Transcript Svenska för invandrare

I augusti 2010 tog Göteborgs Stad fram första upplagan av ”Om Sverige – Samhällsorientering på lättläst svenska”. Boken togs fram efter önskemål från
deltagarna i den samhällsinformation på modersmål som sedan 2008 bedrivits
i Göteborg.
Bakgrundsmaterialet till den första upplagan skrevs av Elizabeth George,
Sofia Hendriksen, Göran Hildén och Camilla Näslund på den dåvarande
Enheten för samhällsinformation. Materialet togs fram i samverkan med
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, NTF, Skatteverket samt Konsument
Göteborg, Kretsloppskontoret, Miljöförvaltningen, Park- och naturförvaltningen,
och Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad. Texten skrevs sedan om
till lättläst svenska och redigerades av Katrin Vivien på Enheten för samhällsinformation.
Sedan den första december 2010 finns en förordning som styr arbetet med samhällsorientering för nyanlända (2010:1138) Förordningen anger att målet med
samhällsorienteringen är att deltagarna utvecklar kunskap om
1.
2.
3.
4.
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt,
hur samhället är organiserat, och
praktiskt vardagsliv.
Förordningen anger också vad samhällsorienteringen ska innehålla.
Den andra upplagen av ”Om Sverige – Samhällsorientering på lättläst svenska”
är en bearbetning av den ursprungliga texten där informationen omarbetats för
att stämma överens med förordningen om samhällsorientering. Den lokala prägeln på materialet har också tagits bort. Bearbetningen är gjord i samverkan mellan Göteborgs stad och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Arbetet har gjort
av Eva Thelander, Make Sense Communication, på uppdrag av Länsstyrelsen i
Västra Götalands län. Birgitta Guevara från Länsstyrelsen i Västra Götalands
län och Jakob Sandahl från Göteborgs Stad, Enheten för samhällsorientering,
har ansvarat för bearbetningen.
Materialet har tagits fram med förhoppning att ge stöd till landets kommuner
i arbetet med samhällsorienteringen, men framför allt i förhoppning att ge
värdefull information till människor som kommer till Sverige.
Michael Ivarson
Förvaltningschef
Social resursförvaltning
Göteborgs Stad
April 2011
Talieh Ashjari
Mångfaldsdirektör
Enheten för social hållbarhet
Länsstyrelsen Västra Götalands län
April 2011
Copyright: Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Grafisk form: Bianca Rösner, Mediakompetens
Omslagsfoto: Johan Ljungberg
Tryck: Majornas Grafiska AB
Innehåll
1. Att komma till Sverige
7
Sverige – ett invandrarland
8
Den svenska integrationspolitiken
11
Sveriges historia - från istid till modern tid
14
Sverige under 1900-talet
20
Vad är typiskt svenskt?
23
Traditioner och högtider i Sverige
24
Högtider som firas under livet
29
2. Att bo i Sverige
31
Geografi och befolkning
32
Naturen
37
Bostäder och boende
40
Olika sätt att bo – hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt
40
Avfallshantering
48
Vatten och avlopp
52
Energi
53
Räddningstjänsten
55
Droger, alkohol och tobak
56
Att sköta ekonomin
57
Så fungerar din kommun
59
Kontakt med myndigheter
64
Att leva med funktionsnedsättning
64
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | Innehåll
| Om Sverige
3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige
65
Arbetsmarknaden i Sverige 66
Att söka arbete 75
Att starta eget företag
80
Att betala skatt
81
Folkbokföring
83
Socialförsäkringen
85
Utbildning för vuxna
87
Yrkesutbildningar
90
Universitet och högskolor
92
Validering
93
Studiemedel
94
Fritids- och föreningsliv
95
Fritid för barn och ungdomar
99
4. Individens rättigheter och skyldigheter
101
Familj och individ
102
Jämlikhet och jämställdhet
103
Skydd mot diskriminering
106
Att praktisera sin religion i Sverige 107
Barns rättigheter
108
Våld i nära relationer
110
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Innehåll
5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige
113
Olika sätt att leva ihop 114
Vårdnad av barn
117
Ekonomiskt stöd
118
Barnomsorg
119
Grundskola
122
Gymnasium
124
Skolan och demokrati
125
Föräldrarollen
127
Socialtjänstlagen 129
6. Att påverka i Sverige
131
Demokratins bakgrund
132
Demokratins utveckling i Sverige
133
Det demokratiska systemet i Sverige
134
EU
138
Offentlig förvaltning
139
Demokrati i vardagen
139
Politiska idéer
140
Att vara delaktig inom politiken
141
Rättsväsendet i Sverige
142
Domstolar
144
Offentlighet och sekretess
147
Mutor och bestickning
148
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | Innehåll
| Om Sverige
7. Att vårda sin hälsa i Sverige
149
Vad är hälsa?
150
Hälso- och sjukvård i Sverige
156
Vart ska du vända dig?
158
Tandvård
163
Om du inte är nöjd
164
8. Att åldras i Sverige
165
Pensioner
166
Äldreomsorg
168
Begravning 170
Arvsrätt 171
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto : Mikael Jönsson
1.Att komma till Sverige
Innehåll
Sverige – ett invandrarland
Den svenska integrationspolitiken
Sveriges historia - från istid till modern tid
Sverige under 1900-talet
Vad är typiskt svenskt?
Traditioner och högtider i Sverige
Högtider som firas under livet
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | Sverige – ett invandrarland
Det bor i dag ungefär 9,3 miljoner personer i Sverige. Ungefär två
miljoner personer bor i de tre största städerna i landet: Stockholm,
Göteborg och Malmö. 14 procent av den svenska befolkningen är
född i ett annat land.
Människor har alltid invandrat till Sverige. Sedan andra världskriget har Sverige tagit emot ungefär 1 450 000 invandrare och
flyktingar.
På 1950- och 60-talet behövdes det arbetskraft i Sverige. Människor
från bland annat Skandinavien, Italien, Grekland, Jugoslavien och
Turkiet flyttade till Sverige för att arbeta.
På 1980-talet sökte människor från Sydamerika, Iran, Irak, Libanon, Syrien, Turkiet och Eritrea asyl i Sverige. Senare kom också
människor från Somalia och östra Europa.
År 1999 bestämde Europeiska rådet att Europeiska Unionen, EU,
ska bygga upp en gemensam asyl- och migrationspolitik. År 2001
gick Sverige med i Schengensamarbetet. Då öppnades gränserna
mellan 13 länder i EU. Det ledde till att fler sökte asyl i början
av 2000-talet.
Under 2000-talet har det kommit fler invandrare och flyktingar
till Sverige. År 2010 tog Sverige emot cirka 100 000 flyktingar och
invandrare från 169 olika länder. Den största gruppen var svenskar
som flyttade tillbaka till Sverige. Även år 2009 var de flesta
som invandrade återvändande svenskar. Då kom också många
från Irak, Somalia och Polen.
Invandring efter de vanligaste medborgarskapsländerna 2009.
Medborgarskapsland
Kvinnor
Män
Totalt
Sverige
8 795
9 722
18 517
Irak
4 834
3 705
8 539
Somalia
3 579
3 323
6 902
Polen
2 404
2 763
5 167
Danmark
1 545
2 216
3 761
Kina
1 611
1 487
3 098
Thailand
2 381
613
2 994
Tyskland
1 396
1 377
2 773
Iran
1 249
1 167
2 416
1 271
1 127
2 398
49 298
52 982
102 280
Finland
Totalt
Tabellen är från Statistiska Centralbyrån SCB
| Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Bilden är från Enheten
för Samhällsorientering i
Göteborg.
Foto : Mikael Jönsson
Att ansöka om asyl
I den svenska utlänningslagen och i FN:s flyktingkonvention finns
regler om rätten till asyl. FN:s flyktingkonvention kallas också
Genèvekonventionen. Det är en internationell regel om hur FN:s
medlemsländer ska behandla flyktingar. Konventionen styr också
vem som kan kallas flykting.
I utlänningslagen finns regler om asyl, uppehållstillstånd och
familjeåterförening.
Om du ska ansöka om asyl i Sverige ska du kontakta Migrationsverket. Migrationsverket är en statlig myndighet som tar hand om
asyl, besök, bosättning och medborgarskap i Sverige.
Din ansökan om asyl ska utredas i det första europeiska land du
kommer till. Migrationsverket tar fingeravtryck på alla asylsökande
över 14 år för att kontrollera att Sverige är första land.
Uppehållstillstånd för familjeanknytning
De flesta invandrare får uppehållstillstånd i Sverige för att de har
familj här. Om du vill flytta till Sverige och bo tillsammans med en
nära familjemedlem måste du ha uppehållstillstånd. Du kan få
permanent uppehållstillstånd (PUT) om du har familjeanknytning.
Permanent uppehållstillstånd betyder att du kan stanna i landet
på obestämd tid.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | Du har rätt att få uppehållstillstånd om du är gift, har ett registrerat partnerskap eller är sambo med (bor tillsammans med) någon
som bor i Sverige. Registrerat partnerskap kallas också för registrerat
parförhållande. Det är par av samma kön som är gifta.
Du kan också få uppehållstillstånd om du tänker gifta dig, få ett
registrerat partnerskap eller bli sambo med någon som bor i Sverige.
Är du under 18 år har du rätt att återförenas med dina föräldrar.
För att ansöka om uppehållstillstånd i Sverige ska du kontakta en
svensk ambassad eller ett konsulat i ditt hemland, eller i ett annat
land där du bor. Den som ansöker om uppehållstillstånd måste
själv lämna in sin ansökan.
Det tar normalt ungefär sex månader från att du lämnat din ansökan
på ambassaden eller konsulatet tills du får besked.
Foto: Colourbox
Svenskt medborgarskap
Om du vill bli svensk medborgare måste du lämna in en ansökan
till Migrationsverket. Väntetiden är mellan en och sju månader.
Du som vill bli svensk medborgare måste ha fyllt 18 år och ha bott
i Sverige i ungefär fem år. Barn som är under 18 år kan bli svenska
medborgare tillsammans med en utländsk pappa eller mamma.
EU-medborgarskap
Om du är medborgare i Schweiz eller i ett EU-/EES-land kan du
resa fritt inom Europeiska unionen, EU. I dag har 22 av EU:s
27 medlemsländer ett Schengenavtal. Det betyder att ingen
kontrollerar dem som reser över de här ländernas gränser.
Om du är medborgare i ett land utanför EU, ett tredjeland, kan
du också resa fritt mellan länderna som följer Schengenavtalet.
Men du kan bara resa i högst tre månader.
Arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd är ett beslut av Migrationsverket som ger en utländsk medborgare rätt att arbeta i Sverige. Nordiska medborgare,
EU/EES- medborgare, schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar behöver inte söka. Personer som varit bosatta i ett annat
EU-land under fem år behöver inte heller söka arbetstillstånd.
Alla andra utländska medborgare som vill arbeta i Sverige måste ha
arbetstillstånd. En egen företagare behöver inte arbetstillstånd men
måste ha uppehållstillstånd.
10 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
För arbete längre än tre månader behövs det också uppehållstillstånd. Ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd ska göras från
hemlandet.
Vad är integration?
Integration handlar om att försöka få människor att bli en del av
en större grupp. I Sverige betyder det att alla ska känna sig som en
del av det svenska samhället.
Alla människor som är
en del av samhället har
rätt att behålla sin kultur
och sitt sätt att vara. I det
svenska samhället ska
alla människor ha rätt att
vara olika.
Foto: Colourbox
Den svenska integrationspolitiken
Den svenska regeringen vill att alla ska vara en del av samhällets
gemenskap oavsett var de är födda och vilken etnisk bakgrund de
har. I Sverige har arbetsmarknadsdepartementet ansvar för integrationspolitiken.
Regeringen vill också ge extra stöd till nyanlända invandrare under
de första åren i Sverige. Människor som har kommit till Sverige
ska ges möjlighet att lära sig det svenska språket så att de blir mer
självständiga och kan få ett arbete. I de olika delarna av Sverige
(länen) arbetar länsstyrelserna för integration. Etablering av nyanlända flyktingar
Det finns vissa särskilda rättigheter som gäller för dig som har fyllt
20 år (men inte 65 år) och har uppehållstillstånd som flykting,
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 11
kvotflykting, skyddsbehövande eller är anhörig till någon av dessa.
Då har du till exempel rätt till en etableringsplan och etableringsersättning. Om du har fyllt 18 år (men inte 20 år) och saknar föräldrar
i Sverige har du också rätt till hjälp. En nyanländ person är en
flykting eller invandrare som är ny i Sverige.
Etableringsplan
Arbetsförmedlingen är en av de myndigheter som hjälper nyanlända
flyktingar och invandrare att komma in i samhället. Om du tillhör
gruppen som har rätt till en etableringsplan får du prata med en
person – en etableringshandläggare på Arbetsförmedlingen om vad
som behövs för att du ska kunna börja söka arbete. Du skriver en
etableringsplan tillsammans med din etableringshandläggare.
En etableringsplan är ett papper där du skriver ner dina tankar
och planer om din framtid i Sverige.
I etableringsplanen kan ni till exempel skriva in svenska för
invandrare (sfi), samhällsorientering, validering av utbildning och
yrkeserfarenheter och praktik. De aktiviteter ni skriver in i etableringsplanen ska fylla hela dagarna (heltid) och hålla på i högst två år.
Syftet är att du så snabbt som möjligt ska lära dig svenska och
hitta ett arbete för att klara din försörjning.
Etableringslotsen kan
hjälpa dig på vägen mot
eget arbete.
Foto: Colourbox
12 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Etableringslotsen
Du som är nyanländ flykting kan också ha kontakt med en
etableringslots. Etableringslotsen ska hjälpa dig på vägen mot ett
eget arbete.
Etableringsersättning
Etableringsersättningen är pengar du får när du följer din
etableringsplan. Om du har barn kan du också få etableringstillägg.
Etableringsersättningen är lika för alla, oavsett var du bor. För att
få hela ersättningen måste du följa aktiviteterna i etableringsplanen
på heltid. Du som har rätt till etableringsersättning kan även få
bostadsersättning om du bor ensam i en egen bostad.
Flytten kan väcka starka känslor
Att flytta till ett nytt land är en stor händelse i en människas liv.
Du kanske har förlorat ditt hem, pengar, nära vänner och släktingar i ditt hemland. Det kan komma många olika känslor och
reaktioner i en sådan situation. Du kanske inte kan leva det liv
som du är van vid. Arbetet och utbildningen som du hade förut
kanske inte passar i Sverige.
Den första tiden i det nya landet känns ofta spännande. Sedan kan
det dyka upp problem som kanske är svåra att lösa. Efter allt som
har hänt kan det kännas svårt med nya bekymmer. Det kan leda
till en kris.
Alla reagerar olika på kriser. En del människor vill vara ensamma.
En del känner skuld. Många får problem med hälsan och blir
sjuka. Efter en tid mår de flesta människor bättre och accepterar
att de måste börja om på nytt i det nya landet. De börjar se ljusare
på framtiden.
Till sist kan många som har bytt land känna sig mer kloka och
vuxna än förut. De ser att det finns mycket bra i det nya landet.
De kanske har blivit mer öppna och kan förstå hur andra
människor har det.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 13
Stadsmuseet i Göteborg
finns i Ostindiska kompaniets gamla byggnad.
Foto: Anna Danielsson
Sveriges historia – från istid till modern tid
Forntiden
Forntid är en tid för mycket länge sedan. Den kallas också förhistorisk tid.
För 15 000 år sedan var hela Sverige täckt av is. Denna tid kallas
istiden. 3 000 år senare hade isen försvunnit från södra Sverige och
det kom växter, djur och människor. Människorna levde på att jaga,
fiska och samla växter som gick att äta.
För ungefär 6 000 år sedan började människorna i Sverige lära sig
odla växter och föda upp djur. De började använda verktyg av sten
och trä. Denna tid kallas därför stenåldern.
14 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Ungefär 1 500 år före vår tideräkning började människorna i
Sverige tillverka saker av metaller och brons. Denna tid kallas
bronsåldern. Nu började människorna köpa och sälja saker
inom Europa.
Ungefär 500 år före vår tideräkning började människorna i Sverige
använda saker av järn. Denna tid kallas järnåldern.
Vikingatiden
Tiden från 800-talet till mitten av 1000-talet kallas vikingatiden.
Vikingarna var människor som var duktiga på att bygga båtar och
vana att segla på havet. De var också bra på att kriga och handla
med andra länder. Vikingarna tog därför makten i många länder i
norra Europa.
På bilden syns en båt som
är byggd som båtarna på
Vikingatiden.
Foto: Colourbox
Medeltiden
Innan kristendomen kom till Sverige trodde människorna på flera
gudar. De mest kända gudarna är Oden, Tor och Freja. Detta kallas
asatro. När kristendomen kom till Sverige förändrades samhället.
Sverige fick också sin första kristna kung, Olof Skötkonung,
omkring år 1000.
Under 1200-talet hände det mycket. Jordbruket och handeln blev
mer organiserad. Nya städer byggdes upp. Sverige delades in i
landskap. Varje landskap hade sin lag. Först fanns bara muntliga
lagar som inte var nedskrivna. De första skrivna lagarna kom på
1200-talet.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 15
Historiska hus.
Foto: Colourbox
Under medeltiden utvecklades den svenska riksdagen som beslutar
om landets lagar. Riksdagen delades in i fyra delar: adel, präster,
borgare och bönder. Det fanns bara män i riksdagen. Kvinnorna
fick inte vara med förrän på 1900-talet.
Adeln var en grupp människor som hade fått makt och rättigheter
i arv. Prästerna hade fått mycket makt över befolkningen och ägde
20 procent av Sveriges bästa mark. Borgarna styrde över handel
och hantverk i städerna. Storbönderna styrde över livet på landsbygden. Bönderna levde på landet där de arbetade med att odla
jorden och föda upp djur.
Nordisk union
Under senare delen av medeltiden kämpade Danmark, Norge och
Sverige om vem som skulle ha makten i Norden. År 1397 skrev de
nordiska länderna på ett avtal som brukar kallas Kalmarunionen.
Med Kalmarunionen blev alla länderna ett enda land.
Stormaktstid
Under 1500-talet hände det viktiga saker i världen. Columbus reste till
Amerika. Gutenberg uppfann boktryckarkonsten. Påven, som leder
den katolska kyrkan från Rom, förlorade kontrollen över en stor
del av sin kyrka.
Många i Sverige var missnöjda med hur unionen styrdes av den
danske kungen. Stockholms blodbad är en känd händelse då den
danske kungen högg huvudet av 100 adelsmän i Stockholm. Efter
blodbadet gjorde svenskarna uppror. Det var Gustav Vasa som
samlade en svensk armé och tog makten från den danske kungen.
16 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Sedan blev Gustav Vasa kung den 6 juni år 1523. Det blev fred
i Sverige. Den 6 juni är också Sveriges nationaldag.
När Gustav Vasa var kung förändrades också kyrkan. Den hade
varit katolsk och blev nu protestantisk. Den svenska kyrkan påverkades av prästen Martin Luther från Tyskland. Kyrkan fick lämna
mycket mark ifrån sig och måste betala skatt till staten. Samtidigt
fick riksdagen mer makt.
Från mitten av 1500-talet till början av 1700-talet var Sverige med
i flera krig runt Östersjön. Östersjön var ett av världens viktigaste
hav för handel. Krigen handlade om att ha kontroll över Östersjön.
Sverige krigade med Danmark, Ryssland, Polen och Tyskland och
fick kontroll över stora delar av Östersjön.
Tyskland krigade med Frankrike i trettioåriga kriget. Det var ett
krig om makt mellan katoliker och protestanter. Sverige hade en
viktig roll i kriget. Den svenske kungen Gustav II Adolf lyckades
bra i kriget. Sverige fick då stora delar av norra Tyskland och Polen.
Sverige blev en stormakt. Senare blev Gustav II Adolf skjuten vid
Lützen i Tyskland.
Förutom den yta som Sverige har i dag hörde Finland, Estland,
Lettland och delar av Ryssland och Tyskland till Sverige. Senare
tvingades Sveriges kung Karl XII lämna ifrån sig områdena utanför
det som nu är Sverige eftersom han förlorade flera krig.
År 1721 var det fred i Sverige igen och landets tid som stormakt
över Östersjön var förbi.
Stora slottsköket på Läckö slott. Köket är från
1600-talet.
Foto: Lennart Haglund
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 17
Sverige under 1700-talet
På 1700-talet, upplysningstiden, fick människorna i Europa bättre
ekonomi. Många lärde sig läsa. Det var inte längre självklart att
kungar, präster och adel skulle bestämma. Det ledde till flera revolutioner. Den mest kända är franska revolutionen år 1789.
År 1771 blev Gustav III kung i Sverige. Han gjorde en statskupp
år 1772 där han försökte få mer makt så att han kunde styra
landet själv. Gustav III sköts till döds på en maskerad den 16 mars
år 1792.
Sverige på 1800-talet
Gustav IV Adolf var kung i Sverige mellan åren 1796 och 1809.
Under hans tid var Sverige i krig med Ryssland. Gustav IV Adolf
förlorade kriget och Sverige fick lämna Finland till Ryssland. Från
denna tid (1815) har det varit fred i Sverige.
Karl XIII blev kung efter Gustav IV Adolf. Riksdagen skapade vid
denna tid Sveriges grundlagar. De blev fyra stycken:
•
•
•
•
Regeringsformen med regler för hur svenska staten
ska vara organiserad.
Successionsordningen som säger hur tronen ska ärvas.
Tryckfrihetsförordningen som skyddar det fria ordet i tryckt form.
Riksdagsordningen som bestämde att riksdagen skulle innehålla de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder. Karl XIII fick inte några barn som kunde ärva tronen. Då blev fransmannen Jean Baptiste Bernadotte kung i Sverige. Han byggde en
union mellan Sverige och Norge som höll i nästan 100 år. År 1865
försvann riksdagens fyra stånd (adel, präster, borgare och bönder).
Riksdagen fick istället två avdelningar som kallades kammare.
Under 1800-talet ökade befolkningen i Sverige. I början av
1800-talet hade landet 2,4 miljoner invånare och år 1900 5,1 miljoner. Ökningen ledde till att många människor måste söka arbete
på andra platser än där de bodde. Många flyttade till städerna och
till Amerika. Mellan åren 1865 och 1914 flyttade nästan en miljon
svenskar till Amerika.
18 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Industrialisering
Industrierna kom senare till Norden än till många andra länder
i Europa. Vid mitten av 1800-talet levde fortfarande de flesta
svenskar på jordbruk. På 1860-talet började Sverige bygga järnvägar. Tack vare järnvägen kunde svenskarna sälja trä och järn till
andra länder. Stora industrier byggdes upp och arbetet gick fortare
med hjälp av nya maskiner.
Vävstol
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
Om Sverige | 19
Sverige under 1900-talet
Demokrati införs
I början av 1900-talet fortsatte människorna att flytta från landet
till städerna. Bönderna blev färre och antalet arbetare blev fler.
Fler människor ville få rätt att rösta i valen. År 1907 fick alla
män över 24 år rösträtt.
I slutet på 1800-talet startades stora fackliga organisationer. Organisationerna ville förbättra arbetarnas villkor och höja arbetarnas löner. Ibland lyckades de. Men de fick kämpa och det blev
ofta strejk. År 1909 blev det storstrejk. Ungefär 300 000 arbetare
strejkade.
Första världskriget och mellankrigstiden
Vid första världskrigets början skrev de nordiska länderna under ett
avtal om att vara neutrala och inte ta ställning i kriget.
År 1919 fick kvinnor rösträtt i Sverige. År 1931 kom den ekonomiska depressionen till Sverige. Depressionen startade med en
kris på börsen i New York i USA år 1929 och spred sig sedan över
världen. Krisen ledde till arbetslöshet, strejker och demonstrationer. Under denna tid fick Sverige en bättre arbetslöshetsförsäkring
och rätt till semester. Pensionärerna fick bättre pensioner.
Bättre villkor för kvinnor
Under 1930-talet blev livet bättre för kvinnor med barn. Detta
hände för att den svenska regeringen ville att det skulle födas fler
barn i landet. Kvinnor som hade barn fick hälsovård och mer pengar. De behövde inte betala när de skulle föda barn på sjukhus.
Det byggdes barnavårdscentraler och bättre bostäder för familjer
med barn. Arbetsgivare fick inte längre avskeda gravida kvinnor.
Det blev också tillåtet att berätta om och sälja preventivmedel.
Andra världskriget
Andra världskriget började år 1939. Under kriget dödade Hitler
och nazisterna över fem miljoner judar och 100 000-tals romer,
kommunister, homosexuella och personer med funktionsnedsättning. När andra världskriget började skrev Sverige under ett avtal
om att landet skulle vara neutralt och inte ta ställning i kriget.
Sverige hjälpte flyktingar från Danmark, Norge och de baltiska
staterna. Sverige tog emot 7 500 danska judar som annars skulle
skickats till Tyskland.
20 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Innan kriget slutade räddades 10 000-tals fångar ur de tyska
koncentrationslägren tack vare den svenske greven Folke
Bernadotte och hans ”vita bussar”.
Sveriges neutralitet har fått kritik. Sverige lät nazisterna transportera soldater och vapen genom landet.
Efterkrigstiden
Efter andra världskriget delades Europa in i två delar, Östeuropa
och Västeuropa. Östeuropa hamnade under kommunistisk makt
och där bestämde Sovjetunionen mest. Västeuropa och USA startade NATO som var en militär organisation som skulle försvara
Västeuropa mot kommunismen. De hot som fanns mellan den östra
och den västra sidan kallades för det kalla kriget. Delningen fanns
kvar ända till år 1989.
Efter andra världskriget började Sverige arbeta mer med internationella frågor och gick med i Förenta Nationerna, FN.
Berlinmuren
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
Om Sverige | 21
Sverige år 1960 till år 2000
Under 1960-talet fick Sverige bra ekonomi. Barnomsorg, sjukvård
och vård för de äldre byggdes ut. Anställda fick rätt till fyra veckors
semester. Sverige blev ett modernt land som kunde ge medborgarna
ett bra liv. Det fanns trygghet och möjligheter att få mat, bostad
och arbete. Denna trygghet brukar kallas den svenska välfärden.
År 1974 kom en ny lag som bestämde att all offentlig makt ska
komma från folket. Kungen skulle fortfarande vara landets högsta chef, statschef, men allt politiskt arbete görs av regeringen
och riksdagen.
Carl XVI Gustav blev den förste svenske kungen efter den nya
lagen. År 1980 ändrades också lagen så att en kvinna kan ta över
tronen. Det betyder att prinsessan Viktoria blev tronföljare istället
för hennes yngre bror Carl Philip.
År 1979 höjdes priset på olja. Det var länderna i Opec (Organization of the Petroleum Exporting Countries) som hade beslutat det.
När oljan blev dyrare blev det ekonomisk kris bland länderna i väst.
År 1986 blev Sveriges statsminister Olof Palme mördad. Mördaren
är fortfarande okänd.
Början av 1990-talet var en orolig tid i Europa. Sverige hamnade i
en bank- och pengakris. Många förlorade sitt arbete. Många företag försvann. Statens ekonomi blev sämre.
År 1994 bestämde svenska folket i en folkomröstning att Sverige
skulle gå med i Europeiska Unionen, EU.
22 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Handmålade träskor.
Foto: Colourbox
Vad är typiskt svenskt?
Svensk etnicitet
Etnicitet handlar om att höra till en viss grupp som kommer från
samma plats. Etniska svenskar kommer från de germanska folken.
Germanerna blev en etnisk grupp i Nord- och Mellaneuropa cirka
500 år före vår tideräkning.
Kulturer förändras hela tiden. Den är också olika för olika grupper. Det som kan ses som svenskt finns också i andra kulturer, till
exempel att tycka om naturen.
Det svenska språket
Svenskan är ett språk som pratas av ungefär tio miljoner människor.
Det talas mest i Sverige, men också i delar av Finland. Det svenska
språket liknar norska och danska. De flesta människor i Sverige,
Norge och Danmark kan förstå varandras språk.
Svenskar och religion
Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Ett
sekulariserat land är ett land som inte längre är speciellt religiöst.
De flesta svenskar är inte religiösa. De går inte ofta i kyrkan. Men
ändå bygger det svenska samhället på kristna värderingar.
En värdering är en uppfattning om vad som är rätt och riktigt i
livet. Många av Sveriges ceremonier och högtider kommer också
från religionen, till exempel konfirmation, dop och begravning.
Fastän många etniska svenskar inte är religiösa har de någon form
av tro. De kan till exempel tro på rättvisa, demokrati eller på människans lika rättigheter. Kärleken till naturen är en annan viktig
del av den svenska värdegrunden eller tron.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 23
Svenskar och alkohol
På mitten av 1800-talet drack varje svensk ungefär 50 liter sprit
varje år. Det var vanligt att dricka sprit varje dag. Många människor såg att alkoholen gjorde mycket skada. De arbetade tillsammans för att andra inte skulle dricka så mycket alkohol. De bildade
något som kallas nykterhetsrörelsen. Sedan den tiden har alkoholen
varit en viktig politisk fråga i Sverige.
Svenskar och tiden
I Sverige är det viktigt att komma i tid. Om du har bestämt att
träffa en person klockan 14.00 så räknar han eller hon med att du
kommer klockan 14.00.
Traditioner och högtider
i Sverige
En tradition är något som man brukar göra och som återkommer
regelbundet. En högtid är en speciell och viktig händelse som
firas ofta, till exempel påsk. Många traditioner och högtider som
firas i Sverige kommer från religionen. En del traditioner har en
kristen bakgrund. En del kommer från den tid då människorna
i Sverige hade flera gudar, till exempel Tor och Oden. I dag är
religiösa traditioner och högtider framför allt helger då familj
och vänner träffas. Några viktiga traditioner
Januari
Nyårsdagen den 1 januari är en helgdag. Det betyder att de flesta
människor är lediga från sina arbeten. Kvällen före är det nyårsafton. Då firar många i Sverige att det nya året börjar.
Februari
I februari har den svenska skolan februarilov eller sportlov. Då
är barnen lediga från skolan i en vecka. I februari eller mars äter
många i Sverige semlor. Det är en bulle med mandelmassa och
grädde. Det är en tradition från den tid då människor fastade i
Sverige. Innan fastan började åt man fet mat. Den som fastar äter
ingenting alls under en viss tid, till exempel av religiösa skäl.
24 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Semlor eller festlagsbullar
som de även kallas.
Foto: Colourbox
Mars och april
Påsken firas någon gång i mars eller april månad. Påsken är en
kristen högtid. Då firas minnet av Jesus död och uppståndelse.
Påsken är i dag en högtid som de flesta i Sverige firar tillsammans
med vänner och familj.
Förr i tiden var det vanligt att fasta 40 dagar före påsk. När påsken kom firade människor att fastan var slut. Då brukade man till
exempel äta ägg. Därför äter svenskarna fortfarande mycket ägg
under påsken.
