Transcript Rapport 2010.32 Hus med historia 2010. SCREEN.pdf

Hus med historia
Örebro län
2010
Charlott Torgén
Rapport 2010:32
Engelbrektsgatan 3
Box 314, 701 46 ÖREBRO
Tel. 019-602 87 00
www.olm.se
2
INLEDNING................................................................................................................. 5
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER .................................................................................... 6
STOCKSÄTERSGÅRDEN, HALLSBERGS HEMBYGDSFÖRENING................................. 7
SANNAHED, KUMLA HEMBYGDSFÖRENING .......................................................... 11
GÄLLERSTA FORNGÅRD, GÄLLERSTA FORNGÅRDSFÖRENING ............................. 13
DAMMTORP, TIVEDS HEMBYGDSFÖRENING .......................................................... 15
FOTOPROTOKOLL, STOCKSÄTERSGÅRDEN ............................................................ 18
FOTOPROTOKOLL, SANNAHED ............................................................................... 19
FOTOPROTOKOLL, GÄLLERSTA FORNGÅRD ........................................................... 20
FOTOPROTOKOLL, DAMMTORP .............................................................................. 21
3
4
Inledning
Under år 2010 har regeringen avsatt särskilda medel för landets hembygdsgårdar genom
satsningen ”Hus med historia”. Hembygdsföreningarna har haft möjlighet att söka bidraget
hos länsstyrelserna. Bidraget har kunnat sökas för vård av hembygdsgårdarnas byggnader som
representerar lokal byggnadskultur och som förvaltas av hembygdsrörelsen, samt används i
publik verksamhet. Bidraget har även kunnat sökas för informationsinsatser i samband med
byggnadsvården.
Enligt Länsstyrelsens beslut 31/5 2010 har Hallsbergs hembygdsgård, Kumla hembygdsgård,
Gällersta forngård samt Tiveds hembygdsgård beviljats bidrag för åtgärder samt för
antikvarisk medverkan.
Antikvarisk medverkan har skett av Örebro läns museum på uppdrag av Örebro läns
hembygdsförbund. Den antikvariska medverkan har skett genom besiktningar, skriftliga och
muntliga anvisningar, fotodokumentation samt rapportskrivning.
Bilderna är tagna av Charlott Torgén, Örebro läns museum om inte annat anges.
Omslagsbild: Längs upp till vänster: Stall- och ladugårdsbyggnaden vid Gällerta forngårdhar fått ny
ryggning. Längst upp till höger: Smedjan vid Stocksättersgården, Hallsbergs hembygdsgård får nytt
torvtak. Längst ner till vänster: På persedelfärrådet i Sannahed läggs tegeltaket om. Längst ner till
höger: Ladugårdslängan vid Dammtorp, Tiveds hembygdsgård har fått ett nytt tegeltak.
5
Administrativa uppgifter
Fastighetsbeteckning:
Fastighetsägare:
Hallsberg Stocksätter 1:2 (Stocksätersgården, Hallsbergs
hembygdsförening)
Sannahed 2:102 (Sannahed, Kumla hembygdsförening)
Södra Bro 1:18 (Gällersta forngård, Gällersta
forngårdsförening)
Stensjön 5:2 (Dammtorp, Tiveds hembygdsförening)
Hallsbergs kommun, själva byggnaden/smedjan ägs av
Hallsbergs hembygdsförening.
