Transcript Tur och retur Kretsloppet startar på skroten Diesel drar Därför stiger

Tur och retur Kretsloppet startar på skroten
Diesel drar Därför stiger priset
Svenskt silver Auktionshusens nya guld
Nummer 1 • 2013
Det nya
svarta
Skifferoljan ruckar maktbalansen
En tidning från Handelsbanken
Innehåll fokus råvaror Nummer 1, 2013
Vad är kilopriset
på stulen koppar?
Ett halvt tak som över en natt försvinner från en medeltida landsorts-
kyrka i Sverige ska inte bara tolkas som resultatet av en kortsiktig kriminell
handling.
Det kan också vara ett tecken på att den globala konjunkturen är på väg att
vända.
Just priset på koppar brukar vanligtvis betraktas som en av de bästa
globala konjunkturindikatorerna. Anledningen är enkel: Kina har en
förhållandevis låg självförsörjningsgrad av koppar. Det självklara sambandet
är alltså att när fabrikerna i Kina gasar upp så ökar även sannolikheten för att
ett kyrktak i Sverige ska försvinna.
Det är inte säkert att den som olovandes sliter loss kopparplåten från
kyrktaket har just detta samband klart för sig. Men han eller hon vet i alla fall
vad priset för stulen koppar är per kilo och kan utan några särskilda förkunskaper i övrigt ställa det mot risken att åka fast. En baksida på en stark global
efterfrågan på metaller är nämligen att den ofta göder en oreglerad andrahandsmarknad som domineras av mindre nogräknade aktörer. Det finns helt
enkelt möjlighet att omsätta den stulna kopparen kommersiellt.
Den här tidningen handlar förvisso om råvaror, men den handlar minst
lika mycket om samband. För det är först när vi förstår sambandet som vi
förstår betydelsen av råvaran. Att olja är politisk makt torde vara självklart för
de flesta som följt den globala politiska utvecklingen de senaste femtio åren.
Lika tydligt är att den ekonomiska renässansen för Sveriges basnäringar –
järn och skog – i huvudsak hänger samman med att nästan hälften av jordens
befolkning just nu vill uppgradera sitt boende och skaffa en bil.
Ett enkelt tankeexperiment som tydliggör samband är att utgå från sig
själv: Vilka råvaror tar jag i anspråk under en vanlig dag? De flesta brukar bli
förvånade.
För övrigt ligger priset på stulen koppar, enligt en rapport från Rikskriminalpolisen, runt 30 kronor kilot, att jämföras med det officiella priset på cirka
50 kronor kilot.
Nu dna-märks nyproducerad koppar för att enklare spåra tjuvarna. Men
det hjälper tyvärr inte gamla kyrktak.
Peter Willebrand, redaktör
Fokus Råvaror ges ut fyra gånger per år av Svenska Handelsbanken AB
(publ) – Sveriges ledande aktör inom råvaruplaceringar.
Omslagsfoto: Getty/All Over Press
Produktion Redaktörerna AB
Projektledare Fredrik Arvidsson och
Magnus Strömer
Redaktör Peter Willebrand
Formgivning Markus Edin
Redaktionsråd Elisabet Jamal Bergström,
Martin Jansson, Lina Olsson, Anna Possne,
Magnus Strömer, Johan Wallqvist
Medarbetare i detta nummer
Karin Alfredsson, Billy Andersson,
Leif Holmkvist, Martin Jansson, Sara Mac Key,
Kjell B Persson, Janne Sundling, Ia Wadendal,
Johan Widmark
Korrektur Fredrik Johansson
Repro Turbin
Tryck Sörmlands Grafiska
2
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken
Råvaru
El
Den svenska villaägaren förbrukar runt
20 000 kWh per år, varav 5 000–6 000
kWh är hushållsel. Med den nya timdebiteringstaxan öppnas nya möjligheter att
få kontroll på elräkningen. Sid. 18
Vete odlades första gången i USA
1777 – då som hobbyplanta.
Källa: National Association of Wheat Growers
Nästan en femtedel, 4 250 ton, av allt
nybrutet silver förra året plockades
upp i Mexiko. Framför allt är det den
­mexikanska bergskedjan Sierra
Madre som glimmar av silver.
Källa: Silverinstitute.org
Silver
När Erik Tidäng började jobba som
­silversmed i slutet av 1990-talet låg
­silverpriset på 90 öre per gram. I dag
tangerar det stundtals 7 kronor. Sid. 22
Råvarukollen x 3
Magnus Strömer, råvaruchef på Handelsbanken
och ansvarig utgivare för Fokus Råvaror,
tipsar om tre viktiga faktorer som påverkar
råvarupriserna den närmaste tiden.
Kinas konjunktursignaler
Myndigheternas ambition att
begränsa prisuppgångar på
fastigheter har seglat upp som
ett hot mot högre priser på
basmetaller.
Amerikanska vädret
Ett allt bättre väder i USA gynnar
etableringen av årets grödor och
får soja, majs och vete på fall.
kartan
5 aktuella råvaror i detta nummer
24,5 öre/kWh var konsumenternas
snittpris på elmarknaden Nordpool
under 2012.
Källa: Nordpool
Europa kommer att spendera
500 miljarder euro på oljeimport
i år, om oljepriset blir kvar på
nuvarande nivåer.
Källa: IEA
Olja
Olja är världens mäktigaste råvara –
än så länge. I USA pågår en skifferboom som kan komma att rubba den
globala maktbalansen. Sid. 10
Den årliga papperskonsumtionen i Japan var 215 kilo per
capita 2009 – näst mest i världen
efter USA (227 kg/per capita).
Källa: Skogsindustrierna
Papper
Denna tidning har sju liv. Så många
gånger återanvänds pappersfibrerna.
Av svenskarnas avfall blir drygt en
tredjedel åter en råvara. Sid. 23
Vete
Kungsörnen säljer cirka 5 300 000 ton
idealmakaroner i Sverige varje år.
Hanna Malmqvist, varumärkeschef,
berättar om svenskarnas kärlek till
­folkhemspastan. Sid. 4
Toppmötet med Iran
Leder G5-ländernas möte med Iran
fram till öppna inspektioner av
landets urananrikning börjar EU
och USA åter importera olja från
Iran, vilket får priset på fall över en
natt.
Foto: shutterstock, karin alfredsson (Erik Tidäng)
Prenumerera på
Fokus Råvaror
och våra nyhetsbrev
Vill du fortsätta att läsa Fokus Råvaror och
fördjupa dina kunskaper ännu
mer? Teckna dig för en gratis prenumeration
www.handelsbanken.se/ravaror
Där kan du även kostnadsfritt
teckna dig för prenumerationer på våra
nyhetsbrev, råvarubrevet och
jordbruksbrevet.
Har du synpunkter på Fokus Råvaror?
Hör av dig till oss på
[email protected]
Råsnack pasta
n
”Klassikaedre köttbullar
hemlagalmakaroner
och ideslagen”
är svår
Hanna Malmqvist, varumärkeschef på Kungsörnen och vakar över
kulturskatten Idealmakaroner
Hur skiljer sig en idealmakaron från annan
makaron/pasta?
5,3
tusen ton
Idealmakaroner säljs
i Sverige per år
– Den skiljer sig i storlek och i ingrediensernas
sammansättning från övriga makaroner/pasta.
Storlek: längd, diameter och väggtjocklek är
annorlunda mot en snabbmakaron som är
mindre och har tunnare väggar än en idealmakaron.
Vilka råvaror krävs för Idealmakaroner?
– Mjöl av mjukvete och mjöl av durumvete
samt vatten.
Är det bara svenska råvaror?
– Nej.
Har ingredienserna förändrats de senaste
femtio åren?
– Inte vad jag vet.
Har Idealmakaroner produktutvecklats?
– Det är en klassiker som vi inte vill göra några
större förändringar på utan bevara i sin smak
och konsistens.
Var säljs Idealmakaroner?
– Främst på den svenska marknaden.
I vilka kvantiteter?
– Vi säljer cirka 5 300 000 kilo idealmakaroner i Sverige per år.
Hur priskänsliga är Idealmakaroner?
– De är inte speciellt priskänsliga.
Vad styr efterfrågan på Idealmakaroner?
– Vi ser att efterfrågan ligger relativt stabil
utöver året men vissa månader ökar
försäljningen. Vad det beror på är svårt att exakt
säga men vi tror till exempel att i januari är det
många som väljer att äta hemma och inte gå ut
på restaurang, då är pasta en väldigt bra rätt att
laga, det är gott och enkelt. Vi ser även att i
september när skolorna drar i gång så passar
makaroner väldigt bra för barn och familjer.
Hur har alla dietförkortningar (GI, LCHF etc)
påverkat den svenska aptiten på Ideal­
makaroner?
– Det är fortsatt en väldigt populär pasta i
Sverige. Klassiker som stuvade makaroner och
liknande populära rätter fortsätter att vara en del
av svenskarnas vardagskost. Vi påverkas
naturligtvis av trender som kommer och går,
men Idealmakaronen har en speciell plats i folks
hjärtan.
Vad anser du är det ideala tillbehöret till
Idealmakaroner?
– Det finns så många att välja mellan, men
klassikern hemlagade köttbullar och Ideal­
makaroner är svårslagen.
Text Billy Andersson
Foto sara mac key
4
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken
Ta ett steg i rätt riktning återvinn med Kuusakoski
Kuusakoski levererar återvinningstjänster till alla delar av samhället.
