Budget för Nykvarns kommun 2015

Transcript Budget för Nykvarns kommun 2015

Budget för Nykvarns kommun 2015

Mål och budgetramar för 2015 med ekonomisk flerårsplan 2016-2017

Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kommunstyrelsens ordförande har ordet ..................................................... 2 Inledning ....................................................................................................... 4 Vision och kommunövergripande mål ........................................................... 6 Omvärldsanalys .......................................................................................... 13 Planeringsförutsättningar ............................................................................ 18 Kommunens verksamheter ......................................................................... 34 Kommunfullmäktige .................................................................................... 34 Kommunstyrelsen ....................................................................................... 35 Utbildningsnämnden ................................................................................... 39 Vård- och omsorgsnämnden ...................................................................... 41 Bygg- och miljönämnden ............................................................................ 44 Valnämnden ............................................................................................... 45 Revisionen .................................................................................................. 46 Överförmyndaren ........................................................................................ 46 Personal ..................................................................................................... 46 Ekonomi...................................................................................................... 48 Ekonomiska sammanställningar ................................................................. 51 Driftbudget 2015-2017 ..................................................................................................... 51 Exploateringsbudget 2015 – 2017 .................................................................................. 51 Resultatbudget 2015- 2017 ............................................................................................. 52 Balansbudget 2015-2017 ................................................................................................ 53 Kassaflödesbudget 2015-2017........................................................................................ 53 Vatten och avloppsverksamhet ....................................................................................... 55 Resultatbudget VA-verksamhet ....................................................................................... 55 1

Utmaningarna är de relativt många och kommande behoven av investeringar vilket framgent måste planeras in med finess och göras på ett så professionellt sätt som möjligt för att bibehålla en driftsekonomisk fortsatt stark status. Den politiska ledningen kommer att jobba för att vidmakthålla vår ekonomiska ställning mot en övertid hållbar och god ekonomisk hushållning. Leveransen till Nykvarnsborna har största prioritet – vi ska fortsatt leverera mesta möjliga service och funktion för skattepengarna. De långsiktiga delarna i flerårsplanen för 2016-2017 speglar på samma sätt som budgeten för 2015 vår starka tilltro till den fortsatta tillväxten i Nykvarns kommun. Vi har en ung, vild och vacker kommun att förvalta och som kommunstyrelsens ordförande är jag både stolt och glad för utvecklingen baserad på en stark framtidstro till förmån för Nykvarn och Nykvarnsborna. Bob Wållberg (Np) Kommunstyrelsens ordförande 3

Inledning

Budgeten för den kommande treårsperioden är kommunens främsta planeringsinstrument. Budgeten är också utgångspunkt för den löpande uppföljning som sker under budgetens första verksamhetsår. Mer information om kommunens verksamhet finns på kommunens hemsida www.nykvarn.se

Budgetprocessen för budget 2015-2017 innebär i korthet att nämnderna beskriver konsekvenser av preliminära budgetramar. Kommunfullmäktige fastställer övergripande mål och nämndernas budgetramar i juni året innan budgetåret. Under hösten arbetar nämnderna fram en detaljbudget och effektmål. 4

Källa: Nykvarns årsredovisning 2013 Så här får kommunen sina intäkter (procentuell fördelning) ett normalår då inga stora anläggningstillgångar säljs. Drygt 80 % av kommunens intäkter/inkomster består av skatteintäkter och generella statsbidrag. Endast ca 10 % är intäkter/inkomster som kommunen själv mer direkt kan påverka.

Fem år i sammandrag

Antal invånare 31/12 Kommunal utdebitering

2010

9 331 19,95

2011

9 331 19,95

2012

9 442 19,95

Budget 2013

9 547 19,95

Budget 2014

9 719 19,95 Skatteintäkter och generella statsbidrag, Mkr Avskrivningar, Mkr Årets resultat, Mkr Årets resultat enl balanskravet, Mkr Nettoinvesteringar, Mkr Verksamheternas budgetavvikelser, Mkr Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag Nettolåneskuld, Mkr Nettolåneskuld per invånare, Tkr Soliditet inkl pensionsåtagande 399 24,8 14,4 7,2 40,2 -11,5 98% 72,0 7,7 31% 410 25,8 71,4 6,7 62,7 -16,6 99% 141,3 15,1 32% 422 27,7 26,8 8,9 -6,5 -11,6 98% 150,4 15,9 35% 438 29,8 8,8 8,8 26,6 0 98% 136,3 14,3 38% 456 30,8 9,6 9,6 15,1 0 98% 178,0 18,3 35% 5

Kommunens organisation

Kommunens politiska organisation under mandatperioden ser ut så här:

Vision och kommunövergripande mål

Kommunfullmäktige antog 2010 en vision för kommunen med sikte på år 2025.

Ung, vild och vacker Visionen för Nykvarn 2025

Vårt budskap är:

Kom till oss – här får du • förverkliga dina livsdrömmar • • leva hållbart tillgång till Sveriges bästa skola • • full fart i centrum pendling som funkar 6

Vårt erbjudande

Vårt erbjudande riktar sig till barnfamiljer och entreprenörer som söker ett enklare och rikare liv och vill bo naturligt, ändå nära till allt. Vi tror att du värdesätter en kommun som satsar och är modig. Här känner du dig inkluderad och får delta och påverka viktiga frågor. Livsdrömmarna kan förverkligas med attraktiva boenden som tillgodoser hela boenderesan, från barnfamiljernas behov till ett varierat utbud av boendealternativ på äldre dar. Oavsett om du redan bor här eller står inför beslutet var du ska bo eller etablera din verksamhet, ska du känna trygghet i att Nykvarn planerar på ett långsiktigt och hållbart sätt. Nykvarn är en ung kommun, vackert belägen mellan Mälaren och den vackra sjön Yngern. Här kan du finna de enkla, okonventionella lösningarna som gör ditt livspussel lite enklare att lägga. Devisen är: Nykvarn – ung, vild och vacker!

Våra fokusområden

Vi fokuserar inom områdena • boende • • näringsliv infrastruktur/pendling • • • centrum lärande Boende Visionen – detta vill vi uppnå: I Nykvarn erbjuder vi attraktiva boenden för människor i alla åldrar. Det ska vara möjligt att göra hela boenderesan där varje ålder har sitt steg och det ska finnas möjlighet att välja mellan olika upplåtelseformer. Nykvarn präglas av en spännande arkitektur och miljömässig hållbarhet, du finner bland annat bevarade centrumnära grönytor. I kommunen kommer du också att märka att det finns ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. 7

Kombinationen av den underbara naturen och en arkitektur i framkant bidrar till särdeles vackra boenden enligt devisen: Nykvarn – ung, vild och vacker!

Det här gör vi: Vi tar fram ett ramverk för gestaltning och karaktär för boendet som svarar på frågorna vad, var och hur? Vi skapar också ett gestaltningsprogram för byar, landsbygd och stad. Våra detaljplaner är tydliga och entydiga och visar hur man får bygga. Vi skapar prototyper och förebilder för vad vi vill. Kommunens VA-utbyggnad planeras så att den ger utrymme för hållbar tillväxt. I övrigt agerar kommunen som möjliggörare av goda boenden och koordinerar de olika initiativ som kommer fram. Näringsliv Visionen – detta vill vi uppnå: I Nykvarn skapas möjligheter för det växande företaget med kreativa och utvecklande miljöer, där kommunen agerar som katalysator för en dynamisk utveckling. Vi arbetar för ett kluster inom miljömotorområdet med forskning och utveckling inom områdena miljö, energi och fordon tillsammans med näringsliv och akademi. Vi utvecklar besöksnäringen och underlättar nya etableringar. Kommunen är ungdomlig, snabb och smidig i sitt agerande på ett sätt som för tanken till vårt varumärke: Nykvarn – ung, vild och vacker!

Det här gör vi: Vi tillskapar strategiska arenor för att utveckla näringslivet i Stockholmsområdet. Vi skapar också allianser för att utveckla kluster inom forskning och utveckling, besöksnäring, etc. För utvecklingen av Mörby verksamhetsområde hittar vi partners som är villiga att skapa ett av Stockholms mest spännande verksamhetsområden. Vi knyter samarbetskontakter med intressenter för vårt framtida miljömotorcentrum. Ett aktivt planarbete ger förutsättningar för en näringslivsutveckling i framkant. 8

Infrastruktur och pendling Visionen – detta vill vi uppnå: Det är bekvämt och funktionellt att ta sig till och från Nykvarn. För pendling och arbetsresor har vi en god turtäthet med rimlig prisbild. Tågen trafikerar med 30-minuterstrafik till SL-taxa och kompletteras med bussar med kvartstrafik. Tillgängligheten till stationen är bra med en kombination av pendlarparkeringar och kundparkeringar för butikerna. Inom kommunen finns funktionella matarlinjer med buss i både nord-sydlig och öst-västlig riktning. För att visionen om Nykvarn som ung, vild och vacker har pendlingen en avgörande betydelse. Det här gör vi: Vi skapar nätverk och odlar goda relationer med SL som är trafikhuvudman i länet, men även med tågoperatörerna och våra grannar längs Svealandsbanan. Tillsammans bildar vi opinion för infrastruktur- och pendlingsfrågor i kommunen. Genom ett större resandeunderlag och ökad tillgänglighet till vägar, gc-vägar och trafiklösningar skapas en större efterfrågan på allmänna kommunikationer. Centrum Visionen – detta vill vi uppnå: Nykvarns centrum präglas av full fart och sjudande aktivitet, ”dygnet runt”. Här finns en mångfald av butiker, boenden och aktiviteter som gör centrum levande och attraktivt. Här finns mötesplatser för alla och en naturlig knutpunkt för resande. Husen är vackra och arkitektoniskt utmanande, och hela centrum präglas av långsiktig hållbarhet. Gestaltningsmässigt är centrum bärare av vårt varumärke Nykvarn ung, vild och vacker.

Det här gör vi: 9

Vi ser till att bostäder byggs i centrum som tillgodoser behoven för olika målgrupper, inte minst för äldre som vill ha ett bekvämt boende när man sålt villan. Vi skapar allianser mellan fastighetsägare, köpmän, kommunen och andra serviceförmedlare. Vi tar fram en tydlig strategi för centrums form, innehåll och gestaltning. Vi utvecklar ett gott tilltal vid ”stadsportarna” till Nykvarn. Skolan Visionen – detta vill vi uppnå: I Nykvarn har vi Sveriges bästa skola. Kommunen har antagit en kunskapsgaranti som tillgodoser alla elevers behov av godkända baskunskaper i kärnämnena. Det är kommunens löfte och en fast bas för den utbildning vi står för. Sveriges bästa skola har också en tydlig spets som lockar eleverna att utveckla och förmera sina kunskaper, även de elever som redan ligger i framkant. Skolan förmedlar en bred kompetens, ämneskunskaper varvas med sociala och kulturella färdigheter. Det är viktigt för de barnfamiljer som lockas av visionen: Nykvarn ung, vild och vacker att förskolan och skolan håller en hög kvalitet. Det här gör vi: I Nykvarn utvecklas visionen för den bästa skolan. Det innebär att basen tryggas genom att alla bärare av kunskapsgarantin synliggörs. Vi utvecklar och rekryterar de bästa medarbetarna och vi knyter till oss de resurspersoner som på olika sätt vill medverka i garantin och säkra genomförandet. Vi tar fram en pedagogisk prototyp i stor frihet och i liten skala, där de goda exemplen utvecklas. Vi söker aktivt mentorer från näringslivet som medverkar som goda förebilder för framtidens entreprenörer.

Nykvarns plats i regionen

Nykvarn är en bra kommun att bo i och betraktas också som en naturlig plats att lägga sitt företag på. Läget vid porten till Stockholm och med mycket goda kommunikationsmöjligheter, på väg och järnväg, gör att många ser våra verksamhetsområden som naturliga för att lokalisera större och mindre företag. De stora områden som avsatts för nya 10

verksamheter har blivit en nyckel till Stockholms framgång vid företagsetableringar. Nykvarns miljömotorcentrum har gett kommunen en välbekant profil, men många har också valt kommunen för att utveckla sitt företag inom besöksnäringen här. För många barnfamiljer har kombinationen av vackra platser och ett långsiktigt uthålligt samhälle med en erkänt bra skola och med bra pendlingsmöjligheter lett till att man gärna vill bo i Nykvarn. Det är enkelt att bo här, här finns ett utbud av service och fritidsaktiviteter och det är lätt att påverka viktiga beslut i kommunen, som man betraktar som lyhörd och snabb. De okonventionella lösningarna medför spännande utveckling, vare sig det gäller service, kultur eller forskningsinitiativ. Nykvarn har därmed blivit en liten kommun som allt fler har upptäckt och som det talas mer och mer om och i kommunen är invånarna stolta över sin kommun:

Nykvarn

ung, vild och vacker.

