Transcript ARBETA TRYGGT I SKOGEN

ARBETA TRYGGT I SKOGEN
Handbok i arbetssäkerhet för självverksamma
Olli Mäki (red.)
© Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio
Arbeta tryggt i skogen
Handbok i arbetssäkerhet för självverksamma
Olli Mäki (red.)
Omslagsbilder:
BCC Oy, Olli Mäki, Mikko Riikilä och Tiia Puukila
Planering av layout:
Musta Design
Ombrytning:
Margita Törnroth
Publicerad på internet: 14.6.2012
www.tapio.fi/publikationer_som_du_kan_ladda_ner
Rekommenderad källhänvisning:
Mälki (red.) 2012. 2012. Arbeta tryggt i skogen - handbok i arbetssäkerhet för självverksamma. Skogsbrukets utvecklingscentral Tapios
publikationer.
Bild: Tiia Puukila
ISBN: 978-952-5632-12-5 (pdf )
Förord
Skogsägarkåren har förändrats och avverkningarna har
blivit maskinella. Det har lett till att också de arbeten som
självverksamma skogsägarna utför har förändrats. Fortfarande gör skogsägarna många arbeten i egen regi. Från
att främst har varit avverkningar vintertid är det nu främst
lättare arbeten som skogsägarna gör själva. Skogsägarna
planterar, sår, röjer, gallrar och tar ut energived.
Avverkning, dvs. trädfällning, kvistning, kapning och sammanföring av virke, hör till de farligaste och tyngsta arbetena i skogen. Arbetsmiljön, felaktiga arbetsredskap och
farlig arbetsteknik ligger bakom över hälften av olyckorna
i skogsarbete. Moderna arbetsredskap och rätt arbetsteknik kunde ha förhindrat en del olyckor.
Målet med den här handboken är att presentera effektivare arbetsteknik, att förbättra arbetsmiljön och att
introducera nya redskap. Handboken är lättläst och rikt
illustrerad. Arbetsteknik, arbetsredskap och arbetsmiljön
presenteras med hjälp av bilder och foton. Beskrivningar
av olyckor är inte medtagna för att skrämma läsaren utan
snarare för att vägleda hur du borde agera i situationer
som är typiska för dessa olyckor. Med den här handboken lär du dig arbeta tryggt i skogen och med rätt teknik.
Samtidigt blir skogsarbetet mera meningsfullt och prestationen ökar.
Bild: Mikko Riikilä
Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio har gjort den här
handboken med finansiellt stöd av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och Metsämiesten Säätiö. Följande
personer har medverkat: Erkki Askola från LPA, Hannu
Tapola från social- och hälsovårdsministeriet, Arto Mutikainen från Arbetseffektivitetsföreningen samt Lasse
Lahtinen och Erno Järvinen från MTK. Sakkunniggruppen
deltog i arbetet genom att avgränsa innehållet och kommentera innehållet under arbetets gång.
Arbeta tryggt i skogen
Manuskriptet har också kommenterats av Erno Järvinen
från MTK samt Maria Lindén och Arto Koistinen från Tapio.
Översättningen till svenska är gjord av Maria Lindén och
Gerd Mattsson-Turku. Olli Mäki vid Tapio har haft huvudansvaret och han har fått hjälp av Ilppo Greis och Pekka
Ripatti.
3
Innehåll
Förord
3
1 Vad krävs för självverksamhet och vilka är alternativen?
6
2 De viktigaste arbeten och trygg arbetsteknik
7
2.1 Plantering
7
2.2 Plantskogsvård
8
2.2.1 Gräsbekämpning
8
2.2.2 Slyröjning
9
2.2.3 Egentlig röjning och förröjning
10
2.2.4 Energivedsgallring
12
2.3 Avverkning
2.3.1 Avverkning och användning av motorsåg
13
2.3.2 Avverkningar på specialobjekt
18
2.3.3 Skogstransport
18
2.4 Vedhuggning och flisning
21
3 Allmänt om arbetssäkerhet
4
13
25
3.1 Att röra sig och arbeta i skog
25
3.2 Ensamarbete
25
3.3 Upprätthållande av arbetsförmågan
25
3.4 Brandsäkerhet samt skadligt damm och gaser
26
3.5 Underhåll av arbetsredskap
27
3.5.1 Vässning av yxa och röjkniv
27
3.5.2 Service av röjsåg och motorsåg
27
Arbeta tryggt i skogen
5
Bild: Farmiforest Oy
Bild: Farmiforest Oy
1 Vad krävs för självverksamhet och vilka är alternativen?
Skogsarbete som du utför med rätt teknik är njutbar vardagsmotion. Din kondition stiger, du lär dig nya saker och
samtidigt får du din skog i bra skick till en rimlig kostnad.
När skogen är ung, finns det många olika arbeten som du
kan utföra. Det lönar sig att koncentrera sig på de arbeten
som inte är för tunga eller som inte kräver specialkunnande. Till exempel förröjning av avverkningsytan, gräsbekämpning och slyröjning är viktiga arbeten och relativt
lätta att utföra. När du gör de här arbetena själv, förbättrar
du skogsbrukets lönsamhet. Plantering är också ett enkelt
och lätt arbete, när markberedningen är välgjord.
När du ska skaffa redskap och utrustning för skogsarbete
lönar det sig att noggrant fundera över vilka dina behov
är och vad du planerar att göra själv. Prisnivån är vanligen
kopplad till kvaliteten och egenskaperna. Det som är dyrast är i allmänhet avsett för proffs. Skyddsutrustning är
ingenting som du ska spara på.
Arbeten som kräver dyr utrustning och specialkunnande
kan du låta en utomstående, t.ex. en skogsserviceföretagare,
utföra. Proffsen arbetar effektivt och tryggt och använder
arbetsredskap som är avsedda för proffs. Hjälp med skogsvårdsarbeten får du till exempel från skogsserviceföretag, virkesköpare eller den lokala skogsvårdsföreningen
(www.mhy.fi). I tjänsten Minskog Ägor och Jobb som upprätthålls av Skogscentralen kan du leta efter någon som utför skogsarbeten och annonsera ut dina egna arbetsobjekt.
Om du är van att utföra leveransavverkningar klarar du av att
hantera en motorsåg, men vid fällning av träd nära ellinjer,
hus och vägar är det säkrast att låta proffs göra det.
Även om vindfällen på stugtomten kan vara störande är det
orsak att noggrant överväga sitt eget kunnande. Speciellt då
större områden drabbas av stormskador är det motiverat att
anlita proffs, som kan jobba tryggt med rotvältor och träd
som är i spänning. Ibland behövs en avverkningsmaskin.
Bild: Arto Mutikainen
När du gör dina inköp lönar det sig att ta reda på hur servicen fungerar. Om du anser att du varken har tid eller
den kunskap som krävs för service och underhåll, kan du
anlita utomstående.
6
2 De viktigaste arbeten och trygg arbetsteknik
2.1 Plantering
På markberedda förnyelseytor kan du plantera med planteringsrör eller SFI-hacka. Planteringsröret är ergonomiskt
sett ett bättre redskap än SFI-hackan, som kräver att du
hela tiden böjer dig. Med planteringsröret sätter du plantan i jorden och trampar till jorden runt plantan utan att behöva böja ryggen. Genom att turvis hålla planteringsröret i
högra och vänstra handen undviker du belastningsskador.
SFI-hackan används för barrotsplantor, framför allt vid
plantering av björk, och då marken är mycket stenig. Vid
plantering med SFI-hacka är det viktigt att du har rätt arbetsställning, dvs. att du arbetar med rak rygg.
Vid plantering kan du drabbas av belastningsskador på rygg och armar om arbetsställningen
är fel eller om du håller planteringsröret eller
SFI-hackan i bara ena handen
Försök plantera med planteringsrör. Det är
skonsammare mot ryggen. Om du klarar av det,
så försök hålla planteringsröret även i den andra handen. Då får du jämn belastning på båda
armarna.
Plantorna är i allmänhet behandlade med medel mot
snytbagge. Därför ska du alltid använda skyddshandskar
av nitrilgummi när du planterar.
