Transcript Nyhetsbrev 2

Färnebofjärden
NR 2/2011 • www.farnebofjarden.se
FOTO: JESSICA BERG, LEIF ÖSTER OCH NEDA
NYHETSBREV FRÅN FÄRNEBOFJÄRDENS NATIONALPARK
Biosfärområde
Populärt fiske
Älvlandskapet Nedre
Dalälven är ett av fyra områden
i Sverige som av FN utsetts till
biosfärområden. Nu är det invigt.
Gysingeforsarna, Tyttbo och Färnebofjärden är populära fiskeområden som lockar
besökare från när och fjärran.
Sidan 3
Sidan 4-5
Mystik i trollskog
Följ med på en höst-
vandring i de mossbeklädda
stenbumlingarnas rike. En av
naturums många aktiviteter.
Sidan 7
Nykterhet och hastighet. Hastighetskontroller och alkotester genomfördes när Polisen och Kustbevakningen besökte Färnebofjärdens nationalpark i somras. Högsta tillåtna hastighet är 12 knop.
Färnebofjärden är en av totalt
29 nationalparker i Sverige. Parken
breder ut sig över 10 000 hektar av
vatten och land vid Nedre Dalälven.
Landskapet är flackt och Dalälvens
årliga översvämningar sätter sin
prägel på naturen.
Här finns ett myller av miljöer som
skapar livsrum åt många djur och
växter. Området är bland annat känt
för sitt rika fågelliv och för sina fina
fiskevatten.
Flugfiskaren drar gärna upp harr
och öring i de livliga forsarna och
den lugna viken inbjuder till fiske
efter abborre, gädda och gös.
Fiskaren, vandraren och fågelskådaren kan alla få oförglömliga upplevelser i detta oerhört variationsrika landskap.
JENNIE DALETHSSON
NATIONALPARKSFÖRVALTARE
OCH NATURUMVÄRD
FOTO: INGVAR WESTMAN
FOTO: ALVA DALETHSSON
Välkommen till
Färnebofjärdens
nationalpark!
Polisen hade fartkontroll
Under sommaren har både polis och
personal från Kustbevakningen besökt
Färnebofjärdens nationalpark. Bland
annat som en följd av att en del kör
för fort med båtar och vattenskotrar.
N
ationalparken är tillgänglig året
om för besökare som vill koppla
av i naturen. Det är välordnat med
leder, grillplatser, vindskydd och
utkikstorn. Ambitionen är att det
ska vara lätt för människor att röra sig ute i
naturen. Men för att skydda de unika värdena
finns föreskrifter och regler. Det är inte tillåtet
att störa eller förstöra – precis som i all svensk
natur enligt allemansrätten.
– Oftast efterlevs reglerna, men det sker tyvärr också överträdelser, säger Ingvar Westman vid nationalparksförvaltningen.
Han berättar att polisen i Tierp har fått
mycket klagomål både från bofasta i området
och från turister. Det handlar om att båtar
och vattenskotrar kör alldeles för fort. Det är
även många som tar kontakt med parkförvaltningen för att klaga.
– Det har varit mer problem med vattenskotrar de senaste två, tre åren. Många blir rädda
när vattenskotrarna kör in på grunt vatten vid
badstränderna.
Polisen har tagit problemen med fortkörning på allvar och besökte Färnebofjärden en
dag i somras tillsammans med personal från
Kustbevakningen. De hade med sig utrustning
för att mäta hastigheten och göra alkotester.
– De planerar att komma fler gånger nästa
sommar, säger Ingvar Westman.
Personalen vid parkförvaltningen är regelbundet ute för att göra tillsyn.
– Vi åker ut och tittar vid fågelskyddsområden och där det körs med snabbgående båtar
och vattenskotrar. Vi pratar med folk och informerar om vilka regler som gäller.
Marita Gustavsson
Läs mer om vad det är som gäller
Som besökare i
Färnebofjärdens
nationalpark och
Östa naturreservat
är du skyldig att
informera dig om
vilka regler som
gäller i området.
En broschyr med
information finns att hämta i naturum i Gysinge,
Gröna Kunskapshuset och Östa Camping.