Kumla kommun, kommunfastigheter
Gällersta forngårdsförening
Tiveds hembygdsförening
Förvaltare/bidragsmottagare:
Hallsbergs hembygdsförening
Kumla kommun
Gällersta forngårdsförening
Tiveds hembygdsförening
Bidrag:
Hallsbergs hembygdsförening 90% av totalkostnaden, max
132 500kr
Kumla kommun 50% av totalkostnaden, max 100 000kr
Gällersta forngårdsförening 90% av totalkostnaden, max
65 000kr
Tiveds hembygdsförening 90% av totalkostnaden, max
69 975kr
Tekniskt utförande:
Stocksätersgården – Markus Gillberg
Sannahed – Falls Plåt AB
Gällersta forngård – Eje Arén
Dammtorp– Jan Skoglund
Antikvarisk medverkan: Örebro läns museum, Charlott Torgén
Utförandeperiod:
juni- oktober 2010
Slutbesiktning:
Stocksätersgården 7 september
Sannahed 16 september
Gällersta forngård 2 juli
Dammtorp 15 oktober
Diarienummer:
2010.220.181; 2010.220.122; 2010.220.135; 2010.220.136;
2010.220.119
Registrerade bilder:
OLM_2010_21_1-20; OLM_2010_20_1-18;
OLM_2010_18_1-14; OLM_2010_19_1-27, Charlott Torgén
6
Stocksätersgården, Hallsbergs hembygdsförening
Under augusti och september månad år 2010 har torvtaket på smedjan vid Hallsbergs
hembygdsgård lagts om. Hallsbergs hembygdsförening har genom projektet Hus med historia
beviljas statliga medel för dessa åtgärder.
Smedjan utgör en av byggnaderna på Stocksätersgården. Den ägs av Hallsbergs
hembygdsförening, till skillnad från flera av de övriga husen på gården som ägs av Hallsbergs
kommun.
Smedjan består av en mindre
timmerbyggnad med åstak täckt av
torv.
Smedjan innan åtgärder.
Under det befintliga torvtaket fanns ett undertak av trolpinnar, täckta med flera olika skikt i
form av papp, Platonmatta, masonit och plåt och till slut torven som blivit för tunn.
Taket före åtgärder. Plåten
sticker fram under torven.
Under torven finns även
flera skikt av olika material.
Takfoten var i lagad med
brädor.
7
Inne i smedjan före åtgärder.
Över skorstenen syns de mörkare
trolpinnarna som är rötskadade.
På flera ställen inne i smedjan har
glasfiber använts för att täta
springor och hål. Den har tagits
bort i samband med dessa åtgärder.
Under dessa arbeten plockades torven bort liksom de olika skikten av olika material i
undertaket. Rötskadade trolpinnar ersattes med nya lika de befintliga. Där det var möjligt
skarvades pinnarna i och spikades i åsarna. Det visade sig att fler trolpinnar var skadade än
vad man trodde. På trolpinnarna lades sedan näver i fyra lager. Runt skorstenen veks nävern
upp mot murverket för att förhindra att vatten rinner in vid murstocken. Nävern köptes från
Kohlers trä som importerat den från Ryssland.
Taket är på väg att läggas.
I samband med en
byggnadsvårdsdag får besökare
se hur arbetet går till.
Ny mullås av kluven och barkad stock tillverkades, lika den befintliga. Den befintliga
mullåsen låg ”löst” mot krokarna. Markus Gillberg, snickare ville fästa den i krokarna för att
konstruktionen skulle bli stabilare och för att mullåsen inte skulle kunna röra sig. Detta
godkändes av antikvarisk medverkande. För ändamålet spikades mullåsen med klippspik På
undertaket av trol och näver lades slutligen ny torv, hämtad från backen nedanför
hembygdsgården. Den gamla torven från taket användes för att fylla igen partiet där den nya
torven togs. I stället för att lägga två lager, där det understa läggs med grässvålen nedåt och
det övre med svålen uppåt, lades ett kraftigt tjockt lager med grässvålen nedåt.
8
Undertaket lagades i med nya
trolpinnar och lagningen av
brädor plockades bort.
Ny mullås, näver och torv.
Mullåsen har spikats fast i kroken.
Gräset har så smått börjat spira.
Enligt Markus blir torven på så sätt stabilare genom att
gräset vänder och växer genom torven och på så sätt
”armerar” den. Vid slutbesiktningen hade gräset på
vissa ställen redan växt igenom torven. Nya vindskivor monterades. I stället för en bred bräda
monterades två relativt breda brädor för att få en stabilare konstruktion. De målades med
falurödfärg. Vid detta tillfälle monterades vattlister, det fanns inte tidigare och diskussioner
fördes huruvida näver skulle läggas så att den ”viker över” vindskivan eller om vattlister
skulle monteras. Ur underhållssynpunkt är det enklare att se över en vattlist i trä varför detta
alternativ valdes.
