Länstransportplan
Download
Report
Transcript Länstransportplan
Bilaga
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning
Bilaga MKB till Länstransportplan för Blekinge 2014-2025
Region Bleking
Dnr: 501-119-2013
Version sammanställt förslag RS 13/11
2013-10-30/Pether
Foto framsida uppifrån och ned, vänster till höger:
Mats Samuelsson, Joakim Lenell, Joakim Lenell, Olof Fredholm samt
Hans-Peter Blom
Milkökonsekvensbeskrivningen är upprättad av Vectura Consulting AB
Sida 2 (41)
Innehåll
1.Miljökonsekvensbeskrivning
1.1 Bakgrund och syfte
1.2 Innehållet i planen (planalternativet)
1.3 Metod för miljöbedömning
1.4Avgränsning
1.5 Nationella och regionala miljömål
1.6Alternativ
1.7 Beskrivning av miljötillstånd och kriterier för betydande miljöpåverkan
1.8 Beskrivning av betydande miljöpåverkan
1.9 Förslag till uppföljning
1.10 Osäkerheter och brister
1.11 Icke-teknisk sammanfattning
1.12 Referenser
4
4
5
8
8
18
19
21
27
37
38
38
40
Sida 3 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
1.
Miljökonsekvensbeskrivning
1.1 Bakgrund och syfte
Region Blekinge har, på uppdrag från Regeringen, upprättat ett förslag till transportslagsövergripande länsplan för regional transportinfrastruktur för perioden 2014 – 2025.
När en myndighet eller en kommun upprättar en plan, som krävs i lag eller i annan författning, ska planupprättaren göra en miljöbedömning av planen, om dess genomförande
enligt Miljöbalken kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En länsplan för regional transportinfrastruktur ska alltid antas medföra betydande miljöpåverkan enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Behovet av en miljöbedömning är därmed
lagstadgat.
Miljöbedömning är en process med samrådsförfarande som genomförs integrerat med
framtagandet av planen. Miljöbedömningen dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som en del av analysen av strategiska vägval och åtgärder. Miljöbedömningen
görs på en strategisk och övergripande nivå och ska inte ta upp frågor som lämpligare
bedöms senare i planeringsprocessen. Syftet med en miljöbedömning är att påverka planeringens innehåll och resultat så att en hållbar utveckling främjas. Arbetet sker parallellt på
två olika plan; ett nationellt som Trafikverket ansvarar för och ett regionalt där i detta fall
Region Blekinge har ansvaret.
Den regionala systemanalysen för östra Götaland (Blekinge, Jönköpings, Kalmar,
Kronobergs och Östergötlands län) som gjordes inför den förra planeringsomgången
2010-2021 resulterade i avgränsning av ett antal prioriterade stråk (se fig. nedan).
Systemanalysen ligger till grund för även denna planeringsomgång. Den strategiska
1. Stockholm-Östergötland-Jönköpings
län- Kronobergs län-Öresund
2. Stockholm-Kalmar-Blekinge-Öresund
3. Stråk mot Göteborgsregionen
4. Baltic-Link stråket, Blekinge- respektive Kalmar- mot Växjö-Göteborg,
alternativt Jönköping
5. Stråken Växjö-Halmstad; BlekingeHalmstad samt Jönköping-Halmstad
6. Jönköping- Västervik/Oskarshamn
7. Stråket Växjö-Linköping
8. Stråken från Östergötland mot
Mälardalen via Katrineholm och mot
Örebro via Finspång
9. Stråket Bergslagen- Örebro-Blekinge
10. Stråket Örebro-LinköpingOskarshamn
11. Stråket Växjö-Malmö/Öresund
12. Stråk från Jönköpingsregionen mot
Skaraborg
Sida 4 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
miljöbedömning som avslutar systemanalysen pekar på den inneboende konflikt som
finns mellan ambitionerna att utveckla de funktionella sambanden i stråken och ökade
utsläpp, störningar och omgivningspåverkan. Samtidigt framhålls svårigheten att bedöma
miljöeffekterna på den mycket översiktliga nivå som kännetecknar systemanalysen.
Analysen innehåller dock tydliga strategiska ställningstaganden, som satsningar på järnväg och sammodala godstransporter, vilka syftar till att underlätta en hållbar utveckling
genom klimateffektiva transportlösningar.
1.2 Innehållet i planen (planalternativet)
Arbetssätt
Arbetet med planen har präglats av ett transportslagsövergripande tankesätt med tidigare
framtagna regionala stråkanalyser som utgångspunkt, där länets och regionens viktigaste
transportstråk pekats ut. Investeringsåtgärderna är sedan en följd av prioritering utifrån
den analys som är gjord avseende betydelsefulla stråk och det transportslagsövergripande
arbetssättet.
Dialogen mellan Trafikverksregionen och Region Blekinge har varit tät med underhand
lämnade underlag och uppgifter åt båda håll. Underhandskontakter har även skett med
angränsande län. Regionstyrelsen har via arbetsutskottet kontinuerligt följt och styrt
arbetet. Samverkan har skett med länets kommuner genom kommundialoger under mars
och april.
De åtgärder som prioriteras ska, utifrån största möjliga samhällsekonomiska nytta, bidra
till ett klimateffektivt och konkurrenskraftigt transportsystem för tillväxt och utveckling
samt stå i samklang med de regionala och nationella målen inom transportpolitiken.
Planens huvudsyften är att
• knyta samman kommuncentra med närliggande orter och skapa sammanhängande
pendlingscykelvägar till arbete och utbildning,
• bidra till ett för landet robust och tillgängligt transportsystem genom att stärka
landanslutningarna på väg och järnväg till de centrala hamnarna Karlshamn och
Karlskrona.
• skapa större lokala arbetsmarknadsområden genom att knyta samman länets större
orter och omgivande län i funktionella kollektivtrafiksystem
Planeringsramar
Regeringen har föreslagit att den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen under åren 2014–2025 ska uppgå till totalt 522 miljarder kronor. För Blekinge
län uppgår den preliminära tilldelningen till 514 miljoner kronor. Medel från planen
fördelas på posterna
Sida 5 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
• Större investeringar: objekt där kostnaden överstiger 25 miljoner kronor. Även
större brister ska pekas ut. Att ett objekt listas som brist är en anpassning till den
nya planeringsprocessen för väg- och järnvägsprojekt och är inte föremål för investeringsbeslut i detta skede. Åtgärdsvalsstudier ska genomföras som senare mynnar ut i
förslag på åtgärder samt vilken prioritering som bör komma i fråga för att lösa
bristen.
• Mindre investeringar (>25 miljoner koronor i investeringskostnad): en pott för
anpassning av transportinfrastrukturen där åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet,
kollektivtrafik, cykel samt åtgärder som kan påverka transportefterfrågan/val av
transportsätt kan ingå.
• Statlig medfinansiering, i huvudsak bidrag med 50 % av kostnaden till kollektivtrafikåtgärder och till trafiksäkerhets- och miljöåtgärder på det kommunala väg- och
gatunätet som kan sökas av kommunerna. Eftersom det idag inte är känt vad åtgärder för cykel och kollektivtrafik blir aktuella bedöms åtgärderna under mindre
investering och statlig medfinansiering gemensamt då de till största delen fyller
samma syften.
Nedan redovisas endast en mycket kort sammanfattning av Länstransportplanens innehåll. Fokus ligger på de frågor och utgångspunkter som är viktiga för miljökonsekvensbeskrivningen.
Större investeringar (>25 miljoner kronor)
I den regionala planen föreslås RV 27 byggas om med högre tillgänglighet och säkerhet
genom en del av länet inklusive separat g-/c-väg. Byggstart är planerad till 2015. När
vägen har förbättrats bör åtgärder vidtas för att styra över den transittrafik med
Polenfärjan som går över LV 122. Senare i planperioden föreslås en förbifart byggas förbi
Backaryd till Hallabro. Inför kommande planperiod finns förslaget att fortsätta utbyggnaden med förbifart Hallabro. Satsningen ska ses i perspektivet att andra län också genomfört eller kommer att genomföra åtgärder på RV 27 under planperioden så att nyttan blir
större än av enskilda läns satsningar.
Som en större brist för fortsatt utredning och möjliga åtgärder under planperioden listas
kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana i syfte att på sikt klara halvtimmestrafik
med Pågatåg över länsgränsen mellan Skåne och Karlskrona. Blekinge Kustbana är även
ett viktigt stråk för godstrafiken med förbindelse till Karlshamns hamn i Stilleryd och
Karlskrona hamn på Verkö. Ur miljöbedömningsaspekt behandlas detta som en viljeinriktning som bedöms utifrån sin potential. I denna del samfinansieras utredningar och
eventuella åtgärder med medel från nationell plan.
För övriga stråk föreslås inga större investeringar i planen.
Sida 6 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
Mindre investeringar (<25 mkr)
Inom ramen för denna pott ska särskilda mindre objekt finansieras liksom trafiksäkerhetsåtgärder, kollektivtrafikåtgärder, cykelvägar samt åtgärder som syftar till ett förändrat
beteende bland dem som nyttjar infrastrukturen. I denna pott ingår även tätortsåtgärder,
vilket innebär mer eller mindre omfattande förändringar av statliga vägar som passerar
genom tätorter. Åtgärderna innebär oftast att vägen bättre anpassas funktionellt och
miljömässigt till tätortsförhållanden genom exempelvis utbyggnad av stråk för oskyddade
trafikanter, att vägen smalnas av och säkras för lägre hastighet eller att vägen ges en
anpassad standard i samband med ett förändrat väghållningsansvar.
Under mindre åtgärder ingår följande åtgärdsområden och deras ungefärliga andel av den
totala kostnaden inom potten (totalt ca 153 miljoner kronor). Dessa typer av åtgärder är
aktuella även för andra stråk än de som omfattas av större investeringar. Planen redovisar
ett antal förslag.
Åtgärdstyp
Exempel på åtgärd
Andel av budget
Trafiksäkerhet
korsningsåtgärder, mindre ombyggnader för förbättrad
51 %
och tillgäng-
trafiksäkerhet, förbättrad tillgänglighet, förbättrad fram-
lighet
komlighet mm
Cykel
nya cykelvägar längs statliga vägar samt kommunala
40 %
cykelåtgärder för pendling till arbete och utbildning eller
att sammanbinda orter med potential för cykling
Kollektivtrafik
ökad tillgänglighet på och till hållplatser utmed viktiga
8%
statliga kollektivtrafikstråk eller anläggande av pendlingsparkering
Påverkan
kan påverka transportefterfrågan och val av transportstätt
1%
för ändrat beteende hos infrastrukturens användare
(mobility management)
Statlig medfinansiering
Bidrag med 50 % av kostnaden till kollektivtrafikåtgärder och till trafiksäkerhets- och
miljöåtgärder på det kommunala väg- och gatunätet kan sökas av kommunerna. Dessa
möjligheter har under tidigare planperioder bidragit till att anlägga hållplatser och bygga
ut kommunernas gång- och cykelvägnät. Det är angelägna medel också i denna plan att
använda för fortsatt utveckling av kollektivtrafikresande och cykling. Denna del av planen
omfattar ca 75 miljoner kronor.