Under påsken har barnen ledigt en vecka från skolan. Det kallas
påsklov. Före påsk klär många barn ut sig till påskkäringar. De
knackar på människors hus och önskar glad påsk. En påskkäring
är en häxa. Förr trodde man att häxorna åkte på sopkvast till
djävulen som fanns på en ö som kallas Blåkulla.
Under påsken ställer många svenskar fram gula kycklingar, ägg
och påskris. Påskris är kvistar från en björk. I riset sätter man
fjädrar av olika färger.
Den 30 april är det valborgsmässoafton. Då hälsas våren välkommen. På många platser tänder man stora eldar och sjunger sånger
om våren.
Maj
Den 1 maj är en högtid för arbetarna. Den har firats sedan
1800-talet i många länder. Första maj är en helgdag, de flesta är
lediga och skolor stängda. Många människor demonstrerar för
arbetarnas rättigheter. Kristi himmelsfärdsdag kommer 39 dagar
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 25
efter påskdagen. Den firas till minnet av när Jesus lämnade jorden
efter sin död. Kristi himmelsfärdsdag är en helgdag. De flesta är
lediga från arbetet och många affärer är stängda.
Tio dagar efter Kristi himmelsfärdsdag kommer pingsten. Det är
en kristen högtid. Det är vanligt att gifta sig under pingsten.
Juni
Den 6 juni är Sveriges nationaldag och en helgdag. På nationaldagen har en del människor på sig nationaldräkt. Den ser olika
ut beroende på vilket landskap man kommer ifrån.
I början av juni börjar barnens sommarlov. Innan sommarlovet
börjar hålls en avslutning i skolan. När barnen är små brukar
föräldrarna vara med.
Midsommarafton firas alltid på en fredag och är en populär helg.
Midsommar firades långt innan Sverige blev kristet. Festen hölls
under årets längsta dag för att få en bra skörd. På midsommarafton brukar man dansa runt en midsommarstång. Det är en stång
som är klädd med löv och kransar av blommor. Många har också
kransar av blommor i håret. På midsommar brukar man äta sill,
lax, färsk potatis och jordgubbar.
På midsommarafton är det fest och man träffar släkt och vänner.
26 | Om Sverige
Foto: Colourbox
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Midsommar på Nääs.
Foto: Bianca Rösner
Juli och augusti
I Sverige har många människor semester i juli och augusti. Omkring den 20 augusti börjar skolorna igen. I slutet av augusti är
det vanligt att gå på kräftskiva. Det är en fest där man äter kokta
kräftor. Ofta dricker man ett litet glas sprit till. Det kallas nubbe
eller snaps. Samtidigt brukar man sjunga sånger som kallas nubbevisor eller snapsvisor.
September och oktober
Det finns inga viktiga högtider i september. I slutet av oktober eller
början av november har skolorna stängt och barnen är lediga i en
vecka. Det kallas höstlov.
31 oktober är det halloween. Då brukar barnen klä ut sig och
knacka på i husen för att be om godis. Många köper pumpor och
sätter ljus i dem. Halloween är en ganska ny tradition i Sverige.
Traditionen kommer från Storbritannien.
November
Alla helgons dag firas på en lördag mellan den 31 oktober och den
6 november. Alla helgons dag är en kristen högtid där man tänker
på de döda. Många i Sverige går till döda släktingars och vänners
gravar för att tända ljus.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 27
December
December är julens månad. Julen är en kristen högtid som firas till
minnet av att Jesus föddes.
Den 13 december är Luciadagen. Lucia var en kristen jungfru från
Italien som dödades och blev martyr. I Sverige firas Luciadagen
för att ljuset ska komma tillbaka efter vintern. Barnen i skolor och
förskolor har vita klänningar och sjunger särskilda sånger om Lucia
och julen.
Några dagar före julafton stänger skolorna. Det blir jullov och
barnen är lediga fram till i början av januari.
Den 24 december är det julafton. För de flesta i Sverige är julen en
högtid när man är ledig och firar med familjen. Man äter särskild
julmat, till exempel sill, rökt lax, potatis, skinka, köttbullar, prinskorvar och risgrynsgröt. Man delar ut presenter (julklappar).
Många familjer har julgran. I granen hänger man ljus, kulor och
glitter. Under granen brukar man lägga julklapparna.
Den 6 januari kommer trettondagen som är en helgdag. Den 13
januari är julen slut och då brukar man plocka bort alla julsaker
och slänga julgranen.
Tomtar och pepparkakshus hör julen till.
28 | Om Sverige
Foto: Colourbox
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Fler högtider
Det finns fler högtider i Sverige. En del firas vid vissa tidpunkter i
människors liv. Andra har följt med människor som har flyttat till
Sverige. Här är två exempel på högtider som också firas i Sverige
Ramadan
Ramadan är den muslimska fastan som varar i en månad. Då får
inte vuxna muslimer äta, dricka, röka eller ha sex från när solen går
upp tills solen går ner. Ramadan avslutas med en stor fest, id al-fitr.
Kvinnor som är gravida eller ammar ska inte fasta. Det inte är bra
för mamman och barnet. Den som är gammal och sjuk bör också
låta bli att fasta.
Nouruz
Nouruz är ett nyårsfirande hos till exempel perser, kurder och
afghaner. I Sverige kallas ofta nouruz för det persiska eller kurdiska
nyåret. Med nouruz välkomnas våren. Högtiden brukar hållas vid
vårdagjämningen. När det är vårdagjämning är dagen och natten
lika långa. Det brukar vara i slutet på mars. Nouruz håller på i 18
dagar med fest, mat och glädje. Man tänder också små brasor som
man hoppar över.
Högtider som firas
under livet
Dop
I Sverige döps ungefär 60 procent av alla barn i kyrkan. Det är
också vanligt att föräldrar ger barnet namn vid en fest. Det kallas
en namngivningsceremoni. Vid dop eller namngivningsceremonier
har de flesta en fest i hemmet för släkt och vänner. Gästerna
brukar ge barnet en present som minne.
Konfirmation
En konfirmation är en ceremoni i kyrkan. Konfirmationen är en
bekräftelse av ditt dop. De flesta är 14 år när de konfirmerar sig.
Förr var det vanligare att ungdomar konfirmerade sig än i dag.
Konfirmationen avslutas med en ceremoni i kyrkan. Sedan har
de flesta familjer en fest för släktingar och vänner. Den som
konfirmeras brukar få presenter.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 29
Bröllop
Många av de som gifter sig har en fest för släkt och vänner.
Gästerna brukar vara med vid vigseln. Efter vigseln blir det middag
och fest med dans. Bröllopsparet brukar få presenter av gästerna.
Födelsedagar
Många i Sverige firar sin födelsedag. Barn som fyller år brukar ha
fest (kalas) för sina vänner. På kalas brukar barnen leka, äta tårta
och födelsedagsbarnet får presenter.
Vuxna som fyller år firas också. Nära vänner och släktingar brukar
ge presenter till den som fyller år. Många firar extra mycket när de
fyller ett jämnt tal, till exempel 50 år.
Begravning
När någon dör brukar det bli begravning i en kyrka eller i ett
kapell. Ett kapell är en liten byggnad eller rum som kan användas
istället för en kyrka.
Bröllop
30 | Om Sverige
Foto: Colourbox
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Typiskt svenskt landskap
Foto: Maria Nobel
2.Att bo i Sverige
Innehåll
Geografi och befolkning
Naturen
Bostäder och boende
Olika sätt att bo – hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt
Avfallshantering
Vatten och avlopp
Energi
Räddningstjänsten
Droger, alkohol och tobak
Att sköta ekonomin
Så fungerar din kommun
Kontakt med myndigheter
Att leva med funktionshindert
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 31
Karta över Sverige och dess grannländer
Foto: Colourbox
Geografi och befolkning
Sverige ligger i norra Europa på den östra delen av den Skandinaviska halvön. Sverige är en del av området Norden.
Sverige är ett stort och avlångt land. Det är 1 600 kilometer från
norr till söder, 500 kilometer från väster till öster. Den totala ytan
är 450 000 km².
Sverige delas in i tre delar: Götaland i söder, Svealand i mitten och
Norrland i den norra delen av landet.
Sverige delas också in i 25 landskap och 21 län.
32 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Kommuner
Länen är uppdelade i 290 kommuner som själva bestämmer
mycket. De tre största kommunerna är Stockholm, Göteborg och
Malmö.
Natur och klimat
Naturen och vädret i Sverige skiljer sig mycket från norr till söder.
Naturen växlar mellan skog och åkrar, kust och fjäll.
Sverige har fyra årstider: vår, sommar, höst och vinter. Vädret i
Sverige påverkas av Golfströmmen i Atlanten. Det är därför varmare i Sverige än i andra länder i norr.
I de norra delarna av landet är vintrarna mörka, långa och kalla.
Under sommaren har de delar som ligger norr om polcirkeln midnattssol. Det betyder att solen aldrig går ner.
Sveriges högsta berg heter Kebnekaise och är 2 117 meter över havet.
I de norra delarna av Sverige finns det fjäll, skogar och sjöar. Flera
av Norrlands floder används för att få ut energi genom vattenkraft.
I mitten av Sverige finns det mycket mark och skog. Här ligger tre
stora sjöar: Vänern, Vättern och Mälaren.
I södra Sverige finns det mycket jordbruk och slätter. På västkusten
och östkusten finns många vackra öar och kuststräckor. De största
öarna heter Öland och Gotland och ligger på östkusten nedanför
Stockholm.
Jordgubbar
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Maria Nobel
Om Sverige | 33
Naturtillgångar
Ungefär 7,5 procent av jorden i Sverige används till jordbruk. Mindre än fem procent av befolkningen arbetar med jordbruk i dag.
I dag odlas mest spannmål, foderväxter, potatis, oljeväxter och
sockerbetor. En viktig del i det svenska jordbruket är produktion
av mjölk.
Mer än hälften av Sveriges mark täcks av skog, mest tall och gran.
Energin – el och värme – kommer från vattenkraft, kärnkraft och
importerad olja. Man använder också en del vindkraft.
Näringsliv
För Sverige har handeln med andra europeiska länder alltid varit
viktig. När Sverige började få stora industrier på 1900-talet ökade
också försäljningen till andra länder. Sverige sålde mycket trä,
papper, stål och järn. Lite senare på 1900-talet började Sverige sälja
mer tillverkade varor som bilar, telefoner, lastbilar, kullager och
olika maskiner. I dag tillverkas inte lika många varor i Sverige.
Varorna tillverkas ofta i andra länder men säljs av svenska företag, till exempel Ikea (möbler) och HM (kläder). Det finns också
många nya svenska företag inom telekommunikation och IT.
Infrastruktur
Sverige har ett stort vägnät, framförallt i områden där det bor
många människor. I norra Sverige finns det inte så många järnvägar. Där är det vanligare att resa med buss eller egen bil. Det finns
mest järnväg runt Stockholm, Göteborg och i södra Sverige. Den
som ska resa långt i landet tar kanske flyg. Det finns flygplatser vid
de flesta större städer. Arlanda utanför Stockholm är den största
flygplatsen i landet. Många i södra Sverige använder flygplatsen i
Köpenhamn, i Danmark.
34 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Öresundståg
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
Om Sverige | 35
Renar
Foto: Colourbox
Befolkning
Den största delen av befolkningen i Sverige bor i städer. Befolkningen på landsbygden minskar.
Under de senaste årtiondena har Sveriges befolkning ökat. Det
beror på ökad invandring och på att människor lever längre.
Kvinnor blir i genomsnitt 83 år och män 79 år.
Samer
I Sverige finns en grupp människor som kallas samer. De bor i
norra Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det finns ungefär
17 000 samer i Sverige. Samerna arbetar ofta med att föda upp
renar och med jakt, fiske och turism.
Religion
Ungefär 70 procent av alla svenskar tillhör den kristna Svenska
kyrkan. Det är inte många människor i Sverige som regelbundet
firar gudstjänst i kyrkan. 60 procent av de barn som föds i Sverige
döps i Svenska kyrkan. Över hälften av svenskarna väljer att gifta
sig utanför Svenska kyrkan. Ungefär 80 procent av begravningarna
sker i kyrkan.
36 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Naturen
Allemansrätten
I Sverige finns det något som heter allemansrätt. Den ger alla rätt
att gå fritt i naturen, också på mark som någon annan äger.
Allemansrätten betyder samtidigt att vi måste vara försiktiga och
visa respekt i naturen. Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges
fyra grundlagar och bestämmer vad du får göra och inte får göra.
På Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se kan du
läsa om allemansrätten på olika språk.
Naturreservat
Ett naturreservat är ett stort område som myndigheterna har skyddat för att natur, växter och djur är speciellt känsliga eller vackra.
Det finns ungefär 3 100 naturreservat i Sverige. Det kan vara
gamla skogar, höga fjäll, jordbruk eller öar i skärgården.
Det finns alltid skyltar i ett naturreservat som berättar vad du får
göra och inte göra i området. Det kan vara olika regler i
olika naturreservat.
Naturreservat på Herrestafjället
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Maria Nobel
Om Sverige | 37
Naturreservat på Herrestafjället
Foto: Maria Nobel
Det här får du göra i naturen
•
•
•
•
•
•
•
38 | Om Sverige
Du får gå, cykla och rida och vara nästan överallt i naturen, men inte för nära hus. Om du öppnar en grind måste du stänga den bakom dig.
Du får gå, cykla och rida på privata vägar.
Du får tälta en natt. Vill du tälta längre tid måste du fråga den som äger marken.
Du får bada, åka båt och gå i land, men inte för nära hus.
Du får plocka blommor, bär och svamp.
Du får fiska med metspö och kastspö längs kusten och i de fem största sjöarna i Sverige.
Du får göra en liten eld om du är försiktig.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Det här får du inte göra i naturen
•
Du får inte passera över tomter, trädgårdar, planteringar eller odlad mark, till exempel åkrar.
Du får inte köra bil, motorcykel eller moped i naturen. Du får inte heller köra på stigar, parker eller motionsspår.
Du får inte elda om det är mycket torrt väder eller blåser hårt. Då kan elden sprida sig.
Du får inte elda direkt på en berghäll, den kan gå sönder. Det är bäst att elda där det finns en särskild plats för eldning. På sommaren är det ofta förbjudet att elda.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Du får inte skada träd och buskar eller ta med dig dem hem.
Du får inte ta frukt, bär, grönsaker eller något annat som växer i trädgårdar, planteringar eller på åkrar.
Du får inte kasta eller lämna kvar skräp.
Du får inte jaga, störa eller skada djur. Du får inte ta fågelägg eller röra djurens bon eller ungar.
Du får inte fiska utan tillstånd i sjöar eller vattendrag.
Du får inte ha hunden lös under tiden 1 mars till 20 augusti. Då har djuren i skogen ungar. En lös hund kan skrämma eller skada djuren. Det är bäst att alltid ha hunden kopplad.
Du får inte plocka blommor som är fridlysta.
Djurskydd
Det finns en lag om djurskydd. Den bestämmer hur tamdjur ska
skötas. Tamdjur är djur som du äger. Det finns också en
djurskyddsförordning som handlar om både tama och vilda djur.
Båda lagarna handlar om att djuren ska behandlas bra och skyddas
mot lidande och sjukdom.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 39
Hyreshus
Foto: Colourbox
Bostäder och boende
I många kommuner behövs det fler bostäder. Det behövs mest
stora lägenheter och hyreslägenheter med låg hyra. I Stockholm,
Göteborg och Malmö är det mycket svårt att hitta lägenhet.
Att hitta boende i storstad
I stora städer är det mycket svårt att hitta hyreslägenheter. Vissa
stadsdelar är mycket populära. Därför är det extra svårt att hitta
bostad i dessa områden.
Många nyanlända invandrare väljer att bo i de stora städerna.
I dessa städer finns det också studenter som behöver bostad. Det är
vanligt att bli inneboende eller hyra lägenhet i andra hand.
Det kan vara lättare att hitta en lägenhet utanför de stora städerna.
Oftast finns det bra tåg och bussar för den som vill resa in till den
stora staden.
Olika sätt att bo – hyresrätt,
bostadsrätt och äganderätt
Det finns olika sätt att bo i lägenhet eller i hus. Du kan hyra en
lägenhet av en hyresvärd. Det kallas hyresrätt. Du kan köpa en
lägenhet. Det kallas bostadsrätt. Om du köper ett hus kallas
det äganderätt.
40 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Hyresrätt
Om du bor i en hyresrätt hyr (lånar) du lägenheten av en hyresvärd. Hyresvärden äger huset och är oftast ett företag. Företaget
kan vara ägt av personer eller av en kommun.
Som hyresgäst behöver du inte betala något om till exempel kylskåp eller frys går sönder. När något går sönder i lägenheten ska
hyresvärden reparera det.
Om du har ett förstahandskontrakt på en lägenhet har du rätt att
bo i lägenheten så länge du vill. Om du vill flytta måste du oftast
bo kvar i tre månader först. Det kallas uppsägningstid. Om du har
ett förstahandskontrakt på en lägenhet kan du byta din lägenhet
till en annan. Din hyresvärd måste först godkänna bytet. Hyresvärden bestämmer också om lägenheten eller huset (fastigheten)
ska renoveras. Om du vill renovera lägenheten där du bor måste
hyresvärden först godkänna detta.
Hyresnämnden
Hyresnämnden är en slags domstol som kan hjälpa till om det blir
bråk mellan en hyresgäst och en hyresvärd. Det finns åtta hyresnämnder i Sverige. De finns i Stockholm, Västerås, Linköping,
Jönköping, Malmö, Göteborg, Sundsvall och Umeå.
Hyresnämnden beslutar om vissa saker som hyresgäst och hyresvärd inte är överens om, till exempel om en hyresgäst får hyra ut en
lägenhet i andra hand. Om du behöver hjälp kan hyresnämnden
också svara på frågor om vilka lagar och regler som gäller. Du kan
läsa mer på Hyresnämdens hemsida, www.hyresnamnden.se.
Bostadsrätt
För att kunna bo i en bostadsrätt måste du betala en insats. Det
betyder att du köper en andel i en förening som äger fastigheten
(huset). Du blir medlem i föreningen och får använda lägenheten.
Föreningens medlemmar bestämmer över fastigheten, till exempel
om den ska renoveras och städas. Föreningen bestämmer också
över hur gemensamma utrymmen (till exempel tvättstuga och
soprum) ska användas.
I en bostadsrätt bestämmer du själv hur du vill måla, renovera och
utrusta din lägenhet.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 41
En del föreningar tillhör en stor organisation, till exempel HSB
eller Riksbyggen. Andra föreningar är små och privata. Varje förening sköter sin egen ekonomi. När du bor i en bostadsrätt måste du
betala en avgift till föreningen varje månad. Om du har lånat pengar
till lägenheten måste du också betala ränta och amortering till banken.
Äganderätt
Det finns inte så många lägenheter med äganderätt i Sverige.
De flesta lägenheter är bostadsrätter och hyresrätter. Äganderätt är
vanligare när du bor i hus eller i radhus. Då äger du huset själv
och har ansvar för det.
I ett område med radhus bildas det ibland en förening. Föreningen
kan ansvara för gemensamma ytor, till exempel vägar, lekplatser
och gräsmattor. Alla som bor i området delar då på kostnaderna.
Så skaffar du lägenhet
I många städer finns det en bostadsförmedling. Bostadsförmedlingen brukar ha en webbsida på Internet där du kan anmäla dig
och söka efter lediga lägenheter.
När du har anmält dig måste du gå till webbsidan ofta för att se
om det har kommit några nya lediga lägenheter. Om du ser annons
om en lägenhet så kan du söka den lägenheten.
När sista anmälningsdagen för en lägenhet har gått ut väljer hyresvärden vilka personer som får komma och titta på lägenheten.
När du har tittat på en lägenhet måste du tacka ja eller nej till
hyresvärden. Hyresvärden kontaktar dig om det blir du som får
förstahandskontrakt på lägenheten.
Om flera personer har sökt samma lägenhet har hyresvärden rätt
att välja en av dem. Den som äger lägenheten eller huset (hyresvärden) bestämmer alltid vem som får kontrakt på lägenheterna.
Bostadsförmedlingen kan inte bestämma det.
Betalningsanmärkningar
Om du har betalningsanmärkningar blir det mycket svårare att få
lägenhet. De flesta hyresvärdar vill inte ge lägenhet till någon som
har betalningsanmärkningar.
42 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
Tips till dig som söker lägenhet
Ibland räcker det inte att söka lägenhet hos en bostadsförmedling.
Det kan också vara bra att du visar ditt intresse direkt för hyresvärden. De flesta stora hyresvärdarna har egen webbsida där du
kan anmäla dig.
Det är alltid bra att ha kontakter. Du kan fråga dina vänner och
bekanta vilka hyresvärdar de hyr av och be att få namn och adress
till dem. Du kan då berätta för hyresvärden att dina vänner redan
bor i ett av värdens hus.
Ett annat sätt att hitta lägenhet kan vara att sätta upp lappar i
affärer, bibliotek, trappuppgångar eller på andra ställen där det
finns anslagstavlor.
Du kan också hitta annonser om lediga lägenheter i olika
dagstidningar och på Internet.
Där kan du hitta lägenheter som du kan hyra i andra hand, alltså
inte direkt av hyresvärden utan av en annan hyresgäst.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 43
Flyttanmälan
När du flyttar måste du anmäla din nya adress till Skatteverket.
Det är gratis att göra flyttanmälan hos Skatteverket. Men om du
vill att posten ska skickas till din nya adress (eftersändning) så
kostar det extra. Du kan göra anmälan om flytt och eftersändning
av post på Svensk adressändrings hemsida, www.adressandring.se.
Foto: Maria Nobel
Hyra ut i andra hand och ha inneboende
Att hyra ut i andra hand betyder att en person som har ett
förstahandskontrakt (kontrakt direkt med hyresvärden) hyr ut
sin lägenhet till en annan person.
Hyresvärden måste godkänna att bostaden får hyras ut i andra
hand. Om hyresvärden inte vill att du hyr ut i andra hand kan du
försöka få tillstånd hos hyresnämnden. Om du hyr ut din lägenhet
utan tillstånd från din hyresvärd kan du tvingas lämna lägenheten.
Hyra i andra hand
Om du vill hyra en lägenhet i andra hand är det viktigt att ta reda
på om hyresvärden har godkänt uthyrningen. Tänk på att skriva
kontrakt när du ska hyra i andra hand. Kontraktet skrivs mellan
personen som har förstahandskontrakt på lägenheten och dig som
ska hyra lägenheten i andra hand. Om du inte har skrivit kontrakt
kan du tvingas flytta om den som har kontrakt i första hand
kräver det.
44 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Hyra ut del av lägenhet – att ha inneboende
Du som vill hyra ut en del av din lägenhet, till exempel ett rum
till en inneboende, behöver inte fråga hyresvärden om lov. Du kan
bara ha inneboende om du har förstahandskontrakt. Du som har
förstahandskontraktet måste också själv bo i lägenheten.
Hyresrättsinnehavaren har ansvaret
Du som har ett förstahandskontrakt på en lägenhet kallas också
hyresrättsinnehavare. Som hyresrättsinnehavare är du ansvarig för
att den som hyr din lägenhet i andra hand betalar hyran. Du kan
bli av med ditt förstahandskontrakt om den som hyr din lägenhet i
andra hand inte betalar hyran eller stör grannarna.
Vad behövs för att hyra ut i andra hand?
Om du har ett förstahandskontrakt och vill hyra ut din lägenhet
måste du ha en godkänd anledning. Det kan vara att du ska arbeta
i en annan stad eller vill prova på att bo som sambo. Hyresvärden
brukar godkänna att du hyr ut din lägenhet ett år i taget.
Det är ungefär samma regler om du har en bostadsrätt som du vill
hyra ut i andra hand.
Besittningsskydd
Besittningsskydd betyder att en person som hyr en lägenhet i andra
hand får rätt att stanna kvar i lägenheten efter två år. Hyresnämnden bestämmer om en person har rätt att ta över ett förstahandskontrakt på grund av besittningsskyddet.
Om du vill hyra ut din lägenhet i mer än två år i följd måste du
skriva ett avtal om att den person som hyr i andra hand inte ska ha
något besittningsskydd. Personen har då inte rätt att få din lägenhet efter två år.
Vilken hyra kan du ta i andra hand?
Om du har ett förstahandskontrakt eller en bostadsrätt och ska
hyra ut lägenheten i andra hand finns det regler för hur hög hyra
du kan begära. Reglerna finns i hyreslagen. Reglerna säger att du
inte får lägga på något extra på den vanliga hyran. Du får bara lägga på 10–15 procent på hyran om du hyr ut lägenheten möblerad.
Om du själv hyr en lägenhet i andra hand och betalar mycket mer
än själva hyran kan du vända dig till hyresnämnden. Hyresnämnden kan hjälpa dig att få tillbaka dina pengar.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 45
Foto: Colourbox
Byta lägenhet
Om du har ett förstahandskontrakt på en lägenhet har du rätt att
byta din lägenhet om du har en godkänd anledning. Godkända
anledningar kan vara att du behöver en större lägenhet, en lägenhet
med lägre hyra eller en lägenhet som ligger närmare arbetet.
Om du vill byta din lägenhet måste hyresvärden godkänna bytet
först. Om du byter din lägenhet utan att hyresvärden har godkänt
bytet kan du förlora ditt förstahandskontrakt. Om du är hyresgäst
har du rätt att byta din lägenhet så fort du har ett förstahandskontrakt. Du behöver inte bo en bestämd tid i lägenheten innan
du får byta.
Det finns många olika webbsidor på Internet där du kan sätta ut
en annons om du vill byta lägenhet. Du kan sätta upp lappar i
trappuppgångar och i affärer. Fråga också din hyresvärd om det
finns chans att byta lägenhet.
Svarta kontrakt
Svarta kontrakt är kontrakt på hyreslägenheter som säljs eller köps
för pengar. Det är olagligt att sälja förstahandskontrakt. Den som
säljer förstahandskontrakt kan dömas till fängelse i två år. Det är
46 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
inte olagligt att köpa ett förstahandskontrakt men du tar en stor
risk om du gör det.
En hyresvärd har rätt att säga upp förstahandskontraktet om lägenheten är uthyrd svart.
Besiktning av lägenhet
Innan du flyttar in i en lägenhet kan du kräva att den besiktigas.
Det betyder att hyresvärden kontrollerar att det inte finns skador i
lägenheten. Om lägenheten har skador från tidigare hyresgäst ska
detta skrivas ner så att du inte behöver betala för dem.
Uppsägning av hyreskontrakt
Om du vill flytta från en lägenhet har du alltid en uppsägningstid.
Uppsägningstiden börjar när du meddelar att du vill flytta. Det
är oftast tre månaders uppsägningstid för en hyreslägenhet. Det betyder att du måste betala hyra i tre månader även om du vill flytta
tidigare.
Hyresvärden har rätt att säga upp hyresgäster som inte sköter sig.
Den som inte sköter sig kanske inte har betalat hyran i rätt tid eller
gjort saker som inte är bra för lägenheten eller huset.
Praktiska saker när du bor i lägenhet
Alla hus i Sverige är byggda för att vara varma på vintern. Husen
är känsliga för fukt. Det kan lätt bli skador om lägenheten sköts på
fel sätt. När du städar lägenheten ska du bara använda lite vatten.
Du ska se till att alla golv och andra ytor blir torra. Om du ser att
en kran eller vattenledning läcker eller droppar ska du alltid säga
till hyresvärden. Lägenheten har ventiler för att rensa bort fuktig
luft. Därför är det viktigt att ventilerna är öppna året om.
Gemensamma utrymmen
Alla hyresgäster i ett hyreshus har tillsammans ansvar för de rum
som alla använder, till exempel trappuppgång, tvättstuga och området runt huset. Du betalar oftast för städning när du betalar din
hyra. Men du har också ansvar för att städa efter dig själv.
Du får inte ställa saker i trappuppgångar eftersom det måste finnas
plats för människor att springa ut om det börjar brinna eller händer
något annat i huset. Du måste följa reglerna om att boka tid i
tvättstugan och om att städa tvättstugan när du använt den.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 47
Hemförsäkring
En hemförsäkring ger dig pengar tillbaka för saker som har stulits eller förstörts, kanske i en översvämning eller brand. Hemförsäkringen ger skydd för allt du har hemma. Det ger också skydd
för alla personer som står med på försäkringsbrevet och bor i
samma bostad.
Hemförsäkringen har olika delar:
•
Egendomsskydd – kan ge dig pengar för saker som går sönder eller blir stulna.
Rättsskydd – du kan få hjälp att betala kostnader för juridiskt ombud om du råkar i bråk med någon.
Överfallsskydd – kan ge ekonomisk ersättning om du skadas vid till exempel misshandel eller våldtäkt.
Ansvarsförsäkring – kan ge pengar om du måste betala skadestånd till någon.
•
•
•
•
Reseskydd i 45 dagar under en resa till annat land.
Avfallshantering
Det blir mycket avfall i Sverige varje år. Från varje svensk bostad
kommer det 350 kilo avfall varje år. Det kostar mycket att ta hand
om alla sopor. Att hantera avfall fel är också dåligt för miljön.
Därför är det viktigt att försöka ta hand om soporna så bra som
möjligt. Mycket av det vi slänger kan användas igen, till exempel
plastförpackningar, metallförpackningar och matrester. Alla som
bor i Sverige kan hjälpa till att sortera skräpet så det går att använda igen (återvinna).
Nära de flesta hyreshus finns det stationer där du kan sortera
skräpet. Varje hyresvärd ska ge sina hyresgäster speciella påsar till
matrester. Matresterna läggs i kompost och blir till jord.
Det finns också andra platser där du kan lämna avfall:
•
Återvinningsplats
Här kan du lämna förpackningar, tidningar och batterier.
Återvinningscentral Här kan du lämna grovavfall och större saker men också farligt avfall, till exempel kemikalier och elektroniska saker.
Miljöstation
Här kan du lämna allt avfall som är farligt för miljön.
•
•
48 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Hur avfallet tas om hand
I Sverige finns ett system för att ta till vara på avfall som kan användas på nytt. Det är viktigt att källsortera. Det betyder att man
slänger matrester, metall, glas, plast och papper i olika behållare i
soprummet. Att sortera ut matresterna är viktigt. Då blir det inte
lika mycket avfall som måste brännas.
Det här räknas till matrester och kan komposteras:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
rester av fisk och skaldjur
rester av kött
äggskal
grönsaker och frukt
bröd
te, kaffe och kaffefilter
hushållspapper
blommor
växter och jord
Sortering av förpackningar, tidningar och batterier
I alla kommuner finns återvinningsplatser där du kan lämna till
exempel förpackningar, tidningar och batterier. När förpackningarna lämnas på återvinningsplatsen ska de vara rena och torra.
På en återvinningsplats finns olika behållare för:
•
•
•
•
•
•
•
tidningar
förpackningar av papper
förpackningar av plast
förpackningar av metall
ofärgade förpackningar av glas
färgade förpackningar av glas
batterier
Tidningar
När vi återvinner tidningar sparar vi mycket energi när
nya tidningar ska göras.