Vid skorstenen lades näver mot
murverket för att förhindra att
vatten tränger in vid murstocken.
Undertaket av trolpinnar har lagats i.
Åtgärderna blev större än vad man från
början trodde.
9
Smedjan efter att arbetena har färdigställts.
Gräset har börjat växa igenom, och redan nästa
år kommer taket att vara helt gräsbeväxt.
10
Sannahed, Kumla hembygdsförening
Under september månad år 2010 har tegeltaket på det gamla persedelförrådet vid Sannahed
lagts om. Kumla hembygdsförening har genom projektet Hus med historia beviljas statliga
medel för dessa åtgärder.
Persedelförrådet är en av byggnaderna som
finns vid hembygdsgården i Sannahed. Det
ägs av Kumla kommun men hyrs och
förvaltas av Kumla hembygdsförening.
Arbetet påbörjades utan att
hembygdsföreningen eller antikvarisk
medverkande var kontaktad. Då detta
uppdagades var arbetet redan långt gånget.
Då antikvarisk medverkande var på plats var
redan ett av takfallen omlagt och det andra
påbörjat.
Östra takfallet har lagts om med befintliga
lertegelpannor från Heby.
Byggnaden har en timrad stomme, klädd
med panel. Den täcks av ett sadeltak,
uppburet av takstolar, täckt av tvåkupigt
lertegel.
Då teglet plockades bort upptäcktes den
ursprungliga tacktäckningen i form av ett
listtäckt papptak, vilket fanns kvar under det
nuvarande tegeltaket. Det bestod av två
lager lumppapp på ett undertak av
horisontellt lagda brädor. Pappen var lagad
vid ett flertal tillfällen och hade troligtvis
varit tjärad ursprungligen. Tjäran var dock
bortnött.
Under teglet återfanns det gamla
listtäckta papptaket med lumppapp som
troligtvis varit tjärstruken.
Bild: Leif Göthberg
Östra takfallet har lagts om.
Bild: Leif Göthberg
Det
11
En mindre skada i undertaket.
Lumppappen har plockats bort
för att kunna åtgärda skadan.
Bild: Leif Göthberg
fanns
några
mindre rötangrepp i undertaket. På det östra
takfallet, sidan mot vägen, lagades ett parti
närmast takfoten. På västra takfallet, in mot
baksidan, lagades två partier mitt i takfallet.
De skadade partierna lagades i med råspontad
panel.
Undertaket av brädor med ilagat
parti av råspontad panel.
På det gamla papptaket lades ny underlagspapp som drogs ut och upp mot vindskivornas
insida. Ny läkt spikades ovanpå de befintliga trekantslisterna. De gamla tegelpannorna, som
var från Heby, återanvändes på östra takfallet. Ca 300 pannor togs dock från det västra
takfallet där nytt tvåkupigt lertegel från Vittinge lades. Nockbrädan under nockpannorna var i
gott skick och byttes ej, även nockpannorna återanvändes.
På västra takfallet pågår arbetet.
Kortare avbrott då det regnade för
häftigt.
På västra takfallet läggs nytt
tvåkupigt lertegel från Vittinge.
Teglet är lagt så att det skjuter ut över
vindskivorna som formats efter teglet.
Vindskivorna byttes ej under dessa arbeten då de
är i gott skick. Enligt hantverkaren borde de dock
målas.
Teglet läggs så att det skjuter ut
över vindskivorna. Vindskivorna
har därför formats så att de följer
tegelraderna.
12
Gällersta forngård, Gällersta forngårdsförening
Under slutet av juni månad år 2010 har stråtaket på stall- och ladugårdsbygganden vid
Gällersta forngård ryggats om. Gällersta forngårdsförening har genom projektet Hus med
historia beviljas statliga medel för dessa åtgärder.
Stall- och ladugårdsbyggnaderna utgör en av byggnaderna på Gällersta forngård och är en av
två byggnader på forngården med stråtak. Stall- och ladugårdsbyggnaden ägs av Gällersta
forngårdsförening.
Stall- och ladugårdsbyggnaden har fått en ny
ryggning av råghalm. Ryggningen hålls på plats
av slanor av senvuxen gran som sammanfogats
med dymlingar av ek.
