Transcript Erik Ullenhag • Anna König Jerlmyr • Leo Razzak

Mötesplatsen för kvalificerat socialt arbete
12-13 november 2013 • Stockholmsmässan
Bland talarna:
Erik Ullenhag • Anna König Jerlmyr • Leo Razzak
Tor Wennerberg • Anna Hollander • Poul Perris • Jonathan Leman
Stina Fernqvist • Marie Balint • Knut Sundell • Susanne Tafvelin • Anders Ivarsson Westerberg
Lotta Berg Eklundh • Gunnar Bohman • Michael Tärnfalk • Kristin Marklund
Arrangör:
I samarbete med:
www.socionomdagarna.se
Organiseras av:
Socionomdagarna är här igen!
Välkommen till årets viktigaste konferens där du ges tillfälle att välja mellan
130 seminarier inom det sociala verksamhetsområdet
Under Socionomdagarna får du också tillfälle att ta del av aktuell forskning, träffa ledande experter och
politiker, och inte minst, träffa kollegor från hela landet. Socionomdagarna växer. I år finns det seminarier
om socialt arbete i relation till förebyggande socialt arbete, sociala medier, psykisk ohälsa, barn, missbruk
och beroende, kvalitetssäkring, professionalisering, behörighet och legitimation och mycket, mycket mer.
Din största utmaning är att välja vad du vill lyssna på.
Foto: Kalle Assbring
Varmt välkommen till årets viktigaste konferens inom socialt arbete!
Heike Erkers
Förbundsordförande
Akademikerförbundet SSR
Arrangör:
Organiseras av:
Akademikerförbundet SSR är det
fackliga yrkesförbundet för socionomer. Andra yrkesgrupper i förbundet är beteendevetare, ekonomer,
personalvetare och samhällsvetare.
Många är också egenföretagare eller
chefer. Vi är partipolitiskt obundna
men tar tveklöst ställning i de frågor
som rör medlemmarnas anställning, arbetsmarknad, utbildning
och möjlighet till professionell
yrkesutövning. Med drygt 62 000
medlemmar är vi det fjärde största
förbundet i Saco. Passion för profession, engagemang, mångfald,
jämställdhet och jämlikhet är några
nyckelord i förbundets värdegrund.
De är vägledande för vårt lokala
och centrala arbete. Vår vision är
ett samhälle och ett arbetsliv som
tillvaratar, utvecklar och värderar
akademisk kompetens. Läs mer om
oss på www.akademssr.se eller ring
08-617 44 00.
Informa IBC Sweden tillhör Informa
Plc. Informa är världens största
börsnoterade organisatör av mässor,
event, konferenser och kurser och
tillhandahåller mötesplatser och
möjligheter för kunskap att delas
världen över. Informa har drygt 8000
anställda på 150 kontor i 40 länder.
Informa IBC Sweden startade sin
verksamhet 1994 och genomför årligen 200 mässor, konferenser, kurser
och utbildningar på den svenska
marknaden. Våra tusentals deltagare
är beslutsfattare från både privata
näringslivet och offentlig sektor. Målsättningen är att ge våra deltagare
ny och utvecklande kunskap med
de mest kända experterna inom
respektive område. Våra produkter
erbjuder också möjlighet att personligen möta potentiella kunder och
knyta nya affärskontakter.
Läs mer på: www.informasweden.se
Informa – bringing knowledge to life
I samarbete med:
Mediepartner:
Praktisk information:
Under Socionomdagarna 2013 väljer du mellan 130 spännande och aktuella föreläsningar. ”Välkommen till Socionomdagarna”
streamas till de olika salarna, så på morgonen den 12 november går du direkt till den sal där du har din första föreläsning. Vilken sal
föreläsningarna går i kommer du se på översiktsschemat som vi delar ut i entrén när du kommer på morgonen! Varje dag serveras
lättare lunch i utställningshallen, och du måste boka in dig på ett lunchpass. Den 12 november kan du välja lunch under pass 2, 3
eller 4, och den 13 november under pass 9, 10 eller 11. Du väljer inga föreläsningar under dina lunchpauser.
2
Se uppdateringar på
Program dag 1 - Tisdag 12 november 2013
08:00 Registrering, morgonkaffe samt besök hos utställarna
Foto: Kalle Assbring
09:00Välkommen till Socionomdagarna 2013
(live i sal K2, streamas till övriga salar)
Heike Erkers, förbundsordförande,
Akademikerförbundet SSR hälsar välkommen
Anna König Jerlmyr, socialborgarråd i Stockholms
stad hälsar välkommen
•
Den mest effektiva psykologiska behandlingen till våra
patienter - många faktorer spelar roll för vilka effekter
som kommer av en behandling
•Om dagens forskningsbild - allt är viktigt när det gäller
att åstadkomma behandlingsresultat: patienten,
terapeuten, deras relation, behandlingsmetoden och
det sammanhang de ingår i
• Kan kunskaperna från psykoterapin överföras till socialt
arbete?
• Vilka lärdomar kan dras för framtiden?
Knut Sundell, docent i psykologi, socialråd på
Socialstyrelsen.
Foto: Regeringskansliet
09:30-10:30 VALBART PASS 1
1A: Inledningstal av Erik Ullenhag, integrationsminister
1B: Lättillgänglig socialtjänst främjar hälsa och goda levnadsvillkor
• Linköpingsmodellen – hjälp till många i tidigt skede
• Stort inflytande för den enskilde över vilken insats man
vill ha och hur stödet ska utformas
• Många insatser utan föregående biståndsprövning
• Lättillgänglig och utförlig information samt vägledning
av personal gör att den enskilde själv kan välja
• Invånare i alla åldrar och flera verksamhetsområden familjestöd, ungdomsstöd, anhörigstöd, boendestöd,
missbruksbehandling, hemtjänst och stöd till demenssjuka och deras anhöriga
• Forskningsstudie initierad för att belysa effekterna av
20 års arbete enligt denna modell
Elisabeth Ulvenäs och Ingalill Thor, planeringsledare, Linköpings kommun. Både Elisabeth
och Ingalill är socionomer med många års
erfarenhet av socialt arbete.
1C: Medför BBIC ett förbättrat barnperspektiv?
• I presentationen beskrivs arbetet med implementering
av BBIC i sju nordostkommuner i Stockholms län och
dessutom diskuteras hur barns delaktighet påverkats
genom införandet av BBIC.
Lotta Berg Eklundh är fil.lic. och arbetar som forskare på
FoU Nordost.
1D: Nytt synsätt på betydelsen av metod och relation i
behandlingsarbete
• Historiskt perspektiv – behandlingsmetoden respektive
relationens betydelse i behandlingsarbete
• Vilket är det korrekta förhållningssättet för forskning,
undervisning och behandling?
www.socionomdagarna.se
1E: Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabgarantin
• Patienter är olika - och fordrar olika behandlingar - för
att nå egna, effektiva resultat
• Den psykiska ohälsan ökar i Sverige, med stora
mänskliga och samhälleliga kostnader som följd
• Rehabiliteringsgarantin som kostar en miljard/år - en
besvikelse utan avsedd effekt
• Erfarenheter från aktuell forskning samt från omfattande psykoterapisatsningar
• Psykisk ohälsa är en komplex problematik som kräver
hög behandlarkompetens och en bredd av olika, kompletterande metoder för att nå effektiva resultat
Gunnar Bohman, med. dr, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, universitetslektor vid Psykologiska institutionen,
Stockholms universitet. Gunnar har lång klinisk erfarenhet från både psykiatrisk och somatisk vård. Han har
också en omfattande erfarenhet av handledning, forskning och
undervisning inom området.
1F: Vägar ur långvarigt socialbidragstagande - mönster i
socialtjänstens arbetssätt och organisation för klienters
sannolikhet att lämna mer varaktiga bidragsperioder
• Vilka faktorer på individnivå bestämmer sannolikheten
att lämna socialbidragstagande och hur varierar denna
sannolikhet över riskgrupper, kommuner och försörjning
efter en avslutad bidragsperiod?
• Finns det i förhållande till individen exogena faktorer på
kommunal nivå (utöver lokal policy) och på lokal arbetsmarknadsnivå som påverkar risk för och varaktighet i
socialbidragstagande?
• Kan vi finna mönster i t.ex. socialtjänstens arbetssätt
och organisation av betydelse för klienters sannolikhet
att lämna mer varaktiga bidragsperioder?
Renate Minas, docent i socialt arbete, Stockholms universitet. Renate arbetar med frågor som rör fattigdom
och socialt utanförskap. Det som står i fokus av hennes
forskning är institutioner snarare än individer och hon
vill synliggöra institutionernas roll i socialpolitikens olika delar.
3
11:00-12:00 VALBART PASS 2
1G:
09:30 Fokus barn och unga - ett arbetssätt och ett förhållningssätt
• Samverkan i arbetet kring barn och unga som far illa
eller riskerar att fara illa
• Tidig upptäckt och rätt insatser i rätt tid för barn och
unga samt deras föräldrar
• Insatser och åtgärder ska hänga ihop och skapa en
helhet oavsett aktör
• Praktiska konkreta verktyg – hur använder vi dem?
• Framgångsfaktorer och utmaningar
2: Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare
lunch serveras i utställningshallen.
2A: Socialt arbete i sociala medier - hur kan kommunikation
i sociala medier stödja din verksamhet?
• Hur fungerar sociala medier?
• Vilket värde har kommunikation i sociala medier för
den typ av verksamhet som socionomer verkar i?
• Hur jobbar du strategiskt och effektivt med sociala
medier?
• Exempel från organisationer som varit framgångsrika
Anne-Charlotte Blomqvist är beteendevetare,
processkonsult och anställd i Sundbybergs stad
som samverkansledare för Fokus barn och unga.
Karin Hägglund är folkhälsovetare och anställd i
Sundbybergs stad som folkhälsoplanerare med särskilt uppdrag inom
det drogförebyggande området kopplat till Fokus barn och unga.
Jacob Lapidus är ansvarig för digital kommunikation på
Gullers Grupp. Gullers Grupp är Sveriges ledande kommunikationsbyrå för samhällsaktörer. Han har många
års erfarenhet av att jobba med rådgivning kring sociala
medier för offentlig sektor, exempelvis för kunder som Stockholms
stad, Helsingborgs stad, Socialstyrelsen, Socialdepartementet och
Huddinge kommun. Jacob är medförfattare till boken Framtidens
e-förvaltning - scenarier 2020.
10:00 ABC – föräldraträffar för alla
• Vikten av bra relationen med våra barn
• Vad vill föräldrar ha – och vad behöver barnen?
• Vad säger forskningen?
2B: Cannabisförebyggande arbete inom Trestad2-projektet
• Cannabissituationen i Stockholm, Göteborg och Malmö
• Röster om cannabis: Hur ser unga och yrkesverksamma
på cannabisfrågan?
•Några viktiga hörnstenar för preventionsarbete – den
nationella ANDT-strategin
• Så här metodutvecklar städerna det förebyggande
arbetet på olika nivåer
• Erfarenheter vi gjort – tid för frågor och samtal
Kajsa Lönn Rhodin är leg psykolog på Socialförvaltningen,
Stockholms stad. Kajsa arbetar med metodutveckling samt utbildning och handledning av personal inom socialtjänst och skola.
1H:
09:30 HBT-certifiering – vad har det satt för spår i verksamheten?
• Erfarenheter från en HBT-certifiering
• Processen, utmaningarna och förändringar
• Hur detta har inspirerat andra verksamheter till ett mer
inkluderande bemötande
Anders Eriksson är projektledare för Trestad2 Stockholm. Anders
arbetar på utvecklingsenheten vid socialförvaltningen i Stockholms
stad, en central resurs i staden för forskning och utveckling inom
socialtjänst och prevention samt EU-samarbete i sociala frågor.
Birgitta Ärlund, verksamhetsutvecklare, Attendo IOF.
10:00 Hinder och möjligheter att hitta lämplig plats inom
LSS och SoL – att skapa förutsättningar för en lyckad
placering
•Olika perspektiv vid placeringar – vad passar vem?
– Exempel på det ”lilla” som en klient kan önska vid
placering som kan bli den stora framgångsfaktorn vid
en lyckad placering
• Hur ska man prioritera för klientens bästa?
– Anhöriga, brukare och handläggare tycker inte alltid lika
• Kvalitet i vården - till vilket pris?
– Diskussion om vad en vårdplats kostar och hur vi ser
att priset påverkar vårdvalet. Är ”rätt” vård alltid dyrare?
Vilka faktorer styr priset, kvalité eller efterfrågan?
Karen Austin, projektledare på Ungdomsstyrelsen. Karen
arbetar med frågor som rör ungas utsatthet och jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Dessförinnan har
Karen arbetat med frågor som rör unga som befinner
sig i riskzon. De här frågorna brinner Karen för och är delvis
engagerad i även på sin fritid.
Foto: Kalle Assbring
Hanna Lust har medieteknisk bakgrund och är VD för Placeringsinfo.
se. Hanna har tagit sig an utmaningen att digitalisera Sveriges vårdverksamheter som är grunden till placeringsverktyget. Svårigheten
har varit att anpassa verktyget till de olika arbetssätten som är
unika för varje enskild kommun. Evelina Gustafsson är utbildad
socionom och arbetar som placeringsansvarig på Placeringsinfo.
se. Hon hjälper handläggare vid Socialtjänsten att hitta passande
vårdplatser till deras klienter. Evelina har tidigare arbetat både inom
kommunen och ute i privata verksamheter och har god kunskap om
olika svårigheter som kan dyka upp vid placeringar av klienter.
2C: Hjältar och monster – om unga, maskulinitet och våld
• Pojkar och unga mäns utsatthet för våld
• Vilket våld använder pojkar och unga män själva?
• Attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet
och våld
• Att förebygga att tjejer och kvinnor utsätts för våld samt
att killar utsätter varandra för våld och vilket våld de
själva använder – hur gör man?
2D: Legitimation för socionomer
• En nulägesrapport
Titti Fränkel, utvecklingschef, Akademikerförbundet SSR.
Maria Lundqvist-Brömster, riksdagsledamot, Folkpartiet
liberalerna.
10:30-11:00 Förmiddagskaffe, tid att besöka utställarna
4
Anmäl dig redan idag!
2E: All you need is love?
• Kärlek är viktigt. Men vi behöver mer i våra relationer
för att utvecklas till trygga individer och medmänniskor. Denna föreläsning handlar om vad barn behöver
i samspelet med vuxenvärlden för sund psykologisk
utveckling och mognad. Det blir en teoretisk genomgång av allmänmänskliga samspelsbehov, varvat med
konkreta exempel på hur dessa kan tillämpas på ett
ändamålsenligt sätt.
Poul Perris, leg. läkare, psykoterapeut och handledare.
Rektor vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi.
2F: Kompetens och vardagsutveckling inom verksamhetsområdet funktionshinder
• Forum Carpe - en kommungemensam funktion för
verksamhets- och yrkesutveckling inom funktionshinderområdet
• Carpe 2 - ett EU projekt med målsättning att personer
med funktionsnedsättning får stöd och service av
medarbetare som har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter
• Skapa en hållbar struktur för att samordna aktiviteter,
synliggöra verksamhetsområdet, höja kompetensen
samt samla och sprida goda exempel
Carin Bergström är projektchef för Carpe, Stockholms stad och har
arbetat inom verksamhetsområdet sedan början av 1980-talet.
Carin är pedagog med inriktning mot vuxnas lärande och har ett
speciellt intresse för kompetensutveckling och lärande. Jansje van
Bemmel Thomenius är delprojektledare i Carpe, Stockholms stad
och har arbetat många år inom funktionshinderområdet. Jansje är
sociolog med inriktning mot ledarskap och organisation.
2G:
11:00 En professionell organisation som utgår från brukarens egen verklighet
• Ett systemiskt förhållningsätt hos alla medarbetare alla ska kunna använda sin kunskap om människors
lärande och utveckling i förhållande till brukaren
• Att stärka organisationens brukarfokus och villigheten
att bryta interna och externa gränser för att brukaren
ska nå sina mål
• En aktiv organisation där alla deltar i vårt verksamhetsutvecklingsprojekt som löper över flera år, berör alla
verksamheter, stärker brukarfokus i syfte att nå politiska
mål och bygger en gemensam kunskapsbas
• Våra verktyg är omvärldsspaning, workshopar för att
definiera begrepp och visualisera bilden av vår vision,
brukarenkäter och brukarworkshopar
Marianne Saur Hedlund är förvaltningschef i
Sundbybergs stad, socionom och utbildad processkonsult, med långvarig erfarenhet från kommunal socialtjänst. Åsa Dourén är processkonsult och partner vid
PlanB, som coachar i utvecklingsarbetet i Sundbyberg. Åsa utvecklar det processledande ledarskapet och skapar förändringskraft i
organisationer. Socialtjänsten i Sundbyberg har under två års tid
haft fokus på att genom strategiskt och processinriktat arbete
förflytta hela organisationen mot målet. De arbetar efter devisen
”Man har ett ansvar att göra det man kan, där man är”!
www.socionomdagarna.se
11:30 Tyst kunnande i arbetslivet - en metod som tar vara
på magkänslan
• Med utbildning kommer man långt, men inte hela
vägen. För att utöva sitt yrke på bästa sätt behövs
erfarenhet, och förmågan att hitta ”den rätta känslan”.
Man kan prata om fingertoppskänsla, magkänsla, eller
något som ”sitter i ryggmärgen”. Man kan också tala
om tyst kunnande. Vi har tagit fram en konkret metod
för att synliggöra och ta till vara på det tysta kunnandet i arbetslivet.
