Transcript Nummer 2 - Svanetorps Villaförening

Nr32-· 2011
2014
NR
Traditionsenligt Valborgsfirande
Svanetorps och Karstorps
villaföreningar välkomnar alla
medlemmar till traditionsenligt
valborgsfirande på gräsplanen
bakom Svanetorpsskolan. Vi tänder
brasan kl 20.00. Kören Mixtus
Cantus sjunger in våren på ett
stämningsfullt sätt. Det kommer att
bli lotteri och även mindre
kolgrillar där man kan grilla korv.
Bidra till att vi får en stor brasa
genom att lägga Ditt ris inom
markerat område från söndagen den
21-e april, ej tidigare. Lägg inte
stubbar och annat som inte hinner
brinna upp inom en timme.
Svanetorps tillkomst
Jan Danielsson inleder i den här
utgåvan en artikelserie där han
berättar om Gamla Åkarp och
Svanetorps tillkomst och utveckling.
Se sid 6-7
Nytt utlåningsobjekt
en jordfräs
se sid 3
Burlöv den populäraste bostadsorten
i Skåne?
Se sid 8
Se svaret ang förfrågan om ökad
säkerhet vid järnvägen och tunneln
sid 5
Missa inte bildtävlingen
Villaföreningen på Facebook
Sedan en tid tillbaka kan Du finna fortlöpande information om föreningens
verksamhet. För att ta del av nyhetsflödet, gilla "Svanetorps villaförening". Sidan ger
även möjlighet till en interaktiv dialog mellan medlemmarna och styrelsen. Det
kommer att finnas möjlighet att anmäla till evenemang via vår Facebooksida.
Sidan är ett komplement till vår hemsida (www.svanetorp.se) som fortfarande finns
kvar och uppdateras regelbundet.
Gå in och gilla vår Facebooksida redan idag!
1
Ordföranden har ordet.
Snart är det dags att sjunga in våren med valborgsfirande. Det arrangeras i år liksom tidigare
tillsammans med Karstorps villaförening. Hålltider och mer information finns i tidningen.
Det är bråda tider för villaägaren med mycket trädgårdsbestyr. Villaföreningen har införskaffat ett
nytt utlåningsobjekt som kan hjälpa till i vårarbetet, en jordfräs. För att låna denna kontakta Gordon
Persson.
I förra numret av Svanetorparen efterfrågade vi åsikter på kommunens handlingsplan för lekplaterna
i Burlöv. Det är en fråga som verkar engagera mycket och vi fick in flera synpunkter. Vi ansträngde
oss till det yttersta för att göra en kompromiss mellan olika synpunkter. I kompromissen viktades
synpunkter enligt närhetsprincipen. Till slut lyckades vi få ihop ett yttrande som vi hoppas att de
flesta kan instämma i merparten av. Yttrandet finns att läsa i tidningen.
Under tiden har bygget av tunnellekplatsen påbörjats och eventuellt slutförts då tidningen gått i
tryck. Planritning och bild på lekplatsen finns i tidningen.
Vår outsinliga kunskapskälla Jan Danielsson berättar om gamla Åkarp och Svanetorp. Jans berättelser
är mycket informativa och spännande.
Vi har i detta nummer även en ny fototävling. Vinnarna från förra tävlingen meddelas per post.
I en intervju i Sveriges Radio P4 kunde man höra Ingela Olofsson Renström på Trafikverket chef
för Flackarp-Arlöv projektet berätta att man dragit ner på projektet i väntan på tillåtlighet.
– Vi har väntat sedan 2010, men det har dragit ut på tiden. När vi väl fått tillåtlighet tar det
ytterligare två och ett halvt år innan vi har tillstånden att börja bygga, säger hon.
I förra numret efterfrågade vi förslag på utflyktsmål för en vårutflykt. Denna har blivit senarelagd
till en höstutflykt så det finns fortfarande möjlighet att komma med förslag.
Glad påsk - Hälsningar
Martin Walder
ordf
Styrelsen består av:
Ordförande:
Martin Walder
Päronvägen 23
0702-91 65 73
[email protected]
Vice ordförande:
Jan-Eric Persson Lavendelvägen 2
[email protected] 070-592 1276
Sekreterare:
Marianne Tackman Svanetorpsv. 23
[email protected]
Kassör:
Åsa Lindholm
Kjellssons väg 11
[email protected]
2
46 45 85
46 02 07
Övriga ledamöter:
Annika Jönsson
Kjellssons väg 14
[email protected]
Tistelvägen 13
Gordon Persson
[email protected]
Lennart Haglund
46 54 74
Lavendelvägen 1
[email protected]
Revisorer:
Erna Jönsson
Jessica Göransson
49 59 95
Var är bilderna tagna?
