Transcript Kattens status ökar FORL – en vanlig och

2/10
ÅRGÅNG 34
Veterinärinformation från Lantmännen Doggy AB
Kattens status
ökar
Mars månad med katt-kastrationskampanjer och kärlekskranka unga hankatter är ett sedan länge känt fenomen. Men
faktum är att tiderna förändras. Hanoch honkatter behöver inte längre invänta könsmognad innan de kastreras utan
detta kan numera ske planerat från cirka
sex månaders ålder. På veterinärkliniker
och djursjukhus i Sverige är vi glada om
vi kan fördela kattkastrationerna över
årets alla månader och göra ingreppen
just i förebyggande syfte, inte akut när de
börjar löpa eller slåss för att de blivit
könsmogna. Glädjande nog är det också
så att kattägare idag väljer att i allt högre
grad id-märka sina katter, trots att det
inte är lagstadgat eller tvingande.
Det är ingen tvekan om att kattens status i samhället ökar. Vi tar ansvar för våra
katter och vill att de ska hitta hem igen
om de kommer bort, eller om någon tror
att de kommit bort och börjar mata dem.
Sjukdomen FORL har bytt namn till
"tooth resorption", TR. Den är en av
katternas stora sjukdomar som kan vara
svår att upptäcka. Att identifiera smärta
hos ett djur kan vara svårt eftersom symtomen inte alltid är så tydliga, att till exempel katter med TR helt slutar att äta.
Först när tänderna är borttagna och
smärtan dämpad med smärtstillande medicinering kan man se sanningen i backspegeln. Visst tuggade katten maten mest
på vänster sida innan eller så äter den
helt plötsligt återigen blötfoder som tidigare troligen isade i tänderna. Med facit
i hand blir allting så självklart.
Lena Myrenius
INNEHÅLL 2/10
n TANDSJUKDOMAR: FORL – en vanlig
och smärtsam kattsjukdom. Veterinär HEDVIG ARMERÉN ger oss de senaste rönen
kring en sjukdom som bytt namn.
Sid. 9
n PÄLS: Hårtillväxten varierar mellan de olika hundraserna. Veterinär MARIANNE
MELLGREN berättar om hur päls växer på
hund och katt.
Sid. 13
n SAGT & GJORT.
Sid. 15
n SEMESTER: Vad behöver hundvakten när
olyckan är framme? Veterinär LENA MYRENIUS ger råd inför sommaren.
Sid. 16
En katt som har ont i tänderna kan få svårt att tugga och visar mindre intresse för maten.
Smärtan kan bero på sjukdomen FORL, numera kallad TR, tooth resorption. Foto: Lisbeth
Karlsson.
FORL – en vanlig
och smärtsam kattsjukdom
FORL förekommer hos både tamkatt och vilda katter. Den orsakar
stort lidande hos de drabbade djuren
men än är sjukdomens orsak okänd.
Veterinär HEDVIG ARMERÉN redogör för en smärtsam sjukdom.
F
ORL, som står för Feline Odontoclastic Resorptive Lesions (tandnedbrytning hos katt orsakad av odontoklaster), är en mycket vanlig kattsjukdom som orsakar stort lidande hos våra
sällskapskatter. Sjukdomen har bytt
namn till tooth resorption (TR – tillbakabildning av tanden) eftersom forskarna
anser att det är en mer korrekt beskrivning av sjukdomen. Det är dessutom en
term som kan användas för att beskriva
sjukdomen hos alla djurslag istället för
bara hos katt.
Trots mycket forskning på området vet
man inte varför så många katter utvecklar sjukdomen. Eftersom man inte vet
vad som orsakar sjukdomen vet man inte
heller hur den ska förebyggas. Statistik
visar att åtminstone var tredje katt under
sin livstid kommer att drabbas av FORL
på någon tand. De flesta katter som lider
DOGGY-RAPPORT • 2010 • ÅRGÅNG 34 • NR 2
av FORL kan lyckligtvis bli smärtfria
genom korrekt diagnostik och behandling.
Bakgrund
FORL, även kallad resorption, är den
vanligaste tandsjukdomen hos katt.