Vi återvinner och förädlar bland annat järn, metall & elektronik vilket ger
mervärde för människor, samhälle och företag.
kundtjanst@ kuusakoski.com • 020 566 566 • www.kuusakoski.se
5
Boka nästa
konferens på
Virå Bruk
www.virabruk.se
I de vackra sörmländska skogarna
ligger Virå Bruk, en utmärkt plats
för företagsevent och konferenser.
Skjut med skarpladdade vapen i
vår toppmoderna Jaktanläggning
6
inomhus, samlas i Viltköket för
gemensam matlagning eller låt våra
kockar tillaga något gott av skogens
vilt. I Jaktcampen vid sjön finns öppen
spis, badtunna och bastu samt plats
för övernattning i 24 bäddar i enkeloch dubbelrum. Kontakta oss på
070-588 69 70, besök virabruk.se eller
scanna QR-koden om du vill veta
mer om Virå Bruk. Välkommen!
elmarknaden Aktuellt
Eltrimma med
nya timtaxan
Elpriset varierar avsevärt under vissa dygn. Sedan i höstas
kan vi handla el per timme och spara pengar genom att
förbruka när den är billigast. Men el är svår att lagra och bara
vissa husägare kan spara stora slantar.
Text Leif Holmkvist
Två kategorier elkunder har anledning
att fundera på om timmätning kan vara en bra
idé: villaägare med vattenburen elvärme och
personer som inte jobbar 9–5, till exempel
pensionärer och skiftarbetande. De kan styra
bort delar av förbrukningen från den tredjedel
av dygnet när elen är dyrast: klockan 06–10
och 17–21.
– Det första man bör veta är sin användarprofil, alltså när man förbrukar mest el, säger
Jakob Eliasson som är energipolitisk expert
på Villaägarnas riksförbund. Nästa steg är att
fundera på vad som kan göras annorlunda,
till exempel köra tvättmaskin, torktumlare
och diskmaskin mitt på dagen eller under
natten.
Användarprofilen kan de flesta se på sitt
elbolags webbplats. Men det är ändå bara en
mindre del av elkostnaden som kan påverkas
med ändrat beteende. Beroende på förbrukning och pris utgör elkostnaden bara mellan
duschar, dammsuger, lagar mat eller stryker
skjortor mitt i natten för att elen är lite
billigare då.
Under extrema vinterdagar eller dagar med
elbrist kan
Störst möjlighet
timpriset variera
med flera kronor
att utnyttja
under dygnet,
timmätning har
men normalt rör
det sig om några
villaägare med
tioöringar. Om vi
vattenburen
antar att en
elvärme.
tredjedel av
hushållsförbrukJakob Eliasson,
energi­politisk expert på
ningen, 2 000
Villa­ägarnas riksförbund
kWh, kan
förskjutas till ett klockslag då priset inklusive
moms är 20 öre lägre blir besparingen 400
kronor per år eller 1 krona om dagen.
Den största elförbrukaren i en villa är
uppvärmningen som lätt kan styras med timer
för natt- och dagsänkning. Värmen från direktverkande el konsumeras kort efter förbrukningstillfället, medan till exempel värmegolv i
stenmaterial håller värmen längre tid. De kan
optimeras så att de är uppvärmda morgon och
kväll av el som förbrukas några timmar
tidigare under en lågprisperiod.
– Störst möjlighet att utnyttja
timmätning har villaägare med
FAKTA
vattenburen elvärme, säger Jakob
Den 1 oktober 2012 trädde
Eliasson. Vatten är den bästa
lagen om timmätning i
kraft. Avsikten är att förmå
lagringsmöjligheten. Med en
elanvändare att ändra för­
ackumulatortank kan elen köpas
brukningsmönster och där­
med sänka sina kostnader.
när priset är lägst. Men man ska
Då blir effektuttaget jäm­
också veta att förlusterna i
nare, vilket kan ge lägre
elpriser genom att resur­
systemet ökar när man sparar
serna utnyttjas bättre. Ett
en tredjedel och hälften av
värme för senare bruk.
tredje syfte är att stimulera
marknaden för produkter
räkningen, resten är nätavgifter
Det genomsnittliga timpriset
och tjänster.
och skatter.
utslaget över ett helt år varierar
– Vår typkund förbrukar
bara med ungefär 10 öre över ett
20 000 kWh per år, men bara 5 000–6 000
dygn. Den som förbrukar 10 000 kWh på
kWh är hushållsel, säger Jakob Eliasson. Det
uppvärmning kan då i bästa fall spara en dryg
är alltså inte särskilt stora pengar att hämta på
tusenlapp per år eller en hundralapp i
att ändra beteende. Vi går ju inte upp och
månaden när momsen tillkommit.
”Enklare att förstå”
– Det viktigaste med timmätning
är att kunderna ser vad
förbrukningen kostar och blir mer
aktiva. Det säger Maria Westrin
som är chef för Energimyndighetens enhet energimarknader:
– Vi är positiva till reformen. Det
är bra att åskådliggöra hur
beteendet påverkar användningen.
Det handlar inte bara om kronor
och ören, utan om att sporra
Maria Westrin
konsumenterna till ett
mer energimedvetet liv.
Energimarknads­
inspektionen är
tillsynsmyndighet,
medan Energimyndigheten arbetar för en
minskad och mer
effektiv elanvändning
och för att trygga vår energiförsörjning.
– Att se vad
beteendeförändringar
ger i kronor är lättare
att förstå än abstrakta
begrepp som
kilo­wattimmar.
Genom att utjämna
förbrukningen över
dygnet får vi tryggare elförsörjning och kan bidra till en bättre
miljö.
Foto: shutterstock, Oskar Lürén (Maria Westrin)
7
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAND EL Sbanken
Dokument oljans makt
Oberoendets
Tekniska och regulatoriska förändringar inom skiffer har väckt förhoppningen att USA ska
kunna bli oberoende av olje- och gasimport för sin energiförsörjning. Medan det väcker agg hos
både Opec och miljörörelsen skapar skifferutvinningen affärstillfällen för svenska bolag.
Text Johan Widmark
8
källa
R
edan 1974 deklarerade president Richard
Nixon stolt att man vid decenniets slut,
1980, skulle ha gjort USA oberoende av
import av fossila bränslen för sin energiförsörjning. Så blev det inte, men påståendet
hann upprepas av president Gerald Ford 1975, vilket
han senare fick dra tillbaka 1977.
År 1980 förklarade president Jimmy Carter att
USA:s beroende av importerad olja var ett tydligt och
närvarande hot, och sedan dess har frågan bara klättrat i
betydelse för efterföljande presidenter.
Men för första gången verkar drömmen om energi­
oberoende nu innehålla mer än enbart politiska
visioner.
Den här vändningen har drivits av en utveckling på
flera fronter, bland annat av djuphavsborrningarna efter
olja i Mexikanska golfen. Men det som har haft störst
betydelse för att rita om USA:s energikarta är den så
kallade okonventionella utvinningen, framförallt av
skifferfälten.
Fossilresurserna utvinns genom spräckning av
skifferlagren, med en teknik som kallas hydraulic
fracturing, oftast benämnt fracking. En blandning av
vatten, sand och kemikalier sprutas in under högt tryck i
berggrunden. Därmed frigör gas och olja med tillräckligt
högt tryck för att det ska kunna utvinnas. Tekniken har
funnits sedan slutet på 1940-talet, men började användas
i stor skala först i slutet av 1990-talet på Barnettfältet i
Texas. Sedan dess har genomslaget varit massivt.
Det saknas register över hur många brunnar som
frackingtekniken använts på. Men enligt Spears &
Associates, ett konsultbolag inom oljeindustrin,
räknade man i början av 2012 med att fracking skulle
användas på 19 000 brunnar globalt bara under 2012, en
betydande ökning jämfört med 16 000 brunnar året
innan. 87 procent av dem var i Nordamerika.
Boomen för gasutvinningen i Nordamerika har
effektivt tryckt ner de amerikanska gaspriserna, från
Foto: Getty/All Over Press
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAND EL Sbanken
9
Dokument oljans makt
Viktiga
årtal i oljehistorien
5000 f.Kr
År 347
1858
1870
1896
1908
1938
De första striderna
med brinnande olja
som vapen rapporteras ha ägt rum i Iran.
Kineser rapporteras
ha borrat oljehål med
hjälp av bambustavar.
Den första nordamerikanska oljekällan borras i Oil Springs i
Ontario i Kanada.
J.D. Rockerfeller grundar Standard Oil som
kontrollerar tio procent av USA:s raffinaderier.
Henry Ford lanserar
sin första bil.
Oljefyndigheter upptäcks i Persien, Anglo
Persian Oil, som
senare ska bli BP bildas.
Oljefyndigheter upptäcks i Kuwait och
Saudiarabien
Källa: Geohelp.net
Största
oljeproducenterna
Marknadsandel procent (inom parantes)
Produktion fat/dag
Så mäts
oljemängderna
Källa: CIA – The world factbook 2011/2012
1. Ryssland
3. USA
1 fat olja
(12,1 %)
10 210 000
(10,7 %)
9 023 000
1 fat = 158,99 liter
= ca 0,137 ton = ca 0,159 m3.
Av en tunna råolja kan man tillverka
ungefär en halv tunna bensin.