Kommunfullmäktiges strategiska mål

De strategiska målen bryts ner i effektmål av respektive nämnd. Kommunfullmäktige fastställer övergripande strategiska mål som möjliggör uppföljning av om målen leder verksamheterna i rätt riktning utifrån visionens grundtankar. De strategiska målen liksom nämndernas effektmål utgår från fyra perspektiv. • • • • Medborgare/kund Företrädare för kommunen Process och utveckling Ekonomi • Medborgare/kund • Våra medborgare, företag, besökare ska vara nöjda och känna delaktighet i den service vi ger och de beslut som fattas. Framgångsfaktorer: Hög kompetens, kvalitet och rättssäkerhet Hög tillgänglighet och lättförstådd information Gott och professionellt bemötande • Företrädare för kommunen • Våra medarbetare och förtroendevalda ska vara kompetenta och engagerade i sin roll. 11

Framgångsfaktorer: Gott och inspirerande ledarskap Aktivt medarbetarskap Resurser och tid finns för kompetensutveckling Medarbetarnas delaktighet • Process och utveckling • Våra kunder (medborgare, företag, besökare) har rätt att förvänta sig kvalitativ service till lägsta möjliga kostnad utifrån gällande lagstiftning och sina behov. Kommunen ska därför verka för ökad konkurrens och valfrihet i syfte att utveckla kvalitet och effektivitet. Framgångsfaktorer: Samverkan och samarbete God omvärldsorientering Rätt kompetens och bemanning En säker informations- och beslutsprocess • Ekonomi • Kommunens ekonomi ska vara långsiktigt stabil samtidigt som verksamheterna redovisar en god måluppfyllelse. Kommunens samlade ekonomi ska under nuvarande mandatperiod 2011-2014 vara i balans. Samtliga enheter ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning. Framgångsfaktorer: God ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande En ekonomi i balans God kostnads- och intäktskontroll Systematisk uppföljning KOMMUNFULLMÄKTIGES STRATEGISKA MÅL • Perspektivet medborgare/kund Nykvarns attraktivitet som boendeort ska öka (Nöjd regionindex) 12

• • Kommuninvånarnas nöjdhet med de kommunala verksamheterna ska öka (Nöjd medborgarindex) Kommuninvånarnas delaktighet över kommunens utveckling ska öka (Nöjd inflytandeindex) Perspektivet företrädare för kommunen • Andelen medarbetare som kompetensutvecklas i sin roll ökar • Medarbetarnas betyg på ledarskap, utbildning, hälsa och trivsel på arbetsplatsen ökar Perspektivet process och utveckling • Kommunen ska höra till de 30 mest kostnadseffektiva kommunerna i Sverige • Nykvarns kommun rankas bland de 30 bästa kommunerna i Sverige Perspektivet ekonomi • Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag • Nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot ska vara högst 98 % • Skattefinansieringsgraden av investeringar ska vara minst 80 % • Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning 2013 var det första året som nämnder och kommunstyrelsen beslutade om effektmål utifrån ovanstående strategiska mål. Enligt kommunens budgetprocess ska nämndernas effektmål kommuniceras med kommunfullmäktige under hösten innan budgetåret. Diskussioner har förts kring behovet att se över kommunens målstruktur, antalet mål och målens mätbarhet. En fråga som diskuterades vid budgetdagen i januari. En sådan översyn behöver ske i början av den nya mandatperioden så att en förändring kan börja gälla i budget 2016.

Omvärldsanalys

Samhällsekonomisk utveckling

Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av 2013. Utvecklingen väntas bli fortsatt stark under 2014. För helåret 2014 beräknas svensk BNP öka med 2,6 procent att jämföra med 0,9 procent under 2013. 13

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att konjunkturen blir starkare framöver. Framförallt exporten och investeringarna utvecklas betydligt bättre 2014 än 2013. En ökad tillväxt i vår omvärld innebär att den svenska exporten börjar växa igen. Även näringslivets investeringar vänder upp. Betydande ökningar förutses ske också i kommunsektorns investeringar.

Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i relativt snabb takt under 2014. En ökad konsumtion på bekostnad av hushållens sparande ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter att öka under 2014 vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. Nedgången i arbetslösheten blir dock på ett års sikt begränsad. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Utvecklingen av skatteunderlaget de närmaste åren är av stor betydelse för Nykvarns ekonomiska utveckling. Enligt den senaste prognosen beräknas skatteunderlaget öka med 3,1 % 2014 och 4,3 % 2015. Även för 2016 beräknas en kraftig ökning med 5,2 %. Ett reformerat förslag till utjämningssystem beslutades av riksdagen i december att gälla fr o m 2014. För Nykvarns del innebär de föreslagna förändringarna en årlig förstärkning av de generella statsbidragen med ca 9 Mkr. Ett förslag finns framtaget i Stockholms län om överförande av ansvaret för hemsjukvård från landstinget till länets kommuner från 2015. En utredning har pågått om de ekonomiska konsekvenserna och hur en skatteväxling mellan landstinget och kommunerna ska ske. F n har förslaget lagts på is eftersom parterna inte kunnat enas om de ekonomiska förutsättningarna. Så ett övertagande från 2015 är inte längre realistiskt

Demografiska förändringar

Statistiska Centralbyråns senaste befolkningsprognos (2014-2060) förutspår en ökning av folkmängden varje år under prognosperioden. Folkökningen beror både på ett invandringsöverskott och att antalet födda är högre än antalet döda varje år under prognosperioden. Det är i de äldre åldrarna den största ökningen är att vänta. Antalet 65 år och äldre beräknas öka från dagens knappt 1,9 miljoner till över 3 miljoner år 2060. Under samma period väntas antalet personer i de mest förvärvsaktiva åldrarna 20-64 år öka från 5,6 miljoner till drygt 6,1 miljoner. Antalet barn och ungdomar i åldern 0-19 år antas öka från nästan 2,2 miljoner till drygt 2,6 miljoner. År 2060 är den beräknade folkmängden nästan 11,8 miljoner. 14

Nykvarn har fortfarande en relativt ung befolkning jämfört med riket, även om utvecklingen av barn i förskoleåldern närmar sig riksgenomsnittet. Andelen äldre i åldrarna 65-79 år är endast något lägre i Nykvarn i jämförelse med riket. För de som är 80 år och äldre är Nykvarns andel av befolkningen mindre än hälften jämfört med riket. I kommunens nya befolkningsprognos är den årliga ökningen ca 1,7 % vilket är något lägre än kommunens effektmål om en årlig befolkningsökning med 1,8 %. Riksprognosen är dock lägre än kommunens egen prognos. Befolkningsökningen 2013 och hittills under 2014 har varit lägre än kalkylerat vilket har påverkat ingångsvärdena i planeringsperioden 2015-2017. Födelsenettot beräknas ge ett årligt överskott med ca 40 invånare. Då har kalkylerats med att ca 100 barn föds årligen vilket är något högre än utfallet 2012 (86 barn). Antalet förskolbarn kommer under treårsperioden att minska med drygt 20 barn. Antalet barn i grundskoleåldrarna kommer att öka med drygt 100 barn och uppgå till ca 1 580 barn i slutet av år 2017. Antalet ungdomar i gymnasieåldern beräknas minska under planeringsperioden. Under 2017 kommer antalet ungdomar i gymnasieåldern åter att öka. De förändringar som beräknas för barn och ungdomar ställer krav på omfördelning av resurser inom utbildningsnämndens verksamhetsområde. Under planeringsperioden kommer antalet äldre över 80 år att öka. Ökningstakten är dock lägre än i tidigare prognoser. Även gruppen yngre pensionärer (65-79 år) beräknas öka men i långsammare takt än tidigare prognoser.

Reformer

Den ekonomiska vårpropositionen syftar till att ange politikens inriktning på medellång och lång sikt. I enlighet med riksdagens uttalande presenteras normalt inga nya reformer i den ekonomiska vårpropositionen utan budgetarbetet koncentreras till budgetpropositionen som lämnas på hösten. I vårpropositionen 2014 görs ett undantag genom en satsning på kunskap för stärkt arbetskraft. • För att barngrupperna ska kunna ha lämplig storlek tillför regeringen 125 miljoner per år under perioden 2015–2017 som riktat statsbidrag. 15

• Ett lågstadielyft aviseras om 2 miljarder per år för att satsa på högre kvalitet i elevernas utbildning. • En utredning har tillsatts för att föreslå en tioårig grundskola från år 2017. • Utökad undervisningstid för nyanlända elever beräknas kosta 240 miljoner per år. • En särskild ersättning införs för sfi till nyanlända, som beräknas kosta 50 miljoner. • Specialinriktade utbildningssatsningar görs också på området skola, vård och omsorg. I den senaste höstpropositionen (budgetpropositionen för år 2014) presenterades ett antal reformförslag som berör kommunerna. Det viktigaste för Nykvarn var det nya skatteutjämningssystemet som innebar ökade årliga generella statsbidrag med 9 Mkr. Regeringens reformförslag får inte alltid majoritet i riksdagen p g a nuvarande minoritetsregering. Valet i september kan också leda till nya politiska konstellationer. Detta tillsammans gör att föreslagna reformerna inte presenteras i detta budgetdokument då det är svårt att bedöma om de kommer att genomföras eller inte. Preliminära arbetsgivaravgifter för 2015 Personalomkostnadspålägget för kommuner beräknas preliminärt till 38,46 % av lönesumman 2015, vilket är oförändrad nivå jämfört med år 2014. I pålägget ingår arbetsgivaravgifter, premier för avtalsförsäkringar och avtalspensioner. Regeringens förslag om förändrade sänkta arbetsgivaravgifter för unga under 23 år som skulle genomföras 1 juli 2014 ser inte ut att få majoritet i riksdagen. Förslaget ska behandlas i slutet av maj.

Känslighetsanalys

Kommunens ekonomi påverkas förutom av kommunens egna beslut även av förändringar i vår omvärld. Nedan visas hur kommunens kostnader och intäkter påverkas av olika förändringar.

Förändring

Löneförändring 1 % Tio heltidstjänster Prisförändring 1 % Förändring av försörjningsstöd 10 % Ränteeffekt upplåning 10 Mkr Förändring skatteintäkter o statsbidrag vid ökning/minskning 100 invånare Förändring med 1 % i skatteprognosen Förändring av skatteuttaget med 10 öre

Påverkan ekonomi

2,8 Mkr +/- 3,9 Mkr 2,2 Mkr +/- 0,5 Mkr 0,3 Mkr +/- 4,6 Mkr +/- 4,3 Mkr +/- 2,2 Mkr 16

Planeringsförutsättningar

Målstruktur

Kommunfullmäktige fastställer de strategiska målen i budgetdokumentet i samband med behandlingen av årsbudget och den ekonomiska flerårsplanen. I budgetdokumentet redovisas kommunens vision och kommunfullmäktiges strategiska mål. Respektive nämnd/kommunstyrelsen beslutar därefter om effektmål för sin nämnd med utgångspunkt från visionen, de strategiska målen och den tilldelade budgetramen. Effektmålen återrapporteras till kommunfullmäktige under hösten. Därutöver arbetar enheterna fram arbetsmål och individuella mål som används i den lokala styrningen och uppföljningen. Målstrukturen kan i korthet beskrivas i följande schema: Vision Kommunfullmäk tiges strategiska mål Effektmål God ekonomisk hushållning Ägardirektiv Arbetsmål Kommunfullmäktige fastställer kommunens vision för en längre tidsperiod. I visionen framgår fem områden som kommunen fokuserar på: • • • • • boende näringsliv infrastruktur/pendling centrum lärande Kommunfullmäktige fastställer strategiska övergripande mål som berör samtliga verksamheter. De strategiska målen utgår från fyra perspektiv: • • • • medborgare/kund företrädare för kommunen process och utveckling ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna beslutar om effektmål för sina verksamheter. Målen återrapporteras till kommunfullmäktige.