Cecilia Algelius är utbildad socionom och har arbetat i
Kriminalvården i Sverige och England, främst inom frivården. Innan hon blev projektledare för projektet Livspondus,
som fokuserar på tyst kunnande i arbetslivet, arbetade
hon med verksamhetsutveckling på Kriminalvårdens regionkontor i
Region Väst bland annat med barnperspektivet.
2H:
11:00 Att skapa relationer bland relationslösa – hur kan
man arbeta med flickor som inte kan behålla sunda
relationer?
• Anknytning och närmande
• Hur skapas tillit hos tjejer som inte har någon anledning
att lita på en vuxen – barndomens traumatisering som
stigmatisering
• Självskada – ett yttre som visar det inre
•Olika perspektiv på bemötande
Malin Stihl är biträdande föreståndare på Villa Svanholmen,
Baggium Vård & Behandling AB. Malin har en fil kand. i sociologi
och har även läst MI samt drog- och beroendelära. Malin har
tidigare arbetat på utredningshemmet i Hässleholm och under de
senaste tio åren på Villa Svanholmen som medlevare, ansvarig
för eftervården och som biträdande föreståndare. Bo Buhrman är
beteendevetare och beteendeterapeut, studerar på psykoterapeutprogrammet vid Linköpings universitet, utbildad MI-tränare och
medlem av MINT. Bo arbetar bland annat som behandlingschef i
Tiangruppen/Humana AB och har tidigare arbetat många år inom
kriminalvården.
11:30 Plats för anknytning
• Att främja trygg anknytning i arbetet med barn och
ungdomar med olika anknytningsmönster
•Nyttan av programmet Vägledande Samspel/ ICDP i
anknytningsarbetet
• Vårt anknytningsarbete med barn och ungdomar med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Anita Wijk, enhetschef, Cean Familjehem är pedagog, leg psykoterapeut, KBT, certifierad hypnos- och familjeterapeut. Hon
har mångårig erfarenhet av utrednings- och behandlingsarbete i
familjehem. Annelie Waldau Bergman, behandlingsansvarig, Cean
Familjehem är leg. psykolog och psykoterapeut, specialist i klinisk
psykologi, KBT och symboldramaterapeut. Hon har lång erfarenhet
av behandlingsarbete i olika former samt är utbildare i programmet Vägledande Samspel ICDP.
5
12:10-13:10 VALBART PASS 3
3: Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare
lunch serveras i utställningshallen.
3A: Vägen dit och tillbaka – berättelsen om två liv
• Lyssna till Per och Jonas historier – två helt olika uppväxter som ledde till liknande erfarenheter.
Per Lifvergren har egen erfarenhet av drogmissbruk
och dess konsekvenser och är nu drogfri sedan 29 år
tillbaka. Han har arbetat som föreläsare och drogförebyggare i 22 år, och har föreläst och utbildat i drog- och
alkoholfrågor på skolor, företag, behandlingshem och fängelser.
Per har även arbetat som samordnare för drogförebyggande arbete på Hisingen i Göteborg, i olika frivilligorganisationer, som fältassistent i speciellt utsatta områden, på behandlingshem i Norge
med mera. Idag jobbar Per som föreläsare, utbildare och coach i
missbruks- och livsstilsfrågor.
Jonas Andersson är mest känd för boken ”El Choco” som
handlar om Jonas öde när han åkte fast för smuggling
av kokain i Bolivia. Där satt han fängslad i 4 år. Under
föreläsningen berättar Jonas om denna otroliga historia
samt om sitt liv som missbrukare. Jonas är sedan 9 år drog- och
alkoholfri och föreläser ofta om detta. Jonas har en bakgrund som
chef på Ica, och har även jobbat på behandlingshemmet Hassela
Gotland som medlevare och terapeut. Detta gör att Jonas tillför
ett unikt perspektiv, då han har mött missbruk från många olika
perspektiv; som chef för missbrukare (vilket gör att han vet hur
svårt det kan vara att möta personal med beroendeproblematik),
som behandlar, samt i ett eget missbruk.
3B: Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om
konsekvenser av New Public Management
• Vad är New Public Management?
•När och varför infördes detta i offentlig sektor?
• Vilka konsekvenser får det?
• Framtiden?
Anders Ivarsson Westerberg är docent i företagsekonomi
och forskar och undervisar om offentlig organisation.
Anders är föreståndare för Förvaltningsakademin vid
Södertörns högskola. Han disputerade 2004 på avhandlingen ”Papperspolisen” om polisens administrativa arbete.
3C: Utbildningsprojektet SimChild – en interaktiv simulering av barnavårdsutredningar
Socialtjänstens barnavårdsutredningar är ett av det sociala
arbetets viktigaste och mest utmanande verksamhetsfält.
Utbildningsprogrammet SimChild syftar till att bidra till den
reflexiva förmåga och professionalism arbetet med utsatta
barn kräver. SimChild är en interaktiv datorbaserad simulering av en barnavårdsutredning där deltagarna på ett realistiskt sätt konfronteras med vägval och beslutskonsekvenser.
Klas Borell är verksam som professor vid Högskolan i
Jönköping. Hans forskning rör sig i skärningspunkterna
mellan sociologi och socialt arbete och behandlar bland
annat social exklusion och integration.
Gunilla Egonsdotter, socionom och systemvetare, är verksam som adjunkt i socialt arbete vid Mittuniversitet och
inom projektet SimChild.
6
3D: Brott i nära relationer - ett olösligt problem?
Trots de senaste årens intensiva arbete med att förebygga
brott i nära relationer drabbas fortfarande många kvinnor av brott av en man som de har eller har haft en nära
relation med. Det yttersta misslyckandet för samhället - i
Sverige dödas varje år cirka 13 till 20 kvinnor av en nuvarande eller f.d. make, sambo, pojkvän etc. Många av dessa
kvinnor har tidigare haft kontakt med en eller flera myndigheter som, inom ramen för sina respektive uppdrag,
har möjligheter eller skyldigheter att vidta stödjande och
brottsförebyggande åtgärder.
• Hur fungerar arbetet med att förebygga brott i nära
relationer i praktiken?
• Vilka förutsättningar har polisen, socialtjänsten, hälsooch sjukvården m.fl. att hjälpa, stödja och skydda den
utsatta kvinnan och, i förekommande fall, hennes barn?
• Vad är en strukturerad hot- och riskbedömning och
hur kan den användas i arbetet med att förebygga
brott i nära relationer?
• Grundläggande förutsättningar för att arbetet med
strukturerade hot- och riskbedömningar ska fungera i
praktiken
Peter Strandell är legitimerad psykolog och personsäkerhetsexpert med särskild fokus på ärenden om brott
i nära relationer. Peter har under flera års tid arbetat
inom svensk polis, men är numera verksam vid den oberoende stiftelsen Tryggare Sverige. Peter är en erfaren föreläsare
som genom åren utbildat medarbetare inom bl.a. rättsväsendet
och kommunala verksamheter i strukturerade hot- och riskbedömningar och personsäkerhetsfrågor. Peter är även författare
till flera rapporter som beskriver situationen för brottsdrabbade i
allmänhet och personer som utsatts för brott i nära relation i
synnerhet.
3E: Socionomen, proffs på bemötande mellan 8-17 - men
sen då?
• MI som förhållningssätt för att hjälpa oss med ett gott
bemötande dygnet runt
• Är det jobbigt att ha ett professionellt bemötande och
vad är ett professionellt bemötande?
• Vad utmärker ett gott samtal och hur gör man?
• Hur gå från en värderande position till en mer
observerande?
• Varför är det ibland svårare med bemötande av dem
som står oss närmast?
Lotta Åberg är socionom och har 15 års erfarenhet av
socialtjänsten. Idag är hon handledare i psykosocialt
arbete samt utbildare i MI, motivational interviewing,
för högskola, socialtjänst, behandlingspersonal och
polis. Lotta är en van föreläsare med erfarenhet av många olika
grupper och utbildningssammanhang. Mer information finns på
www.motiveramera.se.
3F: Socialsekreterare utvecklar Instrument X – Sveriges
första bedömningsinstrument för nybesök inom
ekonomiskt bistånd
• Tvärkommunalt utvecklingsarbete har lett till nya
verktyg, arbetssätt och processer som ger brukare
ökat inflytande
• Utvecklingen av ett erfarenhetsprövat bedömningsinstrument
•
•
4: Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare
lunch serveras i utställningshallen.
Josefine Johansson, socionom och medlem i MINT
(Motivational Interviewing Network of Trainers). Josefine
arbetar som metodstödjare i Sundbybergs stad och har
varit med och tagit fram MIX-utbildningen. Cecilia Teir,
socionom. Arbetar som socialsekreterare på Mottagningen för
Arbete och Försörjning i Nynäshamns kommun och har varit med att
utveckla Instrument X. KNUT är ett partnerskap mellan kommuner
med syfte att utveckla arbetet inom försörjningsstöd och kommunala arbetsmarknadsinsatser. Arbetet syftar till att ”ge rätt person
rätt insats, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad”.
4A: Hur kan socialtjänsten förändra situationen för barn i
arrest och häkte?
• Barnombudsmannen fokuserade 2012 på barn och
unga som sitter i arrest och häkte och lyssnade på 34
ungdomar som var frihetsberövade, misstänkta för
brott. De tittade på hur de mänskliga rättigheterna
respekteras och hur samhället lever upp till barnkonventionen och andra internationella riktlinjer och regler. Analysen mynnade ut i sju förslag till förändring.
Socialtjänsten är en av de aktörer som kan förändra
situationen för dessa ungdomar.
3G: Framtidens välfärd
Anders Ekholm, analyschef, Socialdepartementet.
3H:
12:10 Bättre samplaneringar vid HVB-hemsplaceringar –
vad krävs?
• En stor investering - vad kan man förvänta sig?
• Kan vi få bättre specificerade uppdrag?
• Riskbedömningar vid utslussningen – hur?
• Vad kostar en felbedömning?
Göran Fransson, specialist i allmän psykiatri och rättspsykiatri,
konsultpsykiater vid Inagården.
12:40 Kvalitativt utrednings- och behandlingsarbete med
familjen i fokus
• Användbara verktyg för att arbeta med barn och familjer
• Teoretiska kunskaper, inspiration till utveckling samt
konkreta tips på hur du kan gå vidare i ditt arbete inom
området
• Bakgrund, teori och det dagliga arbetet
Sussanne Fornander och Anna-Karin Mörk arbetar som utredare
och familjebehandlare på Oasen HVB & Skola. Hemmet som tar
emot barn och familjer har 57 vårdplatser och är beläget i Aneby
i Småland.
Foto: Pawel Flato
Foto: Kalle Assbring
•
13:20-14:20 VALBART PASS 4
Kategorisering av behov skapar tydligare förutsättningar
för det sociala arbetet
MIX-utbildning; att utreda med Instrument X och
Motiverande samtal (MI)
Strategisk nytta med Instrument X
Barnombudsmannen är en statlig myndighet som bildades 1993 och leds sedan 2008 av barnombudsman
Fredrik Malmberg. Fredrik har tidigare arbetat som
regional representant för Rädda Barnen i Syd- och
Centralasien samt som chef för sektionen för Påverkansarbete
och Kommunikation för Save the Children in Uganda. Under
perioden 2001-2005 var Fredrik Sverigechef för Rädda Barnen
och innan dess har han varit verksam i Riksdagen.
4B: Förändring och lärande – ledarskapets roll i socialt
arbete
Mötet är centralt i kunskapsbildning, och i föreläsningen
belyses mötets roll i människobehandlande organisationer.
• Vad innebär lärande i samspel i organisationen?
• Hur kan förändringsprocesser ses som begränsande
eller befriande för medarbetaren?
• Hur kan motstånd ses som en resurs i ledarskapet?
Jonas Christensen, fil. dr, lektor i socialt arbete, inriktning organisation, institutionen för socialt arbete vid
Malmö högskola. Jonas disputerade 2010 på en avhandling med fokus Yrke i förändring – ett utvecklingsekologiskt perspektiv. Han forskar kring kunskapsbildning i människobehandlande organisationer, utbildning i socialt arbete samt
äldrefrågor ur ett europeiskt perspektiv, samt undervisar, främst
inom Socionomprogrammet, och i samverkan med internationella
lärosäten.
4C: Institutionsvård för unga: positiv beteendeförändring
eller skola i brott?
• Vad krävs för att institutionsvård av unga ska fungera?
• Användandet av evidensbaserade metoder
• Kamratsmitta som hindrande faktor
• Överdiagnosticeras unga inom institutionsvård?
• Hur kan organisationen hantera dessa faktorer?
0380-261
10
Fredriksdal är ett kvalificerat
utredningshem
för boende och
www.utredningshem.se
öppenvård. Vår målgrupp
är familjer med sociala problem samt
barn och vuxna med psykologisk och psykiatrisk problematik.
Vårt kännetecken är en hög kompetensnivå med ett utredningsteam som samarbetat under många år med utredningsarbete.
Lia Ahonen, fil. dr, lektor i socialt arbete, fil.mag. psykologi, Örebro universitet. Lia föreläser och forskar om
ungas kriminalitetsutveckling, behandling inom tvångsvård, psykisk ohälsa och kriminalitet samt organisationsutveckling. Hon är gästforskare vid University of Pittsburgh,
Department of Psychiatry, Life History Program.
0380-261 10
www.utredningshem.se
7
4D:
13:20 Sjukhuskuratorers professionalisering i Tyskland och
Sverige
• Ett arbetsfält mellan social välfärd och hälso- och
sjukvård
• Utveckling av en kollektiv professionell identitet
• Avgränsning av ett eget professionellt fält
• Argumentera för sociala perspektiv
• Kontextens betydelse för sjukhuskuratorers
professionalisering
Manuela Sjöström är socionom och doktorand i socialt
arbete vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs
universitet. Hon har sin yrkes- och utbildningsbakgrund i
socialt arbete i Tyskland och Sverige. Manuela disputerar
i november 2013.
13:50 Patienters delaktighet vid in- och utskrivning på
sjukhus – vad är patientens roll och ansvar?
In- och utskrivningar från sjukhus är en riskfylld del av patienters vård. Patienters delaktighet och patientfokuserad vård
har lanserats som möjliga lösningar för ökad patientsäkerhet.
• På vilket sätt är patienter delaktiga i Sverige och
internationellt?
• Vilka hinder/möjligheter finns det för patienters
delaktighet?
• Var går gränsen mellan ansvar och delaktighet?
Foto: Anna Rehnborg
Maria Flink, socionom och anställd vid Kuratorskliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset Stockholm. Sedan 2010 doktorand vid
Karolinska Institutet på institutionen för socialt arbete.
4E: Vikten av samtal och relation i skolan
Lagen säger att vi ska ha en likvärdig skola, en skola för alla.
Trots detta ger många anställda i skolan uttryck för frustration över att man inte får till just det. Den här föreläsningen
tar sin utgångspunkt i den bok som beräknas komma ut i
februari 2014 med arbetsnamnet: Samtal i skolan – en möjlighet till utveckling.
• Skolans betydelse för barn
• Hur kan vi utveckla den salutogena, hälsofrämjande,
teorin i skolan?
• Konkreta strategier och verktyg för samtal som stärker
barnets egna resurser
• Behovet av en omvänd haverikommission i skolan
Petter Iwarsson arbetar på BRIS sedan många år och är
en av BRIS-akademins uppskattade nationella föreläsare
inom ämnet samtal med barn. Han arbetar också som
skolkurator och har tidigare erfarenhet av barn, ungdomar och familjer bl.a. från arbete som socialsekreterare. Petter har
tidigare skrivit boken Samtal med barn och ungdomar som kom ut
2007. Petter är socialpedagog med vidareutbildning inom handledning, familjebehandling och barn- och ungdomspsyko-terapi (steg 1).
4F: Hedersrelaterat liv, förtryck och våld
En föreläsning om både tjejer och killar, föräldrar, heder,
social kontroll, ryktesspridningar, etnisk grupptryck samt
arrangerat- och tvångsäktenskap med mera.
• Hur kan vi uppmärksamma unga som lever i en
hederskontext?
• Hur kan vi arbeta förebyggande och komma åt
problemet i tid?
8
•
Vilken funktion fyller Origo - Sveriges första myndighetsgemensamma Resurscentrum mot hedersrelaterat
förtryck och våld för Stockholms län?
Dilek Baladiz, socionom och verksamhetsledare för Origo
– Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld,
Stockholms stad. Dilek har lång erfarenhet av att arbeta
med ungdomar, både tjejer och killar som lever i en
hederskontext och är även författare till boken ”I hederns skugga De unga männens perspektiv”.
4G: Äldres psykiska ohälsa
• Vilka är de som har psykisk ohälsa och som är över
65 år?
• Vad utmärker vården av dessa?
• Vad är socialtjänstens ansvar för gruppen med psykisk
ohälsa?
• Samverkan, kompetens, bemanning, specialkompetens,
samordnare
• Samverkan mellan kommuner och landsting
• Inventeringen av de med psykisk ohälsa
• Hur kan vi tillfredsställa dessa behov – hur ser
planeringen ut? Hur väl är även andra enheter inom
kommunen involverade?
Niklas Bjurström, utredare, Socialstyrelsen
4H:
13:20 Att vilja men inte kunna – om föräldraskap, alkohol
och kognition
•Om kärlek, föräldraskap och kognition i missbrukets
skugga
•När vi vill vara föräldrar men inte kan
•När kärleken finns men inte förmågan
Bo Blåvarg, leg psykolog och enhetschef för Ersta
Vändpunkten, Ersta diakoni.
