Transcript Fibernytt nr.6 - Söderköpings kommun

Information om utbyggnaden av stamnätsfiber till landsbygden i Söderköpings kommun
Vår vision. Bra bredband till alla!
SÖDERKÖPING
VÄSTRA
HUSBY
STEGEBORG
MOGATA
TYRISLÖT
SANKT ANNA
ÖSTRA RYD
Nr 6, oktober 2013
1 år sedan första spadtaget
Bleckstad Fiber
Hur går bidragsprövningen till?
Info om stamnätet
Fibernytt redaktion
Ansvarig utgivare
Michael Botvidsson, teknisk chef, Söderköpings kommun
Projektägare utbyggnad stamnätsfiber etapp I
E-post: [email protected]
Redaktör och skribent
Eva Quist, EQ Kommunikation AB,
E-post: [email protected]
Form och illustration
Klas Earlingh, Klas reklam,
E-post: [email protected]
Foto
Klas Earlingh och Susanne Lundbäck
Kontakt, kundanslutning och spridningsnät
Jörgen Filipsson, projektledare, Söderköpings kommun
Kontaktperson för spridningsnät från stamnätet
Telefon 072-5418098
E-post: [email protected]
Talespersoner byalag
Barbro Tjernström, ansvarig för byalag östra kommundelen
(öst E22)
Telefon: 0121-22181
E-post: [email protected]
Östen Johansson, ansvarig för byalag västra kommundelen
(väst E22)
Telefon: 011-74034, 0705-407303
E-post: [email protected]
Utskick
Söderköpings kommun
Nyhetsbrev blir månadsinfo på nätet
Fibernytt har varit Söderköpings kommuns information till alla intressenter av den pågående utbyggnaden
av fiberstamnät till landsbygden. Stamnätet etapp I närmar sig sitt slutförande. Detta nummer av Fibernytt
är därmed det sista. Information om den fortsatta utbyggnaden av spridningsnäten, och kommande etapp II,
sker hädanefter via information på kommunens hemsida – och uppdateras med nytt en gång i månaden.
Har du frågor och funderingar går det bra att vända sig till Michael Botvidsson eller Jörgen Filipsson
– kontaktinformation enligt ovan.
2
Ett år sedan grävstarten
Det är nu ett år sedan grävstarten
för stamnätsfibern togs i Hörstorp,
Östra Ryd. Vi vänder tillbaka och
träffar Maggan Hultström i Harstorp
för att höra hur det gått.
Maggan var med vid första spadtaget och har därefter
arbetat hårt som ordförande för Östra Ryd fiberområde 4, för att tillsammans med grannar och övriga
bybor få till planeringen för utbyggnaden av det nät
som ska koppla ihop alla fastigheter till stamledningen.
– Jag har idag, - läs; 12 september - varit hos Michael
Botvidsson i Söderköpings kommun och lämnat över
en låda med våra samtliga avtal. Vi har nått en 90
procentig anslutningsgrad. Totalt har vi inom vårt
byalagsområde som omfattar Hörstorp-Harstorp, 50
permanentboende. Av dem har 45 tecknat avtal om
fiber.
Projekteringen
Benny Dahlqvist gjorde projekteringsarbetet för
området i början av juni. I det sammanhanget blev
det också aktuellt att ansluta fastigheterna i Göstorp,
som ligger i ett område väster om Gårdeby i riktning
mot kommungränsen till Norrköping.
– Området ligger 4 km bort och bestod av 4-5 fastigheter – trodde vi. När vi hade pratat runt där insåg
byborna att det är nu eller aldrig som gäller. Om
husen ska ha något värde i framtiden måste de gå
med nu.
– Vi nådde 100 procent täckning där. Och det visade
sig vara 12 fastigheter. Den äldsta personen är 95 år.
Och - det blev heller ingen extra kostnad trots att de
här fastigheterna ligger långt från stammen. Vi har
varit lite bekymrade över grävkostnaden eftersom
stamnätet ligger cirka 4 km bort från vårt område.