God ekonomisk hushållning i Nykvarns kommun är en ekonomi i balans samtidigt som verksamheterna redovisar en god måluppfyllelse. God ekonomisk hushållning är en sammanfattande bedömning som görs utifrån de fyra perspektiven. Kommunfullmäktige beslutar om ägardirektiv för verksamhet i kommunala bolag. Enheter och arbetslag bryter ner de övergripande målen i arbetsmål och individuella mål. Uppföljning av visionen görs i den politiska hanteringen av årsredovisningen. Uppföljning av kommunfullmäktiges strategiska mål görs i årsredovisningen. För kommunstyrelsens och nämndernas effektmål görs uppföljningen i årsredovisningen 18

och i nämndernas verksamhetsberättelser. I den utsträckning det är möjligt ska effektmålen också följas upp och kommenteras i de obligatoriska uppföljningarna (budgetuppföljning per mars och delårsrapport). Uppföljning av arbetsmål och individuella mål görs på tjänstemannanivå på enheter och i arbetslag. Väsentliga arbetsmål redovisas i enhetens kvalitetsredovisning. Kontroll av arbetet med arbetsmål sker som en del i den interna kontrollen. Vid uppföljningen av de strategiska målen och effektmålen ska en femgradig skala användas med nedanstående kommunövergripande definitioner av hur den femgradiga skalan ska tolkas. Det finns också gemensamma anvisningar för detta och hur återrapportering ska ske. Det är av stor vikt att effektmålen är utformade så att de årligen kan mätas senast i slutet av respektive år. Kriterier för mätarställning GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÅL EKONOMIMÅL INVESTERINGSMÅL UTMÄRKT Enheten/verksamheten redovisar ett ekonomiskt överskott totalt samtidigt som man uppfyller eller överträffar fastställda mål Enheten/verksamhetens överträffar fastställt mål Enheten/verksamhetens överträffar fastställt mål (=överskott) Investeringen håller tidplanen eller blir klar tidigare och följer budget eller redovisar överskott. BRA Enheten/verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget samtidigt som man uppfyller fastställda mål Enheten/verksamheten uppfyller fastställt mål Enheten/verksamheten uppfyller fastställt mål (= 0 resultat) Investeringen följer tidplan och budget. OK Enheten/verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på max 2 % samtidigt som man uppfyller målen till 90 % eller mer. Enheten/verksamheten uppfyller fastställt mål inom 90-99 % Enheten/verksamheten redovisar en ekonomiskt avvikelse på max 2 % Investeringen följer budget men är försenat jämfört med tidplan av orsaker som kommunen inte kan påverka VARNING Enheten/verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på max 3 % samtidigt som man uppfyller målen till 80 % eller mer. Enheten/verksamheten uppfyller fastställt mål till 80-89 % Enheten/verksamheten redovisar en ekonomiskt avvikelse på max 3 % Investeringen avviker negativt från budgeten med 5-10%. DÅLIGT INGEN STATUS Enheten/verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på mer än 3 % samtidigt som man uppfyller målen till mindre än 80 %. Enheten/verksamheten uppfyller fastställt mål till mindre än 80 % Enheten/verksamheten redovisar en ekonomiskt avvikelse på mer än 3 % Investeringen avviker negativt från budget med mer än 10 % eller Investeringen är inte påbörjad av orsaker som kommunen själv kan påverka Målet är inte relevant för enheten/verksamheten 19

Budgetprocess

Kommunens budgetprocess startar drygt ett år innan det aktuella budgetåret. • • Kommunstyrelsen arrangerar en budgetdag där de övergripande förutsättningarna redovisas och diskuteras Kommunstyrelsen beslutar om preliminära budgetramar som sedan konsekvensbeskrivs av nämnderna • • Utifrån detta material tar kommunstyrelsen fram ett budgetförslag med flerårsplan som behandlas och fastställs av kommunfullmäktige i juni. Vid detta tillfälle fastställs också de kommunövergripande strategiska målen. Efter sommaren bryts de ekonomiska ramarna ner till en detaljbudget för respektive nämnd. Nämnderna fastställer sin detaljbudget och effektmål som återrapporteras till kommunfullmäktige. Då 2014 är ett valår ska budgeten också fastställas av det nyvalda kommunfullmäktige.

God ekonomisk hushållning

Kommunfullmäktige beslutade i slutet av 2013 om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv. Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning är en stadfästning av de riktlinjer som gällt under flera år och som tidigare dokumenterats i kommunens budgetdokument. God ekonomisk hushållning i Nykvarns kommun är en ekonomi i balans samtidigt som verksamheterna redovisar en god måluppfyllelse. De fyra strategiska mål som berör perspektivet ekonomi är för närvarande: • • • • Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag. Nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot ska vara högst 98 %. Skattefinansieringsgraden av investeringar ska vara minst 80 %. Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom kommunfullmäktige beslutade nettokostnadsram. Uppnås dessa mål skapas goda förutsättningar för en långsiktig positiv utveckling av kommunens ekonomi, som bl a innebär att investeringar i största möjliga utsträckning kan finansieras utan lån och att ekonomin tål en tillfällig nedgång eller oförutsedda händelser. Kommunens resurser får inte förbrukas över tiden. Det årliga resultatet ska möjliggöra att alla kommuninvånare även i framtiden kan tillförsäkras en hög kvalitet på verksamhet, service och anläggningar. Idealet är att kommunen utvecklas i en jämn expansiv takt så att nya servicebehov kan planeras och genomföras inom ramen för ökade skatteintäkter och generella bidrag. Kommunens ekonomiska styrka på lång sikt uttrycks bl a i måttet soliditet. Soliditeten inklusive den totala pensionsförpliktelsen ska minst ligga i intervallet 30-40 %. God ekonomisk hushållning är också en god måluppfyllelse för perspektiven: • • Medborgare/kund Företrädare för kommunen 20

• • Process och utveckling Ekonomi Ekonomin utgör den yttersta restriktionen i driften av kommunens verksamheter. Uppstår konflikt mellan mål och tillgängliga medel ska medlen styra verksamhetens omfattning och kvalitet. I styrmodellen ingår en gemensam målstruktur med gemensamma definitioner. Målen följs upp regelbundet och måluppfyllelsen återrapporteras till nämnder, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Bostadsbyggande

En årlig uppdatering görs av bostadsförsörjningsprogrammet för hur många inflyttningsklara småhus/lägenheter som kommer att stå färdiga respektive år. Denna plan ligger till grund för befolkningsprognosen för planeringsperioden. Senast gjordes en uppdatering i samband med kommunstyrelsens budgetdag i januari 2014. Det är denna uppdatering som ligger till grund för budget och därmed befolkningsprognosen. Vid kommunstyrelsens budgetdag betonades också behovet av en något mer försiktig bedömning när bostadsbyggandet översätts till befolkningstillväxt och skatteunderlag. Det är av stor vikt för kommunen att åstadkomma en relativt jämn utbyggnadstakt för att kommunala resurser som förskolor och skolor ska räcka till och för att skapa bra planeringsförutsättningar för utbyggnad av infrastruktur och verksamhetslokaler. Uppskattat antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus och småhus respektive år framgår nedan. 21

Projektnamn

Hökmossvägen (1a-b) Brokvarn - villor Brokvarn - övriga Stålbruket Nygårds backar Sätra Gård Första Bo Sandtorp Skogslund Hällby Baffeln Turinge Vidbynäs Karaffen Stöpplaren Långängen Ströpsta 3:127 Gamla Idrottsplatsen Holländaren

2013 Plan

7 5 42 5 5 44 5 Centrum Tekannan Betongen Sundsvik Strand Förtätning/avstyckning* 5

Totalt 118

Antal färdigställda lgh som underlag för budget och flerårsplan 60 * inkl fritidshus permanent

2013 Utfall

3 5 2 1 2 3 3

19 2014 Plan

3 5 20 3 3 44 5 24 5

112 2015 Plan

3 5 10 20 5 3 3 5 3 5 12 24 4 3 24 5

134 2016 Plan

8 5 10 3 3 3 5 3 10 24 4 3 20 5 50 7 24 5

192 2017 Plan

8 5 10 3 3 10 24 20 50 25 5

163

80 80 80 80

Befolkningsutveckling

Prognosen för befolkningsutvecklingen har sin utgångspunkt i beräknat antal inflyttningsklara lägenheter per år samt historiska fakta beträffande inflyttningsnetto och födelsenetto. För planeringsperioden har antagits ett årligt födelsenetto med 40 personer. Antalet födda beräknas till 100 barn vilket är baserat på genomsnittliga historiska fakta. Den försiktiga bedömningen av antal färdigställda lägenheter innebär ändå en befolkningsutveckling utöver SCB:s riksprognos under hela planeringsperioden. Utvecklingen för 2015 läggs i budgetförslaget något över SCB:s riksprognos för att därefter i takt med bättre konjunkturer vara mer optimistisk. Kommunens antagande om befolkningsutveckling är starkt beroende av yttre faktorer som efterfrågan, ränteläge och prisbild vid köp av tomter och villor. För 2014 beräknas befolkningen öka med 172 personer. För planeringsperioden 2015 2017 beräknas också en årlig befolkningsökning med 172 personer. Det är en årlig ökning med ca 1,7 %. 22

Jämfört med kommunens nuvarande effektmål om en årlig befolkningsökning med 1,8 % är befolkningen vid planeringsperiodens slut, med den föreslagna prognosen, 16 personer lägre. Den faktiska och beräknade befolkningen per sista december respektive år framgår av tabellen nedan.

Budget 2015-2017

Ålder 0 1-5 6-15 16-18 19-24 25-64 65-79 80-W

Summa

Utfall 2011 106 704 1 343 452 526 4 759 1 242 199

9 331

Utfall 2012 86 688 1 405 427 569 4 759 1 303 205

9 442

Utfall 2013 107 651 1 439 392 591 4 782 1 335 226

9 523 Plan 2014

100 672 1 475 349 656 4 837 1 366 240

9 695 Plan 2015

100 663 1 533 324 651 4 918 1 424 254

9 867 Plan 2016

100 646 1 563 343 635 5 022 1 455 275

10 039 Plan 2017

100 650 1 580 378 597 5 098 1 508 300

10 211

Den befolkningsprognos som presenteras i budgeten är gemensam för alla verksamheter och ska utgöra underlag för bedömning av resursbehov i förhållande till volymförändringar i de olika verksamheterna.

Skatter och generella statsbidrag

De beräknade intäkterna i form av skatter, utjämning och generella statsbidrag bygger på Sveriges Kommuners och Landstings prognos från april 2014. En del i prognosen är kommunens egna antagande om utvecklingen av antalet invånare. Underlaget utgörs av antalet invånare den 1 november året före budgetåret. Den 1 november 2014 beräknas kommunen ha 9 666 invånare. Skatteprognosen har beräknats utifrån antagandet om oförändrad kommunalskatt under hela planeringsperioden och med att nuvarande system för fastighetsavgift är oförändrat. Hänsyn har också tagits till att kommunen får ett högre skatteutjämningsbidrag som årligen motsvarar ca 9 Mkr. En avvikelse med 25 invånare motsvarar ca 1,2 Mkr i skatteintäkter och generella statsbidrag. Den positiva utvecklingen av skatteintäkterna som har beräknats för planeringsperioden baseras på den kommungemensamma befolkningsprognosen.

ÅR (tkr) Skatter o generella bidrag

Beräknad och faktisk utveckling

2011

Utfall 409 646

2012

Utfall 421 917

2013

Utfall 448 736

2014

Budget 465 000

2015

Budget 481 000

2016 2017

Flerårsplan Flerårsplan 505 000 532 000 Procentuell utveckling 2,5% 3,0% 6,4% 3,6% 3,4% 5,0% 5,3% 23

Numera har de flesta riktade statsbidrag inordnats i systemet med generella statsbidrag. De stora statsbidrag som fortfarande kvarstår som riktade, och därmed betraktas som en intäkt i verksamheterna, är flyktingbidragen och ersättningen för att kommunen tillämpar maxtaxa inom barnomsorgen inklusive de bidrag som fås för kvalitetssäkring. Från och med 2008 ingår den kommunala fastighetsavgiften i beräkningen av skatter och generella bidrag. Ett förslag finns framtaget i Stockholms län om överförande av ansvaret för hemsjukvård från landstinget till länets kommuner. Ursprungligen var det tänkt att gälla från 2015 men överenskommelsen är försenad och kan tidigast träda i kraft 2016.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansnettot förstärks årligen med de kupongutbetalningar som ingår i den placering som gjorts för de ökade pensionskostnaderna. Dessa kan sägas vara ”öronmärkta” för utbetalningar av de pensioner som intjänades före 1998. T o m 2012 utbetalades fasta kupongutdelningar Från 2013 är kupongutbetalningen inte garanterad utan beroende av placeringens utveckling. De första sex åren har utdelning getts med ca 45,3 Mkr. Det kommunala lånebehovet är osäkert under planeringsperioden då det är beroende av tidpunkten för när exploateringsintäkter flyter in och igångsättandet av större investeringsprojekt. I planeringsförutsättningarna för treårsperioden ingår en ökad nettoupplåning på ca 150 Mkr avsett att täcka AB Nykvarnsbostäders behov av lån för produktion av lägenheter i kvarteret Karaffen samt uppförande av ny skola i Furuborgsområdet.