5. Kina
(4,8 %)
4 073 000
4. Iran
2. Saudiarabien
(5,0 %)
4 231 000
(11,9 %)
10 000 000
90
1 ton olja
Drygt sju fat olja, det vill säga cirka
ca 1 150 liter motsvarar ungefär ett
ton olja.
www.ymparisto.fi
Totalt produkion i världen
84 060 000 fat/dag
Källa: CIA – The world factbook 2011/2012
Längsta pipelinen Ryska Druzjba är över 4 000 kilometer lång och pumpar olja från sydöstra Ryssland till Tyskland. Källa: Wikipedia
toppen på över 13 dollar per 1000 kubikfot 2008 ner till
väl under 4 dollar under 2012.
Det har i sin tur dramatiskt försvårat utbyggnaden av
förnybara energikällor såsom vind och solkraft, vars
investeringskalkyler är känsliga för gaspriset. Det har
även slagit tillbaka mot frackingindustrin, där antalet
borrningar sjunkit snabbt på kort tid under senare delen
av 2012, då projekten inte längre är lönsamma.
En tydlig illustration av hur prisbilden påverkar
utvinningen kan fås från professor Kjell Alekletts data
över riggar i USA som borrar efter olja och naturgas. År
2008 uppgick det totala antalet riggar till 2 000 stycken,
där 400 riggar borrade efter olja och 1600 riggar
borrade efter naturgas. Fyra år senare, i januari 2012,
hade antalet riggar som borrade efter gas fallit till 800
stycken, en siffra som har halverats ytterligare en gång
fram till i dag. Antalet oljeriggar har dock legat stabilare.
Trots den branta inbromsningen för gasutvinningen
så rapporterade IEA, OECD:s rådgivande organ inom
energifrågor, i sin World Energy Outlook som släpptes i
november förra året att man räknade med att skifferolja
och annan okonventionell utvinning ska öka USA:s
produktion så pass att den kommer överstiga Saudiarabiens produktion inom fem år.
10
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken
120
Det här utmanar starkt den populära bilden av att
peak oil står för dörren och att den ökande knappheten
av fossilresurser ska driva upp priserna dramatiskt
framöver. Skifferutvinningen har satt hela oljeindustrin
i gungning. IEA är inte ensamma om sin analys.
Investmentbanken Citigroup släppte en uppmärksammad rapport med liknande budskap ett halvår tidigare,
och stora delar av finansindustrin har inte varit sena att
hänga på.
Eftersom gas, till skillnad från olja, i många avseenden
är en lokal verksamhet, så har de låga gaspriserna i USA
inte fullt ut smittat av sig på resten av världen, där
gaspriserna är närmare kopplade till oljepriset. Men skulle
IEA och andra bedömare få rätt kommer USA:s skifferboom få väsentlig betydelse för även oljan och oljepriset.
Förhoppningen om att skifferfälten ska göra USA
importoberoende för sin energiförsörjning har
dessutom lockat politiker och regulatorer att hoppa
över miljökonsekvensanalysen av frackingtekniken.
Trots åtskilliga larmrapporter om hur kemikalier och
gas sluppit upp till ytan hos de boende ovanpå naturgasfälten har man inte visat nämnvärda ansträngningar för
att hejda utvinningen. Dessutom är mycket lite känt om
den mix av kemikalier som sprutas ner i berget, och hur
60
30
1971
1973
1980
1991
2003
2008
2010
USA oljeproduktion
når sin peak.
Oljekrisen. Opec inför
ett oljeembargo som
svar på att USA tar
ställning för Israel i
samband med Yom
Kippur-kriget. Priset på
olja stiger flera gånger
om.
Irak förklarar krig mot
Iran.
Gulfkriget inleds.
USA invaderar Irak.
Priset för ett fat olja
når 100 dollar.
Oljeriggen Deepwater
Horizon exploderar i
Mexikanska Golfen.
BP blir skadeståndsansvarigt.
Ländrna som konsumerar mest olja
Andel procent (inom parantes), fat/dag
Kina (10,1 %)
9 400 000
Japan (4,8 %)
Indien (3,4 %)
SaudiArabien (2,8 %)
Tyskland (2,7 %)
Kanada (2,4 %)
Ryssland (2,4 %)
Sydkorea (2,4 %)
Mexiko (2,2 %)
4 452 000
3 182 000
2 643 000
2 495 000
2 209 000
2 199 000
2 195 000
2 073 000
CIA – The world factbook 2011/2012
USA (20,5 %)
19 150 000
Oljepris
Brentolja, USD per fat
övriga (46,1 %)
Källa: IEA
Så mycket olja
förbrukar en
svensk/år
USA har fyra
procent av
­världens totala
befolkning men
konsumerar en
femtedel av all
världens olja.
Källa: www.nationmaster.com
● Svensken låg 2007 med 39,2
fat/1 000 invånare på 44:e plats i
sammanställning över oljekonsumtion per capita.
● Sett till Sveriges totala konsumtion låg vi som land på 37:e plats.
Svensken har alltså som individ ett
lägre konsumtionssnitt än landet,
vilket sannolikt kan förklaras med
att Sverige är ett industriland.
Källa: www.nationmaster.com
Från Opec till
Nordsjön
● I början av 1970-talet kom 95
procent av all råolja till Sverige
från Opecstaterna.
● År 2002 kom mer än tre fjärdedelar av råoljan från länder
utanför Opec.
● År 2013 står bland annat
Norge, Danmark och Ryssland,
oljefälten i Nordsjön, för
omkring två tredjedelar av all
råolja i Sverige.
Källa: Nätverket Olja & Gas
6,2 liter
Så mycket olja förbrukar varje svensk i snitt per dag.
Källa: www.nationmaster.com
2005
2009
2013
Största oljetankern TI Class är beteckningen på världens största oljetanker. De
tillverkades 2002–2003 i fyra exemplar av sydkoreanska varvet Daewoo. 380 meter långa
och 68 meter breda kan de frakta drygt 500 miljoner liter olja. Källa: Wikipedia
mycket grundvattnet runt skifferfälten påverkas. Ett
fåtal amerikanska delstater har infört temporära förbud
i väntan på att miljöriskerna utreds.
Att amerikanska politiker gett sitt fulla stöd åt den
här utvecklingen är knappast förvånande. Det är ingen
hemlighet att den kostsamma amerikanska militärbudgeten till stor del styrs av landets oljeintressen i just
Mellanöstern. Och för gasens del så har det låga priset
gett framför allt de energiintensiva industrierna, som
kemi- och metallindustrierna, en betydande kostnadsfördel mot utländsk konkurrens, vilket har betytt en
välkommen hjälp till den i övrigt stapplande amerikanska
ekonomin.
Med investeringar i infrastruktur som pipeliner,
raffinaderier och liknande för de nya utvinningsprojekten så väntas den sammantagna effekten av skiffer­
boomen vara så omfattande att man kan mäta den i hela
procentenheter BNP för den amerikanska ekonomin.
Utanför USA varierar dock attityden till skifferfälten
och frackingtekniken. Medan länder som Frankrike och
Bulgarien har förbjudit tekniken har exempelvis Polen
i stället satsat starkt på området.
I Storbritannien införde man ett förbud mot
Effekten av
skifferboomen
kan vara så
omfattande att
man kan mäta
den i hela
­procentenheter
BNP för den
amerikanska
ekonomin.
utvinningen 2011, efter att man misstänkte att
skiffergasutvinningen orsakat jordbävningar. Efter
arton månader lyftes förbudet i december förra året,
och nu satsar man starkt på området, som man hoppas
ska kunna göra Storbritannien till en nettoexportör av
gas igen. I januari meddelade energiminister John
Hayes till och med att han planerade att föreslå
skattelättnader för att stimulera gasproduktionen så
snart som i april i år.
En av anledningarna till de varierande attityderna
till skiffergas och fracking i Europa är de ekonomiska
intressena där vissa europeiska stater nu börjar oroas av
den kostnadsfördel som de låga gaspriserna i USA
inneburit för energiintensiv industri i USA, där
exempelvis ståljätten Arcelor Mittal nu inte har några
planerade investeringar i Europa utan i stället skiftar
sitt fokus till USA. En annan förklaring är att skiffer­
fälten finns i mer tätbebyggda områden i Europa
jämfört med USA, vilket gör det politiskt mer komplicerat att stödja.
I Danmark har man infört ett moratorium – ett
undantag – på skifferutvinning. Det kom dock efter att
franska Total redan getts tillstånd för utvinning i
Foto: Getty/All Over Press
11
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAND EL Sbanken
Dokument oljans makt
Fracking är en omdiskuterad
utvinningsmetod där miljökonsekvenserna står i fokus och väcker
starka reaktioner över hela
världen.
Det vore bra om
regeringen satte
ner foten och
beslutade om
ett förbud.
Martina Krüeger, Norden­
ansvarig för klimat- och energiarbete på Greenpeace
Greenpeace varnar för miljöriskerna
Det finns ett betydande miljöengagemang mot skiffergasutvinning även
här. Martina Krüeger, Nordenansvarig
för klimat- och energiarbete på
Greenpeace, är speciellt engagerad i
utvecklingen inom skifferprospektering och utvinning. Hon är skeptisk till
att man ska kunna utvinna ur
skifferlager utan fracking och pekar
på flera olika miljörisker med tekniken.
– Det finns väldigt lite forskning om
hur stort gasläckaget är vid fracking.
Med läckande metangas inräknat
tyder mycket på att naturgas kan vara
lika farligt som kol.
Dessutom höjer hon ett varningens finger för just de nordiska
förhållandena.
– Den nordiska skiffern innehåller
även uran, och om man frackar det så
får man upp radioaktivt vatten som
måste tas om hand på ett sätt som
Danmark, trots att Totals hemland Frankrike själva har
förbjudit tekniken på fransk mark.
