Transcript länk - Fokus Herrljunga AB

ION-Fakta
Inflyttare och
nybyggare i
Herrljunga kommun
Faktadelen
Per Florén, Ny Dinau,
Catrin Lang, Carla Lindberg
Maj 2013 (v08)
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning .............................................................................. 1 Om rapporten ........................................................................................ 3 DEL I – INFLYTTARE .................................................................................. 4 Sammanfattning .................................................................................... 5 Inledning – antalet spelar roll ............................................................... 7 Vad innehåller rapporten? ...................................................................................................... 8 Inflyttarenkäten ...................................................................................... 9 Vilka faktorer påverkade beslutet om att flytta? ................................................................. 9 Vilka informationskanaler var viktigast? ............................................................................... 14 Vilka andra orter övervägde man i samband med flytten? ............................................. 15 Hur nöjd är man med sin flytt? .............................................................................................. 16 Jämförelser mellan olika kommundelar.................................................... 17 Områdesvisa beskrivningar ................................................................................................... 19 Skillnader i ålder etc. .............................................................................................................. 21 Skrivna kommentarer .................................................................................. 23 Om enkäten och dem som svarade ................................................................................... 24 Jämförelse med Tingsryds inflyttarenkät ................................................... 26 Jämförelse med Simrishamns inflyttar- och utflyttarenkät ...................... 27 Inflyttarenkäten....................................................................................................................... 27 Utflyttarenkäten ...................................................................................................................... 30 Viktigaste faktorer vid val av ny bostadsort ........................................................................ 32 Slutsatser och rekommendationer ....................................................................................... 33 Jämförelse med Sjuhärads inflyttarundersökning .................................... 33 Självbilden Sjuhärad ............................................................................................................... 33 Kunskap och attityd hos Göteborgare ................................................................................ 34 Inflyttning – varifrån och vart? ........................................................... 37 Den stora bilden – hur förändras befolkningen? ................................................................ 37 Varifrån kommer folk? ............................................................................................................ 38 Hur fördelar inflyttarna sig över kommunen? ...................................................................... 39 Vart tar snabbflyttarna vägen? ............................................................................................ 40 Åldersfördelning ...................................................................................................................... 40 Antal barn ............................................................................................................................... 41 Sammanfattande kommentar ............................................................................................. 41 DEL II – ÅTERFLYTTARE?......................................................................... 42 Sammanfattning .................................................................................. 43 Attityder hos utflyttade kvinnor ............................................................................................. 43 Attityder hos politiker i kommunstyrelsen ............................................................................. 44 Flyttmönster hos tidigare Herrljungabor ............................................................................... 44 1
Inledning ............................................................................................... 45 Vad innehåller rapporten? .................................................................................................... 45 Utflyttarenkäten ................................................................................... 46 Vilka faktorer påverkade beslutet om att flytta? ............................................................... 46 Informationskällor inför en eventuell flytt? ........................................................................... 53 Vilka andra kommuner skulle du överväga vid en flytt? ................................................... 56 Hur nöjd är man med sin tid i Herrljunga? ........................................................................... 57 Hur kan Herrljunga bli ännu bättre på att få folk att flytta in? .......................................... 57 Hur beskrivs storstäder respektive mindre orter? ................................................................. 58 Vad skulle kunna få dig att lämna platsen du bor på nu? ............................................... 63 Om enkäten och dem som svarade ................................................................................... 64 Utflyttare vs. KS-politikerna .................................................................. 68 Resultat .................................................................................................................................... 68 Utflyttning – var hamnar de? ............................................................. 72 Hur stor är utflyttningen i olika åldersgrupper? ................................................................... 72 Finns det skillnader mellan könen? ....................................................................................... 72 Vart flyttar man? ..................................................................................................................... 73 Sammanfattande kommentarer .......................................................................................... 76 Om undersökningen .............................................................................................................. 76 DEL III – HUS OCH BYGGANDE ............................................................ 77 Nybyggnation av bostadshus ............................................................ 78 Hur fördelar sig nybyggena över kommunen? ................................................................... 78 En liten framtidsfundering ...................................................................................................... 80 ”Ingen bygger i Herrljunga!” ................................................................................................. 80 Försäljning av villor och radhus .......................................................... 82 Huspriser enligt Värderingsdata ............................................................................................ 82 Huspriser enligt booli.se under hösten 2011 ......................................................................... 82 Var i Herrljunga kommun byter husen ägare? .................................................................... 83 Herrljunga toppar prisutvecklingen på villor 2006-11 ......................................................... 85 Sänkta ”utgångspriser” i Herrljunga? ................................................................................... 87 DEL IV – ÖVRIGA ANALYSER ............................................................... 90 Befolkningsutveckling .......................................................................... 91 Elevunderlag – en prognos ................................................................ 94 Pendlingsmönster ................................................................................ 95 ”Ingen orkar pendla till Göteborg från Herrljunga”................................. 97 Skattenivån i Herrljunga ...................................................................... 98 DEL V – BILAGOR ................................................................................ 102 Bilaga 1. Inflyttare .............................................................................. 103 Enkättext ..................................................................................................... 103 Bilaga 2. Utflyttare ............................................................................. 107 Enkättext ..................................................................................................... 107 2
Om rapporten
Hur skall vi arbeta för att Herrljunga kommun skall vara en framgångsrik, levande
och attraktiv kommun i framtiden? Vad skall vi göra? Vad är viktigt? Hur skall vi
prioritera? Allt sedan Herrljunga kommun formulerade sin vision ”Växtkraft
10 000 – Våga, Vilja, Växa” har dessa frågor stötts och blötts. Vintern 2012 startade
Fokus Herrljunga, delvis finansierat av Nossan AB, arbetet med ION-projektet.
Namnet ION står för ”Inflyttare Och Nybyggare” och pekar på sambandet mellan
hur många vi är, hur många vi kommer att kunna vara och behovet av nybyggnation.
ION-projektet har haft två perspektiv:
1. Vad skall vi göra för att vända utvecklingen åt vårt håll?
2. Vilka grundläggande fakta behöver vi ta fram för att kunna besvara den
första frågan?
I rapporten ”Redovisning ION-projektet” finns alla resultat av arbetet med den
första frågan: Vad skall vi göra? I denna rapport ”IN-Fakta” har vi sammanställt en
hel del av det bakgrunds- och faktamaterial som tagits fram under vägen. Rapporten har delats in i följande delar:
I. Inflyttare – redovisning av resultatet av en enkät med ett antal personer
som flyttat in till vår kommun.
II. Återflyttare? – redovisning av resultatet av en enkät med ett antal personer
som gått i skola i Herrljunga men som nu har flyttat härifrån.
III. Hus och byggande – innehåller några olika analyser om byggande och priser bland annat.
IV. Övriga analyser – här har samlats ett antal olika mindre analyser som vi
tror läsaren kan ha glädje av.
Det är ett omfattande material men vi hoppas att du ändå skall hitta det du söker
och att våra resultat skall göra dig ännu bättre rustad att vara en av dem som är med
och bidrar till en positiv framtid för Herrljunga kommun. Och skulle du ha synpunkter på rapporten så är du alltid välkommen att höra av dig!
3
DEL I – INFLYTTARE
4
Sammanfattning
Herrljunga kommun har en vision som bland annat säger att vi skall växa till 10 000
invånare till år 2020. I dagsläget saknas drygt 700 personer för att visionen skall
förverkligas, och utvecklingen är på väg åt fel håll. Att bli fler är inte bara ett självändamål. Vi vet att lokal service, nyföretagande och mycket annat bygger på att
kommunen tillförs nya invånare, både i form av nyfödda och i form av människor
som flyttar in till kommunen. För att kunna vända utvecklingen i önskad riktning
är det avgörande att förstå vad som driver inflyttning, husköp och nybyggnationer i
kommunen. Denna rapport är ett försök att med mycket begränsade resurser ta
fram tillräckligt bra underlag för att vi skall kunna börja agera. Kanske behöver vi
mer och djupare information längre fram, men till att börja med får vi en bra plattform att utgå ifrån.
Inflyttarenkäten
De personer och familjer som flyttar till vår kommun är mycket nöjda med sitt
beslut. Hela 76 % av de intervjuade svarade att man är ”nöjd” eller ”mycket nöjd”. I
gruppen som inte tidigare bott i kommunen var hela 88 % nöjda eller mycket nöjda!
Den viktigaste informationskällan var, utan konkurrens, mun-till-muninformation. Det är genom vänner, släktingar och arbetskamrater som man främst
hämtar sin information inför flytten. Detta innebär att det är vi alla som bor i Herrljunga som är den viktigaste marknadsföringskanalen för dagens inflyttare.
Vilka faktorer spelade då störst roll för beslutet att flytta till just Herrljunga? Något
förenklat kan man säga att det var tre faktorer:
1. Boende med speciella kvalitéer
2. Rörlighet, möjlighet att resa till Stockholm etc. samt att pendla lokalt
3. Tillgång till natur, ren luft, tystnad, småskaligt samhälle
Man kan tolka resultatet som att arbete, möjlighet att studera, skola och dagis för
barnen, fritidsaktiviteter, släkt och vänner etc. inte är det som får oss att välja vart vi
flyttar. Allt detta måste självklart fungera men det är speciella boendekvalitéer,
rörlighet och natur, tystnad och småskalighet som får beslutet ”att tippa över” för
just Herrljunga (annars hamnar man i Alingsås, Vårgårda etc.).
Viktigaste alternativen till Herrljunga var, i prioritetsordning, Alingsås, Vårgårda,
Göteborg samt i mindre omfattning Borås och Vara.
Inflyttning totalt
Mellan 320 och 420 personer har flyttat in till Herrljunga varje år, samtidigt som
något fler flyttar ut (med undantag av åren 2007 och 2009). Nettot, inflyttade minus
utflyttade, rör sig mellan – 90 och + 25 personer per år. Störst antal (88 personer
totalt under 2010 och 2011) kommer från Borås, följt av Göteborg (84 personer),
Vårgårda (67 personer) och Alingsås (39 personer). Om man ser till hela regionen
5
så dominerar Storgöteborg med 42 % av inflyttarna följt av Sjuhärad inklusive
Borås på 20 %, Skaraborg på 16 % och, något otippat, Storstockholm på 6 %. Under
samma period har 58 barn flyttat in varav 29 till Herrljunga tätort.
Nybyggen
Antalet bygglov för enfamiljshus har i Herrljunga, under perioden 2006-2011, legat
mellan 5 och 10 stycken per år. Under hela den undersökta perioden (1997-2011)
har 55 enfamiljshus getts bygglov. 47 % av dessa ligger inom Herrljunga tätort, 15 %
i området mellan Herrljunga tätort och Vårgårda och 11 % i Säm/Eriksberg (nästan
alla nära Säm). Beräknat per 1 000 hushåll i respektive område blir turordningen
bland topp tre den motsatta (Säm har flest bygglov åtföljt av Fölene/Eggvena och på
tredje plats Herrljunga tätort).
Medelpris på sålda hus
Att jämföra priser på sålda hus i olika delar av kommunen kan vara lite vanskligt
eftersom det totala antalet hus är litet. Med den reservationen kan vi ändå konstatera att de bäst betalda husen återfinns i Herrljunga tätort följt av Eggvena/Föleneområdet. Under perioden 2007 till 2011 så såldes ett antal hus för över 1,5 miljoner.
Majoriteten av dessa ligger i Herrljunga tätort, två nära Säm och två i området
Eggvena/Bråttensby.
Pendling
Pendling till och från Herrljunga följer i första hand E20/Västra stambanan och i
andra hand till och från Borås. Pendling till Fyrbodal, övriga Skaraborg (utanför
E20/Stambanan) och Sjuhärad utom Borås är mycket liten. Fler personer pendlar
t.ex. till och från Stockholm än som pendlar till och från Mark.
Slutsatser baserat på redovisade resultat
Baserat på ovanstående kan vi dra följande slutsatser:
•
•
•
•
•
Vi har nöjda kunder! De som flyttat in är nöjda med sitt beslut!
Boende med speciella kvalitéer är centralt. En del av detta handlar om hus
med en speciell historia etc., dessa kan vi inte få flera av. Vad kan vi då
skapa för nya hus med dessa kvalitéer?
Rörlighet, inte minst till Stockholm, är avgörande för inflyttning. Vi måste
gör allt vi kan för att förbättra möjligheten både att åka till Stockholm och
att pendla inom VGR!
Naturkvalitéer inklusive tystnad och ren luft är det tredje benet vi måste
bygga på. Här bör vi verkligen undersöka vad vi kan göra för att säkra och
förstärka dessa kvalitéer. T.ex. bör tillstånd för stora vindkraftverk provas
extra noga!
Lättast verkar det vara att få till nybyggnation i området från Vårgårda till
Herrljunga tätorter (sannolikt beroende på att Göteborg är närmast där).
Därnäst har Säm-området hög attraktion. Molla/Mollaryd verkar ha potential (Borås-koppling) men det är svårt att säkert säga om tiden är mogen
ännu.
6
Inledning – antalet spelar roll
Vi lever i en tid med stora förändringar. Människor förflyttas från hela landet in till
våra tre storstadsområden. Idag har vi kommit så långt att majoriteten av potentiella barnaföderskor redan bor i storstäder. I stort sett alla kommuner utanför storstäderna kommer att tvingas hantera en allt större andel äldre i sin befolkning.
Näringslivet å sin sida har allt högre krav på utbildningen hos de personer som skall
rekryteras, gymnasium räcker ofta inte längre. Nu krävs ofta utbildning från högskola eller universitet, vilket gör det svårt att få tag i rätt arbetskraft för det företag
som ligger utanför högskoleorternas pendlingsområde. Lokal handel och service
effektiviserar, som så många andra branscher. För att kunna driva en lönsam verksamhet krävs större och större butiker med färre och färre expediter. För att fylla
dessa allt större butiker behövs allt större befolkningsunderlag. Samma sak gäller
statlig och kommunal service som polisstationer, kontor för Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen och Posten. Sammantaget innebär detta, för en kommun som
ligger kvar på ett stabilt invånarantal, att:
•
•
•
•
•
•
•
andelen unga kommer att minska, vilket i sin tur kommer att minska
barnafödandet och därmed på sikt minska andelen unga ännu mer,
andelen äldre kommer att öka, vilket kommer att minska de direkta skatteinkomsterna och öka de direkta kostnaderna för kommunen,
antalet företag som känner sig tvingade att flytta verksamhet från en
mindre ort till en större (med högskola) kommer att öka,
antalet nya företag minskar i takt med att andelen unga minskar,
den lokala servicen från både privata och offentliga aktörer kommer att
minska i takt med strukturomvandlingen mot allt större enheter,
attraktionskraften på möjliga inflyttare kommer kraftigt att minska när
både företagen försvinner med sina jobb och den lokala servicen krymps
en negativ befolkningsutveckling nästan blir oundviklig på sikt.
Detta innebär att en kommun egentligen bara har två alternativ:
1. Hitta vägar att växa och attrahera unga män och kvinnor som vill bilda
familj, hur tuffa förutsättningarna än ser ut.
2. Förbereda sig för en lång och smärtsam resa mot allt äldre befolkning, allt
färre jobb, allt mindre skattekraft, allt sämre service och allt större problem
att vända utvecklingen. Det blir inte sämre innan det blir bättre – det blir
sämre innan det blir ännu sämre!
Det är i ljuset av denna utmaning som rapporten har tagits fram. För att Herrljunga
kommun skall kunna växa krävs flera genomgripande krafttag, men också ett antal
aktiviteter som präglas av kirurgisk precision. Vi måste veta vad vi skall göra och
vem vi skall försöka få att flytta hit! Förhoppningsvis kan denna rapport bidra till
att vi får större möjligheter att göra rätt saker för rätt grupp av människor.
7
Vad innehåller rapporten?
Denna rapport sammanställer följande analyser och översikter:
1. Inflyttarenkät som gjorts med ett urval av de personer som flyttat in till
Herrljunga under 2010-11 (och som bodde kvar i januari 2012).
2. Inflyttarstatistik över hur många som flyttade in till olika delar av vår
kommun under 2010-11, varifrån de kom och hur gamla de var.
3. Nybyggnadsstatistik som visar antalet nybyggnationer (egentligen hur
många bygglov) under perioden 1997-2011.
4. Husprisstatistik som visar hur mycket det kostar att köpa ett hus i de olika
delarna av kommunen.
5. Prognos över antal barn per skola fram till 2018.
6. Översikt över pendlingsmönster till och från Herrljunga kommun
Undersökningen har gjorts för att ge en tydligare bild av inflyttare och nybyggare i
Herrljunga kommun. Materialinsamling och analys har gjorts av Per Florén och
Carla Lindberg, Fokus Herrljunga AB under perioden januari till mars 2012. Eftersom rapporten gjorts med mycket små resurser så har det inte funnits möjlighet
att ”dubbelkontrollera” alla siffror och beräkningar. Skulle du stöta på någon uppgift som verkar tokig så är vi mycket tacksamma för ett tips från dig!
8
Inflyttarenkäten
I vårt arbete med att öka antalet invånare i Herrljunga är det viktigt att förstå vilka
faktorer som varit viktigast för dem som valt att flytta till kommunen. Självfallet
behöver vi också veta mer om dem som INTE har valt att flytta hit men det är en
senare, och mycket större, fråga att besvara. I vår undersökning valde vi att fokusera
på fyra grupper av frågor:
1. Vilka påverkansfaktorer hade störst betydelse för ditt beslut att flytta till
Herrljunga?
2. Vilka informationskällor var viktigast när du fattade ditt beslut?
3. Hur nöjd är du med din flytt till Herrljunga inklusive vilka andra alternativ övervägde du?
4. Grundläggande data om personen såsom ålder, kön etc.
För att underlätta för såväl den som besvarar enkäten, som för den som sammanställer och tolkar svaren, har så gott som alla frågor samma svarsalternativ, en skala
som går från +3 (”Avgörande positiv effekt”), via 0 (”Ingen som helst påverkan”)
och vidare till – 3 (”Avgörande negativ effekt”). Medelvärdet av de olika personernas svar på respektive fråga kan därmed ligga mellan +3 och – 3, och om fördelningen är jämn blir medelvärdet 0.
Vilka faktorer påverkade beslutet om att flytta?
Ett beslut om att flytta till en annan kommun kräver, för de allra flesta, lång tid och
ett antal samtal runt köksbordet. Det är mycket som skall stämma. Jobb, ofta för två
personer, arbete, skola och dagis skall kunna kombineras med olika fritidssysselsättningar och andra önskemål om att t.ex. skaffa husdjur. Enligt en undersökning
som företaget Kairos Future AB gjorde för några år sedan fattas beslut om flytt i två
steg, först väljer man region utifrån funktionella krav (jobb, skola, familjerelationer
etc.) sedan väljs ort eller plats utifrån mer känslomässiga krav (trevligt hus, fin
miljö, vackra omgivningar). Går det att finna liknande mönster bland inflyttarna till
Herrljunga?
Vad påverkade mest?
Vilka faktorer ansåg då våra inflyttare hade haft störst påverkan på deras beslut?
Fem faktorer utmärker sig framför övriga. Dessa är, i prioritetsordning:
1. Möjligheten till ett visst boende.
2. Tillgång till järnväg till Stockholm och andra mer fjärran orter (i motsats
till möjligheten till pendling inom Västra Götaland).
3. Tillgång till natur med beteshagar, ren luft, tystnad etc.
4. Möjligheten att pendla med tåg (inom Västra Götaland).
5. Liten kommun med mycket landsbygd och endast mindre tätorter.
9
Vi vet från andra analyser att Herrljunga ligger precis på kanten till Storgöteborgs
påverkansområde. Villor i vår kommun kostar lite mer än de skulle gjort om vi
hade legat längre upp i Skaraborg eller i Dalsland, men mycket mindre än om vi
hade legat lika nära Göteborg som Lerum eller Partille gör. Det som gör att folk
flyttar till Herrljunga stämmer väl överens med den bilden. De som valt att flytta hit
har hittat ett boende som man inte har lyckats hitta någon annanstans, kanske ett
vackert hus, kanske ett hus som ligger vackert, kanske möjlighet att ha häst, kanske
ett hus man har råd med eller ett som är stort nog för ens behov? Exakt vad det är
vet vi inte, men punkt tre och fem ger ändå vissa indikationer, många uppskattar
det man skulle kunna kalla ”lantliga kvalitéer” eller ”småstadskvalitéer” som storstaden inte kan erbjuda. Den grupp som betonar ”lantliga kvalitéer” allra mest är
gruppen unga kvinnor (under 50 år) som flyttar tillbaka till Herrljunga. Tystnad,
ren luft, rent vatten samt vacker natur- och kulturmiljö är uppenbarligen viktigt för
att locka, såväl före detta som helt nya Herrljungabor! Vi kan kalla detta ”negurbana” kvalitéer, positiva egenskaper som skiljer oss från storstaden eller det ”urbana”.
Vux-­‐studier (2.2.) Arbetet (2.1.) Bra dagis (2.5.) Kärleken (2.10.) Bra skolor (2.6.) Släkt och vänner (2.11.) Nya invånare Vissa friBdsakBviteter (2.4.) Alla Liten kommun (2.12.) Tåg Bll Stockholm etc. (2.8.) Pendla med tåg (2.7.) Natur, ren lu9, tyst (2.9.) Visst boende (2.3.) 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 Figur 1. Vad är viktigt vid flytt? Medelbetyg för ett antal påverkansfaktorer inför
beslutet att flytta till Herrljunga. ”Alla” visar medel för samtliga intervjuade,
”Nya invånare” visar svaren från dem som inte tidigare bott i kommunen.
De andra två punkterna lyfter fram tillgången till storstaden, det urbana. Det är
intressant att tillgången till Stockholm och andra mer fjärran orter är något viktigare än möjligheterna att pendla inom regionen, till t.ex. Borås och Göteborg.
Om vi jämför betoningen av de fem viktigaste punkterna mellan de personer som är
helt nya i kommunen med dem som bott här tidigare, t.ex. i sin ungdom, så ser vi
att skillnaderna är mycket små. De utan bakgrund i kommunen betonar vikten av
speciellt boende något mer och nedtonar vikten av natur en aning, men skillnaderna är, som sagt, mycket små.
10
I en jämförelse mellan dem som flyttat in 2010 och 2011 så betonar man samma
fem faktorer som viktigast men har lite olika inbördes prioritering. De som flyttade
in år 2010 betonar mer tillgång till Stockholm respektive pendling lokalt, medan
inflyttade år 2011 har mer fokus på ett visst boende och naturens kvalitéer.
Vux-­‐studier (2.2.) Arbetet (2.1.) Bra dagis (2.5.) Kärleken (2.10.) Bra skolor (2.6.) Släkt och vänner (2.11.) Barn hemma Vissa friBdsakBviteter (2.4.) Unga kvinnor Liten kommun (2.12.) Tåg Bll Stockholm etc. (2.8.) Pendla med tåg (2.7.) Natur, ren lu9, tyst (2.9.) Visst boende (2.3.) 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 Figur 2. Medelbetyg för ett antal påverkansfaktorer inför beslutet att flytta till
Herrljunga. ”Barn hemma” visar medelbetyg för de intervjuade som hade barn
hemma, ”Unga kvinnor” visar svaren från kvinnor under 50 år.
En speciell analys gjordes även på kvinnliga svarande under 50 år, eftersom detta är
en viktig målgrupp för Herrljunga kommun. Gruppen skilde sig inte på något avgörande sätt från helheten eller övriga grupper, man betonade naturkvalitéerna något
mer och tillgången till Stockholm något mindre.
Faktorn ”liten kommun” är den klart svagaste av fem-i-topp-faktorerna med en
tyngd strax under +1. Det finns en liten skillnad mellan år 2010 och 2011 men mest
intressant är kanske att skillnaden inom gruppen unga kvinnor är relativt stor. Har
man bott i kommunen tidigare blir betyget högt (+1,36) medan den som är ny
sätter ett ganska lågt betyg (+0,50). Man skulle kunna formulera detta som att man
bör vara född på en liten ort för att uppskatta den riktigt mycket.
Vad påverkade minst?
Först kan vi konstatera att inget av de angivna alternativen hade negativ påverkan
på beslutet att flytta. Det betyder att inget av de angivna alternativen ”skrämmer
bort” tilltänkta inflyttare. Däremot hade tre faktorer ett medelvärde under 0,5 vilket
innebär att de i stort sett inte hade någon påverkan alls, varken positiv eller negativ,
på beslutet att flytta.
11
De faktorer som hade minst påverkan (minst påverkan först):
1. Möjligheten att studera som vuxen
2. Arbetet
3. Tillgången till dagis
Vi kan alltså konstatera att studiemöjligheterna för de vuxna i hushållet, arbetet och
tillgången på dagis knappt hade någon påverkan alls på valet av ort. Ett undantag
från detta mönster utgör dock gruppen unga kvinnor som tidigare bott i kommunen. Bland dessa får frågan om dagis (och i nästan lika hög grad skolan) mycket
höga betyg, framför allt bland de mellan 20 och 40 (hela gruppen omfattar ända upp
till 49-åringar).
Övriga faktorers påverkan
Övriga faktorer ligger mellan 0,5 och 1 i medelbetyg (för någon delgrupp kan någon
av dem ligga strax över 1). Ordnade med den mest betydelsefulla först får vi följande lista:
1.
2.
3.
4.
Tillgången till fritidsaktiviteter
Närhet till släkt och vänner
Tillgång till bra skola för barnen
Kärleken
”Fritidsaktiviteter” är ganska lika för alla grupper, lite viktigare för dem som flyttade in 2011 än 2010 och viktigast för gruppen unga kvinnor.
”Närheten till släkt och vänner” varierade mycket i betydelse. Viktigast var den för
gruppen unga kvinnor, minst viktig för gruppen som inte tidigare hade bott i
kommunen. Om vi inom gruppen ”unga kvinnor” skiljer på dem som tidigare bott i
kommunen, och dem som inte gjort det, så hittar vi den största skillnaden i hela
undersökningen. Bland våra unga kvinnor har de som bott i kommunen tidigare
gett släkt och vänner vikten +1,92 vilket innebär delad förstaplats i angiven betydelse. Övriga unga kvinnor angav vikten till ±0. Det är alltså framför allt tillbakaflyttarna som lägger vikt vid närhet till släkt och vänner.
”Tillgång till en bra skola” har en positiv inverkan på beslutet att flytta. Minst betydelse hade den för gruppen som flyttade in 2010, störst betydelse för gruppen unga
kvinnor och allra starkast bland de unga kvinnor som har bott i kommunen tidigare, samma grupp som även lade högst betyg på tillgång till dagis. Av diagrammet
på nästa sida framgår tydligt att betydelsen av dagis och skola är klart större för de
som har barn som bor hemma.
12
1,40 1,20 Betyg bra dagis 1,00 0,80 Barn hemma Unga kvinnor 0,60 Alla 0,40 Nya invånare 0,20 0,00 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 Betyg bra skolor Figur 3. Olika gruppers prioritering av dagis och skola. Medelbetyg för två påverkansfaktorer: bra dagis och bra skola för olika grupper av inflyttare. ”Barn hemma”
visar svaren för de intervjuade som hade barn boende hemma, ”Unga kvinnor”
visar svaren från kvinnor under 50 år, ”Nya invånare” visar svaren för alla som
inte bott i kommunen tidigare. ”Alla” slutligen visar medel för alla intervjuade.