Byggnaden består av en timrad länga med åstak täckt med i huvudsak vass, nocken är belagd
med råg.
Gällersta forngårdsförening, Lars Johansson, och antikvarisk medverkande hade kontakt i
mitten av juni för att stämma av när de var tänkt att påbörja arbetena med att rygga om
stråtaket. Antikvarisk medverkande fick då beskedet att det troligtvis skulle ske i slutet av
sommaren/hösten. Åke Johansson, Gällersta
forngårdsförening kontaktade antikvarisk
medverkande 1 juli och berättade att arbetet
med att rygga om taket redan var färdigt.
Mossan lämnades kvar då det inte
anses att den skadar vassen.
Arbetet hade skett utan hans vetskap. Han hade kontaktats av entreprenören som ville utföra
arbetet veckan före midsommar. Åke hade då meddelat att de skulle vänta till senare då de
hade mycket att stå i samt att han skulle på semester. När han sedan kom hem från semestern
upptäckte han att arbetet redan var gjort.
13
I museets arkiv återfanns bilder från 1927, en på ladugården och en på logen. De var således
tagna strax efter att byggnaderna flyttades dit omkring 1924-26, enligt Börje Eriksson
Gällersta
forngårdsförening. På
dessa bilder är de vertikala
slanorna som håller
ryggningen på plats något
längre än de befintliga. På
bilder från omkring 1960
har de blivit kortare,
ungefär som de nu
befintliga.
Bilden tagen strax efter att
byggnaden flyttades till Gällersta
forngård. Slanorna som håller
ryggningen på plats når längre ner
på takfallet än de som finns idag.
Foto från 1927 av G. Berg.
Taket har fått en ny ryggning av råghalm med slanor av senvuxen gran och dymlingar av ek.
Efter samtal med Åke och Börje samt genomgång av äldre bilder, så konstaterades det att
arbetet utförts mycket likt det tidigare taket.
På åsarna är slanor placerade horisontellt med 40-50cm mellanrum. I dessa slanor knyts
vassen. En man står inne i byggnaden, under taket och en man står på taket och de hjälps med
långa nålar åt att knyta vassen i slanorna. I dag används koppar- eller galvad tråd, förr
användes järntråd. Enligt Åke var det förr vanligt med vass- eller stråtak, främst i de södra
delarna runt Hjälmaren. Han berättade också att Eje Arén, entrerprenör, berättat att man
ibland lade taken som foderreserv.
Det läckte in genom taket på ett ställe. Det var en mycket liten läcka och den lagades av Åke
själv. Mossan på vassen lämnades kvar. Enligt Åke ansåg Eje Arén, att den kunde vara kvar.
Den skadade inte vassen. Åke berättade också att när de lade om taket på logen så var vassen i
bättre skick än vad de trodde när de tog bort mossan.
Vid besiktningen var det kvar att montera
nya vindskivor. De skulle utformas lika de
befintliga i virke av god kvalité. Även
vattlister skulle monteras. Såväl vindskivor
som vattlister behandlas med äkta Falu
rödfärg eller rödtjära.
Stall- och ladugårdsbyggnaden efter åtgärder,
kvar var att se över vindskivorna.
14
Dammtorp, Tiveds hembygdsförening
Under september och oktober månad år 2010 har tegeltaket på ladugårdslängan vid
Dammtorp lagts om. Tiveds hembygdsförening har genom projektet Hus med historia beviljas
statliga medel för dessa åtgärder.
Ladugårdslängan utgör en av byggnaderna
vid Dammtorp och flyttades dit 1975 från
Grytkärret. Ladugårdslängan ägs av Tiveds
hembygdsförening.
Ladugården är uppförd i en knuttimrad
konstruktion. Sadeltaket bärs upp av åsar och
är belagt med enkupigt lertegel på ett
undertak av spån. Lerteglet är från
Olshammar.
Ladugårdslängan före åtgärder.
Teglet var på vissa ställen frostsprängt eller trasigt.
Undertaket var dock i gott skick.
