Transcript FAMILJEN - Expo - Göteborgs universitet

Kvarter
BARNVAGNSKAFÉ GPS-BARN JONAS KERNELL
WINDOWFARMING LOPPISFYNDA GENUSKURS
#1
För föräldrar i stan
Januari 2012 Pris 59 kr (inkl moms)
Gentrifiering
HEMMA HOS MIG
– hur din stadsdel blir boho-chic
Anna, Viktor & Sven
ANDREAS JOHNSSON:
BLOMJORD,
MUTTRAR & BETONG
”Det är ett jävla spektakel”
Lådvin
utanför
boxen
– NÄR CRAVINGS
SPÅRAR UR
Regnbågs
FAMILJEN
!
G
A
A
Kvarter
1
N
Y
TT
M
N
SI
Intro
r
G
!
s
i
t
t
a
Det blev ett magasin!
Att få barn förändrar människan i grunden.
Prioriteringar, värderingar och mål byts ut
över en natt när ens identitet plötsligt blir ”förälder”. Borta är spontana vinkvällar, weekendresor ut i Europa och lugna middagar med
Melissa Horn i högtalarna. Eller? Måste allt
invant bytas ut och var tar i så fall jaget vägen?
Kvarter vill fånga upp den vilsna mamman
och pappan. Den säkra men ändå ibland förvirrade föräldern. För det är svårt i dag att som medveten och intresserad hitta rätt i djungeln av
bulldozer-barnvagnar, hakklappar med sagobjörnar och barnmat med tillsatta E-formler.
De leende föräldramagasinen med ouppnåeliga
drömmar på omslaget guidar dig heller inte
alltid dit du vill.
utan koppling till barn. Sådant som är bara
för dig.
I det här första numret kan du läsa om
schlageraktuella pappan Andreas Johnson,
storfamiljen i Stockholm med tre pappor och
en mamma, att hormoner får gravida att äta
blomjord och vad du måste veta innan du
väljer förskola. En vild mix med andra ord.
Trevlig läsning!
Därför finns Kvarter! Ett nytt magasin för
storstadsföräldrar som är tänkt att inspirera
och upplysa. Vi bjuder dig på spännande trender, rak fakta och djupgående reportage. Allt för att
guida storstadsmänniskan genom livet. Vi skriver om föräldraskap och barn, men lyfter debatten och utmanar utan att bli stelbenta. Vi hoppas också att du hittar material i magasinet
Chefredaktörer
Henrik Kjellberg & Sofie Nustad
REDAKTIONEN
Ansvarig utgivare:
Ulrika Tengby Holm
Formansvarig:
Rebecka Wållgren
Redaktionschefer:
Henrik Kjellberg
& Sofie Nustad
Bildansvarig:
Lillieanne Johansson
Layoutansvarig:
Daniel Allansson
Reportrar:
Mira Hjort, Alexandra
Karlsson, Amanda
Petersson, Sebastian
Orre, Klas Lignell,
Emmeli Nilsson,
Lillieanne Johansson,
Rebecka Wållgren och
Daniel Allansson
Omslag:
Foto: Sofia Åkerstedt
Kvarter
2
Kvarter är ett magasin
från JMG, Göteborgs
Universitet.
Kontaktuppgifter:
Seminariegatan 1,
413 03 Göteborg
[email protected]
www.kvarter.se
Guide
13
Andreas Johnson
06
Rosa eller blått?
08
Från ruff till bohochic
16
Windowfarming
19
Regnbågsfamiljen
20
Barn i mobilen
33
Schlagerstjärnan berättar om livet
som pappa och varför han gillar golf.
Så skapar de stora modeföretagen
könsroller genom färg och form.
När bryggkaffe byts mot latte blir din
stadsdel gentrifierad.
06
Nya trenden 2012: ett eget ekosystem
i fönsterkarmen.
Anders Wallner och Anna Söderström
är kompisarna som skaffade barn ihop.
Detta bör du tänka på om du vill
övervaka barnen med GPS.
32
20
26
Mixen 4
Loppisfynd 18
Förskoleguiden 28
Cravings 38
18
Krönika 12
Hemma hos 13
Jonas Kernell 26
Filmen om Kevin 27
Boxtokigt folk 30
Barnvagnskafé 32
Kropp&hälsa 36
Kvarter
3
Nytt & hänt 38
mixen
Ovan fr.v. Klas Lignell,
Amanda Petersson,
Sebastian Orre,
Sofie Nustad, Henrik
Kjellberg, Lillieanne
Johansson, Alexandra
Karlsson, Emmeli
Nilsson, Rebecka
Wållgren och Mira
Hjort.
Foto: Emy Krüger
läsare välkomna!
la
al
ar
ls
hä
i
V
.
er
rt
va
K
r
Hej, det är vi som gö
MÅNADENS KLIPP
Om ni inte redan sett den – här är den igen. Vi på Kvarter har fullständigt
förälskat oss i lilla Riley. På ett varuhus får 4-åringen ett uppvaknande.
Varför måste tjejer ha rosa saker och killar blåa?
Det undrar vi också. Se!
Sök på ”Riley on Marketing” på Youtube.
Lego vill förnya – men gör tvärtom
FESTIVAL!
Äntligen startar Göteborgs
International Film Festival
en systerfestival för de
små. Göteborgs Lilla Filmfestival drar igång den 21
januari med världspremiär
för filmen Isdraken.
Familjeäventyret visas
klockan 16 och sedan
följer flera dagar av filmer,
roliga aktiviteter, gäster
och seminarier. Så dra
med ungarna på lite film!
Ibland undrar man om Gud tillverkade Lego på den
åttonde dagen. Det känns i alla fall som att
det har funnits för alltid, både för killar och
tjejer. Men själv tycker Lego att man
med sina rymdskepp och poliser
är lite väl grabbiga. Det här
vill man nu ändra på och har
skapat det nya ”tjejkonceptet”
Lego Friends. Mer rosa, mjuka
former och häststall ska locka
fler flickor till företaget. Hur ska
detta fungera i politiskt korrekta
Sverige?
Kvarter är tveksamma.
4
Foto: Lego
Kvarter
29
år
Baka bullar eller
blanda cement?
gammal är i snitt dagens
förstagångsmamma. Det är
ungefär två år äldre i snitt
än sin föräldrageneration.
Duktiga flickor och tuffa killar är gamla stereotyper. Det
tycker Yvonne Öhlin-Lagerstedt
på Göteborgs Räddningsmission som vill bredda könsrollerna med kursen Ge ditt
barn 100 möjligheter i stället
för två.
v. 7
Text och foto: Lillieanne Johanson
börjar sportlovet för Göteborg. Vecka 8 är
det som gäller för Malmö och
stockholmarna får vänta till vecka 9.
Varför ska man gå den här kursen?
– Jag tror att många unga föräldrar känner
att det är av stor betydelse att göra på ett annat
sätt. De vill bli bättre på att förhålla sig till sina
barn så att det inte blir stereotypt. Men man kan
inte alltid utveckla de här tankarna i sitt vanliga
gäng. Då kan det vara bra att söka sig någonstans
där det blir lättare att prata om de här frågorna
utan att det blir så himla mycket motstånd.
Kursen är baserad på boken med samma
namn. Deltagarna läser en del i boken inför
varje träff, för att sedan diskutera och göra
olika övningar ihop.
– Vi inspirerar till att träna pojkarna i att
vara känsliga och att bli empatiska på ett sätt
som man vanligtvis inte gör med pojkar. Och
att hjälpa flickorna att bli mer framåt, att göra
andra aktiviteter, säger Yvonne Öhlin-Lagerstedt.
I våras deltog tio föräldrar. Många hade också
med sig barnen. Intresset för kursen var så stort
att det i nästa omgång kommer att finnas två
grupper, en daggrupp och en kvällsgrupp.
TT
NY D!
OR
FLIPPERFÖRÄLDER:
FÖRÄLDER SOM VÅGAR SLÄPPA
I VÄG BARNEN OCH LÅTA DEM
KLARA SIG PÅ EGEN HAND, I
MOTSATS TILL CURLINGFÖRÄLDER.
Fångat på Twitter:
Tips ur boken Ge ditt barn 100 möjligheter
i stället för 2 av Kristina Henkel och Marie
Tomicic:
maritbergman Marit Bergman
När jag blev m barn blev jag så blödig för djur+barn
det är synd om. Sen blev det ännu värre när bäbis kom.
Är det hormoner? Går det över?
4 jan
• Prova att ge en och samma leksak olika innebörd.
Leksaksspisen kan användas både till att baka bullar
och till att blanda cement.
JeppeF Jesper Folkeson
@maritbergman det bli bara värre. Går inte att se barn
på tv ens. Det kan ju vara synd om dom
4 jan
• Låt Nicke Nyfiken bli en hon och rymdforskarna
vara både killar och tjejer.
• Låt framför allt pojkar gråta och hjälp dem att
sätta ord på sina känslor. Berätta att det är bra med
tårar eftersom det ledsna kommer ut och inte behöver
stanna i kroppen.
Ioli8 Io
@maritbergman Herregud, nej. Jag har till och med
börjat stortjuta under en dokumentär om en missförstådd
mördarhaj. Och jag avskyr hajar.
4 jan
• Var restriktiv med ordet duktig, speciellt till flickor.
De får redan höra från många håll att de är och ska
vara duktiga.
maritbergman Marit Bergman
Den samlade klokskapen här på twitter säger att blödigheten ej går över. Oj oj. Vilket liv man har framför sig!
5 jan
Kursen startar den 24 januari.
Så här lät det på Twitter. Hör av er till Kvarter om hur du
blev efter att du fick barn! [email protected]
Kvarter
5
Pappa på turné
Från okänd kille med en one-hit-wonder till folkkär schlagerartist.
Det har hänt mycket i Andreas Johnsons karriär. Kvarters Alexandra
Karlsson har mött en avslappnad tvåbarnspappa.
Text: Alexandra Karlsson Foto: Klas Lignell
1999 BLIR GLORIOUS en hit runt om i Europa. Men
i Sverige är personen bakom låten fortfarande relativt
okänd. ”Det är ju den där snubben som är känd utomlands
liksom”. Så beskriver Andreas Johnson själv relationen till
den svenska publiken när Kvarter träffar honom
i Göteborg.
MEN MYCKET HAR förändrats på 13 år. Om
Andreas Johnson 1999 var snubben som ”är känd utomlands” är han 2012 nästan folkkär. Och den 18
februari ska han för femte gången ställa upp i det folkligaste vi har – Melodifestivalen. Han säger att han
trivs. Folkligheten är inte längre någonting som
skrämmer.