Nyhetsbrev Färnebofjärdens nationalpark
Nationalparksförvaltningen
Nyhetsbrevet om Färnebofjärdens
nationalpark ges ut av förvaltaren,
Länsstyrelsen i Gävleborgs län, två
gånger per år. Syftet är att sprida
information om aktuella händelser,
som berör nationalparken.
Nyhetsbrevet skickas som gruppförsändelse till dem som bor nära
Förvaltare
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
801 70 Gävle
Tel. 026-17 10 00
Platskontor
Naturum Färnebofjärden
Gysinge Bruk
810 21 Gysinge
KONTAKTPERSON
KONTAKTPERSON
Vill du besöka oss på kontoret är
det bra om du ringer först, så att
vi finns på plats.
Veronica Lauritzsen
Tel 026-17 12 73
[email protected]
Anna Jansson
Tel 0291-47 10 42
Mobil 070-727 24 40
Hemsida
www.farnebofjarden.se
2
nationalparken. Om du inte får
nyhetsbrevet i brevlådan kan du
lämna din adress till naturum i
Gysinge, så ser vi till att du får det
hemskickat till dig från och med
nästa nummer.
Nyhetsbrevet finns även att
hämta vid naturum i Gysinge.
Fax 0291-47 10 49
[email protected]
Biosfärområdet invigt. Den 2 september invigdes Älvlandskapet Nedre Dalälven högtidligt i Gysinge. Kalle Hedin,VD för NeDa,
var en av talarna.
FOTO: LEIF ÖSTER
Invigning med skumpa och träd
Utnämningen innebär att området har unikt
värdefulla natur- och kulturmiljöer och att
det pågår ett aktivt samarbete för hållbar utveckling.
– Arbetet med biosfärområdet ska gynna
de boende i området, värna den biologiska
mångfalden och vara en arena för forskning
och undervisning, säger Cristina Ericson Turstam.
Hon understryker att utnämningen inte innebär några nya lagar eller regler.
Tanken är att utveckla nya samarbetsformer och projekt som gynnar de boende och
företag i området. Som en hjälp att nå ut till
olika verksamheter finns biosfärambassadörer, minst ett par i varje kommun.
Ett av projekten handlar om att försöka
hålla markerna längs älven öppna. De gamla
älvängarna har brukats sedan medeltiden, men
i takt med att jordbruket minskar växer landskapet igen.
– Att hålla landskapet öppet har stor betydelse för både den biologiska mångfalden
och för boende och besökare, säger Cristina
Ericson Turstam.
FOTO: LEIF ÖSTER
D
et är UNESCO, FN:s organ för
utbildning, vetenskap och kultur, som utser biosfärområden.
Älvlandskapet Nedre Dalälven
är ett av 600 biosfärområden i
hela världen. Ett mycket omfattande arbete
ligger bakom utnämningen.
Redan år 2003 startade NeDa (Nedre Dalälvens Intresseförening), en förstudie. Cristina
Ericson Turstam är biosfärkoordinator och
har arbetat med förberedelser och ansökan
de senaste åren. Hon berättar att det är fyra
län och nio kommuner som är med i samarbetet kring Nedre Dalälven.
– Det bygger på lokalt engagemang och
handlar om landsbygdsutveckling, att bevara
genom brukande. Och att alla är med och
drar sitt strå till stacken.
Det var många som ville vara med och fira när
det nya biosfärområdet vid Nedre Dalälven invigdes i Gysinge den 2 september.
FOTO: LEIF ÖSTER
Älvlandskapet Nedre Dalälven är ett
av fyra områden i Sverige som av FN
utsetts till biosfärområden. De höga
natur- och kulturvärdena har stor betydelse för utnämningen, liksom ett
långvarigt arbete för att värna miljön.
Kalle Hedin, VD för NeDa, ser utnämningen
som ett kvitto på att området har mycket
höga natur- och kulturmiljövärden. Och att
man sedan länge arbetar med småskalig turism
och är varsam med miljön.
Han har stora förväntningar på hur arbetet med biosfärområdet kan påverka såväl
entreprenörskap som turismen och utvecklingen i stort.