Medel i mindre omfattning finns för investeringar på det enskilda vägnätet som komplement till drift- och underhållsbidragen. Sådana investeringar används till bland annat
broförbättringar som en mindre vägförening inte annars skulle kunna bära kostnaden för
själv.
Sida 7 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
1.3 Metod för miljöbedömning
Som underlag för bedömningar har Trafikverkets framtagna metodik och bedömningsgrunder använts. Bedömningsgrunderna innehåller definitioner och avgränsningar för hur
de kan användas samt kriterier för när miljöpåverkan är att betrakta som betydande. För
vidare information om metodik och bedömningsgrunder hänvisas till Trafikverkets webbplats, www.trafikverket.se.
Ett mål med tillämpningen av bedömningsgrunderna är att effekter och konsekvenser så
långt det är möjligt ska kvantifieras och jämföras i nollalternativet och planalternativet.
Detta har varit svårt i miljöbedömningen av planen. Istället förs i många fall ett resonemang om konsekvenserna av den riktning planen pekar ut i relation till kriterierna för
betydande miljöpåverkan.
Enligt Miljöbalken ska bedömningarna göras i jämförelse med ett nollalternativ som
beskriver hur området sannolikt kommer att utvecklas om planen inte genomförs.
Nollalternativet beskrivs senare i MKB-dokumentet.
1.4 Avgränsning
Samråd om avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen har genomförts med berörda
kommuner och Länsstyrelsen den 14 maj 2013. Syftet med en avgränsning är att koncentrera miljöbedömningen till de frågor som är mest relevanta för planen.
Utgångspunkten för att bedöma vad som är betydande miljöpåverkan i åtgärdsplaneringen är vilka miljöutmaningar som transportsektorn har ett stort delansvar att lösa och
hur dessa kan påverkas av valet av åtgärder i planen. Både positiv och negativ påverkan
ska behandlas.
Transportsektorn bedöms främst ha en betydande miljöpåverkan på följande sätt:
• står för en stor del av utsläppen av koldioxid
• utsätter fler än två miljoner människor för buller, där järnvägstrafiken står för ca 20 %
• står för en hög andel av de svenska utsläppen till luft
• tar mark i anspråk för infrastruktur och har en påverkan på natur- och kulturmiljö
inklusive skyddade områden (MB 7 kap.)
• har en strukturbildande funktion med påverkan på övrigt samhällsbyggande och
formar därmed människors livsmiljö, men också framtida transportbehov
Fokusområdena har preciserats i ett antal miljöaspekter: Klimat, människors hälsa,
befolkning, luft, vatten, mark, materiella tillgångar, landskap, biologisk mångfald, djurliv,
växtliv, bebyggelse, forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv.
Sida 8 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
Tidsperspektiv
Med tanke på planens långsiktiga och strategiska karaktär är det önskvärt att miljöbedömningen behandlar effekter så långt det är rimligt och relevant även efter år 2025. Detta får
stöd av att:
• prognosåren för utsläpp av klimatgaser är 2020 och 2040
• den funktionella livslängden och strukturerade påverkan på landskapet av vägar och
järnvägar är ännu längre
Miljöbedömningen föreslås ändå tidsmässig avgränsas till att omfatta den nya planperioden 2014-2025 även om miljöeffekterna av åtgärderna i transportplanerna sträcker sig
längre än till planperiodens slut. Motiveringen till detta är att planeringsunderlagen
generellt inte innehåller data som gör det möjligt att bedöma effekter och konsekvenser på
längre sikt samt att osäkerheterna ökar i ett längre tidsperspektiv.
Geografisk utbredning
För att belysa helheten och bättre visa den samlade miljöeffekten kommer miljöbedömningen inte enbart att omfatta de större åtgärder som kommer med i den regionala transportplanen. Även åtgärder i den nationella planen som samfinansieras av medel för
Blekinge län ingår i miljöbedömningen. Detta för att belysa helheten och bättre visa den
samlade miljöeffekten av samtliga satsningar.
Effekter av åtgärder eller ambitioner i planen kan också leda till påverkan och konsekvenser utanför Blekinge län. Där så bedöms relevant görs en utblick i ett större geografiskt
område, även om merparten av effekterna konsekvensbedöms i ett länsperspektiv.
Miljöaspekter
Under miljöbedömningsprocessen har en ytterligare avgränsning kunnat ske så att klimat,
människors hälsa, luft, samt befolkning bedöms kunna bli föremål för betydande miljöpåverkan. Miljöaspekterna vatten samt biologisk mångfald inklusive växt- och djurliv
behandlas i MKB:n, men bedöms i detta skede inte påverkas på ett betydande sätt av
planens innehåll. Övriga miljöaspekter avgränsas bort, för motivering se tabell nedan.
Därutöver ska relevanta miljökvalitetsnormer beaktas. För länstransportplanens del
bedöms miljökvalitetsnormer för luft avseende kväveoxider (NOX) samt partiklar (PM 10)
vara relevanta. För miljökvalitetsnormer avseende vattenförekomster bedöms eventuell
påverkan bättre kunna utredas i senare skeden av planeringen. Inga vatten som omfattas
av miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten berörs i detta skede av åtgärder i planen.
Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller anger att det ska eftersträvas att buller inte
medför skadliga effekter på människors hälsa. Enligt förordningen har Trafikverket
kartlagt buller från väg- och järnvägstrafik och upprättat ett åtgärdsprogram. Planen
bedöms inte påverka möjligheten att klara miljökvalitetsnormen.
Sida 9 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
Frågor kring sjöfartens miljöpåverkan förutsätts bli bedömda inom ramen för den nationella planen då åtgärderna i länsplanen inte direkt rör satsningar på sjötrafik. Det är dock
befogat att i vissa delar resonera kring effekter av en ökad trafik i hamnarna då ett av
planens huvudsyften är att stärka transportleden till och från Blekinges hamnar så att
dessa kan nyttjas effektivare och i högre utsträckning.
Sida 10 (41)
X
Luft
Männis-
Frisk luft
kors hälsa
X
Klimat
Begränsad klimatpåverkan
X
Ja
Nej
Potentiellt
betydande miljöpåverkan
Miljöaspekt
Miljökvalitetsmål
Ja
Ja
Ja
Behandlas i MKB
Se ovan
Planen kan ha betydelse för utvecklingen av luftkvalitet, framförallt i tätorter
målets precisering avseende PM10. Utanför tätorter är problemet avsevärt mindre.
partiklar (PM10) som max får överskridas 35 gånger. Däremot klaras idag inte generations-
Karlskrona förekom 2009 29 överskridanden av dygnsmedelvärdet avseende MKN för
Risk för överskridande av miljökvalitetsnorm bedöms liten i länet som helhet, men i
Innehållet i planen kan påverka hur resor och godstransporter sker, vilket kan bidra positivt.
oförändrade eller minskande utsläpp mot slutet av planperioden.
Trafiken förutsätts öka i både noll- och planalternativet men energieffektiviseringar leder till
der inom många områden som krävs för att Sverige ska kunna klara sina klimatåtaganden.
aktuella i länsplanen har dock en relativt liten påverkan i förhållande till de nationella åtgär-
Vägtransporterna står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser. De åtgärder som är
Motiv till avgränsning
Avgränsning av betydande miljöaspekter kopplat mot miljökvalitetsmål
Miljökonsekvensbeskrivning
Sida 11 (41)
Sida 12 (41)
Skyddande ozonskikt
Giftfri miljö
met
portsyste-
för trans-
-
X
Mark
Ej relevant -
X
X
Vatten
kulturarv
och annat
bebyggelse
ningar,
kulturläm-
Forn- och
djurliv
växt- och
mångfald,
-
Nej
Nej
Nej
-
Utreds i förekommande fall i kommande planeringsskede.
mark som kräver sanering förekomma, exempelvis i anslutning till gamla stationsområden.
mark och vatten. Vid byggnation av vägar och andra infrastrukturanläggningar kan förorenad
Trafikolyckor är dock en bidragande orsak till spridning av miljö- och hälsofarliga kemikalier i
Denna plan bedöms inte i stort påverka möjligheten att nationellt eller regionalt nå målet.
planens genomförandetid bidra till minskade utsläpp.
hamnarna i syfte att dessa ska kunna användas mer. Internationella regler bedöms inom
Planen syftar till att underlätta miljömässigt fördelaktiga transporter av gods till och från
X
Biologisk
Nej
främst relaterad till markanvändning och utsläpp från sjöfart och trafik på kontinenten.
Nej
Transporter bidrar till utsläpp av försurande ämnen. Den nationella vägtrafiken har dock en
X
Nej
Motiv till avgränsning
Vatten
X
Nej
Behandlas i MKB
marginell påverkan på försurningen av mark och vatten. Den försurning som sker nu är
Männis-
Bara naturlig försurning
Ja
Potentiellt
betydande miljöpåverkan
kors hälsa
Miljöaspekt
Miljökvalitetsmål
Miljökonsekvensbeskrivning
Levande sjöar och
vattendrag
Ingen övergödning
högsta klass. Aspekten bör dock behandlas vidare i kommande planeringsskede för investeringsprojekt.
djurliv
Infrastruktur tar mark i anspråk och fragmenterar och utgör en barriär i landskapet. Planen
växt- och
Nej
och olyckor.
effekt av trafiken, bland annat genom spridning av föroreningar vid exempelvis anläggning
kan planen bedöms ha på detta miljökvalitetsmål bedöms inte betydande och är i huvudsak en
Infrastruktur tar mark i anspråk, fragmenterar och utgör en barriär i landskapet. Den påver-
av kväveoxider, men bedöms inte påverkas av innehållet i planen.
påverkan genom sina utsläpp av luftburet kväve. Sjöfarten bidrar i Blekinge med stora utsläpp
Miljömålet påverkas främst av jordbruk och enskilda avlopp. Trafiken har en marginell
-
Motiv till avgränsning
bedöms inte leda till markant ökade barriärer och innebär inte intrång i värdefull natur av
X
Biologisk
Nej
Nej
Nej
-
Behandlas i MKB
mångfald,
X
X
Mark
Vatten
X
-
Nej
Vatten
met
portsyste-
för trans-
Ej relevant -
Säker strålmiljö
Ja
Potentiellt
betydande miljöpåverkan
Miljöaspekt
Miljökvalitetsmål
Miljökonsekvensbeskrivning
Sida 13 (41)
Sida 14 (41)
Vatten
Biologisk
Grundvatten av
god kvalitet
Hav i balans samt
levande kust och
skärgård
vatten
djurliv,
växt- och
mångfald,
Miljöaspekt
Miljökvalitetsmål
X
Ja
X
Nej
Potentiellt
betydande miljöpåverkan
Nej
saltning kan bidra till saltinträngning i grundvattnet. Olyckor kan även leda till att grund-
siktligt
samband med andra miljömål.
