för att klara 55
dB(A).
Trafikplanering. Minskning av
trafikmängden är en metod att
minska bullret. För att i figur 10
innehålla 55 dB(A) med 20 m gaturum måste trafikmängden minskas
till cirka 900 per dygn, en minskning med 25 procent. Inverkan av
andra större förändringar av trafikmängden redovisas i tabell 11.
Trafikmängdsminskningen har
relativt liten inverkan på ekvivalentnivån, en halvering ger 3 dB
lägre ekvivalentnivå men oförändrad maximalnivå. Minskad medelhastighet på vägen har större effekt. Det räcker dock sällan med att
enbart byta skyltar utan andra hastighetsnedsättande åtgärder krävs. I tabell 12 ges
exempel på hastighetens betydelse.
Bulleravskärmning. Olika typer av
bulleravskärmningar mellan vägen och
bostäderna kan användas. Dessa bullerskydd kräver utrymme, ökar kostnaderna
för bostäderna, ger underhållskostnader,
kan avskärma även rent fysiskt och kan
medföra att alla kommunerna som vägen
passerar blir anonyma.
Bullerdämpning vid källan. Med dagens relativt tysta bilmotorer är det däckvägbanebullret som dominerar. För att
minska bullret längs våra vägar krävs därför
● Tystare vägbeläggning
● Tystare däck
● Ny mätmetod för fordon
Tystare vägbeläggning. Det pågår forskning om tystare vägbeläggning på många
håll i världen, Exempelvis gjordes för
några år sedan prov i Stockholm med en
japansk vägbeläggning som gav cirka 14
dB(A) lägre buller. Tyvärr höll beläggningen bara i fjorton veckor men det är
trots det ett steg framåt i utvecklingen.
Prov med tyst asfalt som ger 6 till 9
dB(A) lägre buller förekommer på flera
platser, asfalt som håller betydligt längre
tid. All teknik finns för att minska bullret
enligt
Tystare vägbeläggning
3 dB(A)
Tystare däck
3 dB(A)
Både och
5 dB(A)
En ny mätmetod finns som tar hänsyn
till däcksbullret. Ett införande av denna
metod krävs för att dessa åtgärder ska ge
utslag. Införandet hindras av någon administrativ rutin inom EU.
För att få en möjlighet att innehålla
riktvärdet 55 dB(A) på trafiksidan och
lägre än 45 dB(A) på den tysta sidan
krävs att bullernivåerna från vägtrafiken
sänks med cirka 10 dB(A). Även all teknik för detta finns men det krävs vissa administrativa åtgärder för att i praktiken nå
dit, exempelvis
14
Figur 10.
●
●
●
●
Förbud mot dubbdäck
Högsta tillåten hastighet 130 km/h
Ny mätmetod
Hårdare ljudkrav på fordon
Sverige har Europas bullrigaste vägbeläggning på grund av att vi har så frekvent användning av dubbdäck. För att
inte slita ner beläggningen för fort har vi
Korrektion i dB(A) för ekvivalent
ljudnivå
Antal fordon/dygn
–––––––––––––––––––––––––––––––
2 000
-3
4 000
+0
6 000
+2
8 000
+3
10 000
+4
–––––––––––––––––––––––––––––––
Tabell 11: Korrektion för ändrad trafikmängd. Utgångspunkt 4 000 fordon/dygn.
Hastighet (km/h)
Korrektion i dB(A) för ekvivalent
ljudnivå
–––––––––––––––––––––––––––––––
110
+8
90
+6
70
+4
50
+0
40
-2
30
-2
–––––––––––––––––––––––––––––––
Tabell 12: Exempel på hastighetens
betydelse för trafikbullernivån.
16 mm stora stenar i beläggningen.
Utan dubbdäck eller möjligen med
annan typ av dubb kan vi ha 8 eller
4 mm sten, vilket ger betydligt tystare vägbeläggning.