ÅR

(tkr)

Finansnetto

Beräknad och faktisk utveckling av finansnettot

2011

Utfall 3 886

2012

Utfall 4 536

2013

Utfall 5 553

2014

Budget 200

2015 2016 2017

Budget Flerårsplan Flerårsplan 1 500 1 600 Finansnettot beräknas vara positivt under hela planeringsperioden. Budgeteringen av dessa poster är dock svårbedömd. Osäkerheten beträffande finansförvaltningen kan sammanfattas i följande punkter: • Den framtida utvecklingen av utdelningen från placeringen för framtida pensioner • • • AB Nykvarnsbostäders lånebehov för framtida bostadsprojekt Framtida inkomster från kommunens exploateringsverksamhet Behovet av finansiering för kommunala verksamhetslokaler 1 000

Budgeterat resultat och utrymme för nettodriftkostnader

För planeringsperioden 2015 - 2017 är resultatmålet 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag vilket överensstämmer med kommunens ekonomiska mål. För 24

alla tre år i flerårsplanen har resultatet budgeterats till 2 %. Med erfarenhet av att detta mål inte uppnåtts under flera av de senaste åren skulle det budgeterade resultatet behöva vara högre än 2 % för hela planeringsperioden. I årets budgetarbete görs bedömningen att det inte finns något utrymme för en sådan höjning.

ÅR

(tkr)

Resultat

Faktiskt och budgeterat resultat

2011

Utfall 6 720

2012

Utfall 8 922

2013

Utfall 15 764

2014

Budget 9 160

2015

Budget 9 620

2016 2017

Flerårsplan Flerårsplan 10 100 10 640 I % av skatter och statsbidrag 1,6% 2,1% 3,5% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% Med utgångspunkt från den senaste helårsprognosen (mars 2014) görs bedömningen att 3 639 tkr kan budgeteras för avsättning till kommunens resultatutjämningsreserv år 2015. Beloppet grundar sig på hur stor avsättningen kan bli 2014 enligt prognosen och att resultatutjämningsreserven totalt får vara högst 6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och det positiva finansnettot skapar utrymmet för det budgeterade resultatet och verksamheternas nettodriftkostnader i resultaträkningen.

ÅR

(tkr)

Utrymme verksamhetens nettokostnad i resultaträkningen 2011

Utfall 409 572

2012

Utfall 424 221

2013

Utfall 427 869

2014

Budget 456 040

2015

Budget 472 880

2016 2017

Flerårsplan Flerårsplan 496 500 522 360 Förändrat utrymme Förändrat utrymme i % 10 533 2,6% 14 649 3,6% 3 648 0,9% 28 171 3,7% 16 840 3,7% 23 620 5,0% 25 860 5,2%

Antaganden om löne- och prisutveckling

Timlöneutvecklingen enligt nationalräkenskaperna bedöms ligga inom intervallet 3,2 – 3,7 % per år under perioden 2015-2017. Konsumentprisindex beräknas öka med mellan 1,9 och 2,9 % per år under perioden. 2015 – 2017 där den lägsta ökningstakten har beräknats för år 2015. Följande antaganden gäller för kommunens budgetramar för 2015: • • • • • Prisutveckling Intäktsutveckling Intern ränta Lönekostnadsutveckling Personalomkostnadspålägg 1,9 % 1,9 % 3,2 % 2,65 % (helårseffekt) 38,46 % (oförändrat)

Effektiviseringskrav och generella ramjusteringar

I budgeten förutsätts en generell intäktsökning med 1,9 % för de intäkter som kommunen kan påverka genom beslut om taxor och avgifter. Kommunens intäkter 25

genom avgifter ökar genom dels volymökningar (fler som betalar avgift) och anpassning av taxor och avgifter. Beslut om höjda taxor och avgifter måste hanteras av nämnderna i god tid i slutet av 2014 för att få helårseffekt 2015. Pris- och lönekompensation ges till respektive nämnd enligt bedömningarna ovan. Avtalsrörelsen för innevarande år, 2014, är klar och utfallet blev totalt 2,42 %. Det innebär att nämnderna har kompenserats mer för personalkostnadsutvecklingen än det genomsnittliga utfallet. Löneutfallet kan dock vara ojämnt fördelat utifrån de olika fackliga organisationernas resultat. Med bakgrunden av att några nämnder ännu inte kommit till rätta med sitt budgetunderskott enligt helårsprognosen i marsuppföljningen 2014 ställs fortsatta höga krav på nämndernas effektiviseringsarbete.

Generella ramjusteringar

Personalkostnadskompensation Priskompensation Ramjustering ökade intäkter

2015

7 772 5 336 -1 042

Summa 12 066 Volymförändringar

De volymförändringar som beror på förändringar i antalet invånare och åldersstruktur framgår av den kommungemensamma befolkningsprognosen. Befolkningsutvecklingen för det första kvartalet 2014 visar på en väldigt svag befolkningsutveckling vilket kan föranleda att invånarantalet revideras ner senare i år. Samtidigt pågår ett antal bostadsprojekt som kan medföra stor inflyttning redan i år. I budgeten för 2014 lämnades volymkompensation för demografiska förändringar motsvarande 4,7 Mkr varav till vård- och omsorgsnämnden (4,0 Mkr) och utbildningsnämnden (0,7 Mkr). I budgeten för 2015 finns ett visst utrymme för ramtillskott för de beräknade demografiska förändringarna. Utvecklingen för 2016 och 2017 är svårbedömd varför den inte har beräknats. Antalet barn och unga i förskola, skolbarnsomsorg och grundskola beräknas öka 2015 i jämförelse med 2014 medan antalet gymnasieelever fortsätter att minska. En avräkning mot tidigare befolkningsprognoser innebär ett volymtillskott för utbildningsnämnden med 400 tkr för 2015. Behovet av platser i äldreboendet Lugnet bedöms vara tillgodosett de närmaste åren. För närvarande finns en överkapacitet som säljs i form av korttidsboende till andra kommuner. Antal äldre i gruppen 65-79 år fortsätter att öka men inte i samma takt som tidigare. Ökningen av antalet personer 80 år och äldre ökar också. Under planeringsperioden är de årliga ökningarna i intervallet 14-25 personer. 26

Antalet ärenden i hemtjänsten har ökat de första månaderna 2014 och det finns också en trend som visar att även vårdtyngden ökar. Därför ges ett volymtillskott på 600 tkr för hemtjänstverksamheten.

Volymförändringar demografi

Förskola Skolbarnsomsorg Grundskola Gymnasieskola LSS-området Äldreomsorg - hemtjänst

Summa 2015

1 600 0 -700 -500 0 600

1 000 Justeringar engångsanslag m m

I budgetarbetet görs årligen en avstämning och eventuell omdisponering av engångsanslag mm. Här ingår också anslag där utvecklingen är mer oregelbunden varför det inte är lämpligt med generell ramkompensation som t ex anslaget för pensionskostnader. De tillfälliga anslagen för att ta fram en ny översiktsplan upphör i och med 2014 varför 800 tkr återförs till den gemensamma ramen som är möjlig att fördela. Detsamma gäller de engångsanslag som beslutats för rivning av filterhus (500 tkr), framtagandet av en bredbandsstrategi (200 tkr) rekryteringskostnad för kostchef (50 tkr), framtagande av trädvårdsplan (150 tkr) samt anslag för trafikplan/resvaneundersökning (200 tkr). Övriga engångsanslag som beviljades i samband med beslutet om ramförstärkning våren 2014 bedöms behövas även 2015 då projekten inte är genomförda. Det gäller bl a upphandling av avfallstjänster och HR-system. De övriga satsningar som gjordes i budget 2014, förutom arbetet med att ta fram en bredbandsstrategi, föreslås kvarstå i budgeten för 2015. Det gäller bl a feriearbetsprojekt, samarbete med föreningslivet för ett renare Nykvarn samt satsningar inom utbildningsområdet. Valnämndens utökade anslag för att genomföra allmänna val och val till EU parlamentet 2014 föreslås dras in (175 tkr). Kommunens pensionskostnader inklusive löneskatt beräknas öka med 1 Mkr till totalt ca 12 Mkr 2015. Beräkningen bygger på KPA:s prognos över pensionsutbetalningar. Den rekommenderade intern räntan för 2015 är 3,2 % vilket är en ökning jämfört med internräntan 2014 med 0,7 procentenheter. Internräntan påverkar driftbudgeten men inte resultaträkningen. Ökade avskrivningskostnader och intern ränta har beräknats för nya kända beslutade investeringar. 27

Ökade avskrivningskostnader för 2015 har beräknats till netto ca 2,9 Mkr men är beroende av när olika investeringar tas i drift. Under 2015 och 2016 beräknas avskrivningarna fortsätta att öka. För 2015 avser de ökade avskrivningskostnaderna framförallt helårseffekt av de nya gruppbostäderna för LSS, byggnaden vid Hökmossbadet samt gång- och cykelvägen efter gamla Södertäljevägen. Kapitalkostnaderna för den nya skolan kommer att slå igenom på helår 2017 och är i storleksordningen 3,8 Mkr. Nya rekommendationer gäller från och med 2014 om införande av s k komponentavskrivningar. Effekterna av detta har inte beräknats till budget 2015 varför budgetjusteringar kan komma att behöva göras i detaljbudgetarbetet. Internräntans höjning med 0,7 procentenheter påverkar nämndernas ramar liksom intern räntan för nya investeringar. Nämnderna kompenseras för detta med ca 5,2 Mkr.

Justeringar engångsanslag mm

Tillfälligt ramtillskott översiktsplan Engångsanslag rivning filterhus Rekryteringskostnad kostchef Tillfälligt ramtillskott valnämnden Engångsanslag trädvårdsplan Engångsanslag trafikplan; resvaneundersökn Engångsanslag bredbandsstrategi

Delsumma

Ökade pensionskostnader Ökade avskrivningskostnader Nettoeffekt förändrad internränta

2015

-800 -500 -50 -175 -150 -200 -200 -2 075 1 000 2 913 5 176

Summa 7 014 Planerade större verksamhetsförändringar

De två nya gruppbostäderna för vuxna funktionshindrade är färdiga för inflyttning i juni 2014. För 2015 budgeteras dessa för helårsdrift men då de utgör ersättningsboenden för Kvarntunet så tas hänsyn till detta i ramberäkningarna. Planeringen för en ny skolbyggnad pågår för fullt och en realistisk plan är att den ska vara färdig till skolstarten hösten 2016. En förskjutning i färdigställandet påverkar hela planeringsperioden. 28

• • • Boende för vuxna enligt LSS Maskinförarvägen 4 lgh Boende för vuxna enligt LSS Trädgårdsvägen 5 lgh Skola Furuborg F-3 ht 2016 Driftstart juni 2014 juni 2014

Nämndernas syn på preliminära budgetramar 2015

Kommunstyrelsen och nämnderna har presenterats preliminära ramar som underlag för diskussioner kring behoven för framtiden. Nämnderna fick i uppdrag att utifrån de preliminära ramarna redovisa • • • • • Volymförändringar Kvalitet – kvalitetsjusteringar Anpassning av mål Utrymme för ny verksamhet/nya uppdrag Möjlighet till kostnadsanpassning/intäktsökning Återrapportering skedde till kommunstyrelsen i mars. Nämndernas synpunkter på de preliminära ramarna kan kortfattat sammanfattas i följande: Utbildningsnämnden bedömer att det finns behov av ytterligare 2 % förutom en generell ramuppräkning med 3,5 %. Detta är inte utifrån volymökning utan för satsningar som behöver göras för att säkra kvaliteten för utveckling mot Sveriges bästa skola 2025. Kvalitetsförbättringar som exemplifieras är justering av antal barn i grupperna för förskola och skolbarnsomsorg och ökad personaltäthet i förskola och skolbarnsomsorg. Vidare behövs förstärkning av resurser till kompetensutveckling och löner till pedagoger inom både förskola och skola samt resurser till att säkra elevhälsans personal och barn i behov av särskilt stöd. Vård- och omsorgsnämnden gör bedömningen att en uppräkning av ramarna med 3,5 % inte kommer att täcka kostnaderna för 2015. Man hänvisar till nuvarande flerårsplan och de beräkningar som gjorts av volymförändringar p g a demografiska förändringar. I nuvarande flerårsplan har det för nämnden beräknats ett volymtillskott på 5 000 tkr, där 2 500 tkr avser LSS-området och 2 500 tkr avser äldreomsorg. Nämnden menar att förutom en uppräkning på 3,5 % behöver dessa volymtillskott tillföras 2015 års budget. Beträffande kvalitetsjusteringar exemplifieras sådana med behov av förstärkningar inom bl a kompetensutveckling, boende och sysselsättning 29

inom socialpsykiatrin, arbetsinriktade åtgärder för unga och äldre samt förebyggande arbete för missbrukare. Nämnden påpekar att det finns en osäkerhet i och med att de har ett kostnadsminskningskrav i 2014 års budget på 4,2 Mkr som man i dagsläget inte vet om man kan klara av. Bygg- och miljönämnden gör bedömningen att man klarar befintlig verksamhet med den föreslagna uppräkningen. Man betonar behovet av en personell resurs för GIS-arbetet och framtagandet av styrdokument inom bl a trafik och avfallshantering. Kommunfullmäktige har beslutat om ramförstärkning för dessa ändamål under våren 2014. Nämnden ser inga stora behov av att anpassa effektmålen till lägre kvalitet eller ambitionsnivå utan de bedöms som rimliga även för 2015. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att det är rimligt att klara eventuella volymökningar, ökade kvalitetskrav och omvärldens krav med en ramuppräkning på 3,5 %. En förutsättning är dock att kommunfullmäktige beslutar om ramtillskott i enlighet med ärendet ”Ramförändringar i budget 2014” (KS § 30/2014). En annan förutsättning är att ny verksamhet/uppdrag och nya investeringar med driftkonsekvenser finansieras i besluten. Detta då det inte finns något extra utrymme för ny verksamhet i befintliga ramar. Förvaltningen har diskuterat frågan kring behovet att se över kommunens målstruktur, antalet mål och målens mätbarhet. En fråga som diskuterades vid budgetdagen i januari. En sådan översyn behöver ske i början av den nya mandatperioden så att en förändring kan börja gälla i budget 2016.

