Transcript Minnesanteckningar för avsnitten blodomloppet & lungorna och

Minnesanteckningar för avsnitten blodomloppet & lungorna och luftvägarna.
1) Blodet
40 % Blodkroppar
60 % Blodplasma
Vuxen – ca 5 liter blod
Blodplasma – svagt gulaktig, består till största del av vatten. Transporterar bl.a.
salter vitaminer, hormoner, druvsocker samt cellernas avfallsämnen.
Blodplasma består också av proteiner. Proteinerna kan dra åt sig vatten och
påverkar vätskebalansen i kroppen.
Röda blodkroppar – innehåller hemoglobin (Hb) som innehåller järn.
Hemoglobin binder syre lätt och röda blodkroppar transporterar syre till
kroppens alla celler. Man har ca 5 milj. röda blodkroppar/mm3. När man
undersöker blodvärdet är det blodets hemoglobinhalt som mäts. Normalt har
man ca 150g Hb/liter blod.
Livslängd: c:a 4 månader.
Vita blodkroppar – är större än de röda och fungerar som kroppens försvar mot
främmande ämnen. Man har ca 10 000 vita blodkroppar/mm3.
Livslängd: 1 timme – 4 månader.
Blodkorn/Blodplättar – hjälper till att stoppa blödningar. Man har ca 250 000
blodplättar/mm3.
Blodkroppar lever inte länge och därför bildas det ständigt nya i den röda
benmärgen. En del av de vita blodkroppar mognar klart i lymfkörtlarna. Levern
och mjälten tar hand om de förbrukade blodkropparna.
Blodet koagulerar genom att ämnet fibrinogen bildar ett nät av trådar då det
påverkas av ett ämne från blodkornen. (se bild sida 177)
2) Hjärtat
Hjärtat = ihålig muskel
En mittvägg delar hjärtat och varje hälft fungerar som en varsin pump som
arbetar samtidigt. Varje pump delas av med en ventil i två rum, förmak (övre)
och kammare (nedre). Ventilerna kallas klaffar och tack vare dessa så går
blodet åt rätt håll.
Normal vilopuls: 60-80 slag/minut.
Man kan höra två tydliga ljud när hjärtat slår. Det ena som är något längre och
dovare än det andra är segelklaffarna inne i hjärtat som stängs (mellan förmak
och kammare). Det andra är kortare och hårdare och kommer ifrån
fickklaffarna som slår igen i aortan och lungartären.
Kransartärerna på hjärtats utsida förser hjärtat med syre och näring.
Bilden på hjärtat, sida 174, är mycket viktig.
3) Blodkärlen och lymfkärlen
Vener leder blod till hjärtat.
Artärer leder blod ut från hjärtat.
Kapillärer leder ut blod till kroppens alla vävnader. Och det är också i
kapillärerna som blodet tar emot avfallsprodukter och lämnar syre och näring till
cellerna.
Lilla kretsloppet – blodets väg från hjärtat till lungorna och tillbaka till hjärtat.
Syre tas upp i lungorna.
Stora kretsloppet – blodets väg från hjärtats vänstra kammare via aorta till
kroppens celler och åter till hjärtats högra förmak.
Pulsen känner man i artärerna och uppstår när hjärtat trycker ut blodet i aortan.
Artärernas väggar har kraftig muskulatur och rikligt med elastisk vävnad, på
detta sätt kan blodtrycket alltid hållas på tillräckligt hög nivå.
Normalvärde för blodtrycket i armartärerna är 120/70 mmHg. 120 mmHg
uppkommer vid hjärtats sammandragning, 70 mmHg är när hjärtat ”vilar”.
Trycket är mycket lågt i venerna och blodet flyter här i en jämn ström. Tack
vare venklaffar flyter blodet i rätt riktning.
Det är inte bra för hälsan med för högt blodtryck, saker som kan få ned trycket
är motion, sund kost, ingen rökning, ingen alkohol och mindre stress.
Kapillärer är väldigt, väldigt tunna (ca 1/100 mm). Vätska från kapillärerna kan
nå alla kroppens celler genom små hål i väggarna. Vissa ämnen kan utbytas
mellan blodet och cellerna, t.ex. hormoner och syre. Näringsämnen och syre
lämnar kapillärerna medan avfallsämnen tas upp i kapillärerna för att
transporteras bort.
Lymfkärlen är ett eget kärlsystem. Det har till uppgift att transportera bort
bakterier och döda celler till lymfkörtlar som renar lymfan. Efter rening av
lymfan återgår det till blodet genom nyckelbensvenerna. Lymfkörtlarna sitter
utplacerade på strategiska platser i kroppen för att minimera risken att få in
bakterier i blodomloppet (ljumskar, axlar). Lymfa är en vätska som bildas av
vävnadsvätska som är blodplasma som trängt sig ut från kapillärerna.
4) Blodet och kroppens försvar
Yttre försvar – huden och slemhinnor.
Inre försvar – olika typer av vita blodkroppar som blodet transporterar till de
delar som är angripna.