Planen bedöms inte påverka möjligheterna att klara miljömålet. Berörda aspekter behandlas i
täkter i bruk och vattentillgångar av vikt för framtida behov.
den fortsatta planeringen av enskilda projekt. Det är då viktigt att beakta både dricksvatten-
Risk för påverkan för enskilda vattenförekomster i samband med byggnation hanteras bättre i
till järnväg bedöms risken för olyckor generellt minska.
avseende vattenkvalitet. I och med att planens inriktning är säkrare vägar och överflyttning
vet öka mindre än i nollalternativet vilket möjligen kan leda till marginella förbättringar
risker kopplande till användningen av vägen är desamma. Lokalt kan trafiken i planalternati-
vatten. Planen bedöms i sig inte leda till ökad trafik jämfört med nollalternativet, vilket gör att
Planen bedöms ej bidra till påtagliga negativa eller positiva konsekvenser för miljöaspekten
transport av farligt gods.
vatten förorenas av dels drivmedel från bilar, men även med andra kemikalier vid olyckor vid
Trafikens påverkan på grundvattenkvalitén uppkommer dels genom drift av vägar, där
Motiv till avgränsning
Över-
Behandlas i MKB
Miljökonsekvensbeskrivning
Storslagen fjällmiljö
Ett rikt odlingslandskap
Levande skogar
Biologisk
Myllrande våtmarker
X
X
i länet
Ej relevant -
samband med planering och projektering av enskilda investeringar.
och annat
-
utpekade som särskilt känsliga. Hänsyn till enskilda lämningar eller värden behandlas i
bebyggelse
kulturarv
ler få nya markanspråk utan rör i huvudsak breddning / ombyggnation i områden som inte är
ningar,
Infrastrukturutbyggnad kan innebära intrång och fragmentering av landskapet genom att ny
mark tas i anspråk. Påverkan kan ske både direkt och indirekt på kulturarvet. Planen innehål-
Nej
kulturläm-
Forn- och
projektering av enskilda investeringar.
breddning/ombyggnation. Behandlas lämpligen mer noggrant i samband med planering och
djurliv
mark tas i anspråk. Ny infrastruktur kan även ha en påverkan på småbiotoper som skyddas av
Infrastrukturutbyggnad kan innebära intrång och fragmentering av landskapet genom att ny
det generella biotopskyddet. Planen innehåller få nya markanspråk utan rör i huvudsak
siktligt
Över-
växt- och
mångfald,
Biologisk
av enskilda investeringar.
djurliv
ny mark tas i anspråk. Planen innehåller få nya markanspråk utan rör i huvudsak breddning/
ombyggnation. Behandlas lämpligen mer noggrant i samband med planering och projektering
siktligt
Infrastrukturutbyggnad innebär ofta ett intrång och fragmentering av landskapet genom att
mer noggrant i samband med planering och projektering av enskilda investeringar.
växt- och
mångfald,
Biologisk
Över-
skapa barriäreffekter och fragmentisering av landskapet. Nybyggnad, samt drift och underhåll
Infrastrukturen påverkar våtmarksmiljöer genom att mark tas i anspråk och bidrar till att
ler få nya markanspråk utan rör i huvudsak breddning / ombyggnation. Behandlas lämpligen
siktligt
Över-
Motiv till avgränsning
djurliv
X
X
Nej
Behandlas i MKB
kan även resultera i ändringar av de hydrologiska förhållandena i våtmarker. Planen innehål-
Ja
Potentiellt
betydande miljöpåverkan
växt- och
mångfald,
Miljöaspekt
Miljökvalitetsmål
Miljökonsekvensbeskrivning
Sida 15 (41)
Sida 16 (41)
X
Männis-
samband med planering och projektering av enskilda investeringar.
och annat
kulturarv
utpekade som särskilt känsliga. Hänsyn till enskilda lämningar eller värden behandlas i
bebyggelse
Infrastrukturutbyggnad kan innebära intrång och fragmentering av landskapet genom att ny
anläggningar.
avfall som avses eller väsentligt förändra möjligheten till god avfallshantering vid befintliga
betydande miljöpåverkan uppfylls. Inte heller bedöms planen ge upphov till sådana mängder
Planen bedöms inte leda till att ny mark tas i anspråk på sådana platser att kriterierna för
ler få nya markanspråk utan rör i huvudsak breddning/ombyggnation i områden som inte är
Nej
Nej
Åtgärder för ökad trafiksäkerhet och bättre tillgänglighet kan förbättra människors livskvalité.
om åtgärder ej vidtas för att lösa detta.
kan försvåra framkomligheten för boende i anslutning till vägen samt hur vägen kan nyttjas
Säkerhetshöjande åtgärder på vägar, som mitträcken gör att det skapas barriäreffekter, som
ningar,
X
X
Ja
Åtgärder för ökad trafiksäkerhet och bättre tillgänglighet kan förbättra människors livskvalité.
på de fastigheter som i dagsläget är störda.
bullerstörda, samtidigt som ombyggnader ofta också resulterar i att bulleråtgärder genomförs
höjning av väg- eller järnvägsnätet kan leda till en ökning av antalet fastigheter som är
Infrastruktur kan ha både negativa och positiva konsekvenser för boendemiljön. En standard-
lektivtrafik påverkar på vilket sätt befolkningen väljer att resa eller hur gods transporteras.
I målet ryms en hållbar samhällsplanering. Åtgärder på järnväg, vägar, cykelvägar och kol-
Motiv till avgränsning
mark tas i anspråk. Påverkan kan ske både direkt och indirekt på kulturarvet. Planen innehål-
X
Ja
Ja
Behandlas i MKB
kulturläm-
Forn- och
tillgångar
Materiella
ning
Befolk-
kors hälsa
X
Klimat
God bebyggd miljö
Ja
Nej
Potentiellt
betydande miljöpåverkan
Miljöaspekt
Miljökvalitetsmål
Miljökonsekvensbeskrivning
Ett rikt växt- och
djurliv
Miljökvalitetsmål
Ja
påverkas av planens konkreta innehåll. För ännu ej beslutade investeringar (större eller
siktligt
uppstå.
djurliv
En förändrad bullernivå kan påverka hur ett område används av t ex fåglar.
värda områden kan påverkas. Tillsammans med annan exploatering kan kumulativa effekter
växt- och
Infrastruktur tar mark i anspråk och bidrar till en fragmentisering av landskapet och barriär-
ring utgöras av att vägen breddas och får mitträcke.
stora nivåskillnader främst mellan Backaryd och Hallabro. För trafikanterna förväntas föränd-
befintliga profil är till stor del anpassad till landskapet och befintlig terräng vilket medför
åtgärder följer befintlig vägsträckning bedöms konsekvenserna inte bli betydande. Vägens
Lokalt kan ombyggnaden av väg 27 medföra konsekvenser för landskapet, men då föreslagna
och kräver fortsatt utredning inför kommande utrednings- och planeringssteg.
mindre) för att stärka stråken i den riktning planen pekar ut är aspekten däremot av betydelse
Landskapsaspekten handlar om landskapets helhet och karaktärsdrag och bedöms inte
Motiv till avgränsning
Över-
Nej
Behandlas i MKB
effekter. Detta påverkar landskapets funktion och hela ekosystemet. Skyddade och skydds-
X
X
Ja
Potentiellt
betydande miljöpåverkan
mångfald,
Biologisk
Landskap
Miljöaspekt
Miljökonsekvensbeskrivning
Sida 17 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
1.5 Nationella och regionala miljömål
Riksdagen tog den 22 juni 2010 beslut om en ny målstruktur för miljöarbetet, en ny
organisation och ny bedömningsgrund för miljökvalitetsmålen. Målstrukturen utgörs
numera av generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Etappmålen ersätter tidigare delmål.
Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda
till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen
och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen.
Nationellt beslutade etappmål och preciseringar i övrigt gäller fullt ut i Blekinge län.
Miljökvalitetsmålen Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö och Storslagen fjällmiljö
behandlas inte i MKB:n eftersom de saknar koppling till planens innehåll, alternativt inte
är aktuella i länet. Behandlade miljökvalitetsmål listas nedan:
• Begränsad klimatpåverkan
• Frisk luft
• Bara naturlig försurning
• Giftfri miljö
• Ingen övergödning
• Levande sjöar och vattendrag
• Grundvatten av god kvalitet
• Hav i balans samt levande kust och skärgård
• Myllrande våtmarker
• Levande skogar
• Ett rikt odlingslandskap
• God bebyggd miljö
• Ett rikt växt- och djurliv
Andra regionala mål med koppling till planens miljöpåverkan finns framförallt på klimatområdet genom den klimat- och energistrategi som håller på att tas fram för Blekinge. I
remissversionen föreslås följande mål med koppling till planens innehåll:
• Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser minska med 50 % jämfört med år 1990.
• Till år 2020 ska andelen förnybara drivmedel utgöra minst 15 %.
• År 2020 ska transporternas energianvändning åter vara nere på 1990 års nivå (1350
GWh), vilket motsvarar en minskning med 11 % jämfört med år 2010.
Sida 18 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
Energistrategin går också in på hur målen ska uppnås och för transportsektorns del
handlar det om tillgång till och val av alternativa fordonsbränslen men också hur transportsystemet ska nyttjas så att resor med kollektivtrafik, gång och cykel vinner marknadsandelar från personbilstrafiken. Även digitala lösningar för distansarbete eller webb-/
telefonmöten är den del av strategin. Samtliga dessa åtgärder kommer, om de uppnås,
också att medföra positiva effekter på till exempel luftkvalitet.
1.6 Alternativ
Inget jämförelsealternativ avseende planens innehåll har tagits fram då inga alternativa
plannivåer angetts i direktivet. Den jämförelse som görs utgår därför endast från planalternativet och nollalternativet.
Nollalternativ
Nollalternativet ska beskriva vad som händer om planen inte genomförs för att på så sätt
fungera som jämförelse med vad som sker om planen genomförs.