– Nu gäller det för oss att göra något väldigt bra av det här. Vi ska se till att få med så
många människor som möjligt på tåget, marknadsföra oss och låta det genomsyra hela området.
Marita Gustavsson
Vid invigningen planterade tre landshövdingar
och miljövårdsdirektören från det fjärde länet en
ek vid Dalälvens strand.
Detta är ett biosfärområde
Biosfären är den del av jorden där allt liv finns, där
människor och andra organismer kan leva. Ett
biosfärområde är ett modellområde med syftet att
naturen, den biologiska mångfalden och kulturarvet bevaras, samtidigt som social och ekonomisk
utveckling med lokal förankring gynnas.
3
FOTO: ANNELORE SIMON
Här går de
Prunkande trädgård. Fjärilsträdgården vid Gröna Kunskapshuset intresserar både fjärilar och människor.
Grönt kunskapshus
upptäcks av allt fler
Under sommaren har Gröna Kunskapshuset i
Östa haft ännu fler besökare än tidigare. Det
är utställningar och olika arrangemang som
lockar besökarna. Och så trädgården, linderödsgrisarna, demonstrationsbikupan, fåren
och hönsen förstås.
– Folk kommer faktiskt från alla håll, det sprids väl efterhand att vi finns, säger Inga-Britt Persson vid Gröna
Kunskapshuset.
Hon berättar att det har varit många aktiviteter under
sommaren, bland annat en utflykt för att lyssna på fladdermöss.
– Det var väldigt roligt, vi hörde fem olika arter.
Stort intresse var det också när biodlare kom till Gröna
Kunskapshuset för att visa hur det fungerar med bin.
Med bidrag från Leader Nedre Dalälven ska det till
nästa sommar göras i ordning ett biosfärum. Där ska
finnas information om biosfärområdet, olika projekt och
goda exempel på hållbar samhällsutveckling. Sala Sparbank bidrar till marknadsföringen.
Gröna Kunskapshuset har fått bidrag från olika givare.
De senaste tillskotten är till stängsel och elaggregat från
Upplandsstiftelsen och från Naturskyddsföreningen till
en toalett, som separerar toalettavfallet och där fläkten
drivs av solceller.
Fiske i Nedre Dalälven lockar
många besökare från när
och fjärran. Älvområdet är
något av det mest omväxlande som finns med forsar,
stora lugna fjärdar och sjöar.
O
m någon kan fisket
i Nedre Dalälven så
är det Kalle Hedin,
VD för Nedre Dalälvens Intresseförening (NeDa) och för dotterbolaget
NEDAB. Han känner området som
sin egen ficka. Det speciella med
Nedre Dalälven tycker han är alla
forsar, fjärdar och sjöar.
– Det är ett spännande och omväxlande område med olika biotoper. Kombinationen med stora
lugna vatten och forsar är unik,
säger Kalle Hedin.
Artrikedomen är ovanligt stor
med ett 30-tal fiskarter. Och det
finns goda möjligheter att fånga
riktigt stor fisk. Främst är det de
stora gäddorna, men också gös och
abborre, som lockar många utländska besökare.
I forsarna i Gysinge och Tyttbo
finns möjlighet till flugfiske på harr
och öring. Harren är ett naturligt
bestånd, medan öringen i huvudsak är utsatt. Oftast sätts harren
varsamt tillbaka i vattnet igen.
Bland ortsbefolkningen räknas
gösen som nummer ett, tror Kalle
Hedin. Och så abborre förstås.
Området runt Nedre Dalälven
har 120 000 fiskedagar per år, det
vill säga det totala antalet dagar
Storgäddan på kroken. Kalle Hedin,
då någon är ute och fiskar. Flugfiske sker i forsarna, medan fisket
efter gädda och gös sker från båt i
de lugnare partierna.
– Om man är nybörjare eller vill
vara säker på att få fisk kan vi
hjälpa till med fiskeguidning.
Många kommer på besök över
dagen. Ett stort antal besökare är
från andra länder, och de stannar
ofta lite längre. Kalle Hedin berättar att exempelvis Polens främsta
fiskeresebyrå arrangerar resor hit.