”Kärleken” kan få oss att göra mycket, både tokiga och intelligenta saker. När det
gällde att flytta till Herrljunga har kärleken dock inte någon större inverkan. Skillnaden mellan grupperna är inte stor. Den enda skillnaden av intresse är att kärleken
var avsevärt mycket viktigare för unga kvinnor som inte bott i Herrljunga tidigare
än för övriga unga kvinnor. Kärleken kan alltså få unga kvinnor att flytta till Herrljunga trots att de inte har bott här tidigare!
Gruppen unga kvinnor – vad tycker de?
Sammanfattningsvis kan vi beskriva gruppen unga kvinnor på följande sätt:
1. Tillgång till natur, ren luft, tystnad etc. är allra viktigast (+1,76), allra viktigast var naturen för de kvinnor som bott i kommunen tidigare (+2,00).
2. Möjligheten till ”visst boende” är även det viktigt (+1,67), och här är skillnaderna mellan gamla och nya Herrljungabor mycket liten.
3. Pendlingsmöjligheterna och möjligheterna att resa till Stockholm är också
mycket viktiga (+1,38). Nya inflyttare betonar lokal pendling mer (+1,56)
medan återflyttare hellre betonar tåget till Stockholm (+1,25).
4. Kvinnor som flyttar tillbaka till Herrljunga skiljer ut sig genom att även
lägga extra tyngd på ”närhet till släkt och vänner” (+1,92) och tillgång till
dagis (+1,25).
5. Kvinnor som inte bott i Herrljunga tidigare skiljer ut sig genom extra vikt
på pendlingsmöjligheterna och kärleken.
13
Vilka informationskanaler var viktigast?
Den andra gruppen med frågor behandlar hur viktiga olika informationskällor var
när beslutet om flytt togs. De viktigaste källorna, i prioritetsordning, är:
1.
2.
3.
4.
5.
Släkt och vänner (+0,97).
Fastighetsmäklare eller motsvarande (+0,33).
Radio, teve och tidningar (+0,24).
Kommunens hemsida (+0,05).
Websidor inklusive Facebook (+0,05). Här utmärkte sig unga kvinnor genom att värdera detta alternativ något högre (+0,16).
Här har vi en tydlig och ensam segrare: Den viktigaste källan till information inför
flytten är ”släkt, vänner och bekanta”. Intressant nog är denna källa extra viktig i
gruppen unga kvinnor som inte bott i kommunen tidigare (+1,89). Vi kan alltså
konstatera att vår främsta kommunikationskanal är alla vi som bor i Herrljunga
idag. Vi är mer än 30 gånger viktigare än teve, tidningar och Facebook! Detta
stämmer med flera andra undersökningar där just de egna invånarna lyfts fram som
de viktigaste informatörerna.
Facebook etc. (3.5.) Kommunens hemsida (3.3.) Unga kvinnor Trad. media (3.4.) Nya invånare Alla Mäklare (3.2.) Släkt och vänner (3.1.) 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 Figur 4. Informationskällor inför flytt. Medelbetyg för hur viktiga ett antal informationskällor har varit inför flytten till Herrljunga. ”Alla” visar svaren för alla
intervjuade, ”Nya invånare” visar svaren för alla som inte tidigare bott i kommunen, ”Unga kvinnor” visar svaren från kvinnor under 50 år”.
14
Vilka andra orter övervägde man i samband med flytten?
Alternativen till att flytta till Herrljunga finner vi i första hand utefter Säveån och i
dess förlängning samt i Borås:
1.
2.
3.
4.
5.
Alingsås (8 omnämnanden)
Vårgårda(6 omnämnanden)
Göteborg (5 omnämnanden)
Borås (3 omnämnanden)
Vara (2 omnämnanden)
Följande orter fick var sitt omnämnande: Grästorp, Essunga, Falköping, Västervik,
Västkusten nära Göteborg, Jönköping, Lilla Edet samt Milano.
Vara Borås Göteborg Vårgårda Alingsås 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Antal omnämnande Figur 5. Alternativa orter. Antal gånger som respektive ort omnämns som ett
alternativ till Herrljunga.
Kan vi då säga något om vilken/vilka funktionella regioner Herrljunga ingår i? Ja,
en sak är i alla fall klar: Av dem som har angett något alternativ till att flytta till
Herrljunga så bor 15 av totalt 17 personer i Herrljunga tätort eller i området mellan
tätorten och Vårgårda. Vi ser också att majoriteten av orterna som nämns ligger
utefter Säveån och i dess förlängning vidare upp i Skaraborg. En person bor i Annelund och anger Borås men också Alingsås och Vårgårda som alternativ. En person bor i Hudene och anger Vårgårda och Göteborg som alternativ.
Det är därför rimligt att tolka det som att Herrljunga, framför allt norra delen, ingår
i en funktionell region som sträcker sig från Göteborg, upp via Säveåns dalgång och
vidare upp mot Skaraborg. Borås förekommer som alternativ men inte lika tydligt.
15
Fråga
Alla
Nya
År 10
År 11
Ung k.
Barn
2.1. Hur mycket påverkade arbetet när du/ni beslutade att flytta?
0,25
0,20
-0,13
0,48
-0,10
0,25
2.2. … möjligheten för dig/er (vuxna) att studera?
0,22
0,27
0,35
0,15
0,14
0,30
2.3. … möjligheten till visst boende?
1,70
1,80
1,43
1,85
1,67
1,75
2.4. … tillgången till en viss fritidsaktivitet?
0,89
0,84
0,70
1,00
1,00
0,70
2.5. … tillgången till bra dagis för barnen?
0,49
0,36
0,26
0,63
0,81
1,20
2.6. … tillgången till bra skolor för barnen?
0,59
0,56
0,39
0,70
0,81
1,30
2.7. … pendlingsmöjligheterna med tåg?
1,49
1,56
1,61
1,43
1,38
1,70
2.8. … tillgången till bra järnväg till Stockholm m.fl.?
1,49
1,58
1,61
1,43
1,14
1,60
2.9. … tillg. till naturen med beteshagar, ren luft, tystnad etc.?
1,68
1,58
1,48
1,80
1,76
1,75
2.10. … kärleken?
0,54
0,62
0,48
0,58
0,62
1,05
2.11. … närheten till släkt och vänner?
0,78
0,27
0,48
0,95
1,10
0,00
2.12. … liten kommun – mycket landsbygd?
0,98
1,02
0,78
1,10
0,90
1,15
3.1. Hur viktig var information från släkt, vänner och bekanta?
0,97
1,07
0,43
1,15
1,29
1,40
3.2. … från fastighetsmäklare eller motsvarande?
0,33
0,38
0,35
0,33
0,29
-0,20
3.4. … från kommunens hemsida?
0,05
0,07
0,00
0,08
0,00
-0,10
3.3. … från teve, radio och tidningar?
0,24
0,27
0,17
0,28
0,24
0,45
3.5. … från andra webbsidor inkl. Facebook?
0,05
0,07
-0,04
0,09
0,14
-0,05
5. Hur nöjd är du med ditt beslut att flytta till H?
2,05
2,18
1,74
2,13
2,00
2,30
Tabell 1. Sammanställning över vilka poäng som personer från de olika grupperna i
medeltal satte på respektive fråga. ”Alla” syftar på alla som besvarat enkäten.
”Nya” på dem som inte tidigare har bott i kommunen medan ”Å 10” respektive ”Å
11” syftar på året de flyttade in. ”Unga k.” syftar på gruppen kvinnor under 50 år.
”Barn” slutligen syftar på gruppen med hemmavarande barn. Betyg sattes mellan
+3 och –3 och siffrorna är medelvärdet av svaren i respektive grupp.
Hur nöjd är man med sin flytt?
På frågan ”Hur nöjd är du med ditt beslut att flytta till Herrljunga?” svarade hela
76 % att de var ”nöjda” eller ”mycket nöjda”. 16 % var ”lite nöjda” och endast 6 %
var ”neutrala” eller ”svagt missnöjda”. I gruppen som inte bott i Herrljunga tidigare
var hela 84 % nöjda eller mycket nöjda med sitt beslut!
Om vi tittar på gruppen unga kvinnor så ser vi ett likartat mönster. Av de unga
kvinnor som bott i kommunen tidigare var 59 % nöjda eller mycket nöjda, medan
hela 88 % av gruppen som var nya i kommunen svarade lika positivt. Och inte en
16
enda i denna grupp var missnöjd med sitt beslut! Detta måste betraktas som ett
mycket gott resultat! Över 80 % nöjda kunder! Hur många kan matcha det?
Barn hemma Unga kvinnor Nya invånare Alla 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 Figur 6. Jämförelse mellan olika gruppers svar på frågan ” Hur nöjd är du med ditt
beslut att flytta till Herrljunga? Siffran anger medelpoäng på en skala från –3 till
+3.
Jämförelser mellan olika kommundelar
I en speciell analys undersöktes hur svaren skilde sig åt mellan de olika geografiska
delarna av kommunen, baserat på postnummer. För flera av områdena var underlaget i minsta laget. För att få ett lite mer pålitligt underlag räknades Hudene, Säm,
Vesene och Od-områdena samman till ett område. Även Ljung/Annelund hade lite
väl få svar men fick ändå stå kvar.
Hur skilde sig då svaren mellan de olika geografiska områdena? Först kan vi konstatera att mönstret är likartat i de olika områdena. Samma punkter som får höga
poäng i den totala sammanfattningen får också höga poäng i de olika områdena.
En liten skillnad som kan konstateras är att de som flyttat in till Ljung/Annelund på
så gott som alla frågor ligger lägst, eller näst lägst, i poäng på alla frågor utom på
fråga 2.12. ”Hur mycket påverkade det att Herrljunga är en liten kommun med
mycket landsbygd och endast mindre tätorter?” där Ljungborna har satt näst högsta
poängen. Området Eggvena etc. har i gengäld de högsta betygen på nästan alla
frågor, speciellt ”möjligheten till visst boende”, ”pendlingsmöjligheterna med tåg”
och ”kommun med mycket landsbygd”.
17
Vuxenstudier (2.2.) Arbetet (2.1.) Dagis (2.5.) Kärleken (2.10.) Bra skolor (2.6.) Övr. Släkt och vänner (2.11.) Eggv. Viss friBdsakBvitet (2.4.) Ljung Liten kommun – mkt landsbygd (2.12.) H tätort Järnväg Bll Stockholm (2.8.) Pendling m. tåg? (2.7.) Naturen, ren lu9, tystnad (2.9.) Visst boende (2.3) -­‐0,25 0,00 0,25 0,50 0,75 1,00 1,25 1,50 1,75 2,00 2,25 Figur 7. Betydelse för flytt. Jämförelse mellan svaren i olika postnummerområden.
Hur skiljer sig då värderingen av olika informationskällor åt mellan de olika områdena? Av diagrammet nedan framgår att mycket är likartat mellan de olika områdena. Släkt och vänner är något viktigare i Herrljunga tätort och minst viktigt i
Ljung/Annelund. Fastighetsmäklare har störst betydelse i området utanför
Ljung/Annelund. Traditionella media är viktigast i Eggvena-trakten medan kommunens hemsida och Facebook har störst betydelse området utanför Ljung.
Facebook etc. (3.5.) Övr. Kommunens hemsida (3.4. ) Eggv. Trad. media (3.3.) Ljung H tätort FasBghetsmäklare (3.2.) Alla Släkt och vänner (3.1.) -­‐0,20 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 Figur 8. Information inför flytt. Jämförelse mellan svaren på frågan ”Hur fick du
information om Herrljunga?” från olika delar av kommunen.
18
Säm Od Ljung Övr. Alla H tätort Eggv. Vesene Hudene -­‐3,00 -­‐2,00 -­‐1,00 0,00 1,00 2,00 3,00 Figur 9. Jämförelse mellan svaren på frågan ” Hur nöjd är du med ditt beslut att
flytta till Herrljunga?” Svaret var en siffra mellan -3 och +3.
Vi har redan konstaterat att de som flyttat till Herrljunga är mycket nöjda med sitt
beslut. Men vilken grupp är nöjdast? Av diagrammet ovan framgår att allra nöjdast
är man i Hudene med omnejd, medan de som flyttat till Säm/Eriksbergsområdet är
de som är jämförelsevis minst nöjda (nu är detta en mycket liten grupp så man skall
inte dra för mycket slutsatser av denna siffra, och vi skall också komma ihåg att
skalan går från -3 till +3, inte från 0). Däremot är det ganska tydligt att områdena
utanför tätorterna (Eggvena, Vesene/Molla och Hudene) är nöjdare än de inne i
tätorterna Herrljunga och Ljung/Annelund. Möjligen vågar man säga att de som
bor på landet i sydöst är minst nöjda, men som sagt det är små grupper vi baserar
detta på.
Områdesvisa beskrivningar
Om vi försöker beskriva hur de olika områdena skiljer ut sig från varandra, även
om det ibland blir att pressa materialet lite väl starkt, kan vi beskriva respektive
område på följande sätt.
Herrljunga tätort
Herrljunga tätort liknar i mångt och mycket resultatet för kommunen som helhet,
men man har lagt något större tyngd på pendlingsmöjligheter med tåg, både regionalt och till Stockholm, något mindre fokus på tillgången till ren luft, tystnad etc.,
kärleken har spelat ännu mindre roll för beslutet, liksom att ” Herrljunga är en liten
kommun med mycket landsbygd”. De nyblivna Herrljungaborna betonar däremot
vikten av bra skolor och dagis mer än övriga grupper. Medelåldern ligger på samma
medel som hela gruppen.
När det gäller informationskällor så betonar ingen annan släkt och vänner lika
tungt som Herrljungaborna. Och ingen anser att radio, teve, etc. respektive kommunens hemsida och andra hemsidor (inkl. Facebook) är mindre viktiga.
När det gäller hur nöjd man är med sitt beslut så ligger man strax över medel.
19
Ljung/Annelund
Ljung/Annelund har som redan konstaterats nästan alltid de lägsta betygen. Varken
arbete eller studier spelade någon som helst roll för denna grupp. Såväl skola, dagis,
fritidsaktiviteter som pendling (både regionalt och till Stockholm) fick lägre betyg
av Ljung/Annelunds-borna än samtliga andra grupper. Skola och dagis får inte
heller höga poäng av denna grupp. När det gällde betydelsen av ren luft, kärleken
och närhet till släkt och vänner så hade man bara näst lägst betyg. Endast när det
gällde ” Herrljunga är en liten kommun med mycket landsbygd” segar man sig upp
till en andraplats. Medelåldern för denna grupp ligger åtta år över hela gruppens
medel. Även när det gäller informationskällor ligger man lägst eller näst lägst, utom
när det gäller kommunens hemsida där man har näst högst poäng.
Ljungborna är också den grupp som anser sig klart minst nöjda med sitt beslut att
flytta till Herrljunga kommun (förutom Säm och Od som ansetts för små att ta med
i denna jämförelse). Det är också värt att minnas att det egentligen är för få svarande i denna grupp för att ge rimligt underlag.
Eggvena, Fölene etc.
De nyinflyttade Eggvena-borna (syftar hädanefter på hela området mellan Herrljunga tätort och Vårgårda med Fölene, Bråttensby, Remmene, etc.) har lägst medelålder och har som tidigare nämnts mer positiva betyg på de flesta frågorna.
Arbetet spelade större roll, liksom möjligheten att studera, för att inte tala om möjligheten till ”ett visst boende”. Ingen annan grupp tyckte att tillgången till fritidsaktiviteter var viktigare medan dagis inte alls var lika viktigt (näst lägst poäng). Däremot var pendlingsmöjligheterna topprioriterade. Ingen annan hade påverkats lika
mycket av ”kärleken” vid sin flyttning, och ingen annan grupp betonade närhet till
släkt och vänner lika mycket.
När det gäller hur betydelsefulla olika informationskällor har varit så visar sig
Eggvena-borna plötsligt vara mycket mer medelmåttiga. Här utmärker man sig
enbart när det gäller betoningen av kommunens hemsida, som man tycker är viktig.
När det gäller beslutet att flytta så är ingen annan grupp lika nöjd med sitt beslut
som Eggvena-bon.
Alla övriga
För att inte få för små grupper med allt för osäkra resultat så slogs Hudene,
Säm/Eriksberg, Vesene/Molla samt Od/Alboga samman till en gemensam landsbygdsgrupp. Denna sammanslagna grupp hade störst andel återflyttare och en
medelålder strax under medelålder (43 år). De betonade möjligheten till ”visst
boende” och var ganska intresserade av tillgången till ”fritidsaktiviteter”. Pendlingsmöjligheterna prioriteras näst lägst bland de fyra grupperna. Däremot får
tillgång till ”natur, ren luft, tystnad” högst poäng.
20
Liksom övriga betonar man information från släkt och vänner (näst högsta betyget)
och man ger både fastighetsmäklaren och ”radio, teve och tidningar” större vikt än
andra grupper har gjort. Kommunens hemsida får däremot lägre betyg i denna
grupp.
Endast Eggvena-borna är nöjdare med sitt beslut än denna grupp är (även om det
nästan bara är Molla/Vesene-borna som står för denna positiva attityd).
Särdrag hos de olika områdena inom ”Alla övriga”
Med risk att läsa in mer än vad som är rimligt skall här ändå redovisas några skillnader mellan de olika områden som ingår i ”Alla övriga”. Hudene, Vesene och Od
har alla mycket höga betyg på ”visst boende” medan Säm/Eriksberg har mycket
höga betyg på möjligheten att resa till Stockholm via järnväg (+2,4) och att pendla i
regionen (+2,2), däremot har man har låga poäng på betydelsen av skola och dagis.
Pendling hade ingen betydelse i Od medan tillgång till natur var extremt viktig i Od
men även i övriga områden. Kärleken hade ingen betydelse för dem som flyttat till
Od medan däremot närheten till släkt och vänner var mycket viktig, liksom i
Säm/Eriksberg. Hudene-borna betonade å sin sida betydelsen av att Herrljunga är
en liten kommun.
Hudene-borna förlitar sig helt på ”släkt och vänner” samt fastighetsmäklare medan
Od-borna, i denna fråga, inte bryr sig om varken sin släkt eller Facebook som källa.
Allra nöjdast (av alla grupper i hela undersökningen) med sitt beslut att flytta till
Herrljunga var Hudene-borna.
Skillnader i ålder etc.
Medelåldern för dem som svarat var mellan 39 år (Säm, Eriksberg etc.) och 50 år
(Ljung, Annelund). Andelen helt nya (som tidigare inte bott i kommunen) varierar
mellan 100 % i Vesene-området medan andelen var minst i Säm/Eriksbergsområdet (40 %). Av de fyra större områdena var andelen helt nya inflyttare störst i
Herrljunga tätort och lägst i området Ljung och Eggvena.
OMRÅDE
Medelålder
Kvinnor
Män
Andel
nya
Herrljunga tätort
42
11
14
76 %
Ljung, Annelund
50
4
2
67 %
Eggvena etc.
37
4
5
67 %
Alla utom tätort och Eggvena
43
9
14
70 %
Hela kommunen
42
28
35
70 %
Tabell 2. Sammanställning av medelålder, antal kvinnor och män samt andel som
inte tidigare har bott i kommunen bland dem som svarat på enkäten.
21
Fråga
Alla
H :a
Ljung
Eggv.
Övr.
Hude.
Säm
Molla
Od
tätort
2.1. Hur mycket påverkade arbetet?
0,25
0,32
0,00
1,00
-0,04
-0,29
0,20
0,00
0,00
2.2. … möjligheten att studera?
0,22
0,28
0,00
0,44
0,13
0,00
0,60
0,00
0,00
2.3. … möjligheten till visst boende?
1,70
1,60
1,50
1,78
1,83
2,00
0,60
2,20
2,43
2.4. … tillg. till viss fritidsaktivitet?
0,89
0,72
0,33
1,11
1,13
0,71
0,40
1,40
2,14
2.5. … tillg. till bra dagis?
0,49
0,56
0,33
0,44
0,48
0,29
0,00
1,20
0,43
2.6. … tillg. till bra skolor?
0,59
0,76
0,33
0,56
0,48
0,71
0,00
1,00
0,14
2.7. … pendling med tåg?
1,49
1,84
0,50
2,00
1,17
1,29
2,20
2,00
-0,86
2.8. … tillgången till bra förbindel-
1,49
1,72
1,00
1,89
1,22
1,57
2,40
2,00
-1,14
1,68
1,44
1,50
1,67
2,00
1,71
1,60
2,20
2,57
2.10. … kärleken?
0,54
0,40
0,50
0,78
0,61
0,86
0,40
0,60
0,43
2.11. … närheten till släkt o. vänner?
0,78
0,48
0,50
1,22
1,00
0,57
2,00
0,60
1,29
2.12. … det att H:a är en liten kom-
0,98
0,68
1,17
1,56
1,04
1,71
0,60
1,00
0,57
0,97
1,08
0,67
0,89
0,96
1,86
0,20
1,00
0,43
3.2. … från fastighetsmäklare?
0,33
0,08
0,17
0,33
0,65
1,57
0,40
0,20
0,14
3.3. … från teve, radio och tidn.?
0,05
-0,12
0,00
0,11
0,22
0,00
0,60
0,20
0,14
3.4. … från kommunens hemsida?
0,24
0,20
0,33
0,56
0,13
0,00
0,00
0,40
0,14
3.5. … från webbsid. inkl. Facebook?
0,05
-0,04
0,00
0,11
0,13
0,00
0,40
0,20
0,00
5. Hur nöjd är du med ditt beslut att
2,05
2,08
1,67
2,22
2,04
2,71
1,20
2,60
1,29
ser med järnväg till Stockholm etc?
2.9. … tillgången till naturen med
beteshagar, ren luft, tystnad etc.?
mun med mycket landsbygd och
endast mindre tätorter?
3.1. Hur viktig var information från
släkt, vänner och bekanta?
flytta till H:a?
Tabell 3. Sammanställning över vilka poäng som personer från de olika områdena
satte på respektive fråga. ”Alla” syftar på alla som besvarat enkäten. ”H tätort” på
alla inom Herrljungas tätort medan ”Ljung” syftar på svarande i Ljung/Annelund.
Eggv. syftar på området väster om Herrljunga tätort med byar som Eggvena, Bråttensby, Remmene etc.. ”Övr.” syftar på övriga delar av kommunen. ”Hude.”,
”Säm”, ”Molla” och ”Od” syftar på de postnummerområden där Hudene, Säm etc.
ligger. Betyg sattes mellan +3 och –3 och siffrorna är medelvärdet av svaren i respektive grupp.
22
Skrivna kommentarer
Ett antal kommentarer har lämnats av de tillfrågade. De redovisas här kortfattat och
sorterade under några olika rubriker.
Varför flyttade jag hit
Jag var i behov av egen lägenhet då familjen skulle flytta hit från mitt hemland och fick ett erbjudande och tackade ja.
På 1980-talet hade jag sommarstuga i Herrljunga. Dessutom bodde min man
här tidigare.
Hur kan vi bli ännu bättre på att ta emot nyinflyttade
Personliga informationsmöten med kommun, information
Information från kommunen, kartor m.m., information om kulturlivet.
Bland övrig reklam skicka med en bra karta över Herrljunga kommun, med
information om ex vandringsleder, fritidsaktiviteter samt info om framtidsplaner för kommunen
Satsa på en introduktionskväll för nyinflyttade. Dels för att visa hur kommunen fungerar men även för att skapa kontaktnät för familjer som inte har
någon anknytning i kommunen.
Gärna mer upplysning om "var finns" t ex folkparken, klockservice mm.
Vem sköter t ex hembygdsföreningar. Mer upplysningar och mer lättsökt
hemsida.
Lokaltrafik, pendling etc.
Bättre buss-pendlingsmöjligheter från Eggvena till Herrljunga, Vårgårda
Väldigt begränsad möjlighet att ladda på tågkort. Med tanke på att Herrljunga är en stor knutpunkt, borde det finnas nått inne i stationen där man
kan få inf, köpa biljett m.m. även på helgerna och kvällar.
Bättre kollektivtrafik
Övriga kommentarer och synpunkter
Kommunen måste ha mer bostäder/lägenheter, bra matbutiker som Netto och
Willys, mer klädbutiker
Dra inte ner på pengar till skolan. Satsa på ny isbana, varför togs den befintliga bort?
Vi saknar en biltvättfirma i samhället. Ser att många tvättar sina bilar på
den egna tomten eller parkeringar. Om någon vill starta en sådan ser vi att
de kan få hjälp från kommunen.
Mer lägenheter
Behåll landsbygdsskolorna
23
Genom att bevara Herrljungas styrkor: byskolor, förskolor, vacker orörd natur det öppna landskapet, tystnaden, natthimlen, att tåget stannar på de
mindre stationerna.
Alternativa orter: Vi sökte inte någon speciell ort! Landsbygd, tystnad, vacker natur, byskolor/dagis, och bra kommunikationer med Stockholm och Göteborg, ort inte avgörande!
Dåligt med info, bredband saknas, det går inte att centralisera och utarma
glesbygden
Om enkäten och dem som svarade
Här beskrivs hur enkäten genomfördes, vilka som svarade etc.
Urval och genomförande
Enkäten genomfördes under januari och februari år 2012 och riktade sig till personer som flyttat till kommunen under åren 2010 och 2011. Listor på inflyttade erhölls från kommunen. Det visade sig omgående att det inte var så enkelt att ta reda
på hur vi skulle kunna nå de inflyttade. Många hade flyttat vidare redan samma år,
andra bodde sannolikt kvar i kommunen men gick inte nå på telefon, eftersom
uppgift om detta saknas i kommunens listor liksom på nätet (varken eniro.se eller
hitta.se). Ett annat problem är att flera av de inflyttade är barn eller ungdomar, och
dessa kanske inte är lämpliga att intervjua i detta sammanhang. Vi gjorde också
antagandet att familjer/hushåll förmodligen fattar beslut gemensamt om flytt och
att det därför skulle räcka med en enkät per hushåll. Efter ett antal olika försök och
analyser beslutade vi att arbeta hushållsvis (även om det självfallet finns en risk att
de båda vuxna i hushållet kan ha olika syn på saken). Ett antal hushåll intervjuades
på telefon, dels för att snabbare få in material, dels för att ”testa” frågorna i enkäten.
Därefter slumpades 40 hushåll ut från respektive år, totalt 80 hushåll, som fick
enkäten utsänd till sig via posten. Enkäten hade då fått några mindre justeringar
och förtydliganden baserade på telefonintervjuerna. Svarsfrekvensen efter utskicket
var inte alltför imponerande så vi påminde i omgångar, både via telefon och brev.
Det slutliga resultatet framgår av tabellen på nästa sida. Svarsfrekvensen totalt är 64
% vilket inte är alltför dåligt och det bästa som går att åstadkomma med tillgängliga
medel.
Analys av materialet
Alla svar, både från telefonintervjuer och från de postala enkäterna, sammanställdes
i en Excel-fil varefter medel-, min- och maxvärden för respektive fråga beräknades
tillsammans med svarsalternativens fördelning (hur många 1:or, 2:or etc.). Samma
analys gjordes sedan för olika urval (unga kvinnor, med hemmavarande barn, postnummer etc.). När det gäller fördelningen av svarande mellan olika åldrar och kön
så framgår den av tabellerna på nästa sida. Fördelningen förefaller rimlig med tanke
på underlaget, men ingen djupare analys har gjorts av dessa variabler.