Återstående åtgärder i nu gällande plan, nivå 100% , ingår i nollternativet så att bedömda
effekter av denna i huvudsak kan användas som referens. I nollalternativet ingår dock ej
åtgärder som genomförts.
Uppgifterna om utveckling av transportbehov och trafikslag nedan har hämtats från
Trafikverkets underlag för att ta fram nationellt nollalternativ samt samhällsekonomiska
beräkningar. Utgångspunkten för såväl framtida förutsättningar som framtida vägnät har
varit idag beslutad politik. Prognoserna är indikatorer på vilken utveckling som kan ske
om det inte görs någonting utöver den politik som idag har beslutats.
Behovet att resa kommer att fortsätta öka. Enligt Trafikverkets basprognos för år 2030
beräknas biltransportarbetet i Sverige öka med 34 % gentemot år 2010.
Persontransportarbetet på järnväg beräknas öka med 27 % och det sammanlagda transportarbetet för färdsätten bil, buss, tåg och flyg beräknas öka med 29 % under perioden.
Persontrafiken med bil i Blekinge har av Trafikverket1 bedömts öka med 21 % under
perioden 2010 – 2030, med en årlig tillväxt på 0,9 % mätt som trafikarbete med personbil.
Bränslepriset prognosticeras öka, men teknikutveckling för energieffektivisering sker så
att kostnad och utsläpp per körd mil antas sjunka.
För godstransporter skattas den totala tillväxttakten mätt i transportarbete för inrikes
transporter till
1,7 % per år fram till år 2030. Väg är det trafikslag som bedöms öka mest med 1,9 % i
årstakt, följt av sjöfart på 1,7 % och järnväg på 1,4 % per år2. Inrikes flygtransporter existe1 Prognoser för arbetet med nationell transportplan 2014-2025 – Persontransporters utveckling fram till 2030, publikationsnummer 2013:055: Trafikverket 2013
2 Prognoser för arbetet med nationell transportplan 2014-2025 – Godstransporters utveckling fram till 2030, publikationsnummer: 2013:056. Trafikverket 2013
Sida 19 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
rar i princip inte, men ökningen av utrikes godstransporter på flyg har beräknats till 1,6 %
per år. Ett antagande om ökad svensk utrikeshandel bedöms bidra till ett ökat transportarbete både inom och utom Sverige. Vägtransporterna i Sverige beräknas öka från 39,9
miljarder tonkilometer år 2006 till 63 miljarder tonkilometer år 2030.
Efterfrågan på järnvägstransporter väntas öka från 2010 års nivå på 23,5 miljarder tonkilometer till 32,8 miljarder tonkilometer år 2030 enligt Trafikverkets underlag, vilket ger
en total relativ efterfrågeökning under perioden om ca 40 %. En stor del av ökningen
består av nya transportbehov till följd en utökad gruvbrytning i norra Sverige.
I nollalternativet bedöms följande stråkförstärkningar komma till stånd i Blekinge län
(ännu ej genomförda investeringar sedan tidigare plan):
Riksväg 27
Möllenäs – Djuramåla, del av sträcka mot länsgränsen mot Kronoberg (ungefär detsamma
som i planalternativet).
Mindre investeringar samt bidrag
När det gäller mindre åtgärder (under 25 miljoner kronor) i länets transportinfrastruktur
behandlas de i tidigare nämnd pott för anpassning av transportinfrastrukturen. I
Länstransportplanen ingår även åtgärdsområdet Bidragsobjekt (statsbidrag). I miljöbedömningen har valts att behandla dessa tillsammans. När det gäller avsättning av pott
för mindre åtgärder uppgår den till 150,8 miljoner kronor över planperioden i nollalternativet och bidrag till kollektivtrafik, miljö och trafiksäkerhet uppgår till 66 miljoner kronor.
När det gäller potten till mindre åtgärder samt bidrag är summorna mindre i noll- än i
planalternativet.
Sammanfattningsvis gäller att både gods- och persontrafiken inom alla transportslag
kommer att öka under planperioden, men energieffektivisering, lagkrav och alternativa
bränslen kommer att göra att utsläppen inte ökar i samma omfattning. Planerade investeringar innebär en trafiksäkrare och snabbare väg för gods- och persontransporter längs
Riksväg 27 samt mindre investeringar för att stärka trafiksäkerhet, tillgång till kollektivtrafik samt cykelvägar.
Sida 20 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
1.7 Beskrivning av miljötillstånd och kriterier för betydande
miljöpåverkan
Klimat
De transportpolitiska målen omfattar Begränsad klimatpåverkan genom hänsynsmålets
precisering på klimat: Transportsektorn ska bidra till att miljökvalitetsmålet begränsad
klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett
brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är
oberoende av fossila bränslen.
Analyser genomförda av Trafikverket visar att det finns möjlighet för transportsektorn att
minska klimatpåverkan i linje med målen men för att åstadkomma detta krävs en kombination av åtgärder3. Åtgärderna innebär bland annat minskad personbilstrafik och fördubblad gång, cykel och kollektivtrafik, dämpad ökning av lastbilstrafiken, överflyttning av
gods från väg till järnväg och sjöfart, mer energieffektiva fordon, fartyg och flygplan med
ökad andel förnybar energi samt minskad energianvändning i infrastrukturhållningen.
Slutsatsen är alltså att tekniklösningar inte kommer att vara tillräckliga för att nå klimatmålen utan andra åtgärder måste ske parallellt.
Energianvändningen per person i Blekinge län var 46,7 MWh för år 2009, vilket är högre
än riksgenomsnittet. Transporterna stod för ca 22 % av detta (10,06 MWh per invånare).
År 2010 var de klimatpåverkande utsläppen i Blekinge län totalt ca 1 miljon ton, vilket
motsvarar 6,2 ton per invånare. Om man räknar bort Karlshamnsverkets utsläpp blir
utsläppet 5,1 ton per capita för Blekinge år 2010 enligt Energibalans Blekinge län4. I dessa
siffror ingår även andra utsläpp än koldioxid, men koldioxid utgör merparten.
Transportsektorn och arbetsmaskiner står för ca hälften, dock ingår inte utsläppen från
internationell sjö- och flygtrafik i utsläppssiffrorna. Nationellt har dessa utsläpp ökat
kraftigt sedan år 1990 och beräknas till 8,3 miljoner ton år 2011.
Körsträckan med bil per invånare ligger över genomsnittet i Sverige, för år 2011 ligger den
på 674 mil per invånare och år mot 645 mil per invånare och år i hela landet. Den genomsnittliga körsträckan har de senaste åren sjunkit till följd av bland annat förbättrade
möjligheter att åka kollektivt.
Kriterier för betydande miljöpåverkan
• Trafiken med personbil eller lastbil ökar/minskar med >1 %
• Koldioxidutsläppen ökar/minskar med 1 % per transportarbete
3 Samlat planeringsunderlag för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, 2012:152. Trafikverket 2012.
4 Energianvändning och klimatpåverkan i Blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län 2012.
Sida 21 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
Luft
Miljöaspekten luft definieras av Trafikverket dels som emissioner av luftföroreningar och
dels som luftkvalitet i form av halter av luftföroreningar där människor vistas i tätorter.
Vägtrafiken är den största utsläppskällan till flera luftföroreningar och halterna är särskilt
höga i tätorter och under rusningstrafik. Beräkningar gjorda med utgångspunkt i en
nationell miljöhälsoenkät tyder på att nära en halv miljon människor är besvärade av
bilavgaser. Bland dem med sovrumsfönster mot större gata, trafikled eller industri stördes
mer än var femte av bilavgaser. Andelen som anser sig vara besvärade av trafikens utsläpp
i länet är cirka 5 %, på samma nivå som i resten av landet.
Transportsektorns påverkan på miljökvalitetsmålet Frisk luft domineras av vägtrafikens
utsläpp av slitagepartiklar från vägbana och däck samt avgaser från fordon och arbetsmaskiner, varför störst fokus läggs på dessa. I hamnstäder (Karlskrona, Karlshamn) kan
sjöfarten bidra väsentligt till halterna av kvävedioxid, men dess påverkan på människors
hälsa är ändå relativt liten. En avgränsning görs till emissioner av kväveoxider (NOx) och
partiklar (avgaser respektive slitage) samt halter av kvävedioxid (NO2) och partiklar
(PM10). Detta eftersom det är för dessa emissioner som transportsektorns bidrag till
överskridanden av miljökvalitetsnormer och mål är som störst.
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken
1999. De beskrivs närmare i miljöbalkens femte kapitel. Miljökvalitetsnormerna infördes
för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel
trafik. En avgränsning görs i Trafikverkets bedömningsgrunder5 till emissioner av kväveoxider och partiklar samt halter av kvävedioxid och partiklar. Detta eftersom det är för
dessa emissioner som transportsektorns bidrag till överskridanden av miljökvalitetsnormer och mål är som störst.
Dygnsmedelvärde
Årsmedelvärde
Miljökvalitetsmål
30 μg/m
15 μg/m3
Miljökvalitetsnorm
50 μg/m3
40 μg/m3
Övre utvärderingströskel (ÖUT)
35 μg/m3
28 μg/m3
Nedre utvärderingströskel
25 μg/m3
20 μg/m3
3
Tabell: Mål och normer för PM10. Övre utvärderingströskeln: vid överskridande ska fasta
mätningar göras. Nedre utvärderingströskel: tillräckligt att luftkvaliteten följs med hjälp av
spridningsmodeller, utsläppsinventeringar e dyl.
Kontinuerliga mätningar av PM10 har under flera år genomförts i gaturum i Karlshamns
och Karlskrona kommun. I Ronneby har partiklar mätts periodvis (vinterhalvår) på
varierande mätplatser. Årsmedelvärdena för gaturum under de senaste åren ligger runt 20
mikrogram per kubikmeter. Tillfällen då dygnsmedelvärdena överskrids förekommer i alla
kommuner. Under år 2009 överskreds gränsvärdet i Karlskona vid 29 tillfällen, nära den
gräns på 35 gånger per år som den får överskridas och därmed finns en risk för överskri5 MILJÖASPEKT LUFT - Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Arbetsmaterial, Trafikverket 2012
Sida 22 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
dande av normen om inte halterna sjunker. Därutöver klaras idag inte preciseringen av
generationsmålet för Frisk luft avseende PM10 i nämnda tätorter. Miljökvalitetsmålet
Frisk luft påverkas av vägtrafik, energiproduktion, industriprocesser och för Blekinges del
i stor omfattning även av hamnverksamhet och sjöfart.
Genomförda satsningar i andra sektorer kan bidra till lägre halter (t ex utbyggnad av
fjärrvärme).