Efter en del justeringar kom vi ner till 10 500 kronor/
fastighet vilket är det belopp vi sökte bidrag på.
Snabb handläggning
– Vi lämnade in vår ansökan med projekteringsunderlag och kartor till länsstyrelsen i juli. Efter en
vecka fick vi besked att vi fått 260 000 kronor i statsbidrag – vilket motsvarar 37 procent av den faktiska
kostnaden. Tala om snabb och smidig handläggning.
Det hade vi inte riktigt väntat oss.
Hur kommer det sig att det gått
så bra att värva merparten av de
boende?
– Mycket beror nog på att merparten av oss som bor
här känner varandra. Vi hälsar på varandra
och pratar med varandra. Många av oss har också
varit engagerade i Östra Ryds byalag vilket gjort att
vi pratat fiber sedan hösten 2008. Inte ett möte/träff
utan att vi talat fiber!
Vad händer nu?
– Grävningsarbetet kommer att sätta igång i vecka
39 och vi har flera Östra Rydsbor som är med och
arbetar med detta.
Så när kan fibern vara inkopplad till
fastigheten?
– Nu är det dessvärre så att kommunen saknar material. Hela Sverige gräver och materialet räcker inte
till. Så även om vi är tidiga nu och snart har kanalisationen nergrävd i backen får vi vänta till mars-april
2014 innan den är inkopplad. Men vi har projektet i
hamn och klarade det till den kostnad vi siktade på,
15 000 kronor/anslutning. Det är vi stolta för och
mycket nöjda med.
3
Bleckstad fiberförening
– 13 km spridningsnät
Bleckstad fiberförening är ytterligare ett exempel på byalag som snabbt
kommit igång och nu gräver för fiber. Fibernytt ringer upp Gösta Windolf en
helgdag – då grävningsarbetet tagit helgvila.
Länsstyrelsen tog vi kontakt med direkt när vi bildade föreningen i början av sommaren och lämnade då
in en förhandsansökan, som därefter kompletterades
med den definitiva när föreningen var registrerad.
Länsstyrelsen beviljade vår bidragsansökan i slutet på
juni. På det viset vann vi tid, fick en kort handläggningstid och kunde snabbt sätta spaden i backen.
fungera om det var kommunen själv som kom och
skulle göra det här jobbet ute. De har inte den lokala
förankringen och nära kunskapen. Söderköpings
kommun har verkligen valt rätt metod.
Vi har pressat på för att bland annat få fram material,
och de har nog stundtals upplevt oss som lite jobbiga,
men vi har ett mycket gott samarbete!
2/3 av sträckan nu grävd
När kommer då nätet vara klart?
Vi har nu grävt två tredjedelar av den 13 km långa
sträckan och räknar med att till största delen vara
klara till månadens slut. Vi anpassar verksamheten
efter skördearbetet så att det inte uppstår några störningar för jordbruket.
En trång sektor är bland annat tillgången på grävresurser. Vi behöver bland annat kedjegrävare vilket är
något som också bönderna behöver den här tiden för
att gräva sina täckdiken. Vi har handlat upp en del av
grävarbetet av den entreprenör kommunen har för
sitt stamnät. De gör en fjärdedel av grävjobbet, resten
gör vi i egen regi.
Bra koncept att arbeta efter
Det här konceptet kommunen arbetar efter med byalag som driver frågan med spridningsnäten lokalt ute
i sina egna områden, är mycket bra. Det skulle inte
Vi har länge arbetat för fiber i Bleckstad under
projektledning av Niklas Alberth. Vi har följt utvecklingen, deltagit i möten och diskuterat fiber. Allt var
med andra ord väl förberett. Nu var tiden mogen att
gå från ord till handling. Bleckstad fiberförening bildades i maj i år. Jag själv kom nu in som ordförande,
arbetsledare och motor för den mer konkreta fas vi
gick in i.
Fiberfogdar för dialogen
Vi var en arbetsgrupp om 4 personer som drog igång
på allvar. Nu var det viktigt att ta tag i, konkretisera
och sätta igång projektet. Tydliggöra det för alla parter. Sagt och gjort.