Bild: BCC Oy
Terrängen på förnyelseytorna kan vara svårframkomlig
om t.ex. dikeshögläggning har använts som markberedningsmetod. Välj stövlar och kängor som ger bra grepp
och som stöder vristerna. Det är lättare att röra sig på förnyelseytor där hyggesresterna, groten, har tagits tillvara
som bränsle.
Plantering med planteringsrör: Trampa ner planteringsröret i jorden mitt på den upptagna högen eller i markberedningsspåret och
öppna botten på röret med pedalen. Släpp ner plantan i planteringsröret och dra upp det med en vridrörelse. Trampa till jorden runt
plantan. Plantan ska alltid planteras något djupare än marken runt omkring. I högar ska det finnas omkring 4 cm jord ovanpå rotklumpen och i harvspår räcker det med 2 cm.
Arbeta tryggt i skogen
7
2.2 Plantskogsvård
2.2.1 Gräsbekämpning
Bild: Arto Mutikainen
Du kan trampa gräs antingen på våren eller på sensommaren när gräset är som högst. Då gräsbekämpningen
sker på våren befrias plantorna från fjolårigt torrt gräs.
Då sträcker sig plantorna mot solen, vilket gör att fotosyntesen blir effektivare. Längdtillväxten ökar också. Du
hittar plantorna lättare inne i gräset med en kvist med
grenklyka. Om du väljer att utföra gräsbekämpningen på
sensommaren räcker det med att du trampar ned gräset
runt plantorna. Du kan också använda röjsåg. Det finns
olika slags klingor och linor för gräs- och slybekämpning.
Gräs-, häck- och kvistsaxar avsedda för trädgården kan
också användas i skogen.
Vid kemisk gräsbekämpning används i allmänhet bekämpningsmedel som innehåller glyfosat. Glyfosat är ett så kallat
bladverkande bekämpningsmedel, dvs. det tränger in i växten via blad och skott. Medlet är verksamt även på trädplantor
under tillväxtperioden, men inte mera när de har förvedats.
Därför lönar det sig att utföra den kemiska bekämpningen
på sensommaren efter att tillväxtperioden är förbi. Bekämpningseffekten räcker 1–2 år. Efter tre år har gräsvegetationen redan återvänt. Om du vill utföra gräsbekämpningen
8
före förnyelsearbetena kan du göra det antingen på hösten eller på våren. Glyfosatbehandlingen ska du utföra
minst en månad före markberedningen.
Om du använder kemiska bekämpningsmedel ska du alltid använda skyddsutrustning. Speciellt slemhinnorna är
känsliga för kemiska bekämpningsmedel. Läs alltid bruksanvisningarna som finns på produktförpackningen. I regel
rekommenderas användning av skyddshandskar och andningsskydd med filter. Var försiktig så att medlet inte kommer i kontakt med hud, ögon och slemhinnor. Var speciellt
försiktig då du handskas med starka bekämpningsmedel,
till exempel då du blandar rätt koncentration. Enligt säkerhetsföreskrifterna får man inte använda glyfosatpreparat närmare än på 15 meters avstånd från vattendrag
på grund av ämnets skadliga inverkan på vattendrag. Vid
spridningen av bekämpningsmedel ska du alltid beakta
vindriktning och omkringliggande vattendrag. Arbeta
ovan vind så att bekämpningsmedlet blåser i riktning
bort från dig.
Bild: Scott Health & Safety Oy
Gräsbekämpning är viktig när du vill försäkra dig om att
plantorna ska överleva de första åren. Att trampa gräs
runt plantorna är ett av de lättaste skogsarbetena. Det är
en insats som ger lön för mödan. Gräsvegetationen beskuggar plantan och kan kväva den. På vintern kan det
torra gräset tillsamman med snöns tyngd böja plantan.
Gräsbekämpning motverkar också skador av sork.
Det finns inga speciella hälsorisker förknippade
med mekanisk gräsbekämpning. Vid gräsbekämpning med kemikalier ska du komma ihåg
att använda ändamålsenlig skyddsutrustning
och att iaktta andra skyddsåtgärder, som förebygger skador på utomstående eller miljön.
Andningsskydd med filter skyddar mot damm och gaser i inandningsluften.
Säkerhets- och kemikalieverket TUKES upprätthåller ett
växtskyddsmedelsregister som innehåller uppgifter också om medel för gräsbekämpning.
2.2.2 Slyröjning
Slyröjning är en del av plantskogsvården. Vid slyröjning
fälls det sly som stör plantorna. Plantskogar med gran
och tall slyröjs i allmänhet vid 5-10 års ålder, när de är 1-2
meter höga. I björkbestånd räcker det med en normal röjning. Slyröjningen kan du utföra som fullständig röjning
då du fäller allt konkurrerande lövsly. Alternativt kan du
utföra en brunnsröjning. Då fäller du enbart sly som växer
på ungefär 1 meters radie runt plantorna. Den enklaste
slyröjningen är att för hand bryta av topparna på lövslyet
som omger plantorna.
Arbetet är fysiskt relativt lätt och du lär dig snabbt grunderna. Slyröjningen går smidigast på våren och på hösten,
då träden är lövfria. Då urskiljer du bra barrträdsplantorna
bland slyet. Effekten av slyröjningen är dock bäst om du utför den under högsommaren. Då uppkommer det mindre
stubb- och rotskott.
Vid slyröjning kan du skada dig på arbetsredskapen. Röjkniven kan studsa från slyet mot benet. Även ryggen kan vara utsatt om du länge
jobbar med böjd rygg eller om du ofta vrider
kroppen.
Det är viktigt att du har god balans både när
du jobbar med röjkniv och slykniv. Då undviker
du att falla omkull och risken för att du inte ska
träffa rätt med röjniven minskar.
Håll i den stam du ska fälla; stammen brister
lättare och kvistarna slår inte mot ditt ansikte. Ta
pauser tillräckligt ofta och ät mellanmål. Då håller du dig pigg och risken för olyckor minskar.
Du kan utföra slyröjningen med hjälp av olika redskap.
Större områden röjer du lättast med röjsåg. Mindre områden kan du röja med röjkniv, slykniv eller kvist-, häck- och
gräskantssaxar.
Vid röjning med röjkniv ska du rikta slaget på ungefär 30
cm höjd från marken mot det träd som du ska fälla. Om
du riktar det lägre ner, utsätter du ryggen för onödig belastning och risken att du träffar en sten ökar. Det lönar sig
att först kvistrensa stammen längst ner om det finns kvistar
som stör fällningen. Håll i den stam du ska fälla. Då brister
den lättare och kvistarna slår inte mot ansiktet.
En slykniv är effektivare än en röjkniv när du ska röja klent
sly. Gränsen går vid fyra centimeter. Slykniven kräver inte
lika mycket kraft och du kan röja med rak rygg, vilket ergonomiskt sett är bättre. Med slykniven kapar du slyet genom en knyck i handtaget snett uppåt. Lågt och klent sly,
videbuskar och trädplantor kan du kapa genom en knyck
med bara en hand. Stammar som är grövre än två centimeter böjer du ned med den ena handen i riktning bort
från bettet. Ju mer du böjer stammen desto mindre kraft
behövs för att kapa den.
Arbeta tryggt i skogen
Bild: Juha Varhi
Röjkniv
Med röjkniv fäller du klent sly med ett enda bra slag. När du ska fälla
grövre stammar lönar det sig att rikta det andra slaget på motstående sida.
När du slyröjer med handredskap ska du komma ihåg
rätt arbetsställning. När du använder kvist-, häck- och
gräskantssax kan du jobba i upprätt ställning med rak rygg.
Håll redskapen i skick, underhåll dem och väss dem regelbundet. Skötseln av röjsågen och andra redskap hittar du
i kapitel 3.
9
Bild: Arto Mutikainen
Vid den egentliga röjningen väljer du vilka trädstammar
som ska stå kvar. Förutom lövträd ska du vid behov fälla
barrträd så att du får rätt planttäthet. Om du satsar på björk
och andra lövträd ska du fästa uppmärksamhet vid trädens
kvalitet och beståndets struktur.
Slykniven är ett bra redskap för slyröjning. Den ger en
bättre arbetsställning än röjkniven. Stammen brister
lättare då du böjer den med den fria handen bort från
bettet.