Timmedelvärde
Dygnsmedelvärde
Årsmedelvärde
Miljökvalitetsmål
60 μg/m
Miljökvalitetsnorm
90 μg/ m3
60 μg/ m3
40 μg/ m3
Övre utvärderingströskel (ÖUT)
72 μg/ m
48 μg/ m
3
32 μg/ m3
Nedre utvärderingströskel
54 μg/ m3
36 μg/ m3
26 μg/ m3
20 μg/ m3
3
3
Tabell: Mål och normer för NO2. Övre utvärderingströskeln: vid överskridande ska fasta mätningar göras. Nedre utvärderingströskel: tillräckligt att luftkvaliteten följs med hjälp av spridningsmodeller, utsläppsinventeringar e dyl.
De mätningar som genomförts i Blekinge visar att halterna ligger under riksgenomsnittet
och att såväl miljökvalitetsnormer som miljömål avseende årsmedelvärden klaras. När det
gäller halt av NO2 pågår mätningar i gaturum, men idag saknas ett nuläge att redovisa för
dygns- och timmedelvärden. Sedan 1990-talet har halterna av kväveoxider i länets tätorter
minskat.
Under 2010 uppgick utsläppen av kväveoxider i Blekinge län till drygt 3000 ton varav ca
hälften hade transportsektorn som källa. Utsläppen av kväveoxider från internationell
sjöfart i Blekinge län var därutöver cirka 4 000 ton, mer än länets totala landbaserade
utsläpp.
Tillfälligt förhöjda nivåer av luftföroreningar i tätortsluft har samband med en rad hälsoeffekter och besvär. Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att luften skall vara så ren att
människors hälsa inte skadas.
Kriterier för betydande miljöpåverkan:
• De totala utsläppen av kväveoxider och partiklar ökar eller minskar med 5 %
• Väsentligt bidrag till fler/färre överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, NO2, eller inandningsbara partiklar, PM10
• Väsentligt bidrag till att antalet personer exponerade för halter över miljökvalitetsnormer (MKN) förändras.
Hälsa
I de transportpolitiska målen nämner Regeringen begreppet hälsa i samband med effekter
på människors hälsa av buller, luftföroreningar samt ökad fysisk aktivitet som exempel.
Vibrationer nämns ej i de transportpolitiska målen, men det är dock känt att det utgör en
Sida 23 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
olägenhet för människors hälsa exempelvis genom sömnstörning. Dessutom omfattas
påverkan på människors hälsa av olyckor, det vill säga trafiksäkerhet.
Transportsystemet kan orsaka konsekvenser för hälsan även genom förorening av dricksvatten och markområden, strålning, användning av kemikalier och arbetsmiljön för dem
som arbetar med infrastrukturen. Tillgänglighet till utbud och aktiviteter – exempelvis
sociala kontakter, friluftsliv och arbetsmarknad - påverkar fysisk respektive psykisk hälsa
positivt, och det finns även negativa aspekter såsom stress av att sitta i köer.
Avseende buller anses miljöpåverkan uppstå när boende utsätts för vägtrafik- eller järnvägstrafikbuller med ljudnivåer överstigande de riktvärden som Riksdagen ställt sig
bakom för buller vid bostäder längs statliga och kommunala vägar respektive järnvägar.
Målbilden till år 2020 formuleras därför enligt följande6:
• 30 dBA Leq inomhus
• 45 dBA Lmax inomhus nattetid
• 55 dBA Leq utomhus (vid fasad)
• 70 dBA Lmax vid uteplats i anslutning till bostad
• Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet 55 dBA Leq uteplats
och 60 dBA.
Minst en gång i veckan störs 10 % av de vuxna i länet av trafikbuller, vilket är lägre än
rikets 14 %.
Med trafiksäkerhet avses åtgärder som minskar riskerna för att människor dödas eller
skadas allvarligt i transportsystemet.
Kriterier för betydande miljöpåverkan:
• Väsentlig förändring av förutsättningarna för att välja gång och cykel
• Den samhällsekonomiska kostnaden för bullerexponering i och vid bostad förändras
med 5 % eller mer.
• Antalet exponerade för bullernivåer högre än 10 dBA över riktvärdena längs järnvägen och det statliga vägnätet minskar eller ökar med mer än 10 %.
Befolkning
Miljöaspekten befolkning handlar om hur transportsystemet påverkar tillgängligheten till
de målpunkter som olika grupper i befolkningen har i ett geografiskt avgränsat område.
Med befolkning avses här i första hand människor utan tillgång till bil, särskilt barn, äldre
och funktionshindrade.
6 Riksdagens riktvärden för trafikbuller i boendemiljöer (prop 1996/97:53)
Sida 24 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
Tillgänglighet handlar om vilka möjligheter transportsystemet erbjuder barn, äldre och
funktionshindrade att ta sig till sina målpunkter utan hinder.
Kriterier för betydande miljöpåverkan:
• Grupper av barn, äldre eller funktionshindrade (> 30 %) kan inte ta sig fram säkert
till sin målpunkt.
• Andelen barn som kan ta sig säkert till skolan ökar med minst 10 %.
• Andelen funktionsnedsatta och äldre som kan ta sig till en målpunkt på egen hand
ökar med minst 10 %
• Möjligheterna försämras/förbättras väsentligt att med kollektivtrafik eller med gång
och cykel pendla till arbete och studier eller fritidsaktiviteter
Länet är landets femte mest tätbefolkade med 52 invånare per kvadratkilometer. Cirka 75
procent av invånarna bor i tätort. Cirka 75 procent av länets invånare bor inom 500 meter
från en kollektivtrafiklinje (2010).
Vatten
Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både grundvatten och
ytvatten. Bedömningar utgår från påverkan på vattnets kvalitet, påverkan på flöden och
nivåer samt fysisk (hydromorfologisk) påverkan.
Påverkan på vattenkvalitet ur naturmiljösynpunkt innefattas i bedömningsgrunderna,
liksom fysisk påverkan, framförallt avseende fragmentering av vattendrag genom vandringshinder.
Påverkan på människors hälsa avgränsas till påverkan på dricksvatten och dricksvattenförsörjningen. Här ingår också påverkan på ytvattentäkter.
Kriterier för betydande miljöpåverkan:
• Vattenkvaliteten försämras i sådan omfattning att ickeförsämringskravet inte kan
hållas inom avrinningsområdet eller när vattenkvaliteten förbättras märkbart inom
avrinningsområdet.
• Möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnorm god status påverkas negativt i oacceptabel utsträckning/förbättras påtagligt inom avrinningsområdet.
• Påtaglig skada/minskad risk för skada på utpekade värden i skyddade områden
enligt 7 kap MB eller riksintresse enligt 3 och 4 kap MB.
Blekingekusten ingår i Södra Östersjöns vattendistrikt. Till följd av övergödning har ingen
av Blekinges kustvattenförekomster god ekologisk status. Trots vidtagna åtgärder är
transporterna av näringsämnen till havet fortsatt höga och tenderar att öka, dock bedöms
inte vägtrafikens bidrag vara väsentligt i sammanhanget. Det är emellertid viktigt att
begränsa utsläpp av bland annat kväveoxider från internationell sjöfart. Nuvarande
Sida 25 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
regelverk räcker inte till för att hejda ökningen eftersom trafiken ökar i omfattning och
reglerna endast gäller för nyproducerade fartyg. Om inte ytterligare åtgärder vidtas
kommer dessa utsläpp att vara större än de landbaserade utsläppen i EU-länderna7.
Av de 26 sjöar som har bedömts i Blekinge når 24 sjöar målet god status för näringsämnen. För vattendragen är motsvarande siffror 31 av 39 vilket motsvarar 78 % av vattendragssträckorna. Av de 45grundvattentäkter som rapporterats in från Blekinge län till
SGU:s databas saknar ungefär hälften vattenskyddsområde. De vattentäkter som saknar
skyddsområde i Blekinge län står för ungefär 20 procent av vattenuttaget.
Ombyggnationen av RV 27 kommer att beröra delavrinningsområdens Ronnebyån och
Vierydsån. I senare etapp (kommande planperiod) kan också Bräkneåns avrinningsområde komma att beröras. Ronnebyåns ytvatten är indelat i 42 vattenförekomster: 13 sjöar
och 29 vattendrag. Orsaken till att god ekologisk status inte nås är till största delen påverkan av övergödning och fysisk påverkan, vilket kan innebära vandringshinder, rätningar
och rensningar. När det gäller den kemiska statusen i Ronnebyåns avrinningsområde
uppnår alla vattenförekomster utom en sjö uppströms RV 27 god kemisk status (Stora
Hensjön). De sex grundvattenförekomsterna uppnår alla god kvantitativ (tillgång på
grundvatten) och kemisk status. Vierydsåns ytvatten är indelat i sju vattenförekomster:
tre sjöar och fyra vattendrag. I avrinningsområdet uppnår alla vattenförekomster god
kemisk status. De två grundvattenförekomsterna uppnår såväl god kvantitativ som kemisk
status.
Orsaken till att god ekologisk status inte nås i flera av de ingående vattendragen är till
största delen påverkan av övergödning och fysisk påverkan, vilket kan innebära vandringshinder, rätningar och rensningar. Inga vatten som omfattas av miljökvalitetsnorm för
fisk- eller musselvatten8 kommer att beröras av åtgärder i planen.
När det gäller förstärkningar av Blekinge kustbana kommer flertalet avrinningsområden
som mynnar vid Blekinges södra kust kunna komma att bli berörda av utbyggnadsåtgärder, samtliga långt ner i vattensystemen då järnvägen ligger nära kusten.
Biologisk mångfald
Betydande miljöpåverkan uppstår om planen genom sitt innehåll direkt eller indirekt
hotar särskilt skyddsvärda arter och miljöer eller ger stora negativa konsekvenser på mer
vanliga arter och miljöer. För att bedöma om paket av åtgärder, som i denna plan, ger
upphov till betydande miljöpåverkan används följande indikatorer:
• Betydelsen för förekomst av livsmiljöer. Förlust av livsmiljöer för växter och djur
sker när livsmiljöer omvandlas till infrastruktur. Ökad mängd livsmiljöer viktiga för
biologisk mångfald kan hysas inom infrastrukturen om de anläggs och sköts på ett
sätt som möjliggör arters rörelser och spridning i landskapet.
7 Övergödningen av Sveriges kuster och hav. Naturvårdsverket 2006.
8 Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten
Sida 26 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
• Betydelsen för förekomst av barriärer. Barriärer skapas när infrastruktur hindrar
djurs möjligheter att röra sig i landskapet. Här ingår även barriärer i vattendrag.
• Betydelsen för dödlighet. Djur dödas i trafik eller av komponenter i infrastrukturanläggningen.