Var med i vår lilla bildtävling. Känner Du igen dem, var då med i utlottningen av trisslotter.
Ditt svar vill vi ha senast 30 april via mejl till redaktionen
[email protected]
Bild 2
Bild 1
OBS
Båda bilderna måste vara identifierade för att Ditt svar ska kunna vara med i dragningen, som sker
vid kommande styrelsemöte.
UTLÅNINGSOBJEKT
KONTAKTA
Snöslunga för röjning av uppfarter och trottoarer,
drivs med bensin
Åsa
Bord (150x73 cm), 2 st och stolar, 20 st, allt hopfällbart
Martin
Partytält (6x3 m), 2 st, med löstagbara väggar
Martin
Vertikalskärare
Martin
Högtryckstvätt
Jan-Eric
Häcksax
Jan-Eric
Stege
Annika
Jordfräs, drivs med bensin
Gordon
Kostnader
Så här ser jordfräsen ut
Vid utlåning tar vi ut en hanteringsavgift på 20 kr per dygn.
Samma avgift gäller för alla objekt.
För bensindrivna objekt tillkommer 20 kr.
3
Yttrande på handlingsplan för handlingsplan för
lekplatser
Svanetorps villaförening har gått igenom
handlingsplanen för lekplatser med fokus på
Svanetorpsområdet. Vi har lyssnat på våra
medlemmars synpunkter och sammanjämkat
de åsikter vi har fått in. Vi har tillämpat
närhetsprincipen när vi vägt medlemmarnas
åsikter.
Bågevägen/Rosenvägen: Upprustning
enligt förslag i handlingsplanen.
Blåmunkevägen: Komplettering av gräs.
Möjlighet för pallkragar.
Konvaljevägen: Komplettering av gräs.
Möjlighet för pallkragar.
Kjellssons väg: Om ytan skall återgå
till parkyta bör detta ske på ett
korrekt sätt. Komplettering av gräs
bör göras för att undvika att ogräset
tar över. Möjlighet för
kommuninvånare att vid
överenskommelse med kommunen
ställa upp pallkragar för odling utmed
ytans kanter. En plantering i form av
låga buskar bör upprättas mot
cykelbanan och Kjellsons väg för att
leda fotgängare och cyklister på gång/
cykelvägen och genom grindarna.
Murgrönsvägen: Komplettering av gräs.
Möjlighet för pallkragar.
Nejlikevägen: Komplettering av gräs.
Möjlighet för pallkragar.
Liljevägen: Komplettering av gräs.
Möjlighet för pallkragar.
Mynte-/Lavendelvägen: Upprustning
enligt förslag i handlingsplanen.
Tistelvägen: Boulebana och sittplatser
samt redskap för utegym i ytans södra
kortsida.
Planritning över Tunnellekplatsen.
Tunnellekplatsen: Upprustning enligt förslag i handlingsplanen.
Martin Walder
4
Undersökning om ökad säkerhet vid tåghållplatsen och
tunneln
Med anledning av att många av våra
medlemmar är oroliga över de händelser
som varit på tåg-perrongen och i tunneln
under spåren, dels överfall och dels rån,
ringde vi upp Jimmy Månsson, som är
skydds- o säkerhetsansvarig i Burlövs
Kommun, för att fråga honom om det
fanns möjlighet att sätta upp
övervakningskameror både i tunneln och
på perrongen.
När det gäller perrongen är det
Trafikverket och Region Skåne som
måste ansöka om övervakning. När det
gäller tunneln under spåren är det
Kommunen.
Vi fick reda på att det är Länsstyrelsen
som beviljar tillstånd till övervakning. Det fordras många polisanmälningar om brott för att en
övervakning kan komma ifråga, ca 40 stycken. T ex har polisen i Malmö ansökt om övervakning av
Stortorget, Södergatan o Möllevången. Hitintills har dom bara fått tillstånd till att övervaka Stortorget,
och då bara fredagar och lördagar.
I Sverige sätts integriteten av medborgare som befinner sig på allmän plats i första rummet.
Perrongen och tunneln under spåren är allmän plats. Kommunen har haft problemen i Åkarp uppe
till diskussion men man har kommit fram till att polisanmälningarna hä är för få - förra året 3
stycken - för att kunna få tillstånd till övervakning.