13:50 Integrerad behandling med MI och KBT inom LVMvården
• Presentation av ett utbildningsprojekt i integrerad
behandling som genomförts på SIS LVM-hem Hessleby
– Hur projektet kom till
– Upplägget på utbildningen
– Implementeringen
– Hur vi jobbar med integrerad behandling
Ann Rundberg, metod- och behandlingsansvarig, Statens
Institutionsstyrelses LVM-hem Hessleby. Ann är även KBT-terapeut
steg 1, MI-coach och återfallpreventionslärare inom SIS. Hon
arbetar med att implementera nya metoder, handleder och utbildar kontaktpersoner. Liria Ortiz, leg. psykolog, leg. psykoterapeut
med KBT-inriktning, verksam som lärare och handledare inom
KBT och MI. Liria deltar i flertal expertpaneler och är författare
till flertal böcker inom området. Linda Bjarnemo är behandlingspedagog och kontaktperson på Statens Institutionsstyrelses LVMhem Hessleby. Linda är utbildad i KBT, återfallsprevention och MI.
Hon är ansvarig för gruppverksamhet och delaktig i SIS-utredning
om LVM.
14:30-15:30 VALBART PASS 5
5A: Förändringar i SoL
• Ansvarsfördelningen mellan kommunerna
• Kommunens yttersta ansvar för socialtjänsten
• Vistelsekommun, bosättningskommun, folkbokföringskommun - ingen får vara Svarte Petter!
• Vad innebär den nya regleringen?
• Vilka grupper berörs?
• Stärkt skydd och stöd till barn och unga som far illa
eller som riskerar att fara illa!
• Fler konkreta bestämmelser om hur barns och ungas
egna uppfattningar bör komma till uttryck i tillämpningen av SoL
• Kommunens ansvar för det generella förebyggande
arbetet med barn och unga förtydligas
• Förändrade regler om anmälningar, utredningar och
uppföljningar
• Vad innebär regleringen för barnets rättsliga ställning i
SoL?
Anna Hollander, socionom, professor i rättsvetenskap
vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet samt gästprofessor i socialrätt vid juridiska
institutionen vid Uppsala universitet.
5B: Hur kan mottagandet av ensamkommande barn och
ungdomar förbättras?
• Hur ser mottagandet ut idag?
• Vilka svårigheter står kommuner och landsting inför?
• Vad görs i projektet?
– Utvecklingsstöd i en pilotregion
–Nationell utbildning för gode män
– Fortsatt arbete på nationell nivå
• Vad säger forskningen?
• Vilka är framgångsfaktorerna?
• Vad säger barnen/ungdomarna om mottagandet?
• Vad behöver förbättras?
Elisabet Svedberg, socionom, masterutbildning i
socialt arbete och etik. Elisabet är projektledare
i ett 2½-årigt projekt på Sveriges Kommuner och
Landsting: Ensamkommande barn – ett regionalt och
lokalt utvecklingsarbete. Projektet medfinansieras av Europeiska
Flyktingfonden. Elisabet är tjänstledig från Socialstyrelsen, där hon
arbetat i över 20 år med olika socialtjänstfrågor.
Maria Boman, socionom. Maria är processledare i projektet och har tidigare arbetat som chef för ett HVB för
ensamkommande barn i Surahammars kommun. Maria
har också många års erfarenhet från arbete som socialsekreterare.
5C: Barn har inte tid att vänta – tidiga insatser ur ett
nordiskt perspektiv
• Samhällets resurser bör riktas om från akuta insatser
till tidiga insatser. Nordens Välfärdscenter har under
2 år drivit ett projekt om tidiga insatser till familjer på
uppdrag av nordiska ministerrådet. Kristin Marklund
presenterar resultaten från projektet med olika nordiska
exempel. Nationellt stöd till implementering av föräldrastödsprogram är ett av förslagen. För att nå familjer som
riskerar en marginalisering i samhället behövs också
riktade insatser. Ett exempel kommer från Norge där
de kulturanpassat föräldrastödsprogrammet PMTO för
familjer från Somalia och Pakistan, med positiva resultat.
Kristin Marklund är socionom och har arbetat över 20 år
inom kommunal socialtjänst. Som chef har hon arbetat
mycket med utvecklingsarbete och med att implementera evidensbaserade metoder. På IMS/Socialstyrelsen
har Kristin arbetat med att sprida forskning om socialt arbete ut
till praktiken, med fokus på chefer. Sedan 2 år tillbaka har Kristin
anställning som projektledare på Nordens Välfärdscenter, med
fokus på familjepolitik.
5D:
14:30 Barn som anhöriga i sjukvården när en förälder är
sjuk - Beardslees familjeintervention och Föra barn på tal
• Att stärka föräldraskapet och skyddsfaktorer samt
minimera riskfaktorer hos barn i utsatta familjer
• Hur kan du använda metoderna för att uppfylla lagens
intention att erbjuda stöd och information till barn för
egen del då en förälder har en psykisk eller allvarlig
somatisk sjukdom enligt Hälso- och sjukvårdslagen § 2g?
• Bakgrund till lagstiftningen
• Barn till somatiskt sjuka föräldrar, vad vet vi?
• Barn till psykiskt sjuka föräldrar, vad vet vi?
• Presentation av metoderna med fallillustrationer
Kerstin Åkerlund är socionom och psykoterapeut samt magister i
socialt arbete, och arbetar som sektionschef och kurator på neurologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.
Anette Ståhl är socionom och arbetar som kurator samt barnsamordnare, Psykiatri Sydväst, SLL.
15:00 Anhörigvård - av kärlek eller plikt?
• Anhöriga som ger socialt stöd till närstående
• Risk för ökad sjuklighet hos anhöriga
• Hur förebygger man anhörigas sjuklighet?
• Brist på information till anhöriga om samhällets stödinsatser
• Samhällsekonomiskt lönsamt med bättre stöd till
anhöriga
Catarina Sjölander, socionom och fil. dr, kuratorsmottagningen,
rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten, Landstinget i
Jönköpings län.
5E:
14:30 Ju mer människa du visar, desto mer människa får
du se
• Bemötande, sårbarhet och förståelse i samtal med
ungdomar
• Vad uppskattar ungdomar mest med en samtalskontakt?
• Reflektioner kring kvalitativt kurativt arbete på en
gymnasieskola
• Hur man som kurator kan använda sig av sårbarhet
och egna erfarenheter
Louise Anvell är auktoriserad socionom och har arbetat inom socialtjänst med barn och familj och försörjningsstöd såväl som verksamhetschef för den sociala sektionen på KFUM Göteborg - men
framförallt har hon arbetat med barn och ungdomar som skolkurator både på grundskola och gymnasium. Sedan fyra år tillbaka
arbetar hon heltid på JENSEN Gymnasium i Göteborg och driver
vid sidan av eget företag.
9
15:00 Exkluderande inkludering i dagens skola
• Vad är särskild undervisningsgrupp och varför behövs
det?
• Så arbetar du som kurator med särskild undervisningsgrupp
• Viktiga aktörer och samarbetspartners för en
fungerande verksamhet – detta har vi lärt oss!
• Så blir särskild undervisningsgrupp inkluderande
Foto: Anders Hällgon
Eva Bengtsson, verksamhetsledare och Jenny Burängen, kurator,
Alternativ Skolmiljö, Gislaveds kommun.
5F: Hur kan du göra för att stoppa ungdomars alkoholdrickande?
• Varför tillåter vi ungdomsfylleri – och varför dricker
ungdomar alkohol?
• Hur får man ungdomar att sluta dricka alkohol?
• Hur ser kopplingen ut mellan tobak, alkohol och
narkotika?
• Varför ska socialtjänsten vara motorn i det drogförebyggande arbetet?
Håkan Fransson är socionom och drogförebyggare i
Öckerö kommun. Håkan är ansvarig för Sveriges mest
framgångsrika drogförebyggande arbete. Öckerö kommun har på åtta år förskjutit alkoholdebuten 2,5 år
samt halverat ungdomsdrickandet. Öckerömetoden är nu prövad i
fyra andra kommuner och Håkan kommer att presentera den helt
färska utvärderingen om detta projekt.
5G: Att leva papperslöst i Sverige
• Vilka är de papperslösa? Vad vet vi om dem? Varför är
de här?
• De bor, arbetar, föder barn och åldras mitt ibland oss men vad har de för rättigheter?
• Fallbeskrivningar
• Röda Korsets Mötesplats för papperslösa – en plats
för medmänsklighet, samvaro, information, rådgivning
och stöd
Anne Arnehed är anställd som socionom i projektet
mötesplats för papperslösa vid Röda Korset i Stockholm.
I botten är Anne utbildad kulturantropolog inriktad på
kognitiv antropologi, identitet och kulturmöten. Sedan
2003 har hon arbetat lösningsfokuserat med människor i utsatta
situationer, först med långtidsarbetslösa människor, sedan med
nyanlända flyktingar och med människor med ett långt beroende
av försörjningsstöd och psykisk eller neuropsykiatrisk problematik
och nu med papperslösa migranter.
5H:
14:30 Missbrukarvårdens genusdilemman
• Föreställningar om kön
• Insatser och bemötande
• Personalstrukturer
• Rapport om en rapport
Malin Plaenge, fil.mag. i pedagogik, verksamhetschef och grundare av Bills Bo & Utbildningsgård. Sara Eklund, auktoriserad dramapedagog, biträdande föreståndare på Bills Bo & Utbildningsgård.
10
15:00 Uppdateringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Uppdateringen av de nationella riktlinjerna för missbruksoch beroendevård kommer att publiceras efter årsskiftet
2013/2014. Föreläsningen handlar om vilka frågeställningar
som ingår i riktlinjerna och några exempel på rekommendationer.
Maria Branting Elgstrand är utredare på Socialstyrelsen, och projektledare för de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård.
15:30-16:00 Eftermiddagskaffe, tid att besöka utställarna
16:00-17:00 VALBART PASS 6
6A: Professionaliseringen av socionomer
• Professionalisering i relation till jurister och psykoterapeuter
• Socionomer – en eller flera professioner?
• Samtal och utredning, två centrala uppgifter i den
professionella avgränsningen
• Spänningsfältet mellan organisationsberoende och
fristående yrkesutövare
Kerstin Svensson är professor i socialt arbete.
Hennes forskning fokuserar på det sociala
arbetets organisering och professionalisering, bl.a. utifrån socialtjänst, kriminalvård
och brottsofferjourer. Eva Johnsson är docent i socialt arbete och
leg. psykoterapeut. Hennes forskning fokuserar på professionella
processer för socionomer, men också andra yrkesgrupper. Båda är
verksamma vid Socialhögskolan, Lunds
universitet.
6B: Föräldrar med missbruksproblem vill ha stöd i sitt
föräldraskap
• Föräldrar inom missbruks- och beroendevårdens syn
på relationen med sina barn – en aktuell kartläggning
i hela landet redovisas
• En god relation mellan föräldrar och barn är en viktig
skyddsfaktor för barn även om en förälder har missbruksproblem
• Hur stimuleras samverkan mellan de som arbetar med
barn respektive missbruk i socialtjänsten?
Gunborg Brännström är projektchef vid Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) och har sedan 2008
lett arbetet med att bygga upp ett kvalificerat stöd för
implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården. Gunborg är sociolog och har arbetat i
drygt 30 år med alkohol- och narkotikafrågor, både förebyggande
insatser och vård- och behandlingsinsatser.
6C:
16:00 Vändpunkter och positiva förändringsprocesser
Föreläsningen har för avsikt att fokusera positiva vändpunkter, långsiktiga förändringsprocesser och erfarenheter av
lyckade sociala insatser. Vad kännetecknar framgångsrikt
professionellt bemötande och praktiskt kloka socialarbetare? Stig-Arne Berglund har genom utvärderingsarbete och
forskning på nära håll och under lång tid följt långsiktiga
vändpunktsprocesser hos ungdomar med problematiska
livsstilar.
• Hur ser vändpunktsprocesser ut för dem som lyckas?
• Vad i sociala insatser verkar fungera?
• Hur ser framtiden ut och vad är långsiktigt strategiskt
smart att satsa på?
Stig-Arne Berglund är universitetslektor i socialt arbete
vid Umeå universitet och undervisar på socionomutbildningen och på polishögskolan. Han arbetar bland annat
med olika forskningsprojekt/utvärderingar av sociala
insatser med ungdomar, sociala problem och problematiska livsstilar. Han är känd som en kunnig och engagerande föreläsare.
16:30 Befolkningens hälsa och den sociala hållbarheten!
• Folkhälsa som politiskt uppdrag
• Investera i hälsa
• Främja, förebygga eller vårda
• Vad vågar vi göra?
• Sociala investeringar i hälsa
Jan Linde är kommun- och landstingspolitiker och politikerutbildare kring folkhälsa, samt ordförande i Svensk
Förening För Folkhälsoarbete: www.folkhalsoarbete.se.
6D:
16:00 Närstående inom palliativ vård – att följa en person
med obotlig sjukdom fram till döden
• Att hantera det dagliga livet när döden kommer att drabba inom en överskådlig framtid
• Att tala eller inte tala om döden
• Att få förståelse för vad som händer – olika vägar för
information
Inger Benkel, kurator, Palliativt Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ingers forskning handlar främst om vuxna närstående
inom palliativ vård och hon är med i projektet Barn och Familj i
sorg och saknad - en gruppverksamhet för barn och förälder där
de kan möta andra i samma situation när någon i familjen dött.
16:30 Erfarenheter av stöd inom palliativ vård – de närståendes perspektiv
• Att vara närstående till någon som avlider i cancer är en
av livets svåra händelser. Rätt riktat stöd kan underlätta
sorgearbetet och den närståendes livssituation. Men
hur upplevs stödet och vilka blir de känslomässiga
konsekvenserna av stöd från professionella? I en intervjustudie berättar närstående själva om sina erfarenheter av stöd i samband med den sista tiden och efter
förlusten.
Tina Lundberg är socionom och medicine magister med anställning som kurator på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.
Hon är doktorand vid Karolinska Institutet och hennes forskningsområde är stöd till närstående inom palliativ vård.
6E:
16:00 Fula gubbar, nätflirtar och camsex - vad tjejer möter
på nätet och hur vi möter dem
• En föreläsning som punkterar myter om nätfaror, belyser
de risker som finns i ungas liv på nätet och ger verktyg
för stödjande arbete med unga utifrån tjejjourernas
perspektiv
Carin Göransson från Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund,
SKR som tillsammans med Roks driver Tjejjouren.se.
16:30 ”Det är bara att blocka” - hur pratar vi om nätet?
• Vad har vi socialarbetare på nätet att göra?
• Hur arbetar man som socialarbetare på nätet?
• Hur arbetar vi förebyggande med nätet som fenomen
bland föräldrar, barn och ungdomar?
• Hur vårt arbete med internet bidragit till att vi kan möta
människors dilemman på nya arenor!
Helena Sjöholm och Karolina Markström är båda socionomer och
arbetar på BarnCentrum i Motala. Motala kommun har skrivit en
metodbok ”Nätvandra - en instruktion till samtal med unga online”
tillsammans med fryshusets nätvandrare.
11
6F:
16:00 Flera mammor - ett placerat barn
Om att utveckla mentorskap för föräldrar med missbruksoch beroendeproblem, för ökat tidigare stöd till deras barn
samt att stödja lokalt utvecklingsarbete för tidiga insatser
för förstärkt föräldrastöd med kulturkompetens.
Leena Haraké är kanslichef på KSAN Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol – och
Narkotikafrågor, Ledamot i regeringens ANDT-råd,
KSANs representant i EU:s Civil Society Forum on Drugs
in the EU och auktoriserad socionom med närmare 40 års yrkeserfarenhet.
16:30 När mamma eller pappa sitter i fängelse - forskningsresultat från FP7 EU-projektet COPING 2010-2012
30 000 barn i Sverige har minst en förälder i fängelse eller
frivård. Karolinska Institutet och Bryggan har under tre år,
tillsammans med institutioner i England, Rumänien och
Tyskland, undersökt barnens situation.
• Psykisk ohälsa och otillräckligt stöd hos många av barnen
• Barnens upplevelser genom rättsväsendet och vad de
själva säger om sin situation
• Konkreta förslag på bemötande, interventioner och förändringar, baserade på kvalitativa och kvantitativa data
från studien
Niina Koivumaa, pedagog och stödgruppsledare, Bryggans projektledare i COPING. Bryggan är en ideell organisation som arbetar med och för barn som har/haft föräldrar som är aktuella inom
kriminalvården. I tio år har barn till frihetsberövade föräldrar och
deras familjer kunnat få råd och stöd i Bryggans lokala verksamheter i form av stödsamtal, stödgrupper för barn och föräldragrupper. Lokalföreningarna fungerar även som trygga mötesplatser
med familjeaktiviteter och drop-in-verksamhet för hela familjen.
6G: Utbildning och kvalitetsutveckling i äldreomsorgen –
reflektioner från ett Öresundsregionalt projekt
• Caresam är ett treårigt Interreg-EU finansierat projekt
som nyligen avslutats. Fokus i projektet ligger i kulturella skillnader/likheter i dansk och svensk äldreomsorg;
lärande och framtidens äldreomsorg och metodutveckling. Projektet är ett samverkansprojekt mellan
Kommunförbundet Skåne, Malmö Högskola, Roskilde
Universitet och Professionshögskolan Metropol.
Jonas Christensen, fil. dr, lektor i socialt arbete, inriktning organisation, institutionen för Socialt arbete vid
Malmö högskola. Jonas disputerade 2010 på en avhandling med fokus Yrke i förändring – ett utvecklingsekologiskt perspektiv. Han forskar kring kunskapsbildning i människobehandlande organisationer, utbildning i socialt arbete samt
äldrefrågor ur ett europeiskt perspektiv samt undervisar, främst
inom Socionomprogrammet, och i samverkan med internationella
lärosäten.
12
6H:
16:00 ”Det är klart nu, jag har gjort detta” – ungdomar
med autismspektrumtillstånd som inte går i skolan
• Samspelet mellan omgivning och funktionsnedsättning
• Autism är inte en funktionsnedsättning i hur man gör,
utan i att göra
• Vikten av ett individualiserat motivationsarbete
• Långsiktighet, gemensamma planeringar och relationsuppbyggnad ger resultat
• Vad vill vi uppnå? En skolgång eller ett meningsfullt,
självständigt liv?
Sylvester Pagmert jobbar som enhetschef på Solhaga
Resurscentrum och arbetar dagligen med ungdomar och unga
vuxna inom autismspektrum som av olika anledningar inte kan
eller vill gå i skolan. Sylvester är kognitionsvetare med inriktning
specialpedagogik och autism och har flera års erfarenhet av att
jobba med personer med autism.
16:30 Vad händer i forskningen kring autism?
• Finns det evidens för att kost påverkar symtomen?
• Fungerar beteendeterapi för barn och unga med autism?
• Hur bör man utifrån forskningen lägga upp en behandling av barn och unga med autism?
• Vilka problem kan man vänta sig uppstår?
Christian Möller är en skåning som flyttade till Norrland för att
kunna jobba nära ungdomar med NP-problematik på heltid.
Christian har sedan 2007 drivit Vision utredningshem som utreder
och arbetar med behandling av ungdomar med misstänkt neuroproblematik.
17:00-18:30 Mingel med vin/alkoholfritt alternativ och
tilltugg
Ta tillfället i akt och nätverka med socionomer från hela
landet!
Program dag 2 - Onsdag 13 november 2013
07:30 Morgonkaffe samt besök hos utställarna
08:30-09:30 VALBART PASS 7
7A: Från problemskapare till problemlösare
•Om fryshusets värderingar, människosyn och filosofi genom passion ger vi unga verktyg att förändra världen
• Integration, mångfald och människors förhållningssätt
till varandra
Leo Razzak är en social entreprenör som brinner för lösningar. Leo har en förmåga att se innovativa lösningar
på samhällets mest angelägna problem - integration,
arbetsmarknad, skola, nyfattigdom och äldreomsorg.
Han ser samarbetsmöjligheter mellan näringsliv, offentlig och
ideell sektor som idag inte är etablerade, och lösningar där många
andra ser problem. Leo har under flera år jobbat på Fryshuset i
Stockholm, samt på UR, SR och SVT. Leo har bland annat blivit
utsedd till ”årets affärsnätverkare” och ”Sveriges framtida ledare”.
Mer information på www.leorazzak.com!
7B: Sprututbytesprogrammet i Stockholm
• Preventiva effekter av sprututbyte
•Om kontrovers och politik
• Erfarenheter från öppnandet av en mottagning
Foto: Anna Rehnborg
Martin Kåberg, beroende- och infektionsläkare på Karolinska
Universitetssjukhuset. Martin är ansvarig för sprututbytesmottagningen som öppnade i april 2013 i Stockholm.
7C: ”Se hela mig! ” – barns egna ord om sin psykiska
ohälsa
• Ensamhet - analys av mail och chattexter till BRIS stödverksamhet visar att många känner sig ensamma med
att försöka hantera sina symtom och sina liv
• Svårt att berätta - barnen förklarar varför det är så
svårt att söka hjälp och att berätta om sin situation,
vad det är som de inte berättar om och hur de gör
istället för att berätta
• Samband mellan olika former av utsatthet och psykisk
ohälsa
• Svårt att få hjälp - det visar sig att samhällets stödinsatser ofta är fragmentariska och kortsiktiga
• Fel hjälp, för lite hjälp eller ingen hjälp alls - delvis
hänger det samman med att det är så svårt att berätta
• Vad kan vi lära oss av barnens berättelser?
• Föreläsaren ger förslag på hur vi kan tänka runt möten
och samtal med barn och unga, organiserande av vård
och stöd för barn med psykisk ohälsa samt runt förebyggande arbete
Karin Johansson, psykolog och utredare på BRIS, författare till rapporten Se hela mig! Föreläsningen bygger på
BRIS studie från 2012 som beskriver psykisk ohälsa utifrån
barns och ungas eget perspektiv.
7D: Konsten att hantera de sociala relationerna, fattigdomen, psykiatrin och läkemedlen
• Vardagsliv med psykisk funktionsnedsättning
• Privatekonomi vid psykos
• Att hantera psykiatrin
• Vänskap och kärlek
• Att hantera läkemedel
Gunnel Andersson är fil. dr i socialt arbete och arbetar vid FoUSödertörn. Per Bülow är fil. dr i Tema hälsa och samhälle och arbetar som klinisk lektor på psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov
i Jönköping. Anne Denhov är doktorand vid institutionen för socialt
arbete vid Stockholms universitet och arbetar på FoU enheten
Psykiatri Södra. Alain Topor är docent i socialt arbete vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet och arbetar på
FoU enheten Psykiatri Södra.
7E: Vård och omsorg - ensamkommande barns olika behov
• Hur ska vi förstå och förhålla oss till ensamkommande
ungdomars behov av omsorg och behandling?
• Vad handlar det om: trauma, migrationsstress, kulturkrockar, saknad av familj etc.?
• Hitta gränssnittet mellan socialtjänst och barnpsykiatri
och hitta samarbetsformer
• Hur kan du motivera till behandling och när ska du
göra det?
Marie Balint fil. dr, leg psykolog/leg psykoterapeut, har
tidigare varit enhetschef på specialenheten BUP Lunden,
som inriktade sig på barn och familjer i migration.
Sedan årsskiftet är hon samordnare för vård av ensamkommande i BUP Stockholms län.
7F: ”Jag kan inte, jag har inte råd” - om barnfattigdom i
Sverige
• Visst finns de - barnen som tar konsekvenserna av
familjens svaga ekonomi. Men hur ser deras liv ut och
vad kan vi göra för att stötta dem? Rädda Barnen har
länge arbetat för att öka medvetenheten om dessa
barn och uppmärksamma samhällets ansvar för att
stödja dem.
Karin Fyrk är rådgivare på Rädda Barnens
Sverigeprogram för frågor om samhällsstyrning för
barns rättigheter och barn i ekonomisk utsatthet.
7G: Äldres behov i centrum – en modell för att beskriva
och dokumentera äldres behov i sin livsföring med
användning av ICF
• Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt – äldre
personer ska få stöd och hjälp utifrån sina behov, inte
utifrån utbudet av insatser
• Handläggning och dokumentation inom äldreomsorgen
– bättre rättsäkerhet när ansökan, utredning, planering
och uppföljning hanteras på ett likvärdigt sätt
• Gemensamt språk (Internationell klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF),
inom hela äldreomsorgen minskar missförstånd och
dubbeldokumentation
13
•Organisation, resursplanering och verksamhetsuppföljning utifrån individuella behov bidrar till förutsättning
för utveckling av evidensbaserad praktik
• Möjlighet att utveckla nationell statistik och öppna
jämförelser
Ann-Kristin Granberg, Socialstyrelsen, utredare på avdelningen för
kunskapsstyrning och projektledare för Äldres behov i centrum.
7H:
08:30 Att mötas på riktigt - om bemötande av ensamkommande asylsökande barn och ungdomar
• Vilka är de viktigaste kunskapsområdena som den som
bemöter bör söka inom för att få till stånd ett genuint
möte med en ung person på flykt?
• Kulturkompetens är inte allt
• Salutogena faktorer i mötet
• Psykopedagogik och traumakunskap
• Konflikter i vardagen - förr och nu
Kamran Heydari är behandlingsutvecklare inom Baggium Vård
och Behandling AB. Kamran har en utbildning inom beteendevetenskap med vidareutbildning inom KBT samt en pågående
psykoterapiutbildning, steg 1. Kamran har arbetat med ungdomsvård i olika former hela sitt yrkesverksamma liv och har stor
erfarenhet av vård på HVB-hem. Zainab Hussaini är enhetschef
för Öppenvårdsenheten Baggium Vård & Behandling AB. Zainab
har tidigare arbetat som ansvarig för en transitenhet men även
för Baggium Vård & Behandlings egna familjehemscentrum. Hon
har också erfarenhet av att arbeta såväl förebyggande som med
direkt utsatta för hedersrelaterad problematik.
09:00 Ensamkommande unga med särskilt behov av vård,
stöd och behandling - hur möter vi deras behov?
•Om arbetet med våra ungdomar - behandling och integration för dem som har ett särskilt behov av vård, stöd
och behandling
• Bemötandets vikt - att mötas utan ett gemensamt språk
• Vikten av samverkan - hur möter vi eventualiteter och
var finns det sociala skyddsnätet under och efter
placeringen?
• Samhällets ansvar - hur tar vi vid för att möta ungdomarnas resurser och behov? Vad innebär det egentligen att
vara välintegrerad och hur tillgodoser vi ungdomarnas
behov av ett socialt nätverk bortom de institutionella?
Emelie Hjelm Bonin är beteendevetare med steg 1 utbildning i kognitiv beteendeterapi. Hon arbetar som verksamhetschef för HVBverksamheter inom Frösunda med inriktning ensamkommande
ungdomar med särskilt behov av stöd, vård och behandling.
09:30-10:00 Förmiddagskaffe, tid att besöka utställarna
14
10:00-11:00 VALBART PASS 8
8A: Nyheter i LSS-lagstiftningen - nya krav vid anordnadet
av personlig assistans
• Lagförändringarna som trädde i kraft den 1 juli 2013
- vad innebär de?
• Myndigheters rätt att utföra tillsynsinspektion i den
assistansberättigades bostad
• Vilka får vara anställda som personliga assistenter?
• Rapporteringskrav för att ersättning för så kallad
retro-aktiv tid ska betalas ut
Adam Grabavac är advokat och delägare verksam på
C J Advokatbyrå. Adam är specialiserad inom området
personlig assistans och har en bred erfarenhet av assistansfrågor genom mångårigt arbete som rådgivare och
ombud till assistansbolag och enskilda.
8B: Samverkan mellan kommuner och landsting för barns
bästa - hur svårt kan det vara?
• Socialstyrelsens rekommendationer för samverkan
mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola så
att barnet får rätt insatser i rätt tid
• Barnets behov ska vara i centrum för samverkan mellan
hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola. Hur kan vi
åstadkomma det?
• Genomgång av kunskapsläget och viktiga slutsatser
• Exempel på konkreta verktyg som kan stödja och
utveckla en långsiktig och fungerande samverkan –
t.ex. när kan avtal vara bra och hur kan gemensamma
bedömningsmetoder användas?
Monica Norrman och Ann Bengtsson, socionomer och utredare vid Socialstyrelsen.
Tillsammans har de erfarenhet av arbete inom
socialtjänst, skola och hälso- och
sjukvård både på lokal och nationell nivå.
8C:
10:00 Omhändertagen enligt LVU - vad händer sen?
• Barn som omhändertas enligt LVU har ofta haft en traumatisk barndom. De behöver en omfattande hjälp att
bearbeta sina upplevelser. Tyvärr sker detta alltför sällan
vilket riskerar att leda till bestående psykiska problem.
Ingrid Skinner är socionom, leg psykoterapeut med handledarkompetens i psykosocialt arbete och psykoterapi. Ingrid har 20 års erfarenhet som handledare inom Socialtjänsten kring barn som far illa.
10:30 ”Att stå på egna ben - om unga som lämnar samhällsvården” - hur går det för de unga då de lämnar samhällsvården?
• Vilket stöd efterfrågar de, och vilket stöd erhåller de?
• Så här säger Olivia: ”Ibland kan man känna sig väldigt
ensam och utelämnad, man har ingen att vända sig
till. När man är utslussad ifrån systemet, vart ska man
vända sig då när man inte har någon förälder som
fungerar?”
•Olivias undran delas av många ungdomar i samma
situation. I denna presentation redovisas resultat från
intervjuer med 65 ungdomar som lämnat placeringar i
familjehem eller HVB
Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Ingrids forskning är inriktad mot
området barn och familj, med särskilt fokus på social barnavård
och familjehemsvård. Yvonne Sjöblom är docent i socialt arbete
och leg. psykoterapeut. Yvonne är verksam som universitetslektor
och forskare vid Stockholms universitet och Linköpings universitet.
Hennes forskningsområde behandlar unga och deras transitionsprocess mot vuxenblivandet.
8D:
10:00 Barndom och uppväxtvillkor - om barn till föräldrar
med allvarlig psykisk ohälsa
• Vad säger forskningen om barn vars föräldrar lider av
psykisk ohälsa?
•Olika perspektiv i synen på barnen
• Barndomens förutsättningar i dagens svenska samhälle
• ”Det beror på” - olika slags barndomar för de här barnen
• Vad kan professionella och medmänniskor göra för
barnen?
Annemi Skerfving är socionom och projektledare vid
Forum forskningscentrum för psykosocial hälsa, och har
under många år verkat som lärare i socialt arbete vid
Stockholms universitet. Annemi är författare till boken
”Att synliggöra de osynliga barnen” - om barn till psykiskt sjuka
föräldrar. Hon beräknas disputera under hösten 2013, med en
avhandling om barndom och uppväxtvillkor för barn till föräldrar
med allvarlig psykisk ohälsa.
10:30 Barn som misstänks fara illa – hur beskrivs föräldrarna?
Föreläsningen utgår från den första forskningsstudien i
Sverige som handlar om sjukhuskuratorers arbete med
barn som far illa. Denna presentation fokuserar på hur
kuratorerna pratar om föräldrar utifrån sociala normer som
genus, klass, funktionalitet och kultur/nationell bakgrund
när de har en oro för att ett barn far illa. Hur beskrivs dessa
föräldrar? Och vad innebär sociala normer för bedömningar
om barn som far illa?
Veronica Svärd är socionom, sjukhuskurator samt doktorand i
socialt arbete på Mittuniversitetet. Avhandlingen som hon skriver
undersöker sjukhuspersonals bedömningar av barn som far illa,
med särskilt fokus på kuratorernas roll och bedömningar.
8E: Traumatiska minnen hos barn och vuxna
• Förutsättningar för att minnas och berätta
• Minnen av övergrepp och våld
• Intervju på minnespsykologisk grund
• Att ta emot berättelser om svåra upplevelser
Sven Å Christianson är professor i psykologi vid
Stockholms universitet, legitimerad psykolog och författare. Hans forskning rör framför allt människans
minnesfunktion, brott och psykiskt trauma samt intervjumetodik. Med sin forskning, sina böcker och föreläsningar har
Christianson etablerat sig som en av landets ledande rättspsykologer. Hans kunskaper och kliniska erfarenheter om förövare av
grova sexual- och våldsbrott, traumatiska upplevelser hos barn
och vuxna samt kognitiv intervjumetodik har fått stort inflytande
för personal inom polisen, rättspsykiatrin kriminalvården och socialtjänsten. http://svenchristianson.se/
8F: Hemmasittare – barn och ungdomar som inte går till
skolan
Forskning visar att godkända betyg från grundskolan är en
viktig indikator för hur det kommer att gå senare i livet. Att
inte gå i skolan är förenat med stor risk för framtida misslyckanden på andra plan i livet, vilket leder till lidande för
individen och stora kostnader för samhället. Det har tidigare saknats bra verktyg och metoder för att bemöta hemmasittande barn och ungdomar.
• Varför arbetet med hemmasittare behöver förbättras
samt aktuellt kunskapsläge kring hemmasittare
•Orsaker till hemmasittande
• Faktorer som vidmakthåller hemmasittande
• Hur man kartlägger svårigheter och hur behandling kan
gå till
• Kort beskrivning av HSP, ett manualbaserat behandlingsprogram som syftar till ökad skolnärvaro
Peter Friberg har länge arbetat med skolfrånvarande barn och
ungdomar. Han har mångårig erfarenhet av att hjälpa elever
tillbaka till ett fungerande skolsammanhang. Peter är legitimerad psykolog och arbetar idag som utbildningsansvarig på
Magelungen Utveckling i Stockholm.
8G:
10:00 Föräldrastöd i ett livsperspektiv vid neuropsykiatriska funktionshinder
• Vad händer efter utredningen? Vikten av stöd i vardagen
• Stöd under uppväxt
• Stöd vid övergång till vuxenlivet
Pia Forsberg arbetar sedan 18 år med föräldrastöd och
samordning för familjer som har barn med funktionshinder. Hon är även en van föreläsare och handledare.
Tidigare har hon arbetat som barnsköterska och med
forskning och verksamhetsutveckling inom barnsjukvården.
10:30 Särskilt samtalsstöd för föräldrar till barn med funktionsnedsättning
• Hur är det att bli förälder till ett barn med funktionsnedsättning?
• Specifika utmaningar i föräldraskapet
• Att stödja föräldrar efter diagnosen
• Information om Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP)
Thomas Persson, leg psykolog/leg psykoterapeut, BUP Luleå/Boden.
Akademikerförbundet SSRs yrkesförening för
legitimerade psykoterapeuter presenterar:
8H: Behandling av psykisk ohälsa – en klassfråga!
• Den psykiska ohälsan ökar dramatiskt. Trots att det är
välkänt att psykoterapi har god effekt erbjuder inte den
offentliga vården psykoterapi regelmässigt. Psykoterapi
är idag en plånboksfråga!
Birgitta Rydberg, landstingsråd, Folkpartiet liberalerna, Åke
Nygren, professor, Karolinska Institutet, Kjell Jonsson, leg psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi, Diana Segerstedt,
leg. psykoterapeut, socionom och handledare, BUP mottagningen
i Luleå och Boden.
15
11:10-12:10 VALBART PASS 9
9: Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare
lunch serveras i utställningshallen.
9A: Personligt ledarskap - en föreläsning om chefskap,
ledarskap, äktenskap, föräldraskap, vänskap eller galenskap
Personligt ledarskap handlar om att du tar aktiva beslut, tar
ansvar för dina handlingar och därmed kan påverka resultatet av hur din verklighet kommer att se ut. Allt beror på
vilka val vi gör och hur vi gör dem. Många gånger fokuserar
ledarskap på att leda andra människor men egentligen
börjar det med oss själva. Först när vi är bra på att leda oss
själva så blir vi bra på att leda andra. Grunden för ett bra
personligt ledarskap handlar om att kunna bekräfta sina
egna egenskaper för att kunna möta livets möjligheter och
utmaningar. Personligt ledarskap är en färskvara, precis som
den fysiska konditionen, och därför är det viktigt att regelbundet träna sina egenskaper för att kunna må lika bra i
motgång som i medgång. Genom igenkännande berättelser
och aha-upplevelser delar Torkild Sköld med sig av tips och
verktyg för att bygga upp ett starkare personligt ledarskap
och mer framgångsrikt eget liv.
• Personligt ledarskap
• Personligt varumärke
• Motivation för framgång
• Vi är mer än vad vi gör
• Ingenting är självklart
• Positivt fokus
• Ta ansvar
Torkild Sköld är en av kometerna inom föreläsarvärlden
i Sverige och utsågs till årets bästa nya föreläsare 2011
av Riksförbundet för coacher och föreläsare. Torkild är
utbildad yrkesofficer och civilekonom. Han har jobbat med
ledarskap i mer än 30 år både i Sverige och internationellt. Torkilds
föreläsning präglas av att han delar med sig av egna erfarenheter,
det är högt tempo, massor av skratt och fullt av verktyg att börja
använda sig av direkt i vardagen.
9B: Brukarinflytande - medborgarmakt eller särintresse?
• Brukarorganisationernas anspråk på att delta i utveckling, utförande och uppföljning av missbruks- och beroendevården
• En vinna-vinna-situation som ställer frågor om demokrati, patient- och brukarinflytande på sin spets
• Hur undviker vi att ställa grupper mot varandra i arbetet
med att påverka politiken?
• Hur kan brukarorganisationerna bidra konstruktivt i
utvecklingen av verksamheterna?
Camilla Svenonius, informatör och projektledare på RFHL,
Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling.
RFHL arbetar med inflytandefrågor i missbruks- och beroendevården och har sedan fyra år ett samarbetsprojekt med Sveriges kommuner för att ta fram modeller för inflytande som gör skillnad.
16
9C:
11:10 Kan strukturerade bedömningsmetoder förbättra
socialtjänstens utredningar av unga lagöverträdare?
• Strukturerade bedömningsmetoder inom socialtjänsten
för att bedöma ungas behov av vård:
– Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD)
– Structured Assessment of Violence Risk in Youth
(SAVRY).
• Resultat från en svensk studie presenteras och diskuteras
Therese Åström är socionom och doktorand, verksam vid Centrum
för psykiatriforskning, Karolinska Institutet.
11:40 Kriminalitetsprogram utifrån Gregory Batesons systemteoretiska perspektiv
•Om människans behov av att definiera sig själv och sitt
sammanhang
• Verktygen att återskapa sig själv utifrån ett hållbart
perspektiv
•Om konflikter, dubbelbindningar och stressrespons –
och vad det i förlängningen leder till
• Grupperingar i utanförskap: självorganiserande och
reglerande effekt i kriminella system
• Att skapa trygghet och möjliggöra behandling
Nino Baraka, Coach & Care Support. Coach & Care Support arbetar
med målgruppen unga vuxna män (18-29 år), kriminalitet och missbruk, med eller utan neuropsykiatriska diagnoser. Nino arbetade
åren 02-06 på Lugna gatan/Fryshuset Han är utbildad handledare i
konflikthantering och ART. Ett ”maskrosbarn” som bott sina tio första
år i olika fosterhem.
Svensk Socialpolitisk förening presenterar:
9D: Från den oändliga välfärdsstaten till vadå?
Ett kulturpolitiskt och praktikerorienterat samtal om vart
den generella välfärden tog vägen och vad socialpolitiken
egentligen består av idag.
1970-talets Sverige präglades av en optimism om den generella välfärden. Den byggdes ut rekordsnabbt, inkomstklyftorna minskade dramatiskt och den generella välfärdens
möjligheter ansågs oändliga. Nu 40 år senare kan vi se tillbaka på en välfärdspolitik som fortfarande är i världsklass,
men där brustna illusioner och ambitionsnivåer blir allt
tydligare och där socialpolitiken syns allt mindre. Har vi gått
från att vara medborgare med ett gemensamt uppdrag till
att bli individer och skattebetalare med en syn på välfärden
som ett rent köp-säljsystem också från den enskildas perspektiv? En kultur- och idépolitiker och en erfaren praktiker
tittar både bakåt och framåt för att sia om den generella
välfärdens långtidsprognos i ett reflekterande samtal.
Bengt Göransson, fd kulturminister (s) samt flitig idédebattör och
seminariearrangör, Lotta Persson, nyligen avgången socialchef i
Botkyrka, som har ett mångårigt praktikerperspektiv på socialpolitiken, från 1970-talet till idag och Camilla Sköld, socialpolitisk chef,
Akademikerförbundet SSR (moderator.)
9E: Vi är våra relationer – om anknytning
Människolivet börjar med anknytningen, det starka känslomässiga band som ett barn knyter till de personer som
finns i dess närhet. Det medfödda anknytningsbeteendet
utvecklades som evolutionens svar på frågan om hur hjälp-
Foto: Mia Caelsson
lösa ungar ska kunna överleva i en farofylld värld. I sitt
föredrag presenterar Tor Wennerberg viktiga drag i aktuell
anknytningsforskning, med särskild tonvikt på den evolutionära förklaringen till varför nära relationer är så betydelsefulla för människan.
Tor Wennerberg är legitimerad psykolog och författare till boken Vi är våra relationer som presenterar
anknytningsteorin. Han är i höst aktuell med boken Själv
och tillsammans, som beskriver de dubbla mänskliga
drivkrafterna att komma andra människor nära och att samtidigt
utveckla en självständig identitet.
9F: Insatser för dem som står längst bort från arbetsmarknaden
I Stockholms stad ansvarar Jobbtorg för huvuddelen av
kommunens insatser till de arbetssökande som uppbär försörjningsstöd, men för sökanden som står allra längst från
arbetsmarknaden har stadsdelsförvaltningarna ansvaret.
• 2012 fick socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden och
stadsdelsnämnderna i uppdrag att utveckla de arbetsmarknadsinsatser som tillhandahålls för dem som står
långt från arbetsmarknaden
• En arbetsgrupp har kartlagt målgruppens behov och
jämfört med de insatser som finns tillgängliga
• Förslag till hur insatserna behöver utvecklas för att
bättre matcha målgruppernas behov
• Arbetsgruppen har också jobbat med processen, från
utredning till rätt insats till uppföljning till avslut
9H:
11:10 Nyckeln till framgång - om samarbete med skolan vid
MST-behandling
• Vilka faktorer gör en behandling framgångsrik?
•Om kontakt med skolpersonal och att komma in i skolan
• Utmaningar då man ska engagera skolpersonal i en
behandling
Emma Ulfsdotter och Geena Jacobsson är MST Sveriges konsulter.
Genom handledning varje vecka samt kontinuerlig fortbildning
av teamen och terapeuter ser Emma och Geena till att MSTterapeuterna levererar denna evidensbaserade metod på ett
troget sätt.
11:40 Elever i tvångsvård - samverkan för en obruten skolgång
• Modell som stärker elevens skolförankring under
placeringen på SiS särskilda ungdomshem
• Överlämning och uppdrag från kommunen till SiS skola
vid placering och från SiS skola till mottagande skola i
kommunen, efter utskrivning
• Att stärka elevens skolidentitet och att upprätthålla
skolförankringen under tiden eleven vistas på ungdomshemmet
Marcus Eriksson, projektledare, Statens institutionsstyrelse och
Lars-Åke Larsson, samordnare, European Agency for Development
in Special Need Education, Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Cajsa Augustsson Werr är socionom med bakgrund
som socialsekreterare inom försörjningsstöd samt har
på senare tid arbetat med arbetsmarknadsfrågor inom
Stockholm stad. Cajsa arbetar som processtödjare i ett
samverkansuppdrag mellan socialförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholm stad, som
har fokus på att ta fram nya bedömningsinstrument för personer
som söker försörjningsstöd.
Annelie Sjöberg arbetar som strateg på socialförvaltningen i Stockholms stad. Hon är socionom och har
erfarenheter från flera olika områden inom socialtjänsten. Sedan 2012 är Annelie delaktig i att samordna
utvecklingen av gemensamma bedömningsinstrument inom ekonomiskt bistånd samt se över insatserna för de sökande som står
längst bort från arbetsmarknaden.
9G: Hur uthängning i sociala medier påverkar arbetsmiljön
för socionomer
• Den som upplever sig orättvist behandlad av samhället
har numera kraftfulla verktyg för att påverka och skapa
diskussion kring sitt ärende
• Många drar sig inte för publicera handläggares namn
och personuppgifter
• Hur tar vi hand om kollegor som drabbas?
• Hur påverkas karriären som socionom av förtal på nätet?
Henrik Sköld är socionom och arbetar som strateg inom sociala
medier med negativ exponering som specialområde. Han föreläser
och utbildar om hur arbetsmiljön påverkas av de nya mediernas
framväxt. Han är en inspirerande och roande föreläsare där
autentiska exempel och vetenskaplig förankring är centrala delar.
17
12:20-13:20 VALBART PASS 10
10D: MI - motiverande samtal i arbete med våld i nära
relationer
• Kort om grunderna i MI
• Hur MI kan användas i arbete med klienter som utsatts
för våld i nära relationer
• Motstridiga känslor och tankar som är vanliga hos
våldsoffer till att förändra sin situation
• Våldsoffer som stannar kvar i relationen eller drar tillbaka anmälan efter mycket tvekan
• Handfasta exempel på hur MI kan användas
10: Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare
lunch serveras i utställningshallen.
10A: Opiaters mening och makt - konstruktioner av heroin
och metadon i en restriktiv narkotikapolitik
• Hur underhållsbehandling med metadon/buprenorfin
diskuteras inom ramen för svensk restriktiv narkotikapolitik
• Empiriska exempel på hur olika aktörer på området
resonerar för att göra vårdformen mindre kontroversiell
• Tycks Sverige vara på väg mot mer skadelindrande ambitioner när det gäller vården av opiatberoende personer?
Liria Ortiz är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och författare. Liria är lärare i Motiverande samtal med bland
annat inriktningen våld i nära relationer. Hon är medlem
av nätverket MINT (Motivational Interviewing Network
of Trainers) och skribent på Dagens Nyheter. Presentationen baseras på den nya boken ”MI - Motiverande samtal i arbete med våld
i nära relationer” av Liria Ortiz. Boken ges som present till alla som
kommer till föreläsningen.
Mats Ekendahl är socionom och docent i socialt arbete.
Han är verksam som lektor vid Institutionen för socialt
arbete, Stockholms universitet. Hans forskning bygger i
vid mening på hur klienter och praktiker ser på och förhåller sig till svensk missbrukarvård.
10E: Att se sig själv i andra – om mentalisering
• Vad gör vi när vi mentaliserar? Att mentalisera har
beskrivits som att kunna se sig själv utifrån och andra
människor inifrån. Denna unikt mänskliga förmåga att
kunna uppfatta sig själv och andra som varelser med
psykologiskt djup, som agerar utifrån inre, mentala tillstånd
som känslor och tankar, har visat sig ha stor betydelse för
vårt psykiska välbefinnande. I sitt föredrag diskuterar Tor
Wennerberg mentaliseringsförmågans betydelse, och hur
den påverkas av våra tidiga relationserfarenheter.
Susanne Tafvelin är leg. psykolog och forskare vid
Institutionen för psykologi vid Umeå universitet. Hon har
nyligen disputerat med en avhandling som handlar om
förutsättningar för och konsekvenser av ett transformellt
ledarskap i socialtjänsten.
10C: Socialtjänstens roll vid samverkan med påföljdssystemet för unga - brytpunkter och dilemman när barn och
unga misstänks för allvarliga brott
• Barns brottslighet och ambitionerna med olika samhälleliga interventioner
• Ett straffrättsligt paradigmskifte?
• Straff kontra vård
• Barnets bästa eller rättvisa straff?
• Vetenskapliga argument för olika typer av insatser
•Några slutsatser om socialtjänstens utmaningar
Michael Tärnfalk är socionom, filosofie doktor och lektor i socialt
arbete med särskild inriktning mot rättsvetenskap. Michael har
tidigare arbetat som resursperson för barn med särskilda behov
på fritidshem och på § 12 hem innan han kom att arbeta som
socialsekreterare i över tio år inom socialtjänsten i Stockholm
och på Fryshuset. Michael har genomfört utredningsuppdrag åt
Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse innan han disputerade 2007 med avhandlingen Barn och brott - en studie om socialtjänstens roll i straffprocessen för unga lagöverträdare. Michael är
verksam som lektor vid Stockholms universitet, Socialhögskolan, där
han i huvudsak undervisar i social- och straffrätt samt utredningsmetodik på grund- och mastersnivå. Michael har även skrivit boken
Professionella yttranden – socialtjänstens roll när unga misstänks
för brott (planeras utkomma på Natur och Kultur under 2014).
18
Foto: Mia Caelsson
10B: Ledarskap i socialtjänsten: förutsättningar, hinder och
möjligheter
• Vad säger forskningen om ledarskap i socialtjänsten?
• Vilket ledarskap är effektivt i den här typen av organisationer?
• Vad är ett transformellt ledarskap?
• Vilka faktorer kan hjälpa eller hindra ledarskapsprocessen?
Tor Wennerberg är legitimerad psykolog och författare
till boken Vi är våra relationer som presenterar anknytningsteorin. Han är i höst aktuell med boken Själv
och tillsammans, som beskriver de dubbla mänskliga
drivkrafterna att komma andra människor nära och att samtidigt
utveckla en självständig identitet.
10F: Lojal, lydig och tystad: om nya styrsystem, förändrade
arbetsvillkor och ökade arbetskrav
•Om decentraliserat ansvar och bristfällig dialog i socialtjänsten
• Införandet av de nya styrsystem som brukar benämnas
New Public Management har förändrat såväl arbetssituationen som arbetsinnehållet, och i många fall inneburit
ökade arbetskrav för de anställda i socialtjänsten
• Att hålla en budget i balans framträder som det viktigaste målet och det tycks råda en tystnadens kultur,
där man inte får föra vidare synpunkter, kritik eller helt
enkelt berätta hur det faktiskt är
Wanja Astvik, fil. dr och forskare och Marika Melin, fil. dr och forskare, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
10G: Att styra genom att identifiera kvalitetskrav och följa
upp – en vägledning för upphandling av vård och omsorg
för äldre
• Vilka behov ska den upphandlade tjänsten tillgodose?
• Vilka kvalitetsområden och kvalitetsfaktorer med kännetecken kan bli aktuella?
• Riskbedömning – hur allvarliga kan konsekvenserna bli
för den enskilde vid bristande kvalitet och hur stor är
sannolikheten för att brister i kvaliteten uppstår?
•
Uppföljning av verksamhet, avtal och beslut
Ann-Christin Sultan, Socialstyrelsen, projektledare och
författare av rapporten Att ställa krav på kvalitet och
följa upp – en vägledning för upphandling av vård och
omsorg för äldre.
10H:
12:20 Barnperspektivet i praktiken - så arbetar vi i
Sollentuna kommun
• Vad menar vi med barnperspektiv?
• Varför är det viktigt att samtala med barn?
• Förutsättningar för att tala med barn
• Hur samtalar vi med barn utifrån ett utredande syfte?
• Vad är viktigt att tänka på när vi pratar med barn som
har en funktionsnedsättning
• Vilka svårigheter möter vi i praktiken gällande barnets
delaktighet?
Birgitta Malmström är socionom och arbetar i Sollentuna kommun. Hon har sedan 1997 arbetat med myndighetsutövning inom
LSS och SoL med barn och unga som har en funktionsnedsättning.
I arbetet ingår även placering och uppföljning av insatser. Anna
Cernvall är socionom och arbetar som LSS-handläggare med
inriktning på barn och unga i Sollentuna kommun. Anna har tidigare arbetat med barn och unga med funktionsnedsättning på
utförarsidan.
12:50 DUR (Dokumentation, Utvärdering, Resultat) för
utredning och uppföljning inom funktionsnedsättning och
socialpsykiatri
• Vad är DUR och hur används det i handläggningen i
Stockholms stad?
• Hur uppmärksammas barnperspektivet i DURutredningen?
• Vad ser vi för effekter av användningen av DUR i handläggningen?
Anna Lindskog är beteendevetare och arbetar som strateg inom
socialpsykiatri vid socialförvaltningen i Stockholms stad. Hon
ansvarade för utvecklingen av en DUR-version för verksamhetsområdet socialpsykiatri och ansvarar även idag för denna i
Stockholms stad. Anna har tidigare arbetat både som handläggare och utförarchef inom verksamhetsområdet. Malin Torberger
är socionom och statsvetare och arbetar som projektledare vid
socialförvaltningen i Stockholms stad. Malin ansvarade för utvecklingen av en version av DUR som används i handläggningen av
barn- och ungdomsärenden inom funktionshinderomsorgen i staden och ansvarar idag för de båda DUR-versioner som finns inom
funktionshinderomsorgen. Tidigare har Malin arbetat som handläggare, främst inom verksamhetsområdena funktionsnedsättning
och socialpsykiatri.
13:30-14:30 VALBART PASS 11
11: Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare
lunch serveras i utställningshallen.
11A: Stockholms stads socialtjänst i världsklass 2030
• Evidensbaserad praktik och resultatstyrning skapar förutsättningar för en lärande organisation
• Kompetensutvecklingsprojekt omsätter teori till praktik
genom case/fallbeskrivningar
• Att sätta ord på och beskriva socialtjänstens arbete
utifrån den evidensbaserade praktikens steg bidrar till
en lärande organisation
Lars Oscarsson, professor i socialt arbete, Ersta-Sköndals högskola.
Alexandra Göransson, fil. dr och biträdande avdelningschef på
socialtjänstavdelningen vid Socialförvaltningen, Stockholms stad,
samt två projektmedarbetare från socialfondsprojektet ”En evidensbaserad praktik inom socialtjänstens barn och ungdomsvård”.
11B: Tvångsvård av missbrukare (LVM)
• LVM ställer krav på skyndsam handläggning – vad
innebär det?
• Vad ska du som handläggare tänka på?
• Vad hände med Missbruksutredningen?
• Vilka förslag blev kvar och vad innebär de?
Anette Schierbeck är jurist och arbetar som enhetschef
vid Statens institutionsstyrelse. Hon har tidigare bl.a.
arbetat på domstol och inom kriminalvården. Anette
har flerårig vana vid att undervisa t.ex. i socialrätt, förvaltningsrätt samt i offentlighet och sekretess.
11C: Hur ska en modern och trygg socialförsäkring se ut
och fungera?
• En lägesbeskrivning av hur arbetet fortskrider i
den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.
Utredningen ska senast i januari 2015 lämna förslag
om hur framtidens sjuk-, arbetslöshets- och arbetsskadeförsäkringar ska vara utformade. I uppdraget ingår
också att förslaget ska ha en bred politisk förankring.
Läs mer på www.psfu.se.
Gunnar Axén är från och med hösten 2010 ordförande
för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.
Gunnar kommer från Norrköping, är riksdagsledamot
sedan 1998 och ordförande i socialförsäkringsutskottet
sedan 2006. Han har tidigare varit kommunpolitiker och under
den tiden bland annat arbetat med sociala frågor.
11D:
13:30 Förluster – om sorg och livsomställning
Kriser och konflikter tillhör livets utmaningar. Forskning
visar att mycken psykisk ohälsa har sina rötter i ouppklarade sorger. Men förluster kan också leda till ökad livsmening
och stärkt självkänsla. Stödet vid de stora katastroferna
brukar fungera väl. Det är dock sämre ställt vid människors
vardagskatastrofer såsom skilsmässa, sjukdom och dödsfall.
•Olika teoriers styrkor och svagheter för sorgearbete
• Komplikationer i samband med psykosocialt stöd från
närstående och professionella
• Vad innebär det att bearbeta en förlust? Myter, forskningsresultat och behandlingserfarenheter
19
Barbro Lennéer Axelson är universitetslektor på Institutionen för
Socialt Arbete, Göteborgs universitet, leg. psykoterapeut och författare. Hon är bland annat författare till läroböckerna Förluster
- om sorg och livsomställning och tillsammans med I Thylefors:
Arbetsgruppens Psykologi och Konflikter - uppkomst, dynamik och
hantering.
14:00 Vad du som socionom bör tänka på i mötet med
tonåringar som har förlorat en familjemedlem i suicid
• Presentation av tre studier om tonåringar som har
förlorat en familjemedlem i självmord
• Vem är jag när mamma eller pappa tog sitt liv?
•När det sociala nätverket inte räcker till
• ”Chatt på nätet” – källa till samhörighet eller känslor av
annorlundaskap
Anneli Silvén Hagström är socionom, steg-ett utbildad psykoterapeut och doktorand i socialt arbete vid
Avdelningen för socialt arbete, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Hon
har 10 års erfarenhet av arbete som kurator inom somatisk- och
psykiatrisk barn- och ungdomssjukvård (BUP).
11E: PRIO - att förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård
och omsorg
Anders Printz är utsedd av regeringen att samordna
statens insatser inom psykisk ohälsa. Anders är jurist,
men har även drygt tio års erfarenhet som mentalskötare inom olika verksamheter av den psykiatriska
vården. Han har sedan 2002 haft olika roller på Socialstyrelsen
och även varit sekreterare i den statliga utredningen Nationell
psykiatrisamordning och under en period jurist på Riksförbundet
för Social och Mental Hälsa. Nu leder han samordningsfunktionen på Socialdepartementet och i hans uppdrag är dialogen med
beslutsfattare och övriga anställda och frivilliga inom vård och
omsorg central. Du kan följa Anders på www.priobloggen.se och
på Twitter @Priosamordnaren.
11F: Delat beslutsfattande i socialtjänsten - en metod för
ökat brukarinflytande
Från flera håll lyfts kraven på att öka klienters och patienters medverkan och inflytande i vård och omsorg. Det finns
i många verksamheter upparbetade system för inflytande
på verksamhetsnivå, till exempel brukarråd. Delat beslutsfattande är en metod för att främja inflytande på individnivå. Metoden förordas i nationella riktlinjer för psykosociala insatser samt i vägledningen ”Att ge ordet” vari flera
metoder för ökat inflytande beskrivs. Marit beskriver ett
utvecklingsprojekt som syftar till att utveckla delat beslutsfattande för socialtjänstens verksamheter.
Marit Grönberg Eskel arbetar som forskare på
Socialstyrelsen, med särskilt intresse för frågor som rör
evidensbaserad praktik och brukarinflytande. Marit är
disputerad i sociologi och har arbetat med bland annat
patientinflytandefrågor i psykiatri.
11G:
13:30 Att minska personalomsättning bland barnavårdshandläggare - skapa förutsättningar för ökad kvalité i
arbetet med utsatta barn
• Att återskapa barnavårdsarbete som karriäryrke för
socionomer
•Yrkets utveckling
20
•
•
•
Förändringar som behöver ske
Resultat av förändringsförsök
Vad vi kan vänta oss i närmaste framtiden
Anna-Lena Lindquist är docent i socialt arbete vid
Stockholms universitet och har under perioden 2008 2012 deltagit i och utvärderat ett projekt som syftat till
att minska personalomsättning bland barnavårdshandläggare i kommunerna i Uppsala län och därigenom skapa förutsättningar för ökad kvalité i arbetet med utsatta barn.
14:00 Närd inte tärd - kompetensutveckling för socialsekreterare inom barn och ungdomsvården
• Varför kompetenssatsa inom social barn- och ungdomsvård?
• Hur har projektet genomförts?
• Vilka framgångsfaktorer och svaga punkter har vi identifierat under projekttiden?
• Långsiktiga mål i projektet - att personalomsättningen
och ohälsan bland dessa socialarbetare ska minska.
Hur kan du arbeta för att möjliggöra en sådan målsättning?
Sofia Lager Millton är FoU-ledare inom området Barn och Unga
på Regionförbundet i Jönköpings län. Helena Post Mårtensson är
FoU-ledare inom området Barn och Unga på Regionförbundet i
Jönköpings län, projektledare för Närd inte tärd, kompetensutveckling för socialsekreterare inom barn och ungdomsvården.
11H: Ego Nova - nationellt informationsprojekt om självskadebeteende och ätstörningar
•Om självskadebeteende och ätstörningar – och vägen
därifrån!
• Informationsprojektet Ego Nova – om att öka kunskaper
samt att verka mot fördomar och stigmatisering
• Stödverksamhet ur ett salutogent perspektiv – att
fokusera på framsteg framför bakslag, lösningar framför problem och på hälsa framför sjukdom
• Känslor och tankar bakom beteendet samt hur detta
kan förändras
Conny Allaskog, ordförande i föreningen SHEDO (Self
Harm and Eating Disorders Organisation) och projektledare för Ego Nova. Conny är socionom och har bland
annat arbetat som sektionschef i Malmö Stad och
utredare på Försäkringskassan, men han är också anhörig till en
person som lidit av ett svårt självskadebeteende och ätstörning.
Conny arbetar med att öka kunskapen om ätstörningar och självskadebeteende och arbeta för en bättre vård för drabbade och
stöd till anhöriga.
Anna Olsson, styrelseledamot föreningen i SHEDO. Anna
har tidigare varit drabbad av själskadebeteende, men är
idag frisk. Anna arbetar nu med att sprida information
och ge stöd åt andra i liknande situationer, bland annat
genom föreläsningar i olika delar av landet.
14:30-15:00 Eftermiddagskaffe, tid att besöka utställarna
15:00-16:00 VALBART PASS 12
•
12A: En ny psykiatrilag, innehåll och konsekvenser
• Förslag till ny tvångspsykiatrilag (intagningskriterier,
tvångsåtgärder m.m.)
• Ett nytt sätt att behandla psykiskt störda lagöverträdare
• Konsekvenser för allmänpsykiatrin
• Konsekvenser för rättspsykiatrin
• Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
•
Jerry Eriksson, kammarrättslagman, domare i förvaltningsdomstol
och som det verksam på Kammarrätten i Stockholm sedan 2009.
Jerry var regeringens ensamutredare i Psykiatrilags-utredningen
som under tiden 2008-2012 arbetade fram förslag till ny psykiatrilagstiftning. Förslagen lämnades till uppdragsgivaren i april 2012
och har sedan dess remissbehandlats.
12B: Tyvärr, det finns inga enkla narkotikapolitiska lösningar – om fördelar och nackdelar med olika narkotikapolitiska och skadereducerande åtgärder
• Vad innebär det för svensk horisont när två amerikanska
delstater har röstat för legalisering av cannabis?
• Hur ser diskussionerna ut inom FN respektive EU
avseende avkriminalisering och legalisering?
• Vad säger forskningen om skadereducerande åtgärder
som sprutbytesprogram, underhållsbehandling, ADHDmedicinering för vuxna med mera?
• Vilken roll kommer den medicininfria vården ha i framtiden?
Bengt Svensson är professor i socialt arbete vid Malmö
högskola. Han har bland annat forskat om narkotikaanvändares livsstilar, tvångsvård, sambandet missbruk/
sexualitet och narkotikapolitik. Sommaren 2012 kom
hans senaste bok ”Narkotikapolitik och narkotikadebatt”. Han har
arbetet i många år som socialarbetare, främst inom specialiserad
narkomanvård och på socialbyrå.
12C:
15:00 Placerade barn – vår framtids största utmaning
• Många placerade barn och unga får inte samma möjligheter till ett gott vuxenliv som andra barn och unga
•Om utfall för placerade barn – gymnasiebehörighet,
ekonomiskt bistånd senare i livet, dödlighet och användande av antidepressiva läkemedel samt sömnmedel
• Resultat per kommun och landsting samt Socialstyrelsens rekommendationer
• Hur kan kommuner och landsting arbeta vidare för att
stärka placerade barns situation?
Matilda Hansson är nationalekonom och arbetar som utredare
på Socialstyrelsen. Matilda var projektledare för Socialstyrelsens
utvärdering av vård och omsorg om placerade barn som publicerades i mars 2013 och är involverad i utvecklingen av effektivitetsindikatorer inom öppna jämförelser av den sociala barn och
ungdomsvården.
15:30 BRA-fam – en standardiserad bedömningsmetod för
bedömning och rekrytering av familjehem
• Behövs standardiserade bedömningsmetoder inom
socialtjänsten?
• Vad är BRA-fam och vad är syftet med bedömningsmetoden?
Vilken kunskap ligger till grund för utvecklingen av
BRA-fam?
Hur ska BRA-fam användas?
Pia Kyhle Westermark är sociolog och forskare med
fokus på placerade barn och unga inom socialtjänsten.
Pias forskningsområden är behandlingsforskning, effektutvärderingar och utveckling av bedömningsmetoder.
Hon arbetar på Socialstyrelsen och har varit projektledare för
utvecklingen av BRA-fam – en standardiserad bedömningsmetod
vid rekrytering av familjehem.
12D:
15:00 ”The black box” - en föreläsning om möjligheten,
och nödvändigheten av, att förklara och utvärdera psykosocialt arbete inom hälso- och sjukvården
• Psykosocialt och socialt arbete - definitioner och
beskrivningar
• Utvärderingar, definition och beskrivning
• Kritik mot utvärderingar
• Utvärdering och Evidensbaserad praktik (EBP)
• Klassificering och indelning av utvärderingsmodeller,
”top down” och ”bottom up”
• Att förklara och utvärdera psykosocialt arbete inom
hälso- och sjukvården: The ”black box”, KAIMeRmodellen och utvärderingsmodellernas relevans för
psykosocialt arbete inom hälso- och sjukvården
Håkan Landpers har under nio år arbetat som sjukhuskurator vid
Falu Lasarett. Just nu arbetar han på Socialförvaltningen, Falu
kommun.
15:30 Aktivt bemötande är när du som kurator eller socialsekreterare är drivande i samtalet
• Hur medveten är du om ditt bemötande mot brukare?
• Aktivt bemötande handlar om att var kreativ i samtalet/
mötet
• Aktivt bemötande är att lära känna sig själv som verktyg
och att se brukaren
• Aktivt bemötande handlar om att möta brukare som
individer, på olika sätt, men med lika värde
• Bemötandet är viktigare än den teoretiska metod du
använder dig av
Lars Jonjack, Kreativus. Lars är socionom och har under många år
arbetat inom socialt arbete, bl.a. på behandlingshem, inom socialtjänsten och i skolan. Han började sin yrkeskarriär med att utbilda
sig till skådespelare och arbetade med det i tio år runt om i landet.
Dessa erfarenheter mixar Lars när han föreläser om bemötande.
12E: Barn och unga i migration – nya utmaningar för den
sociala barnavården
• Mottagande av ensamkommande barn – barns behov
och rättigheter, socialtjänstens ansvar och roll
• Medicinska åldersbedömningar för barn i övre tonåren
• Barn med uppgivenhetssyndrom (”apatiska barn”) –
ansvar, roller och samverkan
• Socialnämndernas ansvar för placerade barn som ska
eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas
Katarina Munier, socionom och utredare vid
Socialstyrelsen har lång erfarenhet av arbete med barn
och unga, ansvarar för arbetet med BBIC i Sverige och
har utarbetat vägledning om ensamkommande barn,
21
dokumentation av barns bästa i socialtjänsten, utformat rekommendationer om medicinska åldersbedömningar mm.
Elis Envall, socionom och utredare vid Socialstyrelsen
har utarbetat vägledning om barn med uppgivenhetssyndrom, rekommendationer om medicinska åldersbedömningar, arbetat med bl.a. våld i nära relation och
barn som bevittnat våld och har lång erfarenhet av arbete med
mänskliga rättigheter i socialt arbete både i Sverige och internationellt.
12F: Gemensamma bedömningsinstrument inom ekonomiskt bistånd
2012 fick socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden och
stadsdelsnämnderna i uppdrag att utveckla gemensamma
bedömningsinstrument för ekonomiskt bistånd. Målet är
att fler sökande ska få rätt insats från början och att vägen
till varaktig försörjning ska bli kortare.
• Två olika bedömningsinstrument, ett för initial bedömning och ett för fördjupad bedömning, har testats i
pilotfaser inom enheterna för ekonomiskt bistånd och
Jobbtorg
• Instrumenten och användandet har utvärderats av
arbetsgrupper efter varje pilotfas
• En plan för implementering i hela staden har tagits fram
Patricia Hamberg är processtödjare i ett samverkansuppdrag mellan socialförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och arbetsmarknadsförvaltningen i
Stockholms stad, som har fokus på att ta fram nya
bedömningsinstrument för personer som söker försörjningsstöd.
I uppdraget ingår även att sammanställa befintliga arbetsmarknadsinsatser i stadsdelsförvaltningarna och identifiera
utvecklingsbehov inom dessa.
Annelie Sjöberg arbetar som strateg på socialförvaltningen i Stockholms stad. Hon är socionom och har
erfarenheter från flera olika områden inom socialtjänsten. Sedan 2012 är Annelie delaktig i att samordna
utvecklingen av gemensamma bedömningsinstrument inom ekonomiskt bistånd samt se över insatserna för de sökande som står
längst bort från arbetsmarknaden.
12G:
15:00 Behov eller budget? Om biståndshandläggning i äldreomsorgen
• Hur omvandlas biståndsbeslut till vård och omsorg i praktiken?
• Under vilka villkor arbetar biståndshandläggare och
omsorgspersonal?
• Vad behöver förändras för att biståndshandläggningen
ska bidra till en vård och omsorg av hög kvalitet?
Camilla Sköld är socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR
och Anna Werkelin Ahlin är utredare på Kommunal. De arbetar i
ett förbundsgemensamt projekt som syftar till att stärka kvalitén i
äldreomsorgen. Med utgångspunkt i medlemmarnas arbetsvillkor,
alltså biståndhandläggare, chefer och omsorgspersonal, har de
kartlagt villkoren för biståndshandläggningen, hur det påverkar
vården och omsorgen och vad som behöver förändras för att den
äldre ska få omvårdnad av hög kvalitet.
22
15:30 Att fatta beslut om hemtjänstinsatser i särskilt
boende
• Trosa kommun har arbetat i över 10 år med insatsbeslut i särskilt boende – så här ser vi på föreskriften från
Socialstyrelsen SOSFS 2012:12
• Så här gör vi för att på ett enkelt sätt arbeta med
insatsbeslut i särskilt boende
Sofia Carlström, biståndshandläggare och Per-Uno Nilsson,
myndighetschef, Trosa kommun.
12H:
15:00 Hur hjälper du en person med vanföreställningar
inom Socialtjänsten?
Författaren Pebbles Karlsson Ambrose talar om sin bok
”Jag vet inte var psykoser kommer ifrån. Om att insjukna i
och leva med en psykossjukdom”.
•Om att ha en psykos och hur det kan upplevas inifrån
• Enklare information om statistik, fakta och om
forskningsresultat om psykossjukdomar
•Om livsbelastningar och genetisk skörhet
• Svårigheten att bemöta en person med vanföreställningar som behöver hjälp – hör om hur socialtjänsten har
bidragit till ett bättre liv för mig
• Vikten av helikoptervy – många kontakter med
samhället: psykiatrin, övrig vård, socialtjänst och
Försäkringskassa
• Tips på samarbeten och förslag på hur du kan tänka
•Om integritetshinder och tystnadsplikt
• Lite om hur du kan hjälpa barn (även vid förlossningspsykos) och anhöriga till psykospatienter samt socialtjänstens relation till dem alla
Pebbles Karlsson Ambrose är född 1970 och arbetade i många år
inom reklambranschen på reklambyråer och marknadsavdelningar.
Efter sin andra psykos fick hon diagnosen schizoaffektivt syndrom
och brottas nu med en psykosproblematik i sin vardag.
15:30 Mitt liv med Aspergers syndrom och tvångssyndrom
•Om arbete, boende, fritid och relationer
Hanna Danmo är 34 år och arbetar sedan många år på
Autism- och Aspergerförbundet. Hon har en trygghetsanställning på halvtid som skribent i medlemstidningen
Ögonblick och föreläser regelbundet. På fritiden uppträder hon som ståuppkomiker och skämtar om sina diagnoser.
Hanna bor i Skärholmen i Stockholm och får vardagen att fungera
med hjälp av boendestödjare.
Foto: Stiftelsen Expo
16:10-17:10 VALBART PASS 13
13A: Hur bemöter vi främlingsfientlighet?
• Går det att framgångsrikt bemöta rasism och intolerans
på arbetsplatsen?
• Hur förhåller vi oss till främlingsfientliga myter och fördomar på jobbet och i privatlivet?
• Hur finner man svar på de vanligast förekommande
argumenten?
Jonathan Leman arbetar med att bedriva och utveckla
Stiftelsen Expos utbildningsverksamhet. Under föreläsningen diskuteras själva grunden för intolerant
tänkande och handlande. Därefter tar vi oss an några
av de vanligaste fördomarna som sprids i vårt samhälle och får
konkreta tips om hur de intoleranta idéerna kan diskuteras och
bemötas. Stiftelsens uppdrag är att granska och utbilda kring intoleranta idéer och tendenser i samhället. Expo sprider kunskap för
att motverka rasism och vill engagera människor för att utmana
intoleransen.
13B: Unga, sex och internet
• Att lägga ut sexiga bilder på sig själv och andra
• Att erbjuda sex mot ersättning
• Hur vanligt är det? Vilka gör det? Varför gör man det?
• Hur ser situationen ut för unga hbtq-personer?
• Hur stor är risken för barn och ungdomar att råka illa
ut på nätet?
Maria Nyman, socionom och Henrik Karlsson,
utredare, Ungdomsstyrelsen. Maria och
Henrik har arbetat i flera år med de utbildningsuppdrag som Ungdomsstyrelsen fått av
regeringen. Syftet är bland annat att förebygga att unga utnyttjas
sexuellt via nätet och att skapa trygga mötesplatser för unga
hbtq-personer.
13C: Barnets röst i tillsynen
• Hur barn och ungdomar på HVB bidrar till en bättre vård
• Inspektörernas erfarenheter av att samtala med barn
och ungdomar
Helena Stålhammar är inspektör vid Inspektionen för vård och
omsorg och arbetar bland annat med inspektion av HVB för barn
och unga. Hon är socionom med lång erfarenhet från socialt arbete inom barnområdet och erfarenhet av tillsyn från länsstyrelsen
och Socialstyrelsen. Gunilla Westerdahl är socionom och utredare
vid Inspektionen för vård och omsorg med ansvar för den nationella samordningen av tillsynen av HVB för barn och unga. Hon
har lång erfarenhet av arbete inom socialtjänsten, bland annat
barnfrågor, och av tillsyn från läns-styrelsen och Socialstyrelsen.
Den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tog
över tillsynsverksamheten från Socialstyrelsen den 1 juni 2013. Det
är numera IVO som utövar tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS). Den nya myndigheten ansvarar också för
tillståndsprövning inom dessa områden.
13D:
16:10 KomSamman – kurativt arbete med nyanlända barn
under nya former
• Vilket stöd behöver nyanlända barn bäst?
– Stabil skolsituation, bryta isoleringen, trygga föräldrar
• KomSamman - en mötesplats för familjerna, kopplat till
det skolkurativa arbetet
• KomSammans mål - meningsfulla aktiviteter för barn
och föräldrar, möjligheter att knyta sociala kontakter och
hitta nya vägar ut i det svenska samhället
Bahareh Bakhshayesh, kurator vid Resurscentrum för nyanlända
inom förskola och skola, Huddinge kommun. Bahareh är socionom
och har arbetat med nyanlända barn och ungdomar i Sverige och
England. KomSamman är ett samarbete mellan Huddinge kommun, kyrkan i Flemingsberg och Huddinge IF, och är nominerad till
Götapriset på Kvalitetsmässan 2013.
16:40 MIRA i skolan – en innovativ metod för stöd till
nyanlända elever på gymnasienivå, även ensamkommande
• Icke-formellt lärande och ett normutmanande förhållningssätt
• Socialt och känslomässigt stöd till nyanlända elever i en
introduktionsfas
• Reflektion kring egna livssituationen och identiteten,
relationer, normer och MR-frågor
Amir Hashemi-Nik, projektledare på Resurscentrum för nyanlända
inom förskola och skola, Huddinge kommun. Amir har en masterexamen i Internationell social utveckling och har jobbat med flyktingfrågor i Sverige, Mellanöstern och på Europanivå. Metoderna
i MIRA har utvecklats under de senaste fem åren i Huddinge kommun. En metodhandbok har tagits fram och kommer att presenteras på seminariet.
13E: Barnfattigdom - barns perspektiv och strategier
• Bakgrund och perspektiv
• Barnfattigdom i välfärdsstaten
• Strategier i familjen
• Döljande och anpassning; strategier i skolan och bland
jämnåriga
• En erfarenhet rikare? Komplexiteten i barns ekonomiska
utsatthet och dess betydelse för barns identitetsarbete
Stina Fernqvist är fil. dr i sociologi och verksam vid
Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Hon
disputerade 2013 på avhandlingen ”En erfarenhet
rikare? En kvalitativ studie av barns strategier och
barnfattigdomens villkor i välfärdsstaten”. Stina har under våren
2013 arbetat som projektledare med en kartläggning av barnfattigdom i Uppsala kommun i samarbete med Barnombudsmannen.
Under hösten 2013 inleder hon i samarbete med professor Elisabet
Näsman ett forskningsprojekt om ekonomisk utsatthet bland föräldrar med kognitiva svårigheter.
13F: IPS (Individual Placement and Support) - Supported
Employment
• Personer med psykiska funktionsnedsättningar erbjuds
stöd att konkurrera på den öppna arbetsmarknaden
• IPS lyfts i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande
tillstånd (2011) fram som en evidensbaserad insats
23
•
•
•
Som en följd av att vi runt om i världen ser att personer
med allvarlig psykisk ohälsa med rätt stöd kan arbeta,
ökar hoppet om möjligheten till återhämtning
Målet är löneersatt arbete i reell arbetsmiljö. Modellen
bygger på aktuell forskning och utmanar våra traditioner.
Vilka är principerna?
En amerikansk modell. Vilka är resultaten, möjligheterna
och utmaningarna i europeisk och svensk kontext?
Camilla Bogarve är socionom med vidareutbildning
i psykiatrisk rehabilitering via Center for Psychiatric
Rehabilitation, Boston University och Supported
Employment, IPS-modellen via Dartmouth College i New
Hampshire, USA. Camilla arbetar som lärare vid Malmö högskola,
som utbildare och verksamhetsutvecklare vid RSMH samt driver
ihop med kollegan Pamela Andreassen Veckla AB.
13G:
16:10 Om patriarkat, motstånd och uppbrott – tjejers
rörelser i sociala rum
• Hedersproblematiken utifrån tjejernas/döttrarnas
perspektiv
• Begränsningar av tjejernas sociala liv och sexualitet
• Tjejernas/döttrarnas strategier för att hantera motsättningar mellan normer i familjerna och i det omgivande
majoritetssamhället
• Hedersrelaterat våld och förtryck - ett extremt komplext
fenomen som rör sig på dels en individnivå, dels på
familje- och gruppnivå men också på en strukturell nivå
– både nationellt och globalt
Siv-Britt Björktomta, fil.dr. universitetslektor, Institutionen för
socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet.
16:40 Frizonen - ett projekt om förebyggande arbete tillsammans med tjejer som riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld
• Frizonsmodellen - en modell med utgångpunkt i idrott,
hälsa och social utveckling
• Fokus på strategier för förändring och ökat livsutrymme
• Mätbart och konkret verktyg för yrkesverksamma
som möter målgruppen och vill starta ett långsiktigt
förändringsarbete
Mariet Ghadimi är socionom och doktorand på Stockholms universitet och anställd på TRIS med flera års erfarenhet av praktiskt
arbete med ungdomar som riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld.
Talin Davidian är ansvarig ledare på Frizonen, grundare och ordförande till organisationen TRIS. Talin har flera års erfarenhet av det
praktiska arbetet bland unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld.
13H:
16:10 Psykoterapi med familjehemsplacerade barn och
ungdomar. Går såren att läka?
• Kliv in i barnpsykoterapeutens rum och ta del av psykoterapeutiskt arbete med barn och ungdomar som
placerats i familjehem. Hur har deras tidiga upplevelser
påverkat dem, hur kan anknytningsmönster förstås och
på vilket sätt kan psykoterapi vara till hjälp?
May Nilsson, socionom och leg. psykoterapeut, handledare och
lärare på Ericastiftelsen i Stockholm.
24
16:40 Att ta emot ensamkommande flyktingbarn med
stora behov i familjehemsvård
• Erfarenheter och kunskaper i arbetet med ensamkommande flyktingbarn
• Teoretiska grundtankar, det praktiska utförandet samt
de svårigheter och bekymmer som uppstår eller kan
uppstå - det utvidgade terapirummet
• Individuella psykoterapisamtal
•Nätverksmöten
•Nära samarbete med uppdragsgivare, skolor, gode
män, tolkar, föräldrar i hemlandet, fritidssysselsättningar
med mera
• De individanpassade uppdrag vi skapar kring varje barn,
deras sammanhang och den samverkan som finns för
att skapa bästa möjliga förutsättningar för dessa barn
att utvecklas och integreras
Joakim Larsson är socionom och leg psykoterapeut med erfarenheter från socialtjänst, behandlings- och utredningshem, familjehemsvård, individuell- samt gruppsykoterapi. Lasse Wester är
familjehemsförälder i Familjevårdsstiftelsen och arbetar tillsammans med övriga teamet i det utvidgade terapirummet.
17:10 Socionomdagarna 2013 avslutas
Utställare
För hallskiss och uppdaterad utställarlista besök www.socionomdagarna.se
Akademikerförbundet SSR
Grödbygården
Russinbacken
Attendo IOF
Hagagöstorp Psykiatri AB
Rätt Spår
Baggium Vård och behandling AB
Inagården
Skandinavisk sjukvårdsinformation
Behandlingshemmet Kängurun
INOM -Innovativ Omsorg Familjeforum
SKR Sveriges Kvinno & Tjejjourers riksförbund
Bills Bo & Utbildningsgård
IOGT-NTO
Solberga by BRIS
KBT distans HB
Solhagagruppen
Brizad behandlingenhet AB
Korpberget behandlingscenter
Statens instutionsstyrelse
Caremore i Göteborg AB
Magelungen Utveckling AB
Stiftelsen Dormsjöskolan
Cean AB
Mikaelsgården
Stiftelsen Stora Sköndal
Coach and Care Support
Mora Parks Läkepedagogiska Institut
Stockholms Stad Frivillig återvandring
Dammsdalsskolan
Multikulturell familjehemsvård
Studentlitteratur AB
Ersta Diakoni
Mångsbo
Team Actum
Familjehem i Mälardalen AB
Natur & Kultur
Teambo i Göteborg AB
Finjagården AB
Nämndemansgården
Tjust Behandlingsfamiljer
Fredriksdal Höglandets utredningshem
Oasen HVB
TRIS tjejers rätt i samhället
Frälsningsarmen Kurön hvb-hem
Omsorgshuset i Stockholm AB
Ungdomsstyrelsen
Frösunda LSS AB
Placeringsinfo.se
Vision Utredningshem AB
Föreningen Saltå By
Psykologer och socionomer mot tobak
Vårnäs behandlingshem
Gothia Fortbildning AB
Renkronansbehandlingshem AB
Västgötakollektivet
Granby Storgård
Rewith Utredning och familjehemsvård
Psykiatri AB
Psykologer mot Tobak
Sektion Socionomer
Information och bokning
Susanna Hedin, 08-587 662 06, [email protected]
Kontakta Susanna eller besök www.socionomdagarna.se/sponsorer-och-utstallare/ om du vill veta mer om utställnings- och sponsormöjligheter!
25
Information
Plats:
Kommunikation till Stockholmsmässan:
Socionomdagarna 12-13 november 2013 äger rum på Stockholmsmässan, Mässvägen 1, Älvsjö, tfn: 08-749 41 00
Stockholmsmässan ligger i Älvsjö, 9 km söder om Stockholm
city. Det är enkelt att hitta till Stockholmsmässan. Adressen
är Mässvägen 1 i Älvsjö.
www.stockholmsmassan.se
Prisinformation:
Medlem i Akademikerförbundet SSR betalar 1.995 kr exklusive
moms. Icke medlem 2.695 kr exklusive moms.
Betalning erläggs mot faktura 30 dagar netto, dock senast 3
arbetsdagar före konferenstillfället. Vid avbokning, som skall
göras skriftligen, debiteras ingen avgift om avbokningen sker
senast två veckor före konferensdagen, 50 % om avbokningen
sker senast en vecka före och 100 % om avbokningen sker under den sista veckan. Om du får förhinder och inte kan deltaga
kan du självklart överlåta din plats till en kollega. Skulle du
inte ha fått bekräftelse inom 7 dagar, vänligen kontakta oss.
Dokumentation:
Många av våra föredragshållare uppdaterar sina anföranden i sista
stund. För att kunna erbjuda en uppdaterad och korrekt version
har vi därför valt att tillhandahålla dokumentationerna elektroniskt. I anslutning till konferensen får du, via lösenord, tillgång till
dokumentationen på vår webbsida. Vid problem med nedladdning vänligen kontakta Kundtjänst, tfn: 08-587 662 00. Vill du anteckna i dokumentationen rekommenderar vi att du skriver ut och
tar med dig den till konferensen.
Passa på att marknadsföra er verksamhet!
Under Socionomdagarna ges ni möjlighet att informera om
er verksamhet till landets socionomer, socialchefer, socialsekreterare, kuratorer med flera. Passa på att stärka er ställning på marknaden och hitta nya kontakter för framtiden.
Boka din plats redan idag!
För ytterligare information och priser kontakta Susanna
Hedin på tel 08-587 662 00 eller via e-post susanna.hedin@
informasweden.se
Praktisk information:
Under Socionomdagarna 2013 väljer du mellan 130
spännande och aktuella föreläsningar. ”Välkommen till
Socionomdagarna” streamas till de olika salarna, så på morgonen den 12 november går du direkt till den sal där du har
din första föreläsning. Vilken sal föreläsningarna går i kommer du se på översiktsschemat som vi delar ut i entrén när
du kommer på morgonen! Varje dag serveras lättare lunch i
utställningshallen, och du måste boka in dig på ett lunchpass
per dag. Den 12 november kan du välja lunch under pass 2,
3 eller 4, och den 13 november under pass 9, 10 eller 11. Du
väljer inga föreläsningar under dina lunchpauser.
26
Med bil: Enklast kör du E4/E20 och följer skyltar mot Stockholmsmässan/Älvsjö. Det finns cirka 4.000 parkeringsplatser,
varav 20 parkeringsplatser är för funktionshindrade.
Med SL: Pendeltåg från Stockholms Central mot Älvsjö
station avgår 8-12 gånger i timmen. Resan tar endast 9 minuter.
Med taxi: Taxi Stockholm och Taxi Kurir har fast pris till och
från Arlanda och Stockholmsmässan. Taxi Stockholm 08-15 00
00. Taxi Kurir 08-30 00 00.
17:00-18:30
16:00-17:00
15:30-16:00
14:30-15:30
4: Valbar
lunchpaus
13:20-14:20
3: Valbar
lunchpaus
12:10-13:10
2: Valbar
lunchpaus
11:00-12:00
10:30-11:00
Elisabeth Ulvenäs och
Ingalill Thor, Linköpings
kommun
1B: Lättillgänglig socialtjänst främjar hälsa och
goda levnadsvillkor
Kristin Marklund, Nordens
Välfärdscenter
Elisabet Svedberg och
Maria Boman, Sveriges
Kommuner och Landsting
Gunborg Brännström,
Sveriges Kommuner och
Landsting
6B: Föräldrar med missbruksproblem vill ha stöd i
sitt föräldraskap
Befolkningens hälsa och
den sociala hållbarheten!
6E: Fula gubbar, nätflirtar
och camsex - vad tjejer
möter på nätet och hur vi
möter dem
”Det är bara att blocka” hur pratar vi om nätet?
Erfarenheter av stöd inom
palliativ vård – de närståendes perspektiv
Exkluderande inkludering i
dagens skola
När mamma eller pappa
sitter i fängelse - forskningsresultat från FP7
EU-projektet COPING
2010-2012
6F: Flera mammor - ett
placerat barn
Håkan Fransson, Öckerö
kommun
5F: Hur kan du göra för att
stoppa ungdomars alkoholdrickande?
Dilek Baladiz, Stockholms
stad
Petter Iwarsson, BRIS
5E: Ju mer människa du
visar, desto mer människa
får du se
4F: Hedersrelaterat liv, förtryck och våld
Josefine Johansson,
Sundbybergs stad och
Cecilia Teir, Nynäshamns
kommun
3F: Socialsekreterare
utvecklar Instrument X
Carin Bergström och Jansje
van Bemmel Thomenius,
Stockholms stad
2F: Kompetens och
vardagsutveckling inom
verksamhetsområdet funktionshinder
Renate Minas, Stockholms
universitet
1F: Vägar ur långvarigt socialbidragstagande
4E: Vikten av samtal och
relation i skolan
Lotta Åberg, Motivera
Mera
3E: Socionomen, proffs på
bemötande mellan 8-17
men sen då?
Poul Perris, Svenska
Institutet för Kognitiv
Psykoterapi
2E: All you need is love?
Gunnar Bohman,
Stockholms universitet
1E: Effektiv psykoterapi vid
psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabgarantin
6D: Närstående inom palliativ vård – att följa en
person med obotlig sjukdom fram till döden
Anhörigvård - av kärlek
eller plikt?
5D: Barn som anhöriga i
sjukvården när en förälder
är sjuk - Beardslees familjeintervention och Föra
barn på tal
Patienters delaktighet vid
in- och utskrivning på sjukhus – vad är patientens roll
och ansvar?
4D: Sjukhuskuratorers professionalisering i Tyskland
och Sverige
Peter Strandell, Tryggare
Sverige
3D: Brott i nära relationer ett olösligt problem?
Maria Lundqvist-Brömster,
Folkpartiet liberalerna
Titti Fränkel, Akademikerförbundet SSR
2D: Legitimation för socionomer
Knut Sundell, socialråd på
Socialstyrelsen
1D: Nytt synsätt på betydelsen av metod och relation i
behandlingsarbete
Mingel med vin/alkoholfritt alternativ och tilltugg! Ta tillfället i akt och nätverka med socionomer från hela landet!
Kerstin Svensson och Eva
Johnsson, Lunds universitet
6A: Professionaliseringen
av socionomer
6C: Vändpunkter och positiva förändringsprocesser
5C: Barn har inte tid att
vänta – tidiga insatser ur
ett nordiskt perspektiv
Lia Ahonen, Örebro universitet
5B: Hur kan mottagandet
av ensamkommande barn
och ungdomar förbättras?
Eftermiddagskaffe, tid att besöka utställarna
Anna Hollander,
Stockholms universitet
5A: Förändringar i SoL
Jonas Christensen, Malmö
högskola
Fredrik Malmberg
4C: Institutionsvård för
unga: positiv beteendeförändring eller skola i brott?
Klas Borell, Högskolan
i Jönköping och
Gunilla Egonsdotter,
Mittuniversitet
Anders Ivarsson
Westerberg, Södertörns
högskola
4B: Förändring och lärande
– ledarskapets roll i socialt
arbete
3C: Utbildningsprojektet
SimChild – en interaktiv
simulering av barnavårdsutredningar
Karen Austin,
Ungdomsstyrelsen
Anders Eriksson, Stockholms
stad
3B: Varför granskar och
rapporterar vi så mycket?
Om konsekvenser av New
Public Management
2C: Hjältar och monster
– om unga, maskulinitet
och våld
Lotta Berg Eklundh, FoU
Nordost
1C: Medför BBIC ett förbättrat barnperspektiv?
2B: Cannabisförebyggande
arbete inom Trestad2projektet
4A: Hur kan socialtjänsten
förändra situationen för
barn i arrest och häkte?
Per Lifvergren och Jonas
Andersson
3A: Vägen dit och tillbaka –
berättelsen om två liv
Jacob Lapidus, Gullers
Grupp
2A: Socialt arbete i sociala
medier - hur kan kommunikation i sociala medier
stödja din verksamhet?
Förmiddagskaffe, tid att besöka utställarna
1A: Inledningstal av Erik
Ullenhag, integrationsminister
Inledning, välkommen till Socionomdagarna 2013! OBS! Gå direkt till den sal där du har din nästa föreläsning!
09:00-09:30
09:30-10:30
Registrering och morgonkaffe
08:00-09:00
Program dag 1 – Tisdag 12 november 2013
27
6H: ”Det är klart nu, jag
har gjort detta” – ungdomar med autismspektrumtillstånd som inte går
i skolan
Vad händer i forskningen
kring autism?
Jonas Christensen, Malmö
högskola
Uppdateringen av
Socialstyrelsens nationella
riktlinjer för missbruks- och
beroendevård
5H: Missbrukarvårdens
genusdilemman
Integrerad behandling med
MI och KBT inom LVMvården
4H: Att vilja men inte
kunna – om föräldraskap,
alkohol och kognition
Kvalitativt utrednings- och
behandlingsarbete med
familjen i fokus
3H: Bättre samplaneringar
vid HVB-hemsplaceringar –
vad krävs?
Plats för anknytning
2H: Att skapa relationer
bland relationslösa – hur
kan man arbeta med flickor
som inte kan behålla sunda
relationer?
Hinder och möjligheter att
hitta lämplig plats inom LSS
och SoL
1H: HBT-certifiering – vad
har det satt för spår i verksamheten?
6G: Utbildning och kvalitetsutveckling i äldreomsorgen – reflektioner
från ett Öresundsregionalt
projekt
Anne Arnehed, Röda Korset
5G: Att leva papperslöst i
Sverige
Niklas Bjurström,
Socialstyrelsen
4G: Äldres psykiska ohälsa
Anders Ekholm,
Socialdepartementet
3G: Framtidens välfärd
Tyst kunnande i arbetslivet
- en metod som tar vara på
magkänslan
2G: En professionell organisation som utgår från brukarens egen verklighet
ABC – föräldraträffar för
alla
1G: Fokus barn och unga
- ett arbetssätt och ett förhållningssätt
17:10
16:10-17:10
15:00-16:00
14:30-15:00
11: Valbar
lunchpaus
13:30-14:30
10: Valbar
lunchpaus
12:20-13:20
9: Valbar
lunchpaus
11:10-12:10
10:00-11:00
09:30-10:00
08:30-09:30
07:30-08:30
Martin Kåberg, Karolinska
Universitetssjukhuset
Leo Razzak
Anette Schierbeck, Statens
institutionsstyrelse
Lars Oscarsson, ErstaSköndals högskola och
Alexandra Göransson,
Stockholms stad
13C: Barnets röst i tillsynen
Helena Stålhammar
och Gunilla Westerdahl,
Inspektionen för vård och
omsorg (IVO)
Maria Nyman och Henrik
Karlsson, Ungdomsstyrelsen
BRA-fam – en standardiserad bedömningsmetod för
bedömning och rekrytering av familjehem
12C: Placerade barn – vår
framtids största utmaning
Gunnar Axén
11C: Hur ska en modern
och trygg socialförsäkring
se ut och fungera?
13B: Unga, sex och internet
Bengt Svensson, Malmö
högskola
12B: Tyvärr, det finns inga
enkla narkotikapolitiska
lösningar
Socionomdagarna 2013 avslutas
Jonathan Leman, Stiftelsen
Expo
13A: Hur bemöter vi främlingsfientlighet?
Jerry Eriksson,
Kammarrätten i Stockholm
12A: En ny psykiatrilag,
innehåll och konsekvenser
Eftermiddagskaffe, tid att besöka utställarna
11B: Tvångsvård av missbrukare (LVM)
MIRA i skolan – en innovativ metod för stöd till
nyanlända elever på gymnasienivå
13D: KomSamman – kurativt arbete med nyanlända
barn under nya former
Aktivt bemötande
12D: ”The black box”
Vad du som socionom bör
tänka på i mötet med tonåringar som har förlorat
en familjemedlem i suicid
11D: Förluster – om sorg
och livsomställning
Liria Ortiz
Michael Tämfalk,
Stockholms universitet
Susanne Tafvelin, Umeå
universitet
Stina Fernqvist, Uppsala
universitet
13E: Barnfattigdom - barns
perspektiv och strategier
Katarina Munier och Elis
Envall, Socialstyrelsen
12E: Barn och unga i migration – nya utmaningar
för den sociala barnavården
Anders Printz,
Socialdepartementet
11E: PRIO - att förebygga
psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg
Tor Wennerberg
10E: Att se sig själv i andra
– om mentalisering
Tor Wennerberg
Ursula Berge,
Akademikerförbundet SSR
10D: MI - motiverande
samtal i arbete med våld i
nära relationer
9E: Vi är våra relationer –
om anknytning
Sven Å Christianson,
Stockholms universitet
8E: Traumatiska minnen
hos barn och vuxna
Marie Balint, BUP
Stockholms län
7E: Vård och omsorg ensamkommande barns
olika behov
9D: Svensk socialpolitisk
förening
Barn som misstänks fara illa
– hur beskrivs föräldrarna?
8D: Barndom och uppväxtvillkor - om barn till
föräldrar med allvarlig
psykisk ohälsa
Gunnel Andersson, FoUSödertörn
7D: Konsten att hantera
de sociala relationerna,
fattigdomen, psykiatrin
och läkemedlen
10C: Socialtjänstens roll vid
samverkan med påföljdssystemet för unga
Therese Åström
9C: Kan strukturerade
bedömningsmetoder förbättra socialtjänstens
utredningar av unga lagöverträdare?
”Att stå på egna ben - om
unga som lämnar samhällsvården”
8C: Omhändertagen enligt
LVU - vad händer sen?
Karin Johansson, BRIS
7C: ”Se hela mig! ” –
barns egna ord om sin
psykiska ohälsa
10B: Ledarskap i socialtjänsten: förutsättningar,
hinder och möjligheter
11A: Stockholms stads socialtjänst i världsklass 2030
Mats Ekendahl, Stockholms
universitet
10A: Opiaters mening och
makt - konstruktioner av
heroin och metadon i en
restriktiv narkotikapolitik
Torkild Sköld
Camilla Svenonius, RFHL
9B: Brukarinflytande medborgarmakt eller
särintresse?
Monica Norrman och Ann
Bengtsson, Socialstyrelsen
Adam Grabavac
9A: Personligt ledarskap - en föreläsning
om chefskap, ledarskap,
äktenskap, föräldraskap,
vänskap eller galenskap
8B: Samverkan mellan
kommuner och landsting
för barns bästa - hur svårt
kan det vara?
8A: Nyheter i LSSlagstiftningen - nya krav
vid anordnadet av personlig assistans
Förmiddagskaffe, tid att besöka utställarna
7B: Sprututbytesprogrammet i Stockholm
7A: Från problemskapare
till problemlösare
Morgonkaffe, tid att besöka utställarna
Program dag 2 – Onsdag 13 november 2013
28
Camilla Bogarve, Veckla AB
13F: IPS (Individual
Placement and Support) Supported Employment
Patricia Hamberg
och Annelie Sjöberg,
Stockholms stad
12F: Gemensamma
bedömningsinstrument
inom ekonomiskt bistånd
Marit Grönberg Eskel,
Socialstyrelsen
11F: Delat beslutsfattande
i socialtjänsten - en metod
för ökat brukarinflytande
Wanja Astvik och Marika
Melin, Stockholms universitet
10F: Lojal, lydig och tystad: om nya styrsystem,
förändrade arbetsvillkor
och ökade arbetskrav
Cajsa Augustsson Werr
och Annelie Sjöberg,
Stockholms stad
Frizonen - ett projekt om
förebyggande arbete tillsammans med tjejer som
riskerar att utsättas för
hedersrelaterat förtryck
13G: Om patriarkat, motstånd och uppbrott
Att fatta beslut om hemtjänstinsatser i särskilt
boende
12G: Behov eller budget?
Om biståndshandläggning
i äldreomsorgen
Anna-Lena Lindqvist,
Stockholms universitet
11G: Att minska personalomsättning bland barnavårdshandläggare
Ann-Christin Sultan,
Socialstyrelsen
10G: Att styra genom att
identifiera kvalitetskrav
och följa upp – en vägledning för upphandling av
vård och omsorg för äldre
Henrik Sköld
9G: Hur uthängning i
sociala medier påverkar
arbetsmiljön för socionomer
Särskilt samtalsstöd för
föräldrar till barn med
funktionsnedsättning
Peter Friberg, Magelungen
Utveckling i Stockholm
9F: Insatser för dem
som står längst bort från
arbetsmarknaden
8G: Föräldrastöd i ett livsperspektiv vid neuropsykiatriska funktionshinder
Ann-Kristin Granberg,
Socialstyrelsen
7G: Äldres behov i
centrum
8F: Hemmasittare – barn
och ungdomar som inte
går till skolan
Karin Fyrk, Rädda Barnens
Sverigeprogram
7F: ”Jag kan inte, jag har
inte råd” - om barnfattigdom i Sverige
Att ta emot ensamkommande flyktingbarn med
stora behov i familjehemsvård
13H: Psykoterapi med
familjehemsplacerade
barn och ungdomar. Går
såren att läka?
Mitt liv med Aspergers
syndrom och tvångssyndrom
12H: Hur hjälper du
en person med vanföreställningar inom
Socialtjänsten?
Conny Allaskog och Anna
Olsson, SHEDO
11H: Ego Nova - nationellt
informationsprojekt om
självskadebeteende och
ätstörningar
DUR (Dokumentation,
Utvärdering, Resultat) för
utredning och uppföljning
10H: Barnperspektivet i
praktiken - så arbetar vi i
Sollentuna kommun
Elever i tvångsvård - samverkan för en obruten
skolgång
9H: Nyckeln till framgång om samarbete med skolan
vid MST-behandling
Akademikerförbundet SSRs
yrkesförening för legitimerade psykoteraputer
8H: Behandling av psykisk
ohälsa – en klassfråga!
Ensamkommande unga
med särskilt behov av
vård, stöd och behandling
7H: Att mötas på riktigt
Namn:
E-post:
Befattning:
Anmäl dig redan idag!
Tfn 08 587 662 20
Fax 08 587 662 40
Post Informa IBC Sweden, Box 7022, 103 86 Stockholm
E-post [email protected]
Online www.socionomdagarna.se
Företag:
Du kan göra din anmälan elektroniskt på
www.socionomdagarna.se
Utbildningsansvarig:
Avdelning:
Närmaste chef:
Adress:
PRIS:
Medlem i Akademikerförbundet SSR
1.995 kr
Icke Medlem
2.695 kr
Samtliga priser är exklusive moms.
Postnr: Postadr:
Tfn:
Mobil:
OBS: Du som deltagare måste välja ett lunchpass per dag!
Tisdag 12 november 2013
Betalning erläggs mot faktura 30 dagar netto, dock senast 3 arbetsdagar före
konferenstillfället. Vid avbokning, som skall göras skriftligen, debiteras ingen
avgift om avbokningen sker senast två veckor före konferensdagen, 50 % om avbokningen sker senast en vecka före och 100 % om avbokningen sker under den
sista veckan. Om du får förhinder och inte kan deltaga kan du självklart överlåta
din plats till en kollega. Skulle du inte ha fått bekräftelse inom 7 dagar, vänligen
kontakta oss.
För mer information:
1.
❑ A
❑ B
❑ C
❑ D
❑ E
❑ F
❑ G
❑H
2.
❑ LUNCH ❑ A
❑ B
❑ C
❑ D
❑ E
❑ F
❑ G
❑H
3.
❑ LUNCH ❑ A
❑ B
❑ C
❑ D
❑ E
❑ F
❑ G
❑H
4. ❑ LUNCH ❑ A
❑ B
❑ C
❑ D
❑ E
❑ F
❑ G
❑H
5.
❑ A
❑ B
❑ C
❑ D
❑ E
❑ F
❑ G
❑H
6. ❑ A
❑ B
❑ C
❑ D
❑ E
❑ F
❑ G
❑H
Onsdag 13 november 2013
Mikaela Lithman, Projektledare, Informa IBC Sweden
Tfn: 08-587 662 00
E-post: [email protected]
7.
Susanna Hedin, Sponsring och utställning, Informa IBC Sweden
Tfn: 08-587 662 00
E-post: [email protected]
Jenny Grenander, Akademikerförbundet SSR,
E-post: [email protected]
I5SO3/1311
❑ A
❑ B
❑ C
❑ D
❑ E
❑ F
❑ G
❑H
8. ❑ LUNCH ❑ A
❑ B
❑ C
❑ D
❑ E
❑ F
❑ G
❑H
9. ❑ LUNCH ❑ A
❑ B
❑ C
❑ D
❑ E
❑ F
❑ G
❑H
10. ❑ LUNCH ❑ A
❑ B
❑ C
❑ D
❑ E
❑ F
❑ G
❑H
11. ❑ A
❑ B
❑ C
❑ D
❑ E
❑ F
❑ G
❑H
12. ❑ A
❑ B
❑ C
❑ D
❑ E
❑ F
❑ G
❑H
13. ❑ A
❑ B
❑ C
❑ D
❑ E
❑ F
❑ G
❑H
Jag är medlem i Akademikerförbundet SSR
❑
Jag vill bli medlem i Akademikerförbundet SSR
❑
Information om behandling av personuppgifter
Den personliga information som visas i detta postala utskick, eller tillhandahålls av dig, kommer att hållas i en databas och användas i marknadsföringssyfte. Den kan delas med andra företag inom
Informa Group i Sverige och internationellt. Ibland kan dina uppgifter erhållas från externa företag i marknadsföringssyfte. Om du inte önskar att dina uppgifter skall användas i dessa syften, vänligen
skriv till Database Manager, Informa IBC Sweden, Box 7022, 103 86 Stockholm. E-mail: [email protected] • Personuppgiftsansvarig är Informa IBC Sweden.