– För tio år sedan var jag väldigt svart och vit i vad
som var rätt och vad som var fel. Melodifestivalen var ett
no-no. Men hade jag valt att stå kvar och titta ner i marken
och spela gitarr, då hade jag inte hållit på med det här
längre. Jag är rätt nöjd med vilken plats jag är på just nu,
på alla sätt och vis. Familjen betyder oerhört mycket också,
det finns ju ingenting som går före den.
”
Helt plötsligt kom jag
gående med en gitarr
i handen och ett barn runt
bröstet. Innan trodde jag att
livet skulle förändras kapitalt.
FAMILJEN JA. Förutom att vara artist är
Andreas Johnson också pappa. Tillsammans med frun
Lisa Knapp har han två barn, Ella 5 år och Tim 1 år.
På frågan hur han får allting att gå runt funderar
han en stund. Han jämför med hur det var för tio år
sedan, då han jobbade utomlands och menar att det ger
perspektiv. Nu jobbar han ju i alla fall i Sverige och inte
flera hundra mil bort.
– När jag vet hur en turné ser ut så får vi hitta luckor där
Andreas Johnson
Ålder: 41 år.
Familj: Lisa Knapp, 38 år och barnen Ella, 5 år
och Tim, 1 år.
Aktuell: Medverkar i Melodifestivalen den
18 februari med låten Lovelight.
Kvarter
det går att pussla ihop. Men det är klart att det är slitigt
ibland med all logistik och vi får ju ta in lite extern hjälp. Vi
har till exempel en barnflicka för att få allting att gå runt,
säger han och kommer samtidigt in på sin egen uppväxt.
När Andreas Johnson var liten var situationen densamma. Han följde med sina turnerande föräldrar på
olika klubbar och spelningar.
– Och det blev ju någonting av mig också, säger han och
skrattar.
Själv var dottern Ella bara några veckor gammal när
hon följde med pappa på turné första gången.
– Helt plötsligt kom jag gående med en gitarr i handen
och ett barn runt bröstet. Innan trodde jag att livet skulle
förändras kapitalt. Och det gör det ju. Men det var ändå
som att livet bara pågick fast jag hade barn och det var en
rätt skön känsla, att det fortfarande funkar.
Tycker barnen att det är kul då?
– Ja, men det blir ju också en lite skev bild när det är helt
naturligt för dem att springa bakom scenen. När vi åker till
Globen tror de alltid att de ska få vara bakom scenen. Och
då får jag förklara att vi faktiskt ska titta på spelningen i
kväll.
Men, säger han och fortsätter:
– De får ju uppleva oerhört mycket och jag tror att de
får med sig rätt mycket av alla möten. De är väldigt rättframma ungar och de är vana vid vuxna människor. Alla
har ju rätt till sin egen uppväxt och nu får de hänga med
på vår resa.
6
Andreas
Johnson om...
”
Melodifestivalen: I grund och botten handlar
det om min musik och mina låtar, men sen är det
ju ett jävla spektakel och en tv-lek utan dess like.
Det är ju tre minuter singback och sen är det fyrtio
löpsedlar.
Att bo i Stockholm: Jag och min fru köpte ett
hus för sju år sedan ute i skärgården och tanken
var att vi skulle bo där permanent. Men det blev
omöjligt på grund av att vi behöver den supporten
som vi har i Stockholm, med alla som hjälper oss.
Men sen så älskar jag Stockholm, jag växte upp
där och uppskattar framför allt musikklimatet.
Vad han gör på fritiden: Jag spelar golf. Det
är verkligen den bästa turnésysslan. Vi reser och
kommer till en stad tidigt på morgonen. Om vi inte
ska spela förrän på kvällen passar vi på att åka
ut. Det finns ju alltid en jävla golfbana i närheten
så det är bara att slå ihjäl några timmar. Mycket
bättre än att ligga på hotellrummet och titta på
Ricki Lake.
Kvarter
7
GENUSMÄRKT
från födseln
Barnkläder och könsuppdelningen av dem har varit
ett hett ämne det senaste året. Varför är det så viktigt
att markera om tvååringen är flicka eller pojke?
Text: Emmeli Nilsson Foto: Lillieanne Johansson Illustrationer: Anna Celinda Jonasson
Kvarter
8
ÅT VÄNSTER: Rosa tröjor med hjärtan. Glitter. En
leende prinsessa. Åt höger: Svarta t-shirts. Snabba bilar.
En tuff Spiderman. Så här ser det oftast ut på klädkedjornas barnavdelningar. Under det gångna året har barnkläder och den könsuppdelning som görs av plaggen diskuterats i
flera medier. På Facebook finns gruppen
Uppror mot könsspecifika barnkläder, köpoch säljsajten Tradera har ändrat sökningssystemet på barnkläder till en könlös variant
och på internetforum som Familjeliv går diskussionerna heta.
MARCUS JAHNKE ÄR doktorand vid Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg.
Han har arbetat mycket med design ur genusperspektiv och ser ett problem med tydligt
uppdelade barnavdelningar.
– Företag säger att man kan gå över till
flickavdelningen om man vill ha mer färgglatt för
pojkar. Men det är ju problematiskt, för det är
så extremt. Det är helt överbelastat med rosa
och glitter.
Som examensarbete utvecklade han en barnklädeskollektion i samarbete med dagisbarn. Syftet var att
skapa barnkläder som var attraktiva för konsumenterna, men samtidigt mindre könsstereotypa än det
Kvarter
vanliga utbudet på marknaden.
– Jag kände ju att utbudet var väldigt stereotypt för
barn och tänkte, finns det andra sätt att jobba som inte
är unisex?
Normerna är inte så hårt satta hos barnen när
de är 5-6 år, enligt Marcus Jahnke. Pojkarna i barnklädesprojektet gick igång lika
mycket som tjejerna på starka färger och
rosa. Likaså gillade tjejerna de mer funktionella plagg som de fick prova.
När han i sitt arbete med att ta fram barn
kollektionen pratade med pojkarna om rosa,
sa de att det var en flickfärg. Men när det rosa
blandades upp med typiskt pojkiga tryck blev reaktionen mer positiv. Ett skärp med glitter på
upplevdes som ”blingigt” av en pojke.
– Går man in och gör något glittrigt för
pojkar så får det en annan betydelse än när
man gör det för tjejer, säger Marcus Jahnke.
Om killar får uppleva glitter kanske det på
sikt blir ett mindre problem.
FÖRSÖKET
GICK
DÄRFÖR
ut
på att skapa kläder där det klassiskt pojkiga
och flickiga korsades. Som t-shirten Glitterdino
där en huggtandad dinosaurie kombineras med
hjärta, glitter och blommor.
9
– Jag ville behålla det problematiska.
Utsätta pojkarna för rosa också. Med
unisex upplevde jag att de bara hade
reducerat uttrycken.
På temat tjejiga respektive
pojkiga färger går det inte att
undgå att nämna boken Rosa – den
farliga färgen av socialantropologen
Fanny Ambjörnsson. Boken, som kom ut
2011 på Ordfront förlag, handlar om hur rosa
– den enda färg som är tydligt könskodad – förmedlar
budskap om samhällets värderingar kring genus och
sexualitet.
Ambjörnsson konstaterar att det var först på 1950-talet
som rosa blev en kvinnosymbol i västvärlden.
Sedan mitten på 1990-talet är färgen laddad för svenska
barn och ingen pojke kan längre kläs i den utan att få
reaktioner från omgivningen.
MEN DET ÄR inte bara färg som skiljer barnkläderna
åt. Lindex blev under hösten uppmärksammade i SVT:s
Plus, då det visade sig att det skiljde 12 centimeter över
rumpan mellan byxor för flickor respektive pojkar. Skillnaden fanns trots att båda byxorna har samma
modell och centilongstorlek.
Många bloggare har tagit upp fenomenet med olika storlekar beroende på kön. Ett exempel är PR-konsulten och
skribenten Karin Jihde. ”Är det rimligt att föräldrar ska
veta att de behöver köpa minst en storlek, helst två stor-
lekar, större plagg från tjejavdelningen för att ha
marginal både för könsroller och tvätt?” bloggade hon bland
annat på tidningen Mamas bloggportal.
– Stereotypa barnkläder konserverar könsroller som
inte är bra om vi ska ha ett jämställt samhälle, säger
Marcus Jahnke. Att bli betraktad som söt snarare än
aktiv, och så vidare. Alla designade objekt påverkar hur
vi agerar. Vi får stöd eller blir motverkade att handla
på ett visst sätt.
FÅ IFRÅGASÄTTER NUMERA den förälder som sätter på sin flicka pösiga jeans och en svart t-shirt med
Batman. Att däremot klä sin pojke i rosa, glitter och kanske
– ve och fasa – kjol, är betydligt mer kontroversiellt.
Marcus Jahnke håller
med och pekar på gamla
maktstrukturer som lever
kvar.
– Om pojkar skulle ta
på sig rosa eller leka som
flickor så sänker det deras
hierarki. En flicka är inget
att eftersträva.
Hallå där föräldrar på stan!
Hur tänker ni när ni köper barnkläder?
Text och foto: Mira Hjort
Annelie Malmsköld med dottern Thea,
2,5 år.
– Jag skulle inte klä en pojke i klänning,
det tycker jag passar för flickor. Men det
här med att samma storlek är olika stora
är galet! Det borde inte vara någon skillnad. Det ska vara bekvämt och rörligt för
tjejer också.
Det är tråkigt att det är så uppdelat
mellan flick- och pojkkläderna.
Evelyn Velasquez och
Andres Bulido med sonen
Eduardo, 1 år.
Evelyn: – Jag skulle kunna
handla på flickavdelningen
men det gör jag inte. Jag skulle
kunna klä honom i rosa, men
inte i klänning. Det ser så
feminint ut.
Han är pojke så då tycker jag
ändå att han ska ha pojkkläder. Men jag skulle kunna ta på
honom strumpbyxor.
Henrik Johansson med en son, 1 år och
en dotter, 3 år.
– Vi känner inte att vi måste signalera kön
med kläderna. Men vi är absolut inte helt könsneutrala. En del tar ju det till sin ytterlighet och
det är bra. Vi kanske ligger någonstans mittemellan.
Eftersom vi har två barn så tänker vi ur arvsynpunkt, att det ska vara funktionellt på det
sättet. Och det är kanske inte jättekul för lillgrabben att ärva en chockrosa overall, men han
får ha rosa ibland.
Kvarter
10
Vad säger klädkedjorna?
Sofia Wallin, chefdesigner och
inköpare för barnavdelningen
på Kapp Ahl:
Varför har ni könsuppdelade barnavdelningar?
Det är något väldigt vedertaget och till för att underlätta för
konsumenterna. Vi har vår Kaxskollektion som är helt unisex.
Men vi har framförallt uppdelat
efter ålder. Det är ju om de små barnen som det har varit en genusdiskussion, för äldre barn
är det inte lika ifrågasatt att det är uppdelat.
Har barn olika preferenser eller behov beroende på om de
är tjej eller kille?