Eftersom fri fart är tillåten på
vissa vägsträckor i Europa måste
däcken vara godkända för mycket
höga hastigheter, vilket ger mycket
styva, breda och bullriga däck. Om
vi kan se till att våra vägar används
för transporter och inte motorsport,
det vill säga tillåter högst 130 km/h
kan vi få betydligt tystare däck.
Boverkets allmänna råd. För att
klara rekommendationerna i Boverkets allmänna råd kan planeringen av bostäder ske på samma
sätt som anges för Riksdagens riktvärde ovan. Alternativt kan avsteg
tilllämpas, men då kan en tyst sida
med ner mot 45 dB(A) krävas.
Ljudnivån på den tysta eller bullerdämpade sidan påverkas emellertid av
bullerregnet, det vill säga buller från avlägset belägna trafikleder. Beteckningen
bullerregn anger att detta buller faller ner
på en byggnads alla sidor, vi får ingen avskärmad sida. Det är därför svårt att komma ner mot 45 dB(A) även på mycket stora avstånd från större trafikleder eller
järnvägar. I tabell 13 redovisas översiktligt bullerregnet vid olika avstånd och trafikmängder. I Boverkets allmänna råd beskrivs inte bullerregnet eller konsekvenserna av bullerregnet.
Ljudkvalitetspoäng. Representanter från
Länsstyrelsen i Stockholms län, Miljöförvaltningen i Stockholm och Ingemansson
har sedan år 2000 studerat förutsättningarna för goda bostäder i bullerutsatta lägen.
År 2000 utkom skriften ”Trafikbuller
och planering (1)”, där exempel ges på
bostäder i bullerutsatta lägen, bra och
mindre bra exempel. För de mindre bra
exemplen blev aldrig detaljplanerna godkända.
När skriften kom ut fick vi naturligtvis
frågan hur de boende i de objekt vi beskrivit upplevde sin trafikbullersituation
och vi startade nästa forskningsprojekt.
Utöver den ursprungliga gruppen tillkom
nu även NCC, vilket gjorde att vi fick bidrag från SBUF.
År 2004 utkom ”Trafikbuller och planering II”, där resultatet av de 45 objekt
som ingick i undersökningen redovisades.
Utgående från 1 880 enkätsvar, bullermätningar, studier av detaljplaner och lägen-
Avstånd till 45 dB(A) ekvivalentnivå bullerregn
Fordon/ÅMD
70 km/h
90 km/h
110 km/h
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
20 000
400 m
600 m
800 m
50 000
700 m
1 000 m
1 500 m
100 000
1 000 m
1 800 m
2 000 m
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Tabell 13: Bullerregn 45 dB(A) för olika trafikfall.
Bygg & teknik 3/10
●
●
Förbättra en viss situation
Enkelt redovisa planen i samråd eller
för allmänhet och politiker (”Det är lättare att förstå poäng än decibel”)
● Slutlig bedömning av detaljplanen
Exempel på beräkning och bedömning
av en plan ges här intill.
Fällor
Figur 14: Sambandet mellan ljudstandarpoängen på
y-axeln och andel dagligen störda på x-axeln
utgående från forskningsresultaten från Trafikbuller
och planering II.
hetsplanlösningar med mera misslyckades
vi med att få samband mellan enskilda
bullerfaktorer och störningen. Det var
först då vi tog hänsyn till flera bullerfaktorer och vägde dem på ett speciellt sätt som
vi fick ett samband. I figur 14 visas sambandet mellan det vi då kallade Ljudstandardpoäng och andel dagligen störda.
Ljudstandardpoängen var ett sätt att utvärdera resultaten av våra undersökningar
men samtidigt som vi gjorde det började
vi fundera på om detta kunde vara ett planeringsinstrument. Vi fortsatte då med
vår forskning och kopplade även in ”Arbets- och miljömedicin vid Stockholms
läns landsting”.
År 2006 utgavs ”Trafikbuller och planering III” som beskriver planeringsmodellen Ljudkvalitetspoäng. Metoden tar
hänsyn till faktorer med respektive vägning enligt tabell 15.