FORL förekommer inte bara hos tamkatter utan även vilda kattdjur drabbas
av sjukdomen. I studier av nutida tamkatter led från 28,5 till 67 procent av de
undersökta katterna av sjukdomen. I en
svensk studie från 2003 av slumpmässigt
utvalda tamkatter hade 32 procent av
katterna FORL. Ju äldre katterna var
desto större var sannolikheten att de
hade FORL.
FORL drabbar även vilda kattdjur
som gepard, leopard, vildkatt och lejon,
men det är mindre vanligt med FORL
hos vilda kattdjur. För närvarande undersöks förekomsten av FORL hos svenska
lodjur.
Hos medeltida kattskelett har man hittat FORL-förändringar men i mycket
mindre omfattning än hos nutida katter.
I en studie av danska kattskelett från vikingatiden undersöktes 28 skelett från
9
TANDSJUKDOMAR
katter som bedömdes vara äldre än fem
år. Endast ett av dessa kattskelett hade
FORL-förändrade tänder.
Odontoklastiska resorptiva lesioner
har även diagnosticerats hos hund, människa, gris, råtta och mus.
Vad är FORL?
Det pågår en ständig nedbrytning och
återuppbyggnad av olika vävnader i
kroppen. I skelettet finns odontoklaster
och odontoblaster. Odontoklaster är celler som bryter ned skelettvävnad för att
frisätta mineral och odontoblaster bygger upp nytt skelett. När skelettet i och
runt tanden är friskt är nedbrytningen
och uppbyggnaden i balans och tand
samt tandrot behåller sin normala form.
Hos en katt med FORL är odontoklasterna (de nedbrytande cellerna) mycket
mer aktiva än odontoblasterna (de uppbyggande cellerna). Resultatet blir ett hål
i tanden (ofta strax ovanför tandköttskanten). Hålet gör att nervvävnaden i
pulpan kommer i kontakt med munhålan vilket kan göra mycket ont. Ibland
blir hålet i emaljen så stort att tandens
krona lossnar. Parallellt med nedbrytningen av tanden växer ofta tandrot och
käkben samman.
När FORL upptäcktes trodde veterinärerna till en början att det rörde sig om
kariesangrepp. Mikroskopiska studier visade dock att hålen i emaljen inte var karies. Karies är frätskador orsakade av syra
som bildas när bakterier i plack förjäser
(fermenterar) kolhydrater. Hittills finns
inget känt fall av karies hos katt. Anledningen tros vara att katter äter lite kolhydrater och att deras tänder sitter glest isär
samt att tänderna saknar tuggytor.
I nuläget vet man inte varför balansen
mellan odontoklaster och odontoblaster
rubbas. FORL kan därför inte förebyggas utan målet med behandlingen av
FORL är att göra katten smärtfri. Smärtfrihet uppnås genom att förbindelsen
mellan pulpa och munhåla tas bort, antingen genom att tanden dras ut eller
genom att tandens krona amputeras. Vid
en kronamputation borras kronan loss
från roten, alla emaljrester putsas bort
och därefter sys tandköttet ihop över
hålet där kronan suttit. Alla FORL-tänder som kan dras ut ska dras ut. När roten vuxit ihop med käkbenet kan tanden
inte dras ut så istället amputeras kronan.
Många katter lider också av en annan
tandsjukdom som heter parodontit (en
inflammation i de vävnader som håller
tanden på plats i käkbenet). Vid parodontit får katten bakteriebemängda fickor runt tandrötterna. Om man amputerar
tänder med parodontit blir den bakteriebemängda roten kvar i käkbenet. I käkbenet kan roten orsaka en rotspetsböld,
vilket är mycket smärtsamt för katten.
10
Sjukdomen FORL drabbar ofta de två främre kindtänderna. Foto: Hedvig Armerén.
Valet mellan kronamputation och att dra
ut hela tanden baseras på hur roten ser ut
på tandröntgen. Inför en FORL-behandling måste därför alla tänder röntgas.
Symtom
Katter som lider av FORL kan visa
många olika symtom. De kan ha svårt att
tugga, de gnisslar tänder eller tappar
mat. Ibland visar de inte att de har ont i
munnen utan blir bara dämpade och/eller mindre matintresserade än vanligt.
Om man tittar i kattens mun ser man
tandkött som vuxit upp på tanden, rikligt med tandsten på enstaka tänder (de
tänder som gör ont och som katten därför undviker att tugga med) eller att tänder saknas.