Förpackningar av papper
Förpackningar av papper kan användas för att göra
nya förpackningar.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 49
Förpackningar av plast
Både mjuk och hård plast kan återvinnas. I behållaren för plast
kan du till exempel lägga förpackningar av plast och frigolit. Saker
av plast som inte är förpackningar, till exempel diskborstar och leksaker, räknas som vanligt skräp och ska inte slängas här.
Förpackningar av metall
Metall går att återvinna flera gånger. I behållaren för metall lämnar
du förpackningar av stål, plåt och aluminium. I den här behållaren
ska du inte lägga metallförpackning som innehåller färg eller lim
– det är farligt avfall och ska lämnas på en miljöstation. Du ska
inte heller slänga sprayburkar här – det är också farligt avfall.
Förpackningar av glas
Glaset kan också återvinnas flera gånger. Vi sparar både energi och
råvaror om vi återvinner glas. Ungefär 40 procent av det återvunna
glaset används till att göra nya saker av glas, till exempel flaskor.
Restavfall
Det skräp som inte går att sortera slänger du i den vanliga behållaren i soprummet. Det brukar brännas i stora förbränningsanläggningar. När man eldar upp restavfallet brukar man ta hand om
värmen. Den kan till exempel användas för att värma upp hus.
Det kallas fjärrvärme.
Återvinningsplats
50 | Om Sverige
Foto: Klas Eriksson
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Elektriska produkter
El-avfall kallas alla elektriska saker som vi slänger. Allt el-avfall ska
lämnas på en återvinningsplats. Hit räknas glödlampor, lysrör och
allt med sladd eller batteri. Batterier ska tas ur och sorteras för sig.
Grovavfall
Grovavfall kan till exempel vara gamla möbler och trasiga cyklar.
Om du bor i hyreshus kan du få hjälp av fastighetsägaren att ta
hand om grovavfallet.
Farligt avfall
Farligt avfall är saker som kan vara giftiga, explosiva, brandfarliga
eller frätande. Farligt avfall kan göra skada också i små mängder.
Tänk på att inte slänga farligt skräp med det vanliga avfallet.
Farligt skräp ska lämnas på en miljöstation, en återvinningscentral
eller till särskilda bilar som hämtar farligt avfall.
Exempel på farligt avfall:
Bilbatterier, bränslen och oljor, färg och limrester, klorin, lysrör,
glödlampor och lågenergilampor, lösningsmedel, lacknafta, thinner, terpentin, fotogen och aceton, tändvätska, batterier som man
kan ladda samt vissa avfettnings- och rengöringsmedel.
Nästan alla har farligt avfall i hemmet. Det kan vara aceton, tändvätska, nagellack eller brandvarnare. Bilbatterier, spillolja, färg, klorin, lim och lysrör
är andra exempel.
Foto: Bo Kågerud
Läkemedel som blivit över ska lämnas till Apotek. På apoteken finns påsar för läkemedel som ska slängas.
Foto: Christer Ehrling
Nedskräpning
Ett stort problem är allt skräp som slängs i naturen. Trots att det är
förbjudet att slänga skräp utomhus är det många som gör det ändå.
Det kostar många miljoner kronor varje år att städa undan.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 51
Bara kallt vatten från kranen räknas som dricksvatten.
Foto: Hanna Sjöstedt
Vatten och avlopp
I Sverige finns det mycket vatten. Det vatten som finns i våra
kranar har mycket hög kvalitet. Det är ofta bättre än det vatten du
köper på flaska.
Det är bara kallvattnet från kranen som är rent. Det varma vattnet
kan vara smutsigt från rören som leder vattnet. Därför ska du inte
dricka varmvatten eller använda det i matlagningen.
Vatten från avloppen leds till ett reningsverk. Där renas vattnet
och leds sedan ut i havet. Allt går inte att rena och det är svårt att
få bort giftiga ämnen. Därför måste alla vara försiktiga med vad vi
häller ut i avloppet.
Vad får hamna i avloppet?
Det enda som får hamna i toaletten är toalettpapper och sådant
som kommer ur kroppen. Toalettpapper är ett särskilt papper som
kan lösas upp i vatten. Annat papper, till exempel hushållspapper,
våtservetter och pappersnäsdukar, kan ge stopp i avloppet. Det kan
också ge problem i reningsverket.
52 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
För att slippa gifter i avloppen kan du försöka köpa miljövänliga
produkter. Det finns till exempel tvättmedel och diskmedel som
har symbolen Svanen eller Bra miljöval.
Mediciner ska aldrig slängas i avloppet eller i soporna. De ska lämnas till ett apotek. På apoteken finns det speciella påsar för mediciner som ska slängas.
Energi
All energi och el vi använder påverkar miljön. Det går åt stora
mängder energi vid transporter, uppvärmning av byggnader och
i industrin.
Ofta kommer energin från olja, gas och kol. Det leder till förändringar i klimatet, övergödning och farliga avfall.
För att minska förändringarna i klimatet behöver vi använda mindre
energi. Den energi vi använder ska vara bättre för miljön, till exempel energi från vatten, vind och sol.
För att minska utsläppen kan du försöka åka kollektivt. Det betyder att du tar spårvagn, tunnelbana, tåg eller buss istället för bil.
Du kan också välja att åka tåg istället för flyg.
Det är också bra att tänka på vilka saker du köper i affären.
Du kan försöka handla saker som är tillverkade nära där du bor.
Spara energi i din bostad
Du sparar energi i din bostad om du till exempel inte sätter
möbler framför elementen. Då kan värmen lättare nå ut i rummet.
Elektriska apparater är ofta på hela tiden, i standby-läge. Du sparar
mycket energi om du alltid stänger av elektriska apparater.
Du sparar också mycket om du bara använder lågenergilampor.
Och om du lägger ett lock på kastrullen när du kokar något
på spisen.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 53
Varifrån kommer elen?
Elektriciteten i Sverige kommer mest från vattenkraft och kärnkraft.
Vattenkraft är elektrisk energi som kommer från vatten i till exempel
älvar. Ett kärnkraftverk är en fabrik där kärnkraft förvandlas till
elektricitet. En mindre del av elen kommer från biobränsle, olja
och gas. Biobränsle är till exempel ved eller trä. En liten del energi
kommer från vindkraften. Vattenkraft och vindenergi är bäst för
miljön eftersom det är energi från källor som inte tar slut.
Val av elföretag
Du kan tjäna mycket pengar på att byta elbolag. Om du bor i
lägenhet kan du spara mellan 400 och 1 000 kronor varje år. Om
du bor i hus kan du spara flera tusen kronor.
Elpriskollen – jämför elpriser och villkor
På webbsidan Elpriskollen hittar du elpriser och villkor från alla elbolag i Sverige. Gå in på www.elpriskollen.se för att se vilket bolag
som blir bäst för dig.
Så byter du elbolag
Det är enkelt att byta elbolag. I de flesta fall räcker det med ett
telefonsamtal. Men du måste titta på vilket avtal du har eftersom
det kan vara dyrt att byta mitt i en period.
Vindkraftverk
54 | Om Sverige
Foto: Colourbox
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Olika typer av elavtal
Fast elpris: Priset på elen är bundet under en viss tid. Det kan vara bra med ett
sådant avtal eftersom du är skyddad om priset på el går upp. Men
samtidigt får du inte billigare el när priset går ner.
Rörligt elpris: Priset på elen ändrar sig efter marknaden. Du får billigare el när
priset på el går ner. Priset på el kan gå både upp och ner under
avtalet.
Tillsvidarepris: Ett pris du får automatiskt om du inte själv väljer något. Priset är
rörligt och ändras ungefär tre gånger per år. Tillsvidarepris är ofta
dyrare än fast och rörligt pris.
Miljömärkt el (grön el): Miljömärkt el betyder att den el du betalar för tillverkas från miljövänliga källor, till exempel vind- och
vattenkraft.
Räddningstjänsten
Räddningstjänsten släcker eld vid bränder och hjälper till vid
olyckor i trafiken eller på havet. Räddningstjänsten arbetar
också med att hindra bränder. Den kan till exempel berätta om
hur brandvarnare och brandsläckare fungerar.
Gör så här om det börjar brinna
Gör så här om det börjar brinna!
•
•
•
Rädda – Rädda liv som är i fara, men ta inga risker. Tänk på att brandrök är giftig. Kryp längs golvet för att ta dig ut. Stäng fönster och dörrar.
Varna – Varna dem som hotas av branden.
Larma – Sätt på brandlarmet om det finns eller ring 112 från en säker plats. Möt Räddningstjänsten när den kommer.
Släck – Om du har släckutrustning kan du börja släcka. Spruta med en brandsläckare mot glöden – inte på elden.
Viktigast om du ser en brand är att ringa 112! Du ska berätta vad som har hänt och vilka skador som syns. Du måste också tala om var hjälpen behövs och vem du är som ringer.
•
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 55
Polisen
Om du vill fråga polisen om något eller tipsa om ett brott ska du
ringa 114 14. Det är samma nummer i hela Sverige.
Om det är bråttom och något händer akut ska du larma på
nummer 112. Du ska ringa 112 om du ser ett brott, om någon är
skadad och behöver hjälp eller om det brinner.
Droger, alkohol och tobak
I Sverige är alla droger förbjudna. Det är olagligt att sälja, att köpa
eller ha droger för privat bruk. Brott med droger (narkotikabrott)
ger höga straff, ofta fängelse. Att sluta med droger på egen hand är
svårt. De flesta behöver hjälp av personal i vården. Kat är en växt
som odlas i bland annat Afrika. Den räknas som en drog i Sverige.
Att sälja eller själv ha kat kan ge långa fängelsestraff och
höga böter.
Den som vill köpa alkohol i Sverige ska ha fyllt 20 år. Alkohol säljs
på Systembolaget, som ägs av svenska staten. Drycker som bara
innehåller lite alkohol, till exempel öl och cider, säljs också i livsmedelsbutiker. För att handla alkohol i en sådan butik måste
du vara 18 år gammal.
Att dricka alkohol under lång tid kan leda till depression, oro och
sömnproblem. Om du dricker mycket alkohol finns risken att
du blir beroende. Det finns också risk att du får sjukdomar eller
skador. Det är viktigt att du berättar om dina alkoholvanor när du
söker vård.
Rökning kan ge många sjukdomar och göra att människor dör
tidigare än normalt. Cancer, lungsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och magsår är några skador från rökning. När du är i
samma rum som en person som röker andas du också in rök.
Detta kallas passiv rökning och gör att du kan få samma sjukdomar som den person som röker. Eftersom rökning är farligt för
hälsan måste du vara 18 år för att köpa cigaretter eller tobak.
56 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Att sköta ekonomin
Banker, konton och kontokort
De flesta personer har ett bankkonto och ett bankkort. Med bankkortet kan du ta ut pengar från en automat. Du kan också använda
kortet när du handlar i en affär. För att få bankkonto och kontokort
måste du prata med banken. Det finns olika kontokort:
•
Uttagskort – är kopplat till ditt konto i din bank och kan bara användas för att ta ut pengar i en automat (bankomat).
Bankkort – kan användas för att ta ut pengar i automat. Det går också bra att betala med kortet. Pengarna dras direkt från ditt konto.
Betalkort – kan du betala med. Pengarna dras inte från kontot direkt. Du får istället en räkning en gång i månaden. Betalkort är oftast dyrare än bankkort.
Kreditkort – ett kort som det går att låna pengar med. När du betalar med kreditkort lånar du pengar av banken. Du betalar ofta höga räntor när du lånar med kreditkort.
•
•
•
De flesta personer lånar pengar av en bank om de ska köpa bostad
eller bil. För att kunna låna pengar av en bank måste du ha stabil
inkomst och fast anställning.
Att leva ekonomiskt
Det är bra att planera sin ekonomi. Pengarna ska räcka till alla
kostnader. Det kan vara bra att göra en budget. Du kan också
minska dina kostnader om du väljer billigare alternativ.
Du kan till exempel:
•
•
•
•
välja billigare affärer
betala dina räkningar via autogiro eller bank via Internet
spara på el- och telefonkostnader eller välja bostad med billigare hyra
jämföra priser på hemförsäkring och elpriser
Betala räkningar via Internet eller autogiro
För att kunna betala räkningar (fakturor) och se hur mycket du har
på ditt bankkonto via Internet måste du först gå till din bank. Där
får du information om hur du gör.
Autogiro betyder att pengarna som ska betalas dras automatiskt varje
månad från ditt konto. Många företag och hyresvärdar frågar dig om
du vill att de ska dra pengar automatiskt från ditt bankkonto.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
Om Sverige | 57
Hemutrustningslån
Ett hemutrustningslån är ett lån till nyanlända flyktingar och
invandrare för att köpa möbler och saker till hemmet.
Du har rätt att söka ett hemutrustningslån om du har fått uppehållstillstånd för att du är flykting, skyddsbehövande eller anhörig
till dessa. Du måste söka lånet de första två åren efter du har blivit
registrerad (folkbokförd) i en kommun. Om du vill söka hemutrustningslån ska du tala med din handläggare på kommunen
eller din etableringshandläggare på Arbetsförmedlingen. De skickar
din ansökan till Centrala studiestödsnämnden, CSN.
Hemutrustningslån är ett lån. Det betyder att du måste betala
tillbaka pengarna till CSN. Hur mycket du kan låna beror på hur
många ni är i familjen och om du hyr en bostad som är möblerad.
Du kan läsa mer om hemutrustningslån på olika språk på CSN:s
hemsida. www.csn.se/hemutrustningslan
Betalningsanmärkning
Om du inte betalar dina räkningar och skulder i tid får du brev
med påminnelser om att betala. Om du fortfarande inte betalar
skickas räkningen till ett inkassoföretag. Du får då en betalningsanmärkning. Om du ändå inte betalar hamnar ärendet till sist hos
Kronofogdemyndigheten.
En betalningsanmärkning är ett tecken på att du inte har skött
dina betalningar. Den kan betyda att du inte får lån, lägenhet,
arbete eller telefonabonnemang.
Det finns företag som arbetar med att lämna information om
vilken ekonomi en person eller ett företag har. De kallas kreditupplysningsföretag. Om du till exempel vill köpa en mobiltelefon
på avbetalning kontaktar försäljaren ett kreditupplysningsföretag.
De kan då ge information om du har en betalningsanmärkning.
En betalningsanmärkning finns kvar i tre år för en privatperson
och fem år för ett företag.
Kronofogdemyndigheten
Kronofogdemyndigheten kallas ofta bara för Kronofogden.
Kronofogden tar hand om skulder som inte är betalda. Om någon
är skyldig dig pengar kan Kronofogden hjälpa dig att få tillbaka
dem. Kronofogden arbetar också med skuldsanering. Det betyder
att Kronofogden hjälper den som har stora skulder med att få
ordning på ekonomin.
58 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Så fungerar din kommun
Alla som bor i Sverige bor i en kommun. I Sverige bestämmer
kommunerna själva hur mycket medborgarna ska betala i skatt och
vad pengarna ska användas till. Det kallas kommunalt självstyre.
Det finns 290 kommuner i landet.
Nämnder och förvaltningar
En nämnd är en grupp politiker som bestämmer inom ett särskilt
område i kommunen, till exempel inom skolan. Andra områden är
barnomsorg, äldreomsorg, socialtjänst, fritid och kultur.
I nämnden finns politiker. De är ofta fritidspolitiker. Det betyder att de arbetar i nämnden vid sidan av ett vanligt arbete eller
studier. Varje nämnd får olika mycket pengar. Hur mycket de får
beror på vilket område de bestämmer över. Varje nämnd har en
förvaltning. Där arbetar tjänstemän med att planera och göra det
som nämnden har beslutat.
Barnomsorg
Barnomsorg är platser där man tar hand om barn, till exempel förskolor och fritidshem. Du som studerar, arbetar eller söker arbete
har rätt att lämna ditt barn till en förskola i ditt område.
Förskolan är till för barn i åldern ett till fem år. Du kan söka plats
på en förskola sex månader innan du behöver platsen.
Alla barn i Sverige har
rätt att gå i en förskoleklass när de fyllt 6 år.
Foto: Colourbox
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 59
Grundskola
I alla kommuner finns kommunala grundskolor för barn som är
mellan sex och 16 år. Det kan också finnas fristående skolor och
helt privata skolor. Går man i privat skola får man betala en avgift.
De kommunala och fristående skolorna betalas av skattemedel.
Det år barn fyller sex år kan de få plats i en förskoleklass. Du får
välja om du vill att ditt barn ska gå i en förskoleklass. De flesta
barn i Sverige gör det. Det år barn fyller sju år måste de gå
i skolan. Det kallas skolplikt. Grundskolan är gratis, både
i kommunala skolor och friskolor.
Vilka skolor som finns i din kommun ser du på kommunens
webbsida.
Äldreomsorg
När du blir äldre och behöver hjälp kan du kontakta din kommun.
Där kan du få hjälp så att du kan bo kvar i ditt hem. Om du inte
klarar av att bo själv finns det äldreboenden. Det är hus där äldre
personer får vård och service.
Äldreboende
Om du behöver plats på ett äldreboende behöver du ett beslut från
en tjänsteman på kommunen, en biståndshandläggare. Han eller
hon bestämmer om du kan få lägenhet i ett äldreboende. De personer som behöver mest vård och service får först plats.
Äldreomsorg
60 | Om Sverige
Foto: Colourbox
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Hemtjänst
Kommunen kan också hjälpa dig få vård och service i din bostad.
Det kallas hemtjänst.
Socialtjänsten/socialkontor
Som på andra platser i världen ska föräldrar i Sverige ansvara för
sina barn och ungdomar. Men om det inte fungerar bra har socialtjänsten i kommunen det största ansvaret.
Socialtjänsten ger hjälp till barn och familjer som på olika sätt har
det svårt. Det kan vara familjer som inte har tillräckligt med pengar. Det kan vara personer som inte har någonstans att bo. Eller
personer som har problem med droger och alkohol. Eller kvinnor
som blivit slagna och hotade.
Hjälpen från socialtjänsten kan vara samtal, kurser för föräldrar,
kontaktpersoner för ungdomar eller för hela familjen. En kontaktperson är som en extra kompis eller släkting att prata med eller
hitta på roliga saker med.
Om det kommer en anmälan om att barn behandlas dåligt måste
socialtjänsten göra en undersökning. Om det finns mycket stora
problem kring barnet kan socialtjänsten bestämma att barnet ska
flytta från sina föräldrar.
På socialkontoren kan du få:
•
•
•
•
råd och hjälp till ungdomar och barnfamiljer.
råd och hjälp om du har problem med missbruk.
råd och hjälp om arbete och studier.
försörjningsstöd
Olika lagar styr besluten på socialkontoren. De viktigaste är:
•
•
•
•
Socialtjänstlagen, SoL
Lagen om vård av unga, LVU
Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM
Föräldrabalken, FB
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 61
Försörjningsstöd
Försörjningsstöd kallas också socialbidrag eller ekonomiskt bistånd.
Det är en hjälp för den som inte har några pengar. Om den som
söker försörjningsstöd kan arbeta måste han eller hon söka arbete
samtidigt. Man måste också delta i andra aktiviteter som socialtjänsten ordnar.
Om man inte deltar i de aktiviteter som socialtjänsten ordnar kan
man få avslag och inte få pengar. Du har oftast inte rätt till pengar
från socialtjänsten om du har pengar på banken eller äger något
dyrt, till exempel en bil.
Försörjningsstödet är delat i två delar. En del (riksnormen) bestäms
av regeringen och är lika stor i hela landet. Den andra delen ska
täcka kostnader för varje person.
Risknormen ska räcka till:
•
•
•
•
•
•
mat
kläder och skor
lek och fritid
förbrukningsvaror (andra saker man använder varje dag)
hälsa och rengöring
dagstidning, telefon och TV-avgift
Du kan också få försörjningsstöd för:
•
•
•
•
•
bostaden
el
kostnad för resor
hemförsäkring
medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa, A-kassa
Du kan också få försörjningsstöd till möbler, tandläkare, läkarvård
och medicin. Då måste du först göra en ansökan. Sedan bestämmer socialtjänsten om du får pengarna.
Fritid och kultur
Svenska kommuner har olika tjänster inom fritid och kultur. Kommunerna har bibliotek där du kan låna böcker gratis. De kan också
hjälpa föreningar. De kan ha kulturskolor där barn och ungdomar
kan lära sig spela olika instrument, måla eller spela teater.
62 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Stadsbiblioteket i Göteborg.
Foto: Anna Jolfors
Bibliotek
Alla svenska kommuner har bibliotek för invånarna. Det största
kallas ofta för ett stadsbibliotek och ligger ofta i centrum. Sedan
brukar det finnas små bibliotek i olika delar av kommunen.
På biblioteken kan du låna böcker, läsa tidningar och lyssna på
musik. Här finns böcker och tidningar på många olika språk. Vissa
bibliotek har språkträning och läxläsning några dagar i veckan.
Du lånar böcker, tidningar och cd-skivor gratis. För att kunna
låna behöver du ett bibliotekskort (lånekort). Du kan gå till vilket
bibliotek som helst för att få ett bibliotekskort.
Konsumentnämnd
I lite större kommuner brukar det finnas en konsumentnämnd.
Där kan du få hjälp om du har köpt något som du inte är nöjd
med. Du får veta vilka rättigheter du har och hur du kan kräva
pengar tillbaka från säljaren.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 63
Kontakt med myndigheter
Det finns olika sätt att kontakta en myndighet i Sverige. Om du
har enklare frågor är det bäst att använda myndighetens webbsida
på Internet. Det är vanligt att myndigheter har information på
olika språk. Försäkringskassan har till exempel information på
arabiska, somaliska, farsi och sorani.
Du kan också gå till myndighetens kontor. Kontoren är öppna
för alla.
Rätt till tolk
Om du inte förstår svenska har du rätt att få en tolk. Du har rätt
till tolk på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänsten
och på sjukhus. Du måste tala om att du behöver tolk när du bokar
tid för besök.
Att leva med funktions-
nedsättning
En person med funktionshinder är någon som har en sjukdom
eller skada som gör att han eller hon behöver extra stöd. Den som
har funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet att vara med i
samhällslivet som alla andra. Barn med funktionsnedsättning ska
till exempel få barnomsorg och skola som alla andra barn.
Det finns en lag, LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som ger rätt till stöd. Stödet kan vara en person
som hjälper till eller ombyggd bostad. Du kan också få pengar.
Det kallas handikappersättning.
Den som kan få stöd genom LSS har till exempel en utveck
lingsstörning eller autism. Det kan också vara någon som har fått
en hjärnskada i vuxen ålder. Den som är förälder till ett barn med
funktionshinder kan få vårdbidrag. Om du har frågor om funktionshinder ska du tala med socialtjänsten i din kommun.
Internationella symbolen för funktionsnedsättning.
64 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Stenläggare
Foto: Colourbox
3.Att försörja sig och utvecklas i Sverige
Innehåll
Arbetsmarknaden i Sverige
Studiemedel
Att söka arbete
Fritids- och föreningsliv
Att starta eget företag
Fritid för barn och ungdomar
Att betala skatt
Folkbokföring
Socialförsäkringen
Utbildning för vuxna
Yrkesutbildningar
Universitet och högskolor
Validering
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 65
Arbetsmarknaden i Sverige
Det finns många lagar och avtal som styr hur man arbetar i Sverige. De lagar och regler som gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare kallas för arbetsrätt. Arbetsmarknaden är uppdelad i två sidor:
arbetsgivare och fackförbund. Ett fackförbund är en organisation
med alla fackföreningar inom samma bransch.
Det finns två viktiga saker som gör att arbetsmarknaden fungerar.
Den första är rätten att starta organisationer och föreningar. Det
betyder att både arbetsgivare och arbetstagare kan organisera sig
för att kunna träffas på lika villkor.
Den andra är rätten att förhandla om sådant företagen vill och om
de anställdas villkor. Dessa regler bestäms av lagen om medbestämmanderätt i arbetslivet, MBL.
Arbetsgivare
Det finns arbetsgivarorganisationer för statliga, kommunala och
privata arbetsgivare. En arbetsgivarorganisation är en organisation
där flera arbetsgivare gått samman för att arbeta med frågor som
intresserar dem.
Göteborgs hamn.
66 | Om Sverige
Foto: Maria Nobel
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Den största privata arbetsgivarorganisationen är Svenskt näringsliv.
I Arbetsgivarverket samlas statliga arbetsgivare, till exempel myndigheterna Försäkringskassan och Skatteverket. I Sveriges kommuner
och landsting, SKL, samlas de kommunala arbetsgivarna.
Ett företag kan välja om det vill gå med i en arbetsgivarorganisation.
Fackföreningar
En fackförening är en organisation som bland annat förhandlar om
medlemmarnas löner med arbetsgivaren. Fackföreningar arbetar
för att de anställda ska få det bättre på arbetet. I Sverige har det
funnits fackföreningar sedan 1880-talet. Det är frivilligt att vara
med i en fackförening.
På de flesta arbetsplatser finns det en fackklubb eller ett arbetsplatsombud. En fackklubb är en grupp medlemmar i ett fack på
en arbetsplats. Ett arbetsplatsombud är en person som talar för
medlemmarna på en arbetsplats.
Fackklubbar och arbetsplatsombud är med i förbund. Förbunden
är sedan del av ännu större organisationer. Det är vanligt att både
vara medlem i en fackförening och i en arbetslöshetskassa, A-kassa.
En arbetslöshetskassa är en ekonomisk förening som ger pengar till
sina arbetslösa medlemmar.
Arbetsrätt
Arbetsrätt kallas de lagar och bestämmelser som gäller mellan
arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetsdomstolen
När arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens om en
fråga på arbetsplatsen kan de hamna i konflikt. De kan då kontakta
Arbetsdomstolen, AD. Domstolen undersöker då konflikten.
Lagen om medbestämmande, MBL
Lagen om medbestämmande, MBL, är en viktig lag inom arbetsrätten. Den kom till år 1976. I lagen finns regler om rätten att
organisera fack på arbetsplatserna.
Lagen säger att arbetsgivaren måste informera arbetstagarna om
viktiga saker som gäller arbetsplatsen. Arbetsgivaren måste också
förhandla med arbetstagarorganisationen innan den beslutar om
förändringar på arbetsplatsen.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 67
Foto: Maria Nobel
Lagen om anställningsskydd, LAS
Lagen om anställningsskydd, LAS, skyddar anställda vid uppsägningar. Lagen gäller anställda med fast anställning. I lagen står det
att en person inte kan sägas upp från sitt arbete utan saklig grund.
Saklig grund kan vara att det inte finns arbete eller om en person
inte sköter sig på arbetet.
Lagen om anställningsskydd bestämmer också vilka personer som
ska sägas upp först när det är brist på arbete.
Kollektivavtal
Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare och
en fackförening. I ett kollektivavtal finns regler om till exempel
arbetstider, semester och löner. Det är ofta ett kollektivavtal som
styr din lön. Men det är inte alla organisationer eller företag som
har ett kollektivavtal.
I ett kollektivavtal bestäms hur stor den lägsta lönen ska vara för
de anställda. Avtalet gäller också anställda som inte är med i en
fackförening men arbetar på en arbetsplats som har ett kollektivavtal.
Det finns ingen lag i Sverige om hur låga de lägsta lönerna ska vara.
68 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Lön genom förhandling
Även om din arbetsgivare har ett kollektivavtal kan du förhandla
eller diskutera din lön med din arbetsgivare. Du kan få olika lön
beroende på hur svårt arbetet är och hur du klarar arbetsuppgifterna.
En fackförening kan vara med och förhandla om din lön. Du kan
också förhandla om din lön själv.
Arbetsgivaravgifter
Förutom lönerna ska arbetsgivaren betala in inkomstskatt och
arbetsgivaravgifter för alla anställda. Det görs en gång i månaden
till Skatteverket.
Inkomstskatt
När du blir anställd skriver du på ett anställningsavtal med
arbetsgivaren. I avtalet står din lön. Den kallas bruttolön.
Arbetsgivaren tar en del av din bruttolön och betalar in som skatt.
Denna skatt kallas inkomstskatt. Pengarna som blir över får du.
Det kallas nettolön.
Hur mycket skatt betalar du?
Om du tjänar mindre än 18 200 kronor på ett år behöver du inte
betala skatt.
Om du tjänar mellan 18 200 kronor och 372 100 kronor på ett år
betalar du skatt till din kommun. Skatten är olika i varje kommun.
Den brukar vara ungefär 29–35 procent av din bruttolön.
Om du tjänar mellan 372 100 kronor och 532 700 kronor på ett år
betalar du också skatt till staten. Den är 25 procent av lönen över
372 100 kronor.
Om du tjänar över 532 700 kronor på ett år betalar du 5 procent
mer på den del som är över 532 700 kronor.
Skatt för företagare
Företagare betalar också skatt. Skatten beräknas på hur mycket
företagaren förväntas tjäna på ett år. Skatten betalas in
varje månad.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 69
Deklaration
En deklaration är uppgifter om hur mycket du har tjänat och
hur mycket du har betalat i skatt under ett år. Deklarationen ska
lämnas till Skatteverket senast den 2 maj varje år. Skatteverket får
information från din arbetsgivare, försäkringsbolag och banker om
hur mycket pengar du har fått under året.
Skatteverket skickar din deklaration hem till dig. Då måste du
kontrollera att all information stämmer. Du kan sedan skriva
under deklarationen på fem olika sätt:
•
•
•
•
•
Skriva under med penna och skicka eller lämna den till Skatteverket.
Skicka ett SMS via din mobiltelefon.
Ringa Skatteverket.
Deklarera via Internet med den kod som står i din deklaration.
Deklarera via Internet med e-legitimation.
Deklarationsblankett, det finns information på
olika språk på Skatteverkets webbsida.
Att jobba svart
Att jobba svart betyder att arbetstagare och arbetsgivare inte
betalar någon skatt. Om en arbetstagare eller en arbetsgivare inte
deklarerar sina inkomster bryter de mot lagen. Det kan leda
till fängelse.
När du jobbar svart får du ingen sjukpenning om du skulle skada
dig i arbetet. Du får lägre föräldrapenning, lägre pension och inget
arbetsintyg. Om du jobbar svart kan det bli svårt att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet eller handla på avbetalning. Hyresvärdar och företag vill att du kan visa upp ett anställningsavtal.
70 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Arbetslöshetsförsäkring, a-kassa
Arbetslöshetskassan, a-kassan, är en ekonomisk förening som ger
pengar till arbetslösa medlemmar. Arbetslöshetsförsäkringen ska
göra det möjligt för en arbetslös person att få ungefär samma ekonomiska villkor som om han eller hon har anställning. Du kan bara
få a-kassa under en viss tid och då måste du söka nytt arbete
under tiden.
Arbetssökande
Foto: Colourbox
Arbetslöshetsersättning
Arbetslöshetsersättning betalas ut på två sätt: som grundbelopp
eller som en ersättning räknad på din tidigare lön.
Du har rätt till arbetslöshetsersättning om du ett år före arbetslösheten arbetat i minst sex månader med minst 80 timmar i månaden.