Vi satte fart. Lade upp riktlinjerna kring hur arbetet
skulle gå till. Arbetsgruppen bildade den ekonomiska
föreningen då det måste finnas en juridisk person.
Den 27 juni höll vi den extra föreningsstämma vi
4
beslutat att ha. Nu skulle en permanent föreningsstyrelse utnämnas. Mötet resulterade i att den interimistiska arbetsgruppen fick förnyat mandat.
Nu drog vi igång rejält. Vi fördelade arbetet genom
att dela området i 5 delar och för varje delområde
också utse en fiberfogde. Fiberfogdens uppgift var att
informera och hålla kontakten med de boende inom
området. En annan viktig uppgift var att se till att
få in de viktiga fiberanslutningsavtalen och avtalen
kring markupplåtelse.
Ansökan och avtal inlämnade
Arbetet har gått bra. Av 80-talet fastigheter har vi
57 stycken som medlemmar. De som valt att inte gå
med är företrädesvis fritidsboende och de som inte
ser behovet. Vi lämnade in alla anslutningsavtal till
kommunen för cirka tre veckor sedan.
Vårt arbete löper på enligt plan. Vi förbereder för
fibern och gör allt vi kan och har möjlighet att göra.
Efter våra insatser kommer en rad andra aktiviteter
som ligger utom vår kontroll.
Varför brinner du för detta med
fiber?
Det är inte jag – det är min hustru. Vi flyttade hit
från Stockholm för 19 år sedan. Jag med lång erfarenhet i ledande befattning i ett stort entreprenadföretag och min hustru som datakonsult i byggbranschen. Det visade sig inte vara så lätt för henne att
få iväg sina veckovisa produktioner från gården här i
Björsätter via långsamt modem till uppdragsgivaren.
Så det här med fiber och snabb uppkoppling har stått
högt på önskelistan sedan dess.
Gösta Windolfs tips för ett byalagsarbete med driv:
•
•
•
•
•
•
•
Det är viktigt att få till engagemang!
Se till att få ut intresset till många individer
Fördela arbetet på flera personer
Bryt ner området i mindre geografiska enheter = närhet till individer
Se till att hålla farten uppe
Se vad som kan göras - och gör det!
Försök engagera personer som kan och vågar fatta beslut och som är handlingskraftiga
5
Ökad konkurrens om stödpengar
Hallå där Michael Botvidsson
Hur långt räcker stödet för
fiberutbyggnaden?
Hur ligger vi till med utbyggnaden
av fiberstamnätet?
En folkrörelse är igång som arbetar för att få fiber till landsbygden. I
Östergötland har vi varit duktiga. Linköping var tidigt ute och är ett
föredöme, idag rankad på plats 24 av landets kommuner då 66,48 %
av kommunens invånare har tillgång till fiber.
Norrköping kommer på plats 37 med 60,42 %.
Söderköping kommer först på plats 228 där 13,02%
har tillgång till fiber. Valdemarsvik återfinns på plats
269 med 4,63 %. Men nu ritas kartan om.
Samtliga länets kommuner har växlat upp sitt arbete.
Det innebär också ökad konkurrens om de stödmedel som finns att söka.
Söderköping och Linköping är de kommuner som
sökt, och beviljats, flest och mest stöd. Det gäller
såväl kommun som byalag.
– Hittills har medel för utbyggnaden av fiber till
landsbygden erhållits från landsbygdsprogrammet
och PTS efter ansökan till länsstyrelsen. Eftersom
det varit en ojämn fördelning i utnyttjandegraden
av ansökningar för stöd till fiberprojekt över landet
har Jordbruksverket tagit in alla pengar till en central
pott för landet som helhet och som alla nu kommer
kunna avropa ifrån, berättar Jonas Jernberg, utredare
på Länsstyrelsen Östergötland.
Vad händer sedan?
– Vi har avropat en del därifrån men ännu inte fått
besked om de kommer att falla ut, berättar Jonas
Jernberg vidare. Vi vet också att det finns en stor
efterfrågan i andra län. Konkurrensen är hård. Vi
6
inväntar också besked om när nästa landsbygdsprogram ska sjösättas och hur budgeten för olika insatser kommer att se ut i detta.