För Sveriges del har man inte satt ner foten ännu.
Efter nedläggningen av Shells skånska skiffergasprospektering 2011, som till stor del berodde på
motståndet som organiserades av nätverket Heaven or
shell, finns ingen pågående skiffergasutvinning i
Sverige. Däremot prospekterar det svenska bolaget
Gripen Gas efter skiffergas i bland annat Östergötland.
– Vi håller på med prospektering och har påvisat
förekomsten av gas. Vi har produktionstestat ett par av
hålen, men innan produktionsstart måste vi göra en
miljökonsekvensanalys och erhålla en exploaterings­
licens från Bergstaten, säger Torgny Berglund, ordförande på Gripen Gas.
– För ett område på tio kvadratkilometer, så anslår vi
att det kan finnas cirka två miljarder kubikfot att
utvinna. Vi hoppas på att komma i gång med produktion i slutet av nästa år.
Att man ska behöva använd den kritiserade frackingtekniken avfärdar Torgny Berglund.
– Vi borrar bara ner till max hundra meter, och vi tror
inte att vi kommer behöva fracking eftersom skiffern
inte skadar miljön, och det här är en
aspekt som inte diskuteras så
mycket.”
Martina Krüeger tycker att
ansvaret för frågan ligger hos
regeringen.
– Det vore det bra om regeringen, i
likhet med många andra stater i
Europa, satte ner foten och beslutade
om ett förbud.”
redan är uppsprucken efter istiden, när isen har gått
fram och tillbaka över området. Dessutom ligger
skiffern så grunt att sprickorna då skulle gå upp i
vattenförande zoner, och det vill vi inte.
Nu ska Gripen Gas ta in mer pengar för att finansiera
den fortsatta prospekteringen, och senare utvinningen.
Torgny Berglund framhåller att bolaget bara använder
lokala entreprenörer, och att utvinningen kommer att
skapa arbetstillfällen när de kommer i gång, men hur
många det handlar om är svårt att säga.
Gripen Gas är inte de enda svenskarna som söker
lyckan i skiffern. Börsnoterade Tethys Oil, som bland
annat producerar olja i Oman, prospekterar även efter
skiffergas i Litauen, tillsammans med den amerikanska
oljejätten Chevron. Men även andra än renodlade
oljebolag tar del av skifferfältens affärsmöjligheter.
Verkstadsjätten Alfa Laval är en stor vinnare på skiffergasboomen internationellt då man är en stor leverantör
av värmeväxlare till gasindustrin som har skalat upp
investeringsbudgeten inom gasinfrastruktur. Totalt sett
är dock de svenska näringsintressena i skifferindustrin
begränsade jämfört med USA eller Storbritannien.
Foto: Getty/All Over Press, Greenpeace/Johanna Hanno
12
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken
Peak eller revolution?
I skuggan av skifferboomen i USA fortsätter akademikerna
­debatten om peak oil. Medan vissa kallar skifferutvinningen för
en revolution varnar andra för en gasbubbla.
Text Johan Widmark
Att fossilresurserna i marken är begränsade är lätt
För
att förstå. Mer än ett halvsekels storskalig utvinning av
peak oil
olja, gas och kol har tärt på lagren i jordskorpan, och
● Ingen ersättning för den
sedan mitten på 2000-talet har allt fler röster varnat för
årliga produktionsminsk­
ningen av råolja.
peak oil, alltså den punkt då det inte längre går att öka
● Snabbt fallande produk­
produktionen. Bland dem som har fått absolut störst
tion i nya fält.
genomslag är professor Kjell Aleklett. Men medan hans
● Nya upptäckter för små.
argument är lätta att sympatisera med menar andra
● Flera stora exportländer
forskare att bilden inte alls är så mörk som Kjell Aleklett
kommer sluta exportera de
kommande åren.
vill göra den.
– Alla är överens om att produktionen av råolja i
dagens oljefält minskar
med fyra miljoner fat
Om antalet riggar i stället
om dagen per år. För
sjunker är det svårt att se hur
att behålla en
konstant produktion
man kan räkna med att öka
måste vi hitta ny
produktionen i framtiden.
produktion på fyra
Kjell Aleklett, professor i fysik vid Uppsala universitet
miljoner fat om
dagen, och det gör vi
inte, säger Kjell Aleklett.
Istället menar han att produktionstoppen nåddes
redan 2008. Nya fynd som Lundin Petroleums uppmärksammade fält i Nordsjön imponerar inte heller.
– Även om det är så stort som en miljard fat så motsvarar det bara tolv dagars global konsumtion, säger Kjell
Aleklett.
Det här är dock ingenting som stör ekonomiprofessor
emot
Marian Radetzki vid Luleå universitet.
peak oil
– Det där med peak oil har alltid legat fem år framåt i
● Människans påhittighet.
tiden. Men den mänskliga påhittigheten har varit större
● Utvecklingen inom skif­
fer i USA kan upprepas på
än den tilltagande resursknappheten.
andra marknader.
Han jämför i stället med kolet i Storbritannien för 120
● Teknologiska och poli­
tiska lösningar kommer
år sedan.
möjliggöra ersättningar.
– Då var britterna rädda för att kolreserverna skulle ta
slut och att brittiska företags konkurrenskraft skulle lida.
Då var kolet dyrbart. Men i stället så har kolet ersatts med
andra alternativ, snabbare än den tilltagande knappheten.
En av orsakerna till att peak oil-teorin har tappat kraft
den senaste tiden är boomen inom utvinning ur skiffer,
av både olja och gas, framför allt i USA.
På engelska kallas tekniken som används vid utvinningen för hydralic fracturing, oftast benämnt som
fracking. Vatten, sand och kemikalier sprutas in under
högt tryck i berggrunden så att den spräcker upp berget
och frigör gas och olja. Men professorerna är inte heller
överens om skifferfältens betydelse.
– Revolutionen inleddes med okonventionell gas för
sju åtta år sedan, och inom skifferolja är revolutionen
ännu nyare. USA:s oljeproduktion har varit på nedåt­
gående flera decennier, men det har vänt sedan slutet på
1990-talet. I dag producerar man mer än på 90-talet och
det kommer bli än mer i takt med att revolutionen inom
skifferolja etablerar sig. Jag tycker att IEA:s påstående att
USA kan bli importoberoende inom 10–20 år är
trovärdigt, säger Marian Radetzki.
– Utvecklingen inom okonventionell fossilutvinning
är den största revolutionen de senaste femtio åren.
Betänk när det här sprids över världen. Geologiskt sett är
USA inte alls speciellt. Kina, Australien och Argentina
har också stora reserver.
Men kjell Aleklett varnar i stället för att frackingindustrin nu går in i en stor kris, på grund av boomen som har
tryckt ner gaspriset.
– Antalet riggar i USA minskar. För olja är det någorlunda konstant, men sedan januari förra året har antalet
gasriggar halverats. Man kan inte borra en enda brunn
längre och få vinst i den. Exempelvis har franska Total
dragit sig ur marknaden för skiffergas i USA.
Samtidigt sjunker produktionen snabbt i brunnarna.
För naturgas halveras produktionen på ett år, samma sak
gäller för en oljebrunn i skifferfälten.
– För att den amerikanska produktionen ska hållas
konstant skulle man behöva borra 7600 nya olje- och
gasbrunnar per år, till en kostnad av 42 miljarder dollar.
Men om antalet riggar i stället sjunker är det svårt att se
hur man kan räkna med att öka produktionen i fram­
tiden, säger Kjell Aleklett.
Skiffergasen har dessutom kritiserats för kemikaliernas påverkan på miljö och grundvatten.
– Ja, frackingen har bekymmer med negativa miljökonsekvenser, medger Marian Radetzki.
– Men det här är mer regel än undantag vid teknikskiften. Obeprövade
tekniker har ofta
Den mänskliga påhittignegativ påverkan
heten har varit större än
men så småningom, när tekniken
den tilltagande resursmognar så kommer
knappheten.
man till rätta med
Marian Radetzki, ekonomiprofessor
vid Luleå universitet
miljökonsekvenserna.
Foto: shutterstock, scanpix (kjell aleklett, marian radetzki)
13
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAND EL Sbanken
Reportage återvinning
När avfall
blir råvara
Barnböckernas Skrot-Nisse är en udda figur som samlar på sig allt möjligt
och hittar nya användningar för det mesta. En miljöaktivist i sin tid. Men i dag
handlar inte återvinning om några kufar i utkanten. Återvinning har blivit en
storindustri där mycket av det vi gör oss av med blir till nya råvaror.
Text Janne Sundling Foto Kjell B Persson
Miljönyttan är kanske den mest självklara
med återvinning. Att återbruka resurser betyder
mindre påverkan på miljön och stora energi­
vinster. Men det handlar lika mycket om ekonomi, avfallet representerar ett värde när det blir
alltmer lönsamt att göra nytt av det gamla. Och
det betyder jobb.
Runt tiotusen personer i Sverige är sysselsatta
med återvinning. Prognoserna pekar på att antalet
kan komma att fördubblas inom tio år.
Och det är enorma mängder avfall det handlar
om. På ett år producerar de svenska hushållen 4,3
miljoner ton avfall. Räknat per person blir det 459
kilo.
En hyfsad andel återvinns. Av svenskarnas
avfall blir drygt 33 procent materialåtervunnet,
det blir till råvaror.
Det är ganska bra, på flera områden ligger vi
14
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken
högt och har överträffat de uppställda återvinningsmålen. Det gäller till exempel för tidningar,
glas och metall.