Du får arbetslöshetsersättning i 300 dagar och högst fem dagar
per vecka. Om du har barn under 18 år kan du få ersättning i
150 dagar till.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 71
Grundbeloppet är 320 kronor per dag om du inte är medlem i en
a-kassa eller om du har varit medlem en kortare tid. Grundbeloppet
betalas ut för den som har fyllt 20 år eller mer. Du kan få grundbeloppet från en a-kassa eller från den kompletterande a-kassan,
Alfa-kassan.
Om du har varit medlem i en a-kassa i minst ett år och arbetat sex
månader av det året har du rätt att få en ersättning som räknas på
din tidigare lön. Ersättningen är 80 procent av din tidigare lön de
första 200 dagarna. Från och med dag 201 till och med dag 300
får du 70 procent av din tidigare lön.
Anställningsformer
Det finns två olika typer av anställningsformer:
•
•
tillsvidareanställning
tidsbegränsad anställning
Tillsvidareanställning betyder att du har fast anställning.
Anställningen gäller tills vidare. Det betyder att den inte har
något slutdatum.
Tidsbegränsad anställning kallas också visstidsanställning.
Det är anställning under en begränsad tid. Det kan också vara
när ett företag behöver extra personal under en viss tid.
Exempel på tidsbegränsade anställningar:
• Timanställning
Att vara timanställd betyder att arbetsgivaren betalar de anställda per timme.
Om du blir anställd som vikarie arbetar du istället för någon annan, till exempel någon som är föräldraledig. Ett vikariat får vara högst tre år. Om vikariatet är längre har du rätt till fast anställning.
Att ha en projektanställning betyder att du arbetar med något speciellt under en viss tid. Arbetet måste göras under en viss tid och med personal som har vissa kunskaper.
En provanställning är ett sätt för arbetsgivaren att testa dig som anställd. Tanken är att provanställningen sedan ska bli en tillsvidareanställning. En provanställning får inte vara längre än sex månader men kan också avslutas tidigare.
• Vikariat
• Projektanställning
• Provanställning
72 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Arbetsförmedlingen ordnar mässor där du som söker arbete får chans att
träffa arbetsgivare och ställa frågor.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Björn Tesch
Om Sverige | 73
Anställningsavtal
När du får ett arbete ska du skriva under ett anställningsavtal eller
ett anställningskontrakt.
I anställningsavtalet eller anställningskontraktet ska det stå:
•
•
•
•
•
•
•
•
namn och personnummer
arbetsplats
datum när anställningen börjar
arbetsuppgifter och titel
vilken slags anställning du har
uppsägningstid, alltså tiden från den dag då du får veta att du måste sluta eller säger upp dig, och fram till den dag då arbetet slutar
lön
hur mycket betald semester du har rätt till.
Arbetstid
Arbetstiden kan vara fast eller rörlig. Fast arbetstid betyder att du
måste vara på arbetsplatsen en viss tid under dagen.
Rörlig arbetstid betyder att du väljer när du börjar och slutar under
dagen. Flextid är en sorts rörlig arbetstid. När en person som är
heltidsanställd arbetar mer än sin vanliga arbetstid kallas det övertid.
Arbetstidslagen
Den vanliga arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan på en
och samma arbetsplats.
Semesterlagen
Det finns en lag på att alla som arbetar heltid har rätt till 25 dagars
semester per år. Du kan få pengar istället för semester om du slutar
ett jobb och inte kan ta ut din semester. Då får du tolv procent på
den lön du har tjänat under året. Timanställda får tolv procent av
sin bruttolön i semesterersättning.
Om du blir sjuk när du arbetar
Om du är anställd och blir sjuk ska du göra en sjukanmälan till
din arbetsgivare den första dagen du är sjuk. Arbetsgivaren betalar
din sjuklön de första 14 dagarna. Den första dagen du är sjuk är en
karensdag. Det betyder att du inte får någon lön den dagen. Från
och med den andra dagen du är sjuk får du 80 procent av din lön.
Om du är sjuk och borta från ditt arbete mer än sju dagar måste
du ha intyg från en läkare. Det kallas medicinskt underlag.
74 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Jobbintervju
Foto: Colourbox
Att söka arbete
Du kan söka arbete på många olika sätt.
•
•
•
•
•
Du kan gå till Arbetsförmedlingen och söka arbete genom deras annonser om lediga jobb.
Du kan kontakta bemanningsföretag och rekryteringsföretag. Ett bemanningsföretag hyr ut personal till olika företag.
Ett rekryteringsföretag hittar personer åt ett företag som vill anställa ny personal.
Du kan svara på annonser i dagstidningar eller på Internet.
Du kan själv ta kontakt med en arbetsgivare.
Du kan fråga människor som du känner.
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet som finns i hela landet.
Arbetsförmedlingen berättar hur du kan söka arbete. Du kan få
information om olika yrken och utbildningar och du får veta hur
du skriver en ansökan.
Arbetsförmedlingen lägger ut annonser om lediga jobb på sin
webbsida. Du kan hitta lediga jobb i Platsbanken på Arbetsförmedlingens webbsida, www.arbetsformedlingen.se.
När du har fått uppehållstillstånd är det viktigt att du anmäler dig
som arbetssökande på Arbetsförmedlingen.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 75
Service och program
Arbetsförmedlingen har olika program för arbetssökande.
Här är några exempel:
• Instegsjobb
Instegsjobb är ett bidrag som arbetsgivare kan få om de anställer en nyanländ person. Arbetsgivaren kan få upp till 800 kronor per dag i bidrag till lönen.
Du som fått uppehållstillstånd de senaste 36 månaderna kan söka instegsjobb. Du måste vara arbetssökande och inskriven på Arbetsförmedlingen. Du måste också studera eller ha fått en studieplats inom svenska för invandrare, Sfi.
Du som är arbetslös och har fyllt 25 år kan ibland göra praktik genom Arbetsförmedlingen. Du som fått uppehållstillstånd de senaste 36 månaderna kan få praktikplats även om du är under 25 år.
Det finns olika slags praktik genom Arbetsförmedlingen. Prata med din handläggare om vilken praktik som passar dig. Praktiken ska vara på heltid och i högst sex månader. Du kan få pengar från Försäkringskassan under tiden du gör praktik.
I vissa fall kan den som är arbetslös och inte är med i något annat program på Arbetsförmedlingen få träffa en jobbcoach. En jobbcoach hjälper dig med hur du söker jobb.
Arbetsförmedlingen har utbildningar inom olika yrken. Tanken är att utbildningen ska leda till ett arbete.
• Praktik
• Jobbcoach
• Arbetsmarknadsutbildning
Praktik
76 | Om Sverige
Foto: Colourbox
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
På Arbetsförmedlingen
kan du få hjälp med hur
du skriver ett bra personligt brev och ett CV.
Foto: Colourbox
Det personliga nätverket
Det personliga nätverket är de kontakter och personer du känner.
De flesta anställningar ordnas genom personliga kontakter.
Ansökningshandlingar
När du söker ett arbete ska du skicka med de papper som arbetsgivaren frågar efter. Ofta vill arbetsgivaren att du skickar både ett
personligt brev och ett Curriculum Vitae, CV.
Meritförteckning/CV
Curriculum Vitae, CV är latin och betyder en berättelse om livet.
I CV:t ska du berätta om dina erfarenheter av arbete, din utbildning och andra kunskaper. Du ska också berätta lite om dig själv
och hur du är som person.
Ett CV kan innehålla följande:
•
•
•
•
•
Namn, adress, telefonnummer och mejladress.
Utbildningar: en lista över dina utbildningar.
Arbeten: en lista över dina erfarenheter från arbeten.
Andra erfarenheter som språkkunskaper och datakunskaper.
Referenser: namn på en tidigare arbetsgivare eller person som känner dig väl. Skriv personens namn, telefonnummer och arbetsplats. Fråga personen/personerna först om de kan vara din referens.
Kort personlig information: intressen, familj och aktiviteter på fritiden.
•
I ett CV kan du också kort berätta vad du har gjort på dina
tidigare arbeten och om innehållet i dina utbildningar. Betyg och
intyg kan lämnas om arbetsgivaren frågar efter dom eller när du
blir intervjuad.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 77
Ansökningsbrev/personligt brev
I ett ansökningsbrev eller personligt brev berättar du om varför du
är intresserad av just det här jobbet eller företaget. Du förklarar
också varför du passar för jobbet. Det är viktigt att det personliga
brevet är skrivet för det jobb du söker. Brevet ska inte vara för långt.
Intresseanmälan
En intresseanmälan är en ansökan som lämnas eller skickas till en
arbetsplats utan att det finns ett ledigt jobb att söka.
Anställningsintervju
En anställningsintervju är ett samtal där en arbetsgivare intervjuar
en person som söker ett arbete. Det finns några viktiga saker att
tänka på när du ska gå på intervju. Det är bra att läsa på om
företaget. Du kan till exempel söka information på Internet. Det
visar att du är intresserad av jobbet du söker. Det är också viktigt
att tänka på hur du klär dig och ditt kroppsspråk.
Vanliga frågor
Det kan vara bra att tänka igenom hur du ska svara på olika frågor
under en intervju. Vanliga frågor och uppmaningar:
•
•
•
•
•
•
Berätta om dig själv!
Jobbar du bra i grupp?
Vad har du för bra/dåliga egenskaper eller sätt att vara?
Varför har du sökt det här jobbet?
Varför ska vi anställa dig?
Vad har du för planer i framtiden?
Annat att tänka på
•
Första intrycket är viktigt – se till att klädsel, humör och utseende är bra när du kommer till arbetsplatsen och ska hälsa på den som intervjuar dig.
Skaka hand – det kan vara bra att skaka hand med den som ska intervjua dig, det ger ett bra intryck.
•
•
Kom i tid – om du är försenad kan du förstöra dina chanser.
Jämställdhet
I Sverige finns en lag som förbjuder arbetsgivare att behandla personer olika på grund av kön. Arbetsgivare måste arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsplatsen.
78 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Intervju
Foto: Colourbox
Konflikter på arbetsplatsen
En konflikt eller ett bråk på en arbetsplats ska lösas så snabbt som
möjligt. Det är chefens ansvar att se till att konflikter blir lösta.
Om du hamnar i en konflikt ska du prata med din chef. Om du
har en konflikt med din chef och är medlem i en fackförening kan
du få stöd av din fackförening.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 79
Att starta eget företag
Det behövs kunskap om administration och ekonomi för att kunna
starta eget företag i Sverige. Om du vill starta eget företag kan du
få hjälp och råd från till exempel ALMI och Arbetsförmedlingen.
Det finns mycket information om att starta eget företag på Internet,
till exempel på www.tillvaxtverket.se.
ALMI och IFS
ALMI Företagspartner AB ägs av staten. ALMI arbetar för att öka
utvecklingen av små och medelstora företag. De hjälper till med
både information och lån för att komma igång med ett nytt företag.
IFS Rådgivning är en del av ALMI och finns till för invandrare
som vill starta företag. IFS ger gratis råd på olika språk. IFS finns
i olika delar av Sverige.
Pengar för att starta företag
Arbetsförmedlingen kan hjälpa till med bidrag den första tiden
du driver eget företag.
Bidraget ges bara till dig som har goda chanser att driva ett företag.
Arbetsförmedlingen tittar också på om företaget har chanser att
lyckas. För att ansöka om pengar till att starta eget företag måste du
först skriva en affärsplan. Du kan få hjälp med det på IFS Rådgivning eller på Arbetsförmedlingen.
En informatör från
Skatteverket möter en
samhällsinformatör från Enheten för samhällsorientering i Göteborg.
Foto : Mikael Jönsson
Foto: Colourbox
80 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Att betala skatt
Det svenska skattesystemet är grunden för den svenska välfärden.
Genom skatten kan staten ge alla samma chans till utbildning och
ett bra liv i Sverige. De som tjänar mer pengar betalar mer i skatt.
När du arbetar betalar du skatt på din lön. Du betalar samtidigt
en avgift till din pension. Den är ungefär sju procent av din lön.
Du betalar dessutom skatt på andra inkomster, som sjukpenning och
pension. Du betalar skatt om du använder bil i arbetet eller får matkuponger på jobbet för att köpa lunch eller middag på restaurang.
Du betalar också skatt på saker du handlar. Det kallas moms.
Moms
Alla betalar moms på de flesta saker och tjänster som de köper.
Momsen är en del av priset som vi betalar.
Vi betalar:
•
•
•
25 procent på saker och tjänster
12 procent på mat, hotell och camping 6 procent på resor med den lokala trafiken, böcker, tidningar, tidskrifter och vissa saker och tjänster inom konst och kultur
Vissa tjänster betalar man ingen moms på, till exempel:
•
•
•
•
•
sjukvård, tandvård och vård för funktionshindrade och äldre
utbildning, till exempel grundskola, gymnasium och högskola
tjänster på banken
försäkringar
hyra
Punktskatter
En punktskatt är en extra skatt på vissa saker, till exempel alkohol
och bensin. Staten bestämmer vilka varor som ska ha punktskatt.
Det är oftast saker som är farliga för miljön eller för hälsan. Staten
vill att vi köper och använder mindre av dessa saker.
Du betalar punktskatt på till exempel:
•
•
•
•
bränsle (bensin, olja, kol och gasol)
el
alkohol
tobak
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 81
Sociala avgifter
Alla som arbetar och som har eget företag ska betala sociala avgifter. De sociala avgifterna är arbetsgivaravgifter, egenavgifter och
allmän pensionsavgift. Arbetsgivare betalar sociala avgifter för sina
anställda. Den som driver eget företag betalar en egenavgift.
Så används din skatt
Av 100 kronor i skatt går pengarna till detta:
Skatt
Kronor
Beskrivning
​Pensioner, sjukpenning, barnbidrag, studiebidrag, Socialt skydd
43,50​
Utbildning
​14,30
​Förskola, grundskola, gymnasium och högskola med mera.
Hälso- och sjukvård
​12,90
​Allmän sjukvård, medicin och tandvård med mera.
Offentlig förvaltning
​11,80
Näringsliv
​8,20
Försvar
​3,20
Samhällsskydd och rättsväsende
​2,60
Kultur- och fritidsverksamhet
​2,00
Bostäder och samhällsutveckling
Miljöskydd
Summa
82 | Om Sverige
föräldrapenning och arbetslöshetsersättningar.
​Räntor på statens skulder och kostnader för en del departement
och myndigheter. Bistånd till andra länder.
​För att bygga och ta hand om vägar och järnvägar. Kostnader för buss, spårvagn och tunnelbana.
​Militären i Sverige. Sverige skickar också militärer för att skydda freden i olika länder.
​Polis, brandkår, domstolar och vård för dem som blivit dömda för brott.
​Bibliotek, museer och lokaler för sport.
​Planering av nya områden för bostäder. ​1,10
Vatten och gatubelysning.
​Avfall, skydd av miljön och rengöring, 0,40
​100,00
till exempel efter oljeutsläpp
​
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Folkbokföring
Alla som bor i Sverige blir folkbokförda. Det betyder att de blir
registrerade i ett dataregister hos Skatteverket. Alla som blir folkbokförda i Sverige får ett personnummer. Det är ett nummer för
att myndigheter ska kunna känna igen dig.
Det är viktigt att du är folkbokförd där du bor eftersom du betalar
skatt i den kommun du är registrerad. Om du flyttar eller får barn
ska du berätta det för Skatteverket.
Personbevis
Ett personbevis är ett papper som visar att du är registrerad (folkbokförd) hos Skatteverket. Du behöver personbevis när du till
exempel ska söka bostadsbidrag på Försäkringskassan och när du
ska ta körkort.
Om du behöver ett personbevis kan du beställa det på Skatteverkets webbsida eller gå till ett av Skattverkets servicekontor.
Identitetskort
Du som är folkbokförd i Sverige och har fyllt 13 år kan få ett
identitetskort, id-kort, från Skatteverket. Kortet gäller i fem år.
Så här ansöker du om id-kort:
1.
Betala för id-kortet innan du går till Skatteverkets kontor. Det kostar 400 kronor. Pengarna ska du sätta in på Skatteverkets bankgiro- eller plusgirokonto (bankgiro 389-0100 eller plus
giro 50 40 62-1). Spara kvittot. Det ska du visa upp när du lämnar in din ansökan.
2.
Gå till något av Skatteverkets kontor. Om du är under 18 år måste du ha en vårdnadshavare med dig. En vårdnadshavare är en person som har det juridiska ansvaret för den som är
under 18 år.
Id-kort
På Skatteverkets kontor måste du visa vem du är. Det kan du göra
på två olika sätt:
•
•
visa godkänd id-handling eller
ta med en person som kan ge intyg på vem du är
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 83
Godkända id-handlingar
Dessa id-handlingar är godkända:
•
•
•
•
•
•
•
•
ett id-kort gjort av Skatteverket
ett svenskt körkort
ett SIS-märkt svenskt id-kort gjort av bank, Svensk kassaservice eller statlig myndighet
ett tjänstekort gjort av en statlig myndighet
ett svenskt nationellt id-kort
ett svenskt pass med vinröd pärm
ett utländskt EU-pass gjort efter den 1 september 2006 ett pass från Norge, Island, Schweiz eller Liechtenstein gjort efter
den 1 september 2006 Person som kan intyga vem du är
En person som kan intyga vem du är ska vara någon som du känner
väl. Personen måste ha fyllt 18 år och ska kunna visa en godkänd
id-handling. Personen kan vara till exempel din man/fru, en förälder, en bror/syster eller ett vuxet barn. Ibland kan en arbetsgivare
vara intygsgivare.
Så får du det färdiga id-kortet
Id-kortet brukar vara klart två veckor efter ansökan. Då får du
ett brev till din bostad om att du kan hämta id-kortet på samma
kontor där du lämnade din ansökan.
Om du inte får något id-kort beror det oftast på att du inte har de
id-handlingar som är godkända. Det kan också bero på att du inte
har någon som kan intyga om vem du är. Du kan överklaga Skatteverkets beslut om du tycker att beslutet är fel.
Om du förlorar ditt id-kort
Om du förlorar ditt id-kort måste du ta kontakt med Skatteverket.
Om id-kortet är stulet måste du också kontakta polisen. Då kan
ingen annan använda ditt id-kort.
84 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
Socialförsäkringen
Socialförsäkringen är stöd och bidrag som ger pengar istället för
den inkomst som du förlorar när du inte kan arbeta. Det kan till
exempel vara pengar till föräldrar, sjuka och äldre. Det är Försäkringskassan som bestämmer om du har rätt till socialförsäkringen.
Försäkringskassan är en statlig myndighet. Det är också Försäkringskassan som betalar ut pengarna.
Här är några exempel på vad Försäkringskassan betalar ut:
Boende
Bostadsbidrag: Om du är mellan 18 år och 29 år, pensionär, gör
militärtjänst eller har barn har du rätt att få hjälp med din hyra.
För föräldrar
•
Havandeskapspenning: Om du väntar barn kan du söka pengar om ditt arbete är för tungt och du inte kan byta arbetsuppgifter.
Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning: Du har rätt att få
pengar för att vara hemma med ditt barn i 480 dagar. Du har också rätt att vara hemma med ditt barn när barnet blir sjukt.
•
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 85
Om du blir sjuk
•
Sjukpenning: Du har rätt att få pengar från Försäkringskassan om du är sjuk och inte kan arbeta.
Sjukersättning eller aktivitetsersättning: Om du inte kan arbeta heltid om du har en sjukdom, en skada eller funktions-
nedsättning.
•
Om du lever med funktionsnedsättning
•
•
Handikappersättning: Om du är sjuk under en längre tid eller om
du har en funktionsnedsättning kan du få handikappersättning.
Vårdbidrag: För föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
Tandvård
Tandvårdsförsäkringen betyder att du själv inte behöver betala hela
kostnaden för din tandvård. Du betalar en avgift och Försäkringskassan betalar den andra delen.
Att kontakta försäkringskassan
Försäkringskassan har servicekontor som du kan gå till om du vill
fråga något. Ibland måste du boka en tid. Du kan också läsa på
Internet på www.forsakringskassan.se.
Om du tycker Försäkringskassans beslut är fel kan du överklaga.
Överklagandet ska vara skriftligt och måste göras inom två månader sedan beslutet tagits.
Du skriver överklagan till förvaltningsrätten men skickar brevet
först till Försäkringskassan. Försäkringskassan ska först få en chans
att ändra sitt beslut. Om de inte ändrar beslutet skickar de sedan
din överklagan till förvaltningsrätten.
86 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Det finns flera olika studiemöjligheter för vuxna i Sverige.
Foto: Colourbox
Utbildning för vuxna
Studievägledning
En studievägledning är ett kontor där vuxna kan få tips på olika
utbildningar och arbeten. Studievägledning brukar finnas på skolor
för vuxna i din kommun. Kontakta din kommun för att få
veta mer.
Du kan också få hjälp med:
•
•
•
•
•
att beställa betyg
att ansöka om plats på olika utbildningar och kurser
information om vad du behöver för att komma in på en utbildning eller kurs
att prata med en lärare om din nivå i svenska språket
annan information om utbildning
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 87
Foto: Colourbox
Vägledningscentrum
Om du är under 20 år kan du få hjälp med studievägledning på ett
vägledningscentrum.
Där kan du till exempel få hjälp med:
•
•
•
att prata om vilken utbildning eller vilket arbete du vill välja
att själv söka information om utbildningar och arbeten
information om studier i andra länder
Studievägledning när du studerar
Om du studerar finns det studievägledare som du kan kontakta när
du har frågor om studierna. Det finns studievägledare på
varje skola.
Svenska för invandrare – sfi
Sfi är en grundutbildning i svenska språket för vuxna som inte har
svenska som sitt första språk. Du kan läsa sfi på heltid eller deltid.
Utbildningen är gratis.
88 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Sfi i din kommun
Vem som får läsa sfi kan vara olika i olika kommuner. I till exempel
Göteborg ska du vara över 20 år och folkbokförd i Göteborg. När
du anmäler dig första gången ska du ta med dig ett personbevis
från Skatteverket och ditt id-kort, körkort eller pass.
Kommunal vuxenutbildning – Komvux
Komvux är en skola där vuxna kan läsa samma saker som i grundskolan och gymnasiet. På komvux finns också utbildningar som du
kan läsa efter gymnasiet.
Du som inte har gått grundskola eller gymnasium har rätt att läsa
på komvux. Om du läser klart gymnasiet på komvux kan du söka
vidare till högskola och universitet.
Utbildningen på komvux går fortare än i vanlig grundskola och
gymnasium. Du måste själv bestämma hur du planerar dina
studier. Du kan läsa antingen på dagtid eller på kvällstid.
Det är gratis att läsa på komvux, men du får själv betala böcker
och andra papper som behövs.
Om du är över 20 år och läser minst 50 procent kan du söka studiebidrag och studielån hos Centrala studiestödsnämnden, CSN.
Grundläggande vuxenutbildning
Om du inte har en utbildning som motsvarar svensk grundskola
kan du läsa grundläggande vuxenutbildning. Då behöver du ett
betyg från sfi D.
Gymnasial vuxenutbildning
Om du inte har en utbildning som motsvarar svensk gymnasieskola kan du läsa gymnasial vuxenutbildning. Du måste ha läst
svenska som andra språk (SAS) grundläggande nivå, SAS G, för
att kunna läsa gymnasial vuxenutbildning.
Påbyggnadsutbildning
En påbyggnadsutbildning är en yrkesutbildning där du får utbildning till ett visst arbete. Du måste ha läst både SAS G och ha en
utbildning som motsvarar svensk gymnasieutbildning.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 89
Särvux
Det finns också vuxenutbildning för personer med till exempel
utvecklingsstörning och autism. Det kallas särvux.
Folkhögskolor
En folkhögskola är en skola för vuxna elever. På många skolor kan
man också bo medan man studerar. På en folkhögskola kan du läsa
olika slags kurser:
•
Allmänna kurser:
istället för gymnasiet och ibland grundskolan. Du kan läsa ett till fyra år beroende på tidigare utbildning. Här läser du i lugnare tempo än på komvux.
•
Särskilda kurser:
kurser med ett speciellt ämne, till exempel ett särskilt yrke
eller musik.
•
Övriga kurser:
till exempel kortare kurser eller sommarkurser.
•
Svenska för invandrare:
Folkhögskolor kan också ha kurser i sfi.
Varje folkhögskola bestämmer vem som kan läsa på skolan. Folkhögskolorna har ett eget betygssystem. Studier på folkhögskola kan
ge dig något som kallas grundläggande behörighet till universitet
och högskola. Det betyder att du har de kunskaper du behöver för
att kunna läsa på universitet och högskola.
Yrkesutbildningar
Yrkeshögskoleutbildning, YH-utbildning
Yrkeshögskoleutbildning, YH-utbildning, är ett alternativ till längre utbildningar på universitet och högskola. Under utbildningen
har eleverna mycket kontakt med företag genom praktik. Det ska
göra det lättare att få arbete efter utbildningen.
Om du vill veta mer om YH-utbildningar kan du kontakta
Myndigheten för yrkeshögskolan, www.yhmyndigheten.se.
90 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Kvalificerad yrkesutbildning, KY-utbildning
En kvalificerad yrkesutbildning är mellan ett och tre år lång.
Eleverna får mycket praktik och kontakt med företag.
KY-utbildningarna ska finnas kvar till år 2013.
Kompletterande utbildning, KU-utbildning
En kompletterande utbildning är en yrkesutbildning som du kan
läsa istället för gymnasieutbildning. Det finns utbildningar inom
olika områden, till exempel konst, mode, design, flyg, hantverk och
frisk- och hudvård.
Det här behövs för YH eller KY
För att kunna studera på en YH-utbildning eller en KY-utbildning
måste du ha grundläggande gymnasiekompetens. Det betyder att
du har alla de kunskaper som behövs för att kunna läsa på universitet och högskola.
Göteborgs Universitets huvudbyggnad
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto : Matilda Karslsson
Om Sverige | 91
Universitet och högskola
I Sverige finns både högskolor och universitet. Skillnaden är att ett
universitet också måste ha forskarutbildning.
Utbildningar på högskolor och universitet ger samma poäng och
examen. Det finns minst en högskola eller universitet i varje län.
Utbildningsprogram eller separata kurser
Ett utbildningsprogram innehåller flera kurser som sedan leder
till en examen. Att ta examen betyder att man har klarat alla prov
och är färdig med en utbildning. Du måste läsa de flesta kurserna
i ett utbildningsprogram. Men det finns vissa kurser som du kan
välja själv. För att få till exempel examen som läkare, socionom,
jurist eller civilingenjör måste du följa det utbildningsprogram som
finns. Om du läser separata kurser väljer du själv dina kurser och i
vilken ordning du vill läsa dem. Du som studerar på heltid läser 60
högskolepoäng per år.
Detta behövs för universitet och högskola
För att kunna läsa en grundläggande högskoleutbildning måste du
ha grundläggande behörighet. Ibland behövs det särskild behörighet. Det betyder att du måste ha läst vissa kurser för att komma in
på en viss utbildning.
Grundläggande behörighet har den som:
•
fått slutbetyg från gymnasieskola och har minst Godkänd på 90 procent av utbildningen
fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har minst Godkänd på 90 procent av utbildningen
har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar svensk gymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning, till exempel betyg från folkhögskola
på annat sätt har fått kunskaper som motsvarar svensk gymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning
har grundläggande behörighet från Danmark, Finland, Island eller Norge
genom svensk eller utländsk utbildning eller genom praktisk erfarenhet har skaffat sig kunskaper för att kunna läsa en grund-
läggande högskoleutbildning
•
•
•
•
•
Särskild behörighet kan se olika ut beroende på vilken utbildning
det gäller. Information om vilken särskild behörighet som behövs
finns på den högskola eller det universitet där utbildningen ges.
92 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Kostnader för högre utbildning
All högskoleutbildning är gratis. Du måste själv betala för böcker
och andra papper. Om du läser på minst deltid, alltså 50 procent,
har du rätt att söka studiebidrag och studielån hos CSN.
Mer information
Du kan läsa mer om att studera på högskolan på olika språk i häftet
”Att studera på högskolan” och på www.studera.nu.
Validering
Validera betyder att man värderar något som kan vara svårt att
mäta exakt. När du får din utbildning eller dina kunskaper inom
ett visst yrke bedömda kallas det för validering. Genom validering
kan du få ändra innehållet i en utbildning om du redan kan vissa
delar. Du kan på så sätt hoppa över vissa kurser och snabbare klara
av utbildningen.
Bedömning av utländska betyg
Om du har en avslutad utländsk högskoleutbildning kan du få
utbildningen bedömd av Högskoleverket. www.hsv.se
Om du har utländsk gymnasieutbildning görs bedömningen av
Verket för högskoleservice, VHS. Bedömningen är gratis.
www.vhs.se
Översättning av utländska betyg
Om dina utländska betyg ska bli bedömda måste de först översättas till svenska. Om betygen är skrivna på engelska, franska, tyska,
spanska eller på de nordiska språken behöver de inte översättas.
Översättningen måste vara gjord av en professionell översättare.
Arbetsförmedlingen kan hjälpa till med att få betyg översatta.
Läs mer om det på Arbetsförmedlingens hemsida:
www.arbetsformedlingen.se
Yrkesbedömning
Du kan också få hjälp med att få dina kunskaper validerade. Du
får då göra en yrkesbedömning där dina kunskaper blir bedömda
genom ett samtal och ett praktiskt prov.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 93
Meritportfölj
En meritportfölj betyder att du samlar all information om dina
arbeten, utbildningar och andra viktiga erfarenheter.
Om du är nyanländ flykting eller invandrare kan du få hjälp av
Arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen eller en arbetsgivare att
validera de yrkeskunskaper du har med dig från ditt hemland.
Studiemedel
Studiemedel är lån och bidrag som du kan få när du studerar.
Du kan få studiemedel för att studera på universitet, högskola och
på vissa andra utbildningar efter gymnasiet.
Samma termin som du fyller 20 år kan du också få studiemedel
när du läser på folkhögskola, komvux eller annan grundskole- och
gymnasieutbildning.
Det är Centrala studiestödsnämnden, CSN som betalar ut studiemedel. Om du vill kan du välja att bara söka bidraget när du studerar. Du kan också välja att låna mindre pengar när du studerar.
Om du har barn kan du få extra bidrag när du studerar.
Du börjar betala tillbaka lånet sex månader efter det att du fick
studiemedel senast. Mer information om studiemedel finns på
CSN:s webbsida: www.csn.se
94 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto : Klas Eriksson
Fritids- och föreningsliv
Fritid kallas den tid då man är ledig från arbete och skola. Många i
Sverige är med i föreningar eller har särskilda intressen på sin fritid.
Om du har ett särskilt intresse på fritiden har du chans att skapa
ett större nätverk och få fler kontakter i det svenska samhället.
För dig som är ny i landet är fritiden ett sätt att få nya vänner och
snabbt lära dig svenska språket.