Vid förröjning fälls buskar och klena stammar som hindrar
sikten från hytten i avverkningsmaskinen. Med förröjning
blir avverkningen effektivare och risken för skador på träden minskar. Vid traditionella gagnvirkesavverkningar och
slutavverkningar kapas buskar och klena stammar så nära
markytan som möjligt så att stubbarna inte hindrar avverkningsmaskinens arbete.
Vid förröjning av ytor som ska slutavverkas lönar det sig att
lämna kvar grupper med små granar som är utvecklingsdugliga. Vid energivedsgallringar behöver sikten inte vara
så bra utan det räcker med att röja inom en 0,5-1 meters
radie runt de träd som ska tas bort. Buskar och träd som är
över 4 centimeter i diameter får stå kvar, då virket kan tas
tillvara som energived.
2.2.3 Egentlig röjning och förröjning
I ojämn terräng är risken stor för att du ska falla
omkull. I värsta fall kan röjsågen förorsaka allvarliga skador. Om två röjare jobbar för nära
varandra finns det risk för olyckor om de slinter
och faller mot var-andra. Metallbitar som flyger
iväg från en söndrig klinga kan förorska skador.
Även vid röjning är stadiga skyddsskor eller
skyddsstövlar bra, då de förebygger olyckor.
Du går framåt i raka stråk, så att du inte behöver återvända till ett område som du redan röjt.
Det är svårt att röra sig bland stubbar och fällda
stammar.
Att jobba med röjsåg är i grunden fotarbete. Du styr klingans rörelser med kroppens hjälp. Under arbetet ska du ha
sågen riktad rakt framåt. Undvik att böja dig och att vrida
kroppen i onödan. Röj i den takt som passar dig bäst. För
hög arbetstakt ökar riskerna för olyckstillbud och kvalitetsmässigt kan arbetsresultatet försämras.
Om du skulle köra fast klingan i stammen ska du aldrig
rycka loss röjsågen. Släpp i stället handtagen, fatta tag om
riggröret med båda händerna och dra sakta loss sågen.
Grövre stammar ska du såga med två snitt, ett från varje
sida som inte helt möter varandra. Tryck ner stammen.
Innan du börjar röja ska du ställa in selen så att den sitter
rätt på kroppen. Justera upphängningsöglan, styret och
handtagen så att klingan balanserar på rätt höjd och armar
och handleder inte ansträngs i onödan. Sågklingan ska balansera 20–30 cm ovan marken om du släpper styret med
handen. Det minskar risken för stensågning om du tappar
greppet.
I en nödsituation stannar du sågen med stoppknappen
som sitter nära gasreglaget på handtaget. Med snabbutlösningen kan du i en nödsituation snabbt göra dig fri från
sele och röjsåg.
10
Ta för vana att underhålla röjsågen. De viktigaste serviceåtgärderna:
1. Kontrollera att det inte finns sprickor i klingan. När du
slår med ett metallföremål mot klingan ska det höras
ett klingande ljud.
2. Se till att klingan är skärpt.
3. Klingan behöver skränkas regelbundet för att bibehålla
en god skärkapacitet. Den ska inte klämma i sågspåret.
Bild: Juha Varhi
Förbjuden sektor!
Med rätt ansättningspunkt och genom att luta klingan får du
stammen att falla i en viss riktning. Undvik att använda sektorn
mellan klockan 11 och 14.
Med tanke på arbetssäkerheten är det viktigt att du har
ändamålsenlig skyddsutrustning även när du röjer sporadiskt. Oberoende av om du använder gummistövlar eller kängor ska de ge bra grepp och ha inbyggda skydd. I
oröjda plantskogar är sikten dålig och det försvårar arbetet. De fällda stammarna gömmer ojämnheter i marken
och gör det svårare att röra sig. Fäll träden ut i det område
som redan är röjt, så behöver du inte gå där du redan röjt.
Arbeta systematiskt och gå framåt i stråk. Fyra meter är
en lämplig bredd på arbetsstråken, när du jobbar med
sveprörelser.
Arbeta säkert med röjsåg:
1. Se till att ingen befinner sig närmare röjsågen än 5 meter. Säkerhetsavståndet mellan två röjare ska vara minst
dubbla trädlängden.
2. Använd endast klingor som är avsedda för ifrågavarande
såg och se till att klingan är ordentligt fastsatt.
3. Se till att klingan är skränkt och vass. Fila också i tandbotten.
4. Kontrollera klingans skick dagligen. Upptäcker du en
spricka måste du genast byta klinga. När du slår med ett
metallföremål mot klingan ska det höras ett klingande
ljud.
5. Lås klingan så att den inte snurrar då du ska byta den.
6. Kontrollera att klingan inte roterar i tomgångsläge.
7. Röjsågen får inte användas utan klingskydd.
8. Du ska alltid ha motorn avstängd när du utför underhållsarbeten på klingan eller kontrollerar klingskyddet. Du
ska också ta loss den från selen.
9. Vid transport ska du ta bort klingan eller använda klingtransportskydd.
10. Du ska inte använda röjsågen om ljuddämparen är sönder.
11. Använd inte sågen om tändningssystemet ger gnistor
utanför cylindern.
12. Testa tändstiftet tillräckligt långt borta från tändstiftsöppningen så att inte bränsleångorna i cylindern antänds.
13. Stoppa motorn, rök inte och var inte i närheten av eld när
du fyller på bränsle.
14. När du ska starta motorn igen, flytta dig en bit bort.
15. Röjsåg och bränsle ska inte förvaras i bostaden. Förvara
bränsle enbart i godkända dunkar.
16. Starta inte motorn inomhus. Avgaserna är livsfarliga.
17. Använd skyddsutrustning.
18. Bekanta dig också med sågens bruksanvisning.
Bild: Väinö Kemppainen\ Ruuskanen,
P. & Tapola, H. 1999.
Källa: För skogens bästa – handbok i skogsvårdsarbeten/TTS 2009
Mera information om röjning hittar du bl.a. i Råd i god
skogsvård som utges av Skogsbrukets utvecklingscentral
Tapio.
Så här går du framåt vid röjning.
Arbeta tryggt i skogen
11
2.2.4 Energivedsgallring
För kastfällning ska du montera ett fällhandtag på motorsågen. Då kan du jobba med rak rygg. Lägg motorsågen
till sidan och ta tag i stammen genast efter att du sågat
fällskäret. Du utnyttjar den fallande stammens rörelse för
att flytta den till önskad plats. Det är viktigt att trädkronan
hamnar på rätt plats när stammen faller. På marken ska du
bara flytta rotändan.
Bild: Arto Mutikainen
Energivedsgallringar lämpar sig för unga bestånd, där
den egentliga röjningen har varit svag för att målet har
varit att satsa på uttag av energived eller där röjningen
helt har försummats och träden har blivit långa och klena.
När energivedsuttaget är tilltäckligt stort görs energivedsgallringarna oftast maskinellt. Området får dock inte
vara för litet. Utan förröjning kan en maskinell avverkning
bli dyr och drivningsskadorna omfattande. En såkallad
siktröjning är ofta nödvändig speciellt på bördiga växtplatser där röjningen har försummats.
När du sågat färdigt lägger du sågen till sidan. Då kan du
flytta stammen till önskad plats.
HÖGENS
PLACERING
Fällriktning
Bild: Arto Mutikainen
Tekniken passar bäst på tämligen klena stammar. Det är
rätt arbetskrävande att flytta stammar som är över 10
centimeter i diameter. Maskinell gallring är då att föredra.
Bild: Juha Varhi\ Juhola A. 2010
Med en motorsåg med fällhandtag kan du jobba med rak
rygg. Du hanterar sågen med ena handen och med den andra handen tar du tag i stammen.
HÖGENS PLACERING
Fällriktning
Du ska fälla stammarna (1–6) i följande ordning. Stammarna 1A–6A
fäller du i en hög; den största stammen (3A) fäller du på platsen och
stammarna närmast flyttar du i samma hög. Stammarna 1B och 2B
ligger längre bort och de bildar en egen hög.
Fäll stammarna så att rotändan kommer mot körstråket. Se
ut högarnas placering så att du får dem intill de största stammarna. Gör utrymme för högen. Fäll först de mindre stammarna och flytta dem så att de inte är i vägen för kronan på
ett större träd som du ska fälla. Då behöver du inte flytta
stora träd alltför mycket.