– Det finns fortfarande möjlighet att söka kanalisationsstöd. Det stödet hanterar vi på länsstyrelsen. Det
är inte någon stor pott och är egentligen avsedd för
möjlighet att lägga ner slang när man gräver för annan infrastruktur.
Det närmar sig slutet av grävarbetena för stamnätet.
Enligt tidplanen skulle all grävning vara klar sista
september men vi har stött på relativt mycket berg i
trakterna runt Bottna och har därför ställt om siktet och beräknar nu att grävningen ska vara klar till
mitten av oktober. Arbetena med stamnätet är dock
långt ifrån avslutade i och med det.
Viktigt kunna visa att det finns behov
Under september kommer sex teknikbodar att placeras ut längs sträckan. Det finns mycket som talar för
att vi dessutom måste komplettera med ytterligare
en eller två teknikbodar då Telia har en maxgräns på
10 km fiber från teknikbod till kund. När bodarna är
på plats ska fibern blåsas eller flottas ut i nätet. Det
är Tjällmo Grävmaskiner som utför dessa arbeten.
Därefter ska fibern svetsas (skarvas) och kontakteras.
Det görs av Topfibre, ett företag från Hultsfred. Topfibre kommer även vara det företaget som monterar fiber och utrustning i husen. Stamnät etapp
I kommer - om allt går enligt plan - vara klart för
drift i början på december i år.
Det har tidigare visat sig att de län som kunnat visa
på att det finns färdigprojekterade projekt i väntan på
bidrag faktiskt får fördel av det när medel väl kommer fram.
Det är därför viktigt att arbetet rullar på ute på bygden. Att man ser till att formera sig, göra sin projektering och sända in sina ansökningar även om vi just
nu inte har riktigt klart för oss hur stor potten kommer att bli.
För Söderköpings del kan vi konstatera att vi haft
kontakt med väldigt många föreningar och att det
har jobbats på mycket bra för att få till täckningen
rent geografiskt. Söderköping är den kommun jämte
Linköping där flest föreningar sökt stöd.
Teknikbodar placeras ut
Lysande arbete av byalagen
Parallellt med utbyggnaden av stamnätet pågår
förberedelser för spridningsnätet. Byalagen gör ett
fantastiskt arbete, idag 18 stycken, från Östra Ryd i
väster till Norra Finnö i öster. Det är en folkrörelse
som saknar motstycke och många eldsjälar offrar
mycket fritid för att alla ska få möjligheten att ta ett
stort kliv in mot framtiden.
Etapp II
Vi har tankar och idéer om den fortsatta utbyggnaden av stamnätet i etapp II.
Det första vi jobbar med är att försöka ”tänja ut”
stamnätet genom att följa med byalagen för att nå
ut till ännu inte utbyggda områden. Exempel på det
är att vi förlänger stammen med en kilometer från
Östra Ryd söder ut och från Bleckstad ut till Hjälsborgs återvinningscentral.
Den andra inriktningen är att skapa en ekonomi
byggd på intäkter från etapp I för att kunna förlänga
stammen mot Ramsdal och Södra Finnö. För att det
ska vara möjligt krävs en god anslutningsgrad och
politiska beslut.
Det är därför viktigt att byalagen fortsätter med sitt
fantastiska arbete så att vi fortsatt har en hög anslutningsgrad då det avgör hur snabbt vi kan jobba
vidare med stamnät etapp II till de södra kommundelarna.
7
Information om spridningsnäten
Jörgen Filipson informerar om hur arbetet
löper i de olika fiberföreningarna.
Utmed stamnätsträcka I som just nu byggs har byalag/ekonomiska föreningar formerat sig för nästan
hela sträckan och börjat med sitt arbete. De är i olika
faser i sin process och ännu finns inga som är klara.
Härligt är att se det ansvar som våra invånare faktiskt
tar för att göra det här möjligt. Folk förstår att det här
handlar om en överlevnad för vår landsbygd och att
det ger en bra livsstandard med allt vad det innebär.