24
2010
2011
Totalt
Antal inflyttade personer
246
364
610
Antal inflyttade hushåll
157
204
361
Antal telefonintervjuade
7
11
18
– antal hushåll
40
40
80
– Motsvarar antal personer
120
85
205
Insända enkäter
16
29
45
Inget svar, har telefon
3
0
3
Ej svar, har ej telefonnummer
3
3
6
Lovar sända in enkät…
1
0
1
VILL inte vara med
13
8
21
Kan ej språket
4
0
4
– andel av utsända postala
40 %
73 %
56 %
– andel av alla (p+t)
49 %
78 %
64 %
– andel av alla inflyttade
15 %
20 %
17 %
Antal utsända postala enkäter
Svarsfrekvens
Tabell 4. Sammanställning av antal inflyttade, antal enkäter, svarsfrekvenser etc.
Ålder
Totalt
Nya
År 2010
boende
År
Unga
2011
kvinnor
Å 15-19
1
0
1
0
1
Å 20-30
12
6
4
8
6
Å 31-40
19
14
6
13
7
Å 41-50
9
6
5
3
7
Å 51-60
15
12
4
11
0
Å 61-70
5
5
1
4
0
Å 71-
2
2
2
0
0
Kvinnor
26
15
12
14
19
Män
31
25
11
20
0
Tabell 5. Sammanställning av antal svarande i olika åldersgrupper och olika kön,
dels totalt, dels uppdelat på några subgrupper.
25
Jämförelse med Tingsryds inflyttarenkät
Tingsryds kommun gjorde redan 2003-4 enkäter både med personer som flyttat in i
kommunen och personer som flyttat ut ur kommunen. Det som är mest intressant
för oss är deras enkät bland nyinflyttade (2002 - 2003) Man sände ut 300 enkäter
och fick tillbaka 49 %.
Undersökningen hade ett annat fokus och upplägg än den vi gjort här i Herrljunga,
men det kan ändå vara av intresse att jämföra resultaten. Den för oss mest intressanta frågan var vad som var orsak till att man flyttat till Tingsryd.
35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Figur 10. Orsak till inflyttning till Tingsryd 2002-2003.
Att boendet får högsta prioritet stämmer med bilden här i Herrljunga. På andra
plats kommer alternativet ”Annat”. Det visade sig vid djupare analys att det till
mycket stor del handlade om att komma närmare familjen och släkten. På tredje
plats hittar vi ”Arbete”. Varken ”Annat/släkt” eller ”Arbete” kommer lika högt upp i
Herrljungas undersökning. Där kommer i stället pendling/rörlighet och natur- och
miljö-kvalitéer. Tyvärr kan vi inte veta säkert om anledningen till skillnader ligger i
enkäternas svarsalternativ eller verkliga skillnader mellan grupperna. Nedan redovisas även orsaker till att man flyttar från Tingsryd.
30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Figur 11. Orsak till utflyttning från Tingsryd 2002-2003.
26
Jämförelse med Simrishamns inflyttar- och
utflyttarenkät
Fyra kommuner i östra Skåne (Sjöbo, Simrishamn, Ystad och Tomelilla) lät 2011
genomföra en undersökning där man intervjuade ett antal personer som flyttat in
till de fyra kommunerna. Samtidigt gjordes också en enkät med utflyttade personer.
Av den dokumentation1 som vi fått tillgång till framgår att undersökningen genomförts som postal enkät och att antalet utsända enkäter var knappt 300 för inflyttade
och 200 för utflyttade med en svarsfrekvens på 42 % för inflyttade och 34 % för
utflyttade. Resultatet är ganska omfattande, så här väljer vi att lyfta fram det som är
mest relevant för Herrljunga kommun.
Inflyttarenkäten
I inflyttarenkäten är det framför allt fråga 10a som är intressant, eftersom den har
stora likheter i frågan om vilka faktorer som påverkade inflyttningen i Herrljunga
kommun. Vi kommer även att jämföra några andra resultat.
Fråga 10a. Vilken betydelse hade följande saker för dig när du valde bostadsort?
Fråga 10a i Simrishamnsenkäten har stora likheter med fråga 2 i Herrljungas inflyttarenkät. I Simrishamnsenkäten frågar man efter ”betydelse”, i Herrljungaenkäten
frågade vi efter ”Hur mycket påverkade…”. De olika delfrågorna/faktorerna som tas
upp i de båda enkäterna har också stora likheter, men också några intressanta skillnader. Låt oss jämföra likheter och skillnader mellan Simrishamns och Herrljungas
enkäter!
1. Alternativet trygg boendemiljö, som är den näst viktigaste faktorn för inflyttare till Simrishamn (och viktigast för de andra tre kommunernas inflyttare), fanns inte alls med i Herrljungas enkät och har heller inte kommit
upp på något annat sätt. Här ställer man sig självfallet frågan hur hög betydelse ”tryggt boende” hade fått i Herrljunga. Är detta en oviktig faktor för
oss eller har vi helt enkelt missat att fråga om den?
2. Faktorn bra bostad/boendestandard hamnar, tillsammans med ”trygg boendemiljö” och ”nära till naturen/skogen” på en delad andraplats bland
Simrishamns inflyttare. För Herrljungas inflyttare var detta den viktigaste
faktorn även om man i Simrishamnsenkäten har flera formuleringar som
behandlar olika aspekter av boendekvalitéer, både bostaden i sig själv, den
närmaste omgivningen (skog/natur, ren miljö, havet/stranden) och låga boendekostnader. Det intressanta är att i båda enkäterna kommer boendets
olika kvalitéer i topp, både själva boendet och den närmaste omgivningen.
Ett attraktivt boende i en attraktiv miljö är den viktigaste faktorn när man
väljer bostadsort! De funktionella faktorerna såsom jobb, studier, omsorg
och skola för barnen, fritidsintressen kommer klart längre ner vid val av
1
Enkätundersökning. Inflyttning till Simrishamns kommun. Bilaga – resultatredovisning.
Inget datum angivet.
27
bostadsort. Detta bekräftar påståendet från Kairos Futures analys att val av
bostadsort inte i första hand sker utifrån funktionella krav utan från mer
emotionella.
Figur 12. Faktorer som påverkat val av bostadsort. För mer information se texten.
3. Miljöfaktorerna skog/natur, ren miljö, havet/stranden får alla höga poäng,
framför allt ”havet/stranden” som verkligen sticker ut för Simrishamns del.
Som vi redan nämnt finns även här stora likheter med Herrljungas resultat
även om vi självklart inte har med alternativet ”havet/stranden”. Hur avgörande ”ren miljö” och ”havet/stranden” är för Simrishamnsborna framgår
av redovisningen av hur de olika betygen fördelat sig mellan de olika svarsalternativen, se diagrammet nedan.
4. ”Låga boendekostnader” är en faktor som vi inte tog upp i Herrljungaenkäten. Det hade självfallet varit intressant att veta hur stor vikt denna hade
fått för våra inflyttare.
5. ”Bra kommunikationer” motsvaras i Herrljungas fall av flera alternativ
som handlar om pendling i olika riktningar och längd. För Herrljunga var
detta mer utpräglat än för Simrishamn. Det skulle kunna tolkas som att de
som flyttat till Simrishamn inte har riktigt samma behov av att kunna
pendla som de som flyttat in till Herrljunga. Lite förenklat kan man säga att
till Simrishamn flyttar man framför allt för ”havet/stranden” medan det för
Herrljungas del framför allt handlar om ”naturen” och möjligheten att
pendla. Detta stöds också av att ”kort restid mellan hem och arbete” inte får
speciellt höga betyg i Simrishamn.
28
Figur 13. Fördelning mellan olika svarsalternativ för de två faktorerna ”ren miljö”
och ”nära havet/stranden”. Observera hur Simrishamn, röd stapel, skiljer ut sig
från de övriga tre kommunerna.
6. Faktorer som formar de vuxnas och seniorernas situation (socialt umgänge, släkt/vänner, fritidsaktiviteter, kultur och nöjen, äldreomsorg) får
alla betyg runt medel (3,5), dvs. viktiga men inte avgörande. Det är också
värt att notera att äldrevården har fått relativt mycket tyngd, vilket säkert
hänger samman med åldersfördelningen på de intervjuade: 67 % är över 50
år och 43 % är över 60 år, medan familjer med hemmavarande barn endast
utgör 24 %.
7. Barnens situation (uppväxtmiljö, skola, barnomsorg) får både i Herrljunga
och Simrishamn relativt låga värden. Detta är inte faktorer som får någon
att välja en viss ort, möjligen kan det få någon att välja bort en ort.
8. Skattenivån är inte heller en avgörande faktor. Tyvärr har vi inte ställt
denna fråga i Herrljunga.
9. Arbetet (kort restid, intressant och utvecklande, välavlönat) får lägst betyg,
speciellt i Simrishamn jämfört med de övriga tre kommunerna. Inte heller i
Herrljunga fick faktorer som arbete och möjlighet till vuxenstudier några
högre betyg.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att svaren från Simrishamns och Herrljungas
inflyttare har stora likheter och skillnaderna dels handlar om att frågorna har formulerats lite olika dels att de naturliga förutsättningarna är olika, Simrishamn har
havet/stranden, Herrljunga har pendlingen.
Fråga 9. Vilken är den viktigaste orsaken till att du flyttade
Förmodligen är tanken med denna fråga att identifiera de viktigaste orsakerna till
varför intervjupersonerna valde att bryta upp från sitt föregående boende. Fråga
10a, som vi just tittat på, är förmodligen tänkt att fånga de faktorer som fick inflyttarna att välja just Simrishamn, vad som fick inflyttarna att slå ner sina bopålar just
där. När man ser hur lika svaren på dessa båda grupper av frågor är kan man dock
bli osäker på om man verkligen har lyckats få de intervjuade att göra denna distinktion. Låt oss ändå tolka svaren utifrån tanken att det handlar om faktorer för
att bryta upp.
29
Det första vi kan konstatera är att svaren i mångt och mycket liknar svaren både på
fråga 10a och svaren från Herrljungas inflyttarenkät. Vi kan konstatera följande
slående likheter:
1. Boendemiljön (havet/stranden, lugnet, naturen/skogen) är den viktigaste
orsaken till att bryta upp från sitt tidigare boende. Framför allt är det havet/stranden som lockar. I viss mån väljer man också bättre klimat.
2. Boendets kvalitéer (byte av bostadsform) är också viktiga men har något
lägre betydelse än boendemiljön.
3. Sociala faktorer (komma närmare släkt/anhöriga, ändrade familjeförhållanden) har större vikt för uppbrottet än för var man väljer att slå ner sina
bopålar igen.
4. Arbetet är något viktigare som faktor vid uppbrott än när man väljer var
man sedan slår sig ner igen.
5. Barnens skola och uppväxtmiljö, fritidsaktiviteter, kultur eller arbete/företagande, gott renommé är alla faktorer som inte är av någon
större vikt för beslutet att bryta upp.
Figur 14. Orsak till att man valde att flytta (bryta upp) från tidigare bostadsort.
Utflyttarenkäten
När det gällde inflyttare så kunde vi konstatera att äldre personer dominerade. Hur
ser det ut när det gäller utflyttare? Av diagrammet på nästa sida framgår att den helt
dominerande majoriteten av utflyttare är unga ensamstående, eventuellt par, under
50 år.
30
Figur 15. Ålder för dem som besvarat utflyttarenkäten.
Majoriteten av personerna, 38 %, levde som ensamstående och ytterligare 30 %
levde i parrelationer och var yngre än 50 år. Vi kan alltså konstatera att det framför
allt är unga singlar som flyttar ut.
Viktigaste orsak till att man flyttade från Simrishamn
För Simrishamns utflyttare var den viktigaste orsaken till att man flyttat ut att man
ville ha bättre kommunikationer (33 %) tätt följt av önskan om ett större utbud av
kultur och nöjesliv (28 %), nytt jobb (25 %) och ”byte av boendeform” och ”träffat
ny partner” på delad fjärdeplats (22 %) och studier på sjätteplats (20 %). Faktorer
som ”möjligheter till fritidsaktiviteter”, ”naturen/skogen”, ”havet/stranden” och
skola får alla låga till måttliga värden (6-9 %).
Figur 16. Viktigaste faktorerna för att flytta från Simrishamn.
De unga som flyttar ut har således helt andra prioriteringar än de äldre som flyttar
in i Simrishamn.
31
Viktigaste faktorer vid val av ny bostadsort
Denna fråga ligger mycket nära frågan vi ställde inflyttade i Herrljunga: Vilka faktorer var viktigast när du valde att bo just där? Hur ser det då ut om vi jämför? Låt
oss börja med likheterna:
1. Bra kommunikationer är avgörande, kort restid viktigt.
2. Själva boendets kvalitéer är centrala.
3. Varken ”arbete”, ”låg skatt”, ”skola” eller ”barnomsorg” fick någon större
betydelse.
Skillnaderna är också intressanta:
1. ”Trygg boendemiljö” kommer allra högst upp för Simrishamnsbor. Tyvärr
fanns inte detta alternativ med i Herrljungas undersökning, varken i frågealternativen eller i fritextsvaren.
2. ”Socialt umgänge”, ”kultur och nöjen” samt ”stort utbud av fritidsaktiviteter” kommer avsevärt högre upp än för både inflyttare i Simrishamn och
för inflyttare i Herrljunga.
3. Miljöfaktorer såsom naturen, skogen, havet och stranden kommer relativt
lågt.
Figur 17. Viktigaste faktorerna för att flytta till den ort man bor idag efter att
tidigare ha bott i Simrishamn.
Kanske skulle man kunna sammanfatta resultaten med att rörlighet/geografisk
tillgänglighet, trygg boendemiljö och själva boendets kvalitéer är viktiga för alla
undersökta grupper. För yngre väger socialt umgänge, kultur och nöjen samt fritidssysselsättningar tungt, medan äldre lägger större vikt vid miljökvalitéer som
natur, strand och hav.
32
Slutsatser och rekommendationer
Följande citat återger slutsatser och rekommendationer som utredarna ger:
•
•
•
•
Simrishamns kommun har ett starkt och positivt laddat varumärke, men i en smal
målgrupp.
I nuläget är det främst en målgrupp som är äldre och söker en attraktiv pensionärsmiljö, med förhållandevis låg sysselsättningsgrad och hög medelålder på de inflyttade.
Ett strategiskt ställningstagande är att välja vilken typ av boendekommun man vill
vara, och vilka målgrupper man vill attrahera.
Främsta fokusområden när det gäller utvecklingsinsatser ligger främst inom områden
som relaterar till det ”funktionella vardagslivet”.
Det är inte helt klart hur dessa rekommendationer skall omsättas i praktiska åtgärder. Skall Simrishamn fortsätta vara ett svenskt ”Florida” som lockar välbeställda
pensionärer och sommargäster eller finns det en annan möjlig framtid?
Jämförelse med Sjuhärads inflyttarundersökning
I juni 2005 lät Sjuhärads kommunalförbund reklambyrån Mecka genomföra en
undersökning dels av ”Självbilden Sjuhärad” där man telefonintervjuade 30 personer jämnt fördelade över Sjuhärad, dels av ”Göteborgarnas attityd och kunskap om
Sjuhärad”, där man telefonintervjuade 251 hushåll2 i Göteborg om deras syn på
Sjuhärad. Allt för att undersöka möjligheterna att påverka inflyttning till Sjuhärad.
Det enda som idag verkar finnas kvar av denna undersökning är en PowerPointserie som Mecka dess bättre hade sparat. Det är ur den undersökningen som följande resultat är hämtade.
Självbilden Sjuhärad
Även om denna undersökning har en lite annorlunda vinkel kan det ändå vara av
intresse att ta del av resultaten. Vad vet Sjuhäradsborna själva om sin delregion?
Man kan konstatera att kunskapen är låg. På frågan ”Kan du nämna några kommuner som ingår i Sjuhärad?” svarade bara 70 % Borås och i medel angav man lite
drygt 3,2 kommuner av åtta möjliga (om vi inte räknar med Varberg). Bara var
femte visste att Herrljunga tillhör Sjuhärad. Se vidare tabellen nedan.
Det som Sjuhäradsbon själv tyckte att bygden var mest känd för var Textil (40 %)
och Knallebygd (30 %), vilket ju inte så är konstigt när det framför allt var Borås
och Mark som man tänkte på. Det bästa med Sjuhärad är att det är nära till Göteborg (37 %), naturen (33 %) samt lugnet (10 %). Viktigaste anledningen till att man
bor i Sjuhärad är ”Kärlek/gift sig/familjen” (50 %), ”Född & uppvuxen” (30 %) och
”Arbetet” (30 %). Sämst var ”Avstånd städer/kommunikationer” (18 %) och ”Lantligt beteende” respektive ”Saknar mångfald” på 10 % vardera av de svarande.
2
Man valde ut hushåll med två vuxna och med barn som var under sju år och som bodde i
lägenhet i Göteborg.
33
Kommun
Andel Sjuhäradsbor som
3
nämnde resp. kommun
Göteborgare som
nämnde resp. kommun
Borås
70 %
50 %
Mark
53 %
30 %
Tranemo
47 %
3%
Svenljunga
43 %
6%
Ulricehamn
30 %
13 %
Bollebygd
30 %
20 %
Vårgårda
30 %
3%
Herrljunga
20 %
2,5 %
Varberg
0%
4,5 %
Trollhättan
0%
5,5 %
Härryda
0%
3,5 %
Alingsås
0%
3%
Uddevalla
0%
2,4 %
Vänersborg
0%
2%
3,2 stycken
1,6 stycken
Medeltal antal omnämnda
kommuner
Tabell 6. Sammanställning av Sjuhäradsbors och Göteborgares kunskap om vilka
kommuner som ingår i Sjuhärad.
Kunskap och attityd hos Göteborgare
Drygt 90 % har hört talas om ”Sjuhärad” men kunskapen är låg. Bara hälften av
Göteborgarna vet att Borås ingår i Sjuhärad och det är fler som tror att Trollhättan,
Härryda och Alingsås ingår i Sjuhärad än som tror att Herrljunga gör det.
Vad förknippar man då med Sjuhärad? Störs svarsfrekvens får Borås på 26 %, därefter ”Landet” på 14 %, ”Radio” på 9 %, ”Textil/industri” på 6 %, ”Natur” på 4 %,
”Flera småorter” och ”Långt från Göteborg” på 3 %. Man skulle kunna sammanfatta
resultatet som att Göteborgaren vet i stort sett ingenting om Sjuhärad (bara var
fjärde kopplar Borås till Sjuhärad) och när bara lite mer än var 20:e kopplar textil
till Sjuhärad (fler kopplar t.ex. Sjuhärad till ”Radio” än till ”Textil”) så kan man inte
säga att textilkopplingen är speciellt imponerande heller.
Viktiga faktorer vid flytt
Nedan sammanställs värdena för ett antal faktorer viktiga vid flytt.
3
Procentsiffrorna är avlästa ur ett stapeldiagram så det finns en liten risk för felavläsning.
34
Faktor
Betyg
Barnen har trygg och säker uppväxtmiljö
4,95
Bra barnomsorg
4,80
Bra skolor
4,75
Trygg på offentliga platser
4,7
Bra väg- och tågförbindelser
4,25
Bra annan kommunal service
4,20
Fin natur i närområdet
4,10
Gott om lediga bostäder
4,05
Väl fungerande centrumhandel
4,00
Låg boendekostnad
3,85
Låga levnadskostnader
3,80
Tillgång till lediga bostäder
3,75
Att bo i en storstad
3,70
Nära till arbetsplatsen
3,70
Företag har lätt att etablera sig
3,5
Bra kulturarv
3,45
Kommunalskatten är låg
3,25
Tillgång till pubar och restauranger dag och kväll
3,00
Bo på en mindre ort
2,15
Tabell 7. Sammanställning av Göteborgares värdering av hur viktiga ett antal
faktorer är för flytt. Betyg kunde sättas från 1 (helt oviktigt) till 5 (mycket viktigt).
Precis som i tidigare jämförelser finner vi både likheter och skillnader mellan denna
undersökning och den som genomfördes i Herrljunga. Låt oss börja med olikheterna:
•
•
•
•
Det som sticker ut absolut mest är hur högt ett antal faktorer kring barnens
situation har hamnat i denna undersökning.
Även den stora vikten vid ”Bra annan kommunal service” är lite ovanlig.
”Gott om lediga bostäder” och ”Väl fungerande centrumhandel” finns inte
på samma sätt i de andra enkäterna.
Låga boende- och levnadskostnader har heller inte förekommit tidigare.
Likheterna är desto fler:
•
•
•
•
Högt värde på ”Trygg på offentliga platser” sammanfaller med resultatet av
Simrishamns enkät.
Bra vägar och fin natur sammanfaller med fokus på boendekvalitéer och
tillgänglighet/rörlighet i både Herrljunga och Simrishamn.
Relativt låga betyg på ”Nära till arbetsplatsen” och ”Företag har lätt att etablera sig”.
Låga betyg på kulturarv (eller åtminstone kultur i vidare bemärkelse), pubar och restauranger och kommunalskatt har vi sett förut.
35
•
Att ”Bo på en mindre ort” får lägst betyg såg vi t.ex. i Herrljungas utflyttarenkät.
I den här intervjuade gruppen får barnens behov mycket höga betyg. Detta är något
vi inte sett på samma sätt tidigare, inte ens bland småbarnsföräldrarna i Herrljungaenkäterna.
Undersökarens slutsatser
Följande slutsatser kommer undersökaren fram till:
•
•
•
•
•
•
•
Stor andel känner till Sjuhärad
Kännedomen låg om vilka som ingår
Förknippar Sjuhärad med Borås och landet
Viktigast för de flesta är barnens situation och trygghet
Andelen flyttningsbenägna skulle kunna vara högre
Avgörande faktorer för flyttningsbenägna är kostnaden, barnens situation
och trygghet
Orsak till att välja vissa kommuner är närheten till Gbg, att man tycker området är trevligt och kostnaden är attraktiv
Även om undersökningen har ett ganska annorlunda upplägg så kommer ändå
tillgänglighet och boendekvalité högt på listan. En faktor som inte har varit så viktig
i andra undersökningar är kostnaden som lyft fram här.
36
Inflyttning – varifrån och vart?
Varje år flyttar mellan 300 och 400 människor in i Herrljunga. Några flyttar vidare
redan samma år, andra stannar kvar. Varifrån kommer de? Var i kommunen väljer
de att slå ner sina bopålar och vart tar de vägen som snabbt flyttar vidare? Vi får
inte glömma att ungefär lika många flyttar ut varje år som de som flyttar in. Med
undantag av en mindre analys av ”snabbflyttarna”, de som flyttat in under 2010 och
2011 men redan januari 2012 har hunnit flytta vidare, så innehåller denna sammanställning inga analyser av utflyttarna. Detta material behandlar inte heller människor som flyttar till Herrljunga från andra länder, antingen som invandrare eller
flyktingar. Totala invandraröverskottet (antalet som invandrat minus antalet som
flyttat ut från samma grupp) varierar mellan 20 och knappt 50 per år.
Den stora bilden – hur förändras befolkningen?
I tabellen nedan har de olika faktorer som tillsammans avgör befolkningsutvecklingen samlats. På de tre översta raderna redovisas hur många som flyttat inom
landet. På fjärde raden adderas antalet som flyttat in till kommunen från utlandet.
Tack vare invandringen så blir alltså det ”totala flyttnettot” bättre än det ”inrikes
flyttnettot”. När sedan nyfödda under året läggs till och avlidna dras bort så får vi
en ny delsumma som också oftast är negativ (fler dör än som föds). Alla dessa faktorer tillsammans ger befolkningsförändringen och slutligen befolkningstalet.
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Inrikes inflyttade
321
329
421
366
401
345
392
Inrikes utflyttade
411
403
412
397
376
393
454
Inrikes flyttnetto
-90
-74
9
-31
25
-48
-62
22
22
49
33
45
24
45
-68
-52
58
2
70
-24
-17
79
84
108
73
96
96
90
7,36 %
7,96 %
10,19 %
6,89 %
8,93 %
8,93 %
9,87 %
Döda
123
94
104
100
91
104
102
Antal födda - antal döda
-44
-10
4
-27
5
-8
-12
Befolkningsförändring
-112
-62
62
-25
75
-32
-29
Befolkning (vid årets slut)
9305
9243
9304
9280
9348
9314
9284
Invandraröverskott
Totalt flyttnetto
Födda
Födelsetal (barn/kvinna)
Tabell 8. Sammanställning av in- och utflyttning samt födda och döda i Herrljunga
kommun under perioden 2005 till 2011. Födelsetal beräknas som antal nyfödda
dividerat med antalet kvinnor 20-39 år. Tabellen bygger på SCB-data sammanställda av Ann-Sofie Rundström, kommunchef Herrljunga kommun.
37
Varifrån kommer folk?
Inflyttarna till Herrljunga kommer från 81 olika kommuner runtom i Sverige (vi
räknar här enbart med dem som bodde kvar i kommunen i början av 2012). De
vanligaste ursprungskommunerna är: Borås, Göteborg, Vårgårda och Alingsås.
Ännu en gång blir det tydligt hur stark dominans Säveån-stråket har för Herrljunga. Borås är visserligen den största enskilda kommunen, men i övrigt är det
Göteborg-Alingsås-Skaraborg som dominerar.
Kommun
Antal
Kommun
Antal
Borås
88
Gävle
4
Göteborg
84
Hällefors
4
Vårgårda
67
Norrtälje
4
Alingsås
39
Uddevalla
4
Vara
26
Uppsala
4
Falköping
25
Båstad
3
Ulricehamn
19
Filipstad
3
Lerum
18
Hallstahammar
3
Skellefteå
11
Kungälv
3
Partille
10
Lidköping
3
Skövde
9
Mark
3
Essunga
8
Sollentuna
3
Götene
8
Tingsryd
3
Botkyrka
7
Trollhättan
3
Hagfors
7
Töreboda
3
Skara
6
Umeå
3
Stockholm
6
Ale
2
Uppvidinge
6
Bollebygd
2
Haninge
5
Gotland
2
Kungsbacka
5
Halmstad
2
Malmö
5
Högsby
2
Mölndal
5
Karlstad
2
Piteå
5
Tranemo
2
Varberg
5
Vänersborg
2
Tabell 9. Totalt antal inflyttade från respektive kommun under 2010 och 2011.
Endast kommuner med två eller fler personer har redovisats.
De vanligaste regionerna är: Storgöteborg, Sjuhärad och Skaraborg med Storstockholm på en något oväntad fjärdeplats.
38
Region
Antal
%
Storgöteborg
241
42 %
Sjuhärad
115
20 %
Skaraborg
92
16 %
Storstockholm
33
6%
Övrigt, Norrland
32
6%
Värmland etc.
21
4%
Småland, Blekinge
16
3%
Skåne, södra Halland
14
2%
Fyrbodal
12
2%
SUMMA
576
100 %
Tabell 10. Totalt antal inflyttade från respektive region under 2010 och 2011.
Hur fördelar inflyttarna sig över kommunen?
Var hamnar då människor som flyttar till Herrljunga? Den största gruppen hamnar
i Herrljunga tätort (42 %), näst största gruppen hamnar i området Eggvena, Bråttensby, etc. (13 %) på delad tredjeplats hittar vi Ljung/Annelund och Vesene, Molla
etc. med 11 % vardera.
Ort, orter
Postnr.