Vissa vita blodkroppar är specialister på att söka reda på och äta upp bakterier.
Vid ett bakterieangrepp i t.ex. högra lillfingret samlas då sådana blodkroppar
kring det angripna stället, säg ett infekterat sår. Genom att ändra form så kan de
vita blodkropparna tränga sig igenom blodkärlsväggar och ta sig fram till den
angripna vävnaden.
Döda och levande vita blodkroppar och bakterier bildar var.
De bakterieätande vita blodkropparna är bara en ”förtrupp” som snart behöver
hjälp. Antikroppar, ”sinnrika vapen”, tillverkas av andra vita blodkroppar som
oftast klarar av att kämpa ned smittämnena. Man blir då frisk igen!
Immunitet – de vita blodkropparna tillverkar fler antikroppar än vad som
behövs. Och så länge antikroppar finns kvar i blodet är man immun mot just det
smittämnet som antikropparna är gjorda för. Man har byggt upp
immunförsvaret.
Serumbehandling – färdiga antikroppar mot ett visst smittämne sprutas in i
kroppen. Dessa finns bara kvar i kroppen ett kort tag. Exempel ormserum och
gammaglobulin (antikroppar mot gulsot).
Vaccinering – dött eller försvagat smittämne förs in i kroppen i lagom mängd.
Kroppen bildar då antikroppar mot smittämnet man blir då immun mot det.
Sänka – när man får en infektion i kroppen förändras blodets sammansättning.
Antalet vita blodkroppar ökar och stora mängder antikroppar kommer ut i
blodet. Blodplasmans innehåll ändras också och allt detta medför att de röda
blodkropparna sjunker snabbare än normalt. Detta kan man mäta i ett provrör
som man tagit ett blodprov i. Normal sänka är 1-10 mm/h. Förhöjd sänka
betyder att man är sjuk men säger inget om vilken sjukdom det handlar om.
Antibiotika (penicillin)– oftast klarar immunförsvaret av att bekämpa
infektioner i kroppen, men ibland krävs behandling. Sjukdomar som beror på
bakterier kan behandlas med antibiotika, (ex. halsfluss, öroninflammation,
lunginflammation). Skotten Alexander Fleming såg av en slump att en
mögelsvamp gav ifrån sig ett ämne som var giftigt för bakterier. Detta ledde till
antibiotikans upptäckt och Fleming fick nobelpriset för detta 1945.
Influensa och vanlig förkylning orsakas av virus så dessa går alltså inta att bota
med antibiotika.
På sikt kan det vara skadligt om man i onödan får antibiotika. Bakterierna kan
då förändras så att de tål antibiotika, bakteriestammarna blir då resistenta mot
penicillin och det är inte bra för mänskligheten.
5) Allergi
Allergi – överkänslighet
Allergi uppstår genom att främmande ämnen, s.k. antigener, tränger in i
slemhinnor och hud. Antigenerna gör så att antikropparna bildas, detta är en
helt normal reaktion men hos allergiska personer bildas antikroppar i onödigt
stor mängd. När dessa antikroppar stöter ihop med ”sitt” antigen så släpps
histamin ut från kroppens celler.
I näsan orsakar histamin hösnuva.
I luftrören orsakar histamin astma.
I huden orsakar histamin nässelutslag eller eksem.
För att lindra allergi kan man ta mediciner som motverkar histamin, dessa kallas
antihistaminer.
Man kan också utveckla allergier mot ämnen som man utsätts mycket för, s.k.
kontaktallergi, t.ex. nickelallergi.
Under de senaste 50 åren har allergiproblemen vuxit påtagligt. Detta beror
troligen på:
- ökad användning av kemikalier
- sämre ventilation
- nya byggnadsmaterial
- fler barn som utsätts för passiv rökning (barn till rökare
drabbas oftare av allergi)
6) Blodgrupper
Vid svåra blodförluster måste man använda sig av blodtransfusion. Då är det
självklart viktigt att den skadade får blod av den typ som han/hon kan ta emot.
Om den mottagande personen får fel sorts blod så bildas antikroppar som dödar
den ”nya” röda blodkropparna. När dessa dör så klumpar de ihop sig och orsakar
stopp i blodkärlen. AB0- systemet (AB noll) och Rh–systemet är två olika
blodgruppsystem. I ABO-sytemet finns det fyra blodgrupper, A, B, AB eller 0. I
Rh-systemet är man antingen Rh-positiv eller Rh-nagativ, Rh+ (85 %) eller Rh–
(15 %).
Det är inte bara vid blodstransfusioner som blodgrupper är av betydelse, utan
även vid graviditeter där barnet och modern har olika Rh-grupper. Om modern
är Rh-negativ så kan modern bilda antikroppar mot barnets blod. Om detta sker
så riskerar dessa att överföras till barnet och det kan då skada barnet allvarligt.
Det behövs mycket blod till blodtransfusioner inom sjukvården därför kan man
bli blodgivare.
0 (noll) – universalgivare
AB – universalmottagare
Barn och sjuka får ej ge blod.