• Betydelsen för uppkomst av störning. Miljöer blir mindre attraktiva på grund av
störningar från trafik, exempelvis buller.
• Betydelsen för påverkan på inhemsk biologisk mångfald. Främmande, invasiva arter
kan spridas i livsmiljöer längs med infrastruktur eller transporteras med trafik.
1.8 Beskrivning av betydande miljöpåverkan
Som underlag för bedömningar har Trafikverkets framtagna bedömningsgrunder använts.
De innehåller definitioner och avgränsningar för hur de kan användas samt kriterier för
när miljöpåverkan är att betrakta som betydande. För vidare information om dessa
bedömningsgrunder hänvisas till trafikverkets webbplats, www.trafikverket.se.
Ett mål med tillämpningen av bedömningsgrunderna är att effekter och konsekvenser så
långt det är möjligt ska kvantifieras och jämföras i nollalternativet och planalternativet.
Detta har varit svårt att utföra i miljöbedömningen av planen. Istället förs i många fall ett
resonemang om konsekvenserna av den riktning planen pekar ut. De mindre investeringarna och bidragen är inte preciserade utan utgör exempel på möjliga åtgärder, vilket gör
det svårt att bedöma vilka konsekvenserna blir för miljön. Länstransportplanen anger en
viljeinriktning som utgår ifrån politiskt antagna mål och strategier och dessa poster i
planen bedöms därför mer allmänt utifrån sin potential.
Klimat
Större investeringar
Kompletterande kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana som ska utredas under
planperioden förutsätts bidra till en överflyttning av gods från väg till järnväg samt förbättrade möjligheter till persontrafik på tåg, vilket kan bidra till att ökningen av gods- och
persontransporter på väg inte blir så stor som i nollalternativet. Förstärkningen skulle
medverka till tätare trafik och kortare restider vilket skulle bidra till förbättrade möjligheter till ökad pendling för boende i Skåne respektive Blekinge och en förstorad arbetsmarknadsregion. Effekterna av sådana kapacitetshöjningar skulle bidra positivt till minskade
utsläpp av koldioxid i både Blekinge och Skåne.
Åtgärderna på RV 27 för ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet kommer att
tillåta en hastighetsökning med ökade utsläpp som följd åtminstone i början av planperioden, samtidigt som den möjliggör en jämnare körning med mindre energiåtgång.
Effekterna av detta förutsätts dock i huvudsak bli likvärdiga i noll- och planalternativet.
Utifrån en av utgångspunkterna från den tidigare hastighetsöversynen finns fortsatt
Sida 27 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
ambitionen från Trafikverkets sida att en höjd hastighet längs vissa vägar i möjligaste mån
ska kompenseras med hastighetssänkningar på andra vägar så att utsläppen av koldioxid
totalt sett ska bli ungefär desamma.
För att klara en ökning av godstransporter samtidigt som klimatpåverkan måste minska
menar flera, däribland Boverkets vision för Sverige 2025, att järnväg och sjöfart måste ta
en större andel och att kustsjöfarten utvecklas. En utökad trafik i hamnarna, som planen
stödjer i form av förbättrade möjligheter till transporter på land för att nå till och från
hamnarna, bedöms medföra ökade godstransporter även med lastbil, även om intentionen
är att mer gods ska kunna gå på järnväg. Den stora potentialen i att nyttja hamnarna mer
finns i både noll- och planalternativ. Däremot rymmer planalternativet som tidigare
nämnts en ambition att mer gods än idag ska kunna nå hamnen i huvudsak via tåg.
Blekinges hamnar spelar en betydande roll för transportsektorn lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Idag har hamnarna reguljärtrafik mot östra Europa och
Centraleuropa. Tillväxten i transporflödena har varit stabil under de senaste åren.
Karlshamns hamn är en av de allra största i Sverige vad gäller lastad/ lossad last och
Karlskrona hamn har den största enskilda färjelinjen i Sverige vad gäller passagerare till
och från Polen och är betydande vad avser transporter av ro-ro-gods. I ett europeiskt - globalt perspektiv skulle det i många fall innebära en miljö/klimatfördel att i högre grad
använda Blekinges hamnar för ökade transporter till/från östra Europa, Centraleuropa
och Asien. Då kortas de transportavstånd som annars kan bli aktuella om transporterna
går via Västeuropa eller med fartyg på längre rutter för att nå Kina och Indien. För att
detta i högre utsträckning ska bli en realitet är det viktigt med goda anslutningsmöjligheter både i och till/från Blekinges hamnar.
Mindre investeringar samt bidrag
Då dessa åtgärder inte är preciserade är det svårt att bedöma vilka konsekvenserna blir för
miljön. Länstransportplanen anger en viljeinriktning som utgår ifrån politiskt antagna mål
och strategier. Då åtgärderna inom potten inte är låsta finns här också en god möjlighet att
identifiera åtgärder som bidrar till att nå långsiktigt hållbara och transportlösningar.
Samtliga åtgärder som berör gång- och cykeltrafik samt förbättrar resmöjligheterna med
kollektivtrafik bedöms leda till en avlastning av vägtransportsystemet och minskade
utsläpp av koldioxid och lägre användning av fossil energi jämfört med dagsläget. Viss
ombyggnad av vägar, till exempel korsningsåtgärder så att jämnare hastigheter kan hållas,
kan leda till lägre bränsleförbrukning, lägre koldioxidutsläpp och effektivare energiutnyttjande. Även om effekterna av enskilda åtgärder inte nödvändigtvis blir betydande enligt
bedömningsgrundernas kriterier bedöms de ha en god potential att bidra till förbättringar.
I jämförelse med nollalternativet blir potten större, särskilt när det gäller cykel, vilket
medför att potentialen för miljöförbättrande effekter bedöms större i planalternativet.
Sida 28 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
Luft
Större investeringar
Kompletterande kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana som ska utredas under
planperioden förutsätts bidra till en överflyttning av gods från väg till järnväg samt förbättrade möjligheter till persontrafik på tåg, vilket kan bidra till avlastade vägtrafikmiljöer
vid berörda tätorter.
Planens större satsningar rör förbättringsåtgärder på RV 27 för ökad trafiksäkerhet och
förbättrad framkomlighet tillåter hastighetsökning som åtminstone tidigt i planperioden,
innan energieffektiviseringar slagit igenom, kan medföra ökade utsläpp till luft. En förbättring av RV 27 bedöms även medföra överflyttning av trafik från bland annat länsväg
122, vilket förbättrar situationen där och bidrar till minskade utsläpp. I satsningen på RV
27 ingår att bygga förbifarter vid Backaryd - Hallabro och på sikt förbi Hallabro, vilket
medför att tätorterna avlastas från genomfartstrafik med en bättre lokalmiljö avseende
luftkvalitet som följd. Trafiken förutsätts öka i både noll- och planalternativet och eftersom RV 27 ingick även i nollalternativet skiljer sig inte bedömningen åt avseende detta.
En utökad trafik i hamnarna, som planen stödjer, bedöms medföra ökade godstransporter
även med lastbil, även om intentionen är att mer gods ska kunna gå på järnväg. Den stora
potentialen i att nyttja hamnarna mer finns i både noll- och planalternativ, varför ingen
skillnad ur den aspekten finns mellan noll- och planalternativ. En försämring av luftkvalitén kan i båda alternativen lokalt uppstå längs de vägavsnitt som ligger närmast hamnarna. Framförallt i Karlskrona, där hamnen är centralt belägen på Verkö, bedöms en
ökad sjöfart kunna medföra ökad trafik och ökade utsläpp. Däremot rymmer planalternativet som tidigare nämnts en ambition att mer gods än idag ska kunna nå hamnarna i
huvudsak via tåg och satsningar på kombiterminaler har gjorts.
En utökad sjöfart bedöms, åtminstone i början av planperioden, kunna medföra ökade
utsläpp av hälsofarliga ämnen runt Blekinge och kan påverka halterna av luftföroreningar
i framförallt Karlskrona och Karlshamn. Om hamnarna i Blekinge inte är tillräckligt
attraktiva eller tillgängliga för ökad internationell sjöfart kan en konsekvens istället bli att
utsläppen ökar mer i anslutning till andra hamnar där belastningen redan idag är högre.
Mindre investeringar samt bidrag
Samtliga åtgärder som berör gång- och cykeltrafik samt förbättrar resmöjligheterna med
kollektivtrafik bedöms leda till en avlastning av vägtransportsystemet och minskade
utsläpp till luft jämfört med dagsläget. För en förbättrad luftkvalitet är det viktigt att
åtgärderna sker i eller i anslutning till tätorterna där halterna av luftföroreningar från
däck och avgaser är högre än i omgivande miljö. I jämförelse med nollalternativet är
potten större, särskilt när det gäller cykel, vilket medför att potentialen för miljöförbättrande effekter bedöms större i planalternativet.
Sida 29 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
Hälsa
Högre hastigheter och ökad trafikmängd längs RV 27 bedöms leda till ökat buller längs
med vägen. I samband med större ombyggnader av väg och järnväg ses normalt sett
bullersituationen över och åtgärder sätts in, vilket kan leda till en förbättring jämfört med
situationen idag. I och med tillskapandet av förbifarter förbi samhällen med tätare befolkning bedöms åtgärden bidra till totalt sett en förbättrad situation avseende buller.
Byggnation av förbifarter förutsätts också bidra till förbättrade möjligheter att använda
tidigare störda tätortmiljöer till annat och en förbättrad situation för oskyddade trafikanter (lika mycket i plan- och nollalternativ).
Den cykelbana som ska anläggas parallellt med RV 27 bedöms bidra till förbättrade möjligheter att använda cykel, både som enskilt transportmedel men också bidra till möjligheten att kombinera cykel och kollektivtrafik för längre resor oberoende av tillgång till bil.
Kommande åtgärder på Blekinge kustbana förutsätts utredas i senare planeringsskeden så
att åtgärder mot buller kan sättas in där de behövs.
Åtgärder för ökad trafiksäkerhet och bättre tillgänglighet kan förbättra människors livskvalité, vilket gäller både de som reser med tåg och längs RV 27.
Mindre investeringar samt bidrag
Ökad gång och cykel främjar folkhälsan liksom andra åtgärder för ökad trafiksäkerhet. En
förbättrad tillgång till kollektivtrafik och säkra gång- och cykelmiljöer har därför god
potential att bidra positivt till miljöaspekten hälsa. I jämförelse med nollalternativet blir
potten större, särskilt när det gäller cykel, vilket medför att potentialen för miljöförbättrande effekter bedöms större i planalternativet.