Vi fick också veta att när det gäller Åkarp kontra Arlöv har Arlöv tio gånger så många anmälda
brott som Åkarp och ändå får man inte tillstånd till övervakning i Arlöv.
Vad Kommunen har möjlighet att göra
är att försöka bygga bort mörka platser
med mer belysning och ta bort buskar
som skymmer sikten för att försvåra för
buset.
Intressanta fakta i sammanhanget är att
när det gäller t ex övervakning i butiker
är det hyfsat lätt att få tillstånd. Man kan
då undra om tryggheten för medborgare
på allmän plats inte prioriteras lika högt
som rånövervakning i butiker.
Åsa Lindholm
5
Åkarps historia
I en artikelserie återges här Jan Danielssons
berättelse om Åkarps historia och Svanetorps
tillkomst och utveckling
Åkarps by bestod vid 1800-talets början av nio
gårdar, som var belägna runt byplatsen och byns
damm eller vanning. Byplatsen låg där nuvarande
Mathuset ligger och vanningen låg där det nu är
parkering till Mathuset. Jag tänker ofta på hur
det var på den tiden, när jag står och lastar bilen
med varor som jag inhandlat i affären. Jag tänker
på att det för 200 år sedan sprang grisar här och
bökade i vanningens strandgyttja, och man ledde
fram kor och kalvar för att de skulle få vatten.
Vanningen var en viktig del av byn eftersom man
var tvungen att dagligen se till att djuren fick
vatten. Byn lydde
under Alnarps
Kungsgård, dvs
de nio bönderna
var alla arrendatorer.
De
kallades egentligen åbo eller
åboar, vilket man
också kan se på
kyrkogården där
det kan stå på
gravstenarna:
”här
vilar
åbon...”
Åbo var lite
finare än en
vanlig arrendator,
för de hade sitt
arrende på livstid
och om man skötte sig kunde det även ärvas.
Åborna hade dagsverksskyldighet till Alnarp. När
det kom bud om dagsverke från Alnarp så
skickade bonden iväg någon av drängarna eller
pigorna för att göra dagsverket. Själv gjorde han
det vanligen inte.
Byn var ganska tätt bebyggd, den bestod ju inte
bara av boningshus utan även av uthus och
liknande byggnader. Det man var mest rädd för
var eldsvåda, för om det började brinna så kunde
lätt hela byn brinna ner. Därför fanns en
bestämmelse i byordningen att åldermannen i byn
6
Jan Danielsson
f.d.rektor på Hvilans folkhögskola
varje år skulle kontrollera gårdarnas spisar och
skorstenar. Om åldermannen dömde ut en spis
eller skorsten så var arrendatorn tvungen att
omgående reparera den. Om detta inte gjordes,
fanns en bestämmelse att åldermannen hade rätt
att riva skorstenen. Så noga passade man alltså
på eldfaran.
Omkring 1815 enskiftades byn. Enligt det gamla
systemet med tre vångar hade varje gård 20, 30
eller 40 mindre tegar, som egentligen inte var så
små. Man ville ha dem så långa som möjligt
eftersom man plöjde med flera oxar framför
plogen och det
var inte så lätt att
vända med hela
ekipaget. Därför
kunde tegarna
vara flera hundra
meter långa. Nu
enskiftades alltså
byn och tegarna
försvann och
varje gård fick
sin
ägolott
samlad till ett
eller två stycken.
För att klara
brukningen av
den nya jorden,
splittrades byn
och en del utav
g å r d a r n a
tvingades ut ur bygemenskapen, medan vissa låg
kvar i den ursprungliga byn. På kartan kan man
se var de olika gårdsnumren hamnade när byn
splittrades. Exempelvis så delades Gård nummer
1 i två st, del 1låg kvar vid byplatsen medan del
2 hamnade där järnvägen så småningom drogs
fram. Gård nr 3 låg också kvar vid byplatsen och
blev så småningom Dalslunds Gård. Den fanns
kvar i det läget till 1980-talet då den revs. Gård
nr 4 delades också i två delar. Den ena delen låg
kvar vid byplatsen och den förvärvades sedan
av en från Amerika återvändande man och kom
då att kallas Amerikagården.
Amerikagården fanns också kvar till 1980-talet
då den revs och ersattes med de villor som nu
finns där. Men namnet fick leva kvar så villorna
har gatuadress Amerikagården. På kartan syns att
Gård nr 2 i sin helhet flyttades ut ur byn och det
är marken från denna som på 1960-talet bebyggs
och blir till Svanetorpsområdet.