De tänder som oftast drabbas av
FORL är de främsta kindtänderna i
underkäken. Många katter med FORL
får bara problem med en eller två tänder,
vanligen de första kindtänderna i underkäken. Utan att röntga katten kan man
inte alltid skilja FORL från parodontit.
Tänder som drabbats av parodontit får
aldrig amputeras eftersom det ofta utvecklas en böld vid den kvarlämnade rotens spets. Rotspetsbölden är minst lika
smärtsam som FORL. Om man gör kronamputation på en parodontitdrabbad
tand har man inte hjälpt katten alls.
Många katter har uppenbart ont av
sina emaljskador. Att katten har god aptit betyder dock inte att den inte känner
av tandsmärta. Många katter äter snabbt
och mycket trots att de har tandvärk.
Tecken på tandvärk är snarare
• att katten tappar mat när den tuggar,
• att den föredrar mjuk mat,
• att katten gnisslar tänder när den äter
samt
• att den har mycket tandsten på vissa
tänder och ingen på andra.
För att utröna om en vaken katt har
tandvärk kan man dra ett bomullstops
eller en tandsticka över den delen av tanden som man tror är drabbad (vanligtvis
mitten på utsidan av tanden nära tandköttskanten). Om katten har ont utlöses
ofta en tuggreflex när man rör emaljförändringen. Ibland kan man dock utlösa
en tuggreflex på en till synes frisk tand
(katter kan ha känsliga tandhalsar precis
som människor). Det säkraste sättet att
ta reda på om katten har ont är troligen
att låta en tandkunnig veterinär undersöka tandförändringen med en spetsig
tandsond efter att katten fått en milt lugnande spruta.
Ibland kan man på röntgen se tandrötter med FORL-förändringar utan att
man ser några hål i tanden eller förändringar i tandköttet. Om katten inte visar
smärta när man undersöker dessa tänder
kan man låta dem sitta kvar. Tänder med
FORL-förändrade rötter bör dock veterinärundersökas var sjätte månad så att
de kan åtgärdas om de börjar göra ont.
Människor som har resorptioner på sina
DOGGY-RAPPORT • 2010 • ÅRGÅNG 34 • NR 2
TANDSJUKDOMAR
Så många som var tredje katt kan vara drabbad av FORL. Symtom som tandgnissling och matvägran eller svårigheter att äta är tecken
som tyder på att katten har ont i tänderna. Foto: Lisbeth Karlsson.
tandrötter (områden där roten tillbakabildas) men inte har emaljskador har inte
ont i sina tänder. Därför antar man att
detsamma gäller för katter även om studier av detta på katt saknas.
Behandling
En del katter har så ont av sin FORL att
de varken äter eller dricker. Dessa katter
kan behöva dropp och ibland sondmatning samt smärtstillande i några dagar
för att komma i tillräckligt god kondition
för att klara av att sövas och återhämta
sig normalt.
Korrekt behandling av FORL-katter
inleds med att alla tänder undersöks med
en tandsond efter att katten fått en lugnande spruta. Därefter röntgas alla tänder för att man ska kunna identifiera förändringar som bara finns på rötterna.
Tänder som inte gör ont men som har
rotförändringar kan lämnas kvar, men de
behöver övervakas. De tänder som gör
ont måste åtgärdas. De måste dock röntgas innan de åtgärdas för att rätt åtgärd,
det vill säga extraktion (utdragning) eller
kronamputation, ska vidtas. Ibland kan
en flerrotig tand ha en rot med sammanväxningar och en utan sammanväxningar. I sådana fall ska den ena roten amputeras och den andra dras ut.
Vid en amputation av kronan lossas
tandköttet i anslutning till tanden, kronan borras bort och tandköttet sys sedan
ihop över käkbenet där roten suttit.
Det är viktigt
• att tanden är väl rengjord innan man
borrar,
• att borren är vattenkyld,
• att inga vassa tandrester efter borrningen lämnas kvar,
• att all emalj tas bort och
• att tandköttet sluter tätt över käkbenet
Om man inte kyler borren kan man få
käkbensnekroser (död benvävnad). Om
det finns bakteriebemängd plack på tan-
DOGGY-RAPPORT • 2010 • ÅRGÅNG 34 • NR 2
den kan placken tryckas in i käkbenet vid
borrning. Av detta kan katten få en infektion i operationsområdet.