Se bilder och tabell på sid. 184 i boken.
7) Andningen
Cellerna behöver förbränna föda för att kunna arbeta, till förbränningen behövs
syre, därför andas vi.
På väg till lungorna passerar luften, näshålan (eller munhålan), struphuvudet,
luftstrupen, bronkerna, luftrören. Luftrören avslutas med lungblåsor.
Näsan renar luften och ser till att luften får rätt temperatur och rätt luftfuktighet.
Näshår fångar upp dammpartiklar, näsmusslor ökar näsans yta så att luften
kommer i kontakt med mer slemhinna.
Struphuvudet sitter i luftstrupens översta del. Här sitter stämbanden.
Stämbanden är elastiska band, när vi talar spänner vi stämbanden och
utandningsluften måste pressas ut genom dessa. Stämbanden sätts i dallring och
ljud uppstår.
Luftstrupen, här finns mer slemhinnor och även flimmerhår. Här fastnar de
minsta smutspartiklarna. Flimmer håren för upp slem och smuts så vi kan hosta,
svälja eller spotta ut det.
Bronkerna, luftstrupen delar upp sig i två bronker som leder in luften i varsin
lunga och i sin tur delar upp sig i luftrör.
Luftrören i lungorna delar upp sig i allt finare rör.
Lungblåsor, de små luftrören avslutas med en klase lungblåsor. Här kommer
blodet nära luften och gasutbytet sker här. Blodet tar upp syre och avger
koldioxid. Det finns mer syre i luften i lungblåsorna än vad som finns i blodet
som rinner förbi. Syret kommer då att tränga igenom kärlväggen och in i blodet.
På samma sätt fast tvärtom är koncentrationen av koldioxid större i blodet, så
koldioxiden tränger ut i lungblåsorna.
Vi andas med hjälp av muskler i mellangärdet och muskler mellan
revbenen. Vid inandning höjs bröstkorgen och mellangärdet sänks, luft
strömmar in i lungorna. När mellangärdet trycks upp och bröstkorgen sänks
andas vi ut. Luften trycks då ut ur lungorna.
När vi anstränger oss ökar förbränningen i cellerna, vi behöver då mer syre och
andningen och pulsen ökar.
8) Basfrågor
1) Vilken uppgift har kransartärerna?
2) Vad är lilla kretsloppet?
3) Vad kallas de klaffar som finns mellan hjärtats förmak och kammare?
4) Vad är en artär?
5) Vad är en ven?
6) Vad är en kapillär?
7) Vilka vener har syrerikt blod?
8) Hur pressas blodet fram i venerna?
9) Vilka tre blodkroppar innehåller blodet
10) Vilka uppgifter har de olika blodkropparna?
11) Vad kallas den vätska blodkropparna ”simmar” i?
12) Hur går det till när blodet levrar sig?
13) Vilka är blodets viktigaste uppgifter?
14) Hur mycket blod har en vuxen människa i kroppen?
15) Var sker ämnesutbytet mellan blodet och kroppens celler?
16) Vad är lymfkärl?
17) Av vad bildas lymfa?
18) Vilken uppgift har lymfkörtlarna?
19) När är man immun mot en sjukdom?
20) Vad händer i kroppen när en allergisk reaktion uppkommer?
21) Vilka blodgrupper känner du till?
22) Vilka delar pekar siffrorna på i hjärtat?
23) Vilka muskler sköter andningen?
24) Varför andas vi?
25) Vilka skillnader är det på den luft vi andas in och den vi andas ut?
26) Beskriv kortfattat inandningsluftens väg från näsan till lungblåsorna?
27) Var sker gasutbytet i lungorna?
28) Hur renas luftvägarna?
29) Hur fungerar stämbanden?
30) Varför är koloxid farligt?
9) Fördjupningsfrågor
31) Varför dör man om hjärtat låter bli att slå under en längre stund?
32) Vad händer när bakterier gör dig sjuk och du frisknar till igen?
33) Vad är det för skillnad mellan vaccinering och serumbehandling?
34) Vad måste man veta om givaren och mottagaren vid en blodtransfusion?
35) Hur kan man bli immun mot en sjukdom?
36) Varför behöver lungorna inga egna andningsmuskler?
37) Varför måste andningen fungera bra?
38) Av vilken anledning har en rökare sämre syreförsörjning än en icke–rökare?
39) Hur uppkommer ljudet när vi talar?
40) Förklara hur höghöjdsträning, bloddopning och dopningsämnet epo kan öka
en idrottares prestationsförmåga?
41) Genom andningen syresätts blodet. Beskriv luftens väg och hur den
påverkas på sin väg genom andningsorganen till blodet.
42) Vad skulle kunna hända om det blir något fel på ditt blod eller ditt hjärta?
Försök att komma på tre olika saker?
43) Tänk dig att du är läkare och undersöker en patient för troliga hjärtbesvär?
Hur gör du för att få ett tydligt besked och kan din patient också ha problem
med blodet? Vilka undersökningar är tänkbara och hur kan du tolka dem?