2010
2011
% 2011
% 10-11
Herrljunga I
524 30
31
54
85
Herrljunga II
524 31
16
40
56
7%
17%
15%
12%
10%
Herrljunga III
524 32
53
45
98
22%
14%
17%
Ljung/Annelund
524 41
22
17
39
9%
5%
7%
Ljung/Annelund
524 42
16
Eggvena
524 91
22
9
25
7%
3%
4%
40
62
9%
12%
11%
Vårgårda (Eggvena)
447 92
7
4
11
3%
1%
2%
13%
Hudene
524 92
18
25
43
7%
8%
8%
8%
Eriksberg, Säm etc.
Floby (Mjäldrunga)
524 93
12
23
35
5%
7%
6%
521 54
6
2
8
2%
1%
1%
Hov, Vesene, Molla
524 95
14
42
56
6%
13%
10%
Borgstena (Molla)
513 97
5
3
8
2%
1%
1%
Od, Alboga etc.
524 96
SUMMA
2010-11
% 2010
13%
20
20
40
8%
6%
7%
242
324
566
100%
100%
100%
Summa
42%
11%
8%
11%
7%
100%
Tabell 11. Totalt antal inflyttade från respektive region under 2010 och 2011. Kolumn 3, 4 och 5 anger antal inflyttade per postnummerområde, medan kolumn 6, 7
och 8 anger hur stor andel av samtliga inflyttade under angiven period som flyttat
till just detta område. Summakolumnen längst till höger anger summeringar av
sammanhängande områden, t.ex. Herrljunga tätorts tre postnummer.
39
Vart tar snabbflyttarna vägen?
Vart tar de personer vägen som redan januari 2012 hade flyttat vidare och inte
längre bodde kvar i kommunen? Svaret framgår av tabellen nedan. Göteborgshållet
är starkast, åtföljt av Sjuhärad inklusive Borås och Skaraborg.
Område
Antal
Andel
Storgöteborg inkl. Vårgårda
30
26%
Sjuhärad utom Vårgårda
26
22%
Fyrbodal + Skaraborg
21
18%
Norrland + Värmland
15
13%
Halland + Skåne
9
8%
Storstockholm
8
7%
Övr. högskoleorter
7
6%
Tabell 12. Antal ”snabbflyttare” som flyttat vidare till respektive region.
Åldersfördelning
Medelåldern på de inflyttade varierar något mellan de olika områdena i kommunen. Indelningen har gjorts utifrån postnummer, vilket innebär att personerna
fördelas på områden som inte helt överensstämmer med andra indelningar t.ex.
socknar. Yngst är de personer som har flyttat in i Ljung/Annelund, medan inflyttarna i Od och Alboga är äldst.
Område
Medelålder
Herrljunga tätort
32,9
Ljung/Annelund
28,5
Säm/Eriksberg etc. (524 93)
31,7
Fölene/Eggvena etc. (524 91)
31,8
Hudene/Stenunga etc. (524 92)
33,5
Vesene/Molla etc. (524 95)
34,0
Od/Alboga etc. (524 96)
41,6
Alla i kommunen
33,0
Tabell 13. Medelålder för inflyttade i respektive område under 2010 och 2011.
Om man fördelar dem som redan hunnit flytta vidare till andra kommuner så har
dessa medelåldern 31 år. Gruppen som flyttar till orter med högskola har medelål-
40
dern 21 år, medan de som flyttar till orter utan högskola har medelåldern 35 år (40
år om man undantar medföljande småbarn).
Antal barn
Hur många barn (0-16 år) flyttar det då in i vår kommun? Under de två undersökta
åren flyttade det in totalt 58 barn (29 barn/år), varav hälften till Herrljunga tätort.
Detta kan jämföras med att ungefär 90 barn föds varje år i kommunen.
Område
Antal barn
Hela Herrljunga tätort
29
Hela Ljung/Annelund
7
Säm/Eriksberg etc.
7
Fölene/Eggvena etc.
5
Hudene/Stenunga etc.
5
Vesene/Molla etc.
5
Od/Alboga etc.
0
Totalt i hela kommunen
58
Tabell 14. Antal inflyttade barn i respektive postnummerområde totalt under 2010
och 2011.
Sammanfattande kommentar
Siffrorna visar att majoriteten av inflyttare till Herrljunga kommer från Storgöteborg inklusive Alingsås och Vårgårda samt Sjuhäradsregionen, där Borås dominerar kraftigt. På tredje plats kommer Skaraborg, och på en förvånande fjärdeplats
Storstockholm. Majoriteten av inflyttarna väljer att bosätta sig i Herrljunga tätort
samt i området mellan Herrljunga tätort och Vårgårda. På delad tredjeplats hittar vi
Ljung/Annelund och Molla/Vesene-området ner mot Borås. Medelåldern på de
inflyttade är strax över 30 år och lägst i Ljung/Annelund. Totalt under de två åren
har 58 barn flyttat in, varav hälften till Herrljunga tätort.
41
DEL II – ÅTERFLYTTARE?
42
Sammanfattning
Tre undersökningar redovisas i denna rapport:
• En enkätundersökning med två årgångar kvinnor som gått i skolan i Herrljunga för 11 år sedan (gick ut Altorp eller Kunskapskällan år 2002).
• En enkätundersökning med kommunstyrelsens politiker där dessa fick
svara på samma frågor som kvinnorna i första enkäten.
• En analys av var de kvinnor och män som gått på Altorpskolan och är
födda 1978, 1982 och 1990 valt att bosätta sig idag.
Syftet med de tre undersökningarna är att bidra till förståelsen av var människor
väljer att bo och därigenom göra Herrljunga kommun bättre rustat att vända dagens befolkningskurva uppåt. Resultatet av dessa analyser kan med fördel jämföras
med de övriga undersökningar av t.ex. inflyttade och av nybyggnationer som Fokus
Herrljunga genomfört under 2012.
Attityder hos utflyttade kvinnor
Följande fem faktorer ansåg våra utflyttade kvinnor kan komma att få störst påverkan på deras beslut vid en eventuell framtida flytt:
6. Arbetet
7. Naturen med beteshagar, ren luft och tystnad
8. Möjligheten till ett visst boende.
9. Möjligheten att pendla till Göteborg.
10. Bra skolor för barnen.
De tre faktorer som man tror skulle få minst påverkan var (med den mest negativa
först):
1. En liten kommun med mycket landsbygd. Detta är den enda faktor som
hade negativt betyg, vilket innebär att den motverkar att folk flyttar hit.
2. Möjligheten att studera som vuxen.
3. Tillgången på viss fritidsaktivitet.
De viktigaste informationskällorna inför en flytt trodde man skulle vara:
1. Kommunens hemsida
2. Släkt och vänner
3. Facebook och andra webbsidor
De utflyttade, relativt unga, kvinnorna har alltså ett mycket starkare fokus på Internetförmedlad information än de personer som flyttar in i kommunen.
Bäst med storstaden tyckte man var:
1. Nöjen (fik, bio, kultur …)
2. Närhet
3. Jobb/studera
4. Utbud (shopping , mat, kläder, …)
Sämst med storstad
1. Stress, inte lugnt
43
2.
3.
4.
5.
Trångt och bullrigt
Trafiken, köer
Ingen natur
Anonymitet
Bästa med mindre ort
1. Lugnt, tryggt och tyst
2. Naturen, ytor att röra sig på
3. Gemenskap, vänner o fam.
4. Närhet
Sämst med mindre ort
1. Långa avstånd/ bil ett måste
2. Inget uteliv/fritidsaktiviteter
3. Dåligt med arbetstillfällen/studera
4. Dåligt/dyrt utbud affärer/shopping
5. Alla känner alla, social kontroll, skvaller
Vad skulle kunna få våra intervjupersoner att lämna platsen där de bor? Tre faktorer dominerar:
1. Försörjning, att arbetet kräver det eller att man blir arbetslös (61 %), även
studier nämns (10 %).
2. Relationer, att man blir ett par eller slutar vara ett par (32 %), man bildar
familj (29 %) eller vill komma närmare släkt och vänner (19 %).
3. Boendet, att man ser en möjlighet till ett mer passande eller attraktivt boende (32 %).
Attityder hos politiker i kommunstyrelsen
De punkter där skillnaderna var störst mellan politiker och utflyttare var:
Punkter där politikerna ”underskattar” betydelsen:
• Pendling till Borås
• Tillgång till bra dagis
• Närhet till släkt och vänner
• Pendling till andra orter i VGR
Punkter där politikerna ”överskattar” betydelsen:
• Det positiva med att Herrljunga är en liten kommun
• Möjligheten till visst boende
• Möjligheten att studera
• Tillgång till viss fritidsaktivitet
Flyttmönster hos tidigare Herrljungabor
Andelen utflyttade ökar med ökande ålder, och kvinnor flyttar mer än män. I första
hand flyttar man i riktning mot Stor-Göteborg, i andra hand till Borås (framför allt
de yngre männen). Fler flyttar till Stockholm än till Vårgårda. Fler flyttar till
Skåne/Blekinge än till Sjuhärad utom Borås och Vårgårda.
44
Inledning
Herrljunga kommun har brist på unga familjer, vilket i sin tur leder till brist på
såväl barn och unga som på arbetskraft med längre utbildning. För att kunna påverka trenden är det avgörande att förstå vad som krävs för att locka unga kvinnor
och deras familjer att flytta till/tillbaka till vår kommun. Med syftet att öka vår
kunskap om denna grupp genomfördes under hösten 2012 ett antal enkäter med
kvinnor som gått i skola i Herrljunga och som gick ur Altorp respektive Kunskapskällan våren 2002, men som nu inte längre bor kvar i kommunen. Vi ville lära oss
mer om vad som krävs av oss för att locka dessa utflyttade kvinnor tillbaka till vår
kommun.
En kompletterande undersökning av flyttmönster genomfördes för såväl män som
kvinnor i tre åldersgrupper (födda 1978, 1982 samt 1990) där vi endast fokuserade
på var personerna bor idag. Syftet med denna undersökning var att få en bredare
bild av flyttmönstret bland våra f.d. tonåringar.
När de preliminära resultaten av undersökningen presenterades under vårvintern
2013 väcktes frågan om hur kommunstyrelsens politiker skiljer sig från den grupp
vi önskar få hit. För att undersöka detta fick samtliga KS-politiker besvara samma
frågor som de utflyttade kvinnorna redan hade besvarat.
Vad innehåller rapporten?
Denna rapport sammanställer följande analyser och översikter:
1. Utflyttarenkät där vi presenterar attityder och prioriteringar bland ett antal
unga kvinnor som gått i skolan i Herrljunga.
2. Utflyttares flyttmönster där vi redovisar var de utflyttade ur tre åldersgrupper bor idag.
3. KS-enkät där vi jämför KS-politikers värderingar med de utflyttade kvinnornas.
Undersökningarna har gjorts för att ge en tydligare bild av utflyttare från Herrljunga kommun. Materialinsamling och analys har gjorts av Per Florén och Catrin
Lang, Fokus Herrljunga AB under perioden augusti till november 2012. KS-enkäten
genomfördes under vintern 2013, och rapporten färdigställdes under våren 2013.
45
Utflyttarenkäten
I vårt arbete med att öka antalet invånare i Herrljunga är det viktigt att förstå vilka
faktorer som varit viktigast för dem som valt att flytta till kommunen. Självfallet
behöver vi också veta mer om dem som INTE har valt att flytta hit men det är en
senare, och mycket större, fråga att besvara. I vår undersökning valde vi att fokusera
på sex grupper av frågor:
1. Vilka påverkansfaktorer hade störst betydelse för ditt beslut att flytta till
Herrljunga?
2. Vilka informationskällor var viktigast när du fattade ditt beslut?
3. Alternativa orter vid en eventuell flytt?
4. Hur nöjd är du med din tid i Herrljunga?
5. Hur kan Herrljunga bli bättre på att få folk flytta tillbaka?
6. Hur vill du beskriva storstaden respektive mindre orter?
För att underlätta för såväl den som besvarar enkäten, som för den som sammanställer och tolkar svaren, har så gott som alla frågor samma svarsalternativ, en skala
som går från +3 (Avgörande positiv effekt), via 0 (Ingen som helst påverkan) och
vidare till – 3 (Avgörande negativ effekt). Medelvärdet av de olika personernas svar
på respektive fråga kan därmed ligga mellan +3 och – 3, och om fördelningen är
jämn blir medelvärdet 0.
Vilka faktorer påverkade beslutet om att flytta?
Ett beslut om att flytta till en annan kommun kräver, för de allra flesta, lång tid och
ett antal samtal runt köksbordet. Det är mycket som skall stämma. Jobb, ofta för två
personer, arbete, skola, dagis skall kunna kombineras med en mängd andra krav.
Enligt en undersökning som företaget Kairos Future AB gjorde för några år sedan4
fattas beslut om flytt i två steg, först väljer man region utifrån funktionella krav
(jobb, skola, etc.) sedan väljs ort eller plats utifrån mer känslomässiga krav (trevligt
hus, fin miljö, vackra omgivningar) inom den funktionella regionen. Går det att
finna liknande mönster bland inflyttarna till Herrljunga?
Vilka faktorer har störst betydelse vid en framtida flytt?
Vilka faktorer ansåg då våra utflyttade kan få störst påverkan på deras beslut vid en
eventuell framtida flytt? Fem faktorer utmärker sig framför övriga. Dessa är, i prioritetsordning:
1.
2.
3.
4.
5.
4
Arbetet är den faktor som man tror kommer att vara viktigast vid en flytt.
Naturen med beteshagar, ren luft och tystnad kommer på andra plats.
Möjligheten till ett visst boende.
Möjligheten att pendla till Göteborg.
Bra skolor för barnen.
Projektet hette ”Sverige vid sidan om allfarvägen”, 2002
46
De tre faktorer som fick lägst ”betyg” när det gällde påverkan inför en eventuell
framtida flytt var (med den mest negativa först):
1. En liten kommun med mycket landsbygd. Detta är den enda faktor som
hade negativt betyg, vilket innebär att den motverkar att folk flyttar hit.
2. Möjligheten att studera som vuxen.
3. Tillgången på viss fritidsaktivitet.
Medelbetyg för samtliga frågor för hela gruppen redovisas i diagrammet nedan.
2.14. En liten kommun, mycket landsbygd 2.2. Möjligheten ab studera 2.4. Tillgången på en viss friBdsakBvitet 2.8. Pendlingsmöjl. med tåg Bll Borås 2.9. Pendlingsmöjl. med tåg Bll andra orter i 2.10. Bra förbind. med järnväg Bll Stockholm 2.13. Närheten Bll släkt och vänner 2.5. Tillgången Bll bra dagis 2.12. Kärleken 2.6. Bra skolor för barnen 2.7. Pendlingsmöjl. med tåg Bll Göteborg 2.3. Möjligheten Bll eb visst boende 2.11. Naturen med beteshagar, ren lu9, 2.1. Arbetet -­‐0,50 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 Figur 18. Medelbetyg för hur de intervjuade bedömde att ett antal påverkansfaktorer skulle kunna påverka ett framtida flyttbeslut. Betyg sattes från +3 till –3.
Av diagrammet framgår, som redan nämnts, att tre faktorer utmärker sig som svaga
eller till och med negativa, medan fem faktorer utmärker sig genom en hög positiv
påverkan (även om skillnaden mot övriga är mindre än för de tre svagaste). I mellangruppen kan vi konstatera att kärleken är den viktigaste, medan pendling till
Borås är den minst viktiga. Det är intressant att notera att pendlingsmöjligheten till
Borås är mindre viktig än att kunna pendla till övriga orter i VGR vilka i sin tur är
mindre viktiga än möjligheten att kunna resa till Stockholm.
Skillnader mellan singlar och gifta/sambo
Vilka skillnader finns det mellan de intervjupersoner som är singlar (som ej lever i
en relation) och de som är gifta/sambo (lever i någon form av relation)? Några av de
viktigaste skillnaderna är:
1. Eftersom andelen sambor/gifta är större än andelen singlar (74 % mot 26
%) så är deras svar i stort desamma som svaren för gruppen som helhet.
2. Singlar sätter nästan mer likartade betyg än de som lever i en relation. Nio
av fjorton faktorer har fått betyg i närheten av +1.
3. De tre viktigaste ”flyttfaktorerna” för singlar är: pendling till Göteborg,
kärleken och förbindelserna med Stockholm.
4. Jämfört med gifta/sambos betonar singlar framför allt tillgången på fritidsaktiviteter.
47
I diagrammet nedan visas medelbetyget för singlar och för gifta/sambos.
2.14. En liten kommun, mycket 2.2. Möjligheten ab studera 2.4. Tillgången på en viss 2.8. Pendlingsmöjl. med tåg Bll Borås 2.9. Pendlingsmöjl. med tåg Bll andra 2.10. Bra förbind. med järnväg Bll 2.13. Närheten Bll släkt och vänner I relaBon 2.5. Tillgången Bll bra dagis Singel 2.12. Kärleken 2.6. Bra skolor för barnen 2.7. Pendlingsmöjl. med tåg Bll 2.3. Möjligheten Bll eb visst boende 2.11. Naturen med beteshagar, ren 2.1. Arbetet -­‐0,50 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 Figur 19. Medelbetyg för hur de intervjuade bedömde att ett antal påverkansfaktorer skulle kunna påverka ett framtida flyttbeslut. ”I relation” visar svaren från
dem som var gifta eller sambo. ”Singel” visar svaren från dem som inte var gifta
eller sambos. Betyg sattes från +3 till –3.
Sammanfattningsvis kan man säga att singlar värderar storstad och storstadsnärhet
klart mer än övriga faktorer. För den som lever i en relation finns många faktorer
som är viktiga vid flytt, inklusive storstadsnärhet, men för singlar så dominerar
storstadsfaktorn (och kärleken) på ett mycket tydligt sätt. En rimlig slutsats blir då
att Herrljunga, som ju ligger på randen till storstaden, sannolikt har enklare att
värva inflyttare bland dem som lever i en relation än dem som inte gör det.
Skillnader mellan dem som bor i orter av olika storlek
De intervjuade har också fått ange i vilken kommun de bor idag. Baserat på detta
har en indelning gjorts i fyra kategorier:
•
•
•
•
Storstad som omfattar Storstockholm (inkl. Uppsala), Storgöteborg och
Stormalmö.
Större städer som omfattar städer runt 100 000 invånare, t.ex. Borås och
Jönköping.
Mellanstora städer såsom Alingsås och Falköping
Mindre orter såsom Vårgårda och Årjäng.
Hur skiljer sig då svaren mellan dessa fyra kategorier? Ganska mycket skall det visa
sig (låt oss dock inte glömma att antalet svarande i respektive grupp börjar bli
ganska litet, vilket gör att vi får vara lite försiktiga med våra slutsatser). Låt oss börja
med att titta på ett diagram där alla fyra gruppernas svar visas tillsammans.
48
2.14. En liten kommun, mycket landsbygd 2.2. Möjligheten ab studera 2.4. Tillgången på en viss friBdsakBvitet 2.8. Pendlingsmöjl. med tåg Bll Borås 2.9. Pendlingsmöjl. med tåg Bll andra orter i 2.10. Bra förbind. med järnväg Bll Stockholm Storstad 2.13. Närheten Bll släkt och vänner Större stad 2.5. Tillgången Bll bra dagis Mellanstor 2.12. Kärleken Mindre ort 2.6. Bra skolor för barnen 2.7. Pendlingsmöjl. med tåg Bll Göteborg 2.3. Möjligheten Bll eb visst boende 2.11. Naturen med beteshagar, ren lu9, 2.1. Arbetet -­‐0,50 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 Figur 20. Medelbetyg för hur de intervjuade bedömde att ett antal påverkansfaktorer skulle kunna påverka ett framtida flyttbeslut. ”Storstad” visar svaren från
dem som bodde i någon av våra tre storstadsregioner (Uppsala räknades in i Storstockholm). ”Större stad” visar svaren från dem som bodde i någon av våra större
städer, t.ex. Borås eller Jönköping. ”Mellanstor stad” visar svaren från dem som
bor i städer en bit under 100 000 invånare, t.ex. Alingsås. ”Mindre ort” visar
svaren från dem som bor i mindre orter såsom Vårgårda och Årjäng eller ännu mer
lantligt. Betyg sattes från +3 till –3.
Även om bilden kan bli lite komplex med fjorton faktorer och fyra olika grupper i
samma diagram så kan vi ändå göra några direkta konstateranden:
•
•
Det är tydliga och ganska varierande skillnader mellan de olika gruppernas
värdering av de olika ”flyttfaktorerna”. Bilden är avsevärt mer splittrad än
den var när vi jämförde singlar och gifta/sambos.
”Storstäder” och ”Större städer” har nästan alltid satt de högsta betygen.
Om vi då skulle försöka oss på att beskriva vad som är typiskt för respektive kategori (fullt medvetna om att antalet svarande är litet och slutsatserna därför är
osäkra) så skulle det kunna se ut så här:
Personer i ”Storstäder”
Personer som idag bor i någon av våra tre storstäder har i genomsnitt följande
egenskaper:
49
•
•
•
•
•
Sätter högre till mycket högre betyg, jämfört med övriga grupper, på alla
faktorer utom tre (släkt, kärlek och liten kommun). Den grupp som ligger
närmast är i nio fall av elva gruppen ”Större städer”.
Näst mest utmärker sig denna grupp genom sitt fokus på studier, både sina
egna studiemöjligheter men framför allt för sina barns skola och dagis. När
det gäller barnen så har de som bor i ”större städer” nästan lika hög prioritering.
Tillgång till ”arbete” och ”naturen” kommer på en delad andraplats.
Mest utmärker sig gruppen ”storstadsboende” när det gäller de olika faktorerna som handlar om pendling, framför allt till Göteborg och Borås men
även till övriga Västra Götalandsregionen samt till möjligheterna att resa
till Stockholm
Allra lägst prioriterar ”storstadsborna” faktorn ”liten kommun”. Man anser
till och med att det är en faktor som motverkar att man flyttar dit (vilket
man delar med boende i ”större städer”). Detta säger något om problematiken att få storstadsboende att flytta till t.ex. Herrljunga.
Sammanfattningsvis anser boende i ”Storstäder” att möjlighet till pendling och
studier, både för egen del och framför allt barnens, är allra viktigast. På delad
andraplats hittar vi tillgång till ”arbete” och till ”naturen”. Att flytta till en liten
kommun är däremot något som man helst undviker.
Personer i ”Större städer”
Personer som bor i ”större städer” liknar i många avseenden dem som bor i ”storstäder”. Båda grupperna värderar möjligheter till arbete och studier, framför allt
sina barns, högt. På fjärde plats hittar vi tillgång till ”naturen” tillsammans med
”möjligheten till ett visst boende”.
Man delar uppskattningen av pendlingsmöjligheter, om än inte riktigt lika starkt,
med storstadsborna. (Här utgör dock pendling till Göteborg ett undantag, där
denna grupp har lägsta betyget av alla grupper även om skillnaden är liten.) Med
storstadsborna delar man en tydlig ovilja att flytta till en mindre kommun. Man är
den grupp som betygsätter ”närhet till släkt och vänner” allra lägst.
Sammanfattningsvis är boende i ”större städer” och boende i ”storstad” ganska lika
i vilka faktorer som är viktigast respektive mest oviktiga. Man tycker att barnens
studier (skola, dagis) är viktiga tätt följt av ”arbete” och ”natur”.
Personer i ”Mellanstora städer”
Boende i ”mellanstora städer” skiljer sig tydligt från både dem som bor i storstäder
och större städer å ena sidan och dem som bor på mindre orter å andra sidan. Man
sätter i genomsnitt lägre betyg än de som bor i både ”storstäder” och ”större städer”
men något högre än de som bor i mindre orter. Man är den grupp som har minst
spridning mellan högsta och lägsta betyg. Detta gör att resultaten kan bli lite paradoxala. Faktorer som är viktiga för denna grupp (jämfört med andra faktorer) kan
ändå ha fått lägre betyg i denna grupp än i någon annan grupp (t.ex. ”arbete” och
”natur” nedan).
50
För denna grupp betyder ”kärleken” och ”släkt och vänner” mest (och dessutom
mer än för någon annan grupp). På andra plats hittar vi ”möjligheten till ett visst
boende” och fjärde och femte ”pendling” (till Göteborg med Stockholm på sjätte
plats) samt ”arbete”. Intresset för studier är lågt, både för egen del och för barnens
del, vilket man delar med boende i ”mindre orter”. Till skillnad från dessa uppskattar man dock inte att bo i en ”mindre kommun”.
Sammanfattningsvis anser boende i ”mindre städer” faktorer som familj, släkt och
relationer (samt i något mindre avseenden ”boendet” och ”arbetet”) som de absolut
viktigaste faktorerna vid flytt. Skola, dagis, studier och fritidsaktiviteter är de minst
viktiga faktorerna vid flytt.
Personer i ”Mindre orter”
Personer som bor på ”mindre orter” utmärks av att man sätter låga betyg på de
olika flyttfaktorerna (lägst på 6 av 14 och näst lägst på 6) medan spridningen är
större än för ”mellanstora städer”.
De faktorer som prioriteras högst är i tur och ordning: ”naturen”, ”möjlighet till
visst boende”, ”arbete” samt ”pendling till Göteborg”. Lägst betydelse har faktorer
som ”studera”, ”pendling Borås” samt ”pendling orter i Västra Götaland”.
Jämfört med boende i andra typer av orter så skiljer sig denna grupp genom att
värdera följande faktorer klart lägre: ”möjlighet att studera”, ”pendling” (utom till
Göteborg) samt ”skola” och ”dagis”. Mer positivt, jämfört med andra grupper,
värderar denna grupp faktorer som ”liten kommun” och ”natur”.
Sammanfattningsvis värderar boende i ”mindre orter” ”naturen” och ”visst boende”
högt, medan ”studier” och ”pendling” uppfattas som relativt oviktigt. Man är också
den enda som tycker att en ”mindre kommun med mycket landsbygd” är verkligt
positivt i sig.
Sammanställning av samtliga faktorer samt deras betydelser
För dig som vill gå djupare redovisar vi här dels de olika faktorernas fullständiga
formuleringar, dels vilken betydelse de olika alternativen har getts av de intervjuade. De olika faktorernas fullständiga formulering är:
2.1. Hur mycket påverkar arbetet om du skulle besluta att flytta tillbaka?
2.2. Hur mycket påverkar möjligheten för dig/er (vuxna) att studera?
2.3. Hur mycket påverkar möjligheten till ett visst boende?
2.4. Hur mycket påverkar tillgången på en viss fritidsaktivitet?
2.5. Hur mycket påverkar tillgången på bra dagis för barnen?
2.6. Hur mycket påverkar tillgången på bra skolor för barnen?
2.7. Hur mycket påverkar pendlingsmöjligheterna med tåg till Göteborg?
2.8. Hur mycket påverkar pendlingsmöjligheterna med tåg till Borås?
2.9. Hur mycket påverkar pendlingsmöjligheterna med tåg till andra orter i
Västra Götaland?
2.10. Hur mycket påverkar tillgången till bra förbindelser med järnväg till
Stockholm eller andra mer fjärran resmål?
51
2.11. Hur mycket påverkar tillgången till naturen med beteshagar, ren luft, tystnad etc.?
2.12. Hur mycket påverkar kärleken ditt val av bostadsort?
2.13. Hur mycket påverkar närheten till släkt och vänner?
2.14. Hur mycket påverkar det att Herrljunga är en liten kommun med mycket
landsbygd och endast mindre tätorter?
I tabellen nedan framgår vilken betydelse de intervjuade, både totalt och uppdelat i
olika grupper, ger de olika faktorerna vid en eventuell flytt tillbaka till Herrljunga.