När amputationer/extraktioner görs
korrekt läker katten oftast snabbt och
blir smärtfri efter några dagar. Infektioner är sällsynta och det finns ingen anledning att behandla med antibiotika i
förebyggande syfte.
När man använder ultraljudsrengöring
och tandborrar i munnen måste katten
vara intuberad (ha en slang i luftstrupen)
och vara uppkopplad till en narkosapparat. Om katten inte är intuberad och
uppkopplad till narkosapparat är risken
stor att bakteriebemängda tandstensbitar
och bakteriehaltigt vatten hamnar i lungorna, vilket kan leda till lunginflammation.
Smärtlindring under och efter ingreppet är viktig. Under ingreppet används
vanligtvis ett morfinpreparat kombinerat
med ett annat smärtstillande preparat
11
TANDSJUKDOMAR
Röntgenbilden visar tänderna på en katt som lider av FORL. Foto:
Hedvig Armerén.
(Metacam) och eventuellt lokalbedövning. Narkosgasen i sig ger långt ifrån
tillräcklig smärtlindring för en smärtsam
tandoperation. Efter ingreppet får katten
vanligtvis recept på smärtstillande, till
exempel Metacam-droppar, några dagar.
Katter med mag- eller njurproblem kan
istället få morfinliknande smärtstillande
de första dagarna. Man ska vara försiktig
med läkemedlen Metacam och Tolfedine
till katter med nedsatt njurfunktion eller
magproblem, särskilt efter en operation
när de kanske dricker dåligt och är stressade. Vätskebrist kan förvärra njurproblem och stress kan förvärra magproblem.
Återhämtningen och läkningen går
ofta snabbare om katten får flytande eller åtminstone mjuk föda dagarna efter
operationen.
Veterinärt kunnande viktigt
Tandkompetensen växlar väldigt mycket
mellan olika veterinärkliniker. Veterinärer och tandläkare som är intresserade av
djurtandvård brukar vara medlemmar i
SSDt (Svenska Sällskapet för Djurtandvård). SSDt är en ideell sammanslutning
av veterinärer, tandläkare och djursjukvårdare som vill utveckla sitt veterinära
tandkunnande.
Den klinik som behandlar katten ska
ha dentalröntgen. Det är omöjligt att ta
acceptabla röntgenbilder av kattänder
med en vanlig röntgenapparat. Det är
också viktigt att veterinären har utrustning för att kunna borra bort kronor vid
kronamputation och att tandköttet helt
sys igen efter amputationen. Veterinärer
som inte har tillräcklig kunskap om djur12
Röntgenbild från katt som lider av allvarlig parodontit (tandlossningssjukdom) men som inte har några FORL-förändringar. Foto:
Hedvig Armerén.
tandvård tror ibland att det är acceptabelt att bara klippa av tänderna med en
tång. Det är det inte, eftersom katten
kommer fortsätta att ha minst lika ont
efter ingreppet som före, då kommunikationen mellan pulpa och munhåla
kvarstår.
För att man som djurägare ska se till
att katten får korrekt behandling ska
man kräva att katten röntgas med en
röntgenapparat avsedd för tandröntgen,
att veterinären kan visa vilka tänder som
saknats, åtgärdats och vilka som bör
kontrolleras noggrant. Om antibiotika
sätts in bör veterinären tydligt kunna
motivera varför. Det är också önskvärt
att veterinären kallar till återbesök så att
han eller hon ser att munnen har läkt
som den ska. Som kattägare ska man
också vara medveten om att även om veterinären gör allt korrekt kan komplikationer tyvärr ändå uppstå. Den vanligaste komplikationen är att stygnen går upp
eller att den del av tandköttet som stygnen sitter i drabbas av vävnadsdöd.
Ibland uppstår infektioner trots korrekta
rutiner och givetvis kan djuret drabbas
av olika narkoskomplikationer.
De flesta djurförsäkringar täcker inte
FORL-behandling. Det är bra att kontrollera eventuell ersättning med försäkringsbolaget innan åtgärden utförs. Det är
också bra att diskutera kostnaden för
operationen med veterinären innan katten
opereras, så att veterinär och djurägare är
överens innan operationen utförs.