– Vi skulle gärna vilja ha mer av
bra boende för våra besökare, så
Marita Gustavsson
Program i Gröna Kunskapshuset
• 14 november kl 19.00. Lokala naturfilmare visar
sina filmer. Samarrangemang med Naturskyddsföreningen i Heby.
• December. Kura skymning, möten med lokala berättare. Datum ej fastställt, se hemsidan.
Läs mer på www.gkh.se
4
Tre olika fiskevårdsområden –
Varje fiskevårdsområde har
egen informationsplats samt
egna regler och prissättning.
Den som fiskar är skyldig att ta
reda på vilka regler som gäller
inom respektive fiskevårdsområde. Här är några exempel.
Gysingeforsarna
www.gysingeforsarna.se
• Vadningsförbud 1/4-15/5.
• All harr måste släppas tillbaka i Sevedskvarnområdet.
• Förbjudet med spinnfiske inom flugfiskesträckan i Sevedskvarnområdet.
• Dygnskort 140 kr, 3-dygnskort 480 kr.
stora gäddorna
NOTERAT
Flera eldstäder
har brunnit ner
För äventyraren kan en natt
under bar himmel vara något alldeles
extra. Om man inte vill sova direkt
på marken, finns nationalparkens
vindskydd att krypa in i. Eldstäder
och ved finns vid samtliga vindskydd.
Den här sommaren har några eldstäder tyvärr brunnit ner. Övernattare
har oavsiktligt gjort stora, värmande
brasor som fått hela eldstaden att ta
eld. Den som tänder en eld är ansvarig för att släcka den och hålla
elden under uppsikt.
Parkförvaltningen kommer på sikt
att sätta ut mer brandtåliga eldstäder, men vädjar samtidigt till dig som
eldar att iaktta försiktighet. Stora
brasor kan få gnistor att tända mer
än själva eldstaden, med skador och
onödiga kostnader som följd.
FOTO: NEDA
FOTO: JENNIE DALETHSSON
Jennie Dalethsson
VD för Nedre Dalälvens Intresseförening, har fångat en storgädda. Så stor att den sattes tillbaka i älven.
vi jobbar med ett projekt för att få
fram marknadsanpassad logi.
Det går att få fisk under hela året.
Juni, juli och augusti är den bästa
tiden för att få gös på öppna vatten. Harrfisket däremot är bäst på
hösten och abborrfisket i juli, augusti och början av september.
– Just nu och fram till islossningen är den bästa tiden för stor
gädda, förklarar Kalle Hedin.
Men det är viktigt att gäddor
som är över en meter sätts tillbaka. De är väldigt värdefulla, har
mycket rom och goda gener för
stor fisk. Om man plockar upp
storgäddorna, ökar dessutom antalet smågäddor dramatiskt eftersom stora gäddor äter de mindre
gäddorna.
På vintern när isen lagt sig är det
pimpling som gäller. Men i nationalparken och dess närområden
får man vara extra försiktig, strömmarna gör isarna förrädiska. Då
gäller det att ha med någon som
har lokalkännedom.
Kalle Hedins eget favoritfiske är
flugfiske på harr och öring. Abborrfiske är också roligt, tycker han.
– Det är kul att få med gös och
abborre hem. En isgädda är inte
heller så dumt.
Kalle Hedin ser ljust på det framtida fisket och är inte rädd för utfiskning.
– Fiskevårdsområdena vid Nedre
Dalälven har hårda bestämmelser
och återväxten av fisk är god i dessa
näringsrika vatten.
Han hoppas att lax och havsöring en vacker dag ska komma
upp förbi kraftverken, precis som
de gjorde tidigare.
Den nyrustade stugan vid Göksnäset kan lånas gratis.
Nyrustade stugor
Parkförvaltningen strävar
efter att alla anordningar i nationalparken ska vara i gott skick. I år har
ytterligare två raststugor rustats. Det
är stugan på Göksnäset, som nu står
klar och är öppen för besökare året
runt samt stugan vid Tinäset, som
hålls öppen från januari till augusti.
Parkens alla fem stugor är rustade.
Passa på att sova över en natt. Ingen
avgift eller bokning. Välkommen!