●
Jämföra alternativa utformningar och lösningar
Alla kommunpolitiker och tjänstemän vill
naturligtvis att de boende i kommunen ska
ha så bra miljö som möjligt. Det är då lätt
att, exempelvis när det gäller ljudmiljön vid
bostäder, i planer kräva låga ljudnivåer. ”Vi
ska vara bättre än grannkommunen”. Eftersom det saknas viss konsekvensbeskrivning
i Boverkets allmänna råd är det inte ovanligt att det ställs krav på att riksdagens riktvärden ska innehållas eller att om så inte är
möjligt ska det vara högst 45 dB(A) på bostadens tysta sida. De konsekvensbeskrivningar som saknas i Boverkets allmänna
råd och som många inte förstår är de som tidigare nämnts i denna artikel.
● Vid fler än 800 fordon/dygn är ekvivalentnivå över 55 dB(A) på 10 m. Det är
alltså sällan eller aldrig möjligt att innehålla riksdagens riktvärden.
Fredsfors 15, Stockholm
Situationsplan med bullernivåer.
Planeringsfaktor
Vägning
–––––––––––––––––––––––––––––––
Buller på trafiksidan
1
Buller på gård
4
Buller vid entrén
1
Buller inomhus
6
Flera trafikslag/bullerkällor 3
Planlösning
4
Balkonger
2
Grannskapet
1
–––––––––––––––––––––––––––––––
Tabell 15: Ljudkvalitetspoäng. Planeringsfaktorer och vägning.
Trafikbuller och planering III kan dras
ut från eller beställas på www.afconsult.
com/ingemansson. Metoden kan användas i flera led under planeringen av bostäder, exempelvis för att
● Byggherren ska göra en tidig bedömning av projektets möjligheter
16
Ljudkvalitetspoäng i medelvärde för samtliga lägenheter +12. Lägsta lägenhetspoäng +10. Minimikrav
för godkänt medelvärde +5, lägsta värde +0.
Bygg & teknik 3/10
Figur 16: Planering med skyddsavstånd för att innehålla Riksdagens riktvärde
högst 55 dB(A) vid fasad.
● Bullerregnet medför att det sällan är
möjligt att uppnå 45 dB(A) på tyst sida.
Det finns flera exempel på kommuner
som i översiktsplaner angivit att om riksdagens riktvärden inte kan innehålls är
det OK med avsteg inom vissa delar av
kommunen men då ska det vara högst 45
dB(A) på tyst sida. Detta medför stora
svårigheter att bygga inom stora avstånd
från Europavägen som går genom staden
eller också så bortser planerarna medvetet
från bullerregnet och beställer bullerutredningar utan bullerregn.
Även när det gäller detaljplaner finns
exempel på orealistiska krav som gör exempelvis ”smärre avvikelser från detaljplan” måste accepteras i bygglovskedet.
Avvikelser som kan leda till att bygglovet
överklagas i flera led samt att inflyttade
bostäder därför saknar bygglov.
Bristen på konsekvensbeskrivning kan
även leda till att trafikverken anger helt
omöjliga krav i sina samrådsyttranden.
Nu finns dock ett stort tolkningsutrymme i Boverkets allmänna råd. Sammanfattningsvis kan två kategorier av planerare identifieras i detta sammanhang.
De bokstavstrogna som sällan accepterar avsteg. Detta innebär stora skyddsavstånd, slutna kvarter, krystade lösningar,
vilket kan innebära dåliga bostäder till
högre kostnad samt ökat trafikarbete.
Bygg & teknik 3/10
Kunniga planerare som accepterar avsteg och kan utnyttja befintlig infrastruktur. Med genomtänkt byggnadsutformning, bra lägenhetsplanlösningar samt
enkla och tydliga åtgärder åstadkommer
bra bostäder till lägre kostnad och minimerat trafikarbete
I figur 16 och 17 ges exempel på planering av bostadsområde med 800 lägenheter utgående från riksdagens riktvärde.