12
Då du jobbar med en motorsåg med fällhandtag ska du
använda skyddsbyxor med sågskydd och skogshuggarstövlar. Benen och fötterna är nära den stam du fäller och
är i riskzonen vid eventuella kastsituationer. Risken för kast
minskar om du röjer ner vegetationen närmast stammen
och öppnar sikten. Du ska också vara på din vakt när du
kapar stammar som du samlat ihop. Det kan vara svårt med
fällhandtag på sågen. Försök kombinera kapningen med
att du tankar sågen om det är lättare att tanka sågen med
handtagen borttagna.
En motorsåg med fällhandtag kan du också använda för
röjning, speciellt om röjningsarealen är rätt liten. Det lönar
sig att utföra förröjningen med röjsåg, när arealen är större
och det finns mycket buskar och klena stammar som stör
arbetet.
Precis som vid röjning lönar det sig att fälla större träd med
två snitt. Först sätter du an sågen på fallsidan och sågar
första snittet. Därefter sågar du omkull stammen med ett
snitt från andra sidan. Såga igenom något längre än halva
stammen. Tryck vid behov ner stammen med vänster hand.
Bild: Juha Varhi
När du fäller mindre stammar kan du hantera sågen med
ena handen och med den andra handen ta tag i stammen
och flytta den.
2.3 Avverkning
2.3.1 Avverkning och användning av motorsåg
I arbete med motorsåg är risken för olyckor speciellt stor om sågens säkerhetsanordningar är
i olag. Oändamålsenlig skyddsutrustning eller
brist på kunskap kan också förorsaka olyckor.
I skogar med stormskador är risken för skador
mångfaldig.
För att undvika olyckor ska du se till att kastskyddet och kedjebromsen är ok. Med noggrant förarbete minskar du också risken för
olyckor. Röj noggrant runt trädet och se ut en
reträttväg bakom trädet.
Större träden fäller du med två snitt som möter varandra.
Såga igenom något längre än halva stammen. Ingen
brytmån ska lämnas.
Bild: Juha Varhi
Motorsågen har redan länge varit det viktigaste arbetsredskapet i skogen och många skogsägare är vana att
använda motorsåg. Det finns många olika typer av motorsågar anpassade för olika användningsförhållanden.
Motorsågens cylindervolym, effekt, svärdslängden och
kedjehastigheten är olika på proffssågar och på allroundsågar.
Röj noggrant runt stammen före fällsågningen. I annat fall
kan olika hinder närmast marken orsaka olyckstillbud.
Arbeta tryggt i skogen
Använd bästa tänkbara skyddsutrustning. Det minskar
olycksrisken markant. Även om skyddsutrustningen kan
vara lika dyr som själva motorsågen ger den absolut valuta för pengarna. Arbetet blir också behagligare och
tryggare.
Den viktigaste skyddsutrustningen är
• hjälm med hörselskydd och visir
• byxor med sågskydd
• stövlar eller kängor med skyddande tåhätta och sågskydd
• andra hjälpmedel: fällkil, brytjärn, måttband, lyftkrokar eller dragsax, vändband för neddragning/vändning
av fastfällda träd
• mobiltelefon och första förband, sommartid också
hydrokortisontabletter mot ormbett, s.k. kyypakkaus.
13
Fällning
Börja med att röja runt trädet och uppkvista stammen.
Använd stammen som skydd mellan dig och sågen. Försäkra dig om att du har en reträttväg snett bakom trädet
och röj marken från kvistar och andra hinder. Rotändan
på trädet kan speciellt i slutskedet av fällningen slå oberäkneligt i sidled, glida bakåt eller hoppa upp.
hjälm, visir,
hörselskydd
skyddskläder med
signalfärger
första
förband
mobiltelefon
skyddshandskar
Bild: Juha Varhi
skyddskängor
eller skyddsstövlar
Skogsarbetarens utrustning.
Motorsågar har många inbyggda säkerhetsdetaljer som
hjälper till att förebygga olyckor. Kedjebromsen stannar kedjan om svärdet av misstag träffar något. Kedjebromsen aktiveras också om handen tvingar kastskyddet
framåt. Kedjebromsen i kombination med kastskyddet
skyddar den främre handen mot eventuella kast och kedjebrott. Kedjefångtappen fångar upp kedjan vid kedjebrott eller om den hoppar av.
Sågskyddet i kläderna består av textilfibrer som stoppar
kedjans rörelser. Skyddskläderna ska också vara signalfärgade och försedda med reflexband. I fickorna ska det
finnas plats för mobiltelefonen och första förband.
Innan du inleder ett arbete ska du också reda ut vilka risker
avverkningen medför för utomstående. Det här är speciellt
viktigt då du arbetar nära fastighetsgränser eller intill vägar. Undvik avverkningsarbete när det är hård vind.
14
Bild: Juha Varhi
skyddsbyxor
Uppkvistning före fällningen.
Såga med böjda knän och rak rygg. Utnyttja trädets naturliga fallriktning om det är möjligt. Fallriktningen påverkas av trädets lutning och krokighet, kvistar, vindriktning
och på vintern av snö i kronan. Försök fälla det första trädet på någon upphöjning i terrängen, så får du en lämplig
arbetshöjd. Följande träd kan du fälla på den fällda trädstammen, som fungerar som arbetsbänk och ger rätt arbetshöjd när du kvistar.
Börja med att sikta in fällningsriktningen och riktskäret. Riktskärets djup ska anpassas till stammens grovlek,
15–20 procent av stammens grovlek är lämpligt. Fällskäret sågar du från motsatt sida i ungefär samma nivå som
riktskäret. Du får inte såga av trädet utan du ska lämna en jämnbred brytmån. Några centimeters brytmån
räcker. Brytmånen fungerar som ett gångjärn och ger
trädet styrning när det faller till marken. Var försiktig när
du fäller granar, då de ofta är rötskadade. Brunt sågspån
är ett tecken på att granen är rötskadad.
Bild: Juha Varhi
Sågning av riktskär.
Ta en titt på kvistarna innan du påbörjar kvistningen för
att upptäcka eventuella spänningar. Då undviker du att
sågsvärdet nyper fast. Grova kvistar kapar du med två
snitt, ett på undersidan och ett på ovansidan. Du kan
också kapa dem i flera delar.
Bild: Juha Varhi
Bild: Juha Varhi
När trädets diameter är större än sågsvärdets längd gör
du flera instick och använder brytjärn eller kil. Det finns
flera olika fällskärstekniker för träd som är större än sågsvärdets längd. Bland annat skogsskolor ordnar kurser i
motorsågning.
Börja kvistningen vid rotändan och arbeta dig fram mot
toppen. Flytta dig framåt endast när du har trädstammen
mellan dig och sågsvärdet. När du kvistar på samma sida
av stammen där du själv står, ska du såga med dragande kedja och stöda sågen mot benet. Kvista ungefär två
grenvarv åt gången. Då undviker du att vrida och sträcka
kroppen i onödan. Undvik att såga med svärdstoppen. En
stam som sjunkit in i snön ska du kvista med dragande
kedja. Se till att du hela tiden har uppsikt över svärdet.
Schema för kvistning.
Kapning
Kapningen går lättare om stammen är något upphöjd
från marken. Det ger en bättre arbetshöjd. Var försiktig
när du kapar en stam som ligger på marken. Försök rulla
stammen så att du kan kapa ovanifrån. När det är snö på
marken ska du alltid jobba med svärdet ovan snötäcket.
Stenar och kvistar gömda i snön kan förorsaka kast. Om
sågsvärdet nyper fast, ska du stoppa motorn innan du tar
loss sågen. Du kan ta hjälp av brytjärnet eller en reservsåg för att lösgöra den.
1.
2.
2.
Användning av brytjärn.
2.
Arbeta tryggt i skogen
4.
1.
1.
5.
Kvistning
Då du kvistar ett träd ska du vara försiktig och använda
en bra teknik. Kastrisken är störst när du kvistar stammen
och svärdstoppen träffar en kvist, stammen, en sten eller
marken.
1.
Bild: Juha Varhi
Bild: Juha Varhi
Fällning av träd som är större än sågsvärdets längd. Såga riktskäret på normalt sätt. Börja fällsågningen med ett instick bakom
brytmånen och använd brytjärn eller kil.