Fråga
Alla
I rela-
Singel
tion
Stor-
Större
Mellan-
Mindre
stad
stad
stor stad
ort
2.1. Arbetet
1,87
2,13
1,13
2,36
2,20
1,27
1,50
2.2. Möjligheten att studera
0,58
0,57
0,63
1,27
0,60
0,18
-0,25
2.3. Möjligheten till ett visst boende
1,77
2,00
1,13
1,91
1,80
1,64
1,75
2.4. Tillgången på en viss fritidsaktivitet
0,77
0,65
1,13
1,09
0,80
0,45
0,75
2.5. Tillgången till bra dagis
1,48
1,74
0,75
2,27
2,20
0,73
0,50
2.6. Bra skolor för barnen
1,71
1,96
1,00
2,45
2,40
1,00
0,75
2.7. Pendlingsmöjl. med tåg till Göteborg
1,77
1,78
1,75
2,27
1,40
1,55
1,50
2.8. Pendlingsmöjl. med tåg till Borås
1,32
1,43
1,00
2,09
1,40
0,91
0,25
2.9. Pendlingsmöjl. med tåg till andra orter i
1,35
1,48
1,00
1,91
1,40
1,09
0,50
2.10. Bra järnväg till Stockholm etc.
1,45
1,48
1,38
1,91
1,60
1,27
0,50
2.11. Naturen, beteshagar, ren luft, tystnad
1,81
2,04
1,13
2,36
1,80
1,18
2,00
2.12. Kärleken
1,57
1,61
1,43
1,18
1,60
2,00
1,50
2.13. Närheten till släkt och vänner
1,47
1,64
1,00
1,40
0,80
1,91
1,25
-0,19
-0,30
0,13
-0,82
-0,80
0,27
1,00
VGR
2.14. En liten kommun med mycket landsbygd
Tabell 15. Medelbetyg för hur de intervjuade bedömde att ett antal påverkansfaktorer skulle kunna påverka ett framtida flyttbeslut. ”Alla” visar medel för samtliga
intervjuade. ”I relation” visar svaren från dem som var gifta eller sambos. ”Singel”
visar svaren från dem som inte var gifta eller sambos. ”Storstad” visar svaren från
dem som bodde i någon av våra tre storstadsregioner (Uppsala räknades in i Storstockholm). ”Större stad” visar svaren från dem som bodde i någon av våra större
städer, t.ex. Borås eller Jönköping. ”Mellanstor stad” visar svaren från dem som
bor i städer under 100 000 invånare, t.ex. Alingsås. ”Mindre ort” visar svaren från
dem som både i mindre orter såsom Vårgårda och Årjäng eller ännu mer lantligt.
Betyg sattes från +3 till –3.
52
Informationskällor inför en eventuell flytt?
Vart skulle de intervjuade vända sig för att skaffa mer information inför en eventuell flytt? Vilka källor skulle de ösa ur? Bland dem som nyligen flyttat in till kommunen dominerade information från släkt och vänner stort, med information från
mäklare på andra plats. I diagrammet nedan har vi lagt in svaren från såväl den
tidigare inflyttarenkäten som utflyttarenkäten. Resultatet blev ganska tankeväckande (även om det naturligtvis är skillnad på att svara på hur det verkligen var när
man flyttade in och hur man tror att det kommer att bli när man eventuellt flyttar
in i framtiden).
3.5. Andra webbsidor inkl. Facebook? 3.4. Kommunens hemsida? Inflybade 3.3. TV radio och Bdningar? Uglybade 3.2. FasBghetsmäklare 3.1. Släkt, vänner och bekanta? 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 Figur 21. Medelbetyg för hur de intervjuade bedömde betydelsen av ett antal olika
informationskällor inför en flytt. ”Inflyttade” har hämtats från inflyttarenkäten
medan ”Utflyttade” är medelvärdet för dem som svarat på utflyttarenkäten. Betyg
sattes från +3 till –3.
Av diagrammet ovan framgår att det tydliga mönster som fanns bland inflyttarna,
att i första hand lita på mänskliga informationskällor, inte återfinns bland dem som
flyttat ut från kommunen. Dessa har visserligen också höga betyg på betydelsen av
”Släkt” och ”Mäklare” men har dessutom satt ännu högre betyg på kommunens
hemsida och nästan lika högt på ”Facebook och andra webbsidor”. De utflyttade,
relativt unga, kvinnorna har alltså ett mycket starkare fokus på Internetförmedlad
information.
Frågan inställer sig då genast: Beror skillnaden på om utflyttarna är unga kvinnor
mellan 22 och 34 medan inflyttarna är både män och kvinnor, både gamla och
unga? För att få en mer rättvisande jämförelse provades också att jämföra gruppen
”Inflyttade med barn hemma” med ”Utflyttade i relation”. Detta är självfallet inte
helt jämförbara grupper men det var de två grupper som ändå hade mest lika förutsättningar.
53
3.3. TV radio och Bdningar? 3.5. Andra webbsidor inkl. Facebook? Inflyb med barn hemma 3.4. Kommunens hemsida? Uglybade i rel. 3.2. FasBghetsmäklare eller motsvarande? 3.1. Släkt, vänner och bekanta? -­‐0,25 0,00 0,25 0,50 0,75 1,00 1,25 1,50 Figur 22. Medelbetyg för hur de intervjuade bedömde betydelsen av ett antal olika
informationskällor inför en flytt. ”Inflyttade med barn hemma” har hämtats från
inflyttarenkäten medan ”Utflyttade i rel.” är medelvärdet för dem som svarat på utflyttarenkäten och som angett att de lever i en relation. Betyg sattes från +3 till –3.
Om vi hade trott att svaren skulle bli mer lika hade vi nu blivit rejält besvikna.
Gruppen ”Inflyttade med barn” visar sig inte alls vara mer lik gruppen ”Utflyttade i
rel.”, snarare tvärtom. Man håller visserligen med om betydelsen av vad ”Släkt och
vänner” säger om orten man skall flytta till, men när det gäller ”Fastighetsmäklare”
så skiljer sig denna grupp rejält både från andra nyinflyttade och de här intervjuade
utflyttarna. Inte nog med att man ger mäklarna lågt betyg, det är till och med negativt, dvs. de bidrar till att man drar sig för att flytta till Herrljunga. Även media och
andra webbsidor har en liknande, om än inte lika stark, negativ effekt.
Hur viktig är information från…
Alla
I rel.
Singel
Stor-
Större
Mellan-
Mindre
stad
stad
stor
ort
3.1. Släkt, vänner och bekanta?
1,19
1,30
0,88
1,00
1,20
1,82
0,00
3.2. Fastighetsmäklare eller
0,58
0,61
0,50
0,82
0,80
0,45
0,00
3.3. TV radio och tidningar?
0,52
0,48
0,63
0,55
0,60
0,64
0,00
3.4. Kommunens hemsida?
1,32
1,39
1,13
2,00
1,80
0,55
1,00
3.5. Andra webbsidor inkl.
1,16
1,17
1,13
1,73
1,00
0,55
1,50
motsvarande?
Facebook?
Tabell 16. Medelbetyg för hur de intervjuade bedömde att ett antal informationskällor skulle kunna påverka ett framtida flyttbeslut. För närmare förklaring se
föregående tabell.
54
Skillnader mellan singlar och gifta/sambos
3.3. TV radio och Bdningar? 3.5. Andra webbsidor inkl. Facebook? Singel 3.4. Kommunens hemsida? I rel. Alla 3.2. FasBghetsmäklare eller motsvarande? 3.1. Släkt, vänner och bekanta? 0,00 0,50 1,00 1,50 Figur 23. Medelbetyg för hur de intervjuade bedömde betydelsen av ett antal olika
informationskällor inför en flytt. ”Singel” är de som uppger att de inte lever i en
relation, ”I rel.” är de som uppgivit att de lever i en relation. Betyg sattes från +3 till
–3.
Det första vi kan konstatera är att skillnaderna denna gång är ganska små mellan
singlar och dem som lever i en relation. Singlar är mer intresserade av kommunens
hemsida men sätter i övrigt lägre värde på allt, framför allt så menar man att vänner
och bekanta är mindre viktiga än de som lever i en relation anser. Gifta/sambos
lägger också större vikt vid Facebook och andra webbsidor.
Skillnader mellan dem som i bor orter av olika storlek
Hur skiljer sig de svarande som idag bor i någon av våra storstäder från dem som
bor i t.ex. mindre städer eller kanske på en mindre ort? Det första vi kan konstatera
är att på två områden skiljer man sig speciellt mycket åt: Synen på medias och på
fastighetsmäklarnas roll. Här är man nästan eniga.
När det gäller synen på betydelsen av information från släkt och vänner så är det
boende på mellanstora orter (typ Alingsås) som märker ut sig genom att ge denna
informationskälla extra stor vikt.
Betydelsen av kommunens hemsida är den punkt där man skiljer sig som allra mest.
Här är boende i mellanstora städer de som lägger minst vikt medan boende i storstäder lägger störst vikt, tätt följda av boende i större städer.
Betydelsen av sidor som Facebook är störst bland storstadsbor men strax efter hittar
vi boende i de minsta orterna och ute på landet. Återigen är det boende i mellanstora städer som lägger minst vikt på detta alternativ.
55
3.5. Andra webbsidor inkl. Facebook? 3.4. Kommunens hemsida? Mindre ort Mellanstor 3.3. TV radio och Bdningar? Större stad Storstad Alla 3.2. FasBghetsmäklare eller motsvarande? 3.1. Släkt, vänner och bekanta? 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 Figur 24. Medelbetyg för hur de intervjuade bedömde betydelsen av ett antal olika
informationskällor inför en flytt. Svaren från boende i olika stora orter särredovisas.
Betyg sattes från +3 till –3. I övrigt se förklaringar i texten.
Vilka andra kommuner skulle du överväga vid en flytt?
Vilka är de huvudsakliga alternativen (konkurrenterna) till Herrljunga som ort att
flytta till? De tre viktigaste kommunerna/konkurrenterna till Herrljunga är
Alingsås, Vårgårda och Göteborg med tillsammans strax under hälften av ”rösterna”. Därefter följer Borås och Ulricehamn (det är samma två personer som angett
dessa som alternativ). Följande orter omnämns endast av en person vardera: Vara,
Skövde, Strängnäs och Östersund. Vi kan konstatera att medan singlar är mer förtjusta i Alingsås och Göteborg så ligger Vårgårda och Alingsås lika bra till bland
dem som lever i en relation.
Det är tydligt att Herrljungas ”funktionella region” i första hand sträcker sig ned
mot Göteborg och i andra hand mot Borås. Vi skall dock vara klara över att många
inte angivit någon ort över huvud taget, så bastalen är låga med åtföljande osäkerhet.
56
Möjlig kommun att flytta till
Alla
I rel.
Singel
Alingsås
26%
22%
38%
Vårgårda
16%
22%
0%
Göteborg
6%
0%
25%
Ulricehamn
6%
9%
0%
Borås
6%
9%
0%
Vara
3%
4%
0%
Skövde
3%
4%
0%
Strängnäs
3%
4%
0%
Östersund
3%
0%
13%
Tabell 17. Andel av de svarande som nämnde respektive kommun som ”möjlig att
flytta till”. ”Alla” avser samtliga svaranden, ”I rel.” avser de som uppgett att de
lever i en relation, ”Singel” är de som uppger att de inte lever i en relation.
Hur nöjd är man med sin tid i Herrljunga?
Att lämna ett gott intryck efter sig är viktigt för en kommun som hoppas på att
utflyttade ungdomar skall komma tillbaka. Hur nöjd är man då? På en skala från - 3
till +3 där noll är neutralt får Herrljunga betyget +1,10 vilket får betraktas som
”halvbra”, inte neutralt, inte bra men halvbra. De som fortfarande är singlar är mer
nöjda (+1,13) än de som lever i relation (+1,09). De som flyttat till storstad är mest
nöjda (+1,36) medan de som är minst nöjda är de som flyttat till större stad (+0,20),
framför allt är det de som flyttat till Borås som är negativa och båda bottenbetygen
(-3) kommer från personer som bor i Borås. Det verkar finnas utrymme för förbättring i hur vi behandlar våra ungdomar och med vilken attityd de lämnar vår kommun.
Hur kan Herrljunga bli ännu bättre på att få folk att
flytta in?
Steven Spielberg och Steve Jobs hade minst en sak gemensamt: De litade inte på
marknadsundersökningar. Steven var känd för att aldrig förhandsvisa sina filmer
som de flesta andra regissörer lär göra. Steve frågade aldrig användarna hur nästa
produkt skulle utvecklas. Vi kan alltså konstatera att marknadsundersökningar inte
alltid är nödvändiga för framgång. När vi lade in frågan om hur Herrljunga kommun kan bli ännu bättre på att få folk att flytta in så hoppades vi att vi kanske skulle
få ett lite mer användbart svar än vi fick. Av de nio som besvarade frågan efterfrågade 4 aktiviteter som får till stånd mer liv och rörelse, t.ex. karnevalen som hölls
för några år sedan. På delad andra plats finner vi fler företag/arbetstillfällen, bra
skola samt bra barnomsorg.
57
Område/åtgärd
Antal
Event/mer folk i rörelse
4
Fler arbeten och/eller fler företag
3
Skola
3
Barnomsorg
3
Utbud restauranger och fik
2
Fritidsaktiviteter
2
Pendling, kollektivtrafik, förbättra
1
Distansarbete, underlätta för
1
Billiga bostäder
1
Kollektivtrafik
1
Utbud affärer
1
Tabell 18. Antal av de svarande som nämnde respektive åtgärd/område som viktig
åtgärd för att göra Herrljunga mer attraktivt för inflyttning.
Hur beskrivs storstäder respektive mindre orter?
För att fånga upp tankar och föreställningar som vi inte hade tänkt på i övriga enkätfrågor lät vi de intervjuade ange de tre bästa och tre sämsta sakerna med storstad
respektive en mindre ort. Svaren kodades så att svar som låg nära varandra, t.ex.
”dyrt att bo”, ”dyra bostäder” och ”höga hyror” kodades som ”Dyrt (t.ex. boende)”.
Detta innebär självfallet att felaktiga tolkningar kan smyga sig in men är samtidigt
ett praktiskt sätt att skapa överblick. I våra formuleringar har vi utgått ifrån de
intervjuades formuleringar vilket kan leda till att alternativen kan dra åt lite olika
håll5.
Bäst med storstaden
Storstadens bästa sidor var tillgången till nöjen (fik, bio, kultur etc.), därefter
nämndes ”närhet” i olika former, t.ex. till jobb, shopping etc. På tredje plats kom
utbudet av jobb och studier och på fjärde utbudet på shopping, mat och kläder.
Dessa fyra angavs av mellan 65 och 55 % av de svarande. Till femteplatsen är det
sedan ett rejält hopp och svaret ”Fritidsaktiviteter” nämndes endast av 26 %. Intressant att nämna kan också vara att ”Bostad” och ”Anonymitet” endast nämns av fyra
personer medan ”Mycket ungdom” och ”Högre löner” bara nämns av en person
5
Jämför t.ex. de tre av de fyra vanligaste svaren på frågan vad som är bäst med storstaden.
De hade ju kunnat heta ”Utbud nöjen”, Utbud jobb/studier” och ”Utbud shopping”. Men
eftersom de svarande inte använde de orden så formulerade inte heller vi de sammanfattande rubrikerna på detta sätt.
58
vardera. Man skulle kunna sammanfatta storstadens positiva sidor som stort och
tillgängligt (nära) utbud av nöje/kultur, jobb/studier och shopping/kläder/mat.
Skillnaderna mellan svarande som är ”singel” respektive är ”i relation” är att singlar
lägger större vikt vid nöjen och shopping/mat/kläder, medan de som lever i en
relation lägger mer fokus på jobb/studier.
Bäst med storstad
Alla
I rel.
Singel
SS
StS
MS
MO
Nöjen (fik, bio, kultur …)
65%
52%
100%
55%
100%
64%
50%
Närhet
65%
65%
63%
55%
80%
73%
50%
Jobb/studera
58%
70%
25%
73%
80%
36%
50%
Utbud (shopping , mat, kläder, …)
55%
52%
63%
45%
80%
45%
75%
Fritidsaktiviteter
26%
30%
13%
27%
40%
18%
25%
Bättre kollektiv trafik
23%
26%
13%
27%
0%
27%
25%
Liv och rörelse, fler msk
19%
13%
38%
27%
20%
18%
0%
Bostad
13%
17%
0%
27%
20%
0%
0%
Anonymitet
13%
0%
50%
0%
0%
36%
0%
Mycket ungdom
3%
0%
13%
0%
0%
0%
25%
Högre löner
3%
4%
0%
0%
20%
0%
0%
Tabell 19. Andel av de svarande som nämnde respektive egenskap som ”bäst med
storstaden”. ”Alla” avser samtliga svaranden, ”I rel.” avser de som uppgett att de
lever i en relation, ”Singel” är de som uppger att de inte lever i en relation. ”SS” är
de som idag bor i en storstad såsom Stockholm, Göteborg eller Malmö. ”StS” är de
som idag bor i en större stad såsom Borås eller Jönköping. ”MS” är de som bor i en
mellanstor stad såsom Alingsås eller Trollhättan. ”MO” är de som bor i en mindre
ort.
Sämst med storstaden
Det sämsta med storstaden är ”Stress, inte lugnt” tätt följt av ”trångt och bullrigt”.
Därefter är det ett rejält hopp och därefter följer ”Trafiken, köer”, ”Ingen natur”,
”Anonymitet” (det är dubbelt så många som tycker att anonymiteten är dålig som
de som tycker att den är bra), ”Dyrt (t.ex. boende)” och ”Smutsigare, avgaser”.
Detta är den fråga där skillnaden mellan de olika grupperna är störst, framför allt är
det gruppen singlar som skiljer ut sig. Singlarna har som största storstadsproblem
”Jobbiga transporter, långa avstånd” och på delad andra plats finner vi ”Trafiken,
köer” och ”Ingen natur”. De som lever i relation betonar samma saker som hela
gruppen.
59
När det gäller boende i olika stora orter så utmärker sig storstadsborna genom att
lyfta fram ”Dyrt (t.ex. boende)” och ”Anonymitet”.
Sämst med storstad
Alla
I rel.
Singel
SS
StS
MS
MO
Stress, inte lugnt
45%
52%
25%
18%
60%
45%
100%
Trångt och bullrigt
42%
48%
25%
27%
80%
45%
25%
Trafiken, köer
26%
22%
38%
9%
40%
45%
0%
Ingen natur
26%
22%
38%
27%
20%
18%
50%
Anonymitet
26%
26%
25%
36%
20%
18%
25%
Dyrt (t.ex. boende)
19%
17%
25%
45%
0%
9%
0%
Smutsigare, avgaser
13%
13%
13%
18%
20%
9%
0%
Jobbiga transp., långa avst.
13%
0%
50%
9%
0%
18%
25%
Luften
6%
4%
13%
0%
0%
18%
0%
Brott, hotfullt
3%
4%
0%
0%
20%
0%
0%
Tabell 20. Andel av de svarande som nämnde respektive egenskap som ”sämst med
storstaden”. För ytterligare förklaringar se tidigare tabeller.
Bäst med mindre ort
Bäst med mindre orter är ”Lugnt, tryggt och tyst” tätt följt av ”Naturen, ytor att röra
sig på” och lite längre ner ”Gemenskap, vänner och familjen” samt ”Närhet”.
Mindre intressant (endast omnämnt av en person vardera) är ”Skola, dagis”,
”Charm”, ”Större möjlighet att påverka”, ”Lite brottslighet” samt ”Mer personligt”.
Singlar är mer fokuserade på de fyra starkaste egenskaperna (lugnt, naturen, gemenskap och närhet) än de som lever i relation. De som lever i relation spred sina
högre betyg mera och betonade områden såsom ”Mindre trafik”, ”Skola, dagis”,
”Charm”, ”Större möjlighet att påverka” samt ”Lite brottslighet” något oftare än
singlar.
Boende i storstad betonar ”Gemenskap” medan boende i större städer betonar
”Lugn” och ”Närhet”. Boende i mellanstor stad fokuserar på ”Lugn”, medan boende
i mindre orter och på landet har sin betoning på ”Naturen” och ”Gemenskap”.
Sämst med mindre ort
Det allra sämsta med mindre orter är ”Långa avstånd/bil ett måste” åtföljt av ”Inget
uteliv/fritidsaktiviteter” och ”Dåligt med arbetstillfällen/studiemöjligheter” på delad
andraplats. Därefter följer ”Dåligt/dyrt utbud affärer/shopping”, ”Alla känner alla,
social kontroll, skvaller” samt ”Dåligt utbud caféer/restauranger”.
60
Bästa med mindre ort
Alla
I rel.
Singel
SS
StS
MS
MO
Lugnt, tryggt och tyst
58%
57%
63%
27%
80%
82%
50%
Naturen, ytor att röra sig på
52%
48%
63%
45%
60%
45%
75%
Gemenskap, vänner o fam.
45%
39%
63%
55%
20%
36%
75%
Närhet
42%
39%
50%
45%
80%
36%
0%
Bättre och renare miljö
16%
17%
13%
36%
0%
9%
0%
Billigare boende
13%
13%
13%
18%
20%
9%
0%
Bra för barnen
10%
9%
13%
0%
0%
27%
0%
Mindre trafik
6%
9%
0%
9%
0%
9%
0%
Skola, dagis
3%
4%
0%
0%
0%
9%
0%
Charm
3%
4%
0%
0%
20%
0%
0%
Större möjlighet att påverka
3%
4%
0%
9%
0%
0%
0%
Lite brottslighet
3%
4%
0%
0%
20%
0%
0%
Mer personligt
3%
0%
13%
0%
0%
9%
0%
Tabell 21. Andel av de svarande som nämnde respektive egenskap som ”bäst med
mindre ort”. För ytterligare förklaringar se tidigare tabeller.
Singlar betonar ”Social kontroll” medan de som är sambo/gifta trycker på ”Långa
avstånd” respektive ”Dåligt med jobb/studietillfällen”.
Storstadsborna fokuserar på bristen på arbete/studier medan de som bor i större
städer och mellanstora städer lägger fokus på långa avstånd. De som bor i mindre
orter lägger i sin tur fokus på bristen på uteliv, shopping och caféer/restauranger.
Några sammanfattande reflektioner
Var är det dyrt?
Att det är dyrt kommer upp som en nackdel för både storstaden och för den mindre
orten, men det är inte samma saker som är dyra. I storstaden kopplas den högre
kostnaden framför allt till boendet, medan det på den mindre orten framför allt
kopplas till konsumtionsvaror.
Var kan man påverka?
I storstaden kommer möjligheten att kunna eller inte kunna påverka inte upp över
huvud taget. När det gäller den mindre orten kommer den upp både som positivt
”Större möjlighet att påverka” och som negativt ”Ankdamm i politiken”.
61
Var är man nära?
Både storstad och mindre ort har som fördel att det är ”Nära” på ett eller annat sätt.
I storstaden kopplas närhet ofta till att inte behöva ha bil för att ta sig till jobb,
fritidsaktiviteter, shopping etc. I den mindre orten är det framför allt naturen som
är nära, men någon nämner även en mer generell närhet. Å andra sidan anser
”singlar” att ”Långa transporter, långa avstånd” är den största nackdelen med storstaden, och den främsta nackdelen med mindre ort är ”Låga avstånd/bil ett måste”.
Det är verkligen motstridiga besked som ges.
Sämst med mindre ort
Alla
I rel.
Singel
SS
StS
MS
MO
Långa avstånd/ bil ett måste
52%
52%
50%
36%
80%
64%
25%
Inget uteliv/fritidsaktiviteter
45%
43%
50%
55%
60%
27%
50%
Dåligt med arbetstillfällen/studera
45%
52%
25%
73%
40%
27%
25%
Dåligt/dyrt utbud affärer/shopping
42%
39%
50%
36%
60%
36%
50%
Alla känner alla, social kontroll, skvaller
32%
22%
63%
18%
40%
45%
25%
Dåligt utbud caféer/restauranger etc
26%
26%
25%
36%
40%
0%
50%
"Dött", händer inte så mycket
13%
9%
25%
18%
20%
9%
0%
Dåligt utbud bostäder
10%
13%
0%
27%
0%
0%
0%
För glest, för litet
10%
9%
13%
9%
40%
0%
0%
Dåligt utbud kultur
6%
9%
0%
0%
20%
9%
0%
Dåligt utbud vård etc.
6%
4%
13%
0%
0%
18%
0%
Dåligt utbud skolor
6%
4%
13%
0%
0%
18%
0%
Rädsla för nya människor, svårt komma in
6%
4%
13%
9%
20%
0%
0%
Fördomar
3%
0%
13%
9%
0%
0%
0%
Långt från storstaden
3%
4%
0%
0%
20%
0%
0%
Vänner försvinner
3%
4%
0%
9%
0%
0%
0%
Små kommuner ofta fattiga
3%
4%
0%
0%
0%
9%
0%
Ankdamm i politiken
3%
4%
0%
9%
0%
0%
0%
Tabell 22. Andel av de svarande som nämnde respektive egenskap som ”sämst med
mindre ort”. För ytterligare förklaringar se tidigare tabeller.
Den omstrukturering som skett av handeln i större och medelstora städer under ett
antal decennier med allt mer externhandel och några få stora köpcentra i externlägen som ofta kräver bil indikerar att närhet inte skulle prägla storstaden. Koncentrationen av handeln till några få stora handelsområden förstärks också av att många
62
stadsdelscentra har tappat stora delar av sitt utbud. Detta stöds även av uppgifter i
media om att bilister i t.ex. Stockholm och Norrland kör ungefär lika många mil per
år. Tre möjliga, men inte säkra, slutsatser skulle kunna vara:
1. Att inte behöva tvingas till att ha bil uppfattas som positivt.
2. Närhet för storstadsbon förefaller i första hand relatera till jobb och sådana
fritidsaktiviteter som fortfarande finns kvar i centrum eller andra platser i
staden dit det är lätt att ta sig såsom shopping, fika, nöjen och gym.
3. Den mindre ort som fortfarande är så komplett att såväl jobb som shopping
och andra fritidssysselsättningar finns inom promenadavstånd skulle
kunna vara mycket attraktiva.
Anonymitet kontra gemenskap
I debatten framhålls anonymiteten i storstaden som något viktigt och mycket attraktivt. Bland de intervjuade är bilden lite mer splittrad. Endast 13 % nämner
”Anonym” som något bra med storstaden medan dubbelt så många, 26 %, nämnder
det som något negativt. När det gäller den mindre orten så nämner 45 % anonymitetens motsats ”Gemenskap, vänner och familjen” som något positivt medan 32 %
nämner ”Alla känner alla, social kontroll, skvaller” som något negativt. Vi kan alltså
konstatera att åtminstone bland de personer vi har intervjuat så ”vinner” den
mindre ortens sociala nätverk över storstadens anonymitet.
Singlar kontra de som lever i relation
Utan att dra för långtgående slutsatser kan vi konstatera att singlar och de som lever
i någon form av relation skiljer sig på följande punkter:
1. Singlar betonar nöjen och utbud av shopping, mat etc. medan de som lever
i en relation jobb, studier och närhet (från bäst med storstaden).
2. De som lever i relation betonar att storstaden är stressig och trång medan
singlar betonar trafiken, långa transporter och bristen på natur (från sämst
med storstaden).