Jennie Dalethsson
Marita Gustavsson
Sju nya vitryggar
Ännu en utsättning av vit-
– Gysingeforsarna, Tyttbo och Färnebofjärden
• Årskort 1 200 kr.
• Barn, högst 15 år, fiskar fritt i sällskap
med betalande vuxen
Tyttbo forsfiske
www.sportfiskarna.se
• Harren är fredad från 1/4-15/5.
• Endast flugfiske tillåtet i Härsingen.
• Minimått 40 cm för harr, 50 cm för gös.
• Maxmått 100 cm för gädda.
• Begränsat antal fiskar per dygn/kort.
• Förbud mot fiske med mete.
• Dygnskort 130 kr, veckokort 780 kr.
• Årskort 1 600 kr.
• Barn under 15 år fiskar gratis tillsammans med en vuxen som har giltigt kort.
Färnebofjärden
www.farnebofjarden.com
• Minimått 40 cm för harr, 50 cm för
gös, 40 cm för öring.
• Maxmått 100 cm för gädda.
• Dagskort 50 kr.
Läs mer på www.nedredalalven.se/fiske
ryggig hackspett har gjorts i år. Sju
unga vitryggar har fått bidra till en
förhoppningsvis blivande population
vid Nedre Dalälven.
Samtliga nya vitryggar höll sig länge
kvar i utplanteringsområdet, vilket är
en önskvärd start vid utplantering.
Nu har hackspettarna spridit ut sig
över större områden. Inget nytt häckningsförsök av äldre hackspettar har
upptäckts (häckningsförsök gjordes
våren 2010).
Jennie Dalethsson
5
Med klätterskor
till fiskgjuseboet
Det fanns en tid då vi på allvar trodde att fåglar övervintrade på sjöbottnar. Hur kunde annars fåglarna försvinna på hösten och dyka upp till våren? Nu vet vi en
hel del om fåglarna och deras flyttmönster. Följ med på
ringmärkning av fiskgjuse.
Färnebofjärdens klättrare, Bill
Douhan, tar sig upp i en tall med
fiskgjusebo. Han ropar ner till oss
andra hur många ungar som finns.
Sen tar han en i taget och förser
varje unge med en ring kring ena
benet. Ringen får inte vara för
stor, så att den ramlar av. Men
inte heller för liten, så att den
klämmer åt när fågeln blir vuxen.
Ringnummer noteras tillsammans med dagens datum, ungens
kondition, storlek och ålder.
– Här är det gott om kalk, säger
Lasse Gustavsson, vår andre ringmärkare. Det är nog två ungar i
bo!
På marken ses en del ”kalk”,
alltså fågelbajs. Mängden kalk avslöjar om det är många eller få
ungar i boet. Det blir lite tävlan
mellan Lasse och Bill om vem som
gissar rätt antal ungar i bona.
Antalen varierar mellan noll och
tre. När det inte är några ungar i
bo, är det snålt med kalk och föräldrarna håller sig lugna. Gott
om kalk och varnande föräldrar
är däremot ett tecken på att det
finns flera ungar.
Rätt utrustning och förberedelser är a och o för en säker trädklättring. Ofta används säkerhetslina samt någon form av klätterskor som fäster på trädets stam.
Klättraren har i bagaget ett
stycke muskler och platt figur, så
att han under klättringen kommer så nära stammen som möjligt. Förutom att nå trädets topp
är svårigheten att nå över fågelboets kant, som kan vara meterhögt, och få tag i ungarna nere i
boets mitt.
I vissa träd blir det ingen klättring. Om träden är väldigt klena
i toppen, eller om stammarna är
för grova för ett par klätterskor,
riskeras fåglarnas eller klättrarens
hälsa.
FOTO: JENNIE DALETHSSON
V
arje år inventeras och
ringmärks fiskgjusar i
Färnebofjärdens nationalpark. Syftet är att ta
reda på antal häckande par och hur många ungar som
förs fram årligen. Ringmärkning
utförs av licensierade fågelmärkare som har dispens att klättra i
boträd.
Vår julimorgon inleds med snålblåst och besvikelse. Inga ungar i
det första boet, endast äggskal
och spår efter fjolårsungarna på
marken. Vi hoppas på ett bättre
resultat vid vårt nästa bo.