4.
3.
5.
3.
2.
Kapning av stammar som spänner: Gör sågskären i den ordning som bilden visar. Vid kapning av stammar som är grövre
än svärdslängden krävs det många sågskär.
15
Bild: Mikko Riikilä
Avverkning är fysiskt tungt. Med bra utrustning, rätt teknik och god arbetsplanering blir arbetet lättare.
Sammanföring av virket
Med en välplanerad fällning underlättar du sammanföringen av virket i högar, speciellt om träden du ska fälla är
stora. Använd lyftkrokar och dragsax. Håll dem vassa för
att ge ett bra grepp. Undvik att bära tunga virkesbitar. Det
sparar ryggen och muskler i ben och armar. Använd rätt
lyftteknik. Greppa tag i virkesbiten med två lyftkrokar, en
på vardera sidan om virkesbiten med ett brett grepp. Lyft
med benmusklerna och rak rygg. Använd en dragsax om
du drar virkesbiten.
Placera högarna så att du behöver flytta virkesbitar från
stora stammar så lite som möjligt. Försök rulla och baxa
stammen. Det är bra med tillräckligt utrymme runt högen
för lastningen. Om högen innehåller virke av olika längder ska ändan mot körstråket vara jämn.
Arbete med stormfälld skog
Bekanta dig med situationen i den stormfällda skogen
och vilka stormskador där finns innan du börjar avverka.
Risken för olyckor växer då det finns många stormfällda
träd och det även finns fastfällda träd. Om du startar på
fel ställe, kan det utlösa en kedjereaktion av oväntade rö-
16
relser i de stormfällda träden. Om arbetet känns för utmanande lönar det sig absolut att kontakta skogsvårdsföreningen eller skogsreviret som kan hjälpa dig.
Det kan förekomma stora spänningar i stormfällda träd.
Rotvältor kan vara livsfarliga. Om träden ligger på varandra, kan förflyttning av en stam ha oberäkneliga följder.
Väss kedjan oftare när du arbetar med stormfälld skog.
Det kan ha fastnat jord i de stormfällda träden. Slå på kedjebromsen med kastskyddet när du förflyttar dig från ett
träd till nästa.
Börja med att avverka träd som lutar hotfullt och som kan
förorsaka farosituationer när de faller. Se ut en reträttväg
innan du sågar fällskäret. Bröten med flera träd ska du låta
en avverkningsmaskin reda upp. När du upparbetar enskilda träd, ska du börja med att kvista trädet ovanifrån.
Då ser du åt vilket håll stammen spänner. Kapa stammen
vid insidan av bågen. Börja skäret genom att först såga
underifrån. Den egentliga kapningen gör du ovanifrån,
från motstående sida, för att undvika att sågsvärdet nyper
fast. När du kapar stammar som spänner i sidled är det
mycket viktigt att du står på insidan av bågen.
Gå inte nära en rotvälta. Låt rotvältorna slå bakåt ner i
sin egen grop, så att de inte bildar livsfarliga musfällor.
Ta hjälp av en traktor med griplastare eller vinsch. Roten
som sågats lös från rotvältor lönar det sig att fälla tillbaka
i sin egen grop så att det inte uppstår farliga fällor i terrängen. Som hjälp kan man använda sig av en lastare eller
traktor med vinsch.
Säker fällning av ett fastfällt träd
Riskzonen för ett fastfällt träd innefattar hela den sektor
som börjar vid rotändan och inom vilken trädet kan falla
när du lösgör det. Se också upp för det påfällda trädet
som också kan falla. Rör dig inte heller inom riskzonen
från det. Försök aldrig fälla det fastfällda trädet genom
att såga ner det påfällda trädet. Försök ta ned det fastfällda trädet genom att vrida loss det. Du kan också ta
hjälp av en vändlina, brytjärnet eller en vinsch. Håll hela
tiden trädet under uppsikt och dra dig genast bakåt då
det fastfällda trädet börjar falla. Om du inte får ned trädet
med någon av de här metoderna, ska du ta hjälp av till
exempel en traktor eller en vinsch.
Så här använder du en vändlina.
Arbeta tryggt i skogen
Bild: Juha Varhi
Anvisningar för användning av vändlina:
1. Vira vändlinan runt stammen.
2. Stick en längre bit från ett klent träd (tjocklek 5-10 cm,
längd 2,5 -3,5 m) genom öglan. Vrid stammen från dig.
3. Lösgör greppet i tid och se upp för det fallande trädet.
4. Om du inte lyckas få ner det fastfällda trädet, ska du
markera det farliga området med t.ex. fiberband och
hämta hjälp.
HÄNT VID SKOGSARBETE…
Jag höll på med avverkning i min stormskadade
skog. Jag sågade riktskäret i en björk som lutade och när jag började såga fällskäret släppte
spänningen i stammen och den spjälkade. Sågen flög ur mina händer och sågens handtag
träffade med ett hårt slag min kropp.
•Var ytterst försiktig när du fäller ett träd med
spänning. Det är svårt att undvika det farliga
slaget från rotändan. Försök placera dig på en
så trygg plats som möjligt, inte på den sidan
av trädet dit rotändan antas slå.
Jag höll på med avverkning i min stormskadade
skog. Jag kapade först det liggande trädet vid
rotändan. Då föll ett annat träd som hade fallit över rotvältan över mig och krossade mina
ryggkotor.
•Brötar med stormfällda träd ska du försöka
upparbeta maskinellt.
Jag höll på med en leveransavverkning och fick
ett fastfällt träd. Vi försökte ta ned det fastfällda
trädet med två mans kraft, men utan resultat.
När jag kvistade ett annat träd som låg fyra meter bort lossnade plötsligt det fastfällda trädet
och föll ner. Kvistarna slog mig till marken och
jag blev liggande på rygg under trädet.
•Om du inte genast lyckas få ner det fastfällda
trädet, ska du markera det farliga området
och hämta hjälp för att ta ned trädet. Det är
förbjudet att arbeta inom det fastfällda trädets fallområde.
17
2.3.2 Avverkningar på specialobjekt
2.3.3 Skogstransport
Det är förbjudet att lagra virke under elledningar. Griplastaren är en riskfaktor vid arbete i närheten av elledningar.
I närheten av högspänningsledningar föreligger fara för
elstöt utan att griplastaren ens vidrör elledningarna.
Säkerhetsavstånd vid olika typer av elledningar:
MINIMIAVSTÅND, M
blankledning
Nominell spänning
kV
hängledning
under
vid
sidan
<1
2
2
0,5
1…45
2
3
1,5
110
3
5
-
220
4
5
-
400
5
5
-
När du avverkar i närheten av elledningar lönar det sig
att använda hjälpmedel som brytjärn, domkraft eller talja.
Då säkerställer du att trädet faller bortåt från elledningen.
Svåra fällningar är det skäl att lämna åt proffsen.
När du avverkar längs vägar och på tomter ska du beakta människor och fordon som rör sig i närheten och se
till att du har nödvändiga tillstånd för avverkningen. Om
avverkningsytan ligger intill en väg, ska du varna förbipasserande om avverkningen med en varningsskylt. Vid
avverkning på tomter är det skäl att märka ut riskzonen
till exempel med fiberband om det är möjligt. Om du blir
tvungen att fälla in ett träd på grannens sida ska du fråga
om lov av markägaren innan du inleder arbetet.
De vanligaste olyckorna vid skogstransport
sker då föraren stiger in och ut ur hytten och vid
lastning och lossning. Handen kan lätt bli mellan stockarna och en stock kan falla på foten.
Också skador på rygg och nacke är vanliga. Ofta
sker olyckor vid driftstörningar och vid service
av maskinen i terrängen.
Så undviker du olyckor: Stig in och ut ur fordonet så att du är vänd mot maskinen. Stig lugnt
ur maskinen och sätt foten noggrant på trappstegen. Var speciellt försktig så att du inte halkar
när det är vått eller kallt väder.
Med en traktor kan du köra ut även grovt virke ur skogen.