Satsningar och anpassning

I driftbudgeten för verksamheten 2015-2017 framgår de tilldelade nettoramarna för kommunens nämnder. Åren 2016 och 2017 betraktas som en plan utifrån beräknade skatteintäkter och generella bidrag. Hänsyn har endast tagits till de demografiska antaganden som framgår i budgetdokumentet. Hänsyn har inte tagits till den planerade skatteväxlingen mellan landsting och kommuner beträffande huvudmannaskapet för hemsjukvård eftersom beslut om detta ännu inte har fattats. En omorganisation pågår som berör kommunstyrelsen och bygg- och miljönämnden. Enheten uppdrag- och planering ska integreras med nuvarande bygg- och miljökontor till ett samhällsbyggnadskontor. Hänsyn till detta har inte tagits i ramfördelningen utan 30

det får ske i detaljbudgetarbetet när respektive politiska organs ansvar i dessa frågor har klargjorts. För 2015 utgör ramarna de av kommunfullmäktige tilldelade anslagen för att genomföra beslutad verksamhet utifrån de antagna strategiska målen. Enligt definitionen av god ekonomisk hushållning i verksamheterna är ekonomin den yttersta restriktionen för driften av nämndernas verksamhet. I 2013 års budget fick två nämnder ramtillskott med förbehåll. Vård- och omsorgsnämnden fick 1,5 Mkr för att verksamheten i LSS-boendet Kvarntunet inte kan bedrivas effektivt i nuvarande lokaler. Förbehållet var att ompröva anslaget när nya lokaler tas i bruk. Bygg- och miljönämndens ram ökades med 0,8 Mkr då verksamheten under flera år varit underbudgeterad. Förbehållet var att omprövning skulle kunna ske då kapitalkostnaderna för utvecklingen av det geografiska informationssystemet GIS minskar. För vård- och omsorgsnämnden får en ny omprövning göras i 2016 års budgetarbete då effekterna av personaltätheten i de nya lokalerna kan tas fram för 2015. För bygg- och miljönämnden görs bedömningen att nämnden får behålla ramtillskottet från 2013 och att det på detta sätt permanentas. Satsningar kan göras av nämnderna inom erhållen ram/ersättning. Detta kräver alltså omprövning av befintlig verksamhet och ytterligare effektiviseringsåtgärder. Nämnderna uppmanas också att om möjligt skapa en ekonomisk buffert för att klara av oförutsedda händelser under året. De riktade satsningarna i 2014 års budget kvarstår med undantag av framtagandet av bredbandsstrategi som kommer vara avslutat under 2014. De övriga satsningarna var ett sommarjobbsprojekt där vård- och omsorgsnämndens ram tillfördes 200 tkr. Utbildningsnämnden tillfördes dels 500 tkr för den pedagogiska IT-utvecklingen och dels 500 tkr för personalens kompetensutveckling. Kommunstyrelsen tillfördes 100 tkr för att utveckla ett samarbete mellan föreningsliv och kommunen med syfte att hålla vårt närområde helt, rent och snyggt. En återrapportering av dessa satsningar ska ske senast i samband med årsredovisningen för 2014. Nya satsningar I årsredovisningen 2013 konstaterades att sjukfrånvaron ökat i kommunen från 5,4 % 2012 till 6,2 % 2013. Ett av de viktigaste effektmålen är målet om sjukfrånvaro, kommunen ska fortsätta arbetet med att bibehålla eller minska sin låga sjukfrånvaro på 31

5 %-nivån. Ökningen är oroande och för att intensifiera arbetet med att bibehålla sjukfrånvaron på en låg nivå föreslås en friskvårdssatsning med 400 tkr. Kommunen deltar i Södertörnsprojektet för samordning av varutransporter på Södertörn. Projektet som är ett miljöprojekt, innebär att alla transporter ska samordnas med miljöfordon. Det ska medföra ett minskat antal transporter till respektive leveransadress. Projektet beräknas komma igång under 2015 och kommer att kräva administrativa resurser för beställning och avrop samt elektronisk fakturering. Till projektet ges ett ramtillskott med 200 tkr.

Satsningar och anpassning

Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Bygg- och miljönämnden Valnämnden Revisionen Överförmyndaren

2015

0 600 0 0 0 0 0 0

Summa 600

Fastighetsunderhåll, lokalvård samt teknisk drift av gator och parker sköts sedan 1 april 2012 av AB Nykvarnsbostäder. Ersättningssummorna ska rymmas inom de ramar som nämnderna får. Kommunfullmäktige beslutade 2013 att höja ersättningsnivån med 1 200 tkr för driften av gator, vägar och parker. Den nya översiktsplanen kan också komma att innebära omprioriteringar i satsningar och investeringar/exploateringar.

Nämndernas driftbudgetramar

I tabellen sammanfattas framräkningen av driftbudgetramar 2015 för kommunens nämnder på totalnivå. Beräkningarna för 2016 och 2017 är en framskrivning av kända förändringar med utgångspunkt från planerade intäkter i form av skatter, generella statsbidrag samt finansnetto. Driftbudgetramarna för planeringsperioden framgår av sammanställningen ”Driftbudget 2015-2017”. 32

Budgetramar 2014 (netto) tkr

Generella ramjusteringar Volymförändringar demografi Justeringar engångsanslag mm Förändring kapital- och pensionskostnader Satsningar och anpassning

472 720

12 066 1 000 -2 075 9 089 600

Budgetramar 2014 (netto) 493 400 Investeringar

Investeringsplanen för perioden 2015 – 2017 har anpassats till kommunens förutsättningar att i största utsträckning själv finansiera sina investeringar. Till investeringsplanen ska också läggas överförda anslag från tidigare år som de senaste åren varit omfattande. Det strategiska ekonomiska målet är att minst 80 % av investeringarna ska kunna finansieras via skatteintäkter, dvs. avskrivningar, årets resultat och eventuella realisationsvinster. I investeringsbudgeten görs bedömning av när större projekt ska stå färdiga. Kalkylerna är gjorda i ett tidigt skede utan att marknadens pris prövats. I flerårsplanen för 2015- 2017 finns flera osäkra projekt beträffande beslut och igångsättning. Det gäller bl a VA utbyggnad och gång- och cykelväg till Sundsör, Sundsvik mfl. Investeringsplanen med en specifikation av större investeringsprojekt över 2 Mkr ingår i budgetens tabellsammanställningar. Kommunstyrelsen Gång- och cykelvägen längs Södertäljevägen har delats in i tre etapper med anslag i investeringsbudgeten som sträcker sig från 2012 till 2015. Byggnation av etapperna 2 och 3 pågår. Anslaget för etapp 1 finns medtaget i investeringsbudgeten år 2015. Anslagets storlek kommer att behöva omprövas då trafiklösningen för etapp 1 utretts och beslutats. Ett anslag för reinvestering av beläggning på kommunens gator inryms i investeringsbudgeten. Investeringsanslag för permanent trappa från stationsområdet till centrum har markerats i slutet av planperioden. I anslutning till att området Älgbostaden planläggs planeras för en upprustning av Hökmossebadet. Anslaget för detta har lagts i investeringsbudgeten år 2015. Beslut har fattats om en omstrukturering av kommunens lekplatser. En utgångspunkt är att ersätta flera lekplatser med två större lekplatser som också omfattar en motionspark för vuxna. Ett investeringsanslag finns i investeringsbudgeten 2014 för 33

detta. Ett kompletterande anslag har tagits med för upprustning av de befintliga lekplatser som ska vara kvar. På utredningsstadiet finns större investeringar i form av VA-utbyggnad med gång- och cykelväg till Sundsvik, Sundsör samt regionalt cykelstråk genom delar av Mörby industriområde. Anslag har inte tagits med i investeringsbudgeten i avvaktan på beslut. Investeringsprojektet ”Vattenreservoar” är inplanerat i investeringsbudgeten för 2016. Tidplanen är beroende av de markundersökningar som ska göras efter rivningen av filterhuset på tomten Plafondpenseln 22. Elektroniska informationsskyltar/kulturmärke vid avfarten från E 20 har diskuterats under en lång tid men prioriterats bort av ekonomiska skäl. I investeringsbudgeten för 2015 tas ett nytt anslag upp. Utbildningsnämnden Kommunfullmäktige har fattat ett principbeslut om byggnation av en skola. Planeringen pågår och enligt tidplanen ska skolan tas i bruk till höstterminen 2016. Diskussioner pågår om byggnationen kan delas in i etapper eller ej. Samtidigt utreds när de befintliga provisoriska paviljonglösningarna kan avvecklas. Diskussioner pågår också om tidplanen för när nästa förskola behöver stå färdig. Samtidigt utreds om någon av de befintliga förskolorna kan ersättas alternativt byggas ut. En ny förskola finns inte med i investeringsbudgeten för perioden 2015-2017. En uppjustering har skett av inventarieanslagen i utbildningsnämndens investeringsbudget då ett stort behov av modernisering föreligger. Vård- och omsorgsnämnden De två nya LSS-boendena för vuxna vid Maskinförarvägen och Trädgårdsvägen är inflyttningsklara på försommaren 2014. Ytterligare behov av gruppbostäder är inte inplanerat i flerårsbudgeten. En fortsatt utbyggnad av fler platser vid Lugnets äldreboende bedöms inte vara aktuell under planeringsperioden.

Kommunens verksamheter Kommunfullmäktige

Under kommunfullmäktiges ansvarsområde redovisas: • • • • Kommunfullmäktiges sammanträden Beredningsgrupper Kommunalt partistöd Borgliga förrättningar 34

Driftbudgetram NÄMND Kommunfullmäktige tkr Utfall 2013 Netto utfall

1 544

Budget 2014 Netto budget

1 771

Budget 2015 Netto budget

1 816

Flerårsplan 2016 Netto budget

1 903

Flerårsplan 2017 Netto budget

1 998

Verksamhetsförändringar

Inga förändringar föreslås för planeringsperioden 2015 – 2017. Kommunallagen har ändrats beträffande reglerna för kommunalt partistöd. De nya reglerna kommer att behandlas av kommunfullmäktige i höst att gälla för den nya mandatperioden. En samlad bedömning har gjorts att det finns utbildningsanslag för de nyvalda förtroendevalda att introduceras i den kommunala verksamheten.

Kommunstyrelsen

Under kommunstyrelsens ansvarsområde redovisas: • • • • • • • Kommunstyrelsen Kommunledningsfunktioner Mark och fastigheter Gator, vägar och parker Vatten och avlopp Kultur och fritid Information och gemensam administration

Driftbudgetram NÄMND Kommunstyrelsen tkr Utfall 2013 Netto utfall

79 958

Budget 2014 Netto budget

84 399

Budget 2015 Netto budget

91 674

Flerårsplan 2016 Netto budget

96 074

Flerårsplan 2017 Netto budget

100 878 VA-verksamheten ska enligt lag särredovisas för att tydliggöra skillnaden mellan skatte- och taxefinansierad verksamhet. Resultatbudget och balansbudget för VA verksamheten redovisas bland de ekonomiska sammanställningarna i slutet av budgetdokumentet.