Klättrare. Bill Douhan med klätterskor och säkerhetslina på väg att klättra
upp till ett fiskgjusebo.
Bill börjar klättra upp i ännu
ett bo. Det är väldigt lite kalk
under boträdet. När han sträcker
sig över bokanten, får han syn på
en ensam unge.
– Men en unge är i alla fall
bättre än ingen unge, ropar han.
En gammal havsörn seglar förbi och vi siktar även en lärkfalk.
Om två veckor kommer vår ensamma unge att vara en flygfärdig fiskgjuse och framåt hösten
drar alla ungar till Västafrika.
Inte någon fiskgjuse har funnits
övervintra på fjärdens botten.
350 000 fåglar märks
varje år i Sverige
Under 1800-talet började man
märka fåglar i liten skala, för att
få reda på eventuella flyttvägar.
Tunna, numrerade aluminiumband sattes fast på fåglarna och
när en fågel återfanns var också
en flyttväg kartlagd.
Forskningen har sedan dess
tagit stora kliv framåt och idag
märks årligen cirka 350 000 fåglar i Sverige för att se flyttmönster,
hotbilder (jakt och miljö), livslängd och fåglars kondition.
Jennie Dalethsson
Färnebofjärdens fiskgjusar flyttar 700 mil
FOTO: URBAN ERIXON
Inga-Britt Persson har varit med vid inventering av
fiskgjusar de senaste tio åren. Hon berättar att det
i början av maj i år fanns 14 påbörjade häckningar.
I juni hade 36 procent av dem avbrutits. Sammanlagt blev 15 ungar flygga i år.
– Det är ett normalt år för fiskgjusarna här i området, säger hon.
Det finns många anledningar till att häckningar
avbryts. Fiskgjusarna kan exempelvis ha blivit störda,
6
ungar kan ha ramlat ur boet eller det kan vara rötägg. Fiskgjusebona har dessutom ofta en utsatt position. Vid stormar händer det ibland att även välbyggda bon ramlar ner på marken och förstörs.
De ungar som fötts i Färnebofjärden återvänder
efter tre år till sina barndomstrakter. Då har de
flyttat 700 mil från Västafrika, där de övervintrar.
Marita Gustavsson
FOTO: TOMAS ÄRLEMO
Nationalparken i bilder
Vi har fått in många fina bidrag till vår tävling ”Färnebofjärdens nationalpark i bilder”.
Tio finalister har utsetts och deras alster visas i naturum under perioden 19/11-18/12.
Rösta på din favorit och tävla om fina böcker som pris!
Har du idéer om naturum eller förslag på aktiviteter. Välkommen att höra av dig
genom att mejla till [email protected] eller ringa 0291-47 10 45.
Jessica Berg, föreståndare för naturum Färnebofjärden
NATURUM
Resten av detta år
LÖRDAG 12/11
Sällsynta fåglar. Film & bildvisning
med Ingemar Lind.
FOTO: JESSICA BERG
LÖRDAG 19/11-SÖNDAG 18/12
Fotoutställning ”Nationalparken i
bilder”.
Vandring i trollskogen. Naturums förhöstvandring hölls i Tinäsområdet söndagen den 18 september.
edaren för dagens naturumaktivitet, Stig Holmstedt, har
tillbringat över 2 000 fältdagar
kring Färnebofjärden och är en
av initiativtagarna till bildandet
av denna unika nationalpark.
Idag ska vi få ta del av hans
kunskaper i ”Förhöstvandring i
Färnebofjärdens nationalpark”.
V
i befinner oss i nationalparkens södra del och styr
stövlarna mot Alderbäcksrör. På
vägen dit berättar Stig om sina
första besök i området i slutet
av 1960-talet. Av berättelserna
går det inte att ta miste på hans
kärlek till detta älvlandskap med
tillhörande skogar.