Folkrörelserna
En folkrörelse är när en stor grupp människor tillsammans arbetar för något, till exempel nykterhet eller miljön. Folkrörelser har
funnits i Sverige sedan en lång tid tillbaka. En folkrörelse är ofta
en organisation som finns i hela landet. Folkrörelserna var mycket
viktiga under 1800-talet och i början av 1900-talet i Sverige. Då
kämpade många folkrörelser för människornas rättigheter och för
ett mer demokratiskt samhälle.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 95
Nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen var stora
folkrörelser. Nykterhetsrörelsen var den första. Den arbetade för
att människor skulle dricka mindre alkohol. Frikyrkorörelsen är en
kristen folkrörelse. Tidigare kämpade den till exempel för att alla
skulle få rösträtt.
Många folkrörelser arbetade för att alla människor skulle kunna
studera och skaffa en utbildning.
I dag arbetar många folkrörelser med politiska frågor. Det finns
också folkrörelser som i dag fungerar som myndigheter, till exempel
arbetslöshetsförsäkringen, A-kassan.
Traditionen att tillsammans arbeta för en förändring lever kvar i det
svenska samhället. Det är också så många föreningar fungerar i dag.
Folkbildning
Folkbildning betyder att vuxna människor får en allmän utbildning. All utbildning i studieförbund och folkhögskolor kallas
folkbildning.
Folkbildningen i Sverige började växa fram för över 100 år sedan.
Genom folkbildningen fick medborgarna kunskaper för att kunna
vara aktiva och delaktiga i arbetet för ett demokratiskt samhälle.
Studieförbund
Ett studieförbund är en organisation med utbildningar för vuxna.
Det finns flera studieförbund som ordnar studiecirklar, kulturprogram och andra utbildningar för vuxna. En studiecirkel är en
grupp som gemensamt studerar något till exempel konst, musik,
språk eller kultur. ABF, Medborgarskolan, Folkuniversitetet och
Studieförbundet Vuxenskolan är några studieförbund. Varje år har
studieförbunden ungefär 300 000 studiecirklar. De har över två
miljoner deltagare.
Föreningslivet
I Sverige finns det föreningsfrihet. Det är en viktig del av det
demokratiska samhället. Föreningsfrihet betyder rätten att starta
en förening. En grupp människor som har ett gemensamt intresse
eller en gemensam bakgrund kan starta en förening. Det finns
många olika föreningar, till exempel idrottsföreningar, kultur- och
musikföreningar och religiösa föreningar.
Många människor i Sverige är med i en eller flera föreningar.
Arbetet inom en förening är ofta utan lön.
96 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Att starta en förening
När man startar en förening ska man ha en styrelse. Styrelsen
skriver förslag till regler som ska gälla inom föreningen. Det kallas
stadgar. Föreningar är ofta inskrivna hos Skatteverket och har ett
organisationsnummer. Man brukar också öppna ett bankkonto för
föreningen.
Kontakt med olika föreningar
Om du vill gå med i en förening, starta en förening eller söka
pengar till din förening kan du kontakta din kommun. I kommunen kan det till exempel vara fritidsförvaltningen som hjälper
föreningarna.
Invandrarföreningar
En invandrarförening är en förening som arbetar för att hjälpa
personer som kommer från samma land att hitta varandra i det nya
landet. Invandrarföreningar kan vara en bra hjälp för att förstå det
nya samhälle man har kommit till.
Kulturföreningar
En kulturförening kan vara en förening som är intresserade av en
viss typ av dans, teater eller musik. Det kan också vara en förening
som samlar personer med samma etniska bakgrund.
Foto: Mikael Lindahl
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 97
Ideella organisationer
Ideella organisationer försöker utveckla och förändra samhället.
Ideella organisationer kallas också ibland frivilliga organisationer
eller Non Governmental Organizations, NGOs.
Flera av organisationerna i Sverige arbetar på många platser i landet. En del finns också i andra länder.
Här är några ideella organisationer i Sverige:
• Röda korset och Röda korsets ungdomsförbund
Röda korset är en internationell organisation som finns över hela världen. Föreningarna arbetar olika i landet. I vissa kommuner ger Röda korset hjälp med att läsa läxor eller hitta en familjemedlem som du förlorat kontakten med om du har flytt.
Rädda barnen är en internationell organisation som arbetar för barns rättigheter i Sverige och i andra länder.
KFUM är en del av den internationella organisationen YWCA-
YMCA. De har ofta aktiviteter för nyanlända ungdomar. Ungdomarna samlas tillsammans med en ledare för att till exempel gå på bio, testa någon sport eller gå på teater.
• Rädda barnen
• KFUM Politiska föreningar
Om du är intresserad av politik kan du gå med i ett politiskt parti
eller en annan politisk organisation. Det finns både grupper för
vuxna och ungdomar i de flesta politiska partier.
Andra föreningar
Det finns många andra föreningar som kan vara intressanta. Det
kan till exempel vara en bostadsrättförening där man tillsammans
sköter om bostaden. Det finns natur- och djurföreningar, miljöföreningar eller religiösa föreningar. Det finns också pensionärsföreningar som arbetar med de äldres intressen.
Flyktingguider och liknande service
Många kommuner och frivilligorganisationer arbetar med att
hjälpa nyanlända flyktingar och invandrare att få kontakt med
svenskar. Tanken är att invandrare och svenskar ska träffas på
fritiden för att lära känna varandra och byta erfarenheter. Det kan
vara olika aktiviteter som bowling, besök på museer eller andra
intressanta platser. Kontakta din kommun för att höra vad som
finns. Eller läs på kommunens webbsida.
98 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Fritid för barn och ungdomar
Fritidsgårdar
I kommunerna brukar det finnas fritidsgårdar för ungdomar
mellan tolv och 16 år. Det kan också finnas fritidsgårdar för äldre
ungdomar. På fritidsgården kan ungdomarna titta på film och
träffa kompisar. Ibland ordnas det kurser där de kan lära sig dansa,
spela teater eller hålla på med musik.
Kontakta din kommun för att höra vad som finns. Eller läs på
kommunens webbsida.
Ungdomssatsningar
Förutom fritidsgårdar har många kommuner särskilda satsningar
på ungdomar. Kanske ungdomsgårdar eller mötesplatser där unga
kan träffas och få chans att starta olika projekt eller grupper.
Kontakta din kommun för att höra vad som finns. Eller läs på
kommunens webbsida.
Idrottsföreningar
Idrottsföreningarna är viktiga för många barn och ungdomar i
Sverige. Forskning visar att ungdomar som idrottar mår bättre och
ser mer positivt på framtiden. De stressar mindre och har fler vänner.
Idrotten är också viktig för att få människor att träffas på ett
naturligt sätt och på lika villkor.
Foto: Colourbox
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 99
Foto: Colourbox
100 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
4.Individens rättigheter och skyldigheter
Innehåll
Familj och individ
Jämlikhet och jämställdhet
Skydd mot diskriminering
Att praktisera sin religion i Sverige
Barns rättigheter
Våld i nära relationer
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 101
Familj och individ
Individens frihet
Vad är en familj? Svaret på frågan är olika i olika kulturer och
samhällen. I vissa delar av världen ses släkten eller gruppen man
tillhör som en del av familjen. I Sverige räknas oftast bara föräldrar
och barn som familj.
Vad som är en individ kan också se olika ut i olika kulturer och
samhällen. Två olika sätt att se på individer är ett individualistiskt
synsätt och ett kollektivistiskt synsätt. Ett individualistiskt synsätt
betyder att man tycker att varje person är viktigare än en grupp
av människor. Ett kollektivistiskt synsätt betyder att gruppen är
viktigare än den enskilda personen.
Individualistiskt synsätt
Ett individualistiskt synsätt betyder att varje person uppmuntras
att ha egna idéer och åsikter. Individen ser sig själv som en egen
person med eget ansvar för sitt liv, sin lycka och sin framtid. Han
eller hon är en egen individ, inte en del av en grupp.
Sverige är på många sätt ett individualistiskt samhälle. Det du gör
påverkar mest dig själv och inte din familj eller släkt.
Kollektivistiskt synsätt
Ett kollektivistiskt synsätt betyder att gruppens intressen är viktigare
än individens. För att gruppen ska fungera måste individen välja
det som gruppen tycker är bäst. Det du som person gör påverkar
hela gruppen. I ett kollektivistiskt samhälle finns det oftast en stark
gemenskap. Det finns ett ansvar mellan personerna i gruppen.
Ett kollektivistiskt synsätt betyder att man ofta räknar in fler personer i sin familj. Släkten och gruppen räknas ofta som familj.
102 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Jämlikhet och jämställdhet
Jämlikhet
Orden jämlikhet och jämställdhet är lika. Men de betyder olika
saker. Jämlikhet är när alla människor har samma värde och behandlas lika. Ordet jämlikhet kommer från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. FN:s förklaring
om de mänskliga rättigheterna handlar om att alla människor har
samma värde och rättigheter. Alla människor har rätt att säga vad
de tycker, tro på vilken gud de vill och välja vilken partner de vill
leva med.
Förklaringen ska gälla alla människor i världen. I Sverige skyddas
de mänskliga rättigheterna av tre grundlagar: regeringsformen,
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Du kan
läsa mer om mänskliga rättigheter på regeringens webbplats om
mänskliga rättigheter: www.manskligarattigheter.se. Klicka på
fliken där det står: De mänskliga rättigheterna. På den sidan
i vänstermenyn kan du också hitta text på lättläst svenska.
Ladda ner Scanlife för iPhone eller Android. Scanna koden för att komma direkt till hemsidan.
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=3&
module_instance=3&action=pod_show&navid=1&subnavid=
3&subnavinstance=3
Det finns sedan år 1950 en europeisk konvention om skyddet för
de mänskliga rättigheterna. Den heter Europakonventionen.
År 1995 blev den svensk lag. Staten, regeringen och kommunerna
ska se till att Europakonventionen följs i landet.
Scanna här!
Byggnadsarbetande kvinna.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
Om Sverige | 103
Jämställdhet
Jämställdhet handlar om lika rättigheter för kvinnor och män.
Kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter.
De ska också ha lika mycket makt att påverka både sina egna
liv och samhället.
I början av 1900-talet fanns det stora skillnader mellan kvinnors
och mäns rättigheter i Sverige. De flesta gifta kvinnor tog hand om
hem och barn. Kvinnor fick inte rösträtt förrän år 1921. Vid samma tid blev också gifta kvinnor myndiga. Det betyder till exempel
att de själva fick bestämma över sina inkomster. Under 1970-talet
byggdes fler förskolor och fritidshem för barnen. Då kunde fler
kvinnor börja arbeta och tjäna pengar. Män och kvinnor kunde
dela ansvaret för hem och barn.
Kvinnor i politiken
Det finns i dag ungefär lika många kvinnor som män i riksdagen.
I regeringen finns 13 män och 11 kvinnor som är ministrar.
Bland de valda politikerna i Sveriges kommuner är cirka 42 procent kvinnor.
Jämställdhet på arbetet och i skolan
I Sverige är det många kvinnor som arbetar jämfört med andra
länder. Ungefär 80 procent av alla kvinnor mellan 20 och 64 år
arbetar. Men på arbetet är det inte jämställt. Kvinnor brukar ha
lägre löner än män. Det finns inte så många chefer som är kvinnor.
Fler män startar egna företag.
I jämställdhetslagen från år 1991 står det att alla arbetsgivare som har
minst tio anställda ska skriva en plan för jämställdheten på sin arbetsplats. I grundskolan och i gymnasiet finns det en läroplan. I den står
det bland annat om jämställdhet. Det betyder att lärarna ska ge flickor
och pojkar lika mycket uppmärksamhet i klassrummet.
Jämställdhet i hemmet
Tidigare sköttes mycket av arbetet i hemmet av kvinnan. I dag tar
de flesta männen i Sverige större ansvar i hemmet. Kvinnor arbetar
ungefär 28 timmar i veckan i hemmet. Män arbetar ungefär 20
timmar i hemmet. Arbete i hemmet betyder till exempel vård av
barn, arbete i trädgård, tvätta bilen eller städa och diska.
104 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
Med föräldraförsäkringen kan både män och kvinnor vara hemma
med barnen. Men det är fortfarande flest kvinnor som är hemma
med barn. För att fler män ska vara hemma med sina barn har
regeringen bestämt att det ska finnas en bonus. Det betyder att
föräldrar som delar mer lika på föräldraledigheten kan få mer pengar.
Lagar om jämställdhet i Sverige
Jämställdheten finns med i de flesta svenska lagar. En viktig lag är lagen om fri abort som kom år 1975. Det betyder att om en kvinna blir
gravid har hon rätt att bestämma om hon vill föda barnet eller inte.
År 1998 kom det en särskild lag om våld mot kvinnor som heter
kvinnofridslagen. Lagen säger att våld mot kvinnor i hemmet räknas som ett brott. Det kan straffas med fängelse.
Det finns också en lag som heter jämställdhetslagen, från år 1980.
Lagen har gjorts om flera gånger och handlar om jämställdhet på
arbetet och om jämställda löner. Det är Diskrimineringsombudsmannen, DO, som ska se till att lagen följs.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 105
Skydd mot diskriminering
Diskrimineringsombudsmannen
Diskriminering betyder att vissa människor eller grupper behandlas olika än andra. Det är förbjudet att behandla vissa människor
sämre än andra på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck,
religion eller annan tro, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska se till att diskrimineringslagen följs. DO är en statlig myndighet som arbetar för allas
lika rättigheter och möjligheter. Arbetsplatser och skolor måste ha
en plan mot diskriminering. Du kan kontakta DO om du blivit
diskriminerad. Mer information finns på DO:s webbsida,
www.do.se.
Homosexualitet
Synen på homosexualitet har förändrats mycket på kort tid
i Sverige. Homosexualitet är mer accepterat nu än förr. Det finns
idag lagar som skyddar homosexuella, bisexuella och transpersoner
från att behandlas sämre än andra.
Foto: Colourbox
106 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Att praktisera sin religion i
Sverige
Sverige har haft religionsfrihet sedan år 1951. Religionsfrihet
betyder att man har rätt att välja vilken religion man vill ha. Religionsfriheten räknas som en av de viktigaste rättigheterna i svensk
grundlag. I flera internationella avtal, till exempel FN:s allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna och i FN:s barnkonvention, finns det information om religionsfriheten. Staten måste
respektera, skydda och arbeta för religionsfriheten.
•
•
•
•
•
•
•
Alla människor ska ha rätt att välja, byta och lämna sin religion.
Alla människor ska ha rätt att praktisera sin religion. Det betyder till exempel att alla har rätt att starta religiösa föreningar.
Alla har rätt att skriva och ge ut tidningar och information.
Alla har rätt att lära ut en religion och fira religiösa högtider.
Ingen människa ska bli hindrad att praktisera en religion eller tro.
Ingen människa ska bli diskriminerad på grund av tro.
Föräldrar har rätt att ge sina barn en religiös uppfostran enligt den egna tron.
Arbetsgivare bör visa en öppenhet inför anställdas behov av att kunna praktisera sin tro på arbetsplatsen.
•
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 107
Ledsen pojke
Foto: Colourbox
Barns rättigheter
Barnkonventionen
Ladda ner Scanlife för iPhone eller Android. Scanna koden för att komma direkt till hemsidan.
Scanna här!
108 | Om Sverige
I nästan alla länder finns lagar och regler som ska skydda barn och
ungdomar. Barn och ungdomar i Sverige skyddas av både internationella och nationella lagar.
Sverige har skrivit under FN:s barnkonvention. En konvention är
regler som flera länder kommit överens om. I barnkonventionen
finns regler som ska skydda barnens mänskliga rättigheter.
Eftersom Sverige har skrivit under konventionen har vi lovat att
reglerna ska gälla för alla barn och ungdomar i landet. I konventionen finns olika regler som kallas artiklar. Det finns 54 artiklar i
barnkonventionen.
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/
?id=9&module_instance=3&action=pod_show&navid=1&subna
vid=9&subnavinstance=3
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Här är några av de viktigaste:
•
Barnet ska skyddas mot att diskrimineras. Det får alltså inte behandlas sämre än andra.
Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på barnets bästa i alla beslut.
Föräldrar ska uppfostra barnet så att det stämmer överens med barnets ålder och mognad.
Barnet har rätt till liv och utveckling. Det betyder att landet måste skydda barnet från att dödas i krig eller i sjukdomar. Rätten till utveckling betyder att barnet har rätt till en bra barndom.
Barnet ska ha rätt att säga sin mening och bli lyssnat på. Myndigheter och domstolar ska fråga barnet hur det vill ha det.
Barnet har rätt till ett privatliv. Det kan till exempel vara att föräldrar inte ska läsa barnets dagbok eller brev.
•
•
•
•
•
Barnens rätt i samhället – BRIS
Barn som behöver tala med en vuxen kan ringa till Bris (Barnens
rätt i samhället). Bris är en organisation som hjälper barn och ungdomar som är oroliga eller har problem. Det kostar inget att ringa
Bris. Till Bris telefonnummer 116 111 kan alla under 18 år ringa
och prata med en vuxen om vad som helst. Det är gratis. Numret
syns inte på telefonerna hos Bris. Det syns inte heller på telefonräkningen om någon har ringt till numret.
Bris kan också hjälpa vuxna som är oroliga för sina barn.
Till Bris vuxentelefon kan vuxna ringa, tel 077-150 50 50.
Mer information finns på Internet: www.bris.se.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 109
Blåsippa
Foto: Maria Nobel
Våld i nära relationer
Våld i hemmet
I Sverige är det förbjudet att använda våld i hemmet. Det betyder
att det är förbjudet att slå sitt barn, sin man eller sin fru. Trots det
finns det våld i familjer. Ofta är det kvinnor som blir slagna och
misshandlade. Våld i hemmet kan vara både fysiskt och psykiskt.
Fysisk misshandel kan vara när någon blir slagen, dragen i håret
eller knuffad. Psykisk misshandel kan vara att bli hotad. Det kan
vara när någon säger elaka saker om en annan. Det kan också vara
när man inte får träffa sina vänner.
Om du är kvinna och behöver hjälp kan du ringa Kvinnofridslinjen.
Kvinnofridslinjen är alltid öppen. Det kostar inget att ringa. Du
behöver inte tala om vad du heter när du ringer. På Kvinnofridslinjens webbsida finns information på olika språk,
www.kvinnofridslinjen.se. Telefonnummer: 020-50 50 50.
110 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Kvinnojourer
En kvinnojour är en organisation som tar emot kvinnor som behöver skydd. De flesta kvinnojourer drivs av ideella organisationer,
med hjälp av volontärer. Det finns kvinnojourer och även tjejjourer
i hela landet. Du kan läsa mer om vilka som finns på
www.kvinnojour.com.
Våld som handlar om heder
Heder handlar om ärlighet, god moral och att ha ett gott rykte. Att
behålla hedern är att ha kvar respekten och inte behöva skämmas.
Våld inom familjen och våld mot kvinnor finns i alla länder och i
alla kulturer. Våld som handlar om heder är våld mot någon som
bryter mot gruppens eller släktens traditioner. Det kallas hedersrelaterat våld.
Det är oftast flickor och unga kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld, men även pojkar kan drabbas. Homosexuella är också en
utsatt grupp. Hedersrelaterat våld är vanligast i ett kollektivistiskt
samhälle eller i ett samhälle där män har mer makt än kvinnor.
Att behålla hedern inom familjen betyder olika saker för män och
kvinnor. Mannens heder handlar mest om att kunna arbeta och
tjäna pengar till familjen. Kvinnans heder är kopplad till hennes
sexualitet.
Både kvinnor och män kan använda hedersrelaterat våld mot en
person som brutit mot gruppens eller familjens traditioner.
Så säger lagen
Sverige följer FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Rättigheterna handlar om att alla personer som är över 18 år
själva får bestämma över sina liv och sin framtid.
Det betyder att de själva får bestämma över sin kropp, sin
sexualitet och sitt val av partner. I Sverige är hedersrelaterat våld
förbjudet.
Kvinnlig könsstympning
Könsstympning är när man skär bort delar av det kvinnliga könsorganet. I flera länder könsstympas flickor. Kvinnlig könsstympning kallas också kvinnlig omskärelse. Könsstympning kan betyda
att man skär bort en liten bit av kvinnans könsdelar. Det kan också
betyda att man skär bort allt och syr ihop könsdelarna efteråt.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 111
Risker för hälsan
Kvinnor kan få många problem efter en könsstympning. Många
får svårt att kissa eftersom urinröret kan skadas. Många får smärta
och värk i underlivet hela livet. De kan få problem med sin menstruation och med infektioner. De kan också få problem när de ska
ha barn.
Arbete mot könsstympning i Sverige
I Sverige finns flera föreningar som arbetar mot kvinnlig könsstympning, till exempel Riksföreningen stoppa kvinnlig könsstympning, RISK, och Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.
Båda lämnar information om könsstympning på olika språk.
Så säger lagen
Kvinnlig könsstympning är förbjuden i Sverige. Lagen säger att
könsstympning inte får göras även om personen går med på det.
Den som gör en kvinnlig könsstympning kan dömas till fängelse.
Man kan dömas i Sverige även om könsstympningen gjordes i ett
annat land. Det är också förbjudet att sy ihop en kvinnas vagina
efter till exempel en förlossning.
Alla som arbetar med barn och ungdomar i Sverige måste anmäla
till socialtjänsten om de tror att en flicka har blivit könsstympad
eller kommer att bli könsstympad.
Vård och hjälp för kvinnor som är könsstympade
Om du har frågor eller behöver vård och hjälp kan du kontakta en
ungdomsmottagning, gynekologisk mottagning eller sjukhusens
kvinnokliniker. Många kvinnor har fått hjälp och kan fungera
normalt efter vård.
112 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
5.Att bilda familj och leva med barn i Sverige
Innehåll
Olika sätt att leva ihop
Vårdnad av barn
Ekonomiskt stöd
Barnomsorg
Grundskola
Gymnasium
Skolan och demokrati
Föräldrarollen
Socialtjänstlagen
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 113
Olika sätt att leva ihop
I Sverige är det vanligt att ett par lever ihop och skaffar barn innan
de gifter sig. Många väljer också att inte gifta sig. De lever ihop
som sammanboende, sambo. En del lever ihop med någon av
samma kön. År 2009 ändrades äktenskapslagen så att två personer
av samma kön kan gifta sig. De gifter sig då på samma sätt som en
man och en kvinna.
Kärlek och sexualitet
Hur man ser på kärlek och sexualitet kan vara olika i olika kulturer
och samhällen. Det beror också på vem man är som person.
Det kan också ändras under livets gång.
Många svenskar har tydliga åsikter om kärlek och sexualitet. För
de flesta är det naturligt att vara tillsammans med den man älskar
utan att gifta sig eller skaffa barn. De flesta svenska föräldrar går
med på att deras barn har en pojkvän eller flickvän när de växer
upp. Många föräldrar låter sitt barn själv prova sig fram när det
gäller kärlek och sexualitet.
Äktenskap
I Sverige får du gifta dig när du har fyllt 18 år. Länsstyrelsen kan
ge dispens för äktenskap för personer under 18 år, men då måste
du ha särskilda skäl. I andra länder kan det finnas andra regler,
men svenska myndigheter brukar bara godkänna utländska äktenskap som följer svensk lag.
Du har alltid rätt att säga nej till att gifta dig. Det är olagligt att
tvinga någon att gifta sig.
Svenska myndigheter kan vägra att godkänna ett utländskt äktenskap om någon blivit tvingad att gifta sig. Om man redan är gift
kan man skilja sig enligt svensk lag.
Regler om äktenskap finns i äktenskapsbalken. Där står det att de
som är gifta ska vårda hem och barn och arbeta för familjens bästa.
I Sverige kan man gifta sig kyrkligt eller borgligt.
Vigsel
En vigsel är den ceremoni då två personer blir gifta. För att en
vigsel ska gälla måste den göras av en vigselförrättare. Det kan vara
en präst, imam eller en borgerlig vigselförrättare.
114 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
Borgerlig vigsel görs av en person som blivit vald av länsstyrelsen.
En borgerlig vigsel är en ceremoni utan koppling till någon religion.
Hinder för vigsel
Alla i Sverige måste vara 18 år för att kunna gifta sig enligt svensk lag.
Samma regler gäller för både svenska medborgare och medborgare
i ett annat land. Svensk lag förbjuder tvångsäktenskap. Det betyder
att var och en själv ska bestämma vem den vill gifta sig med.
Innan du gifter dig måste du göra en hindersprövning. Det betyder
att man undersöker om det finns något hinder för att få gifta sig.
Enligt svensk lag finns följande hinder för att få gifta sig:
•
•
•
om man är under 18 år och inte har tillstånd från länsstyrelsen
om man är nära släkt med den man vill gifta sig med
om man redan är gift, eller registrerad partner enligt den tidigare lagen
Hindersprövningen görs av Skatteverket i det län där du är folkbokförd. Intyget gäller i fyra månader. Det ska tas med till
vigselförrättaren. Om du eller den du ska gifta dig med inte är
folkbokförd i Sverige ska prövningen göras i det land där någon
av er är registrerad.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 115
Sambo
Sammanboende eller sambo är när två personer bor tillsammans
utan att vara gifta. I Sverige och i Norden är det vanligt att vara
sambo. Det är också vanligt att få barn utan att vara gift.
Det finns en lag om att vara sambo, sambolagen. Den gäller bostaden som de sammanboende bor i och de saker de äger. Om en av
de båda personerna dör har sambon rätt att bo kvar i bostaden som
de har haft tillsammans. Han eller hon får också sakerna i bostaden de ägde tillsammans. Men han eller hon kan inte ärva något
efter sin sambo. Det betyder att man inte kan ärva pengar efter sin
sambo. Det är annorlunda från att vara gift.
Registrerat partnerskap
År 2009 kom en lag som gör att personer av samma kön också kan
gifta sig. Det kallas registrerat partnerskap. En borgerlig vigselförrättare får inte säga nej om två personer av samma kön vill gifta sig.
Men en förrättare vid ett religiöst samfund kan säga nej, till exempel en präst i Svenska kyrkan.
Skilsmässa
I Sverige kan du skilja dig från din man eller fru även om båda
inte vill det. Att skilja sig ses inte som något fult eller något att
skämmas för. Om du vill få skilsmässa (äktenskapsskillnad) ska du
kontakta tingsrätten (en domstol) i den kommun där du är folkbokförd. Du och din man/fru kan fylla i en ansökan tillsammans.
Om ni inte är överens kan du ensam fylla i ansökan om skilsmässa.
Om ni söker tillsammans och inte har några barn kan tingsrätten
lämna en dom (ett beslut) så snart som möjligt. Om ni har barn
eller om en av er inte vill skiljas får ni betänketid. Det betyder att
ni får tid att tänka. Betänketiden är minst sex månader och högst
ett år.
Om du fortfarande vill skiljas efter sex månader måste du själv
kontakta tingsrätten. Det kallas att du fullföljer din skilsmässa.
Om du inte lämnar in ett brev om att du vill fullfölja din skilsmässa avslutar tingrätten din ansökan. Om tingsrätten misstänker
att någon av er gift sig med tvång (tvångsäktenskap) kan skilsmässa
ges direkt, utan betänketid.
116 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Vårdnad av barn
Vårdnad betyder rätt och skyldighet att ta hand om barn. Barn ska
ha vårdnad tills de fyller 18 år.
Gemensam vårdnad betyder att båda föräldrarna har juridiskt
ansvar för barnet. De måste också bestämma saker som handlar
om barnet. Båda föräldrarna har samma skyldigheter även om de
inte bor ihop. Om du är vårdnadshavare har du också rätt att få
information om ditt barn. Det betyder att du har rätt att få veta
saker om ditt barn från förskola, skola, sjukvård, socialtjänst, polis
och andra myndigheter. Enskild vårdnad betyder att bara en av
föräldrarna har ansvaret för barnet och bestämmer över det.
Om ni är gifta får ni automatiskt gemensam vårdnad om era barn.
Om ni inte är gifta måste ni fylla i ett papper hos socialförvaltningen (familjerätten) om vem som är pappa till barnet. Då får ni
gemensam vårdnad.
Om ni ska skilja er och inte är överens om vem som ska ha vårdnaden kan ni kontakta familjerätten. Den kan hjälpa er att hitta en
lösning. Familjerätten kan också bestämma vilken förälder som ska
ha vårdnaden och var barnen ska bo.
Mödravårdscentralen, MVC
Mödravårdscentralen, MVC, är bland annat till för gravida kvinnor. Du går till MVC under hela graviditeten för att kontrollera att
barnet och du själv mår bra. Det är gratis att gå till MVC.
MVC har också möten där du kan få information om graviditeten,
förlossningen och amning. Det är vanligt att pappan till det väntade barnet är med på besök och möten. Det är vanligt att män i
Sverige är med på förlossningen.
Foto: Maria Nobel
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 117
Barnavårdscentralen, BVC
Barnavårdscentralen, BVC, ger hjälp till föräldrar. På BVC kan du
få tips om barnets utveckling, amning, mat och sjukdomar. När
du kommit hem från förlossningen kan du själv kontakta BVC
för att bestämma en tid för första mötet. Det första mötet hålls
ibland i hemmet. Då berättar sjuksköterskan om BVC och ser
efter hur barnet mår. Barnet undersöks också av läkare. Det första
läkarbesöket på BVC brukar göras när barnet är sex till åtta veckor
gammalt.
Vaccinationer
Alla barn i Sverige erbjuds att få vaccination sju gånger mot olika
sjukdomar, till exempel polio, kikhosta, difteri och stelkramp.
Ekonomiskt stöd
Familjer med barn kan söka bostadsbidrag, föräldrapenning,
underhållsstöd och vårdbidrag från Försäkringskassan. Alla barnfamiljer i Sverige får barnbidrag. Bostadsbidrag ges till dem som
har låga inkomster och stora kostnader. Vårdbidrag betalas till dem
som har barn med funktionsnedsättning.
Föräldraförsäkring
Föräldraförsäkringen gör att föräldrar kan vara lediga från arbetet
för att ta hand om sitt barn. Föräldrapenning är den ekonomiska
hjälp som föräldern får för att vara hemma med sitt barn den
första tiden.
Du kan få föräldrapenning i 480 dagar. De första 390 dagarna
får du 80 procent av din lön. De 90 dagar som är kvar får du 180
kronor per dag. Föräldrar med låg eller ingen lön har rätt till 180
kronor varje dag i 480 dagar.
Du kan också få föräldrapenning om ditt barn är sjukt. Det kallas
tillfällig föräldrapenning eller vård av barn, VAB. Då får du 80
procent av din lön. Du kan ta ut högst 120 dagar per år.
Pappan till ett nyfött barn har rätt till tio dagar med tillfällig
föräldrapenning.
118 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Kortare arbetstid
Du som har barn under åtta år eller barn som inte har slutat första
året i skolan, har rätt till kortare arbetstid. Det betyder att du till
exempel kan arbeta sex timmar om dagen i stället för åtta timmar.
Anställningsskydd
Lagen förbjuder arbetsgivare att ge en arbetssökande som är gravid
sämre chanser än andra. Det är också förbjudet att avskeda någon
på grund av graviditet.
Barnbidrag och flerbarnstillägg
Försäkringskassan betalar ut barnbidrag för alla barn. Det första
barnbidraget betalas ut en månad efter barnets födelse eller en
månad efter det att barnet har flyttat till Sverige. Barnbidraget
betalas ut tills barnet fyller 16 år. Flerbarnstillägg betalas ut till dig
som får barnbidrag för två eller fler barn. Hur stort flerbarnstillägget är beror på hur många barn du har.