Jag tror det. Det finns ju en prinsessperiod som de flesta
tjejer går igenom och inte så många killar. Även om vi
har blå tröjor för tjejer så säljer de rosa bättre.
Tror du att föräldrar väljer barnkläder fritt och inte utifrån ”rätt” avdelning?
Det står ju inte tjej eller kille i kläderna. Och för de små
barnen har vi Kaxs i mitten. Jag tror inte gränsen är så
tydlig. Det pratas lite om att konsumenter faktiskt vill
ha en rosa klänning på sin tjej. Vi märker ju vad som
säljer.
Kvarter
Karina Lundell, chefsdesigner
på Polarn och Pyret som valt
en unisexprofil:
Varför har ni valt att sticka ut?
Det finns ingen anledning att göra
olika kläder för tjejer och killar. Upp till 12-årsåldern är det
ingen skillnad.
Varför tror du att de flesta kedjor
har könsuppdelade avdelningar?
Det finns en efterfrågan. För
vuxna är det ju ingen som ifrågasätter att det finns
olika avdelningar för tjej och kille.
Tror du att flickor och pojkar har olika preferenser eller
behov av färg och passform?
Jag tror inte att de har olika behov, däremot olika
preferenser. Det är hur vi vuxna styr dem, hur vi sätter
våra tankegångar i dem. Det är väldigt mycket upp till
kunden.
Kan man se någon återkomst för unisexkläder?
När vi återupptog unisexkonceptet för 5-6 år
sedan så fanns en ökad popularitet. Men jag tycker
konkurrenterna har backat ur ganska mycket
sedan dess.
11
krönika
Röda Korset
& rörmokaren
S
Fo
to:
W
illi
am
W
arb
y
cenen har gått i repris sedan 80-talet:
Rörmokaren
har
fått
sitt
livs
värsta snedtripp och verkar vara på
dåligt humör. Det känns som att han har
skallat en tegelvägg. Han äter ännu en
svamp för att stilla smärtan. Svampen gör
världen magisk igen. Rörmokaren känner sig genast
tre gånger så lång, men ändå mycket lättare. Snudd på
oövervinnelig. Föraktfullt ser han ner på den hjälplösa sköldpaddan som krälar vid hans fötter. ”It’s me, Mario!” blir det
sista den hör innan rörmokarens tunga kängor krossar dess
kranium.
Under tiden skrattar ett barn i soffan. Både Mario och
sköldpaddan förblir för evigt ovetande om att en åttaåring har styrt deras öde med en rektangulär handkontroll, liksom att det är en del av barnets
plan att använda sköldpaddans
kvarlevor som tillhygge
i mordet på nästa
gulliga varelse.
Men
barnet
hinner inte sätta
planen i verket
förrän pappa avbryter. Maten är
klar.
Åttaåringen
svarar: ”Jag ska bara
dö först!”
Pappan
fortsätter
att
ställa fram salladsskålen och
Gröna Anna-tallrikarna på köksbordet. Tanken slår honom aldrig
att det kanske är ett slags mörkrets
härskare som sitter i hans soffa. En
demon som har tagit kontrollen av en neddrogad rörmokare för att gå ut i ett korståg som
skulle få djurrättsaktivister att gråta blod. Tur är
väl då att Röda Korset har huvudet på skaft.
Den outtröttliga människorättsorganisationen har
nämligen kommit fram till att den ska utreda huruvida
krigsbrott kan begås i TV- och datorspel. Spelföretag som
sätter landminor i händerna på spelaren, och kanske i förlängningen sådana som uppmuntrar småbarn att stampa
ihjäl allt som lever, riskerar därmed – ännu en – rejäl utskällning.
Men barnet i soffan har förstås ingen tanke på det. Och
bara hon äter upp sina ärtor så får hon fortsätta
sin dödsmarsch genom snedtrippen med sin
faders välsignelse. För ingen vill väl tro
på en värld så löjlig att hon vid nästa generations Nürnbergrättegång ställs till
svars för sin barnlek och livet på sex
miljoner digitala sköldpaddor.
Sebastian Orre
Kvarter
12
urbant&boende
Hemma hos oss
- Kvarter låter sig inspireras av vardagen
Anna Haraldsson Jensen och Viktor Jensen bor
tillsammans med sonen Sven i Hästhagen i Malmö.
I den lilla trean på 55 kvadratmeter har familjen skapat en
blandning mellan praktiskt och personligt.
Berättat för: Alexandra Karlsson Foto: Hanna Berko
Kvarter
13
VI BOR GANSKA LITET och därför har vi försökt att göra det så praktiskt som möjligt. Att sätta upp hyllorna var ett sätt att lösa förvaringen.
Här i vardagsrummet blandas saker som vi fått av vänner med saker vi hittat. Tanken är att det ska vara praktiskt men ändå hemtrevligt och personligt.
JAG HJÄLPTE TILL på en
loppis i Grimsås som ligger vid Fiås
där jag växte upp. I slutet av dagen
var det massa saker över och då kunde jag ta den här stolen. Jag visste
inte riktigt vad jag skulle göra med
den. Min första tanke var att måla
den i olika mönster, men sedan insåg
jag att jag inte var tillräckligt bra på
att måla för ett sådant projekt. Så
då kom jag på att jag kunde klä in
den i papper i stället. Jag valde ett
japanskt papper som är lite tjockare
för att det skulle svälla lite. Sedan
har jag lackat den i flera omgångar
och klätt om den.
Vi som bor här
Anna Haraldsson Jensen, 29
år, arbetar med hållbarhetsoch miljöfrågor.
Viktor Jensen 32, år, forskningsassistent.
Sven Jensen, 1 år
Kvarter
14
MIN MAMMA KÄNDE en äldre farbror som
JAG HAR HAFT som projekt att lära mig spela gitarr under
var hobbyslöjdare och hon fick fåglarna av honom.
Och jag har i min tur fått dem av henne. När jag
växte upp hade vi fåglarna hemma så det känns
väldigt fint att de nu hänger här i hallen.
mammaledigheten. Jag har lärt mig några fler ackord men jag kan nog
inte säga att jag spelar gitarr ännu.
JAG HADE SETT
den här lösningen på
olika lägenhetsvisningar
och tänkte att det var ett
effektivt sätt att få loss
ytor. Under bänken har
vi kyl, frys och
sopsortering. En annan
sak som är bra med att
ha kylskåpet under
arbetsbänken är att
flödet av ljus in i lägenheten blev mycket bättre.
Kvarter
15
urbant&boende
När fint folk flyttar
1
7 6
– Gentrifiering, så funkar det!
Text: Alexandra Karlsson
Spelets regler
Städer är precis som vi människor.
De förändras. Inom forskningen har
det en längre tid talats om begreppet gentrifiering. Ordet kommer från
engelskans gentry som betyder ”fint
folk” och det myntades av den brittiska
sociologen Ruth Glass på 60-talet.
Men vad betyder det egentligen?
Enligt
nationalencyklopedin
är
gentrifiering ”en social förändringsprocess som består i att individer med
hög socioekonomisk status flyttar
till stadsdelar som traditionellt har
dominerats av individer ur lägre sociala klasser eller från etniska minoriteter. Förändringarna leder ofta till att
bostadspriserna ökar, vilket tränger
ut låginkomsttagare från området.”
Med andra ord, tidigare arbetarkvarter invaderas av medelklassen
och förvandlas till boho-chica stadsdelar med bostadsrätter i miljon
klassen vilket resulterar i att de som
först bodde i området inte längre har
råd att bo kvar.
Den här förändringen händer inte
över en natt, utan är en process som
sker stegvis.
Här är det nedgånget
och billigt att bo. De
första att upptäcka området är konstnärer, designers och arkitekter.
Man älskar miljön och
att den känns äkta och
lite ruffig. Konstnären
ser husen som perfekta
renoveringsprojekt och
börjar fixa och dona.
De gillar också att området är ”oupptäckt”,
då det får dem att
känna sig speciella.
START
De nyinflyttade kräver
en viss service och annat utbud. Affärer som
tidigare funnits i området trängs ut då hyrorna höjs. Nya verksamheter blomstrar för
att tillgodose den nyinflyttade medelklassens
vanor. Plötsligt blir små
designbutiker och kaféer med egenrostade
bönor vanliga inslag
i stadsbilden.
Nu har området förändras så pass mycket
att den välutbildade
medelklassen upptäcker det. Ekonomiassistenter, administratörer
och pampar inom
finanssektorn flyttar in.
tt
ska
Lyx
ala
t
e
B
Centrum
Norrmalmstorg
Kr.
00
20
Kr. 7000
Kr. 8000
Norra Station
Dipl
oma
Kr. 4000
Kr. 6
400
tsta
den
8 91
Hyresrätter som det förut fanns gott om är nu
omvandlade till dyra
bostadsrätter.
Människorna som först
bodde i området har
nu flyttat. Då de inte
längre har råd att bo
kvar.
Kvarter
16
Det som tidigare var
ett oupptäckt kvarter
med låga hyror och en
mångfald av
människor är nu en
attraktiv stadsdel med
ett utbud skräddarsytt
efter medelklassens
vanor.
in
2 3
5 4
Det börjar bubbla och
fler människor upptäcker området.
Nu börjar det bli motsättningar mellan de
som bodde i området
först och de nya som
kommit hit. De nya vill
ha helt andra saker
och tar med sig en
livsstil som de som tidigare bodde i området
inte känner igen.
Elisabeth Lilja är docent i kulturgeografi vid Stockholms universitet. Hon utkom 2011 med
boken Den segregerade staden – Tre kvarter
i Stockholms innerstad.
Där undersöker hon
hur gentrifieringsprocessen sett ut i olika
kvarter i Stockholm.
Nu skapas ett rykte om
stadsdelen. Det har blivit hippt att bo här. Media skriver artiklar och
ger området ett coolt
namn. Det medför att
upprustningen av området tar fart. Fasader
putsas och renoveringar avlöser varandra.
Vad får gentrifieringen för konsekvenser?
– Oftast har ursprungsbefolkningen inte råd att bo kvar för att priserna
går upp så pass mycket. Gentrifiering
betyder ett slags undanträngnings
effekt. Och just den effekten kan jag
se väldigt tydligt när jag har kollat
på statistiken.
Jag har kollat på inkomster och
utbildning och kan se att det skett
en halvering av låginkomsttagarna
i de här kvarteren på tio år, mellan
åren 1995-2005. Så det är ju dramatiska förändringar. Samtidigt som
50 procent av låginkomsttagarna försvunnit har höginkomsttagarna både
fyr- och femdubblats.