Verksamhetsförändringar

Ramarna har räknats upp med 8,6 % totalt. Här ingår den generella ramkompensationen för löne- och prisantaganden, ökade pensionskostnader samt några mindre riktade kommunövergripande satsningar. Vidare har kompensation för 35

ökade kapitalkostnader tillförts för höjd intern ränta och redan beslutade investeringar i infrastruktur. Verksamhetsövergången till AB Nykvarnsbostäder av bl a fastighetedrift samt drift av gator och parkmark har genomförs under våren 2012. 2013 beslutades om att förstärka beställningssumman med 1 200 tkr permanent. Det innebär att i ramen för gator, vägar och parker så finns detta belopp inlagt. Kommunstyrelsen har 2014 fått ett ramtillskott med 552 tkr för att stärka det administrativa stödet för beställarfunktionen. En utredning pågår angående den framtida organisationen av fastighetsförvaltningen. I utredningen ingår ett förnyat uppdrag till förvaltningen att inventera kommunens lokaler med syfte att utreda hur förvaltningen ska se ut i framtiden. Utredningsuppdraget kommer att redovisas tidigt i höst så resultatet kan komma att påverka budgeten för flerårsperioden. Pågående omorganisation där enheten uppdrag och planering samordnas med nuvarande funktioner inom bygg- och miljökontoret samt bildandet av en kanslienhet kan komma att påverka ramfördelningen mellan bygg- och miljönämnden och kommunstyrelsen. Hänsyn till detta har inte tagits i ramtilldelningen utan det får ske i höstens detaljbudgetarbete. En ny enhet, kansliavdelning, har bildats under 2014 och kommer fullt ut att börja fungera när de tjänster som ska tillsättas finns på plats. Enhetens budget är inlagd redan i 2014 års budget genom ramtillskott. Kommunfullmäktige har beslutat om att kommunen ska ansöka hos regeringen om att från och med 2015 få ansluta till finskt förvaltningsområde. Ett eventuellt genomförande bedöms inte få några kosekvenser på kommunstyrelsens nettodriftram. Kommunstyrelsen tillfördes 2014 ett anslag på 200 tkr för att ta fram en bredbandsstrategi för kommunen. Ramtillskottet dras in i 2015 års budget då uppdraget ska vara avslutat enligt tidplanen. Kommunstyrelsen fick i budget 2014 ett projektanslag på 100 tkr för att utveckla ett samarbete mellan föreningsliv och kommunen med syfte att hålla vårt närområde helt, rent och snyggt. Anslaget kvarstår i 2015 års budget. Nya kommunövergripande satsningar görs inom friskvårdsområdet (400 tkr) samt samordning av varutransporter på Södertörn (200 tkr). Lokalytan för verksamhetslokaler kommer att minska något under 2015 då lokaler för ensamkommande flyktingbarn och personlig assistans avvecklas. Under 2016 ökar lokalytan i och med att den nya F-3 skolan står färdig. 36

Kommunens pensionskostnader inklusive löneskatt och administration beräknas att öka under 2015 med 1 Mkr. För VA-verksamheten som finansieras av VA-kollektivet har ett nollresultat budgeterats för hela treårsperioden. Ramarna har också justerats med beräknade ökade kapitalkostnader för kända infrastrukturella investeringar.

Investeringar Nämnd/ Verksamhet KOMMUNSTYRELSE

Kommunledningsfunktioner Mark och fastighet Gator, vägar, parker Vatten och avlopp Kultur och fritid Information o gemensam adm.

Delsumma Budget 2015

700 9 900 9 800 2 000 610 6 560

29 570 Plan 2016

0 4 000 7 350 17 000 360 2 500

31 210 Plan 2017

0 34 000 6 150 2 000 360 2 500

45 010

Kommunens största investeringar ligger under kommunstyrelsens ansvar och där under nuvarande enheten Uppdrag och Planering som är den enhet som ansvarar för det strategiska innehavet av kommunens fastigheter och infrastruktur. Investeringsbudgeten för planeringsperioden har anpassats till de ekonomiska förutsättningarna. De större investeringarna framgår av nedanstående sammanställning. Ett särskilt avsnitt om kommunens investeringar finns i kapitlet – Planeringsförutsättningar. De flesta större investeringarna kräver framskrivande av särskilda beslut efter utredning av behov, driftekonomi mm.

Större investeringsprojekt överstigande 2 Mkr Verksamhet/projekt

Kulturmagasinet Ge Järnet Södertäljevägen gång- o cykelväg Trafikåtgärder väg 509 Vattenreservoar Hökmossbadet byggnad Hökmossbadet badplats Lekplatser GC-väg mm Karaffen Ny skola Furuborg inkl inv Centrum allmän platsmark Hökmossen 3 VA GC-väg Långdalsvägen GC-väg regionalt cykelstråk Stationsprojekt permanent trappa Elektroniska infartsskyltar Multihall * inklusive nya beslut t o m mars 2014

Projekttid Startår

2007 2010 2012 2010 2010 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2017 2015 2017 2015 2017

Planerat färdigställt

2013 ?

2016 2014 2015 2014 2015 2016 2019 2014 2017 2016 2017 2015 2018

Anslag tom 2014* Tkr

5 000 8 000 4 500 1 000 7 500 0 3 400 2 500 64 000 0 11 500 0 0 0 0 0

Budget 2015

2 500 3 000 500 5 000 4 000

Plan 2016

15 000 5 000

Plan 2017

5 000 2 000 2 000 25 000

Projekt totalt Tkr

10 000 10 500 4 500 16 000 7 500 3 000 3 900 2 500 64 000 0 11 500 2 000 10 000 2 000 4 000 50 000 Frågan om VA utbyggnad samt gång- och cykelväg till Sundsvik, Sundsör är under politisk diskussion och ska behandlas politiskt i ett särskilt ärende där finansieringsfrågan är av stor vikt. Därför har investeringen inte tagits med i investeringsbudgeten. Detsamma gäller för det planerade regionala cykelstråket genom delar av Mörbys industriområde. Ett anslag för reinvestering av beläggning på kommunens gator inryms i investeringsbudgeten. Investeringsanslag för permanent trappa från stationsområdet till centrum har markerats i slutet av planperioden. I anslutning till att området Älgbostaden planläggs planeras för en upprustning av Hökmossebadet. Anslaget för detta har lagts i investeringsbudgeten år 2015. Beslut har fattats om en omstrukturering av kommunens lekplatser. En utgångspunkt är att ersätta flera lekplatser med två större lekplatser som också omfattar en motionspark för vuxna. Ett investeringsanslag finns i investeringsbudgeten 2014 för 38

detta. Ett kompletterande anslag har tagits med för upprustning av de befintliga lekplatser som ska vara kvar. Investeringsprojektet ”Vattenreservoar” är inplanerat i investeringsbudgeten för 2016. Tidplanen är beroende av de markundersökningar som ska göras efter rivningen av filterhuset på tomten Plafondpenseln 22. Elektroniska informationsskyltar/kulturmärke vid avfarten från E 20 har diskuterats under en lång tid men prioriterats bort av ekonomiska skäl. I investeringsbudgeten för 2015 tas ett nytt anslag upp på 4 Mkr Behovet av en ny flexibel idrottshall har markerats i slutet av planperioden..

Utbildningsnämnden

Under utbildningsnämndens ansvarsområde redovisas verksamheterna • • • • • • • Utbildningsnämnd Förskola Grundskola o fritids Gymnasieskola Vuxenutbildning Särskola Kulturskola

Driftbudgetram NÄMND Utbildningsnämnden tkr Utfall 2013 Netto utfall

233 112

Budget 2014 Netto budget

240 310

Budget 2015 Netto budget

248 757

Flerårsplan 2016 Netto budget

260 915

Flerårsplan 2017 Netto budget

276 372

Verksamhetsförändringar

Ramarna har räknats upp med 3,5 % totalt. Här ingår den generella ramkompensationen för löne- och prisantaganden, volymuppräkning samt den förändrade internränta. Flerårsplanen 2016 och 2017 påverkas rammässigt av den nya skolan i Furuborg. I form av särskild satsning tillfördes nämnden 500 tkr för att förstärka den pedagogiska IT-utvecklingen samt 500 tkr för personalens kompetensutveckling redan i budgeten 2014. Dessa anslag kvarstår i budgeten för 2015. Ramen har nedjusterats med 50 tkr avseende rekryteringskostnader för kostchefstjänsten. 39

Den ramförstärkning som nämnden har fått under 2014 med 700 tkr för pedagogiska reformer kvarstår i budget 2015. Regeringen har aviserat nya reformer inom utbildningsområdet i sin vårproposition. Finansieringen av dessa och om de kommer att få majoritet i riksdagen är oklart. När nämnden fick de preliminära budgetramarna för yttrande bedömdes att ytterligare 2 % uppräkning skulle behövas för att säkra kvaliteten mot Sveriges bästa skola 2025. Denna ytterligare uppräkning saknas det resurser att förverkliga i 2015 års budget.

Volymförändring

Som underlag för budgetarbetet har följande bedömning gjorts av volymförändringar under treårsperioden 2015-2017. Dessa bygger på den gemensamma befolkningsprognosen.

Befolkningsutveckling 1-18 år

1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Förskola Grundskola Gymnasie För 2015 får utbildningsnämnden volymkompensation med 0,4 Mkr netto. Antalet barn i förskolan beräknas öka likaså antalet grundskoleelever. Antalet gymnasieelever fortsätter dock att minska något år till. Omdisponeringar måste alltså ske mellan verksamheterna. Befolkningsförändringarna för 2016 och 2017 har inte kostnadsberäknats i årets budget. 40

Investeringar Nämnd/ Verksamhet UTB ILDNINGSNÄMND

Förskola Grundskola Kulturskola

Delsumma Budget 2015

300 800 50

1 150 Plan 2016

300 800 50

1 150 Plan 2017

300 800 50

1 150

Investeringsbudgeten för den pedagogiska verksamheten avser förnyelser av inventarier. En uppjustering har gjorts då det finns ett stort behov av modernisering och anpassning till de pedagogiska behoven. Sedan tidigare finns ett inventarieanslag beviljat med 2 Mkr för den nya skolan.

Vård- och omsorgsnämnden

Under vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde redovisas verksamheterna • • • • • • • • Vård- och omsorgsnämnd Socialtjänst Arbetsmarknadsåtgärder Flyktingmottagning Äldreomsorg och övrig omsorg enligt SoL Insatser enligt LSS och SFB Ungdomscafé Bostadsanpassning

Driftbudgetram NÄMND Vård- och omsorgsnämnden tkr Utfall 2013 Netto utfall

127 192

Budget 2014 Netto budget

132 636

Budget 2015 Netto budget

138 524

Flerårsplan 2016 Netto budget

145 173

Flerårsplan 2017 Netto budget

153 014

Verksamhetsförändringar

Vård- och omsorgsnämndens ram för 2014 har räknats upp med 4,4 %. Förutom generell ramkompensation, som för alla verksamheter, för löne- och prisjusteringar har ramen räknats upp med 0,6 Mkr för demografiska volymförändringar. I uppräkningen ligger också den höjda internhyran som följer av en höjd intern ränta. Kravet på fortsatt effektivisering och kostnadsanpassning av bl a LSS-boende i egen regi samt samordning mellan socialtjänsten och arbetsmarknadsåtgärder kvarstår. Kommunfullmäktige beviljade i 2013 års budget 1,5 Mkr för att verksamheten LSS boendet Kvarntunet inte kan bedrivas effektivt i nuvarande lokaler. Anslaget kvarstår 41

även 2015 men kan omprövas efter utvärderingen av ett års verksamhet i de nya gruppbostäderna. I budgetramarna har nämnden fått utökad ram för halvårseffekt för de två nya LSS gruppbostäderna på Maskinförarvägen och Trädgårdsvägen. 2014 erhölls ram för ett halvt år. De frigjorda resurserna för lokal- och transportkostnader Sätravik samt lokalkostnader för Malvagården kan användas för fortsatt hyra av Kvarntunet. Satsningen på sommarjobb som gjordes i budget 2014 kvarstår även för 2015. Ramförstärkningen som nämnden fått under 2014 med 350 tkr för reformer kvarstår i 2015 års budget. Volymökning för äldreboende bedöms inte behövas i 2015 års budget då det för närvarande finns överkapacitet på Lugnet. Antalet ärenden inom hemtjänsten har ökat vilket föranleder ett volymbaserat ramtillskott med 600 tkr. Vård- och omsorgsnämnden gör bedömningen att en uppräkning av ramarna med 3,5 % inte kommer att täcka kostnaderna för 2015. Nämnden menar att förutom en uppräkning på 3,5 % behöver de i budget 2014 markerade volymtillskotten för 2015 på 5 Mkr tillföras nämndens ram. Bl a behövs resurser för bl a kompetensutveckling, boende och sysselsättning inom socialpsykiatrin, arbetsinriktade åtgärder för unga och äldre samt förebyggande arbete för missbrukare. Nämnden påpekar också att det finns en osäkerhet i och med att de har ett kostnadsminskningskrav i 2014 års budget på 4,2 Mkr som man i dagsläget inte vet om man kan klara av. Många kommuner har funderingar kring hur man i budgetarbetet ska förhålla sig till Socialstyrelsens demensföreskrifter (SOSFS 2012:12) som träder i kraft den 31/3 2015. Enligt den senaste informationen från Socialstyrelsen kommer en ny föreskrift att remitteras under sommaren gällande särskilt boende över lag, inte enbart boende för personer med demenssjukdom. SKL:s bedömning är att den nuvarande föreskriften återkallas i samband med remitteringen och att den nya föreskriften kommer att träda i kraft den 1.1.2016. SKL för samtal med Socialstyrelsen om föreskriften och kommer att informera om arbetet fortlöpande och om tidpunkt för ikraftträdande.