Sammanfattning
tandsjukdom hos katt. Eftersom vi inte
vet hur den uppstår kan den inte botas eller förebyggas. Lyckligtvis kan man
genom att ta bort de tänder som gör ont
göra katten smärtfri. Många djurägare är
oroliga för hur katterna ska klara sig efter ingreppet. Katterna klarar sig lyckligtvis utmärkt. Katten har oftast inte använt de ömmande tänderna och får därför inte svårare att äta efter operationen.
Efter FORL-operationen fortsätter de
flesta katter att äta torrfoder (även om de
helt saknar kindtänder) och de kan även
fortsätta att jaga och försvara sig så länge
de har motstående hörntänder kvar.
Hedvig Armerén
Veterinär HEDVIG ARMERÈN har vidareutbildat sig inom hund- och kattandvård.
Hon arbetar vid Mälarhöjdens Veterinärpraktik i Hägersten.
Vill du ha en
papperstidning?
Du vet väl att det nu är möjligt att
få Doggy-Rapport som papperstidning igen?
Kontakta Emelie Nilsson, mail
[email protected]
Kostnad för fyra nummer är 200 kr.
FORL (TR) är en vanlig och smärtsam
DOGGY-RAPPORT • 2010 • ÅRGÅNG 34 • NR 2
PÄLS
Hundens hårsäckar ser annorlunda ut jämfört med människans. I varje hårsäck sitter flera hårstrån, ofta i grupper om tre. Dessutom har
hunden små muskler mellan hårstråna. Dessa muskler reser hårstråna, vilket ökar hundens värmeisolering. Foto: Lisbeth Karlsson.
Hårtillväxten varierar mellan de olika
hundraserna
Det diskuteras ibland om hundar kan
eller bör klippas. Men hur ser hårets
tillväxt ut på hunden? Veterinär MARIANNE MELLGREN redogör för
hårets tillväxt hos hunden och vilka
variationer det finns mellan olika raser.
H
år är karakteristiskt för oss däggdjur. Hår behövs av flera orsaker
på våra djur. Det fungerar som isolering
mot kyla och värme samt som en barriär
mot vatten och andra kemiska och fysiska ämnen. Det utgör också ett skydd mot
olika mikroorganismer som bakterier
och svampar. Hårstråna har också sensorer, det vill säga känselceller som känner av till exempel beröring. Ett klassiskt
exempel är morrhåren.
Anatomi
Hårsäckarna är olika konstruerade beroende på vilket djurslag det gäller. Flest
studier är gjorda på människa och mus.
Vi har så kallade enkla hårsäckar, det vill
säga i varje hårsäck finns ett enda hårstrå
tillsammans med svett och talgkörtlar. Så
ser det också ut på häst, nötkreatur och
får.
Hund och katt har liksom de flesta
rovdjur istället så kallade sammansatta
hårsäckar. Det betyder att flera hårstrån
kommer från samma hårsäcksöppning.
Hårstråna sitter ofta i grupper om tre.
Längst fram mot djurets huvud sitter det
största hårstrået och längre bak i hårsäcken blir hårstråna allt mindre i diameter. Mellan hårsäckarna finns små
DOGGY-RAPPORT • 2010 • ÅRGÅNG 34 • NR 2
muskler som kallas arrector pili. De kan
resa hårstråna, vilket har betydelse för
att hålla värmen. Värmeisoleringen blir
bättre om djuret har många ganska långa
och smala hår som kan resas upp.
Hur grova, långa och böjda hårstråna
är varierar väldigt mycket mellan olika
raser. Den klassiska varianten som hos
varg, siberian husky eller schäfer har
många hårstrån per hårsäck, hela 47
stycken, med en genomsnittlig diameter
på 28 mikrometer och en böjning på 30
grader (fig. 1). De har ett grovt primärhår (täckhår) och många mindre sekundärhår (ullhår). Labradorer har 31 hårstrån per hårsäck, 39 mikrometer i diameter och 18 graders böjning medan en
dvärgpudel har 28 hår, 17 mikrometer i
13
PÄLS
Figur 1. Hundens hår är vanligtvis arrangerade så att täckhåren (de stora
ringarna) är placerade närmast huvudet på hunden, medan de mindre,
tunnare hårstråna är placerade bakom. Illustration: Lisbeth Karlsson.
diameter samt 40 graders böjning. Detta
betyder att raser som pudel har ganska
lika storlek på alla sina hårstrån, det vill
säga inga utmärkande täck- eller ullhår.