En ny typ av människor börjar se områdets
potential och vill ha en
del av kakan. Fastighetsägare och spekulanter ser vad som håller på att hända och
passar på att investera
i bostäder. De planerar
inte själva att bo här,
utan ser det som en ren
investeringsmöjlighet.
ns
Cha
Drottninggatan
Allm
änn
ing
Kr. 6000
10
Priserna på bostäder
ligger på flera miljoner. Den gamle skomakaren är borta och
ersatt med en italiensk
kafferostare.
MÅL
Kvarter
17
Går den här utvecklingen att
stoppa?
– Det som kan hålla mot den här
utvecklingen är för det första att
hyresrätten finns kvar. Det kan
bjuda motstånd. Ombildningarna
från hyresrätt till bostadsrätt har
helt klart drivit på processen. För om
hyresrätten finns kvar så kan ju även
låginkomsttagarna bo kvar.
Då får du också en större blandning av människor. För det är ju det
som är hotet med den här processen, att det blir en likriktning av
människor i kvarteret. Att de som
bor kvar blir väldigt lika varandra.
På vilket sätt blir det ett
problem?
– Det blir väldigt tråkigt helt enkelt. Det tar död på livet i staden.
Jag tycker att det ska vara en blandning och integration av människor
och kulturer.
Foto: Stockholms Universitet
”Det tar död på
livet i staden.”
urbant&boende
Loppisfynden
Foto: Klas Lignell
Kvarter guidar till
Handeln med begagnade varor fortsätter att
slå försäljningsrekord. Det tycker vi på Kvarter
är bra. Vi guidar er till fynd och tipsar om vad
du ska leta efter för att hitta de där guldkornen
som gömmer sig i lådor på vinden och i second
hand-butiker.
STRIKT saftglas designat
Foto: Privat
av Bengt Orup för Johansfors
glasbruk. Många misstar de
här glasen för att vara vaser.
Ett glas kan kosta upp till
500 kronor. De ingår i en
servis med samma namn.
REDAKTIONENS FYND:
Vi på Kvarter blev strålande glada när
vi hittade den här lampskärmen i
akryl av den finske designern Yki
Nummi (1925-1984). Den har
namnet Kuplat som betyder bubblor
och designades för Stockmann-Ornö år
1959. Nummi formgav ett hundratal
lampor under sin tid vid StockmannOrnös armaturfabrik. Han anses vara en
av de mest kända skandinaviska formgivarna av sin tid. Vi fyndade men
räkna med att få betala upp till 2 000
kronor i välsorterade antik- och vintagebutiker.
JORDGLOBEN har fått ett uppsving
i popularitet. De säljer blixtsnabbt i second
hand-butikerna och vi har sett exemplar som
inredning i hippa klädbutiker. Storlek, ålder
och höjd på fot bestämmer priset – ju större,
äldre och högre desto
dyrare. 350 –
450 kronor.
VÅR LILLA STAD från JIE Keramik. Design av Anita Nylund
knoto
Foto: te
ys.se
Burkarna finns i många fantasifulla varianter och säljer alltid bra.
De har namn som till exempel Frits Friska Fisk och Majas Mejeri.
Priset varierar från 150 – 400 kronor beroende på skick, om
locket finns och om den är signerad.
Fot
o:
ie
Lill
an
ne
Jo
h
Kvarter
18
Norrbin
Foto: Ann
a-Lena
an
s
so
n
TELLUS
blomkruka
designad
av Ewald
Dahlskog för
Bo Fajans.
Dahlskog
var målare,
grafiker och konsthantverkare.
Krukan är oansenlig för de flesta
men samlare kan ge upp emot 500
kronor för ett exemplar. Leta efter
märkningen ED Bo Fajans.
Klas Lignell
designredaktör
urbant&boende
Växthuseffekt
Bygg din egen windowfarm i lägenhetsfönstret.
Klyftan mellan de som odlar maten och vi
som konsumerar blir allt större. Detta ville
miljöentreprenören och New York-bon Britta
Riley råda bot på. Problemet var att hon
bodde i en trång lägenhet utan balkong.
LÖSNINGEN BLEV ett hängande och helt
vattenbaserat system av petflaskor i fönstret – en
windowfarm. Försöket lyckades och Riley startade
The Windowfarms Project vars idéer nu sprids över
nätet.
Hur fungerar då en windowfarm? Odlingen
består helt enkelt av lodrätt upphängda plastflaskor
som fungerar som växthus i miniformat. I stället
för jord så växer plantorna i lerkulor som sitter
i en nätkorg. Genom en timer aktiveras en pump som
då och då pumpar runt näringslösning från en behållare längst ner. Vatten och näringsämnen som inte
absorberas samlas upp i behållaren och pumpas upp
igen. Mellan bevattningsomgångarna håller lecakulorna kvar en blandning av näringslösning och
luftbubblor kring plantornas rötter.
DET GÅR ATT KÖPA färdiga kit över internet
eller bygga ihop sin egen windowfarm. Därefter är
arbetsinsatsen minimal: Vattnet ska bytas en gång i
veckan och hela systemet rengöras en gång i
månaden.
Inspiration, tips och mer bakgrund om projektet finns på www.windowfarms.org. Den extra
intresserade kan dessutom fördjupa sig i Urban
odling och windowfarming vid Folkuniversitetet i
Stockholm, med start den 6 mars.
Det här behöver du: PET-flaskor, luftpump/akvariepump, backventiler – för att vatten inte
ska kunna rinna tillbaka till pumpen, nätkorgar att ha växterna i,växtnäring anpassad för växter
som får all näring genom vatten,lerkulor/lecakulor, kulkedja att hänga upp anordningen med,
kullås, PH-mätare för extra koll på växtmiljön
Odla gärna: Grönkål, sallad, basilika, dill, mangold, jordgubbar, krasse, ärtor.
Undvik: Rotsaker och växter som är för långa för att få plats i flaskorna.
Text: Emeli Nilsson Foto: www.windowfarms.org
Kvarter
19
Hur många
föräldrar
har Abbe?
Kvarter
20
Vi bildar oftast familj med en kärlekspartner.
Men det är inte alla som tycker att det
är självklart. Kvarter har träffat kompisarna
som valde att skaffa barn ihop.
Text: Mira Hjort Foto: Sofia Åkerstedt
Kvarter
21
– Pappa, säger Abbe och sträcker sig mot Gustav.
Sedan vänder han sig mot Anders.
– Pappa!
– Ja där är pappa, säger Gustav.
– Mamma, ropar Abbe till Anna.
Det är onsdag kväll på Miljöpartiets kansli vid
Hornsgatspuckeln i Stockholm. Anna Söderström,
Anders Wallner och Gustav Frykholm är på språng
till möten och diskuterar familjelogistiken.
– Jag har gjort ett inlägg på Storfamiljen, säger
Gustav till Anders medan de klär på Abbe en overall och försöker få ner honom i vagnen. Storfamiljen
är deras gemensamma sida på Facebook. Mycket
ska klaffa för att få ihop livet om man är föräldrar
mitt i karriären, och när inte alla bor under samma
tak krävs det extra samordning. Förutom att ses på
familjemiddag en gång i veckan så sköter de mycket
av kommunikationen via nätet, och när de som här
ses för att lämna över Abbe mellan sig.
– Jag förstår inte hur andra föräldrar som bara är
två hinner, säger Anna Söderström.
ALLT BÖRJADE SOMMAREN 2004. Anna Söderström och Anders Wallner hade jobbat med Stockholm
Pride och var på väg till en middag. De hade känt
varandra bara en månad, men inledde redan den här
sommarkvällen det samtal som sedan skulle resultera
i sonen Abbe.
Anders: Vi konstaterade mest att vi hade en
liknande syn på föräldraskap och hur man skulle
kunna ha familj i framtiden. Och då sa vi väl mest
på skämt: ”När är det lagom då? 2007, 2008 kanske?
Vi hörs då!”
I början var planerna inte så seriösa. Men de
pratade vidare om hur det skulle kunna bli att skaffa
barn ihop och hur de såg på föräldraskap i allmänhet.
Namn: Gustav Frykholm
Ålder: 35
Yrke: Webbutvecklare
”
Då sa vi väl mest på
skämt: ”När är det
lagom då? 2007, 2008
kanske? Vi hörs då!”
Anna: Anders bodde i Malmö då så jag brukade
skicka böcker ner till honom om föräldraskap och ta
med mig när vi sågs.”Läs det här, vad tycker du om
det här?” Vi började pejla av på en mer allvarlig nivå.
De diskuterade igenom allt, från när barn ska börja
äta godis till potträning till hur de såg på att skaffa
barn med en kompis. De tror att de är bättre rustade
för konflikter eftersom de har pratat så mycket om
hur de vill ha det.
Anna: Vi har ju sett exempel runt oss på när det
har blivit konflikter i föräldraskapsrelationer, både
bland par och inte par. Då är orsakerna ofta att man
faktiskt inte har grundat beslutet och inte varit helt
ärlig med vad man vill.
DET SKULLE TA drygt fem år från den där
promenaden till att Abbe föddes. Genom åren
har både Anna och Anders haft partners som
inte varit helt bekväma med
deras planer på
att skaffa barn med någon annan. Men 2008
påbörjade de inseminationsförsöken. Efter tre
månader träffades Anna och hennes nuvarande sambo
Gustav. För honom var det inte så svårt att acceptera.
Han ser sig själv som Abbes förälder och tycker inte att
det känns så viktigt att ha biologiska barn. När Anna
blev med barn nio månader efter första inseminationen
hade Anders nyligen träffat sin pojkvän, som inte är
med under intervjun och inte vill figurera med namn.
Namn: Anna Söderström
Ålder: 28
Yrke: Pressekreterare på Företagarna
Kvarter
22
Namn: Anders Wallner
Ålder: 28
Yrke: Partisekreterare för Miljöpartiet
Eftersom Anna Söderström och Anders Wallner har känt varandra längre än de andra så
har de tyckt att det varit viktigt att utjämna relationerna i gruppen, så att alla känner sig
delaktiga. Den gemensamma Facebook-gruppen fungerar så.
– Det blir alla fyras relation som kan byggas. Så att det inte bara blir Anders och jag som
bestämmer saker och sedan vidareförmedlar det till Gustav och Anders pojkvän,
säger Anna Söderström.
Kvarter
23
Anders: Vi hade bara träffats några månader
när jag fick ta en diskussion kring hur han såg på
barn och familj. Och sedan berätta hur jag tänker
kring familj. Och sedan att jag faktiskt redan hade
börjat inseminera… Han fick ju ta ställning till att
det är det här han går in om han går in i relationen.
Nyheten avslöjades på en middag för vänner och
familj. Anders hade precis kommit fram till att
han och hans pojkvän var så pass seriösa att han
skulle få komma. För att det inte skulle bli en chock
ringde Anders och berättade i förväg.
Anders: Då sa han: “Okej. Var det klockan sju
man skulle vara där?”
”
De reaktioner som
kan ha kommit har
varit just det här: ”Ska det
inte vara någon du vill
leva med?” Men det här
är precis det för mig.