Gårdarnas nummer går igen i fastighetsbeteckningen för de nuvarande villorna. De som
bor här på Svanetorp har i regel först en tvåa i
beteckningen och sedan kommer numret på själva
tomten, som exempelvis Åkarp 2:157. Eftersom
gårdarnas nummer går igen i fastighetsbeteckningen på detta sätt blir det extra intressant
var gårdarna hamnade vid enskiftet.
Namnet Svanetorp kommer sig av att år 1870
förvärvade en apotekare Åkerblom för apoteket
Svanen i Lund en egendom som låg på gränsen
mellan Karstorp och Åkarps by. Den byggde han
ut till den herrgård som nu ligger här. När
apotekarens gård fick namnet Svanetorp, så fick
den gamla gården, Gård nr 2 namnet lilla
Svanetorp. Lilla Svanetorp var en idyllisk länga
som låg mellan nuvarande Svanetorpsvägen och
gång- och cykelbanan ner till järnvägstunneln.
Den fanns kvar till 1980-talets början.
Apoteket Svanen finns för övrigt kvar i Lund
och är ett vackert och kulturhistoriskt intressant
apotek som är värt ett besök.
År 1856, på Oskarsdagen, skedde den stora
fantastiska förändringen och innovationen att
första delen utav södra stambanan, mellan Malmö
och Lund ,var klar att invigas. Därmed blev också
Åkarp en järnvägsstation, kanske den första i
Sverige mellan två slutstationer. Att Åkarp fick
station hänger ihop med att Alnarps
Lantbruksuniversitet nu hade börjat sin
verksamhet, vilket drog många resande och
studenter till Alnarp. Då passade det bra med en
järnvägsstation här. Från början fanns det ingen
stationsbyggnad, utan biljetter såldes från Gård
nr 1, vilket man kan se på kartan att det passade
bra. Sedan började man bebygga vid järnvägen
och det första som byggdes var en krog som fick
namnet lilla Hvilan. Den stora vägkrogen uppe
vid Lundavägen, Hvilan, stängde då och blev så
småningom folkhögskola. Lilla Hvilan kom att
betjäna tågresenärerna istället. Byggandet
fortsatte sedan på den sidan. Närmast kom en
stinsbyggnad, som fortfarande finns kvar, det är
den äldsta stinsbyggnaden i Sverige. Därefter
byggdes affärsgårdar. Det fanns också ett
tegelbruk och tegelbruksarbetarna byggde sig
bostäder vid det som nu är Svanetorpsvägen.
Detta är alltså de äldsta villorna på den sidan.
Här byggdes också ett cafe´ och det låg i den
byggnad som nu håller på att renoveras och i
källaren fanns det en affärslokal. På samma sida
byggdes också ett fraktgodsmagasin som fanns
kvar långt fram på 1900-talet och det tillkom
senare ett stickspår med en lastbrygga för betor,
så att man under betsäsongen kunde lasta betor
från Åkarps station.
Senare, när det började bli svårt att hämta lera
till tegelbruket i lergraven på andra sidan
järnvägen, byggdes en bana där det lades ut ett
smalt spår för vagnar som drogs av oxar, och så
hämtade man i stället leran i den lilla dammen
eller gölen som är uppe vid det vi kallar
”Sibirien”. Det måste ha varit ganska idylliskt
när oxarna kom lunkande med de där vagnarna
lastade med lera.
Vid Apelvägens slut mot Svanetorp finns en
byggnad som markant skiljer sig i stil mot de
övriga villorna. Den byggdes för riksdagsmannen
och bankdirektören Per Perssons räkning. Den
hade han som undantag, när hans son, som
kallades Rosen-Persson, övertagit Möllegården
uppe vid Lundavägen. Fadern levde kvar länge i
villan vid Apelvägen.
För övrigt blev det inte mycket bostadsbyggande
på den sidan utan man började istället bebygga
den andra sidan, upp mot nuvarande Åkarps
centrum. Bland det första som byggdes var
stationshuset och arkitekten bakom detta var
Bruno Zettervall, sonen till den stora Lunda- och
domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall, som också
ritat den stora Smedjan och Hovslageribyggnaden
uppe på Alnarp. Det är ju ganska märkvärdigt att
en så berömd arkitekt tagit ett sådant uppdrag,
men det är intressant att se byggnaden och det
vittnar om hur viktigt det var med hästarna och
att få dem väl skodda.
Fortsättning följer i kommande utgåva.
Följ den intressanta historieberättelsen.
Intervjuare: Jan-Eric Persson
7
Burlöv - populäraste bostadsorten i Skåne?