Pälsens utveckling
Att valpen tappar sin valppäls är ett felaktigt uttryck, i själva verket så utvecklas
vuxenpälsen vid 12–16 veckors ålder.
Man föds med ett visst antal hårsäckar.
Det som händer är att valpens outvecklade hårsäckar mognar och får fler hårstrån per hårsäck, de blir grövre och de
blir mer böjda (se ovan). Så det är alltså
samma hårstrån!
Håret växer i cykler som kan indelas i
följande faser:
Anagen fas = aktiv, hårstråna växer.
Katagen fas = mellanläge, hårstrået stannar upp i tillväxt.
Telogen fas = totalt viloläge, ett nytt hårstrå börjar bildas under det gamla vilket
sitter fast längre upp i hårkanalen. Det
finns lite inre varianter på detta där hårstråna lossar lättare och där de sitter
kvar.
Exogen fas = nu ramlar det gamla hårstrået ut, fällning.
På oss människor är hårsäckarna till
större delen av tiden i aktiv, anagen fas,
det vill säga håret växer. Ett hårstrå på
oss lever i tre till fyra år. Det motsvarar
att håret når ner till axlarna. Hårstrået
får sedan en snabb övergång till telogen
fas, varpå vi tappar det hårstrået.
De flesta däggdjur har väldigt kort tillväxtfas (anagen och katagen fas) och be14
Figur 2. Hos hund och katt växer flera hårstrån upp ur samma hårsäck. Illustration: Lisbeth Karlsson.
finner sig alltså för det mesta i viloläge
(telogen fas). Det här är en nödvändighet
i naturen eftersom hårstrået är uppbyggt
av proteiner och fett, viktiga resurser
som behövs till annat än att byta ut hårstråna. Hårfällning är alltså en lyx som
bara kan ske när djuret har tillräckligt
med protein- och fettreserver. Det är därför det är väldigt få däggdjur som behöver klippas.
Vissa hundraser av naturlig typ (polarhundar och varg), kan vid stora sårskador snabbt gå över från vilofas till tillväxtfas under sårläkningen. Det här kan
man se efter operationer på till exempel
gråhundar, vilka brukar ha ny hårväxt på
rakade områden redan efter tio dagar.
Men det har ingenting med att pälshåren
rakas bort vid operationen att göra utan
beror på att huden har varit “skadad”.
Men det finns ytterligare rasvariationer. Hårcykeln hos alaskan malamute
och beagle befinner sig till 59 procent i
vilofas. Pudlar däremot har 98 procent
av sina hårsäckar i tillväxtfas och människa har 85 procent i tillväxtfas.
fas – gamla hårstrån lossar). Inte förvånande hör labradorer hit.
• Säsongsmässig fällning (dessa har telogen dominant fas men där hårstråna
sitter kvar i hårsäckarna). Exempel här
är alaskan malamute och siberian husky.
Det finns förstås också varianter inom
respektive grupp, labradorer kan vara
lite mer säsongsmässiga, pudlar kan fälla
och de nordiska raserna kan tappa hår
året runt.
Hårets cykler påverkas alltså av en
mängd faktorer – hormoner, ljus, temperatur, nutrition, stress och genetisk påverkan. Men håret påverkas inte av att
det klipps, på vare sig människa eller
djur. Däremot får vi såklart väldigt långa
hår på de individer som har en dominant
aktiv hårcykel.
Marianne Mellgren
Leg.vet MARIANNE MELLGREN är specialist i hundens och kattens sjukdomar samt
dermatologi hund och katt. Hon arbetar vid
Falu djursjukhus i Falun.
Fällning
Något annat man bör tänka på är att det
finns fällningsintervaller som varierar
mellan olika raser. Det finns tre huvudgrupper.
• Ingen eller marginell fällning (dessa
hundar har såklart en dominerande
tillväxtfas). Exempel på detta är pudlar och old english sheepdog.
• Ständig fällning (dessa har oftast vilo-
Litteratur
Dunstan, R.W. Proceedings of the North
American congress in Dermathology,
NASVD, USA 2009, p. 3–7.