ALLA TRE POÄNGTERAR att skillnaden mot
att gå in i en relation med någon som är separerad
och har barn egentligen inte är så stor. Det som blev
annorlunda var att det handlade om ett barn som
ännu inte fanns.
Gustav: Men ni var ju väldigt inkluderande. Jag
var med när försöket lyckades. Jag var med vid
graviditetstestet, hos barnmorskan och vid
förlossningen. Och det var Anders pojkvän också.
I dag är Abbe 1 år och 9 månader. De två paren
delar på umgänge och ansvar. När det gäller vardagssaker har alla lika mycket att säga till om. Men de
medger att det ligger underförstått att Anders och
Anna har sista ordet när viktiga saker ställs på sin
spets. Jag undrar om de har funderat på vad som
skulle hända om det tog slut mellan några av dem.
Gustav: Vi har pratat om det. Och visst har jag
tänkt att det skulle vara skönt om jag hade någon
juridisk rätt. Men jag känner ganska stor tilltro till
att Anna och Anders skulle vilja bevara min relation
till Abbe.
Anna: Det kan låta klyschigt att jag så tvärsäkert
säger att Gustav skulle få finnas i Abbes liv. Men vi
har inte varit ihop hela den här perioden, och även när
jag var skitarg och helst inte ville se Gustav så lät jag
honom träffa Abbe. Så jag vet att jag skulle det.
ANNA, GUSTAV, ANDERS och hans pojkvän har fått övervägande positiva reaktioner på
familjekonstellationen. En del har haft lite svårt
att förstå hur allt hänger ihop. Anna har precis
bytt jobb och där tror många att hon och Anders har
varit ihop, separerat och väldigt tidigt hittat nya
partners. Abbes förskola har också varit positiva.
Anna: Acceptansen blir ju större och större överallt. Men så går han ju på en förskola på Södermalm
i Stockholm.
Kvarter
Vad säger
lagen?
Ett barn kan inte ha fler än två juridiska
föräldrar. Det borde de kunna, tycker Anna
Singer som är professor i civilrätt vid Uppsala universitet. Hon menar att det utifrån
banrs rättigheter borde finnas en möjlighet
att erkänna fler än två färäldrar.
– I praktiken har barn ofta fler än två föräldrar.
Men växer man upp med styvföräldrar och om något
händer så kan inte styvföräldern behålla sin ställning som barnets förälder, säger Anna Singer.
Det spelar alltså ingen roll ens om alla inblandade är överens. Anna Singer berättar om en situation
där ett barn bodde med sin mamma, en styvförälder
och halvsyskon. När mamman dog så var den biologiska pappan och styvpappan överens om att det
var bäst för barnet att bo kvar. Men det gick inte.
– Det är de ursprungliga föräldrarna som sitter
med trumf på hand. Tar man barnets intresse till
utgångspunkt borde man kunna tänka sig att vidga
föräldraskapet, säger Anna Singer,
HON MENAR ATT det skulle vara krångligt att
ge så många som fyra föräldrar vårdnadsskap
eftersom man då måste lösa bestämmanderätten
mellan så många.
Men även om det inte går för en styvförälder
att bli vårdnadshavare, så finns det faktiskt en liten möjlighet att få rätt att träffa barnet. Socialtjänsten kan döma till umgängesrätt för en annan
vuxen som står barnet nära. Regeln är från början
tänkt för mor- och farföräldrar.
– I realiteten blir det sällan så för styvföräldrar.
Om det uppstår en konflikt så görs ofta bedömningen
att ett framtvingat beslut inte länge är till barnets
bästa. Så man är väldigt restriktiv.
Gustav: Ja jag tror inte alls att det skulle vara
samma sak i Umeå till exempel.
Det är en ganska ovanlig hållning att vilja
skaffa barn med någon som man inte är ihop
med. Många tänker att barn är produkten av ett
kärleksförhållande. Hur tänker ni kring det?
Anna: Abbe ÄR produkten av ett kärleksförhållande. Men visst, jag tycker inte att det är nödvändigt att
vara ihop för att skaffa barn. Det är ett ganska nytt
påfund att man ska vara kär för att skaffa barn.
Gustav: Och att man ska vara två föräldrar.
Anna: De reaktioner som kan ha kommit har
varit just det här: ”Ska det inte vara någon du vill leva
med?”. Men det här är precis det för mig.
24
”
För mig är inte biologi jätteviktigt. Jag har så stor inverkan på
Abbe och hans liv ändå. Jag såg ett program på tv där man myntade begreppet psykologisk förälder, och jag känner mig som
förälder till Abbe.
Kvarter
25
lyssna&titta
Gammalt
blir nytt
I januari och februari får det gamla nytt ljus. En brittisk
filmklassiker spelas på teaterscenen, klassiker dansas
på balettscenen och litterära mästerverk ges ut på nytt.
Rebecka Wållgren kulturredaktör
Nygamla böcker
Bonnier ger ut fyra nya titlar i sin klassikerserie. Omslagen
är illustrerade av Tzenko Stoyanov och de är definitivt något
som ska stå synligt i bokhyllan. Utkommer den 18 januari.
Baletternas balett
Kungliga baletten gästar Malmö med Svansjön. Detta är en
ljus och klassisk tolkning som Kungliga Baletten är ensam i
världen om att dansa. Malmö opera den 23 – 25 februari.
Passion i skuggan av kriget
Noel Cowards filmklassiker Kort möte från 1945 sätts upp
på Stockholm stadsteater med Helena Bergström och Jakob
Eklund i huvudrollerna. Spelas den 10 februari – 22 april.
Foto: Carl Bengtsson
Självporträtt Jonas Kernell, ur Breakups. Bilden är beskuren.
Jonas Kernell
INTERVJU
I februari kommer Jonas Kernells soloprojekt.
Under namnet The Kernel släpper han en skiva i
bokform där musiken ackompanjeras av bilder.
Kvarter har pratat med en ivrig Jonas Kernell full
av visioner.
DU VET KANSKE inte om det, men du har förmodligen
sett honom förut. Jonas har spelat med en hel rad Göteborgsband.
– Jag har ju spelat med hela 90-talsvågen av musiker.
Första bandet hette Planet Caravan, därifrån vidare till
Broder Daniel och Sludge Nation som senare blev Her
majesty med Timo Räisinen. Sedan spelade jag med
Incka, efter det Håkan Hellström och sedan Mattias
Hellberg. Oj nu glömde jag säga Kingston Airforce, säger
han.
Efter en lång paus från musiken är han tillbaka och den här gången är det med något helt
Kvarter
26
RECENSION
Vi måste prata om
KEVIN
Boken blev prisbelönad och omdiskuterad.
Nu har den blivit film, Kvarter har sett den
kritikerrosade Vi måste prata om Kevin.
Någonting är fel från början. Eva skrattar och ler
mot sitt spädbarn men anar hur han ser rätt igenom
henne. Hon gav upp sin karriär och flyttade till ett
drömhus i en tillrättalagd, barnvänlig förort. Allt
för lille Kevins skull. Men Eva hatar huset och de
stora moderskänslorna som alla mödrar förväntas
ha infinner sig inte. Relationen mellan henne och
Kevin är kall och Kevin växer upp till en inåtvänd
och manipulativ tonåring. När han är 15 år begår
han ett fruktansvärt brott. Vi måste prata om Kevin
är filmen om Evas känslor och skuldkänslor efter att
hennes son skjutit ihjäl sju skolkamrater och två av
skolans anställda.
Den här tragedin är obehaglig men samtidigt
ärlig och vacker. Den reser stora och mörka frågor
om föräldraskap. Hur mycket ansvar har man för
sitt barns handlingar och kanske den viktigaste
frågan; måste man älska sitt barn?
Det stillsamma fotot för publiken otäckt nära
karaktärerna och musiken är förvirrande käck.
Sorg, skuld och desperation, alltihop speglas fantastiskt av Tilda Swinton som vunnit flera priser och
fått många fina nomineringar för sin tolkning av
rollen som Kevins mor. Den här filmen ställer frågor
som få andra vågar ställa och den klamrar sig fast i
huvudet långt efter dess slut.
Filmen är baserad på Lionel Shrivers roman
från 2006. Den har biopremiär den 17 feb.
eget. Break-ups är en bok/skiva med berättande
fotografier och lågmälda popballader som alla handlar
om uppslitande avsked.
Men trots att det är ett soloprojekt är han långt ifrån
ensam. Break-ups gästas av Matilda Sjöström från
Steget, Kristoffer Åström, Mattias Hellberg, och
Therese Johansson från Lowood som sjunger varsin av
de fem sångerna. Den femte står Jonas själv för.
FOTOGRAFIERNA SOM Jonas har tagit berättar
historier som hör samman med musiken. De är fyllda av
färger och känslor och har återkommande karaktärer
som vi följer i boken.
– Jag ville få med så många bitar av kultur som
möjligt. Förr satt man ju med LP-konvolutet medan
man lyssnade och någonstans vill jag tillbaka till det,
när man låg i soffan och bläddrade i bilder till musiken.
Idén att skapa något helt eget själv kom från insikten om hur musikbranschen förändrats sedan 1990-ta-
Kvarter
let när han själv spelade som mest. Från att ha varit
en fungerande musikbransch blev det i stället ett evigt
tävlande och sökande efter dagsfärska artister.
– Idol tar fram en vinnare som släpper skiva
lagom till jul och sedan ska man hitta någon ny till
Melodifestivalen. Jag tror att folk har ett behov av att
utvecklas med ett band eller en artist i stället för att
hela tiden hitta något nytt. Och då ploppar den där idén
upp om att göra allting själv.
BOKEN KOMMER UT i februari och nästa är
redan på gång, även den med stora och
spännande namn bland sångarna. Jonas berättar ivrigt
om hur böckerna ska bilda en följetong där vi får följa
karaktärerna i fotografierna. Full av idéer
säger han också att karaktärerna kanske kan få ett
teaterstycke i framtiden.
Text: Rebecka Wållgren Foto: Jonas Kernell
27
Välja förskola:
Vad i hela världen
ska man tänka på?
Nu är hjälpen här! Kvarter har träffat experterna
som får bitarna i förskolepusslet att falla på plats.
Text: Sebastian Orre
Hur vet jag att en förskola är bra?
– Många förskolor kan ha en relativt god kvalitet,
där personalen är trevlig och det finns ett väldigt
engagemang och värme. Men man kanske ändå inte
ger barnen de utmaningar och möjligheter att lära
som förskolor med hög kvalitet gör, säger Sonja
Sheridan som är professor i pedagogik och forskar om
kvalitet i förskolan.
Skillnaderna kan vara svåra att upptäcka för det
otränade ögat, men det finns några saker som gör det
lättare. En av dem är att tala mycket med personalen.