3. Singlar betonar den mindre ortens tillgång på natur, ytor att röra sig på
samt gemenskap/vänner/familj, medan de som lever i en relation betonar
lugn och tystnad (från bäst med mindre ort).
4. För singlar är den sociala kontrollen det mest negativa följt av dåligt utbud
vad gäller affärer och shopping. De som lever i relation betonar istället
långa avstånd/kravet på att äga en bil och i andra hand begränsat utbud vad
gäller arbete och studiemöjligheter.
Vad skulle kunna få dig att lämna platsen du bor på
nu?
Att bryta upp och flytta till en ny plats omfattar minst två steg: För det första att
besluta sig för att bryta upp från platsen där man bor, att ”dra upp tältpluggarna”.
För det andra att besluta var man istället skall slå sig ner, var man ”slår i tältpluggarna igen”. Denna fråga fokuserar på steg ett, att dra upp tältpluggarna.
63
Tre faktorer dominerar:
1. Försörjning, att arbetet kräver det eller att man blir arbetslös (61 %), även
studier nämns (10 %).
2. Relationer, att man blir ett par eller slutar vara ett par (32 %), man bildar
familj (29 %) eller vill komma närmare släkt och vänner (19 %).
3. Boendet, att man ser en möjlighet till ett mer passande eller attraktivt boende (32 %).
Det ser alltså ut som att försörjningen är den viktigaste orsaken till att bryta upp.
Samtidigt vet vi av andra analyser att valet av ort där man slår ner sina bopålar igen
inte i första hand styrs av försörjningen utan av boendekvalitéer och i andra hand
av möjligheten att pendla, medan tillgång till arbete och studier kommer långt ner
på listan när det gäller att slå ned bopålarna. Skillnaden kan tyckas liten men är
central när det gäller att hitta metoder att locka människor att bosätta sig på en viss
plats.
Orsak till att lämna platsen du bor på nu
Alla
I rel.
Singel
SS
StS
MS
MO
Jobbet, arbetslöshet
61%
52%
88%
55%
60%
82%
25%
Kärleken, blir singel
32%
22%
63%
27%
20%
45%
25%
Boendet
32%
35%
25%
18%
80%
27%
25%
Familjen, bilda familj
29%
35%
13%
45%
20%
18%
25%
Släkt/vänner, hemlängtan
19%
22%
13%
18%
20%
27%
0%
Studier
10%
0%
38%
9%
0%
9%
25%
Inget
10%
4%
25%
18%
20%
0%
0%
Vet ej
10%
9%
13%
9%
20%
0%
25%
Fritidsaktiviteter
3%
4%
0%
9%
0%
0%
0%
För barnen, när barnen börjar skolan
3%
4%
0%
9%
0%
0%
0%
Livsstilsbyte, down shift
3%
4%
0%
9%
0%
0%
0%
Tabell 23. Andel av de svarande som nämnde respektive faktor som orsak till att
lämna platsen där man nu bor. För ytterligare förklaringar se tidigare tabeller.
Om enkäten och dem som svarade
Här beskrivs hur enkäten genomfördes, vilka som svarade och hur stor andel som
inte svarade.
Framtagande av själva enkäten
Utflyttarenkäten utgick ifrån Herrljungas under våren genomförda inflyttarenkät.
Stommen i den nya enkäten blev frågorna från den gamla men med några komplet-
64
teringar och omformuleringar för att stämma in på de utflyttades situation. T.ex.
kan man inte fråga vilka faktorer som har påverkat deras flytt till Herrljunga utan
man får istället fråga t.ex. ” Om du skulle överväga att flytta tillbaka till Herrljunga –
vad skulle då påverka dig mest?”. I övrigt var mycket detsamma. Hela enkäten finns
redovisad i bilaga 2!
För att prova enkätens uppläggning intervjuades ett antal kvinnor på telefon (detta
föranledde endast mindre rättningar av texten i enkäten). Därefter sändes enkäten
ut till övriga intervjupersoner via posten. Svarsfrekvensen efter utskicket var inte
alltför imponerande så vi påminde i flera olika omgångar, både via telefon och brev.
Svarsfrekvensen blev slutligen 52 %, vilket inte är alltför dåligt och det bästa som
går att åstadkomma med tillgängliga medel. Tyvärr hade vi då tvingats ta bort en
person som svarat ”-3” på samtliga faktorer under fråga två6.
Urval och genomförande
Enkäten genomfördes under perioden augusti till oktober år 2012 och riktade sig
till kvinnor7 som för tio år sedan gått ut skolan i Herrljunga (Altorp och Kunskapskällan) för tio år sedan8, men som inte längre bor kvar i kommunen.
Altorp
Kunskaps-
Totalt
källan
Totalt antal kvinnor (f.d. elever)
Antal kvinnor i de undersökta klasserna
65
27
92
Antal kvinnor som bor kvar i Herr-
15
10
25
50
17
67
ljunga
Antal kvinnor som har flyttat ut
Antal enkäter
Antal telefonenkäter
5
4
9
Antal utsända postala enkäter
39
12
51
Antal insända svar på postal enkät
17
5
22
Antal svar totalt (p+t)
22
9
31
100 %
100 %
100 %
– andel av postade enkäter
44 %
42 %
43 %
– andel av båda enkäterna (post+tele)
50 %
56 %
52 %
Svarsfrekvens
– andel av telefonintervjuade
Tabell 24. Sammanställning av antal personer, antal enkäter samt svarsfrekvenser.
6
Vid kontakt med personen visade det sig att hon tyvärr, under den korta tid hon bodde i
kommunen, hade upplevt bland annat mobbning och annat negativt. Hennes svar tillförde
därför inget till förståelsen av hur olika faktorer skiljer sig åt när det gäller flyttattraktivitet.
7
Vi valde kvinnor dels för att undersökningar (t.ex. Demografiska myter, Föreställningar om
landsbygden – mer myter än fakta, Forsberg, Lundmark och Stenbacka, Pwc, 2012) har visat
att kvinnor är något mer benägna att flytta tillbaka till sina manliga kamrater, dels för att
många hävdar att kvinnor har större påverkan än män på eventuella flyttbeslut.
8
Den utvalda gruppen bestod av elever som gick ut nian på Altorp respektive trean på
Kunskapskällan år 2002.
65
Listor på före detta elever erhölls från respektive skola. Det visade sig omgående att
det inte var så enkelt att ta reda på var dessa före detta elever bodde idag. Efter flitigt
utnyttjande av webbplatser som www.ratsit.se och www.upplysning.se så lyckades
vi till slut ta reda på var majoriteten av eleverna bodde idag.
Analys av materialet
Alla svar som gavs i form av en siffra9, både från telefonintervjuer och från de
postala enkäterna, sammanställdes i en Excel-fil varefter medel-, min- och maxvärden för respektive fråga beräknades. Samma analys gjordes sedan för olika urval
(singlar/i relation samt storleken på dagens boendeort). De frågor där svaret angavs
i form av text matades också i ett Excel-ark varefter svaren kategoriserades och
antalet frekvenser räknades, till exempel räknades alla som nämnt ”närhet” i en eller
annan form samman. Dessa olika kategorier sorterades sedan efter frekvens, de
begrepp som förekom oftast först och de som förekommer mer sällan sist.
Andel
Andel som lever i relation (gift/sambo)
74 %
Andel som är singel
26 %
Andel som lever i ”storstad” (Stockholm, Göteborg, Malmö)
35 %
Andel som lever i ”större stad” (t.ex. Jönköping, Borås)
16 %
Andel som lever i ”mellanstor stad” (t.ex. Alingsås)
35 %
Andel som lever på en ”mindre ort” (t.ex. Vara)
13 %
Tabell 25. Sammanställning av antal personer, antal enkäter samt svarsfrekvenser.
När det gäller fördelningen av svarande mellan olika civilstånd och boendeorter så
framgår den av tabellen nedan. Fördelningen förefaller rimlig med tanke på underlaget men ingen djupare analys har gjorts av dessa bakgrundsvariabler.
Felkällor och bortfall
Man kan redan från början konstatera att genomföra en undersökning som denna,
med så små resurser som gjorts här, alltid leder till osäkerheter om resultatens
pålitlighet. På minussidan står självfallet svarsfrekvensen som nätt och jämt klättrar
över 50 % men också att det totala antalet svarande (bastalet) är så litet att uppdelning i undergrupper (t.ex. efter boendeort) lätt leder till för små grupper för att man
säkert skall kunna lita på svaren. Det förefaller dessutom föreligga systematiska
skillnader mellan dem som intervjuats på telefon och dem som intervjuats via
postal enkät. De som svarat via telefon har varit mer ”trigger happy” och satt fler
extrema värden (±3) än de som svarat på papper.
Bortfallet är av tre typer:
1. Personer vars adressuppgifter förefaller vara felaktiga (vi har fått fram en
uppgift men vi får inget gensvar varken på telefon eller brev).
9
Detta gäller fråga nummer 2, 3 och 5.
66
2. Personer med rätt adressuppgifter som ändå inte svarar trots flera vänliga
påstötningar.
3. Personer som över huvud taget inte kunde spåras. Dessa ingår självfallet
inte i utskick och redovisat bortfall.
Önskvärt hade självfallet varit att kunna genomföra en större och mer ambitiös
undersökning där bastalen varit större och där bortfallet varit mindre. I väntan på
att dessa resurser blir tillgängliga vill vi varna för att, på grund av undersökningens
svagheter, förneka de resultat som ändå framkommit. Detta är det bästa underlag vi
kan få fram med dagens resurser och att bortse från det, för att istället lita på uppfattningar och åsikter enbart grundande på personligt ”tyckande” eller privat ”önsketänkande”, är inte ett bättre alternativ. Alternativet är, för den som inte anser att
dessa resultat räcker till som underlag för att påbörja arbetet med att locka fler
invånare till kommunen, att ta fram egna fakta och undersökningar som har större
trovärdighet och mindre svagheter än den som presenteras här. Tills dessa har tagits
fram är föreliggande resultat det ”minst dåliga” vi har att utgå ifrån i vårt arbete
med att uppfylla Herrljungas vision.
67
Utflyttare vs. KS-politikerna
Vid en preliminär redovisning av utflyttarenkäten kom frågan upp i hur hög grad
kommunstyrelsens (KS) politiker skiljer sig från de utflyttade kvinnorna. För att
undersöka detta genomfördes en enkät med KS politiker februari och mars 2013.
Resultatet presenteras nedan.
Genomförande
KS-politikerna fick samma enkät som de utflyttade kvinnorna kompletterat med ett
följebrev där det förklarades att några av frågorna hade strukits (markerades med
att texten hade grå färg) och att de skulle tänka sig in i en situation där de var på väg
att flytta. Besvarade enkäter samlades in, kodades och sammanställdes på samma
sätt som utflyttarenkäten. En faktor som kan ha påverkat resultatet är att KSpolitikerna kände till resultaten av de båda andra enkäterna innan de avgav sina
svar.
Resultat
2.14. En liten kommun med mycket landsbygd 2.13. Närheten Bll släkt och vänner 2.12. Kärleken 2.11. Naturen med beteshagar, ren lu9, tystnad etc. 2.10. Bra förbind. med järnväg Bll Stockholm etc. 2.9. Pendlingsmöjl. med tåg Bll andra orter i VGR KS-­‐pol 2.8. Pendlingsmöjl. med tåg Bll Borås Inflybade 2.7. Pendlingsmöjl. med tåg Bll Göteborg Uglybade 2.6. Bra skolor för barnen 2.5. Tillgången Bll bra dagis 2.4. Tillgången på en viss friBdsakBvitet 2.3. Möjligheten Bll eb visst boende 2.2. Möjligheten ab studera 2.1. Arbetet -­‐0,25 0,25 0,75 1,25 1,75 2,25 2,75 Figur 25. Jämförelse av svaren från inflyttarenkäten, utflyttarenkäten och enkäten
med kommunstyrelsens politiker. Frågor och svarsalternativ är samma som i utflyttarenkäten. (Fråga 2.7 och 2.8 saknas i inflyttarenkäten.)
Diagrammet ovan visar att det är en ganska komplex bild växer fram. På några
punkter är alla tre grupperna nästan helt samstämmiga, t.ex. i värderingen av ”Na68
turen” och pendling till Stockholm. På andra punkter är skillnaderna stora, t.ex.
betydelse av skolor, dagis, kärleken och arbetet för en eventuell flytt.
2.8. Pendlingsmöjl. med tåg Bll Borås 2.5. Tillgången Bll bra dagis 2.13. Närheten Bll släkt och vänner 2.9. Pendlingsmöjl. med tåg Bll andra orter i VGR 2.6. Bra skolor för barnen 2.7. Pendlingsmöjl. med tåg Bll Göteborg 2.12. Kärleken 2.1. Arbetet 2.10. Bra förbind. med järnväg Bll Stockholm etc. 2.11. Naturen med beteshagar, ren lu9, tystnad 2.4. Tillgången på en viss friBdsakBvitet 2.2. Möjligheten ab studera 2.3. Möjligheten Bll eb visst boende 2.14. En liten kommun med mycket landsbygd -­‐1,50 -­‐1,00 -­‐0,50 0,00 0,50 1,00 1,50 Figur 26. Jämförelse av svaren från utflyttarenkäten och enkäten med kommunstyrelsens politiker. Frågor och svarsalternativ är samma som i utflyttarenkäten. Ett
positivt värde betyder att kvinnorna i utflyttarenkäten har värderat det mer än KSpolitikerna. Ett negativt värde betyder att KS-politikerna har gett den faktorn högre
betydelse de intervjuade har gett samma faktor.
Låt oss fokusera på skillnaderna, och framför allt på skillnaderna mellan utflyttade
kvinnor och KS-politiker. På så sätt kan vi peka ut områden där politikerna riskerar
att fatta felaktiga beslut när det gäller just inflyttning, eftersom politikerna och de
utflyttade skiljer sig som mest här.
I diagrammet ovan visas endast skillnaden mellan de båda gruppernas svar. Längst
upp finner vi de faktorer som de utflyttade kvinnorna värderar mer än KSpolitikerna (man kan säga att politikerna undervärderar dessa faktorer jämfört med
utflyttarna) medan vi längst ner finner de faktorer som KS-politikerna betonat mer
än utflyttarna (här skulle man kunna säga att politikerna övervärdera). Det är dock
viktigt att komma ihåg att det handlar om skillnader mellan de båda grupperna, inte
om betydelse i sig. Betydelsen för respektive grupp framgår av föregående diagram.
Av jämförelsen kan vi t.ex. konstatera att politikerna riskerar att underskatta betydelsen av pendlingsmöjligheter till i första hand Borås men även andra orter i VGR
och till Göteborg (däremot överskattar man betydelsen av Stockholm något). Skolor
och framför allt tillgången till dagis riskerar också att underskattas liksom betydelsen av närhet till släkt och vänner.
Faktorer som man i KS riskerar att överbetona är framför allt ”Liten kommun”,
”Möjlighet till visst boende” och ”Möjligheten att studera”. Faktorn ”Liten kommun” är den faktor där skillnaden är absolut störst. KS-politikerna värderar denna
69
långt mer än de unga kvinnorna gör, vilket ger anledning att se upp i den politiska
beslutsprocessen. När det gäller nästa faktor ”Boende” är problemet mycket mindre.
Här betonar båda grupperna faktorn starkt, men politikerna betonar den mest. Inga
stora risker för felaktiga beslut således. När det gäller möjligheterna till studier så är
det KS-politikerna som lyfter dem trots att utflyttarna tycker att denna faktor är
ganska ointressant.
Områden där man har en ganska likartad syn som utflyttarna är betydelsen av
”Arbete”, förbindelse till Stockholm, ”Naturen” och ”Fritidsaktiviteter”. Inom dessa
områden är man ganska väl samstämd med vår målgrupp.
Informationskällor viktiga vid flytt
Hur ser då våra tre olika kategorier på vilka informationskällor som är viktigast vid
en flytt? När vi undersökte inflyttare så betonade dessa ”Släkt, vänner och bekanta”
allra starkast vilket de delar med politikerna i KS. När det gäller vikten av kommunens egen hemsida så är politikernas höga betyg mer lika det betyg som kvinnorna
som flyttat ut har gett. När det gäller andra webbsidor inklusive Facebook så är det
utflyttarna som lägger störst vikt. När det gäller fastighetsmäklarna så är det inte en
grupp som politikerna skulle lyssna på.
3.5. Andra webbsidor inkl. Facebook? 3.4. Kommunens hemsida? KS-­‐pol 3.3. TV radio och Bdningar? Inflybade Uglybade 3.2. FasBghetsmäklare eller motsvarande? 3.1. Släkt, vänner och bekanta? 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 Figur 27. Jämförelse av svaren från inflyttarenkäten, utflyttarenkäten och enkäten
med kommunstyrelsens politiker. Frågor och svarsalternativ är samma som i utflyttarenkäten.
Om vi, som tidigare, fokuserar endast på skillnaderna mellan politiker och utflyttade kvinnor, så kan vi konstatera att det område som politikerna underskattar allra
70
mest är betydelsen av Facebook och andra webbsidor, tätt följt av mäklarnas betydelse.
3.5. Andra webbsidor inkl. Facebook? 3.2. FasBghetsmäklare eller motsvarande? 3.3. TV radio och Bdningar? 3.4. Kommunens hemsida? 3.1. Släkt, vänner och bekanta? -­‐0,50 0,00 0,50 1,00 Figur 28. Jämförelse av svaren från utflyttarenkäten och enkäten med kommunstyrelsens politiker. Frågor och svarsalternativ är samma som i utflyttarenkäten. Ett
positivt värde betyder att kvinnorna i utflyttarenkäten har värderat det mer än KSpolitikerna. Ett negativt värde betyder att KS-politikerna har gett den faktorn högre
betydelse.
Områden som politikerna överskattar är framför allt betydelsen av släkt och vänner.
Kanske lever bilden kvar av intervjuerna med de inflyttade där ju denna faktor var
den klart starkaste?
71
Utflyttning – var hamnar de?
Under arbetet med Utflyttarenkäten väcktes nyfikenheten på var de som flyttar ut
från Herrljunga kommun hamnar. För att belysa detta valde vi ut tre årgångar10,
personer som år 2012 var 22, 30 respektive 34 år, som tidigare har gått på Altorpskolan. Med hjälp av gamla klasslistor och Internet11 spårades de före detta elevernas, både mäns och kvinnors, nuvarande bostadsort. Frågor som var intressanta
var:
1. Hur stor är utflyttningen i olika åldersgrupper?
2. Vart flyttar man?
3. Finns det skillnader mellan könen?
4. Finns det skillnader mellan åldersgrupperna?
Hur stor är utflyttningen i olika åldersgrupper?
I de tre undersökta åldersgrupperna finns ett tydligt mönster: ju längre tiden gått
sedan de gick ur skolan desto större andel flyttar ut. Andelen utflyttade ökar från
drygt 40 % vid 22 år ålder till över två-tredjedelar (68 %) vid 34 års ålder.
100% 80% 60% 40% 20% 0% 22 år 30 år 34 år Figur 29. Andel av samtliga undersökta elever som i slutet av år 2012 inte längre
bodde i Herrljunga kommun.
Finns det skillnader mellan könen?
Från andra undersökningar12 vet vi att det finns en tendens att kvinnor flyttar iväg
snabbare från hemorten men att männen efter hand ”kommer efter” och att kvinnor därefter är mer benägna att flytta tillbaka. Hur ser det ut i Herrljunga?
10
Födelseår 1978, 1982 och 1990
Framför allt ratsit.se och upplysning.se
12
T.ex. Demografiska myter, Föreställningar om landsbygden – mer myter än fakta, Forsberg,
Lundmark och Stenbacka, Pwc, 2012.
11
72
100% 80% 60% Män Kvinnor 40% Alla 20% 0% 22 år 30 år 34 år Figur 30. Andel av samtliga undersökta elever som i slutet av år 2012 inte längre
bodde kvar i Herrljunga kommun.
Diagrammet ovan visar att det generella mönstret först verkar stämma, kvinnorna
dominerar utflyttningen vid 22 års ålder, men vid 30 år har skillnaden minskat till
tre procentenheter (52 % för män och 55 % för kvinnor). Vid 34 års ålder däremot
bryts detta mönster, och skillnaderna mellan män och kvinnor ökar igen. Med
tillgängliga data är det svårt att säga om detta är en tillfällig avvikelse på grund av
små bastal eller om det finns en skillnad mellan de som tidigare bott i Herrljunga
och de som undersökts i andra analyser, tidigare. Här hade det varit spännande att
undersöka fler åldersgrupper för att se om mönstret består eller om det är just
generationen födda 1978 som avviker. Detta har dock inte varit möjligt inom ramen
för denna undersökning.
Ålder 2012
Män
Kvinnor
Alla
22 år
35%
53%
43%
30 år
52%
55%
53%
34 år
60%
79%
68%
Tabell 26. Andel utflyttade i slutet av år 2012 av samtliga undersökta elever, uppdelade i åldersgrupper.
Om vi jämför mäns respektive kvinnors flyttmönster så finns det några, om än
relativt små skillnader: Män är mer benägna att stanna kvar än kvinnor är. Kvinnor
är lite mer benägna att flytta till Storgöteborg, Storstockholm samt Skaraborg, medan männen är något mer benägna att flytta till Borås och Jönköping/Småland.
Detta skulle kunna tolkas som effekter av att män är mer orienterade mot industri/tillverkning som ju är stark åt Borås- och Jönköpingshållet.
Vart flyttar man?
Vart tar då utflyttarna vägen? Vilka kommuner är mest attraktiva? Det första vi kan
konstatera är att det är några få regioner som får ta emot den absoluta majoriteten
73
av utflyttade. Störst är flödet till Storgöteborg13 (20 % av de f.d. eleverna) följt av
Borås (11 %) som också är den enskilda kommun som tar emot flest utflyttare från
Herrljunga. På tredje plats finner vi Skaraborg där flera kommuner14 delar på 7 % av
de f.d. Herrljungaborna. På fjärde plats finner vi Storstockholm med 4 %. Därefter
följer regioner med endast ett fåtal utflyttare: Småland 2 %, Trollhättan och Vänersborg 2 %, Skåne, Linköping/Norrköping, Bohuslän och Mälardalen alla på 1 %.
∑ Värmland/Hälsingland ∑ Mälardalen ∑ Bohuslän (utom Storgbg) ∑ Norrköping & Linköping Ulricehamn ∑ Skåne/Blekinge ∑ Norra Älvsborg ∑ Småland Vårgårda Kvinnor i % ∑ Storstockholm Män i % Alingsås ∑ Skaraborg Borås ∑ Storgöteborg ∑ Storgbg (inkl A:sås) ∑ Storgbg (inkl A:sås & Vårg.) Bor kvar Har flybat 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Figur 31. Andel av undersökta f.d. elever som i slutet av år 2012 bodde i respektive
region/kommun. Procentsatsen anger andel av samtliga elever av respektive kön,
dvs. både de som flyttat och de som bor kvar.
Man kan också fråga sig om fördelningen mellan kommuner/regioner förändras
över tid. Det finns en uppfattning om att det finns ett flöde från hemort, via större
högskoleorter, t.ex. Jönköping eller Borås, vidare till någon av våra tre storstäder
och därefter vidare till dessa storstäders kringland, t.ex. Alingsås och Lerum. För att
13
Det har diskuterats hur stort område som skall räknas till ”Storgöteborg” i denna typ av
analyser. I diagrammet har vi därför angett tre alternativ: Storgöteborg i snävare mening,
Storgöteborg inklusive Alingsås samt slutligen Storgöteborg inklusive både Alingsås och
Vårgårda.
14
Falköping, Essunga, Skövde, Vara och Skara
74
i någon mån försöka fånga utveckling över tid för Herrljungas f.d. elever jämförde
vi hur stor andel i respektive åldersgrupp som bodde i de fyra största inflyttningsregionerna.
M ant.
Totalt antal undersökta
M%
K ant.
K%
Sum
ant.
Sum
%
159
100%
133
100%
292
100%
Har flyttat
76
48%
80
60%
156
53%
Bor kvar
83
52%
53
40%
136
47%
∑ Storgbg (inkl A:sås & V:a)
17
11%
18
14%
35
12%
∑ Storgbg (inkl A:sås)
24
15%
27
20%
51
17%
∑ Storgöteborg
27
17%
31
23%
58
20%
Borås
20
13%
12
9%
32
11%
∑ Skaraborg
8
5%
12
9%
20
7%
Alingsås
7
4%
9
7%
16
5%
∑ Storstockholm
4
3%
9
7%
13
4%
Vårgårda
3
2%
4
3%
7
2%
∑ Småland
5
3%
1
1%
6
2%
∑ Norra Älvsborg
2
1%
3
2%
5
2%
∑ Skåne/Blekinge
3
2%
1
1%
4
1%
Ulricehamn
1
1%
3
2%
4
1%
∑ Norr- & Linköping
1
1%
3
2%
4
1%
∑ Bohuslän (utom Storgbg)
2
1%
2
2%
4
1%
∑ Mälardalen
1
1%
2
2%
3
1%
∑ Värmland/Hälsingland
2
1%
1
1%
3
1%
Tabell 27. Antal samt andel av samtliga undersökta f.d. elever som i slutet av år
2012 bodde i respektive region/kommun.
Av diagrammet ovan framgår att det generella mönstret i många avseenden stämmer för ”våra” f.d. elever. Största andelen av utflyttade 22-åringar finner vi således i
vår närmaste högskoleort, Borås. I åldersgruppen 30 år har Göteborg hunnit ikapp
Borås som har sjunkit något. När vi kommer till 34-åringarna så ser vi hur Storstockholm är på god väg att hinna ikapp Borås, som har fortsatt att minska, medan
Göteborg fortsätter att klättra uppåt. Det som bryter mönstret är Alingsås som,
enligt schablonen, skulle börja klättra först vid ännu högre åldrar.
75
12% 10% 8% Borås 6% Göteborg Alingsås 4% Stockholm 2% 0% 22 år 30 år 34 år Figur 32. Andel av undersökta f.d. elever som i slutet av år 2012 bodde i respektive
region/kommun uppdelat på ålder. Procentsatsen anger andel av samtliga elever av
respektive kön och ålder, dvs. både de som flyttat och de som bor kvar.
Sammanfattande kommentarer
Undersökningen av var Herrljungas före detta elever tar vägen har visat att vid 30
års ålder har mer än hälften av eleverna lämnat kommunen. Kvinnorna är mer
benägna att flytta än männen även om skillnaderna förefaller minska med tiden. De
viktigaste regionerna att flytta till är Storgöteborg, Borås, Skaraborg och Storstockholm. Mönstret att flytta till högskoleort, storstad och sedan vidare till förort/pendlingsort kan i varje fall delvis återfinnas även i detta material.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes under hösten 2012 och utgick ifrån klasslistor som
erhölls från Altorpskolan. Med hjälp av de data som fanns på klasslistorna kunde
nuvarande bostadsort identifieras för det stora flertalet. Antalet personer som
bodde på respektive ort sammanställdes.
Grupp
Antal
Tot. antal
Åter-
Åter-
klasser
enligt klass-
funna
funna
lista
antal
andel
Bortfall
Födda 1978
4
97
82
85%
15%
Födda 1982
5
117
92
79%
21%
Födda 1990
5
119
118
99%
1%
Tabell 28. Antal klasser, antal elever samt antal och andel återfunna personer.