Desmon Tobin, J. Proceedings of the 22nd
European Congress in Dermathology, 2007,
Mainz Germany, p.1–9.
Muller &Kirks. Small Animal Dermatology,
5th edition, p. 4–8.
DOGGY-RAPPORT • 2010 • ÅRGÅNG 34 • NR 2
SAGT & GJORT
Tack Annika –
Välkommen
Emelie
I början av året bestämde sig DoggyRapports redaktionssekreterare Annika
Norberg för att börja njuta av livet som
pensionär. Hon började på Doggys
marknadsavdelning i februari 1984 men
har under åren arbetat på såväl fackhandelssidan som på orderkontoret. Från
millennieskiftet var det dock Club Doggy som utgjorde det huvudsakliga arbetet fram till dess att Marina Heyman,
Doggy-Rapports första redaktionssekreterare, gick i pension 2001. Annika tog
över ansvaret och har fram till i år samordnat produktionen av Doggy-Rapport.
Annika är en väldigt god kamrat och kollega så arbetet i redaktionen har flutit
obehindrat under Annikas ledning. Vi
tackar henne för de här åren vi har haft
förmånen att få arbeta med henne och
önskar henne lycka till i sitt nya liv med
barnbarn och husrenovering.
Annika Norberg efterföljs av Emelie Nilsson.
Sedan januari har Emelie Nilsson ersatt
Annika Norberg som redaktionssekreterare för Doggy-Rapport. Emelie har varit anställd på Lantmännen Doggy sedan
i december 2008 och arbetar främst på
marknadsavdelningen med varumärkena
Bozita, Bozita Robur och Bozita Feline.
Hon ansvarar bland annat för hemsidan
www.bozita.com. Emelie är civilekonom
med inriktning på marknadsföring, men
har även läst på journalisthögskolan och
har en bakgrund inom tidningsbranschen. Emelie har en treårig dansksvensk gårdshundstik som heter Elsa som
är med på kontoret varje dag. En stor del
av fritiden ägnar Emelie åt att träna Elsa
i både lydnad och agility.
Redaktionen
Bozita-montern på Crufts besöktes av många intresserade hundägare. Foto: Marie-Louise
Pettersson.
Lantmännen Doggy deltog på
Crufts
En av världens största hundutställningar,
Crufts 2010, gick av stapeln den 11 till
14 mars i Birmingham. Utställningen
återkommer varje år och har gjort så sedan 1891. Hundar och raser från hela
världen finns representerade.
Lantmännen Doggy har deltagit på utställningen sedan 2005. På mässan träffade vi framför allt hunduppfödare och
hundutställare, men även vanliga hundägare som är nyfikna på andra hundraser. Vi besöktes även av dem som var intresserade av att hitta nya leksaker och
alternativa foder till sina hundar. Även i
år var älgen Helge med oss i montern och
väckte stort intresse hos såväl hundägare
som hundar.
På utställningen fanns cirka 500 företag representerade med montrar och utställningen besöktes av hela 160 000 personer.
DOGGY-RAPPORT • 2010 • ÅRGÅNG 34 • NR 2
Vill du ha en
papperstidning?
Du vet väl att det nu är möjligt att
få Doggy-Rapport som papperstidning igen?
Kontakta Emelie Nilsson, mail
[email protected]
Kostnad för fyra nummer är 200 kr.
I år kämpade mer än 22 000 hundar
om den mest prestigefyllda titeln i hundvärlden, Best in Show på Crufts. Vann
gjorde Yogi, en ungersk vizsla. Hundens
fullständiga namn är SH CH/AUST CH
Hungargunn Bear It’n Mind.
Marie-Louise Pettersson
UPPFÖDARE!
Du är väl medlem i
vår uppfödarklubb?
Om inte ring
eller maila till oss:
Annika Wängvik
Mammaledig
Linda Aspsjö Dahlgren
Mammaledig
Jaana Arvidsson
[email protected]
Anette Andersson (vikarie)
[email protected]
Tel 0322-66 65 00 (växel)
15
Göteborgs
postregion
Porto betalt
Port payé
P 410197400
B
SEMESTER
Vad behöver hundvakten när olyckan är
framme?
hittar tillbaka genom att vi kan beskriva
deras utseende men för en katt kan det
vara svårare när många är tigrerade och
lika varandra.