Studier har visat att hur bra personalen kan förklara verksamheten hör samman med hur bra de är på att bedriva
den.
– Förskolor som hade en hög kvalitet kunde också berätta
om sin verksamhet på ett helt annat sätt än en förskola
med lägre kvalitet, säger Sheridan och tillägger:
– Men det här med att kunna uttrycka sig och att omsätta orden i handling behöver inte vara samma sak.
Därför är en annan sak hon rekommenderar för att få en
bra bild av förskolan att vara med under några dagar, inte
bara under inskolningstiden. Några saker att titta och
lyssna efter är om personalen pratar mycket med barnen
och ställer öppna frågor, om de är nära barnen och om
barnen själva får uttrycka sig.
– Känn av både klimatet i gruppen och vad man har för
innehåll. Det får inte vara fri lek hela tiden, precis som det
inte bara får vara lärarledda aktiviteter. Det ska vara en
balans mellan att barn kan ta initiativ och att vuxna
initierar.
Var i stan ska förskolan ligga?
Det finns skillnader mellan förskolor i innerstäderna
och förorterna. Det är vanligare att hitta välutbildad
personal och bra utrustning i höginkomstområden än
i fattigare. Men det innebär inte nödvändigtvis skillnader i
kvalitén på verksamheten.
– Ibland kan det vara så att de som arbetar i fattigare områden har lägre utbildning, men det kan också vara
så att de riktiga eldsjälarna söker sig dit, säger Sonja
Sheridan.
Hon menar därför att man inte behöver oroa sig för att
sätta barnen i närheten av där man själv bor, oavsett
stadsdel.
Vanligen väljer föräldrarna förskolor som ligger så nära
som möjligt. Det tycker Sheridan är bra. Det gör det möjligt
för barnen att bygga relationer med varandra på ett annat
sätt när de kan träffas och leka även efter dagis. Fördelen att
ha nära då man ska lämna och hämta väger också tungt.
28
1
Kvarter
Kvarter
Reggio... vadå?
–
Hur väljer jag en jämställd förskola?
Enligt förskolans läroplan ska barnen på
alla förskolor få samma möjligheter,
oavsett
kön,
härkomst
eller
socioekonomisk bakgrund. En svårighet
med att uppnå det målet är att uppdelningar kan ske
undermedvetet.
Genusforskaren Maria Hedlin undervisar blivande
lärare på området. Hon menar att det är vanligt att
kunskaperna om genus är något som personalen på
förskolorna tar för givet att de kan, trots att deras
kunskaper i själva verket är begränsade.
– Man måste hålla sig uppdaterad om vad
ny forskning säger. Många säger att de inte
behandlar barnen olika efter kön, men gör det
i alla fall, säger hon.
Det viktigaste, som Hedlin ser det, är att
personalen har en hög medvetenhet och kunskap om
genus. Därför tror hon att det kan vara bra att
välja de särskilda genusinriktade förskolorna
som finns.
Men trots att det finns flera förskolor som aktivt
arbetar med genusfrågor, så finns det ingen särskild, enhetlig pedagogisk inriktning som handlar
om genus. Förskolorna jobbar utefter sina egna
kunskaper och idéer.
Fyra inriktningar du bör känna till
REGGIO EMILIA – en av de absolut vanligaste
pedagogikerna bland de svenska förskolor som
har en uttalad inriktning. Utvecklingen av den
inleddes i Italien i början av 1960-talet, som ett
efterkrigssvar på fascistiska idéer från Mussolinidiktaturen som varit rådande inom den italienska
förskolan.
I Reggio Emilia-pedagogiken får barnen ofta
arbeta med bilder och teman. Alla förskolor har
en egen ateljé och särskild teckningslärare. Det
hänger ihop med att man anser att det är viktigt
att barnen lär sig att uttrycka sig i många
former. Bland annat så att de blir mer självständiga
gentemot reklam och medier.
Lär dig mer: http://www.reggioemilia.se
WALDORF – inriktningen har rötterna i antroposofi, som eftersträvar en förståelse av världen
som är fristående från sinnesintryck. Den har
dessutom sin grundare Rudolf Steiner gemensamt
med antroposofin. Han ansåg att känslo- och viljelivet är lika viktigt att utveckla som intellektet.
I Waldorfpedagogiken, när den riktar sig till
yngre barn, ersätts läroböcker i hög utsträckning
av till exempel sagor och fabler som ska väcka
fantasin. Att arbeta med estetiska uttryck, så som
att måla, sjunga eller att spela teater är också ett
naturligt inslag i pedagoiken.
Lär dig mer: http://www.waldorf.se
Hur väljer jag pedagogisk inriktning?
Det finns många pedagogiska inriktningar
och profiler. Ingen av dem kan ses som en
kvalitetsstämpel säger Sonja Sheridan.
Det finns bra och dåliga förskolor inom alla
pedagogiker. I stället bör man tänka på
idéerna bakom pedagogikerna och om det
är något man själv vill se mer av.
– Om en pedagogik har något särskilt som
man som förälder tycker är viktigt ska man välja
pedagogiken på grund av det. Men om man väljer
den för att man tror att den är bättre så kanske
man blir besviken, säger hon.
Utöver förskolor som har uttalade pedagogiska
inriktningar så är det vanligt med särskilda
profiler, så som musik. Det är en sådan sak som en
förälder kan se mervärde i, menar Sheridan.
Hon anser samtidigt att man inte nödvändigtvis behöver krångla till det med en särskild
pedagogisk inriktning om man inte själv tror starkt
på den.
– Jag tycker att den vanliga svenska förskolan
med sitt innehåll är väldigt bra. Den har ett väldigt varierat utbud.
I UR OCH SKUR – det är Friluftsfrämjandet som
ligger bakom den här pedagogiken, där barnen
ska få vara ute så mycket som möjligt. Delar av
verksamheten bedrivs dock inomhus. Lärandet
är upplevelsebaserat och går till stor del ut på att
barnen får hitta sina egna leksaker och utmaningar i naturen.
Personalens roll i Ur och Skur är att vara med
och lotsa barnen genom det de upptäcker och upplever. Norsk forskning har visat att barn i de här
förskolorna mer sällan blir förkylda.
Lär dig mer:
http://www.friluftsframjandet.se
MONTESSORI – en italiensk inriktning skapad
av Maria Montessori.
Hon byggde pedagogiken utifrån uppfattningen
att barn hela tiden använder sin omgivning för att
lära sig nya saker. Montessori kopplade barnens
utveckling till psykologiska teorier om känsliga
perioder.
Pedagogiken är individualistisk. Barnen ska få
ta personlig ställning, lära sig att arbeta självständigt i sitt eget tempo och lösa problem. Lärarnas
roll är att lära känna barnens mognad och ge dem
handledning utifrån vad de behöver.
Lär dig mer: http://www.montessoriforbundet.
.
29
2
Kvarter
Kvarter
gaffel&glas
Design för ett
boxtokigt folk
Vin på låda har skapat nya möjligheter till förpackningsdesign. Borta är vingårdar, druvor och namn som
klingar av vinets ursprungsland. På Systembolagets
hyllor hittar vi nu apor, designerväskor och kärlekshistorier.Vi ställde oss frågan – vad tänkte de på?
Text: Klas Lignell & Mira Hjort
Apkonster!
Tre Apors omslag pryds av en tecknad avbildning av den klassiska
symbolen med de tre aporna som inte ser, inte hör och inte talar.
Varför?
– Vi tyckte att väldigt mycket redan var gjort i bag-in-box-världen. Vi tyckte
att det blev lite tråkigt. Vi ville ge oss på ett koncept som inte har något
med själva vinet att göra. Vi har tagit en känd symbol och gjort en modern
och humoristisk bearbetning av den, säger Erik Hjort produktchef på Wine
and Spirits som producerar Tre apor.
Det är oftast lågprisviner som har annorlunda utformning. Varför
det?
– När ett vin kostar runt 80 kronor och uppåt har kunderna ofta förväntningar på att det ska vara en autentisk produkt. De vill veta mer om
druvsort och liknande. När vinet blir billigare är köparna ibland inte ens
intresserade av vilket land det kommer från, säger Erik Hjort.
Vem är Tania?
Photos by Tania lockar kunder genom bilder på ett solglittrigt
Stockholms skärgård. En bild på en kvinna och namnet får
oss på Kvarter undra om det finns någon fotograferande Tania
i verkligheten?
– Det finns ingen Tania. Tanken är att vi ska kunna byta ut bilderna
med jämna mellanrum och ändra designen. Så att man känner att det är
en levande produkt som känns fräsch, säger Anette Wyrén, produktchef
för Tania.
Vad vill ni kommunicera med omslaget?
– Vi försöker förmedla sammanhangen där man njuter av produkten.
Till exempel när du är med dina vänner, när du mår bra, när du är ledig.
Men även om det känns trevlig att ha den på bordet. Design på vinboxar
är viktigare än man tror. Givetvis spelar även priset in. Men designen är
det första man möts av i butiken, säger Anette Wyrén.
Kvarter
30
”Boxvin är som strumpor”
Har den lustiga designen på lådvinerna med vår vinkonsumtion att göra? Ja, faktiskt. Sverige är ett ovanligt
vindrickarland, och därför har vi också ovanlig bag-inbox-design. Det hävdar Håkan Larsson som jobbar på Allt
om vin och är ordförande i Vinskribenternas förening. Han
berättar hur det hänger ihop.
VERNISSAGE är en bag-in-box i form av
en väska. Vernissage har vunnit ett internationellt designpris för sin innovativa förpackning
som de skojfriskt kallar ett bag-in-bag-vin.
UNTOUCHED toppar Systembolagets
försäljning av rosévin. Multibev som
producerar vinet har använt sig av boxens
sidor för att berätta en historia i fyra bilder.
Exakt vad berättelsen handlar om är oklart.
Företaget har i alla fall fortsatt med samma
koncept
“Boxvinet utgör 55 procent av den
totala försäljningen. Jag tror inte
att det finns något annat land där
man dricker lika mycket boxvin.
Alla importörer vill ha en eller
flera boxar som säljer bra.
Eftersom marginalerna per
såld box är små så måste försäljningen vara hög för att det ska bli
lönsamt. Det gör att konkurrensen är mördande. Boxvinerna är
ofta enklare viner som är framtagna för att tilltala så många
som möjligt. Det gör att många
smakar nästan likadant. Man
kan inte säga att det smakar
bättre eller annorlunda, för det
gör inte det. Då blir designen ett
konkurrensmedel.
BOXARNA ÄR DEN vardagliga sidan av vinet. Som strumpor. En strumpa är en strumpa
är en strumpa. Hur säljer man
dem? Jo då kläcker grabbarna
på Happy socks idén att man gör
roliga mönster. Fortfarande bara
en strumpa – inte bättre, men ser
kul ut. Så fungerar vin.