Östra ryd
Stegeborg-Torpa
Östra ryd 4
Bottna
Gårdeby
Trännö m fl
A-fiber/Översta kvarn m fl
Bottna Östra Fritidsområde
Västra Husby
Sankt Anna Fiber
Snöveltorp
Lagnö-Vrångö Bredband Ek Förening
Luddingsbo
Gränsö Bredband Ek Förening Bleckstad fiberförening
Mellersta N Finnö Ek Förening Hans Hagdahl [email protected]
Margaretha [email protected]
Ola Stenberg [email protected]
Ulf Wicksell [email protected]
Magnus Schönbeck [email protected]
Tommy Patriksson [email protected]
Hans Bager [email protected]
Niklas Alberth [email protected]
Mogata
Barbro Tjernström [email protected]
8
Att få signal i sitt spridningsnät kommer att vara
möjligt under våren nästa år 2014.
För dig som fortfarande inte anmält intresse kommer
här en förteckning över alla de olika byalagen/ekonomiska föreningarna. Avgränsningarna är inte exakta.
Så kontakta den förening som verkar finnas i närheten av dig. Om du kommit fel blir du lotsad vidare till
rätt område och kontaktperson!
Senaste nytt från projekteringen sjökabel och sprängning
Projekteringsarbetet rullar vidare.
Benny Dahlqvist har precis avslutat
projekteringen för spridningsnätet
i Bottna.
– Vi har i arbetet med stamnätet råkat på mycket
berg i Bottna, mer än vi trodde, konstaterar Benny
Dahlqvist. Det innebär rätt omfattande sprängningsarbeten, vilka är igång. Varje fastighet måste inspekteras före, under och efter sprängning för att säkerställa att allt gått som det ska.
Det här gör dock att vi ligger lite efter i tidplanen
med stamnätet.
Jag kommer nu gå vidare med projekteringen för
spridningsnät för samtliga byalag utmed sträckan till
Tyrislöt inklusive öarna - Missjö, Kallsö, Äspholm,
Risö med flera. Till Aspöja handlar det om förläggning av 5 km sjökabel. Projekteringen av samtliga
sjökablar genomfördes under försommaren. Nu
återstår att projektera dragningen på öarna.
Lena Karlström [email protected]
Kristina Johansson [email protected]
Lars Stanghed [email protected]
Arne Larsson [email protected]
Thomas Hansson [email protected]
Boel Holgersson [email protected]
Kjell Helbro [email protected] Ingela Gullstrand [email protected]
Tyrislöt Bredband Ek Förening Börje Westling [email protected]
9
10
11
Skärgårdsrådet med tema IT-infrastruktur
– samverkan och dialog är ledorden
Skärgårdsrådets senaste möte hölls i
Grännäs, vid inloppet till Valdemarsvik, den 6 september. Temat var ITinfrastruktur och på plats fanns ett
40-tal representanter från kommuner
och skärgårdsbefolkning i Östergötlands och Kalmar län.
Skärgårdsrådet är ett forum för ömsesidig information och samverkan kring skärgårdsfrågor. Här finns
företrädare för skärgårdsbefolkning, skärgårdskommunerna Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik,
Västervik, Oskarshamn och Mönsterås, regionförbundet Östsam regionförbundet Kalmar och Länsstyrelsen i Östergötland. Länsråd Magnus Holgersson Östergötland och landshövding Stefan Karlsson,
Kalmar län deltog också i mötet.
Söderköpings kommun företräddes av Magnus Berge
(ks-ordförande), Eva Grönwall, näringslivschef och
Jörgen Filipsson, projektledare för spridningsnät.
Dialog och samverkan
Gästtalare Stina Levin, Bredbandsforum menade
att utmaningarna i skärgården faktiskt är desamma
som för landsbygden i övrigt. Det gäller att hitta en
kreativ samverkan för att fler ska få ett framtidssäkrat bredband såväl i skärgården och på landsbygden
som helhet. Det är viktigt att träffas, föra dialog och
att sprida de goda exemplen. Täckning och kapacitet
måste finnas där man behöver den.