Volymförändring

Den förväntade utvecklingen av antalet invånare 65 år och äldre framgår av diagrammet. 42

1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0

Befolkningsutveckling 65-W

65-79 80-W Den historiska utvecklingen av kommunens utbetalning av försörjningsstöd sedan 2007 redovisas i diagrammet nedan. Inom LSS området är volymförändringarna osäkra för planeringsperioden. Det beror dels på Försäkringskassans omprövningar av personlig assistans enligt SFB (fd LASS) men också p g a den pågående omstrukturering som sker av serviceinsatser med anledning av avvecklingen av Kvarntunets gruppboende och uppstarten av de två nya gruppbostäderna på Maskinförarvägen och Trädgårdsvägen. Utrymme för volymtillskott saknas i budget 2015. 43

Investeringar Nämnd/ Verksamhet VÅRD-OCH OMSORGSNÄMND

Individ- och familjeomsorg Arbetsmarknadsåtgärder Flyktingmottagning Äldreomsorg o VFF enl SoL Insatser enl LSS och LASS Ungdomscafé

Delsumma Budget 2015

0 0 0 300 200 0

500 Plan 2016

0 0 0 300 200 0

500 Plan 2017

0 0 0 300 100 0

400

Investeringsbudgeten för planperioden avser förnyelse av inventarier. För 2014 har nämnden också fått ett tilläggsanslag 385 tkr för finansiering av nytt system för trygghetslarm på Lugnets äldreboende.

Bygg- och miljönämnden

Under bygg- och miljönämndens ansvarsområde redovisas verksamheterna • • • • • • • • Bygg- och miljönämnd Översiktlig och strategisk planering Detaljplanering Bygglov och anmälningsärenden inom byggverksamhet Miljö- och hälsoskydd Trafik Naturfrågor Räddningstjänst

Driftbudgetram NÄMND Bygg- och miljönämnden tkr Utfall 2013 Netto utfall

10 947

Budget 2014 Netto budget

12 234

Budget 2015 Netto budget

11 400

Flerårsplan 2016 Netto budget

11 947

Flerårsplan 2017 Netto budget

12 545

Verksamhetsförändringar

Bygg- och miljönämndens ram har minskats jämfört med 2014 men det beror på att nedanstående engångsanslag har upphört. Tar man hänsyn till detta har ramen räknats upp med ca 2,9 %. En omorganisation pågår som berör kommunstyrelsen och bygg- och miljönämnden. Enheten uppdrag- och planering ska integreras med nuvarande bygg- och miljökontor till ett samhällsbyggnadskontor. Hänsyn till detta har inte tagits i ramfördelningen utan 44

det får ske i detaljbudgetarbetet när respektive politiska organs ansvar i dessa frågor har klargjorts. Från ramen har räknats bort det tillfälliga ramtillskottet för översiktsplanearbetet med 800 tkr, engångsanslag för trädvårdsplan med 150 tkr och engångsansanslag för trafikplan/resvaneundersökning. I budget 2014 har förstärkning gjorts med resurser för GIS med 371 tkr och arbetet med avfallsplan och upphandling av avfallstjänster med 500 tkr. Dessa ramtillskott ligger kvar i 2015 års budget. Nämnden är starkt beroende av att kunna finansiera sin verksamhet med intäkter av planuppdrag.

Investeringar Nämnd/ Verksamhet BYGG-OCH MILJÖNÄMND

Trafikmyndighet

Tillgänglighetsåtgärder Trafiksäkerhetsåtgärder

Delsumma Budget 2015

250 500

750 Plan 2016

250 500

750 Plan 2017

250 500

750

Investeringsbudgeten för tillgänglighetsåtgärder och mindre trafiksäkerhetsåtgärder fördes över 2014 från uppdrag/planering till trafikmyndigheten.

Valnämnden

Under valnämndens ansvarsområde redovisas: • • Valnämnden Allmänna val och val till Europaparlamentet

Driftbudgetram NÄMND Valnämnden tkr Utfall 2013 Netto utfall

Budget 2014 Netto budget

229

Budget 2015 Netto budget

Flerårsplan 2016 Netto budget

Flerårsplan 2017 Netto budget

Verksamhetsförändringar

Under 2014 förrättadess val till Europaparlamentet i juni och allmänna val till riksdagen, landstingen och kommunerna i september. Därmed räknades valnämndens budgetram tillfälligt upp för 2014. För flerårsbudgeten 2015-2017 föreslås en återgång till normal budgetram för valnämnden. 45

Revisionen

Under revisionens ansvarsområde redovisas: • • De förtroendevalda revisorerna Revisorernas sakkunniga biträde

Driftbudgetram NÄMND Revision tkr Utfall 2013 Netto utfall

594

Budget 2014 Netto budget

591

Verksamhetsförändringar

För flerårsperioden 2015-2017 föreslås inga förändringar.

Överförmyndaren

Under överförmyndarens ansvarsområde redovisas: • Överförmyndare

Budget 2015 Netto budget

607

Flerårsplan 2016 Netto budget

636

Flerårsplan 2017 Netto budget

668

Driftbudgetram NÄMND Överförmyndare tkr Utfall 2013 Netto utfall

589

Budget 2014 Netto budget

550

Budget 2015 Netto budget

568

Flerårsplan 2016 Netto budget

595

Flerårsplan 2017 Netto budget

625

Verksamhetsförändringar

Inga förändringar föreslås för planeringsperioden 2015 – 2017. Överförmyndaren har genom tilläggsanslag 2014 fått en ramförstärkning med 80 tkr för tidigare aviserade merkostnader för bl a ensamkommande flyktingbarn.

Personal

Löneutveckling

Personalresursen inklusive pensioner svarar för mer än hälften av de totala driftkostnaderna, vilket därmed är den enskilt största kommunala utgiftsposten. Tabellen nedan visar avtalsläget inför 2015 års lönerevision. 46

Facklig organisation 1. OFR´s förb.område hälsa & sjukvård

Vårdförbundet och LSR (sjukgymnasterna) Förlängs med 12 mån efter 2015 om ej upps

2. Kommunal Giltigt avtal

HÖK 11 2011-04-01 2015-03-31 HÖK 13 2013-04-01 2016-04-30

3. Lärarnas samverkansråd

Lärarförbundet och LR (märket 2013, 6,8% 3år -ca 0,5% blir 2,0 / 2,1 & 2,2%

4. OFR´s förb.område kommunal v.het "NYTT AVTAL 2013"

Vision, SSR & Ledarna (Teaterförbundet) - 2016-03-31 2013-04-01

5. Akademiker Alliansen

DIK Sveriges Ingenjörer FSA Civilekonomerna Sveriges Arkitekter JUSEK SV. Skolledarförbund Naturvetarna (NA) Sv. Psykologförbund 2017-03-31 Tillsvidareavtal HÖK-T HÖK-T HÖK-T HÖK-T HÖK-T HÖK-T HÖK-T HÖK-T HÖK-T Inför kommande lönerevision 2015 finns gällande avtal för alla fackförbund förutom de som förhandlas av OFR´s förbundsområde hälsa & sjukvård (Vårdförbundet och LSR, sjukgymnasterna) som kommer att omförhandlas. Utrymmet för respektive område 2015 är: • • • • • 600kr/medlem för Kommunal Ej definiera för OFR´s förbundsområde kommunal verksamhet Ej definierat för Akademiker Alliansen Ej definierat för lärarnas samverkansråd (avtalet för lärarna är uppsägningsbart inför 2015) OFR´s förbundsområde hälsa & sjukvård omförhandlas I budgeten för 2015 beräknas en lönekostnadsutveckling på helårsbasis med 2,65 %.

Pensionsavgångar

De beräknade pensionsavgångarna grundar sig på det antal medarbetare som under året fyller 65 år. Prognosen är en ögonblicksbild och förändras löpande. Några medarbetare väljer att gå i pension före 65 års ålder medan andra vill arbeta fram till 67 år. Det finns även en viss rörlighet inom åldersgruppen. 47

Beräknade pensionsavgångar

Antal totalt Antal, män Antal, kvinnor Personalkategorier Förskollärare Barnskötare Lärare Undersköterskor Vårdbiträden Övriga

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

11 10 10 14 17 20 16 13 20 2 9 2 8 4 6 3 11 2 15 5 15 2 14 3 10 4 16 1 0 4 2 1 13 2 1 0 2 0 5 0 1 4 3 0 6 4 1 1 1 1 9 4 0 1 3 1 11 3 2 0 0 0 11 Antalet medarbetare som uppnår 65 år (pensionsålder) är mellan10-20 stycken per år fram till och med 2021. Under perioden 2015-2019 är det i gruppen förskolelärare vi finner flest medarbetare som uppnår pensionsålder, 13 st.

Ekonomi

Allmänt

Resultatet 2013 och nämndernas klart förbättrade budgetföljsamhet var tillfredsställande. Detta tillsammans med det tillskott på 9 Mkr kommunen fått i form av generella statsbidrag gör att även 2014 ser positivt ut ekonomiskt. Det kvarstår dock för några nämnder att komma tillrätta med sitt förväntade budgetunderskott år 2014. De två största nämnderna, utbildningsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden, har påpekat behovet av ytterligare resurser för att kunna svara mot de ställda målen och mot ökad efterfrågan av den kommunala servicen. Alla dessa behov har inte kunnat helt tillgodoses i föreliggande budget. I nämndernas ramar för 2015 inryms dock viss kompensation för demografiska förändringar. Det har också varit möjligt att ge samtliga nämnder realistiska uppräkningar av den beräknade kostnadsutvecklingen.

Kommunfullmäktiges strategiska mål för ekonomin 2015 - 2017

• • • • Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag exklusive realisationsvinster. Nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot ska vara högst 98 %. Skattefinansieringsgraden av investeringarna ska vara minst 80 %. Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning.

Budgeterat resultat och balanskrav

För hela planeringsperioden har budgeterats ett resultat i överensstämmelse med målet. Dvs. det budgeterade resultatet uppgår till 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag exklusive realisationsvinster. 48

Skattesatsen för 2015 är oförändrad, dvs. 19,95 kr. Resultatbudgeten för 2015 inrymmer en ram för verksamheternas nettokostnader på nästan 473 Mkr. I nettokostnaden ingår budgeterade avskrivningar med 32,6 Mkr. För alla år i planeringsperioden beräknas de finansiella intäkterna vara högre än de finansiella kostnaderna

Nettokostnadernas utveckling

Ett av de strategiska målen är att nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot ska vara högst 98 %. Nyckeltalet visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 100 % innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Detta mål uppnåddes för 2013 och för den nya planeringsperioden 2015 - 2017 uppnås målet i budget för varje enskilt år.

Driftbudget 2015-2017

Driftbudgeten visar hur kommunfullmäktige beslutat att fördela resurserna till nämnderna och kommunstyrelsen som ansvarar för att genomföra den verksamhet kommunen bedriver. Viktigt är att fördela resurserna så rättvist som möjligt utifrån kända planeringsförutsättningar när budgetramarna beräknas. Målet är att resurserna ska vara så rättvist fördelade att samtliga nämnder klarar sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning.

Investeringsplan 2015-2017

Enligt det strategiska målet ska minst 80 % av investeringarna finansieras med skatteintäkter. Nyckeltalet skattefinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets nettoinvesteringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. För varje år i planeringsperioden beräknas målet uppnås. De två första åren beräknas 100 % av investeringarna kunna finansieras av skatteintäkter, och det tredje året i perioden ca 90 %. Detta måste dock ses med bakgrund av att 2013 års överförda investeringsbudget är omfattande och att det är flera tunga investeringsärenden som är på väg upp för beslut under 2014. Det är viktigt att alla större nya investeringar prövas på nytt innan de påbörjas. Det är också med utgångspunkt från den överförda investeringsvolymen och framförallt byggnationen av en ny skola som en beräknad upplåning planeras in i budgeten år 2015. Den högsta prioriteringen behöver göras för investeringar som kan skapa förutsättningar för en effektivare verksamhet och därmed lägre kostnader för verksamhetens drift. 49

För 2015 är investeringsbudgeten 32 Mkr och för 2016 34 Mkr. Investeringsplanen för 2017 är 47 Mkr. De större investeringarna finns beskrivna i avsnittet ”Planeringsförutsättningar”, i specifikationen till investeringsplanen för 2015-2017 samt under respektive nämnd.