Att designen och namnet ibland
inte har med vin att göra är en
ren marknadsföringsgrej. Jag
känner många av dem som importerar och de har bitvis rätt
galen humor. Tre apor speciellt har
gjort det där lite
till sin grej tror
jag. Och Vernissage har vunnit
flera internationella designpriser. De har
varit innovativapå annorlunda former.
Jag pratade
med en vinmaHåkan Larsson
kare från Nya
Zeeland som också har mycket
boxvin. Han tittade på designen
och utformningen och sa att han
aldrig hade sett något liknande –
galet, skoj, innovativt!
EN ANNAN SAK som också spelar in är att vi har en lagstiftning
om annonsering. Man kan inte
marknadsföra sig med en häftig
kampanj eftersom utformningen
måste vara återhållsam. Det får
inte förekomma några häftiga
miljöer eller annat som glorifierar
alkoholen. Då måste man marknadsföra sig i butik i stället.
Och för bara tio år sedan fanns
det fortfarande många butiker
som inte hade självbetjäning. Nu
har nästan alla det. Kunderna
går runt och plockar själva och då
gäller det att sticka ut.”
10 EURO UND GUT.
Vinproducenter och importörer i resten av
världen sneglar avundsjukt på Sveriges
bag-in-boxmarknad och önskar att deras
var likadan. I många andra länder anses
nämligen vin på låda endast vara av lägre
kvalité medan det för de svenska konsumenterna bara är vin i en annan förpackning. Kanske är 10 Euro und gut ett försök
att ändra på de tyska konsumenternas
negativa inställning till förpackningen.
Kvarter
31
gaffel&glas
Fika med barnvagnen
i Göteborg
Trött på att känna dig oönskad och i vägen när
du går på kafé med barnvagnen?
Kvarter vet vilka ställen du ska besöka.
Text & Foto: Daniel Allansson
Le Pain Francais
Vallgatan 35
ETT STORT KAFÉ på två våningar mitt i stan.
Går man från Kungsportsplatsen så håller man
höger vid hotell Avalon. Här samlas alla, unga som
gamla. Pappor med barnvagn och Nike air max-skor
blandas med tonårsflickor som dricker vatten och
pensionärspar som fördriver tiden.
Kafét erbjuder ett stort utbud av mackor, sallader
och några få varma rätter. Beställer man svart kaffe,
så får man det i en härlig pressobryggare som man
tar med till bordet. Barnstolar finns och möjlighet
till att värma barnmat. Däremot så är barnvagnar
förbjudna mellan klockan 11 och 15.
Det här är ett mysigt café i den större skalan med
snygg inredning. Små svarta bord, soffor längs väggarna som är dränkta i sammet och takkronor i rött
och orange.
Cafe con Leche
Plantagegatan 15
TROTS ATT DET ÄR i den mindre skalan välkomnar Cafe con Leche barnvagnar med öppen famn. Kafét
ligger en bit bakom Hagakyrkan om man står på Linnégatan, alldeles i närheten av Fjärde långgatan.
Cafe con leche har en mer hemtrevlig känsla i jämförelse med Le Pain Francais. Vitmålade tegelväggar
prydda med stora fotografier ringar in långa träbord,
barstolar vid fönstrena som vetter mot Oscar Fredriks
kyrka och mysiga fåtöljer.
Cafe con leche stoltserar med att allt på deras meny
är hembakat, och allt för ett överkomligt pris. Enligt
ryktet samlas snygga pappor här på helgerna med
sina barnvagnar, så ta en kaffe med mjölk på Cafe
con leche och glöm inte att prova deras hallonpaj, den
är ljuvlig!
Café Zenit
Allmänna vägen 11
OM DU FÖLJER Allmänna vägen från Stigbergstorget
så hamnar du på Café Zenit – barnvagnskaféernas Rolls
Royce. Zenit renoverades i november förra året och är nu
mysigare än någonsin – många sittplatser och mycket plats
för barnvagnar. Kring lunch trängs 10-15 barnvagnar
och stämningen är på topp.
Bäst är Zenit på våren och sommaren, när deras stora
uteservering är öppen. Uteserveringen ligger i anslutning till en lekpark, så Zenit passar även föräldrar med
lite äldre barn. Zenit har ett stort vegetariskt utbud och
på helgerna så serveras en härlig frukost. Även om ni
inte bor i Majorna så är Café Zenit värt resan.
Kvarter
32
prylar&form
Generation smartphone:
GPS-barn
i mobilen
Du sjunker ner i soffan för fredagsmyset och slänger ett getöga
på mobilen för att se var dina barn befinner sig. Med förnyad
trygghet om dina nära och käras förehavanden kan du lugnt
återgå till På spåret. Ett toppenerbjudande du borde slå till på?
Kvarter låter en kritiker ge dig något att tänka på innan du
Text & Foto: Klas Lignell
gör ditt val.
UNDER
HÖSTEN
HAR
media
rapporterat om ökad popularitet för spårningstjänster via mobil. Med hjälp av
mobilen eller datorn kan föräldrar som
köper tjänsten positionera sitt barns
mobiltelefon på en karta. De marknadsförs som ett bra sätt för att öka din trygghet och ge din familj större frihet. En
av de största aktörerna på marknaden
uppger att de har 10 000-tals kunder världen över.
Nätaktivister och forskare har höjt sina
röster mot tjänsten. En del varnar för att
vi inte har några garantier för att företagen inte säljer information vidare till tredje
part.
ELZA DUNKELS ÄR lärarutbildare och
forskare vid Umeå universitet. Hon har skrivit boken Vad gör unga på nätet? Hon driver även forskningsbloggen Nätkulturer om
barns och ungas nätkulturer, barns rättigheter, lärande och IT. Hon är kritisk till
spårningstjänster och viljan att luta sig mot
tekniska lösningar på mänskliga problem.
– Livet är komplicerat och då är det lätt att
förlita sig på tekniska lösningar. De verkar
vattentäta eftersom människor har brister
medan maskiner alltid fungerar felfritt så
länge de har batterier. Men det är en falsk
trygghet. Systemet går att lura. Ungdomarna kan ta av sig jackan eller byta mobil med
en kamrat.
I stället menar Dunkels att den bästa
informationen får vi genom att fråga ungdomarna själva hur de mår och vad de ska
göra. Risken med tekniska lösningar är att
man slappnar av och slutar ställa dessa
frågor.
Det kan också vara en reaktion på en
relation som har raserats. Hon målar upp en
bild där vi tar bort mobilen som spårningsverktyg och i stället tänker oss en förälder
som letar efter sitt barn med hjälp av en
GPS-sändare i barnets kläder.
– Då har vi ju en förälder som smyger på
sitt barn. Det ger ju en bild av en familj i
kris där förtroendet har brustit totalt.
I SVERIGE HAR VI en tradition av att se
ungdomar som människor med en viss rätt
till autonomi. Vi anser visserligen att de behöver mer skydd än vuxna men de har också rätt till ett privatliv. De flesta föräldrar
tvingar till exempel inte sina barn att ha
dörren till sitt rum öppen om de har kompisar på besök. Hon tror att när vi presenteras
för en teknisk lösning som spårningstjänster så agerar vi ibland utan att fundera på
om vi bryter mot vår egen värdegrund. Helt
plötsligt kan vi tänka oss att övervaka och
spionera på våra barn.
PÅ EN FÖRSKOLA i Borlänge har
barnen utrustats med gula reflexvästar med
GPS-sökare. Om något barn lämnar dagiset
larmas förskolelärarna. Personalstyrkan
är lika stor som innan västarna infördes.
Dunkels tycker också här att vi bör fundera
på vad resultatet av investeringarna kan
bli. Risken finns även här att teknik får
ersätta mänsklig kontakt.
– Det öppnar upp för neddragningar.
Ledningen säger oftast att ”Det här gör vi
inte för att dra ner på personal”. Varför gör
man det då kan man fråga sig. Vi måste
komma ihåg att det är väldigt naturligt med
neddragningar i samhället i dag. Teknikinvesteringen kan användas som ett
argument för att dra ner på personal.
Kvarter
33
kropp&hälsa
CRAVINGS
– ett modernt påhitt?
75%
av gravida kvinnor
har cravings. Här är
några vanliga:
Choklad, glass, sötsaker,
kryddstark mat, syltlöd,
tropisk frukt, curry, munkar, jordnötssmör, potatis
och nötter.
Och här är lite mer
OVANLIGA:
Is, kol, tandkräm tvättsvamp, lera
krita, tvål, tändstickor,
gummi.
Kvarter
34
Tydligen är det skillnad på folk och folk. Är man gravid kan man stoppa i sig såväl
betong, som skolkritor och blomjord utan att ses som konstig. Är man däremot inte
gravid men ändå har ett rasande sug efter lite blomjord eller rengöringsmedel kan
man nästan uteslutande garanteras en vårdplats.
Text: Amanda Petersson Foto: Lillieanne Johansson
EFTER ATT HA lyssnat till en smått illamåendeframkallande historia från en gravid vän som hade klämt i sig
en hel kaviartub under en cravingattack, började jag
fundera. Om inte gravidsug närmast kan likna pica – en
personlighetsstörning som ger ett starkt behov att äta
saker helt utan näringsvärde, som muttrar eller servetter.
För ibland är det häpnadsväckande historier man
hör om kvinnor om blivit så sugna på underligheter och
helt enkelt måste stilla begären. Någon som smugit upp
på nätterna för att ingen skulle se när hon grävde upp
jord för att äta. En annan som bara måste tugga på en
skolkrita, eller någon som inte kan låta bli att gnaga
på en tvättsvamp.
OCH DET ÄR INTE bara vad man äter som är märkligt, utan också omständigheterna. Visst har alla hört
historier om gravida kvinnor som kastat ut sin partner till
bensinmacken mitt i natten bara för att köpa en chokladkaka? Eller de kvinnor som varit vegetarianer hela
livet och sedan helt plötsligt bara måste ha en blodig biff.
Så blev det för Helene Andersson, 26. Hon har efter
år av vegetariska måltider börjat äta köttbullar under
graviditeten. Kroppen sa helt enkelt ifrån och köttsuget
kom som ett paket på posten. Matvanorna verkar vara en
historia för sig själv.
Jag ringde Barnmorskegruppen i Göteborg för att reda
ut lite frågetecken. Men även där saknades exakta svar
på varför man får cravings. Förklaringen jag fick var att
det är hormonrelaterat. Alla nya gravidhormoner kroppen
utsöndrar påverkar även smaklökarna. Illamående och
blodsockerfall kan också påverka vad man vill äta.
EN ANNAN FÖRKLARING är att kroppen själv säger
ifrån när det fattas ett näringsämne och därmed blir man
sugen på något helt annorlunda än vad man brukar äta.