Men jämför vi oss med Tyskland har vi en bra
bit kvar, där går nästan 45 procent till material­
återvinning. Och när våra hushållssopor har
kontrollerats visar det sig att 30–40 procent av
dem borde ha gått till återvinning.
Nu tas ytterligare ett steg när vi uppmanas att
lämna en allt större del av matavfallet till återvinning, mat vi slänger ska bli biogas. Eller ännu
hellre – vi ska hushålla med maten och inte slänga
lika mycket.
Men vad händer med det som hamnar i
återvinningskärlen i grovsoprum eller i containrar
på de 5 800 återvinningsstationerna? Vi har följt
vägen från sopor till råvaror.
Bilar
● En bil får uppleva något som är få
människor förunnat: en garanterad reinkarnation. Till åtminstone 90 procent får den nytt liv.
– Som sista ägare är du ansvarig för att
bilen skrotas. Du lämnar in den till en
auktoriserad bildemonterare gratis,
År 2012 såldes 279 899
säger Anders Sverkman, branschannya personbilar i Sverige.
svarig på Stena Recycling.
De senaste åren har runt
På ett decennium har det som
185 000 bilar skrotats per
återvinns av bilar ökat markant, från 80
år. Enligt kraven ska i dag
procent till runt 90 procent. Däremot
minst 85 procent av bilar­
togs skrotpremien bort 2007.
nas vikt återvinnas, i prak­
tiken ligger det på 91
Problemet är de bilar som inte lämnas
procent. Från 2015 ökar
in.
kraven på återvinning till
– Vi vet att det finns över 1 miljon
95 procent.
bilar som är avställda med inte
avregistrerade. Det borde lämnas in fler
än 185 000 bilar per år, återvinning av bilar
innebär en stor miljönytta. Gamla bilar som
läcker är ett miljöproblem, säger Anders
Sverkman.
I nätverket Bilretur samverkar biltillverkarna,
bildemonterarnas branschorganisation SBR
och Stena Recycling för att få in fler bilar till
skrotning.
– Bildemonterarna plockar isär bilarna,
sanerar dem från miljöfarliga ämnen, som vi
sedan tar hand om. Mycket blir reservdelar, den
återanvändningen är en miljönytta i sig.
Glas, bildäck och plaster hanteras för sig.
Det mesta går till materialåtervinning,
resterande del går till energiutvinning.
– Det som blir kvar av karossen och andra
metalldelar går till våra fyra fragmenteringsanläggningar (Huddinge, Halmstad, Hallstahammar och Malmö). Det blir sedan råvara i till
exempel stålverk.
I snitt tar det 17 år innan bilen hamnar på
skroten.
15
Reportage återvinning
Av metallförpackningar
återvinner vi 1,7 kilo per
person och år. Av
aluminium­burkarna åter­
vinns 90 procent av 1 mil­
jard burkar som årligen
kommer ut på svenska
marknaden. För metaller
generellt återvinns 73
procent.
Metall
● När dryckesburkarna hade premiär 1955 var
burkarna av stål, numera är de av aluminium.
De är lättare att återvinna. När pantautomaterna
tuggar i sig burkarna plattas de till. Burkarna går
sedan till återvinningsanläggningar utomlands.
Gammal burk blir ny burk.
Men även förpackningar och andra metallsaker
går till återvinning.
– Vi är helt återvinningsbaserade. Vi producerar
nya aluminiumlegeringar som vi sedan säljer till
gjuterierna, säger Fredrik Pettersson, vd för Stena
Aluminium.
Deras – och landets – enda aluminiumåtervinningsanläggning finns i Älmhult. Helt utan samband
med ortens storhet, Ikea.
Kaviartuber, värmeljus, fälgar och utländska
burkar som inte går in i pantsystemet blir här till ny
råvara.
– Som råvara används det för tillverkning av
komponenter till exempel i fordonsindustrin, men
även till exempelvis möbler. Vi smälter ned 80 000
ton aluminiumskrot per år.
Aluminium går att återvinna hur många gånger
som helst. 75 procent av all aluminium som någonsin
16
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken
har producerats är i bruk. Miljövinsterna med
återvinning är enorma. Jämfört med att göra helt ny
aluminium är energiåtgången bara 5 procent.
– De senaste åren har vi börjat leverera i flytande
form till gjuterierna. Då ökar miljönyttan ytterligare
när aluminiumråvaran inte smälts ned före
användning.
Även om du är osäker på vilken metall det är bör
du lägga den i sorteringen. Det sorteras sedan upp.
– Aluminiumanvändningen ökar också starkt. När
biltillverkarna använder aluminium får vi lättare bilar,
det ger också en miljönytta, säger Fredrik Pettersson.
Papper
● Tidningen du håller i handen ger förhoppnings­
vis en uppskattad läsning. Men förr eller senare
hamnar tidningen i kretsloppet. Och återvinning av
tidningar är ett av de områden som vi är bäst på.
Din insamlade tidning går vidare till Holmen i
Bråviken, Stora Enso i Hyltebruk, SCA i Edet,
Munksjö i Jönköping eller Katrinefors i Mariestad.
Din tidning kan få nytt liv som till exempel
toalettpapper eller ny tidning. Pappersfibrerna kan
återanvändas upp till sju gånger. Och miljöeffekten
är stor. Energiåtgången när pappersbruken
använder råvara baserad på returpapper är en
tredjedel jämfört med nytillverkning. Vad som är
tidning är lätt att definiera, pappersförpackningar
kan vara lite knepigare. Det kan vara mycket
papper och lite plast till exempel.
– Lägg det i det återvinningskärl som du
uppfattar det är mest av i förpackningen, säger
Annica Dahlberg, informationschef på Förpacknings- och tidningsinsamlingen.
Mjölkpaketen är ett bra exempel på en
förpackning med både papper och plast. Allra
helst nu när mejerierna alltmer säljer mjölk i
”takåsförpackningar” i stället för den gamla
”tegelstenen”. Plastkorken ska då gå i plastinsamlingen, resten tillsammans med andra pappersförpackningar.
– När pappersförpackningarna hamnar på
Fiskeby Board i Norrköping kan man säga att de
läggs i en jättelik ”tvättmaskin”. Där separeras
plasthinnan på insidan av mjölkpaketen ut och
energiåtervinns. Av ditt mjölkpaket blir det sedan
en ny förpackning.
Vi lämnar 37,8 kilo tid­
ningar och 12,2 kilo pap­
persförpackningar till
återvinning per person
och år. 94 procent av alla
tidningar – eller 350 000
ton – återvinns. 70 pro­
cent av pappersförpack­
ningarna återvinns.
17
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAND EL Sbanken
Reportage återvinning
Vi lämnar in 154 185 ton
hemelektronikskrot till
återvinningscentralerna,
16,3 kilo elektronik per
person och år. Men tillför­
seln av ny elektronik
beräknas till 24 kilo per
person.
Elektronik
● På några år har tjock-tv förpassats ut och platt-tv
tagit klivet in i hemmen. På återvinningscentralen är
däremot tjock-tv-apparaterna vanligast.
– Vi tar hand om elektronik på återvinningsanläggningar på fyra platser i landet: Västerås, Vänersborg,
Halmstad och Bräkne-Hoby. Första steget är att ta bort
farliga ämnen, en tjock-tv har till exempel bly i tv-rutan
och kan innehålla bromerade plaster, säger Olof
Christensson, Nordenchef på Stena Technoworld.
I steg två delas elektroniken upp i sina bestånds­
delar. Det går sedan vidare i en mekanisk process
som finfördelar materialet.
18
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken
– I slutändan får vi ut det som blir ny råvara, järn,
koppar, aluminium, plast och ädelmetaller som guld
och silver. Vi kör det vidare till smältverk som kan
göra nya produkter.
På återvinningscentralen finns olika avdelningar för
elektronik: för kylskåp, vitvaror, lampor och övrig
elektronik.
– Kylskåp är lite knepigare. De innehåller freoner
som är väldigt skadliga. I Halmstad tar vi emot
kylskåp och suger ut all freongas i ett slutet system. I
äldre kylskåp finns freon även i isoleringen. Freonen
tar vi hand om i en katalytisk process där det
oskadliggörs, säger Olof Christensson.
Tv-skiftet i hemmen pågår fortfarande. Men även
platt-tv kommer in för återvinning.
– De tidiga lcd-apparaterna innehåller ett farligt ämne:
kvicksilver. Men annars blir elektroniken renare. Fast vi
ser också att elektronik har en allt kortare livscykel.
En i många fall mycket kort har mobiltelefonerna.
– Där är elektroniken i mycket mer koncentrerad
form. De innehåller också ädelmetaller som guld,
silver och koppar som naturligtvis också återvinns.
Det görs på Boliden i Rönnskär utanför Skellefteå,
säger Olof Christensson.
Plast
● Vi har ett kluvet förhållande till plastförpackningar. Alltför många åker i hushållssoporna ihop
med allt möjligt annat. Förpacknings- och
tidningsinsamlingen, FTI, har med hjälp av
antropologer kommit fram till att vi är rädda för
lukt. Det där sista som blir kvar tror vi ska surna
och lukta om de får stå ett tag.
– Ja, plast är vårt problembarn. Det är inte lika
vanligt att man lämnar in, säger Annica Dahlberg
på FTI.