År 2017 ska Burlöv vara en av de mest
attraktiva skånska kommunerna att bo i. Andelen
invånarna som känner sig trygga i sin kommun,
liksom andelen sysselsatta, ska vara högre än
genomsnittet för Skåne. Dessutom ska
medborgarna känna att de kan påverka sin
kommuns utveckling och de ska vara bland de
nöjdaste i Skåne med den service kommunen ger.
De här höga ambitionerna går att läsa om i
2014 års budget och tillika flerårsplan för 20152016. Den finns nu utlagd på kommunens
hemsida.
Bakom visionerna kan man ana det stora
missnöje som kom fram i Statistiska
Centralbyråns senaste medborgarundersökning.
Där deltar Burlöv vartannat år och invånarna får
svara på frågor om hur det är att leva och bo i
kommunen.
Senast var det bara 5 av 10 som ville rekommendera vänner och bekanta att flytta till Burlöv.
Missnöjet hade ökat från den tidigare undersökningen och Burlövsbornas betyg låg en bra
bit under genomsnittet för riket. SCB, som
analyserat resultatet, sade att Burlöv måste
fokusera på trygghet, boende och fritid om
invånarna skulle bli nöjdare. Folk måste kunna
känna sig trygga både inomhus och utomhus.
Flera olika typer av bostäder måste byggas och
förutsättningarna för god fritid måste förbättras.
Så det är precis det som politikerna nu försöker
koncentrera sig på.
Trygghet
Trygghet var ett nyckelord. De senaste åren har
otryggheten i kommunen ökat, trots att antalet brott
minskat, enligt polisen. Nu vill politikerna satsa
mer på ”trygghetsskapande åtgärder” och
förebyggande arbete bland ”unga kriminella och
unga i riskzonen”. Fältgruppens arbete är viktigt,
sägs i flerårsplanen, men också föreningar och
ett ungdomsråd. Dessutom behövs kulturella
mötesplatser, som kan få fler människor att röra
sig utomhus. Stort arbete läggs också ner på att
utveckla skolorna i kommunen.
Bostäder
Bostadsbygget måste komma igång om Burlöv
ska kunna fortsätta växa, fastslås det i budgeten.
Under 2014 - 2016 planeras för 452 nya
bostäder i kommunen. Här ingår byggande i egen
regi på stycketomter, gruppbebyggelse och
lägenheter i flerbostadshus. Största området är
8
Kronetorpsområdet med planering för 800
bostäder t o m år 2022. Av dem beräknas 200
bostäder bli färdiga de närmaste två åren.
Fritid och service
Möjlighet till god fritid ska tillgodoses bl a
genom näridrottsplatser och kulturevenemang.
Burlöv fortsätter sina ansträngningar att få ökad
kontakt med sina invånare.
Därför räknar man med att inrätta en kundtjänst
i år. Kommunal kundtjänst finns redan - eller är
på gång- i t ex Lomma, Ängelholm och
Helsingborg.
Via kundtjänsten ska medborgarna ”få en väg”
in till kommunen. Här ska de direkt kunna få hjälp
med enklare ärenden som frågor, synpunkter,
ansökningar och beställningar.
Och som ytterligare service räknar man med att
under 2014 förvandla biblioteket i Åkarp till
”Meröppet”. Det betyder att biblioteket är
tillgängligt även om ingen personal finns på plats.
Tack vara utbytta självbetjäningsautomater ska
kunderna kunna låna böcker eller filmer på egen
hand, efter stängningsdags.
Och Burlövs ekonomi, då? Vad sägs i budgeten?
Jo, år 2014 blir ekonomiskt bättre än tidigare.
Från årsskiftet gäller nya regler för statsbidrag.
Burlöv är en av 15 kommuner som får en större
förändring med mer än 300 kr per invånare. Totalt
sett innebär det att kommunens intäkter för skatter
och statsbidrag förbättras med 18,7 miljoner kr
jämfört med vad man preliminärt räknade med i
fjol.
Samtidigt räknar kommunen med en hel del
stora investeringar, som slukar mycket pengar.
De största investeringarna syns i tabellen nedan.
Kapitel 9, tabell 9: Budgeterade kostnader för
investeringsprojekt perioden 2014-2016.
Ombyggnad Repslagargatan
osv osv
Hela budgeten för 2014 och flerårsplanen 20152016 kan man läsa på kommunens hemsida. Gå
in under: Kommun och politik, vidare till
Kommunfakta. Klicka på Ekonomi och därefter
på Budget. I spalten t h, under Dokument/
Blanketter, finns budgeten i form av en fil.
Marianne Tackman