Från Alderbäcksrör beger vi
oss sedan norrut, längs med Alderbäcken. Naturen i denna del av
nationalparken hyser en norrländsk karaktär med djupa barrskogar och våta myrmarker. De
mossbeklädda stenarna och de
stora klippblocken, som ser ut
att ha kastats ner av jättar, är
som hämtade ur en saga om tomtar och troll… jag förväntar mig
nästan att få se något övernaturligt väsen titta fram bakom bumlingarna.
H
är råder en tystnad och
ett lugn som torde få de
flesta att gå ner i varv. Då och
då stannar vi till för att åter få
lyssna till Stig, som berättar om
allt från spännande björnmöten
till de skiftande naturtyperna.
Vi stannar även till för att
fotografera de imponerande myrstigarna med alla dess jäktande
trafikanter, de stora guldgula
kantarellerna och all denna fluffiga gröna mossa.
Snart börjar det kurra i våra
magar och i närheten av Östasjön tar vi rast för att avnjuta
SÖNDAG 4/12
Vintervandring i nationalparken.
LÖRDAG 10/12
Julpyssel.
På tur i de mossbeklädda
bumlingarnas gröna rike
L
SÖNDAG 20/11
Julsmycka med naturens material.
det som vi burit med oss i våra
ryggsäckar.
För mer information, se vår hemsida eller ring oss på 0291-47 10 40.
Nya aktiviteter 2012
Under 2012 fortsätter vi att erbjuda många
av våra tidigare beprövade aktiviteter såsom
bäversafarier, båtturer, fotovandringar, ugglekvällar, nationalparksvandringar, friluftsgudstjänster, fladdermuskväll mm. Men självklart
blir det även en del nytt!
E
Planer finns på bland annat följande:
F
Program via e-post
fter att vi har ätit upp matsäcken fortsätter vår vandring söderut, och vi tar oss över
den pors- och tranbärsbeklädda
Lindebergsmossen. Här finns det
mycket att prata om och titta på,
och tiden går som bekant fort när
man har roligt.
em timmar senare är vi
åter tillbaka på samlingsplatsen och deltagarna tar plats
i sina bilar för att ratta ut ur
nationalparken.
Innan jag beger mig hemåt
kastar jag en sista blick mot skogarna. Jag är helt övertygad om
att vi längs vår vandring i de
mossbeklädda bumlingarnas rike
har varit iakttagna av både det
ena och andra skogsväsendet…
HUNDSPANNSÅKNING
INSEKTSSAFARI
UTSTÄLLNING – FÅGLAR I HOLKAR
LÄR DIG SPÅRA
NYA FÖREDRAG, BL A OM ROVDJUR MED
ANDERS BJÄRVALL
En gång per månad kan du få ett uppdaterat
program till din e-postadress. Anmäl dig till
[email protected].
Håll utkik...
på hemsidan där kompletterande information och nya program läggs ut.
www.farnebofjarden.se
Jessica Berg
7
Gruppförsändelse till hushåll
A V S Ä N DA R E :
NOTERAT
Länsstyrelsen
009
i Gävleborgs län
Svanenmärkt trycksak
på 100% returpapper
801 70 Gävle
FOTO: INGVAR WESTMAN
341
Trycksak
Produktion: Journalistgruppen Media 21 • Tryck: Edita, november 2011
Flera nya bryggor
FOTO: KARL NYREMO
Den gamla båtbryggan vid
Gammal vandringsväg. Den nyrestaurerade Kyrkstigen börjar i Skekarsbo och slutar vid Nora kyrka.
Vandra längs Kyrkstigen
U
nder hundratals år var Kyrkstigen den
kortaste vägen till kyrkan och samhället för dem som bodde i byarna efter
älven. Många levde på små tegar och
på vad skogen, kolningen, fisket och
jakten gav. När människor skulle döpa sina barn
vandrade de längs stigen med barnet i en kont, berättar Inga Nordgren, som ingår i Kyrkstigsgruppen
i Nora församling i Tärnsjö.
– På den tiden skulle människorna gå i kyrkan
varje söndag, förklarar hon.
Över Nordmyran fanns en spång på flera hundra
meter, som förstördes vid översvämningar 1931.
Och vid en väldig storm 1954 ödelades stora delar
av stigen. Men minnet av Kyrkstigen levde kvar i
bygden och 1974 började kyrkorådet prata om att
återställa den.