På ladugårdens framsida hade stommen ”säckat”
något. Detta troligtvis för att syllstocken glidit av en
grundsten eller för att stenen sjunkit ner något i
marken. Detta har gjort att det främre takfallet fått en
liten svacka.
Taket
Hembygdsföreningen framförde en önskan om att
lägga om hela taket med nytt lertegel då medelåldern
i föreningen är hög och man har svårt att få nya
medlemmar till föreningen. Taket skulle då få en
längre livslängd än om man lappade i befintligt tak.
Ur antikvarisk framfördes att det är viktigt att
Olshammarstegel, till viss del
frostsprängt.
Undertaket av spån på öppen läkt.
Inga tecken på fuktskador fanns.
15
tillvarata de kulturhistoriska värdena. Hos
denna byggnad ligger en del av det
kulturhistoriska värdet i att lerteglet är lokalt
tillverkat. Ett helt nytt tak skulle innebära att
det lokalt tillverkade teglet från Olshammar
försvann och därmed en bit av byggnadens
historia och karaktär. Förr fanns många
lokala tegelbruk vilket resulterade i att
takpannorna från de olika bruken såg olika ut
och på så sätt präglade den lokala
bebyggelsen. Efter diskussioner med
Länsstyrelsen godkändes önskemålet om att
få lägga nytt enkupigt lertegel på hela taket.
Ladugårdslängan efter att taket lagts om.
Det gamla tegeltaket plockades ner. Några
pannor sparades för att kunna användas på
någon annan av gårdens mindre byggnader.
Ovanpå det gamla undertaket monterades
skivor av märket Rockwool som även
använts på övriga byggnader. Detta
godkändes av Länsstyrelsen. Ny läkt
monterades innan nytt enkupigt lertegel från
Vittinge lades. Nya vindskivor, vattlister och
takfotsbrädor monterades. Dessa ströks med
av föreningen egenhändigt tillverkad tjära.
Vid slutbesiktningen var det kvar att montera
hängrännor av urholkade stockar.
Föreningen tillverkar dessa själv liksom de
järn som rännorna hänger i.
Nya hängrännor håller på att tillverkas.
Grunden
På framsidan hade en av de mittersta grundstenarna
sjunkit vilket bidrog till att stommen säckat något. Detta
åtgärdades genom att en ny sten grävdes ner. Syllstocken
lyftes upp så att en luftspalt bildades mellan syll och
mark.
Några av de gamla pannorna,
stämplade OH – Olshammar.
En ny grundsten har lagts under syllstocken.
16
Övrigt
I samband med arbetena togs mycket sly bort
bakom ladugården för att förhindra att fukt
hålls kvar samt bidrar till mosspåväxt på
teglet.
En hel del sly togs bort på baksidan av
byggnaden.
17
Fotoprotokoll, Stocksätersgården
Acc.nr. OLM_2010_19_1-27
Objekt: Smedja, Stocksätersgården
Ort: Hallsberg
Gata/kvarter/fastighet: Stocksätter 1:2
Stad:
Socken: Hallsbergs sn
Kommun: Hallsbergs
Län: T
År: 2010
Motiv: Takarbeten på smedjan vid Stocksätersgården
1-2: Smedjan före åtgärder.
3: Under torven skymtar olika lager av Platonmatta, plåt och papp.
4: Takfoten har lagats i med brädor.
5-7: Smedjan före åtgärder.
8: Skorstenen.
9: Smedjan före åtgärder.
10-12: I undertaket syns rötskadade trolpinnar. Tätning har skett på flera ställen med
glasfiberull.
13: Arbetet med att skyffla bort det gamla torvtaket har påbörjats.
14-16: Undertaket efter åtgärder. Taket har lagats i med nya trolpinnar. Glasfiberullen har
plockats bort.
17: Smedjan efter åtgärder. Torven har lagts i endast ett tjockt lager. Nästa sommar har gräset
växt igenom torven och på så sätt armerat den.
18: Ny mullås som spikats fast i krokarna.
19: Nya vindskivor.
20: Ny mullås som spikats fast i krokarna.
21: Nävern har vikits upp mot skorstenens murverk för att förhindra att väta tränger in.
22-24: Smedjan efter åtgärder.