Befolkning
Större investeringar
Planen bedöms jämfört med nollalternativet i högre grad kunna bidra till förbättrade
möjligheter att med kollektivtrafik, gång eller cykel pendla till arbete, studier och fritidsaktiviteter. Framförallt via de medel som tillförs mindre investeringsåtgärder för gång-, cykel
och kollektivtrafik. Lokalt i orterna längs RV 27 förbättras förutsättningarna genom den
nya förbifarten då trafikmiljön i en minskad trafik i tätorterna lokalt bidrar till ökad
tillgänglighet och användbarhet för oskyddade trafikanter, men lika mycket i noll- och
planalternativet. Se även människors hälsa samt luft tidigare i kapitlet.
Att en cykelväg anläggs parallellt med RV27 mellan Möllenäs och Backaryd bidrar till att
öka sträckans tillgänglighet för cyklister och ett sammanhållet gång- och cykelstråk mellan
Kallinge och Backaryd. Annars innebär mittseparering negativa konsekvenser för möjligheten att cykla. Då vägrenen blir smalare och utrymmet minskar ökar cyklistens otrygghet.
Sida 30 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
I samband med breddning och mittseparering är det också viktigt att se över hållplatslösningar för kollektivtrafiken så att möjligheten att åka kollektivt inte försämras.
Mindre investeringar samt bidrag
En stor andel av pottens medel syftar till att öka säkerheten i olika sammanhang, vilket ger
ett tryggare samhälle och en positiv påverkan på miljöaspekten befolkning. En förbättrad
tillgänglighet på och till kollektivtrafikens hållplatser samt säkra gång- och cykelmiljöer
innebär förbättringar för miljöaspekten befolkning. I jämförelse med nollalternativet blir
potten för anpassning av transportinfrastruktur större, särskilt när det gäller cykel, vilket
medför att potentialen för förbättring bedöms större i planalternativet.
Vatten
Större investeringar
Vid Backaryd och Hallabro som berörs av ombyggnationen av RV 27 finns två mindre
vattenskyddsområden för grundvattentäkter. Dricksvattenförsörjningen i Blekinge bygger
till största delen på ytvattentäkter. Det är därför av stor vikt att de grundvattenmagasin
som finns bevaras intakta. En säkrare väg innebär en minskad risk för olyckor där drivmedel eller farligt gods från fordon riskerar att nå mark och vatten. Konsekvenserna bedöms i
denna del inte skilja sig åt mellan plan- och nollaternativet då investeringen ingår i båda
alternativen.
När det gäller möjliga åtgärder på Blekinge kustbana kommer någon eller några av de
många avrinningsområden den korsar att kunna bli berörda av åtgärder. Eftersom det inte
är känt vad som kommer att göras går det idag inte att bedöma konsekvenserna men
frågan om hur miljöaspekten vatten ska undgå att påverkas måste belysas i senare skeden
av planeringsprocessen. Framförallt när det gäller att undvika påverkan på människors
hälsa (dricksvatten) samt växt- och djurliv. Generellt gäller att ingen påverkan sker på
uppströms liggande vatten. I nollalternativet finns bara risker kopplade till normal drift
och underhåll av järnvägen, det vill säga risk för påverkan av den utbyggnad som är aktuell
i planen uteblir.
Planen medverkar till att skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling av hamnarna
som kommer att resultera i en ökad trafik till havs med eventuellt ökade utsläpp samt en
ökad risk för olyckor som följd. Teknikutveckling samt internationella överenskommelser
bedöms dock kunna motverka en utsläppsökning (framförallt svavel- och kväveoxider). En
förbättrad beredskap för att kunna hantera olyckor och utsläpp är ett ansvar som utökad
sjöfart för med sig och som Blekinge också deltar i.
Planen bedöms inte leda till storskalig och betydande miljöpåverkan avseende vatten. Det
är däremot viktigt att behandla frågor som rör vatten i samband med planering och projektering av enskilda byggprojekt inklusive de mindre investeringarna.
Sida 31 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
Mindre investeringar samt bidrag
Då dessa åtgärder anges som exempel i planen är det svårt att bedöma vilka konsekvenserna blir för miljön. Samtidigt innebär processen med fortsatt prioritering och planering
av åtgärder goda möjligheter att senare i planerings- och projekteringsprocessen hitta bra
lösningar för att minimera påverkan genom val av lokalisering/sträckning samt bra
lösningar för exempelvis avvattning så att en negativ påverkan på miljöaspekten vatten
kan undvikas.
Biologisk mångfald, ett rikt växt- och djurliv
Större investeringar
I planen aktuella delar av RV 27 ingår inte i Natura 2000-områden, riksintressen eller
naturreservat. Standardhöjningen kommer att leda till ökad trafik på väg 27 i högre hastigheter än idag som en följd av överflyttning från andra vägar, vilket i sig medför en ökad
barriäreffekt om inga åtgärder vidtas för att tillskapa passagemöjligheter. Detsamma
gäller effekten av kapacitetsförbättringar på järnvägen.
När det gäller barriäreffekter bedöms de i planen ingående objekten idag utgöra en liten
barriär som en följd av trafikmängden. Trafikmängd och vägbredd står i proportion till
barriäreffekten där risken för olyckor med vilt ökar ju fler djur som vill passera och ju
längre tid de uppehåller sig på vägen. Dessutom innebär höga trafikmängder att viltet
ogärna korsar vägen. Den första nationella analysen av storskaliga barriäreffekter för både
väg och järnväg håller på att tas fram.
Planen bedöms inte medföra betydande miljöapåverkan då en utbyggnad av RV 27 i
befintlig sträckning samt föreslagna förbifarter är en relativt liten förändring med begränsade markanspråk som inte i betydande omfattning bedöms påverka förutsättningarna för
ett rikt växt- och djurliv. Samma konsekvenser bedöms uppkomma i noll- och planalternativet.
Även för åtgärder som kan bli aktuella längs Blekinge kustbana gäller att de kommer att
ske i anslutning till befintlig infrastruktur. Fortsatt utredning innebär goda möjligheter att
hitta platser för utbyggnad där de sammantagna konsekvenserna blir så små som möjligt.
När det gäller markanspråk för byggnation föreligger risk för lokal påverkan. Dessa frågor
hanteras bättre i enskilda projekt genom genomgång av värdefulla områden så att dessa
kan undvikas och/eller skadeverkningar minimeras.
En fortsatt utveckling av hamnarna, som planen medverkar till att skapa förutsättningar
för, kommer att resultera i en ökad trafik till havs där områden med mycket höga naturvärden kan komma att påverkas. Effekterna av en utökad internationell sjöfart förutsätts
emellertid bedömas i den nationella planen utifrån de satsningar som eventuellt genomförs där.
Sida 32 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
Mindre investeringar samt bidrag
Beroende på vilka åtgärder som väljs kan mark komma att tas i anspråk vilket medför risk
för påverkan på miljöaspekterna biologisk mångfald samt växt- och djurliv. Det rör sig
dock om mindre markanspråk, företrädesvis i anslutning till befintlig infrastruktur, vilket
innebär att möjligheten att senare i planerings- och projekteringsprocessen hitta bra
lösningar för att minimera påverkan genom val av lokalisering/sträckning. Där så sker
innebär valet att rusta upp befintlig infrastruktur istället för att anlägga ny en resursvinst.
I jämförelse med nollalternativet blir potten för anpassning av transportinfrastruktur
större, särskilt när det gäller cykel, vilket medför att potentialen för miljöförbättrande
effekter bedöms större i planalternativet.
Sida 33 (41)
Sida 34 (41)
Luft
Klimat
Miljöaspekt
Frisk luft
kan
klimatpåver-
Begränsad
nollalt)
+ (större än i
+
+
0
planalternativ nollalternativ
kvalitetsmål
Utveckling i
Bidrag i
Miljö-
till hamnarna i både noll- och planalternativ.
En utökad hamntrafik, både på land och till havs kan bidra till lokalt ökade utsläpp i anslutning
27 avlastas vägens närområde.
och senare Hallabro. Längs LV 122, där ambitionen är att tung trafik istället ska styras till RV
Tätortsmiljöer avlastas i både noll- och planalternativet vid byggnation av förbifart Backaryd
minskad trafikökning framförallt i och nära tätorterna, mer i plan- än i nollalternativet.
Mindre investeringar för förbättringar gällande gång, cykel och kollektivtrafik bidrar till
nativ).
negativt om inte motsvarande hastighetssänkning sker på annan väg (både i noll- och planalter-
Höjd vägstandard med högre hastighet samt styrning av trafik från andra vägar bidrar dock
till havs vilket bidrar positivt, mer i plan- än i nollalternativet.
Ett ökat nyttjande av Blekinges hamnar kan bidra till kortare transportvägar både på land och
narna bidrar positivt, liksom ökad potential för kollektivtrafik samt cykel.
Planens järnvägsåtgärder för att avlasta vägtransportsystemet för godstransporter till ham-
Kommentar
- (minus) innebär en försämring. Om tecknet står inom parentes betyder det att effekterna bedöms svaga, osäkra eller lokala.
nollalternativ jämfört med situationen idag. I tabellerna nedan innebär + (plus) att situationen bedöms förbättras, 0 innebär ingen förändring och
Tabellen redovisar en översikt över kopplingen mellan miljöaspekter och miljökvalitetsmål samt en jämförelse av konsekvenser för planalternativ och
Sammanställning av betydande miljöpåverkan –aspekt – målkoppling
Miljökonsekvensbeskrivning
Hälsa
Miljöaspekt
bebyggd miljö
Frisk luft, god
+
0
planalternativ nollalternativ
kvalitetsmål
Utveckling i
Bidrag i
Miljö-
de som går eller cyklar.
Bättre säkerhet och ökad tillgänglighet till gång- och cykelbanor bidrar till förbättrad hälsa hos
framförallt i tätorterna genom överflyttning från biltrafik till cykel, gång och kollektivtrafik.
En utökad pott för mindre investeringar i planalternativet bedöms bidra positivt till luftkvalitén
avlastning av vägtransportsystemet.
I planalternativet förbättras möjligheten till mer gods på järnväg, vilket bidrar positivt genom
anslutning till hamnarna (både noll- och planalternativ).
Utökad hamntrafik, både på land och till havs kan bidra till lokalt ökade utsläpp till luft i
planalternativ).
En förbättrad trafiksäkerhet längs RV 27 bidrar positivt till miljöaspekten hälsa (både noll- och
122, där ambitionen är att tung trafik istället ska styras till RV 27 avlastas vägens närområde.