Mobilt och fiber hänger ihop
Telia, beskrev sina utbyggnadsplaner genom att hänvisa till pressmeddelande om att ”Telia miljardsatsar på mobila nät”. Mobilt och fiber hänger ihop så
tillvida att masterna måste vara fiberanslutna. Vidare
gäller att arbeta med en mix av infrastruktur.
Fiber handlar om en utbyggnad som förändrar Sverige. Förutsättningarna på landsbygden är inte alltid
dåliga – de kan många gånger vara sämre i stan. Det
är viktigt att utbyggnadsplaneringen görs i samverkan, i dialog. Vi är idag ärligare i vår dialog, mer
handlingskraftiga. Fiber och mobilt går hand i hand.
Skanova, som bygger, äger och underhåller koppar
och fibernäten, är ett rikstäckande dotterbolag till
Telia Sonera. Idag samarbetar de båda bolagen mer
och bättre med varandra. Telestationerna som idag
12
innehåller koppar är en naturlig punkt att knyta an
till när fibern ska ut för att möjliggöra 4G-nätets
utbyggnad.
Fiberkabeln är lösningen på väldigt mycket. Det gäller att få med sig alla längs vägen utmed sin fiberkabel! Vidare gäller det att samverka. Vi kan inte bara
konkurrera om godbitarna – det fungerar inte.
Vi måste bli överens om att det är fibernätet som
måste byggas ut. Det mobila nätet löser inte problemen. I den mobila världen delar man på bandbredd.
Fibern däremot täcker kapaciteten till alla i t.ex. ett
hushåll. Den räcker till alla. Ju högre kapacitet i ett
4G-nät desto tätare blir det med master.
Byalag, dvs att klustra och samverka, är enda möjligheten för att lyckas på landsbygden. Minst 50% måste
gå med för att säkra finansieringen
Skanova äger och köper gärna näten. Kopparnäten är
dyra att driva. Nu konverterar många till fiber.
När Magnus Berge ställde frågan om privat/offentligt
samägande i det tidigare statsägda Telia Skanova-nät
som kommunerna uppmanas investera i så var svaret
”att det kan man ännu inte göra”
Så är det i verkligheten!
Bengt Almqvist, ordf Skärgårdarnas riksförbund, beskrev tre olika fall om hur det är i verkligheten. Han
konstaterade att gemensamt för skärgårdarna är att
vi är sist på linjen. Där blir det dyrast. Men - vi har
kanske ännu större behov. Här finns många företag –
de måste försörja sig på orten. Då är det lite oroande
med alla diskussioner om utbyggnad till 90%. Blir vi
de 10% som inte får fiber?
Att tvingas dra sjökabel och kostnaden för den är
ofta ett skrämskott. I Möja har man förlagt 38 km
sjökabel till en kostnad om 100kr/löpmetern – det är
faktiskt billigare än på land!
Tänk bort mobilmaster – tänk bort mobiltelefoni –
det är fiber vi ska ha.
Sammanfattning:
De aktiva får, de passiva får inte.
Det är nu det händer!
Det gäller att hitta billigare sätt att bygga!
Det är fiber vi ska fokusera på.
Vi måste bli bättre på att få ner kostnaderna – lära av
varandra och hjälpas åt.
100% måste vara ambitionen.
Pressklipp
NT Debatt [m.fl. tidningar], augusti 2013
Lokalt engagemang krävs för bredband
Genom en större samsyn och mer samarbete med
stadsnäten kan många kommuner se till att glesbygden får bredband, skriver Mikael Ek, vd, i ett
debattinlägg, för svenska Stadsnätsföreningen.
I Sverige finns ett tusental lokala byanät för bredbandsanslutning som har startats av frivilligt engagerade, något som är unikt i världen. Men regeringens
beslutade stödpengar för utbyggnad av bredband på
landsbygden räcker inte för att möta behovet och
efterfrågan.