Fast producentansvaret gäller även för plast, så
under 2013 tänker de uppmuntra oss att lämna
mer plast till återvinning. Och Annica
Vi lämnar in 4,8 kilo plast­
Dahlberg har ett grundtips:
förpackningar per person
– Om du är rädd att något ska lukta
och år. I pantsystemet till­
– strunta i just det då. Börja med att ta
förs årligen cirka 600 mil­
rätt på alla plastflaskor som står i badjoner petflaskor. Av dem
och tvättrum. Och för återvinningens
återvinns bara 76 procent
av de flaskor som är
skull behöver du egentligen inte göra
under litern, men 94
dem rena. Är det en skvätt hårscham­procent av de större pet­
po kvar stör inte det återvinningsproflaskorna. Av plast­
cessen, det är nästan tvärtom.
förpackningar återvinns
Även till petflaskorna som ingår i
26 procent.
pantsystemet är vi lite kluvna. De
mindre plastflaskorna återvinns i
betydligt lägre grad än de större. Uppmaningen
”Panta mera” gäller alltså i synnerhet de mindre
flaskorna.
Kläder
● I återvinningen på gården finns ingen behållare
märkt ”Textilier”. Men det finns idéer om hur textil
ska kunna återvinnas som råvara.
– Vi har i ett nätverk diskuterat återanvändning
och återvinning av kläder där man använder
materialets egenskaper, till exempel som ljudisolering i bilar, stoppning i madrasser och möbler, trasor
eller som material till nya kläder, säger Karin M
Ekström, professor vid Högskolan i Borås.
Redan nu finns företag som testar ”pantsystem”
för kläder. ”Boomerang Vintage” säljer begagnade
kläder som kunder lämnar in när de köper nya
kläder. Andra svenska företag som har utvecklat
system för återvinning är Polarn o. Pyret,
Nudie Jeans, Indiska och Gudrun Sjödén.
Nettoinflödet av kläder
– Om vi i större skala kan återföra
och textilier är 131 800
ton per år. Det motsvarar
återvunnet material till produktion av
15 kilo per person. Det
nya kläder är det ytterst värdefullt ur
slängs runt 8 kilo per per­
miljösynpunkt. Det pågår också försök
son och år. 3 kilo per per­
på Högskolan i Borås med att omvandla
son återanvänds, de går
textilmaterial till etanol och biogas. Men i
till second hand för för­
ett tidigt stadium är det ofta är svårt att
säljning eller samlas in av
välgörenhetsorganisatio­
avgöra vad som fungerar långsiktigt,
ner, som säljer en del men
säger Karin M Ekström.
skickar det mest utom­
Under 2013 drar företaget Re:newcell
lands. Kvar blir 4 kilo klä­
igång
återvinning av textilfibrer i en
der som vi fortfarande
anläggning i Vargön utanför Vänersborg.
använder eller som blir
Även återvinningsföretagen arbetar på
liggande längst in i garde­
roben.
att hitta lösningar för att samla in kläder
och andra textilier även för återvinning.
Till bilden hör att man pratar om ett
”peak cotton”, där tillgången på ny bomullsråvara
inte längre ökar.
19
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAND EL Sbanken
Reportage återvinning
Vi lämnar 19,3 kilo glasför­
packningar per person
och år. Av totalt 202 000
ton glasförpackningar
återvinns 93 procent, i
princip allt blir till nytt
glas. Glas är det vi återvin­
ner bäst.
Glas
● Mer än nio av tio glasförpackningar återvinns. Vi
har en lång historia av att lämna in glas.
– Det gjorde vi i hög grad långt innan miljöaspekterna lyftes fram. Glasförpackningar är tunga och tar
stor plats. Vi vill göra oss av med dem snabbt, säger
Annica Dahlberg, informationschef på Förpackningsoch tidningsinsamlingen.
De tar utifrån producentansvaret hand om
20
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken
glasförpackningar. I pantsystemet finns glasflaskorna
kvar, även om plastflaskor och burkar svarar för
absoluta merparten.
I dag finns drygt 130 miljoner returglasflaskor, som
i snitt används fyrtio gånger. Fast alla lämnas inte
tillbaka eller de går i kras. Varje år tillförs runt 8
miljoner nya flaskor.
Glasförpackningarna som samlas in går i väg till
Svensk Glasåtervinning i Hammar utanför Askersund
där alla glasförpackningar återvinns.
Och förpackningar oavsett material har en annan
miljönytta. De bidrar till att minska matsvinnet.
– Vi har ett väldigt högt matsvinn. Där gör
förpackningarna nytta genom att de skyddar och
håller maten fräschare längre, säger Annica
Dahlberg.
Varje kylskåp återVinns
till 99 procent och blir till
nya prima råVaror.
ott
Tack för g
e!
s a m a rb e t
Vår återvinningsverksamhet bidrar till hushållning med de resurser som
finns i gruvor, skog, mark, luft och vatten.
Tack alla kunder, varje år bidrar vårt samarbete till att vi undviker
10,6 miljoner ton koldioxid. Energibesparingen motsvarar uppvärmning av över 20 miljoner genomsnittliga villor i ett helt år! Tillsammans
skapar vi en stor miljönytta när gamla prylar och förbrukat material
blir nya råvaror. Genom åren har vi återvunnit miljontals av kylar och
frysar. Varje kylskåp återvinns till 99 procent och miljöskadligt freon
oskadliggörs i slutna system. Vi återvinner och förädlar lokalt och
levererar råvaror till stålverk, gjuterier och pappersbruk världen över.
Vi strävar ständigt efter att utveckla nya kloka och innovativa återvinningsmetoder. Det skapar värden som gynnar alla.
Nyfiken på allt vi erbjuder inom återvinning och handel? Läs mer på
www.stenarecycling.com.
www.stenarecycling.com
Power of Powder®
Höganäs är den globala ledaren för tillverkning av metallpulver.
Vår djupa kunskap om pulvrets möjligheter gör att vi ständigt kan
utveckla innovationer som hjälper kunder inom allt fler industrier att
sänka sina kostnader, minska sin energiförbrukning och bidra till en
mer hållbar framtid.
Ett exempel är olje- och gasindustrin. Genom ytbeläggning
med våra pulver kan man skydda och restaurera komponenter
som arbetar i tuffa miljöer. Detta ökar dess livslängd och minskar
kostsamma produktionsstopp.
Skanna för mer
information i din mobil
Vi tänjer på gränserna för metallpulver. www.hoganas.com
Power of Powder 0376HOGSE.indd 1
2013-02-22 11:10:47
Aktuellt drivmedel
Johan Lindström, vd för
­Sveriges Åkeriföretag.
Dieselpriset
pressar Sverige
Drivmedlet diesel har vunnit både åkarnas och bilisternas
hjärtan i Sverige. Men diesel är kopplat till priset på råolja.
­Höjningarna gräver djupa hål i plånboken för den som kör långa
sträckor med lastbil eller personbil.
Text Ia Wadendal Foto Sara Mac Key
Priset på diesel har åkt bergochdalbana de senaste
åren. För åkarna i Sverige, som har bränslet som den
ojämförligt största rörliga kostnaden, kan det framkalla
svettdroppar i pannan. Lösningen heter bränsletillägg
– eller dieselklausulen.
Dieselklausulen står i kontraktet med kunden som
beställer transporter. Den skyddar mot tillfälliga
prishöjningar genom ett automatiskt tillägg på fakturan.
Går priset i stället ner behöver kunden förstås inte
betala något tillägg.
– Problemet är egentligen inte att priset går upp, utan
att det går upp och ner hela tiden. Rörelsemarginalen
och omsättningen påverkas, och det blir mindre pengar
över. Men vi har också de näst högsta dieselpriserna
22
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken
Vi borde ha
samma konkurrensvillkor i
hela Europa.
Johan Lindström, vd för
­Sveriges Åkeriföretag
inom EU. Det påverkar förstås AB Sverige totalt, säger
Johan Lindström, vd för Sveriges Åkeriföretag.
Många faktorer påverkar priset på råolja. Därmed
åker även literprislappen på bensin upp och ned. Om
några år kommer också en lagändring som kan göra att
dieseln blir väsentligt dyrare än i dag. Det menar
åtminstone teknikkonsultföretaget Sweco som har
analyserat effekterna av EU:s hårdare regler för
sjöfartens svavelutsläpp som träder i kraft 2015.
Enligt Swecos rapport kan restriktionerna kring
utsläppen av svavel till havs leda till att fartygen tvingas
övergå till diesel i stället för den bunkerolja som i dag
används som drivmedel. Anledningen är att de
reningstekniker för bunkerolja som är under utveckling
inte hinner bli klara till 2015.
Om sjöfarten ökar sin konsumtion av diesel påverkas
även landtransporterna. Priset kan höjas med cirka 80
öre litern, enligt Sweco. Och kan raffinaderierna inte
möta den ökade efterfrågan från sjöfarten finns risken
att dieselpriset går upp med ytterligare 30 öre per liter.
– Det ökar sannolikt efterfrågan, men det är svårt att
Rekord i bilhandeln
Förra året blev ett rekordår för
dieslar och miljöbilar i Sverige,
visar Bil Swedens siffror. Av de
nyregistrerade miljöbilarna i
Stockholms län var 68,8 procent
dieslar under 2012.
Under de senaste åren har
personbilar med dieseldrift
fullständigt dominerat
bilförsäljningen i Sverige. Det
beror både på att biltillverkarna
tagit fram snåla dieslar som
68,8
procent
Av de nyregistrerade miljöbilarna i
Stockholms län
2012 var dieslar.
klassas som miljöbilar, med
utsläpp under 120 gram
koldioxid per kilometer, och att
bränsleförbrukningen är låg. Det
har stått emot relativt måttliga
prishöjningar på bränslet.