Barnbidraget betalas ut runt den 20:e varje månad. Du betalar
ingen skatt på barnbidraget eller flerbarnstillägget.
Foto: Jesper Svensson
Bostadsbidrag för barnfamiljer
Du som har barn har rätt att söka bostadsbidrag. Du måste bo och
vara folkbokförd i Sverige för att kunna få bostadsbidrag.
Hur mycket bostadsbidrag du får beror på hur många personer ni
är i familjen. Det beror också på hur hög hyran är och hur mycket
pengar ni tjänar.
Barnomsorg
Barnomsorg kallas de ställen där barn kan vara de dagar som
föräldrarna arbetar eller studerar, till exempel på förskola, familjedaghem och fritidshem. När föräldrarna arbetar eller studerar
har barnet rätt till barnomsorg. Föräldrar som söker arbete eller
är föräldralediga med ett annat barn kan ha rätt till barnomsorg.
I alla kommuner finns kommunal barnomsorg. Det finns också
fristående och privat barnomsorg.
Barn mellan ett och fem år har rätt att gå i förskola eller familjedaghem. Om du är arbetssökande eller hemma med yngre syskon
har barnet rätt till barnomsorg ungefär tre timmar per dag eller
15 timmar per vecka.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 119
Foto: Colourbox
Förskola (dagis)
Förskola kallas också dagis. Det är ett ställe där barn mellan ett
och fem år är på dagarna innan de börjar i förskoleklass eller
första klass.
Många förskolor har en särskild metod för hur de lär ut saker.
Förskolorna har också en läroplan. Det är en text som säger vad
barnen ska lära sig. Alla förskolor arbetar efter den svenska läroplanen men de kan ha olika metoder för att lära ut kunskaper, till
exempel Montessori, Reggio Emilia och Waldorf.
Pedagogisk omsorg (familjedaghem)
Pedagogisk omsorg eller familjedaghem är skola eller förskola som
finns i någons hem. Barn mellan ett och tolv år kan gå i pedagogisk
omsorg.
Öppen förskola
I en del kommuner finns öppna förskolor. Hit kan du gå tillsammans
med ditt barn när du inte har en förskoleplats.
Förskoleklass (sexårsverksamhet)
Alla barn får en plats i en förskoleklass samma år som de fyller
sex år. En förskoleklass är ett ställe där barnen får träna att gå
i skola innan de börjar i första klass i grundskolan.
120 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Fritidshem (fritids)
Barn mellan sex och tolv år har rätt att gå till fritidshem före och
efter skolan. Föräldrarna måste arbeta eller studera för att barnen
ska få gå till ett fritidshem. Fritidshemmet ligger ofta i samma
hus som skolan.
Barn mellan tio och tolv år kan gå till en öppen fritidsverksamhet.
Samarbete med föräldrar
Föräldrarna är viktiga i barnomsorgen. De känner sina barn bäst.
När barnet ska börja förskolan eller på familjedaghemmet är en
förälder med tills barnet känner sig tryggt. Det kallas för inskolning och brukar vara i två till fyra veckor.
På förskolor och fritidshem brukar de anställda bjuda in föräldrarna på utvecklingssamtal. Då talar man om hur det går för barnet.
Ansöka om barnomsorgsplats
För att få plats på förskola och fritidshem måste du anmäla ditt
barn i god tid. Om du ansöker i god tid har du bättre chans att få
en plats nära ditt hem eller skola. Det kan ta några månader innan
ditt barn får en plats.
Foto: Colourbox
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 121
Grundskola
Alla barn i Sverige går nio år i grundskola. Det är bestämt i den
svenska skollagen. Grundskolan är till för alla barn mellan sju och
16 år. Varje skolår har en hösttermin och en vårtermin.
Som förälder har du rätt att välja skola för dina barn. Du ansöker
om plats genom att ta kontakt med rektorn på den skola som du är
intresserad av. Barnet tas emot på skolan om det finns plats.
För de barn som inte klarar av att gå i grundskolan finns specialskola och särskola. Specialskolan är till för barn som till exempel
är döva eller har en skada på hörseln. Särskolan är till för barn som
till exempel har en utvecklingsstörning eller autism. I dessa skolor
får eleverna extra stöd i undervisningen.
Alla grundskolor arbetar efter samma läroplan. En läroplan är en
text som säger vad barnen ska lära sig och hur skolan ska arbeta.
Skolplikt
Skolplikt betyder att barn måste gå i skolan. Barn har skolplikt
från och med höstterminen det år de fyller sju år eller när de
börjar årskurs 1.
Ämnen i grundskolan
Ämne är något man får undervisning i, till exempel matematik
eller svenska. Varje ämne i skolan har en kursplan där det står vad
eleverna ska kunna när de slutar grundskolan.
Sexualitets- och samlevnadsundervisning
I den svenska skolan är undervisning i sexualitet och samlevnad
en del av läroplanen. Sverige har haft undervisning i sexualitet och
samlevnad i över 50 år.
Betyg
I dag får barnen betyg från och med klass 8. Efter varje termin får
barnen betyg. Barnen får ett slutbetyg den sista terminen i klass 9.
De kan då få Godkänd, G, eller Väl Godkänd, VG, eller Mycket
Väl Godkänd, MVG. Betyget Icke Godkänd, IG, betyder att barnet
inte är godkänd i ämnet. Det är Skolverket som har bestämt reglerna för hur betygen ska sättas. Skolverket är en statlig myndighet.
Från den 1 juli 2011 kommer nya regler för betygen. Eleverna i
grundskolan får då betygen A, B, C, D, E och F. Betyget F betyder
att eleven inte blir godkänd i ett ämne. Det högsta betyget är A.
122 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
Språkundervisning
Om en eller båda föräldrarna har ett annat språk än svenska som
modersmål, och om det är det språk som pratas hemma, har barnet
rätt att få undervisning i detta språk. Det kallas modersmålsundervisning. Elever som har ett annat modersmål har också rätt till
undervisning i svenska som andraspråk. Svenska som andraspråk
är både för nybörjare och för elever som redan kan lite svenska.
Förberedelseklass
För barn som nyligen kommit till Sverige finns något som kallas
förberedelseklass. I en förberedelseklass får eleverna träning i svenska och undervisning i olika ämnen.
Eleverna utbildas för att så snart som möjligt kunna gå vidare till
den vanliga grundskolan. Undervisningen kan se olika ut för varje
elev beroende på ålder, hemspråk och tidigare kunskap. Det finns
förberedelseklasser i många kommuner i Sverige.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 123
Skolhälsovård
Alla elever som går i förskolan, grundskolan och gymnasiet får
skolhälsovård. Inom skolhälsovården arbetar läkare och skolsköterskor.
På skolorna finns det också personal som arbetar med elevernas
hälsa, elevhälsoteam. I elevhälsoteam arbetar kuratorer, skolsköterskor, rektorer, specialpedagoger och lärare tillsammans för att
eleverna ska få bättre hälsa.
Vad får barnen?
•
•
•
•
Undervisningen är gratis för barn i grundskolan.
Böcker och andra papper är gratis.
Lunchen på skolan är gratis.
Om barnen behöver skjuts till skolan är den gratis.
Gymnasium Du får själv bestämma om du ska läsa på gymnasieskolan i Sverige.
Det är gratis att studera på gymnasiet. Ungdomar mellan 16 och
20 år kan läsa på gymnasiet om de har klarat grundskolan.
På gymnasiet får eleverna de kunskaper som behövs för att kunna
läsa vidare, till exempel på universitetet. För att kunna läsa på ett
nationellt program på gymnasiet måste eleven ha godkänt betyg i
svenska eller svenska som andraspråk, och i matematik och
engelska. Det finns olika program på gymnasiet. Det krävs betyget
godkänt i olika ämnen, beroende på vilket program eleven väljer.
Foto: Mikael Jönsson
124 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
De elever som inte har godkänt i dessa ämnen kan läsa på ett
individuellt program. De individuella programmen ska hjälpa dem
att komma vidare till andra studier. Varje ämne i gymnasieskolan
har en kursplan där det står vad eleverna ska kunna när de slutar.
Det är samma betygssystem i gymnasieskolan som i grundskolan.
När eleverna går sista året i grundskolan får de söka till den
gymnasieskola och det program de vill gå. I sin ansökan behöver
eleven välja flera olika skolor eller program. Det är inte säkert att
det finns plats på den skola han eller hon har valt i första hand.
Att välja program och skola
Det finns många olika program att välja på när man söker till
gymnasiet. På grundskolan brukar det finnas en studievägledare
som kan hjälpa till med valet.
Gymnasieutbildning för elever med
svenska som andraspråk
Det är viktigt att ha goda kunskaper i svenska för att studera på
gymnasiet. I vissa kommuner finns särskilda inriktningar för dig
som är nyanländ. Det kan vara en språkintroduktion där du läser
svenska samtidigt som du kan läsa andra ämnen. Kontakta din
kommun för att se vilka möjligheter som finns där du bor.
Skolan och demokrati
Skolan förr i tiden
Den svenska skolan har förändrats mycket sedan mitten av
1900-talet. Förr var det hårda regler i skolan. Läraren hade rätt
att slå eleverna. Detta kallas aga och fanns kvar till år 1958.
Eleverna sa inte ”du” eller förnamnet till sin lärare. Istället skulle
de säga ”fröken” eller ”magistern”. Redan från första året i skolan
fick eleverna betyg i hur de skötte sig i skolan. En elev som inte
hade godkänt betyg i två eller tre ämnen tvingades gå om samma
skolår en gång till.
Skolan idag
I dag har vi en demokratisk skola där eleverna ska lära sig att tänka
självständigt och bestämma om saker i utbildningen. Läraren är
ledare för gruppen, men kontakten mellan elev och lärare är
mer jämlik.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 125
Den svenska skolan har en värdegrund som kommer från FN:s
allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. En värdegrund handlar om hur vi behandlar varandra som barn, unga
och vuxna.
Det betyder att i den svenska skolan får ingen behandlas illa.
Flickor och pojkar ska ha samma chanser att välja och utvecklas.
Elever kan påverka utbildningen genom att vara med på klassmöten och klassråd.
Skolan och familjen
I Sverige är det viktigt att föräldrarna är med och bestämmer om
skolans arbete. Föräldrar, lärare och elever arbetar tillsammans för
att det ska bli så bra som möjligt i skolan.
Foto: Colourbox
126 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Varje termin har skolan ett utvecklingssamtal med eleven tillsammans med föräldrarna. Under utvecklingssamtalet kan föräldrarna
i lugn och ro träffa läraren. Då finns det chans att prata om vilken
hjälp barnet behöver, hur barnet utvecklas och lär sig. Under
utvecklingssamtalet skriver läraren en individuell utvecklingsplan,
IUP. Om du har ett annat modersmål än svenska har du rätt till
tolk vid samtalet.
Skolan har också föräldramöten där föräldrarna kan påverka vad
som händer i skolan.
Som förälder är du dessutom välkommen att följa med till skolan
för att se hur det fungerar och hur det går för ditt barn. Du kan
också ringa till läraren eller rektorn för att ställa frågor eller prata
om ditt barn.
Föräldrarollen
I svensk lag finns ett avsnitt som kallas föräldrabalken. I föräldrabalken står det att barn har rätt till vård och omsorg, trygghet och
bra uppfostran.
Anti-agalagen
I Sverige är det förbjudet att använda fysiskt och psykiskt våld i
barnuppfostran. Fysiskt våld betyder alla former av våld mot kroppen. Psykiskt våld är alla sätt att hota, skrämma, kontrollera och
kränka en annan människa. Lagen kallas anti-agalagen och har
funnits i Sverige sedan år 1979.
Lagen förbjuder alla former av fysiskt våld. Också lätta slag, att dra
i håret och nypa är fysiskt våld.
Däremot får du självklart rycka bort ett barn från något som är
farligt, till exempel en het spis, ett öppet fönster eller något annat
som kan skada barnet.
Psykiskt våld kan vara att hota, skrämma, frysa ut eller låsa in ett
barn. Det ses som kränkande behandling och är förbjudet enligt
lag. Psykiskt våld kan skada barnets självkänsla och utveckling lika
mycket som fysiskt våld.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 127
Synen på barnuppfostran i Sverige
För de flesta föräldrar är kärleken till barnet det viktigaste av allt.
Alla barn behöver föräldrar och vuxna. De vuxna kan ge dem
vägledning, uppmuntran och kärlek. De vuxna kan också sätta
gränser. Hur ett barn uppfostras har stor betydelse för barnets
självförtroende och självkänsla. Barn som får en trygg uppfostran
klarar också skolan lättare och livet som vuxen.
I Sverige har synen på barnuppfostran förändrats på kort tid. Förut
var den mycket sträng. Nu är den mer demokratisk. I dag uppfostrar de flesta föräldrar sina barn till att bli självständiga så att de kan
få bra självförtroende och fungera i samhället. Barnen får lära sig
vilka rättigheter de har. De får också lära sig vilka skyldigheter de
har och att ta eget ansvar.
Att leva med flera kulturer
Att flytta till ett annat land är en stor förändring för både barn och
vuxna. Det är viktigt att du som förälder skapar en trygg miljö för
barnet. Då får barnet bra chanser i framtiden.
Det är ofta föräldrarna som bestämt att familjen måste fly eller
flytta från ett land. Alla i familjen kan vara ledsna över saker som
de förlorat. Det kan vara svårt för föräldrar att förstå att också
barnen är ledsna. Barn kan ha lättare att gå vidare än vuxna, trots
att de har egna minnen och längtar efter människor som är kvar i
hemlandet.
Att känna sig hemma i båda kulturerna
Barn vill oftast inte välja bort något. De vill ofta vara ”både – och”.
De vill känna sig hemma i båda kulturerna. Det betyder inte att
de väljer bort delar av sin bakgrund. Istället kan det betyda ett
rikare liv.
Ändrade roller
När du är ny i ett land kan de gamla rollerna i familjen förändras.
Rollerna i familjen kan vara mycket olika mellan Sverige och
hemlandet. I Sverige är det ofta både mannen och kvinnan som
tillsammans tar viktiga beslut om familjen.
Barnen skaffar sig snabbt kunskap om den svenska kulturen och
samhället. De vuxna kan bli beroende av sina barn i kontakterna
med samhället. Det kan leda till ändrade roller i familjen.
128 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
Ungdomars frigörelse
Frigörelse är att göra sig fri från något. I tonåren börjar ungdomar
frigöra sig från sina föräldrar. De vill börja klara sig själva.
Föräldrarna har ansvar för att stötta sina barn på deras resa in i
vuxenvärlden. Som förälder är det därför viktigt att ha förståelse
för det nya samhället. Det är viktigt att hitta en balans för att
kunna sätta gränser för barnet. Samtidigt måste barnet kunna
utvecklas i det nya landet.
Socialtjänstlagen
En av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att se till att barn och
ungdomar får en trygg uppväxt. Om du har problem i familjen
kan du kontakta socialtjänsten eller familjerådgivningen i din
kommun för att få hjälp. Om du har barn i skolan kan du också
prata med skolans elevhälsoteam för att få hjälp. På socialtjänsten
kan du få olika sorters hjälp, till exempel föräldrakurser, samtal,
kontaktperson till ungdomar eller kontaktfamilj till barn.
Om personal i skola eller sjukvård tror att ett barn blir fysiskt eller
psykiskt misshandlat måste de anmäla det till socialtjänsten. Det
kallas anmälningsplikt. Alla som arbetar med barn och ungdomar
har anmälningsplikt.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 129
Vad kan socialtjänsten göra?
Socialtjänsten måste undersöka och göra en utredning om
det kommer in en anmälan om att barn behandlas illa. Alla
myndigheter och offentliga institutioner måste anmäla när barn
misshandlas. Alla människor har inte anmälningsplikt. Men det är
bra att anmäla om du ser att ett barn misshandlas. När du anmäler
som privatperson kan du vara anonym. Det betyder att du inte
behöver tala om ditt namn.
Det är ovanligt att socialtjänsten tar barn från föräldrarna.
Socialtjänsten ska alltid försöka lösa problemen tillsammans med
familjen. I första hand ska barnet leva tillsammans med
sina föräldrar.
130 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Sveriges riksdag
Foto: Melker Dahlstrand
6.Att påverka i Sverige
Innehåll
Demokratins bakgrund
Demokratins utveckling
i Sverige
Det demokratiska systemet i Sverige
EU
Offentlig förvaltning
Demokrati i vardagen
Politiska idéer
Att vara delaktig inom politiken
Rättsväsendet i Sverige
Domstolar
Offentlighet och sekretess
Mutor och bestickning
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 131
Demokratins bakgrund
Demokrati är ett politiskt system med allmänna och fria val. Ordet
demokrati kommer från grekiskans demos som betyder folket och
kratein som betyder styrelse. Det demokratiska systemet har sin
bakgrund långt före vår tideräkning. 500 år före vår tideräkning
byggdes ett demokratiskt system i det antika Grekland. Men det
var bara män som var medborgare som fick rösta.
Stora delar av Europa styrdes under lång tid av romarriket. I romarriket valdes under vissa tider ledare. Men även då var det bara
manliga medborgare som fick rösta. År 380 blev kristendomen den
största religionen i romarriket. Kungarna och kejsarna sa då att de
fått sin makt från Gud, inte från folket.
Under upplysningstiden, på 1600-talet och 1700-talet, blev människor mer kritiska till kyrkan och till dem som hade makten i
samhället. En viktig händelse är den franska revolutionen år 1789.
Då gjorde det franska folket uppror mot kungen.
En filosof vid den här tiden var fransmannen Charles Louis de
Montesquieu. Han tänkte att om man delade in makten i olika
delar skulle det bli bra balans. De tre delarna var den lagstiftande
makten, den verkställande makten och den dömande makten.
132 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Demokratins utveckling i Sverige
Regeringsformen år 1809
Sverige påverkades av tankarna från filosofen Montesquieu.
År 1809 kom en ny grundlag i Sverige som delade upp makten.
Kungen fick inte längre ensam ha makten. Makten delades
istället i fyra delar:
•
•
•
•
Den styrande makten låg hos kungen. Han hade rådgivare som kallades statsråd och statssekreterare.
Makten över den inbetalade skatten låg hos riksdagen.
Makten att skapa lagar var delad mellan kung och riksdag.
Makten att döma låg hos högsta domstolen.
Under samma tid fick medborgarna i Sverige också fler rättigheter,
till exempel tryck- och yttrandefrihet. År 1866 delades riksdagen
i två jämlika delar som kallades kamrar. Så lades grunden för ett
modernt och demokratiskt Sverige.
Folkstyre
Folkstyre betyder att alla människor i ett land väljer vilka personer
som ska tala för dem i olika församlingar.
Tryck- och yttrandefrihet
Alla ska kunna föra fram sina tankar, åsikter och känslor i tal och
skrift.
Föreningsfrihet
Rätten att få gå med i eller starta en förening är grundläggande i
en demokrati.
Religionsfrihet
Religionsfrihet eller trosfrihet är rätten att fritt bestämma om man
vill praktisera en religion. Religionsfriheten räknas som en av de
mänskliga rättigheterna.
Rättssäkerhet
Rättssäkerhet betyder att alla människor ska vara lika inför lagen.
En person ska ses som oskyldig till dess att han eller hon har dömts
av en domstol.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 133
Foto: Pawel Flato
Sveriges regering sitter i bygganden Rosenbad i Stockholm.
Det demokratiska systemet i Sverige
Sverige är en representativ demokrati. Det betyder att folket styr
genom att välja partier eller personer som har rätt att ta viktiga
beslut. De valda personerna kallas politiker. De tar beslut i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen.
Makten i Sverige är delad i tre delar:
•
Riksdagen har den lagstiftande makten. Den bestämmer vilka lagar som ska gälla.
Regeringen har den verkställande makten. Den ser till att lagarna blir verklighet.
Domstolarna har den dömande makten. De fattar beslut med hjälp av lagarna. Domstolarna är oberoende av riksdagen och regeringen.
•
•
134 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Sveriges riksdag
Riksdagen har makt att besluta om lagar. I riksdagen finns 349
ledamöter. En ledamot är en person som tilldelats ett politiskt uppdrag och är en representant för väljarna. Ledamöterna är indelade i
politiska partier och väljs vart fjärde år.
Sveriges regering
Regeringen har den verkställande makten. Det betyder att regeringen tar hand om det dagliga arbetet med att styra landet. Statsministern är högsta chef för regeringen. Statsministern bestämmer
vilka områden i samhället de olika ministrarna ska ansvara för.
Varje minister i regeringen arbetar på ett departement. Departementen arbetar med olika frågor. Utbildningsdepartementet
arbetar till exempel med skola och utbildning.
Domstolarna
Domstolarnas högsta myndigheter är Högsta domstolen och
Högsta förvaltningsdomstolen.
Statsskick och lagar
Sverige är en monarki. Det betyder att vi har en kung som är statschef för landet. Kungen Carl XVI Gustav har ingen politisk makt.
Grundlagarna skyddar vår demokrati. Grundlagarna står över alla
andra lagar och är svårare att ändra än andra lagar.
Det finns fyra grundlagar i Sverige:
•
1974 års regeringsform som handlar om hur Sverige ska styras. Här finns regler för hur regeringen ska arbeta och hur valen till riksdagen ska gå till.
1949 års tryckfrihetsförordning som handlar om vad man får skriva i tidningar och i böcker. I Sverige får man skriva vad man vill så länge det inte är en brottslig text.
1991 års yttrandefrihetsgrundlag som handlar om vad man får säga i radio, tv, film och på Internet. I Sverige får man säga vad man vill med vissa undantag. Exempelvis få man inte säga saker som är kränkande. Det kan handla om vad man säger om en individ eller en grupp. 1980 års successionsordning som handlar om vem som får bli kung eller drottning i Sverige.
•
•
•
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 135
Foto: Claes Grundsten/Scanpix Bildhuset
Val och folkomröstningar i Sverige
När vi tillsammans ska bestämma viktiga saker i Sverige har vi val
eller folkomröstning. Vid allmänna val har alla rätt att vara med
och bestämma. Man lämnar sin röst i en vallokal.
Allmänna val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige hålls vart fjärde år. Val till Europaparlamentet är vart
femte år. Valen hålls alltid på en söndag.
Det finns fyra typer av allmänna val:
•
•
•
•
till riksdagen
till landstingsfullmäktige
till kommunfullmäktige
till Europaparlamentet
Det finns olika former av folkomröstningar i Sverige. Det kan till
exempel vara en omröstning i din kommun eller i hela landet.
När det är folkomröstning för hela landet röstar hela befolkningen. Det brukar handla om att bestämma något i en grundlag.
Det kan också handla om att ge riksdagen ett vägledande råd. Ett
vägledande råd betyder att det vi röstar om hjälper ledamöterna i
riksdagen att veta hur de ska besluta. En folkomröstning i en kommun hjälper de ledamöter som beslutar i kommunen.
Folkomröstningar är ganska ovanliga i Sverige. Den senaste
folkomröstningen vi hade för hela Sverige var år 2003. Då handlade det om ifall Sverige skulle byta den svenska kronan till euro.
Sverige röstade nej.
136 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Rösträtt
Du har rätt att rösta i riksdagsvalet om du är svensk medborgare
och har fyllt 18 år.
Du har rätt att rösta till Europaparlamentet om du har fyllt 18 år
och är medborgare i ett EU-land.
Du har rätt att rösta i kommun och landstingsval om du har fyllt
18 år och är folkbokförd i kommunen. Om du inte är svensk medborgare eller medborgare i ett EU-land, Island eller Norge måste
du ha varit folkbokförd i Sverige i tre år i rad före valet.
Före valet skickar Valmyndigheten ut ett röstkort till alla som får
rösta. Röstkortet skickas till den adress du är folkbokförd på. Du
måste ha med dig röstkort och legitimation för att få rösta.
Om du har rätt att rösta kan du också bli vald till ett politiskt
uppdrag. Det betyder att du kan väljas in som ledamot i riksdagen,
landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.
När du röstar väljer du vilket parti du vill stödja. Du kan också
sätta ett kryss vid namnet på den person som du vill stödja. Eller
skriva dit ett annat namn. Det kallas att personrösta.
Valsedlarna är gula för val till riksdagen, blå för val till landstingsfullmäktige och vita för val till kommunfullmäktige och för val till
Europaparlamentet.
Spärrar för små partier
För att ett parti ska komma in i riksdagen måste partiet få minst
fyra procent av väljarnas röster. För att ett parti ska komma in i
landstinget eller regionen måste partiet få minst tre procent av
rösterna. För Europaparlamentsvalet gäller samma spärr som vid
riksdagsvalet, alltså fyra procent. Det finns ingen sådan regel vid
val till kommunfullmäktige.
Det finns partier i Sverige som inte har plats i riksdagen men som
har ledamöter i kommuner och landsting.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 137
Europaparlamentet
Foto: Colourbox
EU
Sverige är sedan år 1995 medlem i Europeiska unionen, EU. Men
Sverige har inte EU:s gemensamma valuta, euro.
EU bildades år 1952, efter andra världskriget. Då var det bara sex
länder med. EU bildades för att bevara freden i Europa och öka
handeln mellan europeiska länder.
I dag har EU 27 medlemsländer. EU har tre stora institutioner som
tillsammans stiftar lagar: Europeiska kommissionen,
Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Alla tre finns i
Belgiens huvudstad Bryssel, och i landet Luxemburg.
De 27 medlemsländerna samarbetar på tre olika sätt:
138 | Om Sverige
1. Överstatlig nivå.
Beslut som alla medlemsländer måste följa. Hit räknas de lagar som EU stiftar. EU:s lagstiftning står över ett medlemslands egna lagar. Många lagar som beslutas ska göra det lättare att göra affärer, resa och arbeta inom EU. Det finns en egen domstol för EU-lagstiftningen. Den heter EU-domstolen och ligger i Luxemburg.
2. Mellanstatlig nivå.
Frivilligt samarbete mellan de 27 medlemsländerna, utan lag-
stiftning. När EU till exempel beslutar om utrikespolitik och militära insatser görs det på mellanstatlig nivå.
3. Nationell nivå.
Varje medlemsland har rätt att bestämma över sig självt. Men alla lagar och bestämmelser som länderna beslutar måste stämma med vad som sägs i de lagar och bestämmelser som finns på EU-nivån.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Offentlig förvaltning
Sverige styrs genom stat, landsting och kommuner.
Statliga myndigheter och bolag
Riksdag, regering och regeringskansli, statliga verk och myndigheter arbetar för staten och finns i hela landet. Exempel på
myndigheter är Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Trafikverket.
Landsting/Regioner
Landstingen leds av folkvalda församlingar som kallas landstingsfullmäktige och av landstingsstyrelser. Ett landsting är den politiska
delen av varje län. Västra Götalands län och Skåne län kallas
regioner. Landstinget bestämmer över till exempel hälso- och
sjukvård och lokaltrafik.
Kommuner
Kommunerna styrs av kommunfullmäktige och kommunstyrelser.
Kommunerna har hand om till exempel skolor, bibliotek, hemtjänst,
brandkår och renhållning.
Demokrati i vardagen
De senaste årtiondena har man försökt öka demokratin i arbetslivet,
i skolan, i familjen, i föreningarna och i bostadsområdena.
Att öka demokratin inom arbetslivet betyder att företag och organisationer försöker få alla anställda att vara delaktiga på jobbet.
Alla ska få samma chans att kunna påverka sitt arbete. Men det
är fortfarande chefen som tar alla beslut.
Att öka demokratin inom skolan betyder att man försöker att lära
barnen att tänka kritiskt och ta eget ansvar. Läraren bestämmer
inte allt. Eleverna kan vara med och planera utbildningen.
Att öka demokratin inom familjen kan betyda att man vill göra
barnen till självständiga och trygga människor. Många föräldrar
planerar med sina barn och låter dem vara med vid beslut i familjen.
Många föreningar i Sverige har länge haft demokratiska system.
De har till exempel regler kring hur möten och val ska gå till. Det
är viktigt att alla medlemmar kan rösta. Varje medlemsröst är lika
mycket värd.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 139
Demokrati i bostadsområden betyder att de som bor i området
kan vara med och bestämma. De kan bestämma om sådant man
använder tillsammans i huset.
Politiska idéer
När du röstar väljer du ett politiskt parti som du vill stödja. Ett
politiskt parti är en grupp människor som har samma tankar
och som vill påverka i ett land. Varje parti måste ha ett politiskt
program som visar vilka tankar partiet har om hur samhället ska
utvecklas. De politiska partier som finns idag bygger till stor del på
idéer som växte fram på 1800-talet.
Liberalismen
Det latinska ordet liber betyder frihet. De första liberalerna
(på 1700-talet) ville bland annat skydda människors rättigheter och
friheter. De ville till exempel skydda yttrande- och tryckfriheten så
att alla kunde berätta om sina tankar och känslor i tal och skrift.
Liberalerna ville också ta bort en del avgifter när man köpte och
sålde saker. På så sätt skulle handeln öka mellan länder. Detta
skulle vara bra för ekonomin och minska risken för krig.
Konservatismen
Ordet konservativ kommer från latinets conservare som betyder
bevara eller ha kvar. De första konservativa (på 1700-talet) ville
skydda det egna landets historia, traditioner och religion. De ville
ha kvar makten hos kungen, kyrkan och adeln i samhället.
Socialismen
Ordet socialism kommer från latinets socius som betyder kamrat.
De första socialisterna (på 1800-talet) ville skydda arbetarklassens rättigheter. De ville inte att fabriker och andra organisationer
skulle ägas privat. De ville istället att människorna tillsammans
skulle äga detta.
Politiska partier
De partier som i dag finns i riksdagen (riksdagspartier) är Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna,
Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
Några partier har bildat en politisk grupp som kallas Alliansen.
Alliansen har majoritet i riksdagen och de partier som är med där är:
Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.
140 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Att vara delaktig inom politiken
De demokratiska rättigheterna är mycket viktiga. De gör att alla
har en chans att påverka utvecklingen i samhället och diskutera
politiska frågor. För att påverka kan du:
•
Lämna ett förslag till en politiker eller tjänsteman på den nämnd eller förvaltning som har ansvaret.
Berätta vad du tycker om förslag som redan finns hos nämnden eller förvaltningen.
Skapa debatt genom att skriva en artikel om vad du tycker och skicka till olika tidningar eller andra massmedier.
Kontakta massmedierna om du vill berätta om något som du tycker är viktigt.
Bli medlem i ett politiskt parti. Om du vill bli medlem i ett parti
kan du kontakta den lokala politiska föreningen där du bor. Du kan börja med frivilligt arbete i partiet och sedan få ett uppdrag som politiker i partiet.
•
•
•
•
•
Engagera dig i en organisation som arbetar politiskt.
Tjänstemän och politiker
Politiker arbetar i riksdag, fullmäktige, nämnder och styrelser. De
bestämmer bland annat vilka lagar vi ska ha. Politiker bestämmer
också hur myndigheterna ska arbeta och vad skattepengarna ska
användas till.