När du planerar körstråk och transporten ska du beakta
traktorns frigångshöjd och andra egenskaper, så som antalet drivande hjul, effekt och utrustning. Traktorn kan utrustas med en skogsvagn och med griplastare eller vajerlastare som är avsedda för skogstransporter, vinsch eller
lunningsgrip. På marknaden finns också avverkningsaggregat som lämpar sig för traktorer.
Var försiktig vid koppling av drivaxeln till kraftuttaget.
Kraftöverföringen ska vara frånkopplad och strömbrytaren och motorn avslagna under kopplingen. Försäkra dig
om att ingen finns inom riskzonen innan du börjar arbeta.
Förutom traktorer använder många också fyrhjulingar. De
kan vara till nytta vid transport av plantor till förnyelseytor. Kraftigare fyrhjulingar kan också användas för mindre skogstransporter tillsammans med en lämplig vagn.
Fördelarna med fyrhjulingar är att de är smidiga och bara
kräver ett smalt körstråk. Snöskoter kan användas under
vinterförhållanden för transport av virke med en släde
som lämpar sig för ändamålet.
18
Bild: Mikko Riikilä
Avverkningsaggregat monterat på en traktor.
Bild: Farmiforest Oy
Vid skogstransport ska du i förväg försäkra sig om att traktorn har tillräcklig frigångshöjd och att marken bär. Vintertid kan du förbättra körstråkens bärighet genom att köra
av och an längs körstråken i förväg, så att tjälen tränger ner
i marken snabbare. Det lönar sig att planera körstråken och
hela skogstransporten ordentligt. Du ska inte dra körstråk i
branta, ojämna och sanka terrängpartier Reservera tillräckligt med utrymme i kurvor så att också en lastad traktor kan
ta sig fram utan att skada träd intill körstråk.
Allmänna råd för skogstransporter:
1. Var försiktig när du stiger in och ut ur hytten.
2. Se upp för traktorns kraftöverföringsaxel och se till
att dess skydd är helt.
3. Granska körrutten i förväg speciellt då marken är
snötäckt och i svår terräng.
4. Kör snett över små diken och inte rakt över dem. Vid
överfart över större diken lönar det sig att först fylla
diket med virke. Virket ska alltid tas bort efter att den
sista lasten är utkörd.
5. Håll ett öga på hinder i närheten och ge akt på terrängen och kantträden.
6. Kom ihåg att fälla ned stödfötterna före lastningen
och kom ihåg att lyfta dem igen innan du kör iväg.
7. Sträva efter att alltid lasta från övre sidan om virket
finns i en sluttning. Om virket finns på större avstånd
eller i en sluttning, dra det närmare längs marken
före lastningen.
8. Lagra inte virke under elledningar.
9. Iaktta säkerhetsavstånden och stanna maskinen om
du märker att det finns människor inom riskzonen,
dvs. på 20 meter från traktorn.
Skogsvagn med en hydraulisk griplastare.
Arbeta tryggt i skogen
19
Fyrhjuling
Fyrhjulingar saknar i allmänhet differentialväxel på bakaxeln som skulle reglerar hjulens hastighet i kurvorna. Därför
glider hjulen i innerkurvan speciellt i branta kurvor. Föraren
borde därför i kurvorna flytta tyngdpunkten med hjälp av
överkroppen till innerkurvan och samtidigt stöda kroppen
med den fot som är på ytterkurvans sida. I uppförsbackar är
det bra att flytta kroppens tyngdpunkt framåt.
Körning med lastad fyrhjuling:
Bild: Farmiforest Oy
1. Surra lasten ordentligt.
2. Kasta en blick på lasten under körningen och kontrollera
surrningen vid pauser.
3. Överskrid inte de mängder som tillverkaren har uppgett
för last på fram- och bakaxeln.
4. Sträva efter att fördela vikten jämnt på båda axlarna så
att du har full kontroll över fyrhjulingen.
5. Kontrollera att släpvagnen är ordentligt fastsatt. Placera
lasten så jämnt som möjligt på vagnen och sträva till en
låg tyngdpunkt på lasten.
6. Planera körstråken så att du undviker brant och lutande
terräng.
7. Kom ihåg att bromseffekten och styrförmågan försämras när lasttorleken växer.
8. Använd en låg växel då du bogserar eller kör med last.
Handvinsch.
När du använder vinsch ska du undvika vissa riskzoner.
Det bästa stället att stå på vid användning av vinsch är
tillräckligt långt på sidan eller snett bakom den last som
vinschas. Vinkeln mellan traktorn och lasten som ska vinschas borde inte överskrida 45 grader. Då finns det ingen
risk för att traktorn stjälper. Vinschningen underlättas av
att du med hjälp av ett vändband binder fast ett brytblock i ett träd. Följ alltid med att vajern som du vinschar
med är hel. Om du märker att trådar börjar lossna i vajerändan kan du kapa en bit på några meter av vajern.
Fyrhjuling med skogsvagn.
20
Bild: Juha Varhi
Bild: Mikko Riikilä
Källa: Miljöförvaltningens anvisningar (4/2006)
Riskzoner vid arbete med vinsch.
2.4 Vedhuggning och flisning
HÄNT VID SKOGSARBETE…
Vi höll på med att lasta klena energivedsstammar med en griplastare. Jag blev bländad och
såg inte att en längre stam stack fram ur det
virkesknippe som min arbetskamrat höll på att
lyfta med griplastaren. Stammen slog ner mig
på den isiga marken och jag skadade min högra axel.
•Kom ihåg att hålla tillräckligt säkerhetsavstånd vid arbete i närheten av maskiner. Den
som närmar sig en maskin ska varsko föraren
innan han eller hon når riskzonen.
Jag körde ut klena energivedsstammar med
traktor från skogen. När jag kom ut med en
last såg jag ett mjukt terrängparti framför mig.
Jag försökte ta fart med traktorn så att jag inte
skulle fastna med traktorn. I samma ögonblick
fastnade skogsvagnen i en stubbe och jag flög
ut ur hytten igenom vindrutan och landade på
marken.
•Planera rutten för transporten från skogen i
förväg så att du kör en omväg runt mjuka terrängpartier. Vid behov kan du också förbättra
bärigheten på mjuka partier med avverkningsrester eller massaved.
Vi höll på med att vinscha en stock till vägkanten. Jag gick vid sidan om stocken som plötsligt
träffade en stubbe. Stocken studsade mot insidan av mitt högra knä. Jag fick en krosskada.
•Det är säkrare att gå bakom en last som vinschas än bredvid den.
Yxan är det verktyg som traditionellt har förorsakat skador vid skogsarbete. Idag har användningen av maskinella vedklyvar ökat och de skapar
nya risksituationer. Största delen av maskinerna
som är avsedda för vedklyvning är planerade så
att en person använder dem. Farliga situationer
uppkommer speciellt då en annan person hjälper till. Personen som sköter vedklyven kan inte
alltid förutse den andra personens rörelser. Problem uppstår också vid arbete i för snabb takt.
Den viktigaste åtgärden för att undvika olyckor
är att noggrant läsa de bruksanvisningar som följer med vedklyven. I anvisningarna finns också
instruktioner om arbetssäkerhet och teknik.
Vid störningar är den allmänna regeln att först
bryta eltillförseln och försäkra sig om att maskinens alla rörliga delar har stannat. Först då ska du
börja ta itu med fastkilningar. Om störningarna
upprepas ofta är det skäl att se över arbetstekniken eller byta till en maskin som fungerar bättre.
Vedklyvar har på några år blivit populära. Det finns olika
slags vedklyvar, allt från enkla maskiner för ett par hundra
euro till stora maskiner avsedda för professionellt bruk,
som kan kosta flera tusen euro. I de större maskinerna
sköts inmatningen av virket maskinellt med hjälp av en
griplastare och produktiviteten är i allmänhet betydligt högre än hos maskiner med manuell matning.
Av mindre flishuggar är skivhuggar vanligaste. Det finns
också trumhuggar och skruvhuggar. Om du har en skivhugg ska du se till att betten är i skick och att betten och
inmatningsrullarna är rätt inställda. Med bettinställningen
justerar du flisbitarnas storlek och inmatningshastigheten
för virket.