Den nya miljöbilsdefinitionen
gör att många modeller med
dieseldrift förlorar sin miljöbilsstatus. Det har än så länge inte
påverkat personbilsförsäljningen. På Volkswagen, som – tillsammans med Volvo – säljer
bäst i Sverige, tror man att
dieseln fortsätter vara en
folkfavorit. Marcus Thomasfolk
är informationschef hos
Volkswagen:
– Absolut, eftersom en
ganska liten andel bilar klarar de
nya miljöreglerna. Vi har inom
kort dessutom dieslar som
faktiskt klarar kraven. Bredden
fortsätter nog att vara dieslar
med låga utsläpp, säger han.
Marcus Thomasfolk tror
heller inte att tjänstebilsmarknaden påverkas speciellt mycket
av de nya miljöbilsreglerna. När
det gäller privatbilister kan det
ske en liten förändring, men i så
fall, huvudsakligen i form av en
övergång till mindre bilar, där
det fortfarande finns konkurrenskraftiga dieselbilar. En liten
uppgång för etanol­bilarna kan
man möjligen se i kristallkulan,
nu bedöma vilka prishöjningar vi har att vänta. Vi har ett
underskott på diesel i Europa, börjar också USA använda
bränslet mer får vi det svårare. Frågan är också hur mycket
av transporterna som då går på järnväg i stället, och vad
konsekvensen av det blir.
Dieselmarknaden är väldigt komplex och utvecklingen är
svår att bedöma, understryker Johan Lindström.
En positiv händelse för åkarna är i alla fall ett aktuellt
riksdagsbeslut som säger att skillnaden mellan den
mk1-diesel som säljs i Sverige och den så kallade Europadieseln ska utjämnas. Det förbättrar konkurrensvillkoren
för åkarna, enligt Johan Lindström.
– Vi borde ha samma konkurrensvillkor i hela Europa.
Alliansen fick igenom att jämställa de två dieselslagen,
men beslutet har återremitterats så frågan är ändå inte
riktigt avgjord än.
Dieselmotorer är i dag helt dominerande hos åkarna.
Men andra drivlinor och drivmedel är på gång. Både
biodrivmedel, som biogas och biodiesel, och hybriddrift
kan bli alternativ i framtiden.
Hybriddrift minskar dieselförbrukningen med mellan
Prisindex för bensin
och diesel 2000–2012
(1990=100) Källa: SCB
500
Dieselolja
300
Bensin
100
2002
2012
FAKTA Diesel
Namnet diesel
kommer från den
tyske ingenjören
Rudolf Christian
Karl Diesel som
uppfann dieselmotorn.
Diesel framställs huvudsakligen
ur råoljebaserade kolvätefraktioner på oljeraffinaderier.
Det finns också syntetisk diesel
som framställs ur syntesgas, en
blandning av kolmonoxid och
vätgas.
bedömer Marcus Thomasfolk.
Men bränslekostnaden är
viktigast för bilisterna. Även tio
år framåt i tiden har dieselbilarna en försvarlig del av
marknaden, spår Volkswagens
informationschef.
– Köpmönstren förändras inte
jättesnabbt. I och med att
dieslarnas utsläpp går ner hela
tiden, så kommer de även då att
vara en stor del av marknaden.
Sedan tror jag det blir ett ökat
inslag av biodrivmedel och el,
både i form av laddhybrider och
rena elbilar. Vi lanserar våra
första i år och det kommer vi att
få se mer av under kommande
år, säger Marcus Thomasfolk.
Text Ia Wadendal
femton och tjugo procent. Å andra sidan kostar det en
rejäl slant att investera i en hybrid. I praktiken kan det ta
mellan sex och tio år att hämta in investeringen. Det ska
sättas i relation till drifttiden. För en åkare som kör långa
sträckor har lastbilen sällan en livslängd på mer än fem
år. Att investera i hybriddrift är i dagsläget kort sagt att
kasta pengarna i sjön. Ändå investerar en del åkare frivilligt i ny teknik, enligt Johan Lindström.
– Problemet är att det saknas politisk stadga kring
vad som gäller i framtiden för alternativa bränslen. Hur
blir det med etanolen, vilken typ av inblandning ska vi
ha i dieseln och vad ska subventioneras?
Johan Lindström betonar att det är positivt att pengar
avsätts för stora miljöförbättringar, men samtidigt måste
de som trafikerar vägarna få ett tydligt besked om vilken
eller vilka tekniker som ska gälla. Han pekar också på att
utländska åkare saknar incitament för åka miljösmart, en
nöt som måste knäckas av politikerna.
– Av transporterna på svenska vägar är mellan tjugo
och fyrtio procent lastbilar från andra länder. De har
förmodligen inte samma ambitioner för miljön som vi
har här, och hur når man dem, säger Johan Lindström.
Foto: scanpix, wikipedia commons
23
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAND EL Sbanken
Krönika martin jansson
Guld och olja är alla
­indikatorer man behöver
Råolja handlas till högre nivåer samtidigt som guld faller tillbaka – två tydliga
tecken på att konjunkturen på väg att vända uppåt. Martin Jansson förklarar
mekanismerna bakom två av världens mest efterfrågade råvaror.
På sistone har den gyllene och ädla metallen guld
tillsammans med det ekonomiska smörjmedlet råolja
stått i centrum för råvarumarknaden. Kina lyckades
vända sin ekonomiska nedgång i september förra året.
Sedan dess har allt bättre globala konjunktursignaler
spridit sig. De gladare tonerna märks inte minst på
råvarumarknaden där råolja handlas upp till höga nivåer
samtidigt som guld har fallit tillbaka.
Guld är traditionellt en säker hamn för investerare
under tider av oro. När en större tillförsikt sprider sig
lämnar många investerare guld för att söka bättre
avkastning på annat håll. Samtidigt ökar en bättre
konjunktur efterfrågan på olja. Det betyder att olja har
handlats uppåt och guld nedåt – den mest optimistiska
varianten av hur dessa båda speciella råvaror rör sig.
Den minst optimistiska varianten är att både olja och
guld stiger samtidigt. Det brukar föranledas av krigshot
eller krig i oljeproducerande länder med politisk
instabilitet. Då stiger oljepriset på grund av risken för
störningar i produktionen samtidigt som guld stiger då
investerare söker en säker hamn inför den osäkra
ekonomiska utvecklingen.
En annan variant är att guld stiger och olja faller. Det
är vanligtvis ett tecken på en klassisk konjunkturnedgång. Ekonomin efterfrågar då mindre olja, både från
industrin och från konsumenter som håller hårdare i
plånboken.
I extremfall kan man också få erfara varianten att olja
och guld faller samtidigt. Då råder vanligtvis depression
eller kaos och investerare flyr till och med guld för att
endast ha kontanter. Så var det under delar av perioden
efter Lehmankraschen.
Ett annat tema på råvarumarknaden just nu är att
råvaror släpar efter börsen i uppgången under året. Det
Martin Jansson är
råvarustrateg på
Handelsbanken.
är helt i sin ordning. Börsen är framåtblickande i sin
värdering och diskonterar framtida vinster i kurserna.
Råvaror handlas å andra sidan på verklig konsumtion.
Ännu har inte den konjunkturuppgång som börsen
prisar in fullt transformerats till en högre industriproduktion som i sin tur leder till högre efterfrågan på
industriella råvaror som basmetaller och energiråvaror.
Det faktum att börsen och råvaror värderas på olika sätt
är själva grundbulten i att råvaror tillför riskspridning
till en väl diversifierad portfölj. Råvaror har sin givna
plats och inför den stundande konjunkturuppgången
tycker vi att det är rätt att vikta upp innehavet i
konjunkturberoende råvaror som energi (olja,
oljeprodukter och el) samt basmetaller. Samtidigt kan
man minska innehavet i de ädla metallerna där den
nedåtgående trenden just har börjat.
Råvarufakta för nybörjare
Råvarufond
Certifikat i enskilda råvaror
Här är det viktigt att skilja på fonder som har
aktier i råvaruproducerande bolag från fonder
som har terminer i enskilda råvaror. En fond med
aktier är en aktiefond och kommer mestadels att
röra sig som börsen. En råvarufond består av ter­
miner på råvaror och kommer bidra till lägre
risk i en portfölj med aktier och obligatio­
ner. Utöver goda portföljegenskaper så
stiger också en sådan fond i pris då pri­
set på råvarorna går upp. En råvaru­
fond innehåller ofta omkring 15
råvaror som alla hjälper till att sprida
riskerna. Råolja och oljeprodukter
brukar vara det som väger tyngst
då de är viktiga råvaror för den
globala ekonomin.
Här tar man som investerare position i en enskild
råvara. Man kan ha en tro på uppgång eller ned­
gång då dessa certifikat också finns med
omvänd utveckling, det vill säga att certifikatet
stiger i värde då råvaran faller i pris.
Bull och Bear
Investeringscertifikat som har en
inbyggd hävstång. Dessa produkter
lämpar sig för handel över dagen
eller under några dagar då markna­
den har en tydlig trend. Dessa cer­
tifikat kan användas om man har
en stark tro på upp- (Bull) eller ned­
gång (Bear) i en råvara på kort sikt.
Foto: shutterstock
24
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken
kött Råsnack
”Folk är helt
galna i kött”
har utsetts till
Johan Jureskog, AG
Sverige bästa
två år i rad.
restaurang AG i köttkrog
Varför?