Myndigheter som styrs av politiker kallas offentliga myndigheter
eller offentliga organisationer. De finns i stat, landsting och kommun. Exempel på statliga myndigheter är Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan. Exempel på organisationer i ett landsting är
sjukhus och regiontrafik (bussar och tåg). Exempel på organisation
i en kommun är socialförvaltning och kulturförvaltning. Kommunerna bestämmer ofta själva hur de ska arbeta. Kommunerna
får sina pengar från kommunalskatten.
De personer som arbetar på myndigheterna och de offentliga organisationerna är tjänstemän. Tjänstemännen ska göra det arbete som
politikerna har beslutat. En tjänsteman ska inte vara politisk. En
tjänsteman ska vara neutral i arbetet och i mötet med medborgarna.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 141
Rättsväsendet i Sverige
Rättsväsendet är domstolar och andra statliga myndigheter som arbetar med lag och ordning. Sverige har över 100 olika myndigheter
och nämnder i rättsväsendet. Till rättsväsendet räknas också
Polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Tullverket.
Polisen
Polisen är en statlig myndighet som finns i hela landet. Polisen ska:
•
•
•
•
hindra brott och se till att vårt samhälle är lugnt och säkert
hålla ordning
lösa brott
skydda människor, ge information och annan hjälp.
Kontakta polisen
Om du vill ställa frågor till polisen eller berätta om något brott ska
du ringa 114 14. Det är samma nummer i hela Sverige.
Om du hamnar i en akut situation (nödsituation) ska du alltid
ringa 112.
Du ska ringa 112 om du ser ett brott, om någon är skadad eller
om det brinner.
Polisbil
142 | Om Sverige
Foto: Klas Eriksson
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Justitieombudsmannen, JO
Om du tycker att du själv eller någon annan har behandlats fel av
en myndighet eller tjänsteman kan du klaga hos JO (riksdagens
ombudsmän).
JO ska se till att domstolar, myndigheter och tjänstemän följer
lagen och gör rätt. JO kan inte granska politiker.
Om JO anser att en tjänsteman har gjort ett allvarligt fel kan
tjänstemannen ställas inför domstol. Men det är inte så vanligt.
Det vanligaste är att JO gör ett uttalande. Myndigheterna
brukar göra som JO säger.
JO är opolitisk. Du måste inte vara svensk medborgare för att få
klaga hos JO.
Justitiekanslern, JK
Om du tycker att du själv eller någon annan har behandlats fel av
en myndighet eller tjänsteman kan du också klaga hos JK (justitiekanslern). JK är ombudsman för regeringen på samma sätt som JO
är ombudsman för riksdagen.
Justitiekanslern ska se till att myndigheterna följer lagen. JK kan
också ansvara för frågor som gäller tryck- och yttrandefriheten.
JK kan också betala ut pengar, skadestånd, till den som blivit fel
behandlad. Det kan inte JO.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 143
Domstolar
Riksdagen styr domstolarna genom lagar. Men domstolarna
är neutrala och oberoende mot riksdag, regering och andra
myndigheter.
Den som är anklagad för ett brott har rätt att få sin sak prövad
av en domstol. Personen ska ses som oskyldig tills domstolen har
beslutat något annat.
I Sverige finns tre typer av domstolar:
•
•
•
Allmänna domstolar
Förvaltningsdomstolar
Specialdomstolar
1. Allmänna domstolar –
vid brott och tvist mellan individer
Tingsrätten är den första domstolen man kommer i kontakt med
vid brott, tvister (konflikter) i familjen eller andra tvister. Ett
brottmål är en rättegång där det beslutas vem som har utfört ett
brott. Ett familjemål är till exempel när föräldrar inte kommer
överens om barnets vårdnad. Ett tvistemål är när två eller fler
personer inte kommer överens. Det finns tingsrätter i hela landet.
Om du inte är nöjd med tingsrättens beslut (dom) kan du överklaga till hovrätten. Det finns sex hovrätter i Sverige.
Högsta domstolen är den sista domstolen du kan överklaga till.
Du överklagar till Högsta domstolen om du är missnöjd med
hovrättens dom. Det är inte många domar som tas upp i Högsta
domstolen. Högsta domstolen finns i Stockholm.
144 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Så behandlas brott av polis och domstol
Ett brott är när någon gör något som kan straffas enligt lag.
Om du har blivit utsatt för brott ska du anmäla det till polisen.
Polisen utreder vad som har hänt. De kan till exempel hålla förhör,
titta på brottsplatsen och göra en teknisk utredning. Detta kallas
förundersökning. Polisen eller åklagaren gör förundersökningen.
Den information som finns i förundersökningen är hemlig.
Polis eller åklagare kan besluta att lägga ner en förundersökning,
alltså att avbryta den. Det händer till exempel när det inte finns
tillräckliga bevis.
Om förundersökningen fortsätter kan åklagaren besluta att åtala
en person för brottet. Det betyder att det blir rättegång i tingsrätten (domstol).
Domstolens uppgift är att se om åklagaren kan bevisa att den som
åtalas verkligen har begått det brott som åklagaren påstår.
Strafföreläggande
Vid mindre brott kan åklagare besluta om strafföreläggande i stället för att gå till domstol. Det betyder att åklagaren själv bestämmer att den som är misstänkt ska betala böter. Detta kan bara
göras om den som är misstänkt har erkänt brottet. Strafföreläggande är vanligt vid trafikbrott, till exempel när någon kör för fort.
Rättshjälp
Rättshjälp är ett statligt stöd för den som inte kan få rättslig hjälp
på annat sätt. Den vanligaste rättshjälpen är att få pengar till
advokat (ett rättsligt biträde) vid en rättslig tvist. Det går också att
få hjälp att betala för bevisning och andra utgifter. Bara privatpersoner kan få rättshjälp, alltså inte föreningar eller företag.
Rättshjälp kan betalas till den som tjänar under 260 000 kronor
och inte har en hemförsäkring.
Rätt till offentlig försvarare/biträde
Den som är misstänkt för ett brott kan få en offentlig försvarare.
Det betyder att man kan få hjälp av en jurist även om man inte har
råd att betala för det. Istället hjälper staten till att betala.
Offentlig försvarare får bara den som misstänks för allvarligare
brott. Allvarliga brott betyder att brottet kan ge strängare straff än
böter eller villkorlig dom. Den offentliga försvararen kan hjälpa till
både vid förundersökning och vid rättegång. Domstolen beslutar
om en person ska få offentlig försvarare.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 145
2. Förvaltningsdomstolar
Förvaltningsrätten är en förvaltningsdomstol. Det betyder att
den ska se till att myndigheternas beslut följer lagen. Förvaltningsrätten tar till exempel hand om konflikter mellan personer och
myndigheter. Det kan gälla en tvist med Försäkringskassan, kommunen eller socialnämnden. Förvaltningsrätten bestämmer också
i frågor om när ungdomar eller missbrukare måste tvingas att ta
emot vård.
Om du inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan du
överklaga till kammarrätten. Det finns fyra kammarrätter
i Sverige.
Kammarrättens beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen tar bara upp beslut som kan vara viktiga
i framtiden för liknande tvister.
Att överklaga
Om du tycker att en myndighet, till exempel socialtjänsten eller
Försäkringskassan, har fattat fel beslut kan du överklaga. Den
myndighet som har tagit beslutet måste berätta hur du kan överklaga. Den informationen ska finnas på det papper där beslutet står.
Överklaga beslut från kommunen
Om du ska överklaga ett beslut från en kommun måste du göra det
inom tre veckor från när beslutet togs. Du kan överklaga på två sätt:
• Kommunalbesvär – om beslut tagits på fel sätt
Kommuner tar beslut i många frågor som gäller alla som bor i kommunen. När kommunen beslutar ska den följa kommunal-
lagen. Om du tycker att beslutet har tagits på fel sätt (att det inte
följer kommunallagen) kan du överklaga.
Förvaltningsbesvär – om beslutet är fel
Ett förvaltningsbesvär är klagomål från en privatperson som har drabbats av ett beslut. Det kan handla om att få avslag på pengar man sökt. Om kommunen inte vill ändra sitt beslut skickar den ditt överklagande vidare till förvaltningsrätten.
•
Överklaga beslut från Försäkringskassan
Socialförsäkringen ger dig pengar istället för den inkomst du skulle
ha fått när du inte kan arbeta. Handikappersättning, assistentersättning, arbetshjälpmedel och vårdbidrag är exempel på pengar som
betalas ut inom socialförsäkringen. Det är Försäkringskassan som
betalar ut socialförsäkringen.
146 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om du tycker att Försäkringskassans beslut är fel kan du överklaga. Överklagandet ska vara skriftligt och måste göras inom två
månader sedan beslutet tagits.
Du skriver din överklagan till förvaltningsrätten men skickar brevet till Försäkringskassan. Försäkringskassan ska få en möjlighet
att ändra sitt beslut. Om Försäkringskassan inte ändrar sitt beslut
skickar den ditt brev till förvaltningsrätten. Om förvaltningsrätten
inte heller vill ändra Försäkringskassans beslut kan du överklaga
till kammarrätten. Sista stället du kan överklaga till är Högsta
förvaltningsdomstolen.
3. Specialdomstolar
En specialdomstol beslutar i ett visst ämne. Migrationsdomstolen
är ett exempel på en specialdomstol. Migrationsdomstolen tittar på
de beslut som Migrationsverket tar i ärenden om uppehållstillstånd
och medborgarskap.
Om du vill överklaga ett beslut från Migrationsverket skickar du
överklagandet först till Migrationsverket. Om Migrationsverket
inte ändrar sitt beslut skickas brevet vidare till Migrationsdomstolen. Det finns tre migrationsdomstolar i landet. De ligger vid
förvaltningsrätterna i Stockholm, Malmö och Göteborg.
Offentlighet och sekretess
I Sverige finns något som kallas offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen betyder att alla får läsa allmänna handlingar hos
myndigheter och förvaltningar. En handling är något som innehåller information. Ofta är det ett papper, kanske ett brev eller
beslut. Det kan också vara ett mejl (e-post), en film eller en datafil.
En handling blir allmän om den förvaras hos kommunen eller
myndigheten. Eller om den har lämnats in eller gjorts där. Det
betyder att allt du själv skriver till en kommun också blir allmän
handling och kan läsas av andra.
Offentlighetsprincipen är inskriven i grundlagen. Den finns till för
att medborgare och massmedia ska få veta vad som händer i staten
och kommunerna.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 147
Vissa handlingar är ändå hemliga (belagda med sekretess). De kan
vara hemliga för att skydda människor, till exempel i handlingar
från socialtjänsten. Det finns en särskild lag (sekretesslagen) som
berättar vilka handlingar eller uppgifter som är sekretessbelagda.
Om du ber att få titta på en handling ska du få den så fort som
möjligt. Du behöver inte tala om vem du är. Du behöver inte
heller berätta varför du vill ha handlingen. Om kommunen eller
myndigheten inte vill visa en handling kan du överklaga. Kommunen ska informera dig om hur du överklagar.
Mutor och bestickning
Mutor är gåvor som ges till tjänstemän eller politiker för att den
som ger gåvan vill ha förmåner. En muta kan till exempel vara en
middag, en resa eller en present.
I Sverige får tjänstemän eller politiker inte ta emot mutor.
Att muta är ett brott. Den som tar emot en muta gör sig
skyldig till mutbrott. Den som överlämnar en muta kan straffas
för bestickning. Det betyder att ingen lärare, vårdare eller socialsekreterare får mutas. Inte heller får ledamöter i kommunala
bolag eller nämnder mutas.
148 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
7. Att vårda sin hälsa i Sverige
Innehåll
Vad är hälsa?
Hälso- och sjukvård i Sverige
Vart ska du vända dig?
Tandvård
Om du inte är nöjd
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 149
Vad är hälsa?
Hälsa kan betyda olika saker för olika personer. För många betyder hälsa att vara frisk och att må bra. Hälsan påverkas av många
saker. Din hälsa påverkas till exempel av om du trivs med de
människor du har omkring dig och tycker ditt liv har en mening.
Din hälsa påverkas också av ditt arbete, vad du äter, stress, sömn,
rökning, alkohol och droger.
Samhället runt omkring dig betyder mycket för din hälsa.
Hur du bor, vilket arbete du har och om du känner dig som
en del av samhället påverkar också din hälsa.
Bilden visar olika saker som påverkar hälsan. Den yttersta cirkeln
visar hur världen påverkar oss. Nästa cirkel visar situationer som
du själv inte kan påverka. Nästa cirkel handlar om ditt sätt att leva.
Cirkeln närmast dig handlar om dina vänner och familj.
Arbetslöshet
Boende
Arbetsmiljö
Fritid och kultur
Sömnvanor
Motion
Socialförsäkring
Sex och
samlevnad
Arv
Kön
Ålder
Matvanor
Nakotika
Miljö
Goda relationer
Alkohol
Socialt
stöd
Barns
vuxenkontakter
Tobak
Livsmedel
Barn- och
äldreomsorg
Hälso- och
sjukvård
Utbildning
Trafik
Samhällsekonomiska
strategier
Källa: Landstinget i Jönköpings län.
150 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
Folkhälsa
Folkhälsa handlar om alla människors hälsa i landet. I Sverige
arbetar regeringen och olika myndigheter för att människor
ska må bra.
Statens folkhälsoinstitut är en av de myndigheterna. Statens
folkhälsoinstitut arbetar till exempel med att försöka få människor
att sluta röka, röra på sig mer och bli delaktiga i samhället.
Statens folkhälsoinstitut har bestämt elva mål för att människor i
Sverige ska må bättre. De elva målen är:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Delaktighet och inflytande i samhället.
Ekonomisk och social trygghet.
Trygga och goda uppväxtvillkor.
Ökad hälsa i arbetslivet.
Sunda och säkra miljöer och produkter.
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Gott skydd mot smittspridning.
Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa.
Ökad fysisk aktivitet.
Goda matvanor och säkra livsmedel.
Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 151
Goda matvanor
Vad du äter och dricker betyder mycket för din hälsa och hur du
mår. Att äta bra och att röra på sig kan minska risken för många
sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer
och psykiska besvär.
Kroppen behöver olika ämnen. För att få i dig alla ämnen som
kroppen behöver är det viktigt att du äter olika sorters mat. Om du
äter frukost, lunch och middag på bestämda tider är det lättare att
äta lagom mycket.
Fem tips om mat
Livsmedelsverket är en statlig myndighet som arbetar med frågor
kring mat. Livsmedelsverket har fem råd om mat som är
bra för hälsan:
•
•
•
•
•
Ät mycket frukt och grönsaker, ungefär 500 gram per dag.
Ät mörkt bröd till varje måltid.
Välj mat som har bilden med nyckelhålet.
Ät fisk ofta, ungefär tre gånger per vecka.
Använd flytande margarin eller olja när du lagar mat.
Foto: Colourbox
152 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Nyckelhålet
I mataffären finns det en del mat med en bild som liknar ett
nyckelhål. Den maten har mindre fett, socker och salt och mer
fibrer än liknande matvaror utan den märkningen.
Tips för vuxna
Många vuxna skulle må bättre om de åt mindre mättat fett. Mättat
fett finns i mat som kommer från djur och i vissa oljor från växter (vegetabiliska oljor), till exempel kokos- och palmolja. Mättat
fett finns också i fet mjölk och fil, smör, ost, feta köttprodukter,
grädde, glass och choklad. Det mättade fettet kan öka risken för
hjärt- och kärlsjukdomar.
Omättat fett är bra för kroppen. Det kan minska risken för hjärtoch kärlsjukdomar. Omättat fett finns i de flesta vegetabiliska oljor,
mjuka och flytande matfetter, fisk, nötter och mandlar.
I frukt och grönsaker finns många av de ämnen som kroppen behöver, till exempel vitaminer, mineraler och kostfiber. I grönsaker
som morötter, broccoli, bönor och vitkål finns det fibrer.
Det är bra att äta frukt och grönsaker varje dag.
I fisk och skaldjur finns det många vitaminer och mineraler. I fisk
finns också ett fett som heter omega 3. Det är bra för hjärtat, blodtrycket och blodet.
Om du vill gå ner i vikt ska du inte äta så mycket potatis, ris, pasta
och bröd. Du ska helst låta bli godis, chips, kakor och choklad.
Tips för barn
Barn behöver äta nyttig mat på bestämda tider. Då kan de växa
och utvecklas på rätt sätt. Barn ska äta samma mat som vuxna.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 153
För spädbarn är modersmjölk (bröstmjölk) den bästa maten.
I modersmjölken finns de ämnen som spädbarn behöver. I modersmjölken finns också ämnen som skyddar barnet mot infektioner.
På din BVC-mottagning kan du få mer information om bra mat
för barn. Du kan också läsa på Internet: http://www.slv.se/sv/
grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Spadbarn/#1
Motion och träning
Människan behöver röra på sig för att må bra. Träning minskar
risken för många sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar
och vissa typer av cancer. Träning gör dig också gladare. Du sover
bättre, kan tåla stress bättre och hålla vikten. Vuxna bör röra på sig
minst 30 minuter varje dag. Du behöver inte träna hårt för att må
bättre. Det räcker med promenader.
Barn behöver röra på sig mer än vuxna. Barn behöver röra på sig
minst 60 minuter varje dag för att må bra.
Stress
Många människor känner sig stressade. Det behöver inte vara farligt.
Stress ger extra kraft att klara av svåra situationer. Men mycket stress
kan bli farligt för hälsan. Om du känner dig stressad är det bra att
förstå varför. Då kan du försöka förändra din situation.
Ett tecken på stress är att du sover dåligt och känner dig ledsen.
Du kan också få svårt att koncentrera dig, få dåligt minne och
problem med magen, huvudvärk eller ont i kroppen.
Om du rör på dig, äter nyttigt och sover tillräckligt hjälper du
kroppen att klara stress.
Sömn
Det är viktigt att sova gott om du ska må bra. En vuxen brukar
behöva sova mellan sex och nio timmar varje dygn. Unga behöver
sova mer.
Det är vanligt att ha problem med sömnen. Det kan bero på olika
saker, till exempel på tobak, alkohol, snarkning, sjukdom, oro och
stress eller att du äter för sent på kvällen.
Du kanske kan få bättre sömn på egen hand. Men om problemen
fortsätter länge kan det vara bra att söka vård.
154 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 155
Hälso- och sjukvård i Sverige
Den offentliga vården
Den offentliga vården är den vård som alla människor kan använda
eller har rätt till. Kommunen och landstingen eller regionerna står
för den offentliga vården. Kommunen ger hjälp till äldre, personer
med funktionsnedsättningar och personer som varit sjuka länge.
Att vårda sig själv – egenvård
Många lättare sjukdomar och skador kan du ta hand om själv. Det
kan vara förkylning, feber, maginfluensa eller små sår. Du kan läsa
mer om det i en bok som heter Egenvårdsguiden. Den är gratis och
finns på din vårdcentral.
Du kan också ringa till sjukvårdsrådgivningen för att få tips. På
sjukvårdsrådgivningen arbetar sjuksköterskor. De kan svara på vart
du ska gå om du behöver vård.
Sjukvårdsrådgivningen har öppet 24 timmar om dygnet. Telefonnumret är 1177. Sjukvårdsrådgivningen finns också på Internet, på
www.1177.se. Där finns information på olika språk.
Apotek
Medicin köper du på apotek. Till en del mediciner behövs ett
recept från din läkare. De som arbetar på apoteket vet mycket om
olika sjukdomar och mediciner. De kan svara på många av dina
frågor. På apoteket finns också information och broschyrer om
olika sjukdomar.
Privat vård
Många privata vårdföretag har avtal med kommun eller landsting.
Då ger de vård på samma sätt som i den offentliga vården.
Primärvård
Primärvård är vård som du får utanför sjukhusen, till exempel vid
en vårdcentral. I primärvården finns vårdcentraler, mödravård,
barnavård, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer, psykoterapeuter och ungdomsmottagningar.
Om du blir sjuk ska du kontakta vårdcentralen i första hand.
156 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
Det är också till vårdcentralen du kommer på hälsokontroll om du
är nyanländ. Vid hälsokontrollen blir du intervjuad och får svara
på frågor om din hälsa. Vårdpersonalen tar olika prover.
På en vårdcentral kan du också få hjälp med att sluta röka, dricka
mindre alkohol eller hantera stress.
Färdtjänst
Om du har svårt att resa själv eller med vanlig kollektivtrafik (bussar, tåg, spårvagn) kan du få färdtjänst. Då får du resa med taxi
eller liten buss. Kommunen beslutar om du kan få färdtjänst.
Allmänläkare
Läkarna på vårdcentraler är ofta allmänläkare. Det betyder att de
tar hand om patienter med de vanligaste sjukdomarna. Allmänläkare arbetar också med förebyggande vård. Det betyder att de
hjälper till att hindra sjukdomar. Det kan handla om att hjälpa
människor att sluta röka, gå ner i vikt eller dricka mindre alkohol.
Allmänläkaren ser också om du behöver vård av en specialist.
Då skickar allmänläkaren ett särskilt brev (en remiss) till en mottagning med specialister.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 157
Sjuksköterskor
På alla platser där du söker vård arbetar sjuksköterskor. Många
sjuksköterskor har också extra utbildning i ett visst ämne, till
exempel psykiatri.
Undersköterskor
Undersköterskor arbetar tillsammans med läkare och sjuksköterskor.
De tar till exempel blodprover och lägger om sår.
Sjukgymnaster och arbetsterapeuter
En sjukgymnast hjälper människor som har problem när de ska
röra sig, till exempel ont i ryggen.
En arbetsterapeut hjälper människor som har fått en sjukdom eller
skada så att de kan leva bättre i vardagen.
Psykologer, psykiatrer och kuratorer
En psykolog, psykiater eller kurator hjälper människor som mår
psykiskt dåligt, till exempel på grund av depression eller stress.
Dietister
En dietist hjälper människor att välja vad de ska äta och dricka för
att bli friskare.
Mötet med vården
När du talar med någon i vården – till exempel en läkare eller
sjuksköterska – ska du själv berätta vad du behöver. Du vet mest
om det problem du har. I Sverige är det vanligt att läkaren använder en bok som heter Patient-Fass. Det är ett slags lexikon för olika
mediciner.
Vart ska du vända dig?
När du eller dina barn blir sjuka ska du i första hand gå till din
vårdcentral. På kvällar och helger är vårdcentralen stängd. Om du
behöver vård snabbt ska du gå till en jourmottagning. Fråga din
vårdcentral vilken jourmottagning som finns närmast, eller läs på
vårdcentralens hemsida på Internet.
Om ditt barn är mycket sjukt eller skadat ska du gå till sjukhusets
akutmottagning för barn, barnakuten. En barnakut brukar ta emot
sjuka barn mellan 0 och 16 år.
158 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
Välja vårdcentral
Du som är över 16 år kan välja vilken vårdcentral du vill höra till.
Föräldrarna (eller den som har vårdnaden) väljer vårdcentral för
barn som är yngre än 16 år. Du betalar mellan 100 och
200 kronor för ett läkarbesök på den vårdcentral du hör till.
Om du går till en annan vårdcentral måste du betala mer.
Du kan välja vilken vårdcentral du vill. Många väljer den vårdcentral som ligger närmast hemmet. Du kan också välja mellan
offentlig eller privat vårdcentral. För att välja vårdcentral går du till
den vårdcentral du vill höra till. Där får du hjälp att skriva in dig.
Om du inte väljer själv blir du inskriven på den vårdcentral som
ligger närmast där du är folkbokförd.
Du kan när som helst byta vårdcentral, till exempel om du flyttar.
Om du vill byta vårdcentral går du till den vårdcentral du vill
byta till.
Livsfarliga sjukdomar eller skador
Om du får en akut sjukdom eller en livsfarlig skada ska du åka till
en akutmottagning vid ett sjukhus. Om du inte kan komma till
sjukhuset med bil eller taxi får du ringa ambulans. Då ringer du
SOS alarm på telefonnummer 112.
Specialistmottagningar
Specialistmottagningen brukar finnas på ett sjukhus. Här arbetar
läkare som kan extra mycket om vissa sjukdomar, till exempel
mag- och tarmsjukdomar. Oftast är det din läkare på vårdcentralen
som skickar en remiss till specialistmottagningen. Du måste inte
ha remiss för att besöka en specialistmottagning, men du får vänta
kortare tid om du har remiss. Det kostar också mindre om du
har remiss.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 159
Ungdomsmottagning
Ungdomsmottagningar är till för flickor och pojkar som har frågor
om sex, hälsa och relationer. Ungdomsmottagningarna brukar vara
öppna för ungdomar mellan 13 och 24 år. Det är gratis att gå till
en ungdomsmottagning. På en ungdomsmottagning brukar det
finnas barnmorskor, kuratorer, psykologer, undersköterskor, gynekologer och läkare.
Sjukhus
Ett sjukhus har flera olika mottagningar och avdelningar. Du går
till sjukhuset om du har fått remiss till en specialistmottagning.
Du går också hit om du har en svår skada eller sjukdom som måste
behandlas genast. Många sjukhus har också förlossningsmottagning. Hit går du om du ska föda barn.
Några exempel på sjukhusets olika mottagningar:
•
Ortopedisk mottagning: För problem med skelettet eller rörelseorganen, till exempel ett brutet ben.
Medicinsk mottagning: För inre sjukdomar, till exempel besvär med mage och tarmar.
•
•
•
•
•
•
Kirurgisk mottagning: För sjukdomar som kräver operation.
Gynekologisk mottagning: För kvinnors sjukdomar, till exempel en komplicerad graviditet.
Ögonmottagning: För olika sjukdomar i ögonen.
Öron-, näsa- och halsmottagning: För problem i öron, näsa och hals. Psykiatrisk mottagning: För psykiska problem.
Akutmottagning
En akutmottagning är öppen alla timmar på dygnet. Till akutmottagningen går du om du har en farlig skada eller akut sjukdom
eller när din vanliga vårdcentral har stängt. Det är vanligt att du
får vänta länge om du går till sjukhusets akutmottagning. Det
beror på att sjukhuset inte kan veta hur många patienter som ska
komma. På akutmottagningen får den person som är mest sjuk
vård först. Därför är det bättre om du kan gå till din vårdcentral
eller jourmottagning.
Det är bättre att gå till din vårdcentral när den är öppen om du
inte är allvarligt sjuk eller skadad.
160 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Barn och unga
I stora städer kan det finnas särskilda sjukhus för barn och ungdomar. I mindre städer finns det särskild mottagning för barn och
ungdomar mellan 0 och 16 år. Om ett barn måste stanna på sjukhuset finns det särskilda avdelningar för barn och ungdomar.
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa kan drabba alla. Ibland är det svårt att berätta om
psykiska problem. Psykisk ohälsa märks ofta i kroppen. Musklerna
kanske gör ont. Man kanske svettas, hjärtat slår för fort, man har
svårt att sova eller får ont i huvudet.
Om du tror att du har psykiska besvär kan du prata med din läkare på vårdcentralen. Han eller hon kan hjälpa dig att få träffa en
kurator eller psykolog.
Vid sjukhusen finns det också psykiatriska akutmottagningar,
både för vuxna och för barn och ungdomar (Barn- och ungdomspsykiatri, BUP). De psykiatriska akutmottagningarna brukar ha
öppet alla dagar och nätter på samma sätt som vanliga akutmottagningar.
Vårdgaranti
I Sverige får människor ibland vänta länge på att få vård. Därför
finns det något som kallas vårdgaranti. Vårdgarantin är olika regler
som ska göra det lättare att få vård snabbt.
Primärvården - Om du försöker nå primärvården ska du få kontakt samma dag. Kontakten kan betyda att du får ett besök på en
vårdcentral eller att du får tala med någon på telefon. Om personal
i primärvården, till exempel en sjuksköterska, ser att du behöver
träffa en läkare ska du inte behöva vänta mer än sju dagar på ditt
läkarbesök.
Specialistmottagning - Om du får en remiss till en specialist ska
du inte behöva vänta mer än 90 dagar på ditt besök hos specialisten. Samma regel gäller om du har sökt specialistvård utan remiss.
Behandling - När din läkare har bestämt att du ska få behandling, till exempel en operation, ska du inte behöva vänta mer än 90
dagar på behandlingen.
Vårdgarantin gäller inte akutvården. En patient som är akut sjuk
ska få vård så fort som möjligt.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 161
Smittskyddslagen
I Sverige finns en lag som heter smittskyddslagen. Den finns för att
hindra att allvarliga smittsamma sjukdomar sprids.
I smittskyddslagen finns en lista på sjukdomar. Det är ungefär
50 stycken. Dessa sjukdomar är anmälningspliktiga.
Det betyder att du måste kontakta sjukvården (anmäla dig) om du
tror att du blivit smittad av en sådan sjukdom. Du måste också tala
om namn på den eller de personerna som kan ha smittat dig.
Några av sjukdomarna i smittskyddslagen sprids genom sex. Exempel på sådana sjukdomar är HIV, klamydia och syfilis.
Om du har en sådan sjukdom är alla undersökningar, vård och
medicin gratis. Du får också hjälp att kontakta de personer som du
kanske har smittat.
Smittskyddsinstitutet är en myndighet som har information om
smittskyddslagen och sjukdomar. Du kan läsa mer om institutet
och sjukdomarna på Internet, www.smittskyddsinstituet.se.
Högkostnadsskydd
Ett högkostnadsskydd är ett skydd mot höga kostnader för vård
och medicin.
Högkostnadsskydd för vård betyder att du som patient bara behöver betala 900 kronor varje år för vård. När du har betalat för 900
kronor får du gratis vård resten av året. Du får ett frikort. Frikortet
gäller i tolv månader från den dag du gjorde det första besöket.
Högkostnadsskydd för medicin betyder att du bara behöver betala
1 800 kronor varje år för medicin på recept. När du har betalat
för 1 800 kronor får du gratis medicin på recept resten av året. Du
räknar tiden från och med den dag du köpte den första medicinen.
162 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Tandvård
I Sverige finns offentlig tandvård och privat tandvård. Den offentliga tandvården sköts av ett landsting eller en region. Den offentliga
tandvården kallas Folktandvården.
Det finns många privata tandläkare i Sverige. Reglerna för hur
mycket du ska betala är olika. Det beror på var du bor och på vilken tandläkare du väljer.
Mycket tandvård i Sverige handlar om förebyggande tandvård. Det
betyder att du ska besöka tandvården med jämna mellanrum för
att hålla tänderna friska.
I Sverige får alla som är under 20 år gratis tandvård, både hos
Folktandvården och hos privata tandläkare. Alla barn och ungdomar kallas regelbundet till tandläkaren för undersökning, behandling och förebyggande tandvård. Vuxna får själva ta kontakt med
tandläkaren.
Foto: Colourbox
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 163
Tandvårdsstöd
Alla som bor i Sverige har rätt till tandvårdsstöd från och med det
år man fyller 20. Tandvårdstödet är dels ett bidrag (pengar) för att
betala tandläkaren, dels ett högkostnadsskydd.