Exploateringsbudget 2015-2017

I exploateringsbudgeten för treårsperioden beräknas en budgeterad nettoinkomst med ca 17 Mkr. Budgeten är dock konjunkturkänslig och därmed svår att tidsätta. De största exploateringsområdena är fortsatt Stockholm Syd/Mörby och Brokvarn men alla nuvarande exploateringsområden beräknas vara aktiva fr o m 2016. För flera av de i budgeten upptagna projekten har beslut ännu inte tagits om inriktning, totalkalkyl, markpris mm. Den nya skolan planeras för Strängbetongsområdet. I exploateringskalkylen räknas med VA samt trafiklösningar utanför skolan i den första skoletappen. Trafiklösningarna beräknas till ca 3 Mkr och VA till ca 1,5 Mkr. Vilka utgifter som ska belasta exploatering och vilka som ska belasta skolbyggnationen är ännu inte klargjort.

Balansbudget 2015-2017

Balansbudgeten visar på att kommunens egna kapital beräknas minska marginellt under treårsperioden. Det innebär bl a att kommunens investeringar ligger i paritet med beräknade avskrivningar. Investeringstakten. Investeringstakten är dock osäker i planeringsantagandena. 2017 ökar anläggningstillgångarna kraftigt till följd av investeringen i en ny skola. Exploateringsverksamheten beräknas bidra positivt till det egna kapitalet/finansieringen av investeringar. De långfristiga skulderna beräknas öka med ca 150 Mkr. Utlåningen till AB Nykvarnsbostäder beräknas också öka men inte i samma takt som behovet av upplåning. Soliditeten var 35 % 2013. Soliditeten beräknas ligga i intervallet 28,5 -31 % under treårsperioden och kommer alltså att sjunka jämfört med dagens nivå.

Abonnentkollektivet - vatten och avloppsverksamhet

Den ekonomiska planen för kommunens VA-verksamhet redovisas i separata resultat- och balansbudgetar för VA-verksamheten. För hela flerårsperioden budgeteras ett nollresultat. Flera stora VA projekt pågår eller är i planeringsstadiet. Ett stort projekt som har markerats i investeringsbudgeten men där ännu inga beslut tagits är den planerade utbyggnaden av vatten och avlopp till Sundsvik, Sundsör mfl i etapper. 50

Byggnationen av en vattenreservoar som sedan länge funnits med som ett investeringsbehov är markerat i investeringsbudgeten för 2016.

Ekonomiska sammanställningar Driftbudget 2015-2017

NÄMND Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Bygg- och miljönämnden Valnämnden Revision Överförmyndare TOTALT tkr Utfall 2013 Netto utfall

1 544 79 958 233 112 127 192 10 947 23 594 589

453 959 Budget 2014 Netto budget

1 771 84 399 240 310 132 636 12 234 229 591 550

472 720 Budget 2015 Netto budget

1 816 91 674 248 757 138 524

Flerårsplan 2016 Netto budget

1 903 96 074 260 915 145 173 11 400 54 607 568

493 400

11 947 57 636 595

517 300 Flerårsplan 2017 Netto budget

1 998 100 878 276 372 153 014 12 545 60 668 625

546 160

Exploateringsbudget 2015 – 2017

Projekt (tkr) Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter 2015 2015 2016 2016 2017 2017

Mörby etapp 3-4 Mörby etapp 5 Hökmossen 1a Brokvarn Strängbetong Hökmossen 1b Gamla Idrottsplatsen Holländaren 29 Vidbynäs Allé

Summa Nettobudget

5 000 2 000 5 000 1 000 4 000 2 000 1 000 2 000 2 000 3 000

12 000 15 000 -3 000

1 000 5 000 10 000 5 000 5 000 2 000 2 000 3 000 1 000 1 000 1 000 2 000 2 000 1 000 2 000

24 000 19 000 5 000

20 000 20 000 5 000 2 000 3 000 3 000 1 000 3 000

36 000 21 000 15 000

Resultatbudget 2015- 2017

Belopp i tkr

Verksamhetens intäkter - varav reavinst Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader Avskrivningar

Verksamhetens nettokostnad

Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finasiella kostnader

Resultat före extraordinära poster

Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader

Årets resultat Balanskravsutredning

Årets resultat s a mtl i ga rea l i s a ti ons vi ns ter rea l i s a ti ons vi ns ter enl i gt unda nta gs möjl i ghet rea l i s a ti ons förl us te r enl i gt unda nta gs möjl i ghet orea l i s era de förl us ter i vä rdepa pper å terföri ng a v orea l i s era de förl us ter i vä rdepa pper Årets resultat efter balanskravsjusteringar medel ti l l res ul ta tutjä mni ngs res erv medel frå n res ul ta tutjä mni ngs res erv Årets balanskravsresultat

Utfall 2013

82 665

10 655

6 289 -487 450 0 -29 373

-427 869

409 753 38 983 21 925 -16 372

26 419

0 0

26 419 Budget 2014

70 400

0 -495 640 0 -30 800

-456 040

417 000 48 000 17 600 -17 400

9 160

0 0

9 160 Budget Flerårsplan Flerårsplan 2015 2016 2017

72 300

0 -512 610 0 -32 570

-472 880

73 600

0 -537 000 0 -33 100

-496 500

75 000

0 -562 160 0 -35 200

-522 360

438 000 43 000 18 125 -16 625

9 620

0 0

9 620

461 000 44 000 19 900 -18 300

10 100

0 0

10 100

484 000 48 000 20 900 -19 900

10 640

0 0

10 640

26 419 -10 655 0 0 0 0

15 764

-11 277 0

4 487

9 160 0 0 0 0 0

9 160

0 0

9 160

9 620 0 0 0 0 0

9 620

-3 639 0

5 981

10 100 0 0 0 0 0

10 100

0 0

10 100

10 640 0 0 0 0 0

10 640

0 0

10 640

Balansbudget 2015-2017

Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar

Mark, byggnader o tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella tillgångar

Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur

Bidrag till statlig infrastruktur

Summa bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar

Exploateringstillgångar Fordringar Kassa, bank

Summa omsättningstillgångar Utfall 2013

587 435 18 553 496 159 629 237 15 037 464 409 625 117 18 557 564 409 627 117 17 067 593 409 700 817 15 477 593 409

1 102 147 1 108 683 1 208 083 1 237 593 1 309 703

22 068

22 068

17 188 32 687 32 930

82 805 Budget 2014

21 132

21 132

24 500 40 000 50 500

115 000 Budget 2015

20 196

20 196

11 100 40 000 50 500

101 600 Plan 2016

19 260

19 260

10 000 40 000 50 500

100 500 Plan 2017

18 324

18 324

9 000 40 000 50 500

99 500 SUMMA TILLGÅNGAR 1 207 020 1 244 815 1 329 879 1 357 353 1 427 527 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER Eget kapital

Därav årets resultat

616 332

26 419

607 440

9 160

593 623

9 620

570 929

10 100

589 103

10 640

Avsättningar

Avsättningar till pensioner

57 527 44 087 44 400 46 000 48 000 Skulder

Långfristiga skulder Kortfristiga skulder

Summa skulder

462 860 70 301

533 161

518 288 75 000

593 288

616 856 75 000

691 856

665 424 75 000

740 424

715 424 75 000

790 424 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER

Kassaflödesbudget 2015-2017

1 207 020 1 244 815 1 329 879 1 357 353 1 427 527

Belopp i tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat + Justering för övrig post + Justering för gjorda avsättningar +/- Justeringar för ianspråktagna avsättningar +/- Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital

+/- Ökning/minskning kortfristiga fordingar +/- Ökning/minskning exploateringstillgångar +-/ Ökning/minskning kortfristiga skulder

Kassaflöde från den löpande verksamheten Utfall 2013

26 419 4 15 226 29 373

71 022

6 752 -1 727 -670

75 377 INVESTERINGSVERKSAMHETEN

- Investeringar i immateriella anläggningstillgångar + Försäljning av immateriella anlägningstillgångar - Investering i materiella anläggningstillgångar + Försäljning av materiella anläggningstillgångar - Investering i finasiella anläggningstillgångar + Försäljning av finasiella anläggningstillgångar - Omklassificering

Kassaflöde från investeringsverksamheten

-860 0 -30 183 1 235 -65 564 0

-95 372 FINANSERINGSVERKSAMHETEN

+ Nyupptagna lån - Amortering av skuld - Ökning av långfristiga fordringar + Minskning av långfristiga fordringar

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

3 515 0 -4 050 0

-535 Årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

Årets kassaflöde -20 530

53 460 32 930

-20 530 Budget 2014

9 160 1 200 30 800

41 160

0 200 0

41 360 Budget 2015

9 620 313 33 570

Plan 2016

10 100 1 600 33 100

43 503

0 10 400 0

53 903

44 800

0 1 100 0

45 900 Plan 2017

10 640 2 000 35 200

47 840

0 1 000 0

48 840

0 0 -48 110 -42 278

-90 388

0 0 -31 970 0 -71 933 0 0 0 0 -33 610 -107 310 -33 290 0 8 470

-103 903 -66 900 -98 840

50 000 -972 0

49 028 0

50 500 50 500

100 000 0 -50 000 50 000 0 -29 000

50 000 0

50 500 50 500

0 21 000 0

50 500 50 500

50 000 0 0

50 000 0

50 500 50 500

Vatten och avloppsverksamhet Resultatbudget VA-verksamhet

Belopp i tkr

Verksamhetens intäkter

- varav anslutningsavgifter

Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader Avskrivningar

Verksamhetens nettokostnad Utfall 2013

14 193

2 119

0 -10 802 0 -2 188

1 203

Finansiella intäkter Finasiella kostnader

Resultat före extraordinära poster

26 -2 604

-1 375

Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader

Årets resultat

0 0

-1 375

Balansbudget VA-verksamhet

Belopp i tkr Utfall 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar

Mark, byggnader o tekniska anläggningar Maskiner och inventarier

Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar

Exploateringstillgångar Fordringar

Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

57 088 413

57 501

3 832 1 087

4 919 62 420 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER Eget kapital

Därav årets resultat

Skulder

Långfristiga skulder Kortfristiga skulder

Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER 27 420

-1 375

12 860 22 139

34 999 62 419 Budget 2014

13 900

740

0 -11 700 0 -2 400

-200

200 0

0 0

0 Budget 2015

14 300

1 000

0 -12 050 0 -2 450

-200

200 0

0 0

0 Budget 2014 Budget 2015

60 913 250

61 163

60 513 200

60 713

3 832 2 000

5 832 66 995

3 832 2 000

5 832 66 545 35 075

18 288 13 632

31 920 37 075

16 856 12 614

29 470 66 995 66 545 Plan 2016

14 600

1 000

0 -12 300 0 -2 500

-200

200 0

0 0

0 Plan 2017

14 800

1 000

0 -12 100 0 -2 900

-200

200 0

0 0 Plan 2016 Plan 2017

75 063 150

75 213

77 913 100

78 013

3 832 2 000

5 832 81 045

3 832 2 000

5 832 83 845 41 075

15 424 24 546

39 970 45 075

13 822 24 948

38 770 81 045 83 845

NYKVARNS KOMMUN 155 80 Nykvarn Besöksadress: Centrumvägen 26 Telefon: 08-555 010 00 Fax: 08-555 014 99 www.nykvarn.se 56

Budget för Nykvarns kommun 2015

Transcript Budget för Nykvarns kommun 2015

Budget för Nykvarns kommun 2015

Mål och budgetramar för 2015 med ekonomisk flerårsplan 2016-2017

Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning

Vision och kommunövergripande mål

Ung, vild och vacker Visionen för Nykvarn 2025

Omvärldsanalys

Planeringsförutsättningar

Kommunens verksamheter Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen

Utbildningsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden

Bygg- och miljönämnden

Valnämnden

Revisionen

Överförmyndaren

Personal

Ekonomi

Ekonomiska sammanställningar Driftbudget 2015-2017

Exploateringsbudget 2015 – 2017

Resultatbudget 2015- 2017

Balansbudget 2015-2017

Kassaflödesbudget 2015-2017

Vatten och avloppsverksamhet Resultatbudget VA-verksamhet

Balansbudget VA-verksamhet

Directory