Bredband har blivit en samhällskritisk infrastruktur – lika självklar som vägar och elnät. Regeringens
mål är att Sverige ska ha ett bredband i världsklass
för att säkerställa tillväxt, välfärd och hållbar utveckling.
En viktig del av målet är att nio av tio hushåll och
företag senast år 2020 ska ha tillgång till bredband
med en hastighet om minst 100 Mbit per sekund. För
att nå målet krävs en snabb utbyggnad av fibernät.
Kommunernas engagemang är viktigt för bredbandsutbyggnaden. Ofta väljer kommunen att stödja
projekten på olika sätt och många byanät får hjälp via
kommunala stadsnätet. Genom en större samsyn och
mer samarbete med stadsnäten kan många kommuner se till att glesbygden får bredband.
Det finns ett bredbandsindex från regeringens Bredbandsforum och Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL) som bland annat mäter det kommunala engagemanget. Indexet visar hur engagemanget skiljer sig
betydligt mellan Östergötlands kommuner. Tillgång
till snabbt bredband är många gånger en förutsättning för att kunna bo kvar och verka på landsbygden.
Men länsstyrelser, kommuner och stadsnät kan inte
göra hela jobbet. Om boende på landsbygden i Östergötland ska få samma bredbandstjänster som stadsbor måste de bokstavligen ta saken i egna händer.
Det lokala engagemanget från enskilda östgötar är
alltså viktigt för att hela Sverige ska få ett bredband
av världsklass. Men det räcker inte, det krävs också
ett ökat statligt stöd. Regeringen har hittills avsatt
dryga miljarden för att stödja bredbandsutbyggnaden
men enligt PTS (Post- och Telestyrelsen) behövs ytterligare närmare en miljard under 2013 och 2014 för
att möta landsbygdens efterfrågan.
Regeringen behöver därför öka sin satsning i den
kommande stadsbudgeten så att kommuner och
enskilda i Östergötland kan få stöd i det så viktiga
arbetet med att bygga bredband för hela Sverige.
Mikael Ek
VD för Svenska Stadnätsföreningen
13
Fiberbredband på landsbygden
Det är ganska självklart att man måste ha bredband för att kunna leva här, säger Elisabeth Nilsson, landshövding i Östergötland. Jag är själv
uppväxt i en liten by i Bottniska viken och vet hur
viktigt det är med bra förbindelser. Unga familjer
tycker det behövs bredband för att livet ska vara
ok. Det är dessutom ofta en förutsättning för att
driva någon form av affärsverksamhet. När det
gäller yrkesverksamma är det ofta ett krav att ha
möjlighet till kontakter med kunder och leverantörer på ett snabbt och smidigt sätt. Även upp i åren
som pensionär har det blivit allt mer aktuellt och
allt fler börjar fundera på vilken glädje det går att
få ut av bredbandet.
Sveriges riksdag har antagit något som kallas digital
agenda. Det låter ganska teoretiskt men det handlar
om att Sverige fysiskt och kunskapsmässigt ska vara
ett land i framkant. Tillgången till digitala media
och myndigheter ska vara likvärdig i hela landet
och det ska vi sträva efter. För oss på länsstyrelsen
är kommunikationen på landsbygden en prioriterad
fråga. Vi har kommit en bra bit på väg men har ändå
mycket kvar. Vi vet att det är ett antal områden som
har en bristande täckning. Vi har beviljat bidrag till
26 byalag hittills och till dessa har vi anslutit 1500
hushåll.
Det är mycket jobb som krävs när fiberprojekt startas. Här i Söderköping har vi just nu 19 byalag och ca
2000 hushåll som gör ett jättejobb och har ett fantastiskt engagemang. Vi måste satsa pengar på det här
men även ge stöd och råd till föreningar som era. Jag
hoppas att ni kan övertyga alla om att det här är bra.
Ju fler som ansluter sig desto billigare blir det. Jag vill
avsluta med att gratulera till den fina satsning som
sker här i Söderköpings kommun.