Med de stora skyddsavstånd som riksdagens riktvärde innebär får 100 ton mer
koldioxidutsläpp per år än för alternativet
med avsteg.
Myter
Det finns ett antal mer eller mindre uttalade myter när det gäller ljud och upplevelsen av ljud. Några av dessa myter försöker vi avfärda.
Myten om att sova med öppet fönster.
Det finns de som tror att om riktvärdet 55
dB(A) ekvivalent ljudnivå innehålls utanför fönster är det möjligt att sova med öppet fönster.
Kommentar: Vid maximalnivåer över
45 dB(A) ökar risken för väckning markant. För att maximalnivån inomhus inte
ska överstiga 45 dB(A) med vädringsöppet fönster får maximalnivån vid fasad
inte överstiga 55 dB(A). Med 10 till 15
dB(A) skillnad mellan maximalnivå och
Figur 17. Planering med avstegsfall
spar 100 ton koldioxid per år.
ekvivalentnivå får ekvivalentnivån vid fasad inte överstiga 40 till 45 dB(A). 55
dB(A) är alltför högt så det går inte att
sova med öppet fönster.
Myt om 65 dB(A) ekvivalentnivå vid
fasad. 65 dB(A) ekvivalentnivå vid bostadsfasad uppfattas av vissa kommuner
och trafikverk som en absolut övre gräns
för att kunna skapa bostäder med hög
ljudkvalitet.
Kommentarer: För länge sedan, när
den högsta trafikbullerisoleringen hos
standardfönster var 35 dB(A) blev det 30
dB(A) inne med 65 dB(A) ute. I dag har
vi fönster som klarar 40 och ännu högre
trafikbullerisolering. Vidare har andra
ljudfaktorer större betydelse för ljudklimatet än bullernivån på trafiksidan. 66
dB(A) behöver inte vara värre än 63
dB(A). Projektera för höga Ljudkvalitetspoäng och skapa bra bostäder
Myt om 70 dB(A) maximalnivå vid fasad. Det finns inga riktvärden för maximalnivå vid fasad. Miljööverdomstolen
har dock ålagt Storstockholms lokaltrafik
(SL) att vidta åtgärder för att uppnå högst
70 dB(A) längs Roslagsbanan i Danderyd. Det har därför i många sammanhang
blivit en myt att 70 dB(A) vid fasad är
viktigt för bra bostäder.
Kommentarer: Det finns inga undersökningar som styrker att 70 dB(A) maxi-
17
malnivå vid fasad är speciellt viktigt. 70
dB(A) ute ger 60 dB(A) inne med vädringsöppet fönster och 40 dB(A) inne
med stängt standardfönster. Ingen risk för
väckning föreligger med stängda fönster
och det går inte att sova med öppet fönster.
Myt om 70 dB(A) maximalnivå på
uteplats. Riktvärdet för högsta trafikbullernivå på uteplats är enligt riksdagsbeslutet 70 dB(A) maximal ljudnivå. Det
borde betyda att om maximalnivån blir
högre så försvåras användningen av uteplatsen kraftigt.
Kommentarer: Normal samtalston vid
ett trädgårdsbord är cirka 65 dB(A). Vid
trafikbullernivåer över 55 dB(A) försvåras samtalet.
Om bordet placeras så att den maximala ljudnivån vid en busspassage blir 70
dB(A) kommer 55 dB(A) att överskridas,
samtalet försvåras, under cirka 24 sekunder. Placeras däremot bordet så att maximalnivån blir 80 dB(A) överskrids 55
dB(A) under 27 sekunder. Skillnaden är
endast tre sekunder.
Gör vi samma prov med en tunnelbanepassage blir för 70 maximal ljudnivån
över 55 dB (A) under 18 sekunder och för
80 max under 19 sekunder. Skillnaden blir
en sekund. Knappast en kraftig skillnad.
Myt om 45 dB(A) ekvivalentnivå vid
fasad. Kommunen kräver högst 45 dB(A)
på ”tyst” sida.