Arbeta tryggt i skogen
21
Bild: Tiia Puukila
7. Du får inte röra maskinernas säkerhetsanordningar.
8. Maskiner och säkerhetstekniska lösningar som används vid vedklyvning och flisning har i allmänhet
planerats för att användas av en person. Två personer
i arbete vid en vedklyv är farligt, eftersom den som
använder maskinen av misstag kan starta maskinen
då den som hjälper till ännu placerar eller tar bort
en vedklabb som fastnat mellan kolven och kniven.
9. Kontrollera maskinen regelbundet. Skadade delar
måste vid behov bytas ut mot nya. Bruksanvisningen
anger vanligen intervallen för service av olika delar
i maskinen.
Cirkelsåg med handmatning.
Allmänna anvisningar för säker användning av vedklyvar och flishuggar:
1. Vedklyvar ska användas på jämnt och icke halt underlag, så att maskinen och användaren står stadigt.
2. Lämna tillräckligt med utrymme kring maskinen så
att du har utrymme att röra dig. Välj platsen så att du
har tillräcklig belysning för ett säkert arbete.
3. Ta reda på var avbrytaren för nödstopp finns och
testa den.
4. Ha inte för lösa kläder eller för stora handskar som
kan fastna i maskinens rörliga delar.
5. I instruktionsboken står hur grovt och hur långt virke
maskinen är avsedd för.
6. Var speciellt försiktig när du handskas med krokigt
och kvistigt virke, som kan ge överraskningar. Placera inte kvistarna framför kniven utan vänd virkesbiten så de kommer på sidan.
22
Några grundregler vid störningar:
1. Bryt alltid strömtillförseln före du börjar reda ut störningen. I situationer med störningar kan maskinen
överraska.
2. Det lönar sig inte att försöka få loss en vedklabb som
fastnat i en hydraulisk vedklyv genom att trycka den
mot kniven. Det är bättre att placera en kil i nedre
kanten av vedklabben på den sida som är mot kolven, så att klabben lyfts upp. Man kan också försöka
knacka loss klabben genom att slå bort den från kniven.
3. Håll händerna borta från mellanrummet mellan kolven och kniven också då kolven inte är i rörelse. På
det här sättet undviker du olyckor om kolven plötsligt börjar röra sig.
4. Om störningarna upprepas ska du inte ge avkall på
säkerheten utan försöka reda ut vad det är som förorsakar problemet.
Läs alltid maskinens bruksanvisning. Där finns noggrannare information om:
- rätt arbetsteknik och skyddsutrustning som krävs vid
arbetet
- största tillåtna längd och diameter på det virke som
ska klyvas
- nödstopp och andra säkerhetsanordningar
- råd för felsökning.
Bild: Farmiforest Oy
Flishugg med handmatning.
Bild: Farmiforest Oy
HÄNT VID SKOGSARBETE…
Flishugg med kranmatning.
Jag flisade klena energivedsstammar i värmecentralens lager. Jag matade in de sista stammarna för hand i inmatningsöppningen, när ändan
på en stam slog upp och träffade högra ögat och
ögonbrynet.
•När du jobbar vid en flishugg ska du stå på
tillräckligt stort avstånd från flishuggen så
att stammarna inte förorsakar risksituationer.
Flishuggens bett och matarrullarna ska hållas
i skick så att huggen fungerar så jämnt som
möjligt. Om du har en flishugg där inmatningsöppningen är placerad upptill kan du använda
en virkesbit för att skuffa in stammarna.
Jag klöv ved då en vedklabb kilade fast. Då jag
försökte ta loss klabben som kilat fast vid en
kvist, slant högra handen mot kniven och benet
i två fingrar gick av.
•Eltillförseln borde ha stängts av innan den
fastkilade klabben togs loss.
Arbeta tryggt i skogen
23
På nästan alla gårdar och stugor finns det en traditionell
yxa. En effektiv och säker användning av yxan kräver en
del träning. Välj yxa enligt användning och användarens
förutsättningar. En universalyxa lämpar sig dåligt för vedklyvning. Med en långskaftad klyvyxa går arbetet effektivt, men en kortskaftad yxa är lättare att hantera och för
en nybörjare är det lättare att träffa klabben med den. Ju
större klabbar som ska klyvas, desto tyngre yxa ska användas.
Under de senaste åren har det kommit ut nya redskap
för vedklyvning. De nya redskapen förbättrar speciellt arbetssäkerheten, men det är skäl att på förhand bekanta
sig med hur de ska användas. På tillverkarnas hemsidor
finns anvisningar och filmer om hur man använder redskapen rätt.
Råd för arbete med yxa:
1. Se till att ingen finns i närheten, att du har tillräckligt med utrymme omkring dig och ovanför dig. Titta
speciellt bakom dig. Speciellt då en klabb klyvs liggande studsar bitarna med kraft åt sidorna.
2. Använd ett stadigt underlag med rätt höjd vid vedhuggning. Du kan också göra en krage av en gammal skumgummimadrass runt underlaget. Med hjälp
av den hålls veden och de färdiga klabbarna kvar på
underlaget. På det här sättet kan du koncentrera dig
på att klyva flera vedträn utan att hela tiden behöva
böja dig för att plocka upp klabbar från marken.
3. Stå stadigt i en bredare grenställning än normalt.
4. Lägg ett skydd på bettet när du transporterar yxan.
24
Bild: Tiia Puukila
En väsentlig del av olyckorna sker då den som klyver ved
försöker hålla klabben upprätt med den ena handen. Ett
dåligt slag eller en kvist kan lätt få yxan att slinta mot handen eller foten.
Exempel på en trygg hävkraftsyxa. Du behöver inte vara rädd
för att hävkraftsyxan ska studsa upp plötsligt. Tack vare designen svänger bettet automatiskt till höger och håller yxan klar
för följande svingning.
3 Allmänt om arbetssäkerhet
3.1 Att röra sig och arbeta i skog
Det är all anledning att följa med väderförhållandena och
beakta dem i klädvalet och vid planeringen av arbetet.
Var speciellt observant när det har varit töväder och blir
köldgrader. Då ökar risken för halkolyckor. Även vid regnväder blir marken hal.
Skjut upp avverkningar när det blåser. Hård och byig vind
kan ge överraskningar vid trädfällningen och du kan få
flera fastfällda träd.
3.2 Ensamarbete
Första förband
Ta med dig en liten förpackning med första förband, som
du lätt kan ta fram till exempel ur fickan. Också mobiltelefonen ska vara funktionsduglig och inom räckhåll. Vid
behov kan du förvara mobiltelefonen i en plastpåse som är
lätt att öppna och som skyddar mot fukt.
Håll kontakt
Om du arbetar ensam i skogen är det bra att meddela någon närstående var du befinner dig under dagen och när
du planerar att komma hem. Ta med mobiltelefonen. Med
den kan du vid behov ta kontakt och kalla på hjälp. Spara
de viktigaste numren i snabbvalet så att du lätt kan kalla på
hjälp med telefonen. Framför namnen på de närmaste anhöriga kan man spara bokstavskombinationen ICE (In Case
of Emergency).
Andra försiktighetsåtgärder
• Om du åker till arbetsplatsen med egen bil, se till att
du vänder den i returriktningen redan när du anländer. Om det sker en olycka kan det vara svårt att vända bilen om du är skadad.
• Du kan lämna en lapp i bilfönstret där du berättar att
du jobbar i skogen i närheten.
• Klä dig i färggranna kläder som urskiljer sig från
terrängen. Vid en eventuell olycka eller vid ett sjukdomsfall hittar räddningsmanskapet lättare fram till
dig. Färggranna kläder är en säkerhetsfaktor också
under jakttider.
• Du kan snitsla rutten mellan bilen och skogen till exempel med fiberband. I en nödsituation hittar hjälpen fram lättare.
• Gps:ar har blivit allmännare och i många mobiltelefoner finns egenskaper för lägesbestämning. Du kan
använda gps:en till exempel till att meddela din egen
position för att få hjälp.
3.3 Upprätthållande av arbetsförmågan
Du förbrukar mycket energi och vätska, när du arbetar
i skogen. Därför är det bra att ha med tillräckligt med
ätbart och drickbart. Håll små mellanmålspauser på förmiddag och eftermiddag förutom lunchpausen. Drick
regelbundet, speciellt vid varmt väder. Den som jobbar
med fysiskt tungt arbete borde inte få en känsla av hunger eller törst, eftersom det kan sänka arbets- och observationsförmågan.