14
När vi bygger ett stamnät på drygt nio mil är det en
förutsättning att det byggs på med spridningsnät
och att det bildas fiberföreningar, säger kommunstyrelsens ordförande Magnus Berge. Det är glädjande
att se den aktivitet som råder just nu och det bådar
verkligen gott för kommunens framtid. Det har varit
en krokig resa och för en liten kommun som Söderköping är det ett stort projekt. Det är inte så länge
sedan staten lämnade över ansvaret till marknaden
och många tror nog fortfarande att det är en man
från Telia i en orange overall som kommer när man
ringer men den tiden är förbi. Nu måste vi själva ta
tag i det om det ska bli något gjort och det hade varit
svårt om inte staten via länsstyrelsen hjälpt till med
18 miljoner. Det är ett tufft arbete att nå de nationellt
satta målen fram till 2020 och de mindre bidragen
från länsstyrelsen till föreningarna är till stor hjälp.
Vi startade vårt projekt i Östra Ryd för ett år sedan
och med hjälp av byalaget har det löpt på väldigt bra.
Inom några veckor har vi grävt färdigt hela stamnätet. Kommunen jobbar hårt med detta med Michael
Botvidsson som projektägare och Jörgen Filipsson
som projektledare.
Michael Botvidsson säger att detta är en folkrörelse
utan dess like och att det aldrig varit så stort som
just nu, med 19 byalag och 2000 hushåll inblandade.
Detta skapar frågor och det krävs information.
Ibland känner vi att vi har svårt att räcka till men vi
gör vad vi kan för att möta upp behovet. Byalagens
uppdrag är att gräva, ordna markavtal och skapa
intresse. Det låter enkelt men kan vara svårt och
tidskrävande. När de underskriva avtalen kommit in
till oss ska det ta högst 20 veckor till det går att börja
använda tjänster. Det är tio olika leverantörer inblandade och när Topfibre kommer till er och sätter
upp en liten dosa är det inte långt tills det är klart för
inkoppling och anslutning till de tjänster som önskas.
15
Detta var det sista från oss på
Fibernytt
Fibernytt har varit Söderköpings kommuns information till alla intressenter av den pågående utbyggnaden
av fiberstamnät till landsbygden. Stamnätet etapp I närmar sig sitt slutförande. Detta nummer av Fibernytt
är därmed det sista. Information om den fortsatta utbyggnaden av spridningsnäten, och kommande etapp II,
sker hädanefter via information på kommunens hemsida – och uppdateras med nytt en gång i månaden.
Har du frågor och funderingar går det bra att vända sig till Michael Botvidsson eller Jörgen Filipsson.
Information om utbyggnaden av stamnätsfiber till landsbygden i Söderköpings kommun
VÄSTRA
HUSBY
SÖDERKÖPING
MOGATA
STEGEBORG
ÖSTRA RYD
SANKT ANNA
TYRISLÖT
Nr 3, februari 2013
Jörgen Filipsson, projektledare med driv
Plöjning av kabel
Börje Westling och byalaget på Norra Finnö
Så går projekteringen
Information om utbyggnaden av stamnätsfiber till landsbygden i Söderköpings kommun
SÖDERKÖPING
VÄSTRA
HUSBY
Information om utbyggnaden av stamnätsfiber till landsbygden i Söderköpings kommun
Vår vision. Bra bredband till alla!
STEGEBORG
MOGATA
SÖDERKÖPING
VÄSTRA
HUSBY
STEGEBORG
MOGATA
TYRISLÖT
SANKT ANNA
TYRISLÖT
ÖSTRA RYD
SANKT ANNA
ÖSTRA RYD
Rapportnummer
PTS-ER 2013:7
Datum
2013-03-19
PTS Bredbandskartlä
ggning
2012
Nr 4, april 2013
– en geografisk översikt
av
bredbandstillgånge
n i Sverige
Nr 5, juni 2013
PTS bredbandskartläggning för 2012
Spridningsnätet på gång i Östra Ryd
Kommunikationsoperatör
Marie mäter
Byalagskonceptet
Karin Jonsson om Norrköpings arbete
10 steg för att ansluta din fastighet
Nystartat byalag i Gårdeby