76
DEL III – HUS OCH BYGGANDE
77
Nybyggnation av bostadshus
Hur många invånare som kan bosätta sig i Herrljunga begränsas av hur många
bostäder, av olika slag, som finns tillgängliga i kommunen. Om vi vill öka antalet
invånare så måste också antalet bostäder som byggs ökas! Det blir då viktigt att veta
hur mycket som byggs och var det byggs. Genom att sammanställa antal bygglov
avseende enfamiljshus (hädanefter kallade villor) och fritidshus under åren 1997 till
2011 kan vi få en bild av nybyggnationen i kommunen. Att man har fått bygglov
innebär självfallet inte att man alltid bygger, men i de flesta fall torde detta vara
fallet. Vi har under denna period inte hittat några bygglov för flerfamiljshus.
Figur 33. Antal bygglov för villor respektive fritidshus under perioden 1997 till
2011.
Som framgår av diagrammet ovan har antalet bygglov för såväl villor som fritidshus
varierat kraftigt mellan åren. Av byggloven under 2000-talet har 16 stycken gällt hus
på Ugglan i Herrljunga tätort.
Hur fördelar sig nybyggena över kommunen?
Nästan hälften av de nybyggda villorna (47 %) hittar vi i Herrljunga tätort och
ytterligare 15 % i området mellan tätorten och Vårgårda. På tredje plats återfinner
vi Säm/Eriksberg med 11 % av de nya villorna. Här är det Säm-området som dominerar helt med 5 av sju byggen. När det gäller fritidshus är Säm-området ännu mer
dominerande med 50 % av samtliga nybyggen. På delad fjärdeplats återfinner vi
Hudene och Vesene/Molla. Minst antal nybyggen finner vi i Od/Alboga och
Ljung/Annelund.
78
Område (postnummer)
Villor
% Villor
Fritidshus
% F.
Herrljunga tätort (524 30-32)
26
47 %
1
7%
Ljung/Annelund (524 41-42)
2
4%
0
0%
Fölene/Eggvena etc. (524 91)
8
15 %
2
14 %
Hudene/Stenunga etc. (524 92)
5
9%
2
14 %
Säm/Eriksberg etc. (524 93)
6
11 %
7
50 %
Vesene/Molla etc. (524 95)
5
9%
0
0%
Od/Alboga etc. (524 96)
3
5%
2
14 %
55 st.
100
%
14 st.
100 %
Alla i kommunen
Tabell 29. Antal beviljade bygglov för villor respektive fritidshus i respektive postnummerområde totalt under perioden 1997-2011.
Ett annat sätt att presentera fördelningen av nybyggda villor är att jämföra med hur
många som bor i respektive område. Här stöter vi på vissa problem eftersom befolkningsstatistiken och Posten inte riktigt är samordnade. Den enda uppgift som
jag lyckats få från Posten är antalet hushåll i respektive postnummerområde. Baserat på detta har antalet nybyggda villor räknats om till antal villor per 1000 hushåll.
Betraktat på detta sätt visar det sig att Säm/Eriksberg har störst antal med 25 villor
per 1000 hushåll (varav över 70 % vid Säm), åtföljt av Eggvena med 21 villor/1000
hushåll. Därefter följer Herrljunga tätort, Hudene, Vesene/Molla samt Od/Alboga
och Ljung/Annelund.
Område (postnummer)
Villor/
1000 hushåll
Fritidshus/
1000 hushåll
Herrljunga tätort (524 30-32)
17
1
Ljung/Annelund (524 41-42)
4
0
Fölene/Eggvena etc. (524 91)
21
5
Hudene/Stenunga etc. (524 92)
13
5
Säm/Eriksberg etc. (524 93)
25
30
Vesene/Molla etc. (524 95)
11
0
Od/Alboga etc. (524 96)
7
5
Tabell 30. Antal beviljade bygglov för villor respektive fritidshus i respektive postnummerområde totalt under perioden 1997-2011.
Tabellen visar också tydligt hur Säm-området dominerar fritidshusbyggandet.
79
En liten framtidsfundering
Om Herrljunga skall nå fram till sitt mål om 10 000 invånare år 2020 så behöver vi
bli cirka 720 personer fler i kommunen. Om vi antar att folk flyttar in i familjer om
tre personer (t.ex. två vuxna och ett barn) så handlar det om 240 nya hushåll som
behöver någonstans att bo. Även om vi kan ”återuppväcka” ett antal äldre hus, som
idag står tomma eller bara används som sommarstuga, så måste sannolikt så gott
som samtliga dessa 240 bostäder vara nybyggen, antingen villor, hyres- eller bostadsrättslägenheter. Om vi då antar att dessa skall fördelas på samma sätt som
nybyggena av villor så får vi följande bild.
Område (postnummer)
% Villor
Nybyggen fram till 2020
Herrljunga tätort (524 30-32)
47 %
113
Ljung/Annelund (524 41-42)
4%
9
Fölene/Eggvena etc. (524 91)
15 %
35
Hudene/Stenunga etc. (524 92)
9%
22
Säm/Eriksberg etc. (524 93)
11 %
26 (70 % vid Säm)
Vesene/Molla etc. (524 95)
9%
22
Od/Alboga etc. (524 96)
5%
13
100 %
240 st.
Alla i kommunen
Tabell 31. Antal nödvändiga nya bostäder, som krävs för att nå upp till 10 000
invånare, av alla typer fördelat efter hur nybyggena av villor har sett ut under
tiden 1997-2011.
”Ingen bygger i Herrljunga!”
I diskussionerna kring ION-projektets förslag till handlingsplan har det förts fram
att vi inte kommer att kunna få något byggt, eftersom vi ligger så långt utanför
Göteborg att det inte är ”lönsamt”, dvs. om man säljer är det inte säkert att man får
tillbaka pengarna. Det är visserligen sant att det är osäkert om man får tillbaka
pengarna, MEN folk bygger inte bara, eller ens i första hand, för att tjäna pengar. Vi
bygger av många fler orsaker än bara rent ekonomiska.
För att få en bild av läget kan vi jämföra Herrljunga med ett urval15 kommuner som
ligger minst lika långt från bort Göteborg.
15
Urvalet gjordes i samband med en utredning för SKL.
80
Kommun
Invånare
Nyproduktion
1996-2011
Nyprod. per
1000 inv.
22 996
198
9
9 068
69
8
Vara
15 694
106
7
Tidaholm
12 569
72
6
Herrljunga
9 314
47
5
11 606
48
4
Bengtsfors
9 680
21
2
Gullspång
5 251
5
1
Ulricehamn
Mellerud
Tranemo
Summa
566
Tabell 32. Antal nybyggda småhus i ett antal kommuner utanför Göteborg.
Det första vi kan konstatera är att det har byggts nästan 50 småhus i Herrljunga
kommun under perioden (varav flera år på 90-talet och början av 2000-talet präglades av mycket långt byggande, vilket lett till att drygt 75 % av dessa hus har byggts
mellan 2003-11). Om vi jämför oss med t.ex. Vara så har de byggt drygt hundra hus
under samma period. För att vi skall nå upp till vårt mål så krävs cirka 250 nya
småhus och lägenheter. Om vi antar att en femtedel skulle kunna vara hyresrätter,
så behöver vi bygga 200 nya hus under sju år, det är förmodligen väl tufft. Men om
vi siktar hälften av ökningen så handlar det om 100 hus på sju år och det är ungefär
vad Vårgårda har gått i land med under senare år. Så, ja det blir tufft och kommer
att kräva att vi anstränger oss, MEN det är inte en omöjlighet! Och det värsta som
kan hända är att vi får ge oss själva ytterligare några år…
81
Försäljning av villor och radhus
Priserna på begagnade hus ger dels indikationer på attraktivitet, dels påverkar de
människors villighet att lägga pengar på att bygga nytt. I denna analys har information dels hämtats från Värderingsdata, dels från booli.se.
Huspriser enligt Värderingsdata
På internettjänsten www.bopriset.se, som drivs av Värderingsdata AB, kan man få
medelvärden för de senaste 12 månaderna på församlingsnivå (detta är en något
annan indelning än de postnummerområden som används på flera andra jämförelser i denna rapport).
Område
Köpesumma
Kr/m2
# obs.
K/T-tal*
Herrljunga tätort
979 000 kr
8 692
28
1,73
Herrljunga landsbygdsförs.
958 000 kr
8 389
5
2,27
Hudene
659 000 kr
6 789
7
1,82
Hov (inkl. Molla)
798 000 kr
6 572
15
1,73
Östra Gäsene (inkl. Od)
490 000 kr
5 466
4
1,51
Hela Herrljunga kommun
860 000 kr
7 683
59
1,77
Tabell 33. Medelpriser per församling i Herrljunga kommun för perioden 2010-12-2011-11. K/T-tal beräknas genom att köpesumman divideras med taxeringsvärdet.
Ju högre K/T-tal desto högre över taxeringsvärdet ligger försäljningspriset.
Av tabellen framgår att kvadratmeterpriset under perioden var högst i Herrljunga
tätort åtföljt av Herrljunga landsbygdsförsamling (Eggvena, Bråttensby etc.) samt
lägst i Östra Gäsene. K/T-talen, hur mycket högre försäljningspriset var än taxeringsvärdet, är högst i Herrljunga landsbygdsförsamling (sannolikt en effekt av
närheten till E20 och Storgöteborg). Lägst är K/T-talen i Östra Gäsene.
Huspriser enligt booli.se under hösten 2011
På internettjänsten booli.se kan man ta fram listor på alla villor, radhus och kejdehus som sålts under en viss period. Genom att sammanställa dessa uppgifter manuellt (vilket innebär ganska mycket jobb) så kunde en lista på alla objekt som sålts
under andra halvåret 2011 tas fram. Listan skiljer sig en del från den lista som varderingsdata.se sammanställer per församling. En förklaring kan vara att listan
sammanställd från booli.se omfattar endast ett halvår och att avvikare, både uppåt
och nedåt, får relativt större genomslag. En annan förklaring kan vara att det är
olika tidsperioder som undersöks.
82
Område (postnummer)
Köpeskilling
Pris per m2
Antal köp
Herrljunga tätort (524 30-32)
922 333 kr
7 221 kr/m2
15
Ljung/Annelund (524 41-42)
605 000 kr
5 050 kr/m2
5
Fölene/Eggvena etc. (524 91)
716 800 kr
6 273 kr/m2 (
5
Hudene/Stenunga etc. (524 92)
751 250 kr
8 347 kr/m2
4
(Se texten nedan)
Källeryd/Mjäldrunga/Eriksberg etc.
2
(635 000 kr)
(7 228 kr/m )
420 600 kr
4 427 kr/m2
5
777 500 kr
8 973 kr/m2
6
(inget vid Säm) (524 93)
Vesene/Molla etc. (524 95)
(Se texten nedan)
Od/Alboga etc. (524 96)
Hela kommunen
2
(576 250 kr)
(5 593 kr/m )
600 000 kr
8 955 kr/m2
760 000kr
7 500 kr/m
2
1
41
Tabell 34. Medelvärde för köpeskilling och pris per kvadratmeter boyta per område i
Herrljunga kommun andra halvåret 2011. Det bör observeras att antalet köp under
perioden är ganska litet och att resultatet därför innehåller ett stort mått av osäkerhet. Speciellt kan data för Hudene och Vesene/Molla ifrågasättas, eftersom några av
köpen handlar om relativt små hus med stora tomter som fått förvånansvärt höga
priser per kvadratmeter. Det kan möjligen röra sig om hus som används som sommarstugor eller att tomtvärdet slår igenom. För dessa två områden har alternativa
medelvärden, angivna inom parentes, beräknats där dessa extremvärden inte har
räknats med.
Var i Herrljunga kommun byter husen ägare?
På internettjänsten booli.se kan man även få kartor över var i kommunen som villor
och radhus inom ett visst prisintervall återfinns. När kartorna nedan togs fram
ingick husförsäljningar från slutet av 2007 till december 2011 i underlaget.
Figur 34. Samtliga sålda villor och radhus under perioden 2007-2011 i Herrljunga
kommun enligt internettjänsten booli.se. Bilden framtagen mars 2012.
83
Bilden visar tydligt koncentrationen av sålda hus till de båda tätorterna, Herrljunga
och Ljung/Annelund. Om vi däremot väljer att visa alla sålda fritidshus blir bilden
en annan.
Figur 35. Samtliga sålda fritidshus under perioden 2007-2011 i Herrljunga kommun enligt internettjänsten booli.se. Bilden framtagen mars 2012.
Det framgår nu tydligt hur de sålda fritidshusen är samlade runt Sämsjön samt
några runt sjöarna i Od och Molla/Mollaryd.
Vi kan också begära att endast villor över en viss prisnivå visas. I bilderna nedan har
prisnivån höjts stegvis, och vi ser hur fokus allt mer hamnar i Herrljunga tätort och
runt Sämsjön.
Figur 36. Villor och radhus som såldes till ett pris över 1,5 miljon kr under perioden 2007-2011 i Herrljunga kommun enligt internettjänsten booli.se. Bilden
framtagen mars 2012.
84
Figur 37. Villor och radhus som såldes till ett pris över 2 miljoner kr (vänstra
bilden) samt över 3 miljoner kr (högra bilden) under perioden 2007-2011 i Herrljunga kommun enligt internettjänsten booli.se. Bilden framtagen mars 2012.
Herrljunga toppar prisutvecklingen på villor 2006-11
Sommaren 2011 presenterade Fastighetsbyrån (tidigare känd som Sparbankens
Fastighetsbyrå) en sammanställning över vilka kommuner som haft den snabbaste
prisutvecklingen vad gäller villor och bostadsrätter. Den kommun som hade haft
den snabbaste utvecklingen i hela Sverige var Herrljunga kommun! Intressant nog
hade många kommentatorer svårt att inse detta och i t.ex. tidningen Bohuslänningen talade man om att Herrljunga hade största ökningen i Västra Götaland, inte i
Sverige som det egentligen var. Inte ens AT hade förstått resultatet:
”Herrljunga kommun toppar prisutvecklingen för villor i Västra Götaland
med en fördubbling av priserna sedan 2006.”
AT 2011-09-07, sid. 23
Även internt i Herrljunga var reservationerna många. Även personer med god
insikt i husmarknaden hävdade att resultatet berodde på att Ollestad eller någon
annan större fastighet sålts under mätperioden (våren 2011). Denna invändning är
felaktig av följande skäl:
1. Prisutvecklingen baserades på medianvärde, inte medelvärde. Detta innebär att enstaka extremvärden inte får någon större påverkan på slutresultatet.
2. Herrljunga kommun har haft två överlåtelser med extra höga kvadratmeterpriser under senare år, Ollestad på 10,5 miljoner kr (2010-06-08) och
Sämsudde på 6 miljoner kr (2010-09-13). Ingen av dessa ägde alltså rum
under mätperioden. Några andra ”extrema priser” har inte kunnat hittas i
materialet.
3. Ollestad kodas som gård och inte som villa i statistiken och ingår således
inte i jämförelsen.
85
Kommun
2006
2006
2011
2011
Prisutv.
kr/kvm
# obs.
kr/kvm
# obs.
5 år
Herrljunga
4 102
10
8 191
21
100%
Gällivare
5 704
11
9 887
24
73%
Hudiksvall
5 637
29
9 547
40
69%
11 636
22
19 471
42
67%
Gullspång
3 636
14
5 885
10
62%
Karlshamn
6 582
54
10 576
79
61%
Danderyd
28 438
55
45 549
75
60%
Rättvik
6 588
22
10 360
28
57%
Båstad
14 500
24
22 396
34
55%
Hörby
7 429
37
11 290
21
52%
Trosa
Tabell 35. Fastighetsbyråns jämförelse av prisutveckling på villor i Sveriges kommuner mellan 2006 och 2011. I tabellen redovisas de tio kommuner där priset höjts
mest. Tabellen anger kommun, genomsnittligt kvadratmeterpris 2006 och 2011,
antal observationer dessa år samt procentuell ökning av priset per kvadratmeter.
Kommun
2006
# obs.
2011
kr/kvm
# obs.
kr/kvm
Prisutv.
5 år
Herrljunga
4 102
10
8 191
21
100%
Vara
4 500
33
6 036
31
34%
Essunga
4 663
10
6 206
11
33%
Alingsås
13 523
114
17 991
82
33%
Tranemo
3 798
30
4 959
34
31%
Göteborg
21 383
814
27 703
709
30%
Varberg
12 883
91
16 417
83
27%
Borås
11 273
224
13 704
211
22%
6 230
81
7 570
56
22%
Lerum
16 307
216
19 031
152
17%
Mark
8 827
98
9 909
85
12%
Bollebygd
12 772
24
14 000
23
10%
Svenljunga
5 735
23
5 880
18
3%
Falköping
Tabell 36. Prisutveckling villor i Herrljungas närhet från 2006 till 2011 enligt
Fastighetsbyrån. Priser per kvadratmeter har beräknats som median av samtliga
försäljningar. Kolumn tre och fem anger antal observationer. Kolumn sex anger
prisökning i procent.
86
Jämförelsen bygger visserligen på ganska få överlåtelser men det är ju inte Herrljunga ensamt om! Vi kan således konstatera att husprisökningen i Herrljunga inte
kan bortförklaras på några triviala grunder utan förefaller ha rimligt stabil grund,
även om det låga antalet observationer kan innebära en viss osäkerhet. Det är självfallet även av intresse att jämföra utvecklingen i Herrljunga med kommuner i vår
närhet, både i Sjuhärad, Skaraborg och ner mot Göteborg. I samma undersökning
har prisutvecklingen på bostadsrätter undersökts men här finns för få överlåtelser
för att kunna göra en analys av utvecklingen i Herrljunga.
Figur 38. Artikeln i AT 2011-01-26 om att huspriser i Herrljunga sänks ofta.
Sänkta ”utgångspriser” i Herrljunga?
Enligt flera tidningsnotiser, bland annat i AT 2011-01-2616, var Herrljunga bland de
tio kommuner i Sverige där störst andel av ”utgångspriserna” sänkts. Vad betyder
detta och hur stämmer detta överens med påståendet att huspriserna höjs mest i
Herrljunga?
Figur 39. Artikeln i AT 2011-01-26 om att huspriser i Herrljunga sänks ofta.
Förklaringen till den skenbara motsägelsen är följande: I föregående nyhet handlade
det om verkliga priser, i denna nyhet handlar det om vad som står i husannonserna
16
Andra artiklar finns på
http://www.e24.se/pengar/bostad/manga-far-sanka-priset-pa-bostaden_2567631.e24
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=4310473
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=244628
http://www.unt.se/sverige/svarast-att-salja-bostad-i-overkalix-1216215.aspx
87
på nätet, inte vad huset verkligen såldes för. Nyheten är alltså att bland de hus som
låg utlagda till försäljning på booli.se under januari 2011 (datum anges inte i artiklarna men nyheten publicerades i slutet av januari, så vi har goda skäl att tro att
undersökningen gjordes under januari) så hade Herrljunga en hög andel där säljaren hade sänkt utgångspriset som anges i annonsen. Vi får alltså inte veta något om
priserna verkligen sänktes när det kom till försäljning. Att, som vissa tidningar
gjorde, tolka detta som att hus i Herrljunga ”är svåra att sälja” är därför minst sagt
förhastat. Det enda vi vet, utifrån artikeln, är att säljarna har blivit lite mindre självsäkra. Men, så här i efterhand, kan vi ta reda på hur det verkligen gick, om husen
var svårsålda.
Kvartal
Totalt antal
% Höjda
% Sänkta
% Ingen
ändring
Q1 2011
19
16%
5%
79%
Q4 2010
11
27%
45%
27%
Q3 2010
27
7%
19%
74%
Q2 2010
21
14%
19%
67%
Q1 2010
11
9%
45%
45%
Tabell 37. Andel av annonser i Herrljunga kommun där försäljningspriset blivit
högre, lägre eller är samma som utgångspriset enligt booli.se, under respektive
kvartal. (I gruppen oförändrade ingår även de där utgångspris saknas.)
I tabellen ovan redovisas alla villor, radhus och kedjehus som sålts i Herrljunga
kommun från och med kvartal 1 (Q1) 2010 till och med kvartal 1 2011. Av tabellen
framgår hur många av dessa som sålts till högre pris än ”utgångspriset” (priset i
annonsen) och hur många som sålts till lägre eller oförändrat pris. Vi kan nu konstatera:
1. Bastalen (antalet försäljningar) i Herrljunga kommun är relativt små vilket
leder till att tillfälligheter kan få orimligt stor påverkan. Antalet försäljningar
varierar mellan 11 och 27 stycken per kvartal. Lägsta antalet finner vi strax
innan undersökningen i tidningsartikeln (Q4 2010).
2. Det allra vanligaste är att priset varken höjs eller sänks jämfört med utgångspriset. I tre av fem kvartal är andelen oförändrade mellan 67 och 79 %.
3. Fjärde kvartalet 2010 (strax före mätningen) har Herrljunga en stor andel
förändrade priser (och få försäljningar totalt). 45 % av köpen görs till sänkta
priser, men 27 % görs till höjda priser och 27 % är oförändrade.
4. Första kvartalet 2011 (när mätningen sannolikt gjordes) såldes endast 5 % av
husen till lägre pris än annonserat. Detta är klart lägre än det angivna riksgenomsnittet på 12,5 % 17.
Slutsatsen måste således bli att andelen sänkta priser i annonser (januari 2011) säger
mycket lite om det som kommer att hända framåt (första kvartalet 2011). Det är
17
Kommentar: Siffran 12,5 % anger annonser medan siffran 5 % anger hus som verkligen
sålts. Denna skillnad kommer vi tyvärr inte förbi eftersom vi inte kan återskapa läget på
”annonser som ligger ute”.
88
mer sannolikt att de sänkta annonspriserna var en reaktion på det som hände under
slutet av hösten och att den höga andelen sänkta annonspriser även kan ha berott på
att mycket få hus låg ute till försäljning just då. Slutsatsen måste bli att artikeln är
missvisande och i sin tolkning pekar helt fel.
Vi har därför goda skäl både att hålla med, och att inte hålla med, Thomas Wårfors
när han i AT-artikeln säger, som svar på frågan om efterfrågan på hus i Herrljunga
har minskat:
– Nej, det är inget jag känner igen. I tätorterna säljs de flesta husen runt utgångspriset. Däremot är efterfrågan på landsbygden inte lika stor och sätter
man ett för högt utgångspris så tvingas man sänka.
– Eftersom det inte säljs så många hus så ger varje hus ett större utslag.”
Precis som Thomas säger så har majoriteten av husen sålts till utgångspris eller
högre i samtliga undersökta kvartal (Thomas är faktiskt något försiktig när han
säger runt utgångspris, faktum är som sagt att majoriteten säljs till utgångspris eller
högre.). Däremot går det inte att visa att det skulle vara fler sänkningar på hus
utanför tätorten. Av alla undersökta hus som fått sänkt pris så befann sig två tredjedelar i Herrljunga tätort och en tredjedel utanför. Samma sak gäller hus med höjda
priser, 2/3-delar i Herrljunga tätort och 1/3-del utanför.
Ort
Andel sänkta
Ort
Andel sänkta
Överkalix
50.00%
Perstorp
29.17%
Munkfors
40.00%
Åsele
29.17%
Bromölla
35.14%
Tingsryd
28.43%
Mullsjö
33.33%
Älvsbyn
28.00%
Norsjö
33.33%
Nordmaling
27.27%
Kalix
33.12%
Olofström
27.12%
Ljusnarsberg
32.35%
Ockelbo
27.08%
Herrljunga
32.00%
Grums
26.92%
Boden
30.91%
Hagfors
26.12%
Klippan
30.59%
Ludvika
25.76%
Haparanda
29.76%
Kramfors
25.56%
Säffle
29.73%
Färgelanda
25.00%
Vingåker
29.23%
Tabell 38. Andel annonser i olika kommuner där säljaren tvingats sänka priset i
annonsen enligt booli.se, sannolikt januari 2011.
Genom att analysera höjningar och sänkningar under 2010 och Q1 2011 så kan
man också konstatera att:
•
•
Sänkningarna ofta är fler men mindre, typiskt 5 %.
Höjningarna är mer sällsynta men högre, typiskt 15 % (men fler över 20 %
förekommer).
89
DEL IV – ÖVRIGA ANALYSER
90
Befolkningsutveckling
Varför kan vi inte bara fortsätta som vi alltid har gjort? Måste vi verkligen anstränga
oss för att få hit fler personer? För att besvara den frågan kan det vara bra att studera utvecklingen några år tillbaka i tiden. Låt oss börja med hur antalet yrkesverksamma har förändrats sedan år 1998.
Antal yrkesverksamma
För en kommuns ekonomiska hållbarhet är antalet personer i yrkesverksam ålder
avgörande, eftersom det är de som betalar huvuddelen av den kommunala skatten.
112,0 110,0 108,0 106,0 104,0 Alingsås 102,0 Vårgårda 100,0 Herrljunga 98,0 Vara 96,0 92,0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 94,0 Figur 40. Förändring i antal personer 20-64 år. Diagrammet visar relativ förändring jämfört med år 1998 för de fyra kommunerna. Data från SCB/Kolada.se.
Av diagrammet ovan framgår tydligt att antalet i yrkesverksamma åldrar förändras
på helt olika sätt i Alingsås och Vårgårda å ena sidan och Vara och Herrljunga å
andra sidan. I Alingsås/Vårgårda ökar antalet medan det minskar svagt i Herrljunga
och något mer i Vara.
Pensionärer
Hur förändras då antalet pensionärer 65 år och äldre? I diagrammet nedan ser vi att
Vara och Herrljunga, när det gäller antalet pensionärer, har en mer hanterbar ökning än både Vårgårda och Alingsås, där antalet ökar mycket kraftigare. Den viktiga
frågan blir då hur antalet yrkesverksamma per pensionär utvecklar sig. Detta framgår av nästa diagram.
91
125,0 120,0 115,0 110,0 Alingsås 105,0 Vårgårda 100,0 Herrljunga 95,0 Vara 90,0 80,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 85,0 Figur 41. Förändring i antal personer 65+ år. Diagrammet visar relativ förändring
jämfört med år 1998 för de fyra kommunerna. Data från SCB/Kolada.se.
3,8 3,6 3,4 3,2 Vårgårda 3,0 Alingsås 2,8 Herrljunga 2,6 Vara 2,4 2,2 2,0 Figur 42. Förändring i antal yrkesverksamma personer per antal personer 65+ år.
Diagrammet visar förändring från år 1998 och framåt för de fyra kommunerna.
Data från SCB/Kolada.se.
Av diagrammet ovan framgår att Vårgårda har haft det bästa förhållandet mellan
antal yrkesverksamma och antal pensionärer, men att den bilden håller på att förändras snabbt. På bara några år har man gått från 3,7 yrkesverksamma per pensionär till 3,1. De tre övriga kommunerna har liknande utveckling om än inte riktigt lika
våldsam. Värst ute är Vara nära följt av Herrljunga med 2,6 som skall ”försörja”
varje pensionär.
92
Barn och unga
På samma sätt som vi ovan undersökte utvecklingen för antalet pensionärer kan vi
titta på hur antalet unga 0-19 år utvecklas. I diagrammet nedan kan vi se att utvecklingen när det gäller antalet unga inte ser så ljus ut för kommuner som Vara
och Herrljunga.
105,0 100,0 Alingsås 95,0 Vårgårda 90,0 Vara Herrljunga 80,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 85,0 Figur 43. Förändring i antal personer 0-19 år. Diagrammet visar relativ förändring jämfört med år 1998 för de fyra kommunerna. Data från SCB/Kolada.se.