Tätortsmiljöer avlastas lokalt avseende buller vid byggnation av förbifart Backaryd. Längs LV
i plan- än i nollalternativet
framförallt i tätorterna genom överflyttning från biltrafik till cykel, gång och kollektivtrafik, mer
En utökad pott för mindre investeringar i planalternativet bedöms bidra positivt till luftkvalitén
avlastning av vägtransportsystemet.
I planalternativet förbättras möjligheten till mer gods på järnväg, vilket bidrar positivt genom
Kommentar
Miljökonsekvensbeskrivning
Sida 35 (41)
Sida 36 (41)
Ett rikt växt-
och djurliv
mångfald
miljö
God bebyggd
(-)
+ / (- lokalt)
(-)
+ / (- lokalt)
planalternativ nollalternativ
kvalitetsmål
Utveckling i
Bidrag i
Miljö-
Biologisk
Befolkning
Miljöaspekt
Nya hårdgjorda ytor medför markanspråk som tar livsutrymme i anspråk.
plan- och projekteringsprocessen så att negativa konsekvenser kan undvikas eller minimeras.
När det gäller ännu ej platssatta, mindre investeringar måste en bedömning ske i den fortsatta
plan- än i nollalternativet. Den bedöms dock inte bli betydande.
En ökad trafik på Blekinge kustbana bidrar på motsvarande sätt till ökad barriäreffekt, mer i
planalternativet)
Lokalt bidrar förbifarter i ny sträckning till ökad barriäreffekt i form av ny väg (både i noll- och
Risk för ökad barriäreffekt av bredare, snabbare väg med mer trafik om åtgärder ej vidtas.
äldre, funktionshindrade).
het att nyttja tätorten på ett annat sätt, även för oskyddade trafikanter i utsatta grupper (barn,
Hallabro, både i plan- och nollalternativ. Samtidigt innebär den avlastade tätortsmiljön möjlig-
kan tillgängligheten till tätortsnära natur påverkas negativt av den nya förbifarten Backaryd -
RV 27 blir svårare att korsa för den som så önskar när den är bredare och mittseparerad. Lokalt
ringar bidrar positivt, mer i plan- än i nollalternativet.
Förbättrad tillgänglighet och ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter vid mindre investe-
Kommentar
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning
1.9 Förslag till uppföljning
Planens miljöpåverkan bör följas upp på olika sätt. Dels bör uppföljning göras av det
faktiska miljötillståndet i länet och av hälsoläget hos befolkningen. Uppföljning av planens
miljöpåverkan kan i detta avseende i huvudsak tillgodoses med den uppföljning som görs
inom ramen för det nationella miljömålssystemet. Fördelen med att använda befintliga
indikatorer härifrån är att uppföljningen blir resursmässigt effektiv. Underlag från miljömålsportalen (www.miljomal.nu) samt VISS (www.viss. lansstyrelsen.se) har även använts
för att skapa en uppfattning om länets nuläge gällande flertalet behandlade miljöaspekter.
Flera av planens förslag kommer att drivas vidare inom ramen för olika lagreglerade
processer. Infrastrukturutbyggnad förutsätter till exempel en omfattande planeringsprocess och juridiska prövningar för varje enskilt objekt. Andra förslag kommer att drivas
vidare inom kommunernas fysiska planering eller genom att särskilda handlingsprogram
utarbetas. I varje sådan fortsatt hantering är det viktigt att tillräckliga miljöutredningar,
miljökonsekvensbeskrivningar eller motsvarande utarbetas som underlag för de ställningstaganden som behöver göras. Uppföljning och avstämning av de tilldelade medlen
för infrastruktursatsningar görs årligen gentemot Trafikverket. Vid dessa avstämningar är
det viktigt att även följa upp planens miljömässiga intentioner.
För att följa upp effekten av planen föreslås följande indikatorer användas:
Klimat
• Klimatpåverkande utsläpp
• Energianvändning
• Körsträcka per invånare
Luft
• Besvär av bilavgaser
• Partiklar i luft
• Utsläpp av partiklar PM2,5
• Kvävedioxid i luft
• Kväveoxidutsläpp
Hälsa (inklusive buller)
• Besvär av trafikbuller
Befolkning
• Körsträcka med bil (även klimat)
Sida 37 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
Vatten
• Klorid i grundvatten
• Vägsaltanvändning
• Vattenförekomster med god kemiska status (källa:VISS)
Biologisk mångfald
• Vattenförekomster med god ekologisk status (källa:VISS)
1.10 Osäkerheter och brister
Miljöbedömningen av planen har ambitionen att redovisa de storskaliga effekter planen
bedöms kunna medföra, ibland tillsammans med satsningar i den nationella planen eller i
andra län. Bedömningar av konsekvenser medför alltid en viss osäkerhet. När det gäller
bedömning av konsekvenser på denna nivå är osäkerheten särskilt stor. En regional
transportplan är strukturskapande med lång genomförandetid. Effekten av de planerade
åtgärderna sträcker sig långt efter att planen är genomförd. Detta gör att det är svårt att
dra några säkra slutsatser av konsekvenserna. I dagsläget går det inte att förutspå vilken
övrig utveckling som kommer att ske i samhället, vilka politiska styrmedel som kan
komma, prisutveckling på bränslen eller förändringar i den allmänna opinionen. Allt detta
kan göra att de trafikprognoser som länsplanen och MKB:n grundar sig på inte kommer
att slå in.
Utifrån de gränser som satts upp i miljöbedömningsgrunderna om vad som är betydande
miljöpåverkan förs i många fall ett resonemang om vilka effekter planen förväntas medföra för att på så sätt fånga upp de aspekter som kan bli betydande. I vissa fall saknas
också kunskapsunderlag om nuläget, vilket ytterligare försvårar bedömningen. I bedömningsgrunderna listas också för flera av aspekterna ett utvecklingsbehov som, om de
genomförs, kan bidra till förbättrad kvalitet på bedömningarna till kommande transportplaner.
Även om vissa av de utpekade bristerna har högre prioritet än andra och sannolikt
kommer att genomföras under planperioden har typen av åtgärd miljöbedömts istället för
enskilda objekt. För denna åtgärdsgrupp är det angeläget att i den fortsatta planeringsprocessen se till att rätt åtgärder kommer till stånd på rätt platser.
1.11 Icke-teknisk sammanfattning
Länstransportplanen redovisar vilka åtgärder som ska genomföras för att stärka transportsystemet under planperioden. I Blekinge län utgår fördelningen av medel till olika
projekt från en tidigare genomförd stråkanalys där de viktigaste förbindelserna inom och
genom länet har beskrivits. Planen ska enligt lag miljöbedömas för att det ska vara möjligt
att jämföra planens miljöeffekter med ett sannolikt utfall om planen inte genomförs.
Sida 38 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljöbedömningen har gjorts i huvudsak med underlag från Trafikverket som sammanställt material om transportsystemets påverkan på miljön i bedömningsgrunder för alla
miljöbalkens relevanta miljöaspekter.
Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör en beskrivning av de viktigaste konsekvenserna
som planen kan orsaka. Framförallt bedöms planen kunna påverka utvecklingen inom
miljöaspekterna klimat, människors hälsa, luft samt befolkning. Som underlag för
bedömningarna har Trafikverkets bedömningsgrunder använts som beskriver på vilket
sätt infrastruktur och dess användning påverkar miljön.
Bedömningen grundar sig på antagandet att behovet att resa och att transportera gods
kommer att fortsätta öka som det gjort hittills. Resultatet av detta kommer att skilja sig åt
beroende på hur dessa resor och transporter genomförs. Planen som helhet bedöms leda
till att det blir lättare att transportera mer gods på järnväg så att trafiken på vägarna inte
behöver öka så mycket som den annars kommer att göra. Den skapar också förutsättningar för att det ska bli lättare att åka kollektivt (både med tåg och buss) samt säkrare
och ökad cykling, vilket resulterar i effektivare energianvändning med minskade utsläpp
av klimatpåverkande koldioxid samt hälsovådliga kväveoxider och partiklar. Samtidigt
innebär utbyggnad av vägar, järnvägar och cykelbanor att mark som idag utgör livsutrymme för växter och djur kan gå förlorade. Det är därför viktigt att senare i planeringen
av sådana projekt titta mer noggrant på var dessa miljöer finns så att de kan undvikas eller
skyddas från större skador än nödvändigt. Även i tätortsnära miljöer är det viktigt att
bevara så mycket natur- och kulturmiljöer som möjligt då de fyller ett syfte även för
människors möjlighet till rekreation och vila. Här kan åtgärder i planen även bidra till att
tillgängliggöra områden som idag är svåra att nå, vilket är positivt.
Miljömål som bedöms kunna påverkas positivt av planen är Begränsad klimatpåverkan,
Frisk luft samt God bebyggd miljö. Risk för negativ påverkan finns för följande miljökvalitetsmål (framförallt lokalt där åtgärder genomförs): Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv. För dessa mål finns dock goda
möjligheter att genom hänsyn i senare planerings- och projekteringssteg minimera konsekvenserna om åtgärdsvalsstudier resulterar i beslut att bygga om eller bygga ny infrastruktur.
För att se om planen får önskvärd effekt utifrån de mål som den tagits fram för att stödja
är det viktigt att planens genomförande och resultat följs upp. För miljöns del finns både
nationell och regional uppföljning av många indikatorer som visar på samhällets utveckling mot miljömålen att tillgå på miljömålsportalen, www.miljomal.nu. Dessa indikatorer
uppdateras med ett eller några års intervall och ett urval, lämpliga för att följa effekter av
planen, redovisas i MKB:n.
Sida 39 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
1.12 Referenser
Metod för miljöbedömning av planer och program inom transportsystemet. Trafikverket
2011.
Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom
transportområdet. Arbetsmaterial, Trafikverket 2012.
Regionala miljömål för Blekinge län. Länsstyrelsen i Blekinge 2012.
Regional systemanalys för Östra Götaland. Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar
län, Regionförbundet Jönköpings län, Regionförbundet Södra Småland och
Regionförbundet Östsam 2008.
Klimat- och energistrategi för Blekinge, remissversion. Länsstyrelsen i Blekinge 2013.
Prognoser för arbetet med nationell transportplan 2014-2025 – Persontransporters
utveckling fram till 2030. Trafikverket 2013.
Prognoser för arbetet med nationell transportplan 2014-2025 – Godstransporters utveckling fram till 2030. Trafikverket 2013.
Samlat planeringsunderlag för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan,
2012:152. Trafikverket 2012.
Energianvändning och klimatpåverkan i Blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län 2012
Övergödningen av Sveriges kuster och hav. Naturvårdsverket 2006.
Miljömålsportalen, www.miljomal.nu
VISS, www.viss.lansstyrelsen.se
Sida 40 (41)
Miljökonsekvensbeskrivning
Sida 41 (41)