Försäkring – var och vilket nummer
När du lämnar hunden till hundvakten, glöm då inte bort att berätta i vilket bolag hunden
är försäkrad och vad den har för försäkringsnummer. Foto: Lisbeth Karlsson.
Sommar och semester utan fyrbenta familjemedlemmar innebär att pensionat
eller goda vänner får ställa upp som djurvakter. Ett kärt besvär för många men
inte alltför sällan är olyckan framme just
när den som vet mest och bäst om djuret
inte är närvarande.
Genom åren har jag träffat förtvivlade
söner, döttrar, mormor, farfar, grannar
och kompisar till mycket ansvarstagande
och ordentliga hussar och mattar. Förtvivlan för att matskålen, foderpåsen och
Veterinärinformation från Lantmännen Doggy AB
Ansvarig utgivare: Hans Nilsson
Veterinärmedicinsk konsult:
Leg. vet. Lena Myrenius
I redaktionen:
Agronomie doktor Ann Högberg
Redaktionssekreterare:
Emelie Nilsson
Redigering: Karli Ord och Bild
Förfrågningar om tidningen, artiklar i tidigare nummer m.m. besvaras gärna av tidningens redaktionssekreterare! För signe-
16
koppel fanns med när hunden kom på
besök, men inte djurets uppgifter eller
försäkringsnummer. Även den bäste husse och matte glömmer lätt att även "personuppgifterna" på djuret är bra att ha
hos vakten.
Djurets id-nummer
Idag när de flesta djur är chipmärkta går
numret inte att läsa av utan elektronisk
avläsare och registret går inte att nå så
lätt utanför arbetstid. De flesta hundar
rade artiklar svarar författaren. För osignerat
material svarar redaktionen. För insänt, ej beställt material ansvaras ej.
Artiklar och bilder i Doggy-Rapport får endast
återges med redaktionens tillstånd och efter
överenskommelse i varje enskilt fall med upphovsmannen, författaren och/eller fotografen.
I sammanhanget skall det klart framgå från vilket nummer av Doggy-Rapport artikeln är
hämtad. För närmare upplysningar – tag kontakt med redaktionssekreteraren!
Läsarservice: Tidigare nummer av DoggyRapport kan beställas och kostar då 20 kr
(med reservation för att vissa nummer inte
längre finns i lager). Fotostatkopiering av artiklar: 2:50 kr/sid. Samlingspärm: 32 kr. För
varje beställning utgår en expeditionsavgift på
10 kr. Moms ingår.
ISSN: 1400-6650
Inte bara att djuret är försäkrat utan försäkringsnummer och bolag är också en
trygghet för hundvakten att ha till hands.
När vi reser långt med tidsomställningar
över hela världen, är det trots mobilernas
räckvidd svårt att nå varandra för att ta
beslut och lämna besked om försäkringen är giltig eller inte. En större försäkring
som täcker det mesta är bra att ha och
den ska enligt min mening tecknas så tidigt som möjligt i valpåldern så att inga
luckor uppstår med undantag för vissa
sjukdomar som uppstår.
Tips om vad som ska med till djurvakten:
Stamtavla/vaccinationsintyg med fullständiga uppgifter om ägare, adress, djurets ras, ålder och eventuell kastration
och id-nummer.
Senaste försäkringsbrevet med förtydligande om hunden kallas för något annat än namnet i stamtavlan.
Om djuret står på behandling för en
kronisk sjukdom eller är allergisk mot
mat alternativt mediciner, sammanfatta
detta på en enkel lapp.
Lena Myrenius
Lantmännen Doggy uppfyller
kraven i den internationella
kvalitetsstandarden
SS-EN ISO 9001.
Certifikat nr 321, utfärdat
av SIS Certifiering AB.
Postadress: Doggy-Rapport, 447 84 Vårgårda
Telefon: 0322-66 65 00
Från utlandet +46 (0)322 66 65 00
Telefax: 0322-66 65 80
Hemsida: www.doggyrapport.se
E-mail: [email protected]
Produceras av Prinfo Vårgårda AB,
Box 45, 447 22 Vårgårda.
DOGGY-RAPPORT • 2010 • ÅRGÅNG 34 • NR 2