Kommentar: På grund av ”bullerregnet” är det i dag sällan möjligt, dock bra
mål på sikt.
Myt om att antalet bullerutsatta har
ökat. Det påstås ibland att antalet bullerutsatta på grund av trafikbuller i bostäder
har ökat och att vi inte kan uppnå miljömålet att antalet ska minska med fem procent.
Kommentar: Med hänsyn till alla nya
bostäder vi byggt, bostäder med god ljudmiljö inomhus, alla bullerskyddsåtgärder
som genomförts samt att fordonen de senaste femton åren blivit något tystare så
är det tvärt om. Antalet bullerutsatta har
minskat och vi kan med säkerhet klara
målet fem procent.
18
Det kan vara så att antalet som i olika
enkäter säger sig vara störda av trafikbuller har ökat men även här måste vi sätta
vissa frågetecken. Svaren beror mycket
på hur frågorna ställs. Medvetenheten om
påverkan av buller har ökat och därmed
förmodligen störningsupplevelsen.
Grunden för myten kan vara politiskt
eller ekonomiskt. ”Om antalet bullerutsatta
ökar behöver vi mer pengar för ytterligare
åtgärder.” Det motsatta argumentet är betydligt trevligare, ”De åtgärder som vidtagits har gett god effekt så nu är det bara att
fortsätta varför mer pengar behövs.”
Myt om tågbullerbonus. Vissa forskare påstår att buller från spårburen trafik
är mindre störande än buller från vägtrafik
varför tågbuller bör ha en bonus på 5
dB(A). Vidare påstår vissa att de aldrig
vaknar när tåget passerar, men om det
inte kommer så vaknar de.
Kommentar: Detta är mycket tveksamt. Vi väcks säkert lika lätt av ett passerande godståg som ger 50 dB(A) maximalnivå i sovrummet som en långtradare
med samma ljudnivå. Dessutom har vi i
dag, med allt snabbare tåg, en viss skrämseleffekt av tågbuller.
Beträffande de som säger att de bara
vaknar när tåget inte kommer kan vi konstatera att om de sov djupt så skulle de
inte vakna alls. De är så vana vid tågtrafiken att de konstant sover dåligt.
Myt om noggrannhet vid dB med decimaler. Det finns människor som tror att
en bullermätning eller beräkning som ger
till svar 55,4 dB(A) är mer trovärdig och
noggrann än en som ger svaret 55 dB(A).
Kommentar: Onoggrannheten vid beräkning och mätning av trafikbuller är ± 2
dB(A). Vi har inte alls den noggrannheten
så att det är relevant att redovisa med decimaler. Den som redovisar decibel med
decimaler vet inte vad han gör. Decibel
med decimal är tecken på en oerfaren
konsult och sådana bör undvikas.
Myt om äldreboende och ljudmiljö. Vi
hör ibland kommentaren att när det ska
byggas ett äldreboende är det inte så viktigt med trafikbullerisoleringen eftersom
de boende hör dåligt.
Kommentar: Tvärtom, det är extra viktigt med låga ljudnivåer för äldre och andra med hörselnedsättning. De hör fortfarande bra vid låga frekvenser, vilket maskerar talinformationens höga frekvenser
och ytterligare försvårar hörandet. Däremot kanske äldreboendet inte behöver
ha samma högs ljudisolering mellan rummen som i moderna lägenheter.
Slutsatser
● Ta hänsyn till trafikbullret tidigt i planeringen.
● Projektera med Ljudkvalitetspoäng.
● Gå inte i fällan utan ta reda på alla konsekvenser innan ni beslutar om kommunens mål för trafikbuller eller detaljplanekraven.
● Den framsynta kommunen antar Avstegsfall A som övergripande mål för alla
nya bostäder oavsett var de ligger. Vill ni
vara ännu mer framåtsträvande anger ni
att vid ekvivalentnivåer på trafiksidan
över 60 dB(A) så bör Ljudklass B uppfyllas inomhus.
● Gå inte på myterna utan ta reda på fak■
ta.
Bygg & teknik 3/10