Vi kan också se att för Herrljungas del så hade vi en god utveckling fram till och
med år 2002 men sedan har det gått snabbt utför, snabbast av samtliga kommuner i
jämförelsen. Bäst klarar sig Alingsås med Vårgårda på andra plats, men med en
dålig utveckling från år 2007 och framåt.
2,6 2,5 2,4 2,3 Vara 2,2 Herrljunga 2,1 Alingsås 2,0 Vårgårda 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2001 2002 2000 1999 1,8 1998 1,9 Figur 44. Förändring i antal yrkesverksamma personer per antal personer 0-19 år.
Diagrammet visar förändring från år 1998 och framåt för de fyra kommunerna.
Data från SCB/Kolada.se.
En liten tröst i den dystra utvecklingen kan kanske vara att antalet vuxna som skall
”försörja” de unga ökar något. Antalet vuxna per ungdom har ökat.
93
Elevunderlag – en prognos
Baserat på redan födda barn år 2010, och antal möjliga barnaföderskor, har AnnSofie Rundberg, kommunchef, gjort följande prognos för antal barn i respektive
skola fram till år 2018.
350 300 Antal barn 250 Horsby skola 200 Mörlanda skola Hudene skola 150 Eggvena skola 100 Eriksbergs skola Molla skola 50 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 År Figur 45. Prognos över antal barn i respektive skola i Herrljunga kommun fram till
2018. Data från SCB 2010.
I ljuset av de krav som har annonserats av regeringen, t.ex. när det gäller betygssättande lärare, kan minsta fungerande skolstorlek hamna så högt som på nivån 100
elever. Om Herrljunga skall kunna ha kvar sina byskolor är det därför av stor vikt
att få fler barnfamiljer att flytta in till alla delar av kommunen. Det går nämligen
inte, hur gärna man än vill, att hålla skola om det inte finns några barn…
Skola
Socken
Eggvena skola
Bråttensby, Eggvena, Fölene, Remmene
Horsby skola
Herrljunga
Hudene skola
Hudene, Källunga, Mjäldrunga (halva)
Eriksbergs skola
Mjäldrunga (halva), Eriksberg, Skölvene, Broddarp
Ods skola
Od, Alboga, Öra
Mörlanda skola
S:a Björkö, Jällby, Grude, Hov (inklusive Ljung, Annelund)
Molla skola
Vesene, Molla
Tabell 39. Sammanställning över vilka socknar som lämnar barn till vilken skola.
94
Pendlingsmönster
Vi har tidigare i denna rapport talat om funktionella regioner, det område som
människor kan tänka sig att bosätta sig inom. För Herrljungas del så sträcker sig
denna utmed Säveåns dalgång/E20/Stambanan från Göteborg upp mot Skövde med
en förgrening till Borås. Ett sätt att ytterligare belysa dessa funktionella regioner är
att studera pendlingsmönster.
Figur 46. Sammanställning av från vilken riktning inpendlingen kommer.
Av bilden ovan framgår vilken dominans inpendlingen i riktning sydväst-nordost
har. Inpendlingen från sydost (nästan bara Borås) är inte försumbar till skillnad
från inpendlingen från Fyrbodal och Bohuslän norr om Storgöteborg.
Figur 47. Sammanställning av i vilken riktning utpendlingen sker.
95
På föregående sida finns motsvarande bild för utpendlingen från Herrljunga kommun. Där är rollerna något omvända. Sydväst dominerar fortfarande men nu har
sydost, med Borås i täten, ryckt upp på andra plats och nordost-hållet kommer på
tredje plats. Väst/nordväst är som synes fortfarande i stort sett ingenting.
I tabellen nedan har kommunerna med störst pendlarutbyte med Herrljunga redovisats.
Kommun
Inpendling
Utpendling
Inpendling –
total
total
Utpendling
Borås
175
413
-238
Vårgårda
207
271
-64
Alingsås
134
147
-13
Falköping
122
125
-3
Vara
165
82
83
Göteborg
52
182
-130
Ulricehamn
62
59
3
Essunga
42
21
21
Lidköping
15
26
-11
Skövde
12
26
-14
Partille
–
33
-33
Skara
10
10
0
Lerum
9
10
-1
Stockholm
1
14
-13
Mark
1
12
-11
Mölndal
1
12
-11
Vänersborg
8
3
5
Jönköping
2
8
-6
Tranemo
1
8
-7
Bollebygd
4
4
0
Härryda
1
7
-6
Trollhättan
4
3
1
Grästorp
3
4
-1
Mariestad
3
4
-1
Utlandet
–
7
-7
Varberg
3
2
1
Tabell 40. Antal pendlare till och från de viktigaste pendlingskommunerna för
Herrljungas befolkning.
96
”Ingen orkar pendla till Göteborg från
Herrljunga”
I den föreslagna strategin för att öka inflyttning till Herrljunga läggs fokus på att
locka personer från Storgöteborg. Man kan då ställa sig frågan om folk är beredda
att pendla sträckan Herrljunga-Göteborg. Ett sätt att besvara frågan är att undersöka hur många som pendlar in till Göteborg idag och har minst lika lång resväg
som vi i Herrljunga har. För att förenkla arbetet undersökte vi endast inpendling till
Göteborgs kommun. Mölndal, Partille, Härryda etc. har inte räknats med.
Pendling från kommuner
Män
Kvinnor
Summa
41 916
32 009
73 925
2 882
1 496
4 378
313
223
536
Övriga kommuner i Sverige
5 591
3 161
8 752
Summa utanför Herrljunga
8 786
4 880
13 666
I VGR närmare än Herrljunga
I VGR längre bort än Herrljunga
Halland längre bort än Herrljunga
Tabell 41. Antal personer som pendlade in till Göteborg år 2009 enligt SCB.
Av tabellen framgår tydligt att den stora majoriteten av pendlare bor närmare än vi
i Herrljunga gör. Men, hur många ytterligare pendlare är det vi behöver. Om vi
utgår från vårt mål 10 000 invånare år 2020, då behöver vi ungefär 750 nya invånare. Vi har också sagt att vi i första hand önskar unga familjer. Om vi då räknar
med tre personer i varje inflyttad familj (två vuxna och ett barn) så är det cirka fem
hundra vuxna som skall flytta in. Av dessa kanske hälften kan få jobb i Herrljunga
eller i grannkommunerna. Då återstår 250 personer som kan behöva pendla till
Göteborg. Jämfört med de 13 666 som pendlade in enbart till Göteborgs kommun
2009 så utgör ökningen endast 1,8 % av alla som pendlar lika långt eller längre. Om
vi bara kan erbjuda ett attraktivt alternativ så finns det inget som hindrar att vi kan
få 250 nya pendlare, eller för den delen långt många fler.
97
Skattenivån i Herrljunga
Att besluta om hur mycket pengar som skall betalas in i skatt är en av det kommunala självstyrets kärnfrågor och skall självfallet beslutas i demokratisk ordning. När
detta är sagt så finns det också en annan dimension: Det är inte alltid som högre
skatter ger bättre välfärd, det kan också vara så att det finns ett visst mått av ekonomiskt läckage, pengar som kommer in används inte effektivt. Det är en stor
skillnad på att betala lite extra i skatt och få lite extra tillbaka i form av fantastisk
skola, äldrevård etc, och att betala lite extra i skatt och få samma som alla andra,
eller till och med mindre. Ur detta perspektiv kan det vara intressant att se hur
Herrljungas skattenivå ligger jämfört med några av kommunerna runt omkring.
Låt oss börja med att se hur skattenivån har utvecklats i Herrljunga jämfört med
övriga Sjuhärad och några ytterligare kommuner i grannskapet.
33,5 Herrljunga 33 Svenljunga Tidaholm 32,5 Falköping Bollebygd 32 Grästorp Essunga 31,5 Alingsås Vara Vårgårda 31 Mark Borås 30,5 Ulricehamn Tranemo 30 Figur 48. Kommunalskatt, skattesats i kronor enligt SCB sammanställt av Svenskt
Näringsliv.
Från år 2005 och framåt har Herrljunga legat klart över övriga kommuner även om
Svenljunga och Tidaholm gjort sitt bästa för att hinna ikapp under 2013. Frågan vi
måste ställa oss är om vi har fått avsevärt bättre service än invånarna i t.ex. Tranemo. Har vi fått det finns ingen anledning att klaga, men om skillnaden är liten
98
eller ingen alls så finns anledning att fundera på om vi använder pengarna på bästa
sätt. Självfallet kan det finnas andra förklaringar, t.ex. att Herrljunga har andra
förutsättningar än t.ex. Tranemo och att detta förklarar skillnaden. Att kommuner
som Gullspång, Mellerud, Färgelanda och Dals-Ed har ännu högre skattenivå kan
självfallet ha att göra med att de ligger i avfolkningsbygd med långa avstånd och
svag skattekraft hos befolkningen.
Herrljunga jämfört med resten av Sverige
”Allt är relativt”, brukar vi säga och det gäller självfallet också skatterna. Det gör ju
inget om Herrljunga höjer skatten så länge alla andra höjer minst lika mycket. Det
kan därför vara av intresse att titta på hur Herrljungas ranking har utvecklats jämfört med Sveriges övriga kommuner. I diagrammet nedan visar vi Herrljungas
rankning18 bland alla Sveriges kommuner.
Rank Rank Rank Rank Rank Rank Rank Rank Rank Rank Rank Rank Rank 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 Tranemo Ulricehamn Borås 50 Vårgårda Mark Vara 100 Alingsås Grästorp Essunga 150 Bollebygd Falköping Tidaholm 200 Svenljunga Herrljunga 250 Figur 49. Rankning av alla Sveriges kommuner efter kommunal skattesats, lägre
tal är bättre. Källa SCB sammanställt av Svenskt Näringsliv.
Vi kan se att skattehöjningen 2005 tog oss från en plats ungefär i mitten av Sveriges
alla kommuner till en plats i den sämsta tredjedelen. År 2010 och 2011 låg vi lite
bättre till men sedan backade vi några platser igen.
18
Alla kommuner ordnas från den med lägst skatt till den med högst skatt. Varje kommun
får då en siffra som anger dess plats i ordningen. Bäst är plats 1 och sämst är plats 290.
99
Ett annat sätt att få perspektiv på Herrljungas position är att jämföra med medelvärdet för Sverige som helhet samt med max- och min-nivåerna i riket.
35 34 33 32 31 Max 30 Herrljunga 29 Medel 28 Min 27 26 25 Figur 50. Kommunalskatt, Herrljungas nivå jämfört med medelvärde, max- och
minimivärden i Sverige i kronor enligt SCB sammanställt av Svenskt Näringsliv.
Vi kan då konstatera att Herrljunga lämnat medelvärdet i Sverige år 2005 och har
sedan legat mellan 83 och 57 öre högre än Sverigemedlet. Under de två senaste åren
har skillnaden ökat och är år 2013 82 öre.
Hur mycket har det kostat ”Medelsvensson”?
Vi vet att olika politiska partier har olika synpunkter på vad som är ”rätt skattenivå”
och den diskussionen skall vi inte gå in på här. Däremot är det intressant att undersöka hur mycket Herrljungas högre skattenivå betyder för en vanlig invånare. Om
vi utgår ifrån en person som tjänar 25 000 i månaden före skatt (för enkelhets skull
antar vi att personen haft samma lön under hela perioden) och så jämför vi med
Vara som vi vet gjort ett bra jobb med att få ordning på ekonomin och med Tranemo som ofta haft den lägsta kommunalskatten bland jämförda kommuner.
Herrljunga
jämfört med
Minimal
skillnad
Maximal
skillnad
Totalt under
åren 2001-13
Vara
2 220 kr/år
4 320 kr/år
45 150 kr
Tranemo
2 670 kr/år
4 770 kr/år
52 380 kr
Tabell 42. Skillnad i skatt mellan Herrljunga och två andra orter i Västra Götaland
under perioden 2001 till 2013.
100
Tabellen ovan visar att skillnaden mellan Herrljunga och Vara har varierat mellan
tvåtusen och drygt fyratusen kronor per år och mellan Herrljunga och Tranemo
mellan drygt 2 500 kr och nästan 5 000 kr per år. Totalt över perioden 2001 till 2013
kommer Herrljungabon att betala in drygt 45 000 kr mera än Varabon och drygt
52 000 kr mer än dem som bor i Tranemo. Frågan måste då bli om vi i Herrljunga
har fått så mycket mer kommunal service att vi tycker att det är värt mellanskillnaden. Om vi inte tycker att vi får ut mer kan vi självfallet välja både att fokusera på
att i första hand sänka skatten eller att i första hand få mer service för pengarna,
men detta är en fråga för de politiska partierna att brottas med.
101
DEL V – BILAGOR
102
Bilaga 1. Inflyttare
Nedan följer texten från enkäten i sin slutliga version. De som intervjuats via telefon
hade en något annorlunda version.
Enkättext
Välkommen till Herrljunga!
Du som nyinflyttad är extra viktig för oss! Antingen du har
flyttat hit ensam, eller tillsammans med din familj, är vi glada
att du valde att flytta just hit! Nu hoppas vi att du vill hjälpa
oss i vårt arbete att göra Herrljunga ännu attraktivare genom
att besvara frågorna nedan.
Har du frågor om enkäten kan du nå oss på telefon
0513- 358 56 eller på mail [email protected]!
Varma hälsningar genom
Carla Lindberg
PS. Enkäten genomförs gemensamt av Herrljunga kommun och näringslivsbolaget
Fokus Herrljunga AB. Uppgifter om inflyttade har hämtats från befolkningsregistret
och alla resultat kommer självfallet att redovisas utan att enskilda personer kommer
att kunna identifieras.
DS.
------------------------------------------------------------------------------------Fråga 1 Har du bott i kommunen tidigare?
❏ Nej
❏ Ja
❏ Ja, och jag har bara flyttat tillbaka hit tillfälligt (t.ex. i väntan på studier)
Fråga 2 Vad har påverkat dig i ditt beslut att flytta till Herrljunga?
När man beslutar att flytta så är det ofta många olika saker som påverkar
beslutet som till exempel arbete, skola och boende. Vad påverkade dig?
Du kan välja en siffra från + 3 som betyder att just detta hade en avgörande
och positiv påverkan på ert beslut till – 3 som betyder att just detta område
hade en negativ (avskräckande) effekt på ditt/ert beslut. Nollan anger att just
detta område inte har någon effekt alls.
2.1. Hur mycket påverkade arbetet när du/ni beslutade att flytta?
Det kan handla om att komma närmare jobbet, att få nytt jobb,
att jobbet du hade flyttade hit eller något annat?
❏ +3 = Avgörande positiv påverkan
❏ +2 = Starkt positiv påverkan
103
❏ +1 = Svagt positiv påverkan
❏ ±0 = Ingen påverkan alls
❏ -1 = Svagt negativ påverkan
❏ -2 = Starkt negativ påverkan
❏ -3 = Avgörande negativ påverkan
2.2. Hur mycket påverkade möjligheten för dig/er (vuxna) att studera?
Det kan handla om alla studier efter ungdomens grundskola och gymnasium.
❏ +3 = Avgörande positiv påverkan
❏ +2 = Starkt positiv påverkan
❏ +1 = Svagt positiv påverkan
❏ ±0 = Ingen påverkan alls
❏ -1 = Svagt negativ påverkan
❏ -2 = Starkt negativ påverkan
❏ -3 = Avgörande negativ påverkan
2.3. Hur mycket påverkade möjligheten till ett visst boende?
Det kan handla om ett charmigt hus, ett boende i rätt miljö, ett
boende med rätt storlek etc.
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
2.4. Hur mycket påverkade tillgången på en viss fritidsaktivitet?
Det kan handla om golf, segelflyg, ridning, föreningsliv etc.
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
2.5. Hur mycket påverkade tillgången på bra dagis för barnen?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
2.6. Hur mycket påverkade tillgången på bra skolor för barnen?
Det kan handla om grundskola, gymnasieskola, byskola etc.
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
2.7. Hur mycket påverkade pendlingsmöjligheterna med tåg?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
2.8. Hur mycket påverkade tillgången till bra förbindelser med
järnväg till Stockholm eller andra mer fjärran resmål?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
2.9. Hur mycket påverkade tillgången till naturen med beteshagar,
ren luft, tystnad etc.?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
2.10. Hur mycket påverkade kärleken?
Det kan handla om att flytta ihop, gifta sig eller annat liknande.
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
104
❏ -2
❏ -3
2.11. Hur mycket påverkade närheten till släkt och vänner?
Det kan handla om far- och morföräldrar, syskon, släktingar etc.
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
2.12. Hur mycket påverkade det att Herrljunga är en liten kommun
med mycket landsbygd och endast mindre tätorter?
Det kan handla om gott om plats, glest, grannar inte för tätt inpå etc.
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
Fråga 3 Hur fick du information om Herrljunga?
När du ser tillbaka på allt det som hände dig/er innan ni flyttade till Herrljunga, hur
viktigt var respektive informationskälla? Informationen kan ha påverkat både
positivt och negativt.
3.1. Hur viktig var information från släkt, vänner och bekanta?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
3.2. Hur viktig var information från fastighetsmäklare eller motsvarande?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
3.3. Hur viktig var information från teve, radio och tidningar?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
3.4. Hur viktig var information från kommunens hemsida?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
3.5. Hur viktig var information från andra webbsidor inkl. Facebook?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
Fråga 4. Vilka andra orter övervägde du innan du valde att flytta till Herrljunga?
(Om du behöver mer plats använd gärna baksidan!)
Fråga 5. Hur nöjd är du med ditt/ert beslut att flytta till Herrljunga?
❏ +3 = Fantastiskt nöjd, kunde inte varit bättre! ❏ -3 = Synnerligen missnöjd
❏ +2 = Mycket nöjd
❏ -2 = Starkt missnöjd
❏ +1 = Ganska nöjd
❏ -1 = Lite missnöjd
❏ ±0 = Varken nöjd eller inte
Fråga 6. Har du förslag på hur Herrljunga kan bli ännu bättre för att underlätta för inflyttare som dig?
(Om du behöver mer plats använd gärna baksidan!)
Fråga 7 Bakgrundsfaktorer
Jag som har besvarat enkäten är:
❏ Man ❏ Kvinna
❏ 20-30 år
❏ 41-50 år
❏ 31-40 år
år
105
❏ 51-60 år
❏ 61-70 år
❏ 71-
Flyttade några andra hit tillsammans med dig? Vilka mer flyttade i så fall tillsammans med dig?
Annan vuxen:
❏ Man ❏ Kvinna
❏ Barn 1………år ❏ Barn 2………år ❏ Barn 3………år
❏ Barn 4………år ❏ Barn 5………år ❏ Barn 6………år
Innan du flyttade hit, vilken anknytning hade du till Herrljunga?
❏ Ingen ❏ Har själv bott här tidigare ❏ Har släkt, vänner eller bekanta här
❏ Har besökt Herrljunga som turist
❏ Har besökt Herrljunga i jobbet
❏ Annat, nämligen …………………
Varmt tack för att du hjälpte oss!
106
Bilaga 2. Utflyttare
Nedan följer texten från enkäten i sin slutliga version. De som intervjuats via telefon
hade en något annorlunda version.
Enkättext
Herrljunga vill återknyta kontakten!
Du som är uppvuxen, mer eller mindre, i Herrljunga är extra viktig för oss!
Antingen du har bott i Herrljunga kommun hela din uppväxt eller bara något
år är dina åsikter viktiga för oss! Du vet både hur det är att bo i en mindre ort
och i storstaden.
Nu hoppas vi att du vill hjälpa oss i vårt arbete med att göra Herrljunga ännu
attraktivare genom att besvara frågorna nedan.
Har du frågor om enkäten kan du nå oss på telefon
0513- 358 56 eller på mail [email protected]!
Varma hälsningar genom
Carla Lindberg
PS.
Enkäten genomförs gemensamt av Herrljunga kommun och näringslivsbolaget
Fokus Herrljunga AB. Uppgifter om utflyttade har hämtats från Altorpskolan och
Kunskapskällans klasslistor för åren 2001 samt från folkbokföringen.
Alla resultat kommer självfallet att redovisas utan att enskilda personer kommer
att kunna identifieras.
DS.
Fråga 1. Tycker du själv att platsen du bor i just nu kan kallas en ”storstad”?
❏ Ja
❏ Nja, bara delvis ❏ Nej
Fråga 2. Om du skulle överväga att flytta tillbaka till Herrljunga –
vad skulle då påverka dig mest?
När man beslutar att flytta så är det ofta många olika saker som påverkar
flyttbeslutet, som till exempel arbete, skola och boende.
Vad skulle kunna påverka dig att flytta tillbaka?
107
Skalan vi använder går från +3 via ±0 till –3!
+3 betyder att påverkan är avgörande positivt
±0 betyder varken eller
–3 betyder att påverkan är avgörande negativ
2.1. Hur mycket påverkar arbetet om du skulle besluta att flytta tillbaka?
Det kan handla om att komma närmare jobbet, att få nytt jobb,
att jobbet du hade flyttade hit eller något annat.
❏ +3 = Avgörande positiv påverkan
❏ +2 = Starkt positiv påverkan
❏ +1 = Svagt positiv påverkan
❏ ±0 = Ingen påverkan alls
❏ -1 = Svagt negativ påverkan
❏ -2 = Starkt negativ påverkan
❏ -3 = Avgörande negativ påverkan
2.2. Hur mycket påverkar möjligheten för dig/er (vuxna) att studera?
Det kan handla om alla studier efter ungdomens grundskola och gymnasium.
❏ +3 = Avgörande positiv påverkan på ett flyttbeslut
❏ +2 = Starkt positiv påverkan
❏ +1 = Svagt positiv påverkan
❏ ±0 = Ingen påverkan alls
❏ -1 = Svagt negativ påverkan
❏ -2 = Starkt negativ påverkan
❏ -3 = Avgörande negativ påverkan på ett flyttbeslut
2.3. Hur mycket påverkar möjligheten till ett visst boende?
Det kan handla om ett charmigt hus, ett boende i rätt miljö, ett
boende med rätt storlek etc.
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
Viktiga egenskaper med boendet för mig är: ……….…….……….……….……….……….……….
2.4. Hur mycket påverkar tillgången på en viss fritidsaktivitet?
Det kan handla om golf, segelflyg, ridning, föreningsliv etc.
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
Viktiga fritidsaktiviteter för mig är: ……….…….……….……….……….……….……….
2.5. Hur mycket påverkar tillgången på bra dagis för barnen?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
2.6. Hur mycket påverkar tillgången på bra skolor för barnen?
Det kan handla om grundskola, gymnasieskola, byskola etc.
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
Viktigt med skolan för mig är: ……….…….……….……….……….……….……….
108
2.7. Hur mycket påverkar pendlingsmöjligheterna med tåg till Göteborg?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
2.8. Hur mycket påverkar pendlingsmöjligheterna med tåg till Borås?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
2.9. Hur mycket påverkar pendlingsmöjligheterna med tåg till andra orter i Västra Götaland?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
2.10. Hur mycket påverkar tillgången till bra förbindelser med
järnväg till Stockholm eller andra mer fjärran resmål?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
2.11. Hur mycket påverkar tillgången till naturen med beteshagar,
ren luft, tystnad etc.?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
Viktigast för mig är:……….…….……….……….……….……….……….
2.12. Hur mycket påverkar kärleken ditt val av bostadsort?
Det kan handla om att flytta ihop, gifta sig, bilda familj, skaffa barn eller annat liknande.
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
2.13. Hur mycket påverkar närheten till släkt och vänner?
Det kan handla om far- och morföräldrar, syskon, andra släktingar etc.
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
2.14. Hur mycket påverkar det att Herrljunga är en liten kommun
med mycket landsbygd och endast mindre tätorter?
Det kan handla om gott om plats, glest, grannar inte för tätt inpå etc.
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
Viktigast för mig i denna fråga är:……….…….……….……….……….……….……….
Fråga 3. Var skulle du i första hand söka information om Herrljunga?
Om du skulle överväga att flytta tillbaka till Herrljunga, hur viktiga skulle de olika
informationskällorna nedan vara?
Informationen kan påverka både positivt och negativt.
3.1. Hur viktig är information från släkt, vänner och bekanta?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
(Avgörande
(Avgörande
positiv effekt på flyttbeslutet!)
negativ påverkan)
3.2. Hur viktig är information från fastighetsmäklare eller motsvarande?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
109
❏ -2
❏ -3
3.3. Hur viktig är information från teve, radio och tidningar?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
❏ -2
❏ -3
3.4. Hur viktig är information från kommunens hemsida?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
3.5. Hur viktig är information från andra webbsidor inkl. Facebook?
❏ +3
❏ +2
❏ +1
❏ ±0
❏ -1
❏ -2
❏ -3
Finns det andra informationskällor som är viktiga för dig inför en flytt:
……….…….……….……….……….……….……….
Fråga 4. Om du skulle flytta – vilka andra kommuner skulle du överväga
som alternativ till Herrljunga?
(Om du behöver mer plats använd gärna baksidan!)
Fråga 5. Hur nöjd är du med din tid i Herrljunga?
❏ +3 = Fantastiskt nöjd, kunde inte varit bättre! ❏ -3 = Synnerligen missnöjd
❏ +2 = Mycket nöjd
❏ -2 = Starkt missnöjd
❏ +1 = Ganska nöjd
❏ -1 = Lite missnöjd
❏ ±0 = Varken nöjd eller inte
Fråga 6. Har du förslag på hur Herrljunga kan bli ännu bättre för att underlätta för
människor som du att flytta tillbaka?
(Om du behöver mer plats använd gärna baksidan!)
Fråga 7. Hur ser du på storstaden?
För vår analys skulle det vara mycket värdefullt att veta:
7.1. Vilka är de tre bästa sakerna med storstäder?
❏ ……….…….……….……….……….……….………
❏ ……….…….……….……….……….……….………
❏ ……….…….……….……….……….……….………
7.2. Vilka är de tre sämsta sakerna med storstäder?
❏ ……….…….……….……….……….……….………
❏ ……….…….……….……….……….……….………
110
❏ ……….…….……….……….……….……….………
Fråga 8. Hur ser du på mindre orter som t.ex. Herrljunga?
För vår analys skulle det vara mycket värdefullt att veta:
8.1. Vilka är de tre bästa sakerna med mindre orter?
❏ ……….…….……….……….……….……….………
❏ ……….…….……….……….……….……….………
❏ ……….…….……….……….……….……….………
8.2. Vilka är de tre sämsta sakerna med mindre orter?
❏ ……….…….……….……….……….……….………
❏ ……….…….……….……….……….……….………
❏ ……….…….……….……….……….……….………
Fråga 9. Vad, om något, skulle kunna få dig att lämna platsen där du bor nu?
❏ ……….…….……….……….……….……….………
❏ ……….…….……….……….……….……….………
❏ ……….…….……….……….……….……….………
Fråga 10. Bakgrundsfaktorer
För vår analys skulle det vara mycket värdefullt att veta:
Hur ser din livssituation ut: ❏ Singel ❏ I relation (sambo, särbo, gift, etc.)
Om du har barn, fyll gärna i deras födelseår nedan:
❏ Barn 1 född år ………
❏ Barn 2 född år ………
❏ Barn 3 född år ………
❏ Barn 4 född år ………
❏ Barn 5 född år ………
❏ Barn 6 född år ………
Varmt tack för att du hjälpte oss!
111