Ingvars tips
Att fiska gädda i november kan vara
riktigt bra. Det säger Ingvar
IngWestman
vars vid
parkförvaltningen, som på sin fritid
fiHan
skehar
- även
ofta är ute och fiskar.
tidigare arbetet vidtNeDa,
Nedre
ips
Dalälvens Intresseförening, och
ofta med guidningar som rör fiske.
Ingvar Westman vid parkförvaltningen är på sin fritid ofta ute
och fiskar. Här delar han med
sig av några bra fisketips.
1975 byggdes en 660 meter lång spång över Nordmyran och 1976 invigdes den nyrestaurerade stigen.
I början av 2000-talet rustades stigen på nytt,
leden märktes upp och vindskydd och grillplatser
byggdes. Efter stigen finns ett fågeltorn och den
passerar även en kolningsplats i Messkog, där milan
var igång i somras. Där kan besökare övernatta i
kolarkojan. Utmed leden ligger också Österbo fäbodar som Nora församling byggt upp igen. Även
där går det bra att sova över.
– Det är väldigt vackert och lättsamt att vandra
längs leden, säger Inga Nordgren.
Kyrkstigen startar i Skekarsbo och går genom ett
spännande natur- och kulturlandskap, innan den
efter nio kilometer kommer fram till Nora kyrka.
Marita Gustavsson
Läs mer: www.kyrkstigen.com
Stadarna i Tyttbo har bytts ut mot en
större och mer stabil brygga. Bryggan kommer att ligga i vattnet året
runt och båtplatserna blir kvar precis
som förut.
Vid Balforsen i Tyttbo finns nu en
betongramp ner mot forsen. Rampen
är tänkt att underlätta för dem som
vill komma ner till forsen för att till
exempel fiska. I samband med ramparbetet anpassades även dasset för
att kunna nyttjas av rullstolsburna.
Dessutom är bryggan i Skekarsbo
utbytt och kommer att användas som
hamnens båtbrygga.
Jennie Dalethsson
FRÅGOR OCH SVAR
Hur ofta sätts det ut fisk
i Gysingeforsarna?
Öring sätts ut var 14:e dag mellan
maj och september. Sammanlagt blir
det cirka 2 500 kg/år. Varje fisk väger
i genomsnitt strax under ett kilo. Det
innebär 2 500-3 000 öringar/år.
Får man elda med pinnar
som plockats från marken?
Det är tillåtet att ta lösa grenar och
pinnar på marken, däremot inte att
bryta från levande eller döda träd
och buskar. Vidare är det förbud att
elda annat än på anvisade platser,
där det i regel också finns utlagd ved.
Har du fler frågor är du välkommen
att vända dig till parkförvaltningen eller
naturum. Du når oss på 0291-47 10 40 eller
[email protected].
Varje årstid har sina höjdpunkter för fiske i Färnebofjärden
Gäddfiske i november kan vara riktigt
bra, tycker Ingvar Westman. Han berättar
att nu under hösten samlar vitfisk ihop
sig i stora stim på djupt vatten.
– Där går också gäddorna, ofta under
stimmen.
Han förklarar att man kan behöva ekolod om man inte vet var stimmen med
vitfisk finns. Vid gäddfiske på hösten är
det bäst att fiska på öppna djupa vatten
med djupgående wobbler som dras lång-
samt efter en båt. På våren däremot är
det grunda vatten, som exempelvis översvämmade älvängar, som gäller för gäddfiske. Bästa matfisken är runt två kilo,
anser han. Maximimåttet är en meter,
större gäddor får inte tas upp, utan måste
sättas tillbaka.
Ingvar Westman berättar att många
som fiskar gädda släpper tillbaka fisken i
vattnet igen.
– De utländska fiskarna släpper tillbaka i stort sett all fisk. De mäter, fotograferar och släpper varsamt tillbaka.
Abborrfiske med jigg i strömmarna i
augusti är också gudomligt bra, tycker
Ingvar Westman.
– Då kan man få riktigt stor abborre.
Även när isarna lagt sig är det mycket
folk ute på för att pimpla abborre.
Marita Gustavsson