Som skolkritor. Eller surströmming med nutella. Kroppen
vinner helt enkelt över hjärnans desperata argumentation
angående smakkrockar eller ens vad som är ätbart.
Det håller gravida Julia Ejervall, 32 år, med om.
Hon berättade för mig om att hon brukar smyga upp på
nätterna för att äta en burk med champinjoner. Trots
samtal med en övertygad dietist som sa till henne att
kroppen inte kan vara sugen på vad den behöver, håller
hon inte med. ”Allt kan man inte bevisa rent medicinskt”
säger hon.
Men kvinnor som inte har turen att få äta
surströmming då? Vilken utsökt delikatess ersätts
vår svenska stinkande fisk med? Jo, lera. Kvinnor på
sydligare breddgrader har helt andra knep för att stilla
suget. Bland anntat i Kenya äter man undongo – en rostad järnrik lera som ska vara bra för gravida. Lera alltså.
Kvarter
Det verkar ju bara bli mer och mer underligheter som kan
läggas på listan.
Men hur såg det ut förr? Då choklad, lakrits och
apelsiner inte fanns på marknaden. När man inte kunde
kasta ut sin partner mitt i natten för att åka till bensinmacken och införskaffa precis rätt godissort?
För visst måste kvinnor förr i tiden också varit småsugna på något medan magen växte? Eller?
Efter en snabb sökning på internet hittade jag en
artikel från brittiska BBC. Forskare vid Sheffields
universitet i England har genomfört en undersökning om gravidas matvanor. Den visar att cravings hos
kvinnor är mycket vanligare nu än för kvinnor i tidigare generationer. 75 procent av kvinnorna uppgav
att de hade cravings, jämfört med bara 30 procent av
kvinnorna för 50 år sedan.
Att suga på ett gammalt
äpple – huvvaligen!
”
INTE MYCKET i undersökningen pekade på att ett
plötsligt
matsug
skulle
hjälpa
att
tillfredsställa
näringsbrist,
då
kroppen
inte
kan
ta upp näringsämnen från till exempel kol
eller lera.
Jaha? Så vad betyder det? Forskarna
sammanfattade det hela som att matsuget verkar vara
vanligare bland nutidens moderna kvinnor därför att det helt enkelt handlar om tillgänglighet. Vilket å andra sidan verkar vara lite
missvisande med tanke på att jag har hört om farmödrar och gamla mostrar som stoppade i sig både det ena
och det andra under tiden de var gravida.
Ett gammalt husmorstips från förr var att spika upp
ett äpple på väggen och låta äpplet dra åt sig järnet från
spiken, och efter någon dag var det färdigt att förtäras för
att dämpa suget.
Andra saker som var poppis under 1950-talet var
fikon, något som var svårt att få tag i. Eller att tugga på
råa kaffebönor. Att suga på ett gammalt uppspikat äpple,
huvvaligen.
Vad man har varit sugen på under tidens lopp kan alltså
handla om vad man kan få tag i. I dag finns det ett större
sortiment än vad det gjorde i affärerna på 1950-talet,
vilket gör det lättare att tillfredställa suget. Förr fick man
hålla sig till det som fanns, eller hitta på egna små knep. Så
tack och lov för dagens välsorterade affärer och blomsterrabatter!
.
35
kropp&hälsa
SVETTAS med Stil
Kvarter har kollat in vilka
träningskläder som gäller
i vår. Det blir funktionellt
och färgsprakande!
Amanda Petersson
hälsoredaktör
Nike Cyklone Vapor
Jacket (woman)
Lätt tyg i härlig färg. Det
gillar vi.
Pris: 1 100 kronor.
Adidas Supernova
Long Tight
Finns i lång och ¾modell.
Pris: 500 kr.
Nike Hurricane Vapor
Jacket
Stilren och snygg.
Pris:1 100 kronor.
Adidas Adizero Supreme
En träningssko för kvinnor. Passar bra på
gymet. Pris:1 500 kronor.
Adidas adizero Split Short
Utformade för långdistanslöpning.
Pris: 450 kronor.
Adidas adizero
Singlet
Mer färg! Löparlinne för
män.
Pris: 450 kronor.
Adizero F50 Runner
En löparsko tänkt att anpassa sig
till ojämna och hala underlag som
isfläckar och lera.
Pris: 1 500 kronor.
Adidas Adlibria Tight
För den som gillar en klassisk look.
Pris: 400 kronor.
Nike LunarEclipse+ 2
Dynamic Fit. Eliminerar utrymmet mellan foten och
skon. Pris: 1 500 kronor.
Kvarter
36
kropp&hälsa
Hallå där...
Visste du
att...?
Barbro Gårdelöv, chef på
Friskis och Svettis i Göteborg!
Vad kommer att bli stort 2012?
– Det finns en efterfrågan på tuff träning, så
något som vi satsar på är HIT. Vilket står för
Högintensiv träning där man verkligen tänjer
på gränserna och utmanar kroppen.
17
Den perfekta powernappen är
minuter. Det är den ultimata tiden
för kroppen för att återhämta sig.
Vad är mest populärt i träningsvärlden
just nu?
– Nu handlar det mycket om funktionell
träning. Alltså sådant som du gör i din vardag,
mycket lyft, vridningar och styrka.
Både kvinnor och män är mer
fysiskt aktiva under sommarhalvåret än under vintern.
80%
Ändrar sig träningstrender snabbt?
– Det brukar vara ”upp som en sol men inte
ner som en pannkaka”. Trenderna ändrar sig
inte så fort, utan det hänger med några år. Till
exempel armyträning och dans. Sedan är så
klart all gymträning alltid poppis.
av hjärnan består av
vatten. Vilket betyder att det är viktigt
att behålla rätt vätskebalans och dricka
ofta. För tankeverksamhetens skull.
Kvinnor har fördubblat sitt
motionerade under de senaste
decennierna.
Ett klokt livsråd inför året?
– Se till att ha en schysst del av ditt liv som du
avsätter till att röra på dig. Träningen i sig är
inte målet, utan det är att du ska må så bra att
du kan göra det du vill i livet. Helt enkelt för
att orka vardagen.
Dietisten tipsar
Helene Kellnor drar upp riktlinjerna för en sundare kosthållning.
Lev smart! Starta dagen med frukost. Kroppen behöver ny energi efter nattens fasta. Om
du har svårt att äta frukost direkt på morgonen kan du ta något att dricka och sedan äta
en ordentlig frukost på jobbet.
Ät regelbundet under dagen och låt det inte gå för lång tid mellan måltiderna. Detta
för att hålla dig lagom mätt och inte blir vrålhungrig för då är det är lätt att stoppa i sig
något onyttigt. Humöret håller sig jämnare och det är lättare att orka med det du vill
och ska göra.
Ät rött, grönt, gult och en massa andra färger. Frukt och grönsaker i varje måltid är bra
och här finns mycket att välja mellan. De innehåller mycket vitaminer, mineraler och
antioxidanter som hjälper dig att ta dig igenom mörker, kyla och rusktider.
Ät så varierat och mångsidigt som möjligt de flesta dagar i veckan – då finns det också
plats för det där lilla extra som du tycker är gott.
Kvarter
37
nytt&hänt
Hej!
Varje månad samlar Kvarter
viktiga nyheter, politiska beslut och
forskning som föräldrar bör känna
till. Korta texter om sådant som
spelar stor roll.
Nya regler för föräldrapennin
gen
Politik: Från och med januari är det
nu tillåtet
för både dig och din partner ta ut
föräldrapenning under 30 dagar när ni är
hemma samtidigt med ert barn under det förs
ta året. Det är
resultatet av ett riksdagsbeslut.
En annan skillnad för familjeekon
omin till följd
av det är att regeringens jämställdhe
tsbonus
har gjorts om. Den är numera kop
plad till hur
mycket föräldrapenning som har
betalats ut i
till var och en av föräldrarna och
ska gynna
föräldrar som delar lika på ledighe
ten. Det gör
att föräldrar som delar helt lika kan
få ut
13 500 kronor extra.
up
as
amm
rks
pmä
ra
r and
d elle få mer
l
å
v
fferr ska
ats se
Ba
tving relatione ett Brottso ch
m
o
s
g
ra
rn
eo
n har
s i nä
agar
k: Ba
Politi epp begå Regeringe tbilda åkl da till att
r
u
le
.
överg rksamhet pdrag att . Det ska
ä
i
p
n
u
m
o
a
i
t
t
i
p
l
up
de
tua
så
en
ighet arnens si ning kan ngen. På
d
n
y
k
b
i
m
r
c
e
ä
m
d
ro
reg
ska e
utstr
polise i högre r, hoppas få brotts
n
a
a
barne ersökning ttare kunn
ä
d
l
n
n
u
för
rne
erg
ka ba
almb
M
sätt s ing.
k
i
r
tn
en på
) Fred
ersät
n (BO t regering r i lagen
e
n
n
sma örra åre rpninga
om
ktas s
mbud
ä
rf
Barno ade unde e då se sk kulle betra (M)
r
s
ill
kritise et. Han v l att barn atrice Ask ekreterail
e
d
t
B
å
r
a
r
ress
as.
d
e
m
t
o
lle le itieminis nom sin p att utred
u
k
s
e
å
g
p
som ffer. Just
r
r
hålle
varte
o
brotts r nu för K gändring
ta
la
berät n sådan
e
t
t
a
re
a
n sk
ttne
rnvi
Leken stannar inne
Forskning: I stället för att springa över till
grannarna och leka umgås barn i dag oftare
på Facebook. Men allt har inte ändrats. En ny
doktorsavhandling från Stockholms universitet
tyder på att lika barn leker bäst även på
internet. Avhandlingen visar att ungdomar på
nätet i högre utsträckning umgås med andra
som har liknande bakgrund, inställningar till
saker som skolan och har liknande livsstilar.
Fler barn
bor med
samköna
de par
Jämställdh
et: Antalet
barn med
föräldrar ö
samkönad
kar, visar st
e
atistik från
1990-talet
SCB. I slute
bodde min
ta
dre än 70
med två pa
barn tillsam v
ppor eller
mans
två mamm
har det me
or. Sedan
r än tiodub
dess
blats. Vid 2
1 100. SC
010 var si
B skriver a
ffran
tt
ökningarna
med ett ök
at antal sa
har skett i
m
takt
k
ö
partnerska
nade äkten
p. Vanliga
skap och
st är att ba
mammor.
rnen bor m
ed två
Sebastian Orre samhällsredaktör
Kvarter
38
I
TI
BU
K
0
2
BR
FE
R
A
U
I!
I Kvarter #2
De misstrodda papporna
Compact living - så får barnen plats
Kvarter utreder:
Sveriges bästa stad
Laleh
– om sina mammadrömmar
Foto: Lennart Nilsson
Kvarter
39
”
Jag förstår inte hur andra föräldrar som bara är två hinner.
Sidan 22
Kvarter
40