25-27: Undertaket har lagats och nu läggs näver och torv.
Foto:
1-24 Charlott Torgén
25-27 Anneli Borg
Övrigt:
Diarienr. 2010.220.181; 2010.220.122
18
Fotoprotokoll, Sannahed
Acc.nr. OLM_2010_20_1-18
Objekt: Persedelförrådet, Sannahed
Ort: Sannahed, Kumla
Gata/kvarter/fastighet: Sannahed 2:102
Stad:
Socken: Kumla
Kommun: Kumla
Län: T
År: 2010
Motiv: Omläggning av tak på persedelförrådet i Sannahed
1: Ny underlagspapp läggs ovanpå den gamla taktäckningen av lumppapp.
2: Östra takfallet har lagts om.
3: Norra gaveln.
4: Teglet läggs ut över vindskivorna och vindskivorna har därför formats för att passa raderna
med tegel.
5: Västra takfallet läggs om. Paus i arbetet då regnet blir för ihärdigt.
6: Lagning i underteket.
7: Ny papp och läkt på det gamla taket innan teglet läggs ut.
8: Nytt vittinge tegel lades på västra takfallet.
9: Ny telepanna från Vittinge.
10: Det nya teglet läggs.
11-13: Det gamla teglet från Heby.
14-17: Under taket återfanns den ursprungliga taktäckningen i form av två lager lumppapp
som troligtvis varit tjärstruken.
18: Takfotsutsprång samt hängrännor och stuprör.
Foto: 1-6 Charlott Torgén
7-18 Leif Göthberg
Övrigt:
Diarienr. 2010.220.181; 2010.220.135
19
Fotoprotokoll, Gällersta forngård
Acc.nr. OLM_2010_18_1-14
Objekt: Stall- och ladugårdsbyggnad, Gällersta forngård
Ort: Gällersta
Gata/kvarter/fastighet: Södra Bro 1:18
Stad:
Socken: Gällersta
Kommun: Örebro
Län: T
År: 2010
Motiv: Ryggning av stråtak på stall- och ladugårdsbyggnad vid Gällersta forngård
1: Informationsskylt om byggnaden.
2-6: Stall- och ladugårdsbyggnaden har fått ny ryggning av råghalm.
7-8: I takfoten syns vassens vippor.
9: Logen.
10: Stall- och ladugårdsbyggnaden har fått ny ryggning av råghalm.
11-12: Ryggningen hålls på plats av slanor av senvuxen gran sammanfogade med dymlingar
av ek.
13: Stall- och ladugårdsbyggnaden har fått ny ryggning av råghalm.
14: Ryggningen hålls på plats av slanor av senvuxen gran sammanfogade med dymlingar av
ek.
Foto:
Charlott Torgén
Övrigt:
Diarienr. 2010.220.181; 2010.220.136
20
Fotoprotokoll, Dammtorp
Acc.nr. OLM_2010_21_1-20
Objekt: Ladugårdslänga, Dammtorp
Ort: Dammtorp, Tived
Gata/kvarter/fastighet: Stensjön 5:2
Stad:
Socken: Tiveds sn
Kommun: Laxå
Län: T
År: 2010
Motiv: Byte av tak på ladugårdslängan vid Dammtorp, Tiveds hembygdsförening
1-3: Ladugårdslängan före åtgärder.
4: Baksidan på ladugårdslängan. Oxvandringen skymtar.
5-6: Oxvandringen.
7: Ladugårdslängan före åtgärder. Stommen har säckat vilket syns i takfoten.
8: Ladugårdslängan före åtgärder.
9-11: Taket före åtgärder.
12: Undertaket av spån på öppen läkt.
13: Baksidan på byggnaden. Sly har rensats bort och oxvandringen syns.
14: Ladugårdslängan efter åtgärder.
15: Syllstocken har lyfts upp på en ny grundsten som grävts ner.
16-18: Ladugårdslängan efter åtgärder.
19: Ny hängrännor tillverkas.
20: Det gamla olshammarstegelet stämplat med OH för Olshammar.
Foto: Charlott Torgén
Diarienr. 2010.220.181; 2010.220.119
21