Bidraget till tandvård är 300 kronor varje år för dig som är mellan
20 och 29 år eller över 75 år. För personer mellan 30 och 74 år är
bidraget 150 kronor varje år. Du kan spara ditt tandvårdsbidrag ett
år för att använda det nästa år.
Högkostnadsskydd betyder att du bara behöver betala en del av
kostnaden själv. Försäkringskassan betalar resten. Högkostnadsskyddet gäller i tolv månader. Det ger rabatt när du måste betala
tandvård för mer än 3 000 kronor. Då betalar du hälften av kostnaden. Om du har en behandling som kostar över 15 000 kronor
behöver du bara betala 15 procent av kostnaden.
Frisktandvård
Genom Folktandvården kan du få tandvård till fast pris. Det kallas
för frisktandvård. Du betalar en fast summa varje månad. Sedan
går du gratis till tandläkaren. För att få frisktandvård måste du
skriva på ett avtal. Du måste också genomgå en undersökning för
att tandläkaren ska kunna bestämma hur mycket din frisktandvård
ska kosta.
Om du inte är nöjd
Om du är inte är nöjd med den vård och service du har fått kan du
kontakta chefen på den vårdenhet du varit på.
Om du fortfarande inte är nöjd kan du kontakta patientnämnden.
Det finns en patientnämnd i varje landsting eller region. Nämnden
kan hjälpa till att lösa ditt problem.
Du kan också kontakta Socialstyrelsen som har hand om
klagomål på vården.
164 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
8.Att åldras i Sverige
Innehåll
Pensioner
Äldreomsorg
Begravning
Arvsrätt
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 165
Pensioner
Pension är pengar du får när du blir äldre och slutar arbeta. Hur
mycket du får i pension är olika. Det beror på vilken lön du hade
förut, hur länge du har arbetat och hur mycket pengar du har
sparat själv.
Pensionen är uppdelad i tre delar. Du kan få:
•
•
•
allmän pension
tjänstepension
pension från eget privat pensionssparande
Den allmänna pensionen
Den allmänna pensionen är en pension som alla har rätt till om de
har bott och arbetat i Sverige. Pensionen är statlig och betalas ut
genom Pensionsmyndigheten, www.pensionsmyndigheten.se. Du
tjänar in pengar till din pension varje år du arbetar, studerar eller
är föräldraledig. Den allmänna pensionen har tre delar: inkomstpension, premiepension och garantipension.
1. Inkomstpension
Hur mycket du får i inkomstpension beror på hur mycket pengar
du har tjänat tidigare. Varje år betalar du 16 procent av din inkomst eller lön till inkomstpensionen.
2. Premiepension
Varje år betalar du 2,5 procent av din inkomst eller lön till premiepensionen. Pengarna i premiepensionen läggs i olika fonder.
I fonderna finns värdepapper eller aktier som ägs av många olika
personer. Du bestämmer själv i vilka aktiefonder du vill ha dina
pengar. När du lägger dina pengar i en fond köper du en liten del
av fonden. Om värdet på värdepapperna eller aktierna i fonden
ökar får du och de andra ägarna mer pengar. Om värdet på värdepapperna eller aktierna i fonden minskar får du och de andra
ägarna mindre pengar.
Hur mycket du får i premiepension beror därför på hur mycket
du har betalat in och hur det går för aktierna och värdepappren i
fonderna där du har dina pengar.
166 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
3. Garantipension
Garantipensionen är till för den som har haft liten eller ingen inkomst från arbete. För att få hel garantipension måste du ha bott
minst 40 år i Sverige. Garantipensionen blir lägre om du har bott
kortare tid än 40 år i Sverige. Garantipensionen kan också bli lägre
om du redan har en annan pension, till exempel inkomstpension
eller änkepension.
Änkepension
Om du är kvinna och din make har dött kanske du kan få änkepension. Änkepensionen togs bort den 1 januari 1990. Men om du
var gift innan lagen ändrades har du chans att få änkepension.
Tjänstepension
Tjänstepensionen är den del av pensionen som din arbetsgivare betalar. De flesta som är anställda har rätt till en tjänstepension. Den
som studerar, är arbetslös, jobbar på en arbetsplats som inte har
kollektivavtal eller är egen företagare får inte någon tjänstepension.
Det finns flera företag som betalar ut tjänstepensioner. De har avtal
med olika arbetsgivare. Tjänstepensioner kan fungera på olika sätt.
Hur din tjänstepension ser ut beror på vad de fackliga organisationerna och arbetsgivarna har bestämt.
Foto: Colourbox
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 167
Privat pension
Du kan själv spara till din pension. Du kan spara i en bank eller i en
fondförsäkring i ett pensionsförsäkringsbolag. Du bestämmer själv
hur mycket pengar du vill spara varje månad och när du vill
börja spara.
Pension för egenföretagare
Om du har eget företag får du ingen tjänstepension. Du måste själv
betala in din pension. Det kallas för egenavgift. Du betalar lika
mycket som en arbetsgivare betalar för en anställd. Du måste också
betala en allmän pensionsavgift.
När börjar pensionen?
Du bestämmer själv när du ska gå i pension. Om du tar ut din
pension senare får du mer pensionspengar varje månad. Du kan
tidigast ta ut din inkomstpension och premiepension när du är 61
år. Du kan tidigast ta ut din garantipension när du är 65 år.
Den vanligaste pensionsåldern är 65 år, men du har rätt att arbeta
tills du är 67 år. Du kan komma överens med din arbetsgivare om
att arbeta längre.
Du väljer själv hur stor del av din pension du vill ta ut. Du kan ta
mellan 25 och 100 procent av din pension varje månad. Du kan
till exempel välja att ta ut halva din pension och fortsätta att arbeta
halva tiden.
Äldreförsörjningsstöd
Om du har fyllt 65 år och inte har någon pension har du rätt till
äldreförsörjningsstöd. Du har också rätt till äldreförsörjningsstöd
om du har en mycket låg pension.
Äldreomsorg
I Sverige är det ofta samhället som ger stöd och omsorg för den
som blir gammal. I andra länder kan det vara vanligare att familj
och släktingar tar hand om de äldre. Det finns lagar som säger
vilken äldreomsorg du har rätt till och vilken service kommunen
ska ge. Du har rätt att få hjälp och stöd för att vardagen ska fungera.
De viktigaste lagarna är socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.
168 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Hemtjänst
När du blir äldre och behöver hjälp ska du kontakta din kommun.
Kommunen kan hjälpa till med vård och service så att du kan bo
kvar i ditt hem. Det kallas hemtjänst.
Personal från hemtjänst hjälper dig till exempel att städa, handla
mat, bädda sängen, duscha eller raka dig. Du kan också få hjälp
på kvällar och nätter. Om du har en sjukdom eller skada kan det
komma en sjuksköterska för att lägga om ett bandage eller hjälpa
till med mediciner.
I många kommuner finns det också personal som hjälper till med
enklare reparationer. Det kallas ibland fixarservice. Personal från
fixarservice kan till exempel sätta upp en tavla eller byta gardiner.
Äldreboende
Om du inte klarar av att bo hemma finns det äldreboenden. Det
är bostäder där äldre personer kan få vård och service. På äldreboendet finns det personal dygnet runt. Äldreboendet är ofta en
liten lägenhet med ett sov- och vardagsrum samt dusch och toalett.
Ofta finns det ett stort vardagsrum utanför lägenheten som flera
i huset delar på. Ibland finns det också ett kök som alla delar på.
Om du vill få plats i ett äldreboende måste en biståndshandläggare
göra en utredning. Sedan bestämmer handläggaren om du kan få
lägenhet i ett äldreboende. Den person som behöver mest vård och
service får först plats.
Hemsjukvård
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 169
Begravning
När någon dör i Sverige och ska begravas brukar släktingar och
nära vänner till den döde vara med vid begravningen. Begravningen
hålls ofta i kyrkan. Det är vanligt att följa den dödes önskan om
hur begravningen ska gå till. Önskemålet kan ha skrivits i ett
testamente eller så har de som dött tidigare berättat hur de vill att
begravningen ska gå till.
Vid dödsfall
När någon har dött brukar släktingarna ta kontakt med en präst,
pastor, rabbin, eller imam. Det kan också vara bra att tala med
kyrkogårdsförvaltningen och en begravningsbyrå.
Det finns inga regler om att man måste ordna en begravning.
Men det finns regler om att kroppen måste ligga i en kista.
Det finns också regler om hur en kremering ska gå till och hur askan ska läggas i jorden. Kremering betyder att den som dött läggs
i en kremeringsugn tillsammans med kistan. Där bränns både
kistan och kroppen till aska. Askan brukar sedan grävas ned på en
gravplats. Askan kan också spridas på en särskild plats på kyrkogården, en minneslund. Om man vill strö ut askan i till exempel
havet, måste man ha tillstånd från länsstyrelsen.
Svenska kyrkan ansvarar för gravplatserna i Sverige, oavsett vilken
religion den döde tillhört. På Svenska kyrkans hemsida hittar du
information om kyrkogårdar och begravningsplatser där du bor.
www.svenskakyrkan.se
Kyrklig begravning
I Sverige vill ungefär 83 procent av dem som dör ha en ceremoni i
kyrkan. Då håller en präst en begravningsgudstjänst. För att få en
begravningsgudstjänst måste man vara medlem i Svenska kyrkan.
Kyrklig begravning är gratis för alla som är medlemmar i Svenska
kyrkan. En kyrklig begravning kan också hållas i en frikyrka, en
katolsk eller en ortodox kyrka.
Borgerlig begravning
Alla i Sverige betalar en begravningsavgift genom skatten. Avgiften ger rätt att använda en lokal till begravningen, till exempel ett
kapell. Avgiften ger också rätt till transport av kistan från lokalen
till graven.
170 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
En borgerlig begravning är en ceremoni utan religiösa delar.
En borgerlig begravning hålls därför inte i kyrkan. Den kan
hållas i ett gravkapell, i en trädgård eller kanske ute i naturen.
En borgerlig begravningsförrättare håller i ceremonin.
Foto: Maria Nobel
Arvsrätt
När någon dör finns det lagar som bestämmer vem som ska ärva
pengar och saker efter den döde.
Bouppteckning
När någon dör måste man göra en lista över allt den döde ägde.
Det kallas för en bouppteckning. Bouppteckningen ska vara klar
tre månader efter dödsfallet. Om en förälder dör som har barn
under 18 år ska barnet få hjälp av en god man. En god man är
en person som bevakar barnets rättigheter.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 171
Index Register
Symboler
112 SOS, 55-56, 142, 159
114 14 Polisen, 57, 142
1177 Sjukvårdsrådgivningen, 156
1949 års tryckfrihetsförordning, 135
1974 års regeringsform, 22, 135
1980 års successionsordning, 8, 22, 105, 135
1991 års yttrandefrihetsgrundlag, 104, 135
A
Adel, 16, 18, 140
Affärsplan, 80
Aga, 125
Aktivitetsersättning, 86
Akutmottagning, 158-160
Alfa-kassan, 72
Alkohol, 24, 56, 61, 81, 96, 150-151, 154, 157
Alla helgons dag, 27
Allemansrätten, 37
Alliansen, 140
Allmänläkare, 157
Allmänna domstolar, 144
Allmän pension, 166
Allmän pensionsavgift, 82, 168
ALMI Företagspartner Ab, 81
Ambassad, 10
Amortering, 42
Andra hand, 40-41, 44-45
Andra världskriget, 8, 20-21, 138
Anmälningsplikt, 129-130
Anställda, 22, 67-69, 72, 82, 104, 121, 139, 167
Anställning, 57, 68, 71-72, 74
Anställningsavtal, 69-70, 74
Anställningsintervju, 78
Anti-agalagen, 127
Apotek, 51, 53, 156
Arbetarrörelsen, 96
Arbetsdomstolen, AD, 67
Arbetsförmedlingen, 12, 58, 64, 73, 75-77, 80, 93-94, 141
Arbetsgivaravgifter, 69, 82
Arbetsgivare, 20, 66-70, 73-78, 82, 84, 94, 104, 107, 119, 167-168
Arbetsgivarorganisation, 66-67
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 173
Arbetsgivarverket, 67
Arbetshjälpmedel, 146
Arbetsintyg, 70
Arbetslöshet, 20, 150
Arbetslöshetsförsäkring, 20, 71
Arbetslöshetskassa, A-kassa, 62, 67
Arbetsmarknaden, 65-66
Arbetsmarknadsdepartementet, 11
Arbetsplatsombud, 67
Arbetstagare, 66-67, 70
Arbetsterapeuter, 156, 158
Arbetstider, 68
Arbetstidslagen, 74
Arbetstillstånd, 10-11
Arlanda, 34
Arv, 16, 150, 172
Asatro, 15
Assistansersättning, 146
Asyl, 8-9
Autism, 64, 90, 122
Autogiro, 57
Avfall, 48-51, 53
Avlopp, 52
B
Bankkonto, 57, 97
Barnavårdscentralen, BVC, 118
Barnkonventionen, 108
Barn- och ungdomspsykiatri, BUP, 161
Barnomsorg, 22, 59, 64, 119
Barnuppfostran, 127-128
Befolkning, 31-32, 36
Begravning, 23, 30, 170-171
Begravningsavgift, 170
Begravningsbyrå, 170
Begravningsgudstjänst, 170
Bemanningsföretag, 75
Besiktning, 47
Besittningsskydd, 45
Bestickning, 148
Betalningsanmärkningar, 42
Betyg, 77, 87, 89, 92-93, 122, 124-125
Betänketid, 116
Bibliotek, 43, 62-63, 139
Bibliotekskort, 63
174 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Biobränsle, 54
Bisexuella, 106
Biståndshandläggare, 60, 169
Blåkulla, 25
Bodelning, 172
Borgare, 16, 18
Bostadsbidrag, 83, 85, 118-119
Bostadsförmedling, 42-43
Bostadsrätt, 40-42, 45
Bostäder, 20, 40, 169
Bouppteckning, 171
Bra Miljöval, 53
BRIS, 109
Bronsåldern, 15
Brott, 56, 105, 142, 144-145, 148
Brottmål, 144
Bruttolön, 69, 74
Bröstarvinge, 172
Budget, 57
Bönder, 16, 18
C
Carl XVI Gustav, 22, 135
Centerpartiet, 140
Centrala studiestödsnämnden, CSN, 58, 89, 94
Ceremonier, 23
Charles Louis de Montesquieu, 132
Curriculum Vitae, CV, 77
D
Dagis, 120
Deklaration, 70
Demokrati, 20, 23, 125, 131-135, 139-140
Demonstrationer, 20
Departement, 135
Diskriminering, 106
Diskrimineringsombudsmannen, DO, 105-106
Dispens, 114
Djurskydd, 39
Djurskyddsförordning, 39
Domstol, 41, 116, 133, 138, 143-145
Dop, 23, 29
Droger, 56, 61, 150
Dödsbo, 172
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 175
E
Eftersändning, 44
Egenavgift, 82, 168
Egenvård, 156
Egenvårdsguiden, 156
Ekonomiskt bistånd, 62
Elavtal, 55
Elbolag, 54
Elektriciteten, 54
Elevhälsoteam, 124, 129
Elpriskollen, 54
Energi, 33, 49-50, 53-54
Etableringsersättning, 12-13
Etableringshandläggare, 12, 58
Etableringslots, 13
Etableringsplan, 12-13
Etableringstillägg, 13
Etnicitet, 23
EU-domstolen, 138
Euro, 136, 138
Europakonventionen, 103
Europaparlamentet, 136-138
Europeiska kommissionen, 138
Europeiska Unionen, EU, 8, 10, 22, 138
Europeiska unionens råd, 138
Examen, 92
F
Fackförbund, 66
Fackföreningar, 66-67
Fackklubb, 67
Familjedaghem, 120
Familjemål, 144
Familjerätten, 117
Familjeåterförening, 9
Flerbarnstillägg, 119
Flextid, 74
Flykting, 9, 11-13, 58, 94
Flyttanmälan, 44
Folkbildning, 96
Folkbokföring, 83
Folke Bernadotte, 21
Folkhälsa, 151
Folkhögskola, 90, 92, 94
Folkomröstning, 22, 136
176 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Folkpartiet, 140
Folkrörelse, 95-96
Folkstyre, 133
Folktandvården, 163-164
Fonder, 166
Fondförsäkring, 168
Forntid, 14
Fridlysta, 39
Frigörelse, 129
Frikort, 162
Frikyrkorörelsen, 96
Friskolor, 60
Frisktandvård, 164
Fritid, 59, 62, 95, 99, 150
Fritidsgårdar, 99
Fritidshem, 59, 104, 119, 121
Funktionshinder, 64
Funktionsnedsättning, 20, 64, 86, 106, 118
Färdtjänst, 157
Födelsedag, 30
Förberedelseklass, 123
Förening, 41-42, 67, 71, 96-97, 133
Föreningsfrihet, 96, 133
Förenta Nationerna, FN, 21
Företagare, 10, 69, 167
Förskola, 59, 117, 119-121
Förskoleklass, 59-60, 120
Förstahandskontrakt, 41-42, 44-47, 70
Första världskriget, 20
Försäkringsbolag, 70
Försäkringskassan, 64, 67, 76, 83, 85-86, 118-119, 139, 141, 146-147, 164
Försörjningsstöd, 61-62
Förundersökning, 145
Förvaltning, 59, 139, 141
Förvaltningsbesvär, 146
Förvaltningsdomstolar, 144, 146
Förvaltningsrätten, 86, 146-147
Föräldrabalken, FB, 61
Föräldraförsäkringen, 105, 118
Föräldrakurser, 129
Föräldrapenning, 70, 85, 118
G
Garantipension, 166-168
Genèvekonventionen, 9
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 177
Gotland, 33
Gravplats, 170
Grundlagar, 18, 37, 103, 135
Grundskola, 60, 81, 89, 122
Gudstjänst, 36
Gustav II Adolf, 17
Gustav III, 18
Gustav IV Adolf, 18
Gustav Vasa, 16-17
Gymnasiet, 89-90, 94, 104, 124-125
Gynekologisk mottagning, 112, 160
Götaland, 32
H
Halloween, 27
Handikappersättning, 64, 86, 146
Havandeskapspenning, 85
Heder, 111
Hedersrelaterat våld, 111
Hemförsäkring, 48, 57, 62, 145
Hemtjänst, 61, 139, 169
Hemutrustningslån, 58
Hindersprövning, 115
Homosexualitet, 106
Hovrätten, 144
Hyresgäst, 41, 43, 46-47
Hyreslagen, 45
Hyresnämnden, 41, 44-45
Hyresrätt, 40-41
Hyresvärd, 40-41, 44, 46-48
Hälsokontroll, 157
Hälsovård, 20
Högkostnadsskydd, 162, 164
Högskola, 81, 89-92, 94
Högskoleverket, 93
Högsta domstolen, 133, 135, 144
Högsta förvaltningsdomstolen, 135, 147
Högtider, 23-24, 27, 29, 107
Höstlov, 27
I
Identitetskort, id-kort, 83
IFS Rådgivning, 80
Individualistiskt synsätt, 102
178 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Individuell utvecklingsplan, IUP, 127
Industrialisering, 19
Infrastruktur, 34
Inkassoföretag, 58
Inkomstpension, 166-168
Inkomstskatt, 69
Inneboende, 40, 44-45
Inskolning, 121
Instegsjobb, 76
Integration, 11
Intresseanmälan, 78
Intygsgivare, 84
Istiden, 14
J
Jean Baptiste Bernadotte, 18
Jobba svart, 70
Jobbcoach, 76
Jourmottagning, 158, 160
Julafton, 28
Julen, 28
Jullov, 28
Justitiekanslern, JK, 143
Justitieombudsmannen, JO, 143
Jämlikhet, 103
Jämställdhet, 78, 103-105
Jämställdhetslagen, 104-105
Järnåldern, 15
K
Kalla kriget, 21
Kalmarunionen, 16
Kammare, 18
Kammarrätten, 146-147
Kapell, 30, 170
Karensdag, 74
Karl XII, 17
Karl XIII, 18
Kebnekaise, 33
Kollektivavtal, 68-69, 167
Kollektivistiskt synsätt, 102
Kommunalbesvär, 146
Kommuner, 33, 40, 49, 59-60, 62-63, 67, 89, 98-99, 104, 119-120, 123, 125, 137, 139, 146, 169
Kommunfullmäktige, 134, 136-137, 139
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 179
Kompletterande utbildning, 91
Kompost, 48
Komvux, 89-90, 94
Konfirmation, 23, 29
Konservatismen, 140
Konsumentnämnd, 63
Kontaktfamilj, 129
Kontaktperson, 129
Kontokort, 57
Kreditupplysningsföretag, 58
Kremering, 170
Kriminalvården, 142
Kris, 13, 20, 22
Kristdemokraterna, 140
Kristi himmelsfärdsdag, 25-26
Kronofogdemyndigheten, 58
Kroppsspråk, 78
Kräftskiva, 27
Kultur, 11, 59, 62, 81, 96, 150
Kungen, 16-17, 22, 132-133, 135, 140
Kvalificerad yrkesutbildning, KY-utbildning, 91
Kvinnlig könsstympning, 111-112
Kvinnofridslagen, 105
Kvinnofridslinjen, 110
Kvinnojour, 111
Kvinnokliniker, 112
Kvotflykting, 12
Kyrkogårdsförvaltningen, 170
Källsortera, 49
Könsidentitet, 106
Könsuttryck, 106
L
Lagen om anställningsskydd, LAS, 68
Lagen om fri abort, 105
Lagen om medbestämmanderätt i arbetslivet, MBL, 66
Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, 61
Lagen om vård av unga, LVU, 61
Laglott, 172
Lagstiftning, 138
Landskap, 15, 26, 31-32
Landsting, 67, 137, 139, 141, 156, 163-164
Landstingsfullmäktige, 134, 136-137, 139
Ledamot, 135, 137
Liberalismen, 140
180 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Livsmedelsverket, 152
Luciadagen, 28
Lån, 58, 80, 94
Läkare, 74, 92, 118, 124, 156, 158-161
Län, 32, 92, 115, 139, 150
Länsstyrelsen, 114-115, 170
Läroplan, 104, 120, 122
Läxläsning, 63
Lön, 68-69, 71-72, 74, 81, 96, 118, 166
M
Medborgarskap, 9-10, 147
Medeltiden, 15-16
Mediciner, 53, 156, 158, 169
Medicinskt underlag, 74
Meritförteckning, 77
Meritportfölj, 94
Midsommarafton, 26
Midsommarstång, 26
Migrationsdomstolen, 147
Migrationsverket, 9-10, 147
Miljöpartiet, 140
Miljöstation, 48, 50-51
Minister, 135
Misshandel, 48, 110
Moderaterna, 140
Modersmålsundervisning, 123
Moms, 81
Monarki, 135
Mutor, 5, 148
Myndighet, 9, 64, 75, 84-85, 106, 122, 142-143, 146, 152, 162
Myndigheten för yrkeshögskolan, 90
Mänskliga rättigheterna, 103, 107, 111, 126, 133
Mödravårdscentralen, MVC, 117
N
Namngivningsceremoni, 29
Nationaldag, 17, 26
Nationaldräkt, 26
NATO, 21
Naturen, 23, 33, 37-39, 51, 171
Naturreservat, 37-38
Naturtillgångar, 34
Nedskräpning, 51
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 181
Nettolön, 69
Norden, 16, 19, 32, 116
Norrland, 32
Nouruz, 29
Nubbe, 27
Nykterhetsrörelsen, 24, 96
Nämnd, 59, 141
O
Offentliga myndigheter, 141
Offentlig försvarare, 145
Offentlighetsprincipen, 147
Olof Skötkonung, 15
P
Parti, 98, 137, 140-141
Patient-Fass, 158
Patientnämnden, 164
Pedagogisk omsorg, 120
Pension, 70, 81, 166-168
Pensionsförsäkringsbolag, 168
Pensionsmyndigheten, 166
Personbevis, 83, 89
Personligt brev, 77-78
Pingsten, 26
Platsbanken, 75
Polisen, 56, 84, 142, 145
Politiker, 59, 109, 134, 141, 143, 148
Praktik, 12, 76, 90-91
Premiepension, 166, 168
Preventivmedel, 20
Primärvård, 156
Privat pensionssparande, 166
Projektanställning, 72
Provanställning, 72
Präster, 16, 18
Psykologer, 156, 158, 160
Psykoterapeuter, 156
Punktskatt, 81
Påbyggnadsutbildning, 89
Påsk, 24-25
Påskkäring, 25
Påsklov, 25
Påskris, 25
182 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
R
Radhus, 42
Ramadan, 29
Referenser, 77
Regeringen, 11, 20, 22, 62, 103-105, 134-135, 143, 151
Regeringsformen, 18, 103, 133
Regeringskansli, 139
Regioner, 139
Registrerat partnerskap, 10, 116
Rekryteringsföretag, 75
Religion, 23, 36, 106-107, 115, 133, 140, 170
Religionsfrihet, 107, 133
Remiss, 157, 159-161
Representativ demokrati, 134
Riksdagen, 16-18, 22, 104, 133-137, 140, 143-144
Riksdagsordningen, 18
Riksnormen, 62
Romarriket, 132
Räddningstjänsten, 55
Ränta, 42
Rättegång, 144-145
Rättigheter, 11, 16, 23, 25, 63, 95, 98, 103-104, 106, 108, 128,
133, 140, 171
Rättshjälp, 145
Rättssäkerhet, 133
Rättsväsendet, 142
Rättvisa, 23
Rökning, 56, 150
Rösta, 20, 132, 137, 139
Röstkort, 137
Rösträtt, 20, 96, 104, 137
S
Sambo, 10, 45, 114, 116, 172
Sambolagen, 116
Samer, 36
Samhällsorientering, 9, 12, 80
Schengensamarbetet, 8
Sekretess, 147-148
Sekretesslagen, 148
Semester, 20, 22, 27, 68, 74
Semesterlagen, 74
Semlor, 24-25
Sexualitet, 111, 114, 122, 151
Sexualitet och samlevnad, 122
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 183
Sexuell läggning, 106
Sjukersättning, 86
Sjukgymnaster, 156, 158
Sjukhus, 20, 64, 141, 159-161
Sjuklön, 74
Sjukpenning, 70, 81, 86
Sjuksköterskor, 156, 158
Sjukvårdsrådgivningen, 156
Skadestånd, 48, 143
Skandinaviska halvön, 32
Skatt, 17, 59, 69-70, 81-83, 119
Skatteverket, 44, 67, 69-70, 80, 83-84, 89, 97, 115
Skilsmässa, 116
Skolhälsovård, 124
Skollagen, 122
Skolplikt, 60, 122
Skolsköterskor, 124
Skolverket, 122
Skuldsanering, 58
Skyddsbehövande, 12, 58
Skyldigheter, 117, 128
Smittskyddsinstitutet, 162
Smittskyddslagen, 162
Snaps, 27
Sociala avgifter, 82
Socialdemokraterna, 140
Socialförsäkringen, 85, 146
Socialismen, 140
Socialstyrelsen, 139, 164
Socialtjänst, 59, 117
Socialtjänstlagen, SoL, 61
Sommarlov, 26
SOS alarm, 159
Specialdomstolar, 144, 147
Specialistmottagningen, 159
Specialskola, 122
Sportlov, 24
Sprit, 24, 27
Språkintroduktion, 125
Språkträning, 63
Stadgar, 97
Staten, 17-18, 56, 69, 80-81, 103, 107, 139, 145, 147
Statens folkhälsoinstitut, 151
Statsministern, 135
Statsråd, 133
184 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Statssekreterare, 133
Stenåldern, 14
Stockholms blodbad, 16
Stormakt, 17
Strafföreläggande, 145
Strejk, 20
Stress, 150, 154, 157-158
Studiebidrag, 89, 93
Studiecirkel, 96
Studieförbund, 96
Studielån, 89, 93
Studiemedel, 94
Studievägledning, 87-88
Styrelse, 97, 132
Successionsordningen, 18
Svanen, 53
Svarta kontrakt, 46
Svealand, 32
Svenska för invandrare, sfi, 76
Svenska kyrkan, 17, 36, 116, 170
Svenska välfärden, 22, 81
Svenskt Näringsliv, 67
Sverigedemokraterna, 140
Sveriges kommuner och landsting, SKL, 67
Systembolaget, 56
Särskola, 122
T
Tandläkare, 62, 163
Tandvårdsförsäkringen, 86
Tandvårdsstöd, 164
Testamente, 170, 172
Tidsbegränsad anställning, 72
Tillfällig föräldrapenning, 85, 118
Tillsvidareanställning, 72
Timanställning, 72
Tingsrätten, 116, 144-145
Tjänstemän, 59, 141, 143, 148
Tjänstepension, 166-168
Tobak, 56, 81, 150-151, 154
Tolk, 64, 127
Tradition, 24, 27
Transpersoner, 106
Trettioåriga kriget, 17
Trettondagen, 28
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 185
Tro, 23, 103, 106-107
Tryckfrihetsförordningen, 18, 103
Tryck- och yttrandefrihet, 133
Träning, 123, 154
Tullverket, 142
Tvistemål, 144
Tvister, 144, 146
Tvångsäktenskap, 115-116
Tvättstuga, 41, 47
U
Underhållsstöd, 118
Ungdomar, 29, 61-62, 98-99, 108-109, 112, 124, 129, 146, 160-161, 163
Ungdomsmottagning, 112, 160
Universitet, 89-92, 94
Uppehållstillstånd, 9-11, 58, 75-76, 147
Upplysningstiden, 18, 132
Uppsägningstid, 41, 47, 74
Utbildningsprogram, 92
Utvecklingssamtal, 121, 127
Utvecklingsstörning, 90, 122
V
Vaccination, 118
Val, 54, 111, 132, 136-137, 139
Valborgsmässoafton, 25
Validering, 12, 93
Vallokal, 136
Valmyndigheten, 137
Verket för högskoleservice, VHS, 93
Vigsel, 114-115
Vigselförrättare, 114, 116
Vikariat, 72
Vikingatiden, 15
Våld i hemmet, 110
Vård av barn, VAB, 118
Vårdbidrag, 64, 86, 118, 146
Vårdcentraler, 156-157
Vårdgaranti, 161
Vårdnad, 117, 144
Vårdnadshavare, 83, 117
Vägledningscentrum, 88
Vänern, 33
Vänsterpartiet, 140
Värderingar, 23
186 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Västeuropa, 21
Vättern, 33
Y
Yrkesbedömning, 93
Yrkeshögskoleutbildning, YH-utbildning, 90
Yttrandefrihetsgrundlagen, 103
Å
Åklagarmyndigheten, 142
Årstider, 33
Återvinna, 48, 50
Återvinningscentral, 48, 51
Återvinningsplats, 48-51
Ä
Äganderätt, 40, 42
Äktenskap, 114
Äktenskapsbalken, 114
Äldreboenden, 60, 169
Äldreförsörjningsstöd, 168
Äldreomsorg, 59-60, 150, 168
Änkepension, 167
Ö
Öland, 33
Östersjön, 17
Östeuropa, 21
Överklaga, 84, 86, 144, 146-148
Övertid, 74
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 187