– Vi har tagit med
Stockholm personalen
till
Johan Jureskog driver
tillsammans med
Klas Ljungquist restaurang AG
i Stockholm.
slakterier och samarbetat med professorer
och Håkan Fällman (känd styckmästare) för
att komma fram till hur vi ska jobba.
– Vi har en egen kött-label. Den är en
speciell kvalitet, köttet ska kunna hänga i
fem veckor i kylen. Är det inte tillräckligt
marmorerat kan köttet inte hänga lika länge.
– Vår köttlista uppdateras varje dag. Det
finns alltid mellan tio och tjugo olika
nötköttskvaliteter entrecote, en del biff, en
del med ben, en del utan ben. Bredden bör
vara så stor som möjligt. Vi har kanske 100
olika leverantörer och det är oerhört viktigt
att veta var köttet kommer ifrån.
Vilken ras är bättre än andra?
– Wagyu är intressant. En svensk
entreprenör utanför Västervik föder upp
djuren (med ursprung från japanska
Kobedistriktet). Det är helt galet. En
entrecote kostar 3 500 kronor kilot. Det är
klart att det inte är värt det, men det är som
att öppna en flaska vin för 20 000 kronor.
– Annars tycker jag att highland cattle
har en av de bästa köttsmakerna.
Var i världen hittar man bäst kött?
– De flesta svenskar vill ha ett mört kött,
och då finns bara ett land: USA. Där får
djuren kolhydrater, ofta majs sedan födseln
vilket gör köttet mörare. Amerikanerna är
sjukt duktiga på det här. Det luktar nästan
popcorn när man steker köttet.
– Men jag personligen tycker jag inte att
det köttet är bäst. I stället säger vi … en fet,
gammal kossa från Sverige.
Vad är viktigast i hanteringen av köttet?
– Att man inte plastar kött. De kan bli surt
snabbt. Det gäller även uppskuret.
Vad är det viktigaste en hemmakock kan
göra för att förhöja smaken på köttet?
– Ta fram stekpannan och sätt den på
högsta värme. Torka av köttet och släng i.
Om det är biff kan man spreja med lite
matolja i pannan först. Stek ungefär tre
minuter på varje sida. Lägg sedan köttet åt
sidan och skölj ur stekpannan. Sätt din
gästerna till bords, ta fram garnityren och
sätt stekpannan på högsta igen, stek köttet
en minut på varje sida och du kan servera
ett perfekt medium rare kött.
Bästa kötträtten?
– Entrecote, när det gäller grillkött. Till kok
är oxkinder bäst.
Det är extremt mycket fokus på kött just
nu. Varför?
– Vi är på väg bort från industrialiseringen
av kött som har pågått i 30–40 år. I stället går
vi mer mot hantverk. Folk är helt galna i kött.
Text Billy Andersson
Foto karin alfredsson
25
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAND EL Sbanken
Fakta & Tips
40 000 000
Så många Fifagodkända fotbollar produceras
varje år till utövare av världens största idrott.
Nästan alla bollar görs numera av syntetiskt
läder, då detta till skillnad från riktigt läder, har
en mer regelbunden tjocklek.
Källa: Fifa
Ännu i dag tillverkas
många av fotbollarna för
hand. Det tar cirka fyra
timmar för en skicklig
sömmare att framställa en
Fifagodkänd boll.
En matchgodkänd
fotboll ska väga
mellan 420 och
445 gram.
Ramverkets ramar
7,32 meter
Trä, stål, aluminium, eller annan lättmetall är
det vanligast förekommande materialet i
fotbollsmål. Är målramen producerad i metall,
brukar de vanligtvis inte vara massiva, utan
vara ihåliga. Mellan stolparnas insidor är
avståndet 7,32 meter och från ribbans
underkant till marken mäter avståndet 2,44
meter. Bredd och djup på målramen får inte
överstiga 12 centimeter. Målnätet är ofta gjort
av plasten polyeten.
Källa: Fifa
Paketerad pyramid
Den bulgariske konstnären Christo
har gjort sig känd för att tillsammans
med sin fru Jeanne-Claude svepa in
det mesta runtom på jorden i tyg. Från
riksdagshuset i Berlin till en ögrupp
utanför Floridas kust.
Men nu tänker Christo avvika från
sina svepningar och bygga upp ett
150 meter högt berg av hundratusen-
tals tomma oljefat och placera det i
Abu Dhabis öken. Christo vill att
konstverket, som kallas ”The
mastaba” och är högre än pyramiderna i Egpten, ska symbolisera
oljeeran i världshistorien.
”The mastaba” började att planeras
redan på 1970-talet, men först nu har
Abu Dhabi gett sitt godkännande.
Bomull i retur
Bomull är en av textilbranschens
viktigaste råvaror. Samtidigt varnar
forskare för att produktionen kan ha
nått ”peak cotton” på grund av den
ökande efterfrågan som följer med
en snabbt stigande levnadsstandard
i världen. Hur man ska återvinna
bomull och andra textilfibrer är
också en stor fråga för både
klädföretag och textilforskare. I februari började 1 500 H&M-butiker
runtom i världen att samla in gamla
avlagda kläder som skickas vidare till
ett återvinningsföretag i Tyskland.
Inom ett år är tanken att alla
H&M-butiker ska omfattas av
återvinningsarbetet. Syftet är bland
annat att utveckla tekniken för
textilåtervinning.
Skånsk malt bäst
Det är proteinerna som avgör hur
bra ett öl blir. I en maltkornskärna
finns närmare hundra olika slags
proteiner som samverkar med
varandra på olika sätt.
Framför allt är det
jordmånen där
maltkornet odlas som
är avgörande för
proteinerna. En mil
bred jordremsa
längs kusten mellan
Helsingborg och
Ystad ska enligt
svenska forskare ha
den bästa maltkornsjordmånen i
Europa.
20
p rocent
Minskning i förbrukning av papper och
papp per capita i Sverige 2006–2011
räknat i kilo.
Källa: Skogsindustrierna
högarna minskar
Christo med modell av
konstverket på platsen där
det är tänkt att placeras.
Det påstås att det papperslösa
samhället är en myt, men statistiken
talar för att papper och papp är en
historisk parentes. Sedan 2006 har
den svenska konsumtionen, räknat
per capita, rasat med nästan en
fjärdedel. Inte sedan 1970-talet har
den svenska papp- och papperskonsumtionen legat på så låg nivå.
Foto: shutterstock, Wolfgang Volz (christo)
26
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken
silver Grundämnet
Atomnummer
Tecken
47 Ag
Latinskt namn
Svenskt namn
Argentum
Silver
Svenskt silver
står högt
i kurs
Det svenska
silversmidet har
högt internatio­
nellt anseende.
Silversmeder
som Wiwen
Nilsson, Sigurd Persson och Sigvard
Bernadotte säljs i dag för höga
summor på auktionshusen.
Men i dag finns det viss oro för
återväxten inom skrået.
– Om man tittar på de som nu går ut
ur Konstfack jobbar de mycket mer
med andra material än silver än vad vi
som examinerades på 90-talet gjorde,
säger Erik Tidäng, silversmed på
smedskollektivet Lod i Stockholm.
När han började jobba professio­
nellt i slutet av 1990-talet låg
silverpriset på 90 öre grammet. I dag
tangerar det stundtals 7 kronor per
gram.
– Man har blivit mer medveten om
priset och materialåtgång än tidigare.
Det leder till att yngre smeder, men
även vi själva, satsar mer på konstnär­
liga arbeten med andra metaller som
koppar, mässing och titan.
Men ännu har silverpriset inte
dämpat det konstnärliga uttrycket.
– Nä, men man har fått dra ned på
storleken på formaten och vissa idéer
kanske inte förverkligas på grund av
att de skulle bli för stort och dyrt.
Metallhalten i silver mättes förr i lod,
vilket alltså motsvarade guldets karat.
En metall med extra hög silverhalt,
92,5 procent, kallas sterlingsilver.
Internationellt vägs silver företrädesvis i oz. 1 oz motsvarar 31,10348 gram.
År 2012 bröts det 24 000 ton silver
runtom i världen. Nästan en femtedel,
4 250 ton, plockades upp i Mexiko.
Framför allt är den mexikanska bergskedjan Sierra Madre som glimmar av
silver.
Erik Tidäng är
silversmed på Lod
i Stockholm.
Text Billy Andersson
Foto karin alfredsson
Silver luktar inte
Sockor och skjortor som luktar svett är inte kul. Men det finns en lösning: silver.
Därför tillverkas allt fler kläder med invävda silvertrådar som tar död på de
bakterier som utsöndrar svettlukt. Årligen gör EU slut på tio ton silver i så
kallade biocidprodukter (allt vävs inte in i kläder). När klädsilvret utsöndras
i tvätten tar det även död på bakterierna i reningsverken som ska rena
vatten. Därför har bland annat svenska Kemikalieinspektionen fått i
uppdrag av EU att utvärdera det invävda silvrets, biocidernas,
effekter. Det första resultatet är en ny EU-förordning som träder i
kraft i september 2013.
27
FO KU S R ÅVARO R Nummer 1 2013 • EN TID NIN G FR ÅN HAND EL Sbanken
Pilutta
dig!
Vi vill att fler ska vilja minnas sin barndom. Stöd vårt arbete
för utsatta barn genom att köpa vårt armband på childhood.se
Bankgiro: 909 - 0036. Plusgiro: 90 90 90 - 3. Childhood kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll och är 90-kontoinnehavare.