Tänj på dina muskler i samband med pauser. Maskinförare ska tänja speciellt nack- och axelmusklerna. Med
stretchningen kan du förebygga försträckningar och
muskelvärk. Skogsarbete belastar i allmänhet kroppen
rätt mångsidigt. Upprätthåll din arbetsförmåga också
med hjälp av annan mångsidig motion.
Arbeta tryggt i skogen
25
Bilder: Juha Varhi
Anvisning för stretchning.
3.4 Brandsäkerhet samt skadligt damm och gaser
En kombikanna är bra för tankning av motorsågar och röjsågar. Överfyllningsskyddet stänger ventilen när bränslebehållaren är full och hindrar att bränsle droppar från
kombikannan när du har tankat färdigt. Rök inte när du
tankar bränsle. Starta röjsågen och motorsågen på minst
några meters avstånd från tankningsstället. Torka bort
bränsle och olja som droppat på sågen och låt bränslet
och oljan avdunsta innan du startar sågen.
Damm, skräp och oljefläckar på en het motor på sågar och
andra maskiner är en brandfara. Även kortslutningar kan
förorsaka eldsvåda. Du kan förebygga brandfara genom att
se till att maskinerna är rena och kopplingar och ledningar
är i skick. I traktorn är det bra att ha med en 6 kg pulversläckare.
26
Gå inte in i silon för flis och pelletar på grund av risken
för osförgiftning. Aldehyder och os lösgörs från flis och
träpelletar vid vissa förhållanden, speciellt då temperaturen stiger. Om det inte finns någon ventilation eller andra
vädringsmöjligheter i silon kan oshalten i silon stiga till
livsfarlig nivå. Os kan du inte förnimma, men aldehyd känner du som en stickande lukt och ögonirritation.
Även vid flisning ska du se upp för damm och vid behov
använda andningsskydd. Välj en flisningsplats som ligger
tillräckligt avsides så att dammet inte söker sig in i bostaden.
3.5 Underhåll av arbetsredskap
3.5.2 Service av röjsåg och motorsåg
För vässningen behöver du en plattfil eller en slipsten. När
du vässar med en fil ska rörelserna riktas mot bettet. Sträva
efter att bibehålla den ursprungliga vinkeln på bettet. På
marknaden finns också lättanvända vässare för yxor och
röjknivar, modellerna är bekanta från köket. Om du använder en vinkelslip för att vässa bettet ska du låta bettet svalna emellanåt. Ett upphettat bett kan härdas och bli förstört.
Kontrollera regelbundet röjsågens skick, för att arbetet
ska löpa och för att undvika risksituationer:
• service av klingan (hel, vass, skränkt)
• kontrollera vaselinet i vinkelväxeln (mängd: ¾ av volymen)
• underhåll av luftrenaren (tvätt med vatten/tryckluft)
• kontrollera också tändstiften, luftintagen, bränslefilter, ljud- och vibrationsdämparen
• före du inleder arbetet, kontrollera att
- bärselen är i skick och snabbutlösningen fungerar
- kontrollera att gasreglaget fungerar.
- klingan inte roterar på tomgång
- sektorskyddet på klingan är helt.
Bild: Arto Mutikainen
3.5.1 Vässning av yxa och röjkniv
Bild: Mikko Riikilä
Det går att vässa röjkniven med plattfil. Finslipningen
kan du göra med brynsten.
Ett bra underlag att vässa röjsågen
på i skogen är en stubbe som kapats
på rätt höjd.
Arbeta tryggt i skogen
27
Bild: Mikko Riikilä
Vässning av motorsågskedja:
1. Fäst sågen stadigt till exempel i ett skruvstäd eller
håll sågen stadigt i armhålan på ett bord. Huvudsaken är att du har ett stadigt stöd för sågen medan
du filar.
2. Lägg filningsmallen på kedjan så att mallens pilar pekar i kedjans rotationssriktning.
3. Lägg filen mot rullarna på filningsmallen och fila
med jämna drag från dig. Räkna antalet fildrag och
fortsätt tills alla tänder är filade. Dra kedjan framåt
efterhand som filningen fortskrider.
4. Efter att du filat skärtänderna kan det finnas behov
av att fila underställningsklackarna.
5. Med en kombimall med filningsmall och mall för
underställningsklackarna får du med en plattfil rätt
höjd på underställningsklackarna.
6. När skärtanden är kortare än 3 mm ska kedjan kasseras.
Med hjälp av en filmall blir skärtändernas vinkel rätt.
Bild: Mikko Riikilä
Använd handskar när du servar sågen. Kedjan är vass.
Höjden på underställningsklackarna kan du kontrollera
med en kombimall och vid behov filar du ned dem till rätt
höjd med en plattfil.
28
Arbeta tryggt i skogen
29
Paragraph style TAPIO_ B5_ pääotsikko (Myriad Pro, Light, 14pt/14pt)
Paragraph style TAPIO_ B5_ alaotsikko 1 (Myriad Pro, Semibold, 10pt/11pt)
Paragraph style TAPIO_ B5_ leipäteksti (Myriad Pro, regular, 8,5pt/12pt/justify with last line aligned left) | Korostus
Character style TAPIO_B5_ leipäteksti_ korostus | Paragraph style TAPIO_ B5_ leipäteksti (Myriad Pro, regular,
8,5pt/12pt/justify with last line aligned left) Paragraph style TAPIO_ B5_ leipäteksti (Myriad Pro, regular, 8,5pt/12pt/
justify with last line aligned left) | Korostus Character
style TAPIO_B5_ leipäteksti_ korostus | Paragraph style
TAPIO_ B5_ leipäteksti (Myriad Pro, regular, 8,5pt/12pt/
justify with last line aligned left) Paragraph style TAPIO_
B5_ leipäteksti (Myriad Pro, regular, 8,5pt/12pt/justify
with last line aligned left) | Korostus Character style TAPIO_B5_ leipäteksti_ korostus | Paragraph style TAPIO_
B5_ leipäteksti (Myriad Pro, regular, 8,5pt/12pt/justify
with last line aligned left) Paragraph style TAPIO_ B5_ leipäteksti (Myriad Pro, regular, 8,5pt/12pt/justify with last
line aligned left) | Korostus Character style TAPIO_B5_
leipäteksti_ korostus | Paragraph style TAPIO_ B5_ leipäteksti (Myriad Pro, regular, 8,5pt/12pt/justify with last line
aligned left) Paragraph style TAPIO_ B5_ leipäteksti (Myriad Pro, regular, 8,5pt/12pt/justify with last line aligned
Skogsbrukets uvecklingscentral Tapio
tfn 020 772 9000
fax 020 772 9008
[email protected]
www.tapio.fi
left) | Korostus Character style TAPIO_B5_ leipäteksti_
korostus | Paragraph style TAPIO_ B5_ leipäteksti (Myriad
Pro, regular, 8,5pt/12pt/justify with last line aligned left)
Paragraph style TAPIO_ B5_ leipäteksti (Myriad Pro, regular, 8,5pt/12pt/justify with last line aligned left) | Korostus
Character style TAPIO_B5_ leipäteksti_ korostus | Paragraph style TAPIO_ B5_ leipäteksti (Myriad Pro, regular,
8,5pt/12pt/justify with last line aligned left) Paragraph style TAPIO_ B5_ leipäteksti (Myriad Pro, regular, 8,5pt/12pt/
justify with last line aligned left) | Korostus Character
style TAPIO_B5_ leipäteksti_ korostus | Paragraph style
TAPIO_ B5_ leipäteksti (Myriad Pro, regular, 8,5pt/12pt/
justify with last line aligned left) Paragraph style TAPIO_
B5_ leipäteksti (Myriad Pro, regular, 8,5pt/12pt/justify
with last line aligned left) | Korostus Character style TAPIO_B5_ leipäteksti_ korostus | Paragraph style TAPIO_
B5_ leipäteksti (Myriad Pro, regular, 8,5pt/12pt/justify
with last line aligned left) Paragraph style TAPIO_ B5_ leipäteksti (Myriad Pro, regular, 8,5pt/12pt/justify with last
line aligned left) | Korostus Character style TAPIO_B